Hållbar intensifiering Anders Anderson Hook
|
|
- Inga Magnusson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hållbar intensifiering Anders Anderson Hook Mat till 9 miljarder människor ,5 Världens befolkning ,5 Åkermark, m2 per person (på vänstra axeln) 7,5 Världens befolkning, miljarder (på högra axeln) 2400 Åkermark , , Källa: UN Medium variant scenario. FAO (2003): World Agriculture: Towards 2015/2030. Det behövs 60% mer mat. Utmaningen är att producera denna utan att förbruka mer resurser: Åkermark Sötvatten CO2 bildad per producerad enhet
2 Globala utmaningar Eutrofiering Klimatförändring Reducera negativ miljö påverkan Skörda mer på samma åkerareal Möta ökat behov av mat Begränsad tillgång till nya åkerarealer Mot 9 miljarder Hållbar intensifiering Sustainable intensification Vad är Hållbar intensifiering? Odla mer på samma areal med mindre miljöpåverkan.
3 Var kommer den ökade produktionen från: Större areal eller ökad produktivitet? Historisk utveckling : Ökad produktion +135 % Ökad areal +27 % Stanford University: Utsläpp från bland annat tillverkning av mineralgödsel har ökat, men nettoeffekten av högre skördar har gjort att vi undvikit utsläpp av upp till 590 GtCO 2 e sedan 1961 FAO World Hunger Map Varje dollar som investerats i skörd har medfört 249 kg lägre utsläpp av CO 2 e. Högre skördar har varit nyckeln för att producera tillräckligt med mat och samtidigt bevara naturliga arealer. Bn t CO 2 -e Utsläpp av växthusgaser från: Förändrad markanvändning Risodling Gödselproduktion Lustgas från marken 0 GHG utsläpp med modernt lantbruk verklig utveckling ( ) GHG utsläpp utan modernisering alternativt scenario ( ) Antaganden: Konstant skörd sedan 1961, men med verklig global befolkningstillväxt Kölla: Burney et al. (2010); Stanford Univ.
4 Hur ser det ut i Europa? EU är en nettoimportör av mat Använder 35 miljoner ha utanför EU. En ökning med 10 miljoner ha på 8 år. Import 45 m ha, export 10 m ha Miljoner hektar odlade utanför EU konsumerade av Européer Kan Europa undvika att driva avskogning? Europeiska lantbrukare har redan en 10 hög produktivitet. Bättre kunskap och hjälpmedel kan 5 öka produktiviteten ytterligare / /2008 Rätt kvävegiva
5 Optimal kvävegödsling är bra både för ekonomin och miljön Kväve Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegödsling och utlakning av kväve. Sofia Delin SLU Skara Sveriges Lantbruksuniversitet Samma giva på hela fältet är alltid fel (nästan) Medel N-giva på fältet är 41 kg/ha Medelgiva helt bortkastad på 13% av arealen Medelgiva ger för mycket på 27% av arealen Medelgiva ger bara rätt giva på 20% av arealen Medelgiva ger för lite på 40% av arealen N-givan sorterad efter behov på olika platser i fältet
6 Kväveeffektiviteten av mineral- N i EU15 har ökat sedan Total inköpt kväve per år
7 Kväveeffektivitet mätt som kg spannmål/kg N Utdrag ur Lantbrukets Affärer, Februari 2015 Kväveformen har betydelse Kväve tas främst och helst upp som nitrat. Ammonium måste omvandlas före upptag. Detta kan ta tid
8 Balansen mellan olika näringsämnen Alla näringsämnen plus vatten och sol behövs för en bra skörd
9 Gödsla i Balans! För högre skörd och minsta möjliga miljöpåverkan Minimilag Justus von Liebig 1840 Lägsta laggen begränsar skörden Onödigt höga laggar ökar risken för förluster till miljön Fosforbalans i Sverige. Kg/ha SCB tillförsel totalt bortförsel totalt balans totalt
10 Hans Nilsson, Greppa Näringen, Växjö möte Dec 14. Hans Nilsson, Greppa Näringen, Växjö möte Dec 14.
11 Balanserad gödsling ger ökad kväveeffektivitet Försök i Kotkaniemi Finland Rel. skörd % - 16% - 26% 40 NUE 91% 84% 76% 67% 20 0 NPKS NPK NP N NUE = Nitrogen Use Efficiency (kväveeffektivitet) Skörd på jordar med olika fosforinnehåll Vårkorn, Finland 5500 Skörd kg/ha Låg P jord (n=14) Mellan P jord (n=7) Hög P jord (n=13) P gödsling kg P/ha En hög skörd kräver hyggligt P innehåll i marken
12 Energibalansen Växtodling konsumerar och produserar energi Energi konsumtion Energi produktion
13 Energiförbrukning i växtodlingen Exempel: Höstvete Europa Livsmedelsindustri 10% Lantbruk (inkl. gödselproduktion ) 5% Övriga produktionsmedel och fältaktiviteter 40 % Industri, trafik, hushåll, samhällsservice 85% P och K gödsel (produktion, logistik och användning) 8 % N gödsel (produktion, logistik och användning) 52 % Energiförbrukning kvävegödselmedel 91% 2% 7% Produktion 40 GJ / t N Logistik & transport 1 GJ / t N Användning 3 GJ / t N
14 Mineralgödsel är en katalysator för solenergi Optimal användning av växtnäring ger: 1) Mer biomassa som fångar solenergi 2) Effektivare användning av åkermark 3) Mindre CO 2 utsläpp (om bioenergi ersätter fossil energi) Solenergi 1 enhet energi för produktion och användning av gödsel gånger mer energi i biomassan Genom användning av N-gödsel Mat och foder Bioenergi Skörderester/ jordförbättring Energi input och output Med och utan N-gödsling GJ/ ha N-gödsel relation energi insats/energi skörd: 1 : 7 1 : Vete (8.5 t/ha) 71 Merskörd av energi genom användning av N-gödsel Energi skörd utan användning 98 av N-gödsel Energi input: Fältaktiviteter etc. N-gödsel Majs (11.4 t/ha) Merskörd av energi genom användning av N-gödsel Energi skörd utan användning av N-gödsel Energi input: Fältaktiviteter etc. N-gödsel
15 Uppfattning och verklighet Klimat & Miljö Modernt Lantbruk Modernt Lantbruk Klimat & Miljö Allmän uppfattning Yara Utsläppen minskar om N-effektiviteten ökar Bonus: Bättre lönsamhet! Säkerställ en balanserad näringstillförsel. Anpassa N-användningen efter grödans faktiska behov. Radmylla gödseln när det är möjligt. Tillför gödseln vid rätt tidpunkt för att garantera snabbt upptag. Använd en strategi med delade givor. Använd precisionsverktyg Yara N-Sensor, Yara N-Tester. Upprätthåll en god jordstruktur; dränera och undvik packning. Välj lämpliga kväveformer (ammoniumnitrat hellre än ammonium eller urea). Hantera stallgödseln effektivt.
16 Vägen framåt Hållbar intensifiering: produsera mer, på samma areal, med mindre miljöpåverkan Reducera negativ miljö påverkan Bästa lantbrukar praxis Skörda mer på samma åkerareal Möta ökat behov av mat Resurs effektivitet Växtnäringen skall vara i grödan Högre skördar - Smartare odling Kunskap, biologi och teknik Yara N-Sensor Yara N-Tester Yara Megalab Fråga grödan vad den behöver. Anpassar gödslingen till grödans behov. CheckIT TankmixIT Appar som ni kan ladda hem i era smarta telefoner Yara Crop Nutrition Produkter anpassade till svenska grödor och jordar. Rekommendationer och råd till svenska jordbrukare. Yara N-Prognos
17 -59% växthusgaser sedan 2004 Katalytisk rening av N2O har gett en minskning på ton CO2-ekv. För den gödsel Yara säljer i Sverige
Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merHur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers
Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers Budskap De bästa alternativen finns bara på pappret, men för att åstadkomma förändring
Läs merKvävegödsling till höstraps
Kvävegödsling till höstraps Lena Engström, Börje Lindén och Knud Nissen Institutionen för Mark och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Finansierat av: Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning och Stiftelsen
Läs merInformation från Yara. Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård. Yara internationellt
Information från Yara Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård Yara internationellt 1 Våra produkter har en gemensam plattform Varumärken och användningsområden Ammoniak Växtnäringsprodukter Salpetersyra
Läs merINITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR
INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR INITIATIVET FÖR MILJÖANSVAR Initiativet för Miljöansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera i flera
Läs merKVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN
KVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN 2015 Odling i Balans, Greppa Näringen, Yara Göte Bertilsson, FramtidsOdling År 2015 Brödvete blev fodervete (och kanske knappt det). Maltkorn blev
Läs merFärdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Delrapport
Underlag till Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Delrapport 1 Uppdraget Uppdraget är att lämna underlag till en svensk färdplan för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp
Läs merSammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika jordar med låga P-AL-tal Prioritera vårkorn när det gäller PK-gödsling
NPKS till vårkorn på kalkrika jordar Försöks- och utvecklingsansvarig Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara E: post: anna-karin.krijger@hush.se Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika
Läs merVad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter. Cecilia Linge, Jordbruksverket. Introduktionskurs Mjölby 2012-11-09
Vad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Mjölby 2012-11-09 Utvärdering Uppmätta förändringar i överskott i växtnäringsbalanser Beräknade
Läs merDet nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016
Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016 Innehåll Möjlig utveckling av det nordiska energisystemet för att nå regionens klimatmål Hur
Läs merKöttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös
Köttguiden kloka köttval för miljön Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan Ton CO 2 e per person och år Klimatutmaningen
Läs merPlacering av slammet vid mottagande Direkt i spridningsutrustningen Åker Tätt utrymme Ant:
ANMÄLAN SPRIDNING AV SLAM STADSBYGGNAD Administrativa uppgifter Namn (fastighetsägaren) Org.nr/Pers.nr Fastighet slammet ska spridas på Utdelningsadress Postadress Namn (ansvarig för slamspridningen) Kontaktperson
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor
Läs merDelmål. Försurade sjöar och vattendrag Försurad skogsmark Utsläpp av svaveldioxid Utsläpp av kväveoxider. Bara naturlig försurning
Når vi miljömålet Bara naturlig försurning? Utvecklingen positiv, men år 2020 beräknas den kritiska belastningen ändå att överskridas på 12 % av sjöarealen Delmål Försurade sjöar och vattendrag Försurad
Läs merSvenska jordgubbar har fortsatt en stark ställning på marknaden
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 215-11-25 Svenska jordgubbar har fortsatt en stark ställning på marknaden När svenska bär finns äter vi dem, importen är ett komplement under
Läs merEkologisk blandvall på Ulfsgården i Lidköping
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se VALL OCH GROVFODER - och kaliumgödsling till ekologisk blandvall Våren 2015 utlades vallförsöken, - och kaliumgödsling till
Läs merSmå- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder. Stockholm, december 2014
Små- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder Stockholm, december 2014 Metodbeskrivning Bakgrund och syfte Ipsos har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en undersökning bland
Läs merEkonomi odling i tunnel
Ekonomi odling i tunnel Ekologisk bärodling i tunnlar och växthus 27 mars 2012 Christina Winter, Jordbruksverket Bengt Håkansson, SLU Ekonomi i bärodling Kalkyler för jordgubbar och hallon Jordbruksinformation
Läs merFood and Agriculture Organization of the United Nations
Food and Agriculture Organization of the United Nations State of Food Insecurity in the World 2015 72 utvecklingsländer har nått millenniemålet att halvera hungern Hunger är fortfarande ett daglig utmaning
Läs merGOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD. 8 steg till riktigt bra mjölk
GOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD 8 steg till riktigt bra mjölk MÅR KORNA BRA BLIR MJÖLKEN BRA Mjölk är en fantastisk naturprodukt. Den innehåller 18 av de 22 näringsämnen som är livsviktiga för människan och förutom
Läs merReglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se
Reglerbar dränering Ingrid Wesström Månad (medel 1961-1990) 150 100 50 mm 0-50 -100-150 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Månad Överskott Underskott ET P SMHI, Halmstad Reglerbar dränering
Läs merEfterverkan av olika förfrukter
Efterverkan av olika förfrukter Inverkan på stråsädesgrödors avkastning och kvävetillgång Börje Lindén 17.01.2008 Kvävegödslingsmodell Optimal N-giva Behov av gödselkväve för uppnådd kärnskörd och proteinhalt
Läs merBemanningsindikatorn Q1 2015
1 Bemanningsindikatorn Q1 2015 Första kvartalet 2015 våt filt ger dödläge Under första kvartalet 2015 väntar sig 55 procent av bemanningsföretagen ökad efterfrågan. 43 procent förväntar sig oförändrad
Läs merLandsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar. Kapitel 1. Osådda områden på åkermark
Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar Kapitel 1. Osådda områden på åkermark Petter Haldén, Hushållningssällskapet petter.halden@hush.se 0703/38 55 58 BIDRAGSKALKYL FODERKORN
Läs merUtvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga, Höganäs, Ängelholms och Bjuvs kommuner,
Läs merNy miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle
Ny miljövänligare anläggningscement Arvid Hejll, Investering Gävle Bakgrund Betongtillverkning orsakar enormt stora CO 2 utsläpp. 5% av CO2- utsläppen härstammar från betong. Sverige har ett av världens
Läs merSOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT
SOLCELLSBELYSNING En praktisk guide LADDA MED SOLENERGI Praktiska Råd & Tips SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT Kom igång med 3 solenergi fördelar med Solcell Mi l jö vä n l i g t Enkelt Praktiskt
Läs merCirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning. 4 april 2016
Cirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning 4 april 2016 Världen behöver hållbara lösningar Vår värld behöver stål och i takt med ökande efterfrågan krävs också mer hållbara lösningar. Våra kunder
Läs merHallands arbetsmarknad. Källa: SCB
Hallands arbetsmarknad Källa: SCB Interaktiv statistik Innehållsförteckning Flera diagram i rapporten kan filtreras efter kommun, Halland och Sverige. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som
Läs merVäxtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.
Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Göte Bertilsson Greengard AB bertilsson@greengard.se www.greengard.se http://greengard.wordpress.com
Läs merJanne Bengtsson Institutionen för ekologi Framtidens lantbruk, SLU
Framtidens jordbruk med vilket växtskydd? Janne Bengtsson Institutionen för ekologi Framtidens lantbruk, SLU FA utgångspunkt Framtidens matproduktion Tillräckligt med mat en mänsklig rättighet (FN artikel
Läs merEnergi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Läs merAntalet människor som lever i extrem
Fattigdomen minskar FATTIGDOM Läget () Trenden 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom. Det motsvarar 10 procent av jordens befolkning. Minskar i alla delar av världen. Mellan 1990 och minskade
Läs merOm BIL Sweden n e d e w S IL B
Om För vem? Företag som tillverkar eller importerar personbilar, bussar eller lastbilar för försäljning på den svenska marknaden Exempel på aktuella arbetsområden Klimat och övriga miljöfrågor Trafiksäkerhet
Läs merFallstudier hos mjölkgårdar med närproducerat foder fullt ut!
FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 3 2014-06-30 Fallstudier hos mjölkgårdar med närproducerat foder fullt ut! 1 (68) Innehåll sid Förord 3 Summary 6 Material & Metoder 9 Slutsatser om foder 33 Djurvälfärd Slutsatser
Läs merVäxtpressen. Nya N-rekommendationer i vete sid 3-8. Absolut kalibrering med Yara N-Sensor sid 18-20 Prisad för P-åtgärder sid 21-23
Växtpressen Nr 1 april 2016 Årgång 45 Nya N-rekommendationer i vete sid 3-8 Absolut kalibrering med Yara N-Sensor sid 18-20 Prisad för P-åtgärder sid 21-23 LEDAREN Nytt år ger nya förutsättningar 2015
Läs merVad handlar miljö om? Miljökunskap
Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Rent vatten Naturområden Miljöförstöring Miljöbil Hållbar utveckling Växthuseffekt Global uppvärmning Energianvändning
Läs merRening av vatten från jordbruksområden. Per Lindmark
Rening av vatten från jordbruksområden Per Lindmark Övergödning åtgärder på all fronter Övergödning åtgärder på all fronter Åtgärder på åkern: Strukturkalka...etc Åtgärder i diket: Tvåstegsdika etc Åtgärder
Läs merRobot och bete. Torbjörn Lundborg, Växa Sverige
Robot och bete Torbjörn Lundborg, Växa Sverige Gårdar med robot Det startade för 15 år sedan Antal gårdar >740 (Växa) De Laval 64% Lely 34% Övriga 2% Utfodringen Sökandet efter foder! Utfodringen påverkar,
Läs merDiskussionsfrågor till version 1 och 2
Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de
Läs merVindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör.
Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör. September - december 2008 Sveriges Kommuner och Landsting Avd Tillväxt och samhällsbyggnad Reigun Thune Hedström reigun@skl.se Har
Läs merKemikalier i vår vardag vad är problemet?
Kemikalier i vår vardag vad är problemet? Linda Molander Anna Beronius, Magnus Breitholtz, Christina Rudén, Marlene Ågerstrand Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) Stockholms universitet
Läs merRöd politik för en grön miljö. Jöran Fagerlund
Röd politik för en grön miljö Jöran Fagerlund Vänsterpartiet är ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund. Vi är en del av arbetarrörelsen och kvinnorörelsen, internationellt och i Sverige.
Läs merBeräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5
SMED Rapport Nr 18 2007 Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5 Slutrapport Helene Ejhed, IVL Milla Malander,IVL Mikael Olshammar, IVL Maria Roslund, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:
Läs merFler sensorer i stallet och Precision Livestock Farming - blir vi hjälpta eller stjälpta?
Fler sensorer i stallet och Precision Livestock Farming - blir vi hjälpta eller stjälpta? Anders Herlin Jordbruks och trädgårdskonferensen 2015-01-27 Utmaningar Göra saker bättre, minska förluster, öka
Läs merSommar och solkraft. Nykarleby Kraftverk Ab Tony Eklund 7.7.2016
Sommar och solkraft Nykarleby Kraftverk Ab Tony Eklund 7.7.2016 Solkraften Priset på solpaneler har gått kraftigt ned och håller nu på att planas ut 2010 250 W panel 500 2 /W 2015 250 W panel 150 0,6 /W
Läs merMATSVINN I BUTIK - vad som slängs och varför
Institutionen för energi och teknik Frukostseminarium, HUI, 25 okt, 2013 MATSVINN I BUTIK - vad som slängs och varför Ingrid Strid Sveriges lantbruksuniversitet Foto: Anna Åhnberg SLU Institutionen för
Läs merKvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Läs merInköp och miljö 7,5 högskolepoäng
Inköp och miljö 7,5 högskolepoäng Tentamen 3 hp Ladokkod: 51MI01 Tentamen ges för: Butikschefsprogrammet TGMBU14 Tentamenskod: Tentamensdatum: 4 november 2015 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merUtvecklingsvägar för Europas energisystem
Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar
Läs merRemiss av Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor
Remissvar Dnr 2014/3.2.2/51 Sid. 1 (5) 2014-03-20 Handläggare: Andreas Jaeger, 08-508 29 269 Till Stadsmiljöroteln Remiss av Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd för hållbar
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på växtodlingsgården. Nr 15:1 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på växtodlingsgården Nr 15:1 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än
Läs merHammarlands kommun PM juni 2016
www.pwc.se Hammarlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Hammarland kommuns verksamheter kännetecknas av: Minskad kostnad per grundskoleelev år 214 samt lägre kostnad än genomsnittet för Åland. Ökande
Läs merEn gemensam bild av verkligheten
En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?
Läs merTips och råd om vatten och avlopp.
Tips och råd om vatten och avlopp. KRANVATTEN SÅ KLART. Försäljningen av buteljerat vatten har ökat lavinartat under de senaste åren. Butikerna erbjuder en mängd olika smaker och är idag en stark konkurrent
Läs merUppgift Utveckla en strategi för att utnyttja och ta hand om dagvatten på ett uthålligt sätt i ny och befintlig miljö genom att:
Uppgift Utveckla en strategi för att utnyttja och ta hand om dagvatten på ett uthålligt sätt i ny och befintlig miljö genom att: Klargöra hur man kan minska dagvattnets föroreningsinnehåll genom att påverka
Läs merFörändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket
Läs mer7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:1093 av Josef Fransson m.fl. (SD) Biogas Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att
Läs merVad händer med växtodlingen?
Vad händer med växtodlingen? Växtodlingen och klimatet -sammanfattning Grödan Skadegörare och svampsjukdomar Koldioxid Temperatur Nederbörd Vattenåtgång/ tillväxtenhet. Kvaliteten på den angripna biomassan
Läs merKlimatkunskap PERSPEKTIV 1 KLIMATFÖRÄNDRING. Energikontor
Ingen kan göra allt men alla kan göra något Klimatkunskap Anders Nylander Arkitekt och energiexpert Arbetar strategiskt med klimat, energieffektivisering och förnybar energi Sekreterare o författare i
Läs merPERSPEKTIV PÅ STOCKHOLMSREGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING 2008/2010
PERSPEKTIV PÅ STOCKHOLMSREGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING 2008/2010 Stockholm den 28 oktober 2008 Johan Deremar, Maria Pleiborn, Ulf Strömquist Sida 1 Sammanfattning Finanskrisen och konjunkturnedgången
Läs merVi är specialister på att avgifta farligt avfall
for a cleaner tomorrow Vi är specialister på att avgifta farligt avfall Nordgroup a/s Lindholmvej 3 DK-5800 Nyborg Kundservice Tel +45 8031 7100 Fax +45 8031 7300 Måndag till torsdag kl. 7-16 Fredag kl.
Läs merEn fördubbling på 10 år - att skapa sin del av kakan!
En fördubbling på 10 år - att skapa sin del av kakan! Det går bra för svensk besöksnäring, riktigt bra. Statistiken visar på fortsatt stark tillväxt och vi kan konstatera att utländska gästnätter och exportvärdet
Läs merInformationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011
Datum 2011-02-15 Bilaga 2 1(5) Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011 Nulägesbeskrivning Denna informationsplan ingår som en leverans i delprojekt Information
Läs merKONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK
KONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK SIDA 1 STRUKTUR SIDA 2 Andel lantbrukare under 34 år SIDA 3 Andel lantbrukare över 60 år SIDA 4 Antal Mjölkkor SIDA 6 Antal slaktgris SIDA 7 Antal får SIDA 8
Läs merKvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan
Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade
Läs merMOBILIS KAPITALFÖRVALTNING
MOBILIS KAPITALFÖRVALTNING Det viktigaste för oss är vad kunden verkligen får i fickan. Vårt fokus ligger således på kundens resultat, och inte på hur marknaderna generellt utvecklas. Vi erbjuder därför
Läs merPå väg mot världens renaste kollektivtrafik
På väg mot världens renaste kollektivtrafik Sara Anderson Storstockholms Lokaltrafik Strateg Drivmedel och Energi www.balticbiogasbus.eu 1 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har ett övergripande ansvar för
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2016 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2016 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merHur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?
Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat
Läs merEkokvitto för Arla Foods
1(5) Ekokvitto för Arla Foods Ekologisk mjölk 2011 2(5) Positiva effekter av den ekologiska mjölkproduktionen hos Arla Sammanfattning Totalt har Arla Foods vägt in 286 miljoner kilo ekologisk mjölk under
Läs merBekämpningsmedel Tillståndet i vår mat
Bekämpningsmedel Tillståndet i vår mat Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Seminarium 2013-11-21 Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge
Läs merFöretagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merMer än jord DEMETER NATURLIGTVIS BIODYNAMISKT
Mer än jord DEMETER NATURLIGTVIS BIODYNAMISKT En bra jordmån är en av dina viktigaste förutsättningar. Med Demeter vill vi hjälpa dig att skapa den bästa. Om Demeter Demeter innefattar ett internationellt
Läs merVad är ett hållbart jordbruk i Norrbotten? Elin Röös, Framtidens lantbruk, SLU
Vad är ett hållbart jordbruk i Norrbotten? Elin Röös, Framtidens lantbruk, SLU Vad är ett hållbart jordbruk? FAO: Ett hållbart jordbruk innebär en förvaltning och bevarande av naturresurserna och en orientering
Läs merFörfattare Linge C., Nilsson H., Olofsson S. Utgivningsår 2009
Bibliografiska uppgifter för Resultat av Greppa Näringen 2001-2008 växtnäringsbalanser och kväveutlakning Författare Linge C., Nilsson H., Olofsson S. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merAvgifter i skolan. Informationsblad
Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även
Läs merrent och säkert till sjöss Några enkla tips till dig som båtägare
rent och säkert till sjöss Några enkla tips till dig som båtägare För att kunna njuta av livet till sjöss krävs att vi alla värnar om miljön och att vi kan lita på vår egen och andras förmåga att hantera
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket
Läs merRapport 2013. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-02-06
Rapport 213 Undersökning -chefer för ambulansstationer Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 213-2-6 Bakgrund och syfte Hjärt- och Lungsjukas riksförbund vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården
Läs merEN BÄTTRE KREDITAFFÄR
3 tre SMARTA RÅD FÖR EN BÄTTRE KREDITAFFÄR UC Affärsoptimering Kreditscoringmodeller Tre metoder för att genomföra bra avslagsanalyser i kreditportföljen Det är idag vanligt att kreditgivare bygger kreditscoringmodeller
Läs merVarför blågult växtskydd?
Varför blågult växtskydd? Korrekt anvädning av växtskyddsmedel med ny spridningsföreskrift och nya användarvillkor Förklara varför produkter får de godkännande de får, ex skyddszoner, karenstider, kolfilter
Läs merSju punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2015-18
Sju punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2015-18 FAKTA: Idag går 400 000 människor arbetslösa i Sverige och 75 000 i Västra Götaland. Ungdomsarbetslösheten
Läs merCISIONS ÅRLIGA. Journalist- & kommunikatörsundersökning 2016 DEL II. Kommunikatörens framtid. Så spår kommunikatörer att branschen utvecklas
CISIONS ÅRLIGA Journalist- & kommunikatörsundersökning 2016 DEL II Kommunikatörens framtid Så spår kommunikatörer att branschen utvecklas 1 Vad är nytt? Medielandskapet befinner sig i ständig förändring
Läs merEUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 2008/2173(INI) 26.1.2009
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 2008/2173(INI) 26.1.2009 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande (PE416.256v01-00) Skydd av konsumenter, särskilt minderåriga,
Läs merSveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 juni 2010
Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 juni 2010 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008 - april 2010) Förändring över motsvarande period föregående
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs merFOOD & FRIENDS MATRAPPORT 2016
FOOD & FRIENDS MATRAPPORT Vad vi äter i Sverige? Allt förändras med tiden. Håret skulle vara kortare i luggen och på sidorna, och längre bak i nacken. Utan att ha några exakta data, så vågar vi som minns
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merVad är hållbar utveckling?
Vad är hållbar utveckling? Skapar resurser för att nå olika samhällsmål. Ger ramarna för vad natur och människor tål. Det vi kallar livskvalitet. Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra
Läs merLåt lönsamma kunder driva affären!
Låt lönsamma kunder driva affären! Studie vår 2016 Låt lönsamma kunder driva affären! Vår erfarenhet visar att många företag inte vet vilka affärer som genererar vinst eller förlust, vilket gör det svårt
Läs merKlimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013
Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Agenda Fodermedlens utsläpp av växthusgaser Kol i mark och gröda vilka
Läs merEuropaforum XXII Norra Sverige
Europaforum XXII Norra Sverige Positioner i korthet Sammanhållningspolitiken efter 2020 Cirkulär ekonomi Kaskadanvändning av skoglig råvara Migration Vindkraft i kallt klimat Sammanhållningspolitiken efter
Läs merResilienta mikroregioner
Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av
Läs mer