Delmål. Försurade sjöar och vattendrag Försurad skogsmark Utsläpp av svaveldioxid Utsläpp av kväveoxider. Bara naturlig försurning

Transkript

1 Når vi miljömålet Bara naturlig försurning? Utvecklingen positiv, men år 2020 beräknas den kritiska belastningen ändå att överskridas på 12 % av sjöarealen Delmål Försurade sjöar och vattendrag Försurad skogsmark Utsläpp av svaveldioxid Utsläpp av kväveoxider

2 Fördjupad utvärdering 2007 Nuvarande delmål reviderade med undantag av delmålet för svavelutsläpp som föreslås utgå. Nytt målår Nytt delmål för skogsbrukets försurningspåverkan och sjöfart

3 Reviderat delmål för sjöar och vattendrag År 2015 ska andelen sötvatten försurade av människan vara högst 25 % i sydvästra Sverige och 5 % i mellan och sydöstra Sverige. I Norrland ska försurningen inte öka

4 Reviderat delmål för skogsmark Arealen skogsmark i sydvästra Sverige som har hög eller mycket hög surhetsgrad ska minska med 20 % från år 2000 till I försurade delar av övriga Sverige ska en fortsatt förbättring ske

5 Nytt delmål för skogsbruket År 2015 ska skogsbrukets försurningspåverkan i försurade områden inte överstiga det som kompenseras via naturliga processer

6 Nytt delmål för sjöfart År 2015 ska utsläppen av svaveldioxid från sjöfart som bunkrar (fyller på bränsle) i Sverige ha halverats och utsläppen av kväveoxider ska minska jämfört med år

7 Till vad och när behövs ny kunskap? Miljömålsarbetet fram till våren 2011 Luftkonventionen (LRTAP) löpande kunskapsuppbyggnad

8 Utredningsbehov kopplat till miljömålet Bara naturlig försurning Reviderad strategi för Naturvårdsverkets internationella arbete Hur mycket måste försurande utsläpp från landbaserade källor och från sjöfart minska för att målet ska nås och vad kostar det? Vilka är de mest kostnadseffektiva åtgärderna? Scenarier för skogsbrukets försurningspåverkan

9 Utredningsbehov kopplat till delmål försurade sjöar Variation i försurningspåverkan på små vattendrag Effekter på ytvatten av ökat biomassauttag, askåterföring och kvävegödsling Utebliven återhämtning av grundvattnet

10 Utredningsbehov kopplat till delmål försurad skogsmark Klimatförändringens påverkan på bla.vittring Kol/kväve-kvotens betydelse för kväveutalkning Effekter på upplagring av kol och kväve i skogsmark av olika skogsbruksåtgärder

11 Utrednings/forskningsbehov kopplat till nytt delmål för skogsbrukets försurningspåverkan Åtgärdspotentialen för skärmställning på hyggen Kvantifiering av effekten av skogsbruksåtgärder på sjöar och vattendrag. Miljökonsekvensbeskrivningar för nya metoder som stubbskörd och intensivgödsling Är kväveutlakning från hyggen i granskog större än från hyggen i lövskog?

12 Ingen övergödning Ny precisering till Miljökvalitetsmålet högst 5 % av skogsmarken ska ha en kväveupplagring som överskrider 5 kg kväve per hektar Ökad kunskap om upplagring och utlakning av kväve behövs

13 Forskningsbehov-LRTAP Modellering av kväveeffekter Utveckling av dynamiska mark-vegetationsmodeller Kopplingen till biologisk mångfald Varför skillnad mellan empiriska och modellerade kritiska belastningsgränser?