Miljötillståndet i hav, sjöar, ytvatten och grundvatten och

Transkript

1 Miljötillståndet i hav, sjöar, ytvatten och grundvatten och Jordbrukets påverkan på miljötillståndet i vatten; fosfor och kväve. Vad har vi lärt av vattendirektivs-arbetet? Markus Hoffmann, LRF

2

3 Östersjöns avrinningsområde

4 Avrinningsområdets yta är 4 gånger så stort som Östersjöns yta - ca 85 miljoner människor

5

6

7 Flygfoto algblomning Landsort, 2008

8 Syrebrist i Östersjön Källa. Naturvårdsverket, Monitor 14

9 Tillförselvägarna för kväve och fosfor till Östersjön N (ton/år) P (ton/år) Flodmynningar Punktkällor vid kusten Nedfall Biologisk fixering Summa

10 Viktiga mekanismer i Östersjön Öresund och Bälthavet är enda tillförselvägen för syrerikt vatten. Bestäms till stor del av vindriktning och vindhastighet. Stora inträngningar av saltvatten är bra men mest tillfälligt. Bra att de tillför syre men dåligt att de först trycker upp fosforrikt djupvatten. Efter det blockerar de en vertikal omblandning av yt- och djupvatten. Salthaltsskiktning. Skilj på vårblomning och sommarblomning. Vårblomning är kvävebegränsad och sommarblomningen är fosforbegränsad.

11 Lantbrukets tidsaxel för vattenvård 198x Regler om lagrings kapacitet för gödsel 1988 Riksdagen beslutar om ett åtgärdspro gram mot växtnäring släckage 199x Regler om vinter grön mark 199x Krav på behörig hets kurs 199x Regler om tidpunkt för spridning av gödsel 1995 Medlem i EU, miljöersättning för våtmarker, fånggrödor, skyddszoner samt Nitratdirektivets regler med utpekande av nitratkänsliga områden 2005 Översyn av regler för djurtäthet, övergångstid 2003 Utökade känsliga områden 198x Regler om spridnings areal 1984 Miljöavgift på handels gödsel 199x Regler om täckning av gödsel behållare 199x Regler om snabb nedbrukning av gödsel 1999 Säkert Växtskydd startar 2001 Greppa Näringen startar

12

13 N och P-tillförseln till Östersjön under 150 år Fig. 2 Time series of annual average total river runoff (Q), nitrogen (N), and phosphorus (P) loads from land and atmosphere to the whole Baltic Sea. AMBIO A Journal of the Human Environment Royal Swedish Academy of Sciences /s x

14

15

16

17

18 Världsnaturfonden WWF Polsk jordbrukare utsedd till Årets Östersjöbonde Den polska lantbrukaren Marian Rak får WWFs internationella pris Årets Östersjöbonde - Baltic Sea Farmer of the Year Award Han belönas med euro för sina insatser att minska näringsläckaget och öka den biologiska mångfalden på sin gård.

19 Stora EU-finansierade jordbruksmiljöprojekt pågår runt Östersjön

20 Svåra problem med gödselhantering i Leningrads län

21 kg N/ha jordbruksmark Medelläckage kväve, kg N per hektar DK DE EE FI SE PL LV LT

22 kg P/ha jordbruksmark Medelläckage fosfor, kg P per hektar 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 FI SE DK EE LT LV PL DE

23 Växtnäringsbalans EEA Core set of Indicators Kväve Fosfor ton kg N/ha ton kg P/ha Sverige Finland Estland Lettland Litauen Polen Tyskland (113) (4) Danmark

24 Sverigekartan för kväveutlakning

25 Läckagemosaik i ett 900 ha avrinningsområde

26 En 34 ha skånsk åker

27 kg N / ha 36 års kväveutlakning på ett skifte på en växtodlingsgård i Skåne / / / / / / / / / / / / / / / / / /2008 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

28 mg Total-N / liter kg N / ha 33 års kväveutlakning på ett skifte på en djurgård i Halland / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / /2008 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

29 mg Total-N / liter Kvävehalt i dräneringsvattnet under 35 år på ett vanligt skifte hos en mjölkbonde i Sörmland / / / / / / / / / / /1995 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU 1996/ / / / / / /2009

30 Tidtabell för EU:s vattendirektiv Karaktärisering av vattenmiljöer Fördjupad analys Första översiktlig beskrivning Påverkansanalys, undantag, status- och riskbedömning Övervakningsprogram fastställs och startar Åtgärdsprogram och förvaltningsplan fastställs 2010 Finansieringssystem fastställs Förorenaren betalar (PPP) 2012 Åtgärder genomförs 2015 Miljömålet uppfylls Ev. förlängd tidsfrist / mindre stränga krav 2021 / 2027

31 Sverige är indelat i fem vattendistrikt

32 Statusbedömning av Sveriges sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten Ingen eller mycket liten avvikelse från opåverkade förhållanden Liten avvikelse från opåverkade förhållanden Måttlig avvikelse från opåverkade förhållanden Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig

33 Statusklassning för Söderköpingsåns avrinningsområde

34 Sötvatten och kustvatten som har eller är i risk för övergödning Källa: Förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt

35 Kväve- och fosforhalt i Sveriges sjöar

36

37 Fosforhalt i Europas floder

38 Nitrat i dricksvattnet I livsmedelsverkets kungörelse för dricksvatten används Nitrat som uttryck. Det generella hälsogränsvärde som används i EU och av WHO är 50 mg NO3/l. Det motsvarar 11.4 mg NO3-N/l Håll isär nitrat och nitratkväve Nitrat Nitratkväve 50 mg/l 11,4 mg/l

39 Nitrathalten i brunnar NO 3 (mg/l) > < 1

40 Bedömda problem med grundvattenkvaliteten Parameter Ja Nej Vet ej Ej undersökt Ej svarat Bekämpningsmedel Radon Arsenik Övriga tungmetaller Uran Bakterier/mikroorganismer Petroleumkolväten Nitrat Klorid SGU DGV Databas för Grundvatten. Rapport 2004:15

41

42 kg N / ha Fördelning av uppmätt kvävetransport i de 40 Typområdena på jordbruksmark (vattendrag)

43 kg P / ha Fördelning av uppmätt fosfortransport i de 40 Typområdena på jordbruksmark (vattendrag) 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0

44 Kävlingeån i jämförelse med Källa: Skånska rekognoseringskartan

45 Antal sjöar per år Antal sänkta och torrlagda sjöar per år Källa: SMHI

46 miljoner kr Från torrläggning till blötläggning bilden visar utbetalda medel endast för huvudavvattning, ej för detaljavvattning Summa 7,2 miljarder kr Källa: Hoffmann, M., Johnsson, H., Gustafson, A. & Grimvall, A Leaching of nitrogen in Swedish agriculture a historical perspective. Agriculture, Ecosystems and Environment, 80 (3):

47 Viktiga mekanismer i Östersjön De blågröna algerna blommar inte på våren pga < 12 grader. De blommar istället på sommaren och fixerar stora mängder kväve och är fosforbegränsade (exemplet med N-gödsling). Blågröna alger finns endats i blygsam utsträckning på västkusten. I sedimenten finns mycket stora fosforförråd. Efter algblomning ska algbiomassan brytas ner. Då åtgår syre och om syrekonsumtionen är större än tillskottet av syre uppstår syrebrist. Då frigörs fosfor från järn- och aluminiumföreningar och om denna fosfor kommer till ytvattnet driver den blågrönalgblomningen. Ju mer fosfor desto större algblomning och desto mer tillförsel av biomassa till sedimenten och desto mer syre går åt. Det blir en ond cirkel.

48 Överskott / utsläpp av kväve och fosfor per capita Kväve Fosfor Sverige 14 0,6 Finland 23 3,4 Estland 23 2,3 Lettland 16 0,0 Litauen 23 2,5 Polen 21 1,2 Tyskland 23 0,8 Danmark 63 5,6

49 Erosion är en viktig väg för fosforförluster