Psykisk ohälsa. Depression och panikångest

Transkript

1 Psykisk ohälsa Depression och panikångest

2 Dagens program Inledning The black dog Diskussion parvis Depression Videosnutt Erfarenheter av panikångest Panikångest Parövning Sammanfattning och avslutande övningar

3 Förekomst av depression och ångest Depression räknas som en folksjukdom och är en av de vanligaste psykiska störningarna i Finland. Åtminstone 5 procent av den vuxna befolkningen lider årligen av allvarlig depression. Årligen görs ansökningar om sjukdagpenning i anknytning till depression. Årligen beviljas personer invalidpension på grund av en depressionssjukdom.

4 Förekomst bland åringar 15-25% har långvariga mentala problem, ökar i antal Av dessa har 85% svår depression, 10 % utvecklar en långvarig depression Dubbelt fler flickor än pojkar insjuknar 40-80% har därtill en el flera andra mentala problem ss ångest, missbruk, självdestruktivitet, beteende och koncentrations svårigheter. 90 % av de unga blir friska, symtomfria efter 1,5-2 år

5 Enligt THL s undersökning, som kartlade den psykiska hälsan hos unga vuxna i åldern 20 till 34 år, uppskattades livstidsprevalensen för ångestsyndrom. Ångestsyndrom konstaterades hos 12,6 procent av deltagarna. I undersökningen Hälsa i skola från 2015, uppgav 12% av andra stadiets studerande sig ha måttlig eller svår ångest.

6 The black dog

7 Tio myter om depression Myt 1: Myt 2: Myt 3: Myt 4: Myt 5: Myt 6: Myt 7: Myt 8: Myt 9: Depression är inte en sjukdom Även om depression är en sjukdom så kan man inte göra något åt det. Depression är inget annat än att må dåligt, vilket är ett normalt tillstånd i livet. Personer som drabbats av depression tycker bara synd om sig själva. Man kan själv övervinna depression, den som inte kan göra det är svag. Depression går över av sig själv. Depression utgör en del av det normala åldrandet. Depression drabbar bara kvinnor. Depression drabbar inte barn och tonåringar. Om barn och tonåringar drabbas så är det bara en normal del av att växa upp. Myt 10: Om någon i familjen drabbats av depression så kommer alla i de familjen att drabbas.

8 Vad avses med depression? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst två veckor och påverkar individens förmåga att arbeta/studera eller njuta av givande relationer till medmänniskor.

9 Vanliga symptom vid depression, skäl till oro ifall symptomen pågått minst två veckor Ovanligt nedstämt humör, som inte tycks lätta. Förlorat intresse och förlorad förmåga att njuta av sådana saker som man tidigare njutit av. Trötthet och kraftlöshet. Skuldkänslor utan orsak. Tankar kring döden eller dödsönskningar. Koncentrationssvårigheter i skolan och svårigheter att fatta beslut.

10 Frånvaro från skolan, låt-gå-stil. Långsamma rörelser eller ibland upphetsning och rastlöshet. Sömnsvårigheter eller överdrivet sömnbehov. Sänkt självförtroende eller sänkt självuppskattning. Aptitförlust eller ökad aptit. Social isolering, asocialt beteende, missbruk. Irritation, humörsvängningar. Somatiska (kroppsliga) symtom.

11 Vad kan ge upphov till depression? En kris, kränkning, mobbning, besvikelse eller svår utmattning. Sociala medier, nätberoende. En separation eller att leva i ett konfliktfyllt förhållande. Att misslyckas i studierna, förlora ett jobb och uppleva svårigheter med att hitta ett nytt arbete. Att råka ut för en olycka eller att insjukna i långvarig fysisk sjukdom.

12 Att falla offer för ett brott. Andra belastande livssituationer eller kriser. Kan också bero på: biverkningar av medicin, droganvändning eller brist på dagsljus. En i tid inledd, effektiv behandling gör tillfrisknandet snabbare och hindrar depressionen från att bli kronisk och fördjupas.

13 Första hjälp vid depression 1. LYSSNA! 2. Uppmuntra och förmedla information om depression och att den går att lindra och bota. 3. Våga fråga kring självdestruktivitet, 85% har tankar om självmord. 4. Uppmuntra till att vid behov söka professionell hjälp. 5. Hjälp till med att beställa tid, kontakta kurator. 6. Uppmuntra personen att sköta om sig själv och att upprätthålla en regelbunden livsrytm.

14 Diskutera parvis Har du erfarenheter av studerande med panikångest, hurudana? Vad gjorde du i situationen?

15 Panikångest Panikattacker kan vem som helst uppleva. Kan beskrivas som en plötslig, intensiv attack som uppkommer t. ex. i stressande livssituationer. Kan uppstå utan identifierbara orsaker. Kroppen reagerar med fight and flight - respons på ett icke existerande hot.

16 Symptombild Fysiska symtom: Obehaglig förnimmelse av hjärtrytmen (förhöjd puls, rytmstörningar, flimmer), rastlöshet, hyperventilation, kvävningskänsla, svindel, illamående, kräkningar, huvudvärk, magont, svettningar, skakningar, domningar, muskelspänningar/värk i kroppen, trötthet

17 Psykiska symtom: Överdriven rädsla och oro, tankar som skenar vilt, rädsla för att förlora kontrollen, dödsrädsla, overklighetskänsla, tvingas avbryta det man håller på med, skam, gråtmildhet, koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter, oförmåga att ta in instruktioner, irritabilitet, ilska.

18 Beteendesymtom: Obehag i sociala situationer, undvikande av vissa situationer, tvångstankar och -handlingar.

19 Ångestkurvan. Ångest peak Flykt Undvikande bet.

20 Första hjälp vid panikångest Smärtor i hjärtat 112. Hitta en lugn plats att sätta sig på. Försök hjälp personen att uthärda ångestupplevelsen. Tala lugnt, kort och koncist. Lägg hand på arm, axel, sätta sig bredvid. T.ex. be personen andas lugnt och djupt från magen, alternativt andas tillsammans. (in 3 s, hålla 3 s, ut 3 s).

21 Lyssna lugnt och utan att moralisera eller fördöma. Upplys personen om att hen har drabbats av en panikattack, och att det inte är fråga om något livshotande. Berätta att symptomen kommer att avta småningom. Försäkra personen om att hen inte lämnas ensam.

22 Parövning: A: Försöker spela upp en panikångestattack B: Försöker lugna A

23 Källor Institutet för hälsa och välfärd (THL) Anne-Charlotte Kjerulf Psykisk första hjälp DSM 5 (Diagnostical and statistical manual for mental disorders) År av erfarenhet

24 TACK FÖR ERT DELTAGANDE!

25 Övning i aktivt lyssnande A: Berättar något. B: Visar ointresse och undviker att lyssna A: Berättar samma sak B: Lyssnar aktivt, visar intresse och ställer frågor

26 Övning i positivt/negativt tänkande A: Berättar en historia/händelse på ett mycket negativt sätt för person B. A: Berättar samma historia/händelse men nu på ett betydligt positivare sätt. Byt roller!