Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket

Transkript

1 Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket Länsstyrelsen Stockholm - maj 2015 Sören Dahlén sid

2 Varför ställa klimat- och energikrav? Trafikverket har en betydande upphandlingsverksamhet Trafikverket ska bidra till att miljö- och transportpolitiska mål nås Energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan utgör en av Trafikverkets särskilt utpekade strategiska utmaningar Av detta kan också slutsatsen dras att de krav vi ställer bör bygga på de nationella klimat- och energimålen

3 Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030 av Trafikverket tolkat som åtminstone 80 procent lägre användning av fossil energi till vägtransporter 2030 jämfört med 2004 Transportsektorn ska bidra till det nationella miljökvalitetsmålet för begränsad klimatpåverkan visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2050 innebär även att transportsektorn utsläpp bör vara nära noll

4 Fossil energianvändning (TWh) Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens användning av fossil energi Beslutade styrmedel och åtgärder samt omsättning av fordonspark Behov av nya styrmedel och åtgärder Trafikutveckling Prognos med idag fattade beslut Målsättning

5 Klimat och energikrav i Trafikverket - Hur ser det ut idag? Egna fordon (leasing) Entreprenader - Vad vill vi! Ställa klimat/energikrav på entreprenader 5 Maria Hallberg, Samhälle

6 Framtida krav

7 Några utgångspunkter; Miljökrav ska..(grunden i vårt arbete) Vara enkla och tydliga, miljö/kostnadseffektiva, uppföljningsbara och vädja till utförarens kreativitet. Beakta ett livscykelperspektiv Leda till bättre miljö och kunna motiveras Utvärderas och utvecklas Samordnas med andra krav Konsekvens - Krav ska bort om de ej gör någon nytta eller om det finns än fiffigare vägar att gå. - Samverkan med branschen en förutsättning

8 Miljökrav i Trafikverket Miljöprestandakrav (nivåkrav) i Trafikverket beskriver VAD som ska åstadkommas, och ska uttrycka en miljökvalitet/miljöegenskap. Miljökvalitetskrav: I första hand beskrivs kravet som ett av Trafikverket önskvärt miljötillstånd BRA miljökvalitet, med stöd av ett antal fastlagda kriterier. Miljöegenskapskrav: Alternativt beskrivs kravet som ett miljöegenskapskrav. Några exempel på miljöegenskapskrav kan vara: - krav på halter i miljön som ska klaras - krav på ett tillstånd i förhållande till ett refererenstillstånd, t.ex.15 procents lägre klimatbelastning i ett projekt år 2020 i förhållande till ett referensår Utförandekrav miljö i Trafikverket beskriver HUR en miljökvalitet/miljöegenskap ska åstadkommas

9 Miljökrav entreprenader. Trafikverket bereder just nu. Utkast till vision, mål och funktionella krav för minskad klimatpåverkan och energieffektivisering i stora entreprenader >50 miljoner Krav på miljöprestanda; reduktion av i förhållande till referensvärden. (Klimatkalkyl används för att beräkna ett projekts miljöprestanda ) Alternativa krav för mindre projekt och inköp Troligtvis i form av direkta krav på bränslen, fordonsemissioner,

10 Förslag till vision och mål Trafikverket Vision till 2050 är en infrastruktur utan nettoutsläpp av klimatgaser Mål till 2020 för entreprenader och materialinköp 15 procent lägre klimatpåverkan och 10 procent lägre energianvändning 2020 jämfört med 2015 Indikativt mål för 2025 för entreprenader och materialinköp 30 procent lägre klimatpåverkan 2025 jämfört med 2015 Mål (2020 och 2025) fastställs efter genomförd konsekvensanalys och dialog med bransch

11 Överenskommelser och krav på infrastrukturens klimatpåverkan på tre nivåer Överenskommelser/avsiktsförklaring med branschen om minskad klimatpåverkan (Nivå 1). Långsiktiga och tydliga spelregler (gemensam vision, och mål för 2020 och 2025) Åtagande från Trafikverket att vi kommer ställa krav, följa upp och utvärdera. Åtagande från bransch att de kommer utveckla lösningar för att nå mål. Intern riktlinje på om minskad klimatpåverkan för typåtgärder/typmaterial (Nivå 2). Denna utgör underlag för upphandlingsmallar som används vid upphandling av konsulter, entreprenörer och materialleverantörer. Krav per kontrakt för konsulter, entreprenörer och materialleverantörer (nivå 3). Baseras på upphandlingsmallarna

12 Klimatkalkylen är grund för vårt kravställande.. Trafikverkets modell för att på ett effektivt och konsekvent kunna beräkna infrastrukturens klimatbelastning och energianvändning ur ett livscykelperspektiv TILLÄMPNING Beräkna och beskriva infrastrukturens klimatpåverkan av nationella transportplanens åtgärder Systematiskt arbete med energi- och klimateffektivisering av infrastrukturbyggande under planläggningsprocessen Miljökrav vid entreprenadupphandling

13 Klimatkalkylens uppbyggnad o Bygger på LCA metodik (ISO 14040), och gör det möjligt att beräkna energianvändning och klimatpåverkan från väg- och järnvägsprojekt ur ett livscykelperspektiv Från råvaruutvinning, produktion, transport och underhåll o Modellen behöver indata i form av typåtgärder som planeras och kvantitet. Dessa multipliceras sedan med schabloner för utsläpp per typåtgärd o Exempel på typåtgärder Motorväg 4 körfält 4km Cirkulationsplats 1 Tunnel 800m Modellen adderar sedan delkomponenternas bidrag till en samlad klimatbelastning för 2015, som används som referens. Länk:

14 Klimatkalkyl = Kvantifiering av ett projekts klimatprestanda/klimatutsläpp i ett livscykelperspektiv Råvaruutvinning Förädling/processer Transport Byggande Användning Drift Underhåll Avfallshantering Standardiserat tillvägagångsätt enligt ISO 14041:2006 Resurser Emissioner För varje aktivitet i systemet och för systemet som helhet kvantifieras vad som går in och vad som går ut

15 Energianvändning per fordonskilometer (MJ/fkm) Infrastrukturens klimatpåverkan kan utgöra en stor andel Trafik Drift o underhåll Byggnation 1 0 Södra Länken 2-fältsväg

16 sid TACK!

17 Långsiktiga krav på minskad klimatpåverkan och energieffektivisering (entreprenader och inköp) Grund Utveckla funktionella krav, som beskriver vad som ska åstadkommas, så att branschen själva kan välja det mest kostnadseffektiva sättet att nå kravet. Ställa krav med tillräcklig framförhållning för att branschen ska kunna anpassa sig till kraven på ett effektivt sätt. Utöver krav vid en viss tidpunkt ges också mål om ytterligare reduktioner längre fram i tiden. Målen fastställs vid senare förbestämd tidpunkt efter utvärdering. Det ger än mer långsiktiga spelregler. Genomföra individuell uppföljning av entreprenörer redan på vägen fram till kravet. Redovisa och jämför entreprenörer mot varandra. Detta ger Trafikverket och branschen indikationer hur det går samtidigt som det skapar en tävlan mellan olika entreprenörer

18 Relevanta nationella mål Visionen att Sverige år 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Mål för procent lägre utsläpp av växthusgaser 10 procent förnybar energi inom transportsektorn (50 procent totalt för alla sektorer). 20 procent effektivare energianvändning (inte specifikt transportsektorn) Mål för 2030 Fossiloberoende fordonsflotta till