Arbets- och miljömedicin Lund

Transkript

1 AMM Rapport 2009 Arbets- och miljömedicin Lund Angående Gasverkstomten i Kristianstad Håkan Tinnerberg Birgitta Malmberg

2 Angående Gasverkstomten i Kristianstad: En förfrågan har inkommit från företagsläkare Eva Sjöberg, Kommunhälsan i Kristianstads angående eventuella hälsoeffekter av att ha arbetat på den gamla gasverkstomten i Kristianstad. Till vårt förfogande hade vi följande material: - Kristianstad gasverk, Riskbedömning och åtgärdsutredning, version , Envipro (plus bilagor). - Miljöteknisk markundersökning vid Kristianstads fd gasverk. Huvudstudie Peter Nilsson, Eva Tykesson. - Remissvar från Yrkes- och miljömedicin angående gasverkstomten, Lars Gerhardsson, Hans Welinder. Torsdagen den 12/3 hade vi ett möte i C4 Tekniks lokaler i Kristianstad. I detta möte deltog: Eva Sjöberg, företagsläkare, Lars Andersson arbetsmiljöingenjör, Lena Hendriks och Anna Stridsberg företagssköterskor, alla på kommunhälsan. Från Kristianstad kommun deltog Björn Carlkvist, chef för kommunteknik, Roland Alvinsson på C4-teknik, John Andersson, huvudskyddsombud för Kommunal och Mats Augbäck, enhetschef gata. Från Arbets- och miljömedicin, Lund, deltog specialistläkare Birgitta Malmberg och yrkes- och miljöhygieniker Håkan Tinnerberg. Bakgrund Gasverket var i drift fram till Gasverkstomten och en del byggnader är kraftigt förorenade av gasreningsmassa och tjära. Kommunen har använt tomten som uppläggningsplats för diverse material som sand, sten och grus. Där har även funnits omklädningsrum för personalen på C4-teknik och en verkstad. Man har även använt det som förråd för säsongsbetonat material som gräsklippare etc. Under en period har man också använt delar av husen som kontor. Viss personal har suttit i dessa byggnader dagligen under cirka 15 år. Från 2001 har dock personal endast vistats sporadiskt på platsen. Vid något tillfälle (cirka 1978) grävde man ner rör på tomten, men i övrigt har man gjort mycket begränsade arbeten i marken. I rapporten Kristianstad gasverk, Riskbedömning och åtgärdsutredning påpekar man att utifrån uppmätta föroreningshalter på platsen och ämnenas toxiska egenskaper kan det finnas akuta hälsorisker pga förekomst av flyktiga organiska kolväten från tjära, samt cyanid och arsenik från gasreningsmassa, och även kroniska hälsorisker pga av polyaromatiska kolväten (PAH). Dock har ej någon specifik värdering av exponeringen för de kommun-anställda gjorts. När rapporten kom blev personal som hade varit mycket på tomten oroliga och företagshälsovården bad oss om hjälp med närmare arbetsmedicinsk bedömning av hälsorisker. Yrkes- och miljömedicin har tidigare gett ett utlåtande (2001) baserat på en inte lika utförlig undersökning av föroreningar i marken. Mötet På mötet fick vi först en beskrivning över vilka arbeten som hade genomförts på tomten. Framförallt försökte vi få reda på om man hade gjort åverkan på husen eller grävt mycket i marken. Inget av detta hade genomförts i någon större omfattning. Däremot så framkom det att det på många ställen luktade kreosot eller nafta. På de platser där det luktade mest, hade uppehållstiden varit begränsad.

3 På mötet förklarade vi att Naturvårdsverkets värden för förorenad mark är till för att skydda känsliga individer, huvudsakligen för långtidseffekter. För denna grupp av anställda är det mer relevant att jämföra med de hygieniska gränsvärdena. Håkan Tinnerberg visade ett räkneexempel för benso(a)pyren (en beståndsdel i PAH som finns i tjärprodukter lagrade på tomten), se bilaga. Där kan det tydligt visas att exponeringen är långt under det som är godkänt om man jämför med arbetslivsnormer. I bilagan finns även beräkningar över exponeringsscenarier för cyanid och arsenik. Vi bedömer att de som har arbetat på tomten ej har fått en kemisk exponering i sådan omfattning att de har tagit någon skada, vilket meddelades vid mötet. Det fanns också viss oro för att lukten av kreosot eller nafta hade varit farlig. Vi påpekade att de föreningar som luktar i detta sammanhang har luktgränser betydligt under de hygieniska gränsvärdena och att de inte var kända för att ha någon långtidseffekt utan att de snarare kunde vara irriterande eller retande vid exponeringstillfället. För att få någon uppfattning om vilka ämnen det är och storleksnivån på exponeringen skulle Lars Andersson genomföra mätningar med dosimetrar i några av lokalerna. Vi påpekade också att när man ska sanera tomten så kan det bli helt andra exponeringsscenarier, men då har man möjlighet att påverka situationen dels genom att genomföra exponeringsmätningar för att få en uppfattning om exponeringen och dels genom att använda adekvat skyddsutrustning. Vid sanering kan det också bli en spridning av lukter från tomten till de närmaste grannarna (Radio Kristianstad och ett bostadsområde) och man bör ha en beredskap för detta. Om man utför gräv- eller rivningsarbeten som dammar så rekommenderade vi att personal använder filtermasker med P3-filter då det mesta av föroreningarna är bundet till jord/byggnadsmaterial. Om man inte andas in dammet så bör exponeringen bli mycket låg. Vidare påpekade vi vikten av god hygien så att man till exempel inte kontaminerade sin mat eller sina cigaretter/snus. Sammanfattande bedömning Vår bedömning är att arbete på gamla gasverkstomten efter verkets stängning ej medfört ökad risk för akuta eller kroniska hälsoeffekter hos de kommunanställda. Det finns ej anledning till någon specifik hälsoundersökning. Vid ev kommande sanering/ anläggningsarbeten kan dock exponeringssituationen bli en annan, tex vid omfattande grävningsarbeten. Då kan användande av adekvat skyddsutrustning och exponeringsmätningar bli aktuella. Håkan Tinnerberg Birgitta Malmberg Yrkes- och miljöhygieniker Specialistläkare

4 Bilaga Summariska beräkningar över olika exponeringsscenarier: Det som vi på förhand bedömde skulle kunna vara av störst vikt var exponeringen för PAH. Nedanstående exempel föredrogs också på mötet den 12/3. Medianhalt av PAH på gasverkstomten är cirka 200 mg/kg torrsubstans (TS). Den innehåller som högst cirka 10 % B(a)P => 20 mg/kg TS (1/50000). B(a)P har ett hygieniskt gränsvärde på mg/m 3. Om man skulle bearbeta jorden så att den dammar så mycket att man kommer upp i det hygieniska gränsvärdet på för damm 10 mg/m 3 skulle halten av B(a)P i luften vara mg/m 3 dvs 10 ggr lägre än det hygieniska gränsvärdet. Maxkoncentrationerna i fyllnadsmassorna var ungefär 50 gånger högre. Med motsvarande beräkning skulle man då överstiga det hygieniska gränsvärdet. Då föroreningarna i marken är mycket gamla vet man att PAH sitter hårt inbundet, vilket gör att biotillgängligheten är betydligt lägre än vid inandning för ren substans. Varje dag får vi i oss cirka mg B(a)P, det skulle motsvara 4 timmars exponering vid 10 mg/m 3 och en föroreningshalt av PAH på 200 mg/kg TS. Cyanider har ett takgränsvärde (TGV) (15 minuter) på 5 mg/m 3. Vid lätt arbete andas man cirka 20 l/min => 300 l på 15 min. 15 minuters exponering vid gränsvärdet ger således en dos på cirka 1.5 mg. Föroreningshalten av total cyanid på gasverkstomten är mellan mg/kg TS och för fri cyanid är den mellan mg/kg TS. För att komma upp i risknivå med TGV behöver man få i sig ~ 10 g av byggnadsmaterialet. (som jämförelse väger en prilla snus ungefär 1 g). Maximal halt av arsenik (As) är rapporterad att vara 161 mg/kg TS (ungefär 1/10000). Det hygieniska gränsvärdet i luft är 0.01 mg/m 3. Andas man 20 l/min under 8 timmar så blir den totala volymen cirka 10 m 3. En dags exponering vid gränsvärdet ger således en dos på 0.1 mg. Om man skulle bearbeta jorden så att den dammar så mycket att man kommer upp i det hygieniska gränsvärdet för damm 10 mg/m 3 skulle halten av As i luften vara mg/m 3 dvs 10 ggr lägre än det hygieniska gränsvärdet.

5 Rapporten är en bedömning över eventuella hälsoeffekter hos personal som har arbetat på den gamla gasverkstomten i Kristianstad som är förorenad med flyktiga organiska lösningsmedel, cyanid, arsenik och polyaromatiska kolväten (PAH). Den sammanfattande bedömningen är att arbetet inte medfört ökad risk för akuta eller kroniska hälsoeffekter hos de anställda. Arbets- och miljömedicin LUND Tel Fax E-post amm@med.lu.se Internet: