Kontaktperson/kontaktfamilj Institutionsvård

Transkript

1 Utveckling inom Dygnsvården -Strukturell- -Metodologisk Metodologisk-

2 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag.

3 Öppna insatser och vård utom hemmet Strukturerade öppenvårdsprogram Kontaktperson/kontaktfamilj Institutionsvård Behovsprövat personligt stöd Familjehem

4 Placering i dygnsvård Antal placeringar i dygnsvård ökar Öppenvården ökar Cirka 80% av all vård sker i icke offentlig regi

5 Barn och ungdomar placeras för att de inte kan vara i vanliga miljöer, men avkrävs stor kompetens för att fungera i samhällsvården Vårdtiden viktig del av uppväxten som har ett värde i sig. Livet i samhällsvård avviker från vanligt liv.

6 Samhällsvård av barn styrs i stor utsträckning av normer som ligger utanför forskningen Placeringar grundas på normativt ställningstagande snarare än på forskning

7 Medan vården pågår.. Levnadsnivå bland placerade barn ( år) lägre än bland hemmaboende barn. Skillnad mot de hemmaboende för både barn i HVB och familjehem, men störst för dem i HVB. Selektion till vårdformerna, men borde inte spela roll för t ex ekonomiska och materiella resurser. Familjehemsvården bättre kompenserande förmåga i det här avseendet

8 Att beakta vid värdering av samhällsvård för barn och unga Skola och utbildning centralt. De ungas hälsa? Sammanbrott? Allmänna förutsättningar: enig personalgrupp, terapeutisk idé, gott klimat osv? Involvering av familj och nätverk? Orientering mot livet utanför institutionen? Eftervård? Beteendeproblem: fokus på problemen? osv Vilken tillgång till resurser erbjuder institutionen? Riskmiljö? Gruppens sammansättning? Mobbing? Behandlas barn och ungdomar väl? Får de sina rättigheter uppfyllda

9 Institutionsvården har under de senaste decennierna ökat, privatiserats och omstrukturerats. Institutionen som form för behandling tycks svår att vara utan, men innehåller grundläggande svårigheter som har att göra med: struktureringen av tid och rum som gör livet vid en institution annorlunda än livet utanför tendensen till slutenhet och avskärmning från omgivningen och tiden efter vården. Placeringar i dygnsvård bygger på normativt ställningstagande. Både livsvillkoren under vårdtiden och effekter av vården måste beaktas. Vårdtiden en del av uppväxten. Vet lite om specifika metoder. Svåra att skilja från gemensamma faktorer. Forskningen pekat ut allmänna principer som ökar förutsättningarna för god institutionsvård, men också faktorer som utgör risker i en institutionsmiljö. Variationen är stor och därmed också förändrings-och förbättringspotentialen

10 RISK- / SKYDDSFAKTORER Riskfaktorer ökar risken för problem Skyddsfaktorer minskar risken Ökad / minskad sannolikhet Samma för olika nationer, socialgrupper, kön och problemområden Enstaka risk-/skyddsfaktorer har begränsad effekt Utgångspunkt för effektiv prevention

11 Varför så dåliga resultat av långvarig dygnsvård? Dåliga skolprestationer/utbildning verkar Dåliga skolprestationer/utbildning verkar vara den starkaste riskfaktorn så långt vi vet idag.

12 Samband skolmisslyckande framtida psykosociala problem Hur mycket av storleken på överriskerna bland fosterbarn kan statistiskt förklaras av inga/låga betyg ( skolmisslyckande )? Svar: 40-50%

13 Social Rapport 2010: Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker för framtida... självmord RR = 6.4 självmordsförsök RR = 6.2 allvarlig psykisk ohälsa RR = 5.0 narkotikamissbruk RR = 6.8 alkoholmissbruk RR = 4.9 allvarlig kriminalitet RR = 7.5 att bli tonårsförälder RR = 3.8 att leva på socialbidrag vid 25 år RR = 9.8 (justerat för f-år och kön) RR=2 = 100%. Höga överrisker är RR=2-3

14 Några preliminära resultat 121 barn läkarbedömda 1/3 tonåringar vid undersökningstillfället 50% pojkar 15 år i snittålder 50% flickor 14.6 år i snittålder 70% var placerade i samhällsvård

15 Sjukdomshistoria 75% har en mycket omfattande sjukdomshistoria allergi, öron-näsa-hals, urinvägsinfl, nedsatt hörsel, nedsatt syn njurar, hjärta

16 Värk 55% har dokumenterade värkproblem Huvudvärk,muskelvärk,magvärk, ledvärk, ryggvärk

17 Övervikt 45% är överviktiga, hälften på gränsen till fetma

18 Psykiska problem 80% har dokumenterade psykiatriska problem ADD,ADHD, Asperger, depression, panikångest, ångest,oro,nedstämdhet, självskadebeteende, sömnsvårigheter, normbrytande beteende

19 45% röker 30% dricker alkohol 15% använder droger

20 Kognitiva problem 55% har dokumenterade kognitiva svårigheter koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter, låga skolbetyg ofullständiga skolbetyg gått om mobbad