HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR

Transkript

1 HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR MKN-dag 23 januari 23 januari 2016 Stockholm Titus Kyrklund Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

2 Bakgrund Dödlighet och sjuklighet i hjärt- och luftvägssjukdomar har varit i fokus de senaste decennierna De senaste åren har nya områden uppmärksammats som påverkan på nervsystemet och påverkan på graviditeten. Brister i data göra att påverkan av luftföroreningar på många vanliga sjukdomsutfall inte kan kvantifieras. Vi styrs av befintlig sjuklighetsstatistik. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

3 De i Sverige viktigaste hälsoskadande föroreningarna i utomhusluften. Utomhusluft, cancerframkallande hos människor (Group 1, IARC). Benso(a)pyren Kvävedioxid Partiklar Ozon Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

4 Utomhusluft, cancer Globalt dödsfall årligen till följd av lungcancer orsakad av utomhusluft. Utomhusluft innehåller en blandning av cancerframkallande ämnen. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

5 Benso(a)pyren Samband med lungcancer känt sedan 1930-talet (Samband med hudcancer känt sedan 1700-talet) Den vanligaste källan är ofullständig förbränning av kolinnehållande bränslen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

6 Benso(a)pyren Riskbedömningen baseras på exponering för PAH vid koksverksarbete. Uppskattad dödlighet på grund av B(a)P i Sverige, fall per år. B(a)P indikator för blandningen. Hur representativt är B(a)P för den cancerframkallande effekten av luftföroreningar? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

7 Hälsa och närhet till vägar Hälsoeffekter kan kopplats till boende /vistelse med närhet till väg, även efter att hänsyn tas till buller, socioekonomi. Ultrafina partiklar, kolmonoxid, NO 2 och black carbon är betydligt bättre kopplade till närhet till väg än t.ex PM2,5 i omgivningsluft som även innehåller långdistanstransporterad PM Det är ett dilemma att exponering för PM2,5 i omgivningsluften är en så mycket mer robust indikator för ohälsa än de indikatorer som kan kopplas till närhet till väg. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

8 Kvävedioxid Hälsoeffekter som dödlighet och sjuklighet kan kopplas till korttidsvariationer i exponering för NO 2 samt till långtidsexponering för NO 2 Effekterna har observerats under det nuvarande EU gränsvärdet 200 µg/m 3 Påverkan på barns luftvägshälsa har observerats ner till ca 20 µg/m 3 som årsmedelvärde Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

9 Kvävedioxid Gränsvärde för såväl år, dygn och timme är motiverat baserat på hälsostudier. Ett dilemma är en oklar roll för påverkan på hälsan för NO 2 i sig i kammarstudier vid halter under ca 200 µg/m 3 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

10 Partiklar Sambanden för dödlighet och sjuklighet och såväl korttids(dygn)- som långtidsexexponering för PM2,5 har stärkts. Nya data kastar ytterligare ljus över kopplingen till sjukdomar i hjärta- kärl och partikelexponering. Data som ger tänkbara medicinska förklaringar till effekterna har tillkommit. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

11 Partiklar Nya sjuktomsutfall har tillkommit som ateroskleros, påverkan på graviditet, luftvägssjukdom hos barn Misstankar gäller även koppling till påverkan på nervsystemet och diabetes Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

12 Partiklar Nya data talar för att grövre partiklar PM10-2,5 kan kopplas till sjukdomar i såväl luftvägar som i hjärta och kärl. Exponering för black carbon BC kan kopplas till hälsoeffekter i hjärta och kärl och tidigarelagd dödlighet. Dos responsfunktionen är mycket högre för BC än PM räknat per µg/m 3. Nya data talar för att exponering för ultrafina partiklar kan kopplas till hälsoeffekter i hjärta och kärl såväl som sjukdomar i nervsystemet. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

13 Ozon Nya data har tillkommit som stärker sambanden för dödlighet och sjuklighet och såväl korttids(dygn)- som långtidsexexponering för ozon. Sambanden är starkast för dödlighet i lungsjukdomar för redan lungsjuka. Även påverkan på sjuklighet i astma, behov av sjukhusvård och lungfunktionstillväxt är sannolik följd av ozonexponering sannolik. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

14 Ozon Ytterligare bevis för att korttidsexponering för ozon påverkar total dödlighet, dödlighet i hjärt-och lungsjukdomar har kommit fram. En stor mängd experimentella data finns som stärker det som kan observeras epidemiologiska i befolkningsstudier. Ozon är därför en trolig orsaksfaktor och inte bara en indikator för förorenad luft. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

15 Ozon Nya data talar för att exponering för ozon kan påverka mental utveckling och graviditeten, inklusive förtidig födsel. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

16 Jämförelse mellan luftföroreningar och övriga riskfaktorer, Europa Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

17 Jämförelser mellan luftföroreningar och övriga riskfaktorer, Ostasien Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

18 Hälsokonsekvenser av föroreningar i utomhusluften förtida dödsfall och 7 miljoner förlorade levnadsår per år av partiklar i Europa För Sverige uppskattas det totala årliga antalet förtida dödsfall till mellan 3500 och 5500 beroende på om man antar en och samma dos responsfaktor för alla partiklar eller om man antar att lokala partiklar har en högre faktor. Av lokala källor bidrar vedeldning då med ca 1000 och trafiken med ca Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

19 Luftföroreningshalterna minskar Studier i Sverige och Canada visar på effekter av luftföroreningar även vid låga nivåer, det vill säga även under våra MKN och ner mot Miljömålets preciseringar. Stor samhällsekonomisk nytt att hålla föroreningsnivåer så låga som möjligt. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency