Hälsoekonomi och fysisk aktivitet. FaR-utbildning 3/

Transkript

1 Hälsoekonomi och fysisk aktivitet FaR-utbildning 3/

2 Användningsområden Underlag för prioritering Utveckling av interventionsmetoder

3 Hälsoekonomisk tradition Läkemedelsindustrin Sjukvården Folkhälsoinsatser

4 Olika inriktning inom hälsoekonomi Positiv ekonomisk teori (beskrivning av hur något är) Normativ ekonomisk teori (vad som är bra)

5 Normativa frågor Vad är bra?

6 Vad är bra? Hälsa eller nytta/välfärd? Vinster för individen eller för skattefinansierad verksamhet (alt företaget)? Kostnadseffektivitet eller jämlikhet?

7 Jämlikhet kontra kostnadseffektivitet Hälsomaximering? Maximering av jämlikhet? Sammanvägning utifrån samhällets värderingar

8 Mål för folkhälsan God hälsa på lika villkor för hela befolkningen Samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Motarbeta ojämlikhet i hälsa som bottnar i klasstillhörighet, kön, etnicitet eller sexuell läggning Ökad fysisk aktivitet Ingen vägledning av prioritering mellan öka hälsa och öka jämlikhet/lika villkor

9 Prioriteringsutredningen Människovärdesprincipen; alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället Behovs- eller solidaritetsprincipen; resurserna bör satsas på den människa eller verksamhet som har de största behoven Kostnadseffektivitetsprincipen; vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet eftersträvas

10 Positiva frågor Hur kan kostnadseffektivitet beskriva?

11 Olika typer av utvärdering Struktur organisation och de resurser som finns i form av personal, utrustning, lokaler mm Process vad som sker i en verksamhet eller i ett projekt, dvs. själva genomförandet Resultat vad effekten blev av insatta åtgärder

12 Modell för ekonomisk utvärdering Kostnad A Program A Konsekvens A Val Kostnad B Program B Konsekvens B

13 Samhällsekonomisk utvärdering Kostnad för insatsen Hälsa i befolkningen Nytta för befolkningen Minskade kostnader pga. ohälsa, t ex vårdkonsumtion och produktionsbortfall

14 Företagsekonomisk utvärdering Kostnad för insatsen Korttidssjukfrånvaro Utslagning Arbetseffektivitet Ökad kvalitet Ökad kvantitet Personalomsättning Personalrekrytering Goodwill

15 Utvärderingsmetoder Kostnads- intäktsanalys (cost-benefit analysis) Kostnads- effektanalys Kostnads- nyttoanalys

16 Kostnads- intäktsanalys Programkostnader Hälso-/nyttovinsten för den enskilde uttryckt i kr Minskade kostnader för vårdkonsumtion Minskade kostnader för produktionsbortfall

17 Kostnads- effektanalys Programkostnader Hälsovinsten för den enskilde uttryckt i hälsotermer Minskade kostnader för vårdkonsumtion Minskade kostnader för produktionsbortfall

18 Mätning av hälsovinster Effekt av behandling = Hälsoförbättring; mätning av livskvalitet Effekt av förebyggande insatser = minskad risk för insjuknande; mätning av hälsans bestämningsfaktorer + vetenskapligt belagd hälsoeffekt

19 Mått för hälsovinster av förebyggande arbete Minskad risk för förtida död = vunna levnadsår Minskad risk för insjuknande i olika sjukdomar = färre sjukdomsfall = levnadsår med högre livskvalitet Intermediära mått = indikatorer för hälsans bestämningsfaktorer

20 Exempel kostnads- effektanalyser Kostnad/vunnet levnadsår Vaccination, förebygga lunginflammation av äldre (65+) Råd från läkare om att sluta röka Utöver råd från läkare nikotintuggummi Screening avseende bröstcancer, kvinnor 50 år Årlig screening avseende bröstcancer, kvinnor år Vaccination av barn, mässlingen, röda hund resp. polio kr kr kr kr kr >0 kr

21 Kostnads- nyttoanalys Programkostnader Nyttovinsten (eller livskvalitetsvinsten) för den enskilde uttryckt i i livskvalitetstermer Minskade kostnader för vårdkonsumtion Minskade kostnader för produktionsbortfall

22 QALY QALY=kvalitetsjusterade levnadsår Värdering av livskvaliteten mellan 0 och 1 0 är sämsta tänkbara, 1 är bästa tänkbara Sjuk har ett värde mellan 0 och 1 Värde x tid - ett år fullt frisk har värdet 1,0

23 Exempel rökare Exempel på vinst av sluta röka (fiktivt): 5 år längre livstid = 5 QALY Dessutom 5 år utan KOL = 5 år med höjd livskvalitet från 0,5 till 1 = 5 x 0,5 = 2,5 Totalt 5 + 2,5 = 7,5

24 Hälsoekonomisk utvärdering av fysisk aktivitet

25 Vad ska utvärderas? Interventionsmetoden? Fysisk aktivitets effekter? Behandling av sjukdom?

26 Analysmodell kostnadseffektivitet Fysisk aktivitets effektivitet Effektivitet i att nå målgruppen Varaktighet Programkostnader Rekryteringskostnader Deltagarnas tid Besparingar Behandlande effekt Förebyggande effekt Nettokostnader Kostnadseffektivitet

27 Fysisk aktivitets effektivitet Effektivitet för fysisk aktivitet i försöksmiljö. Den är (i princip) känd och behöver inte utvärderas. För effektivitet använd i folkhälsoinsatser måste hänsyn tas till I vilken utsträckning målgruppen nås Varaktighet av förändringen

28 Effektivitet i att nå målgruppen Definition av vilka som ingår i målgruppen Målgruppens storlek I vilken grad deltagande sker från målgruppen Om studiegruppen är representativ för målgruppen

29 Varaktighet Otillräcklig kunskap om varaktighet av ändrade vanor och framtida hälsovinster. I utvärderingar är långa uppföljningsperioder viktiga. Förväntade hälsovinster som ligger utanför interventions- och uppföljningsperioden måste beräknas med försiktighet.

30 Behandlande effekt Ska bygga på preferenser egen värdering Samlat mått ett värde Kan mätas med livskvalitetsinstrument

31 Förebyggande effekt Ändrad fysisk aktivitetsgrad + epidemiologiska studier eller Ändrad konditionsnivå + epidemiologiska studier Epidemiologiska studier finns avseende för tidig död, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och vissa cancersjukdomar

32 Kostnad för rekrytering och program Kostnad att nå målgruppen och motivera dem att delta Kostnad att driva programmet Kostnad för deltagare Kostnad för biverkningar, t ex skador i samband med fysisk aktivitet

33 Deltagarnas tid Deltagarnas tid är ofta den största resursen i en intervention Tid för lycka eller lidande Alternativkostnad Förlust av arbetstid? Förlust av fritid?

34 Besparingar Hälso- och sjukvårdskonsumtion Läkemedelskonsumtion Konsumtion av övrig samhällsservice Produktionsbortfall

35 Kostnadseffektivitet Kan uttryckas i Kostnad per intermediär effekt, t ex person som blivit varaktigt fysiskt aktiv Kostnad per vunnet levnadsår Kostnad per kvalitetsjusterat vunnet levnadsår Betalningsvilja för att delta

36 Analysmodell kostnadseffektivitet - jämlikhet Fysisk aktivitets effektivitet Effektivitet i att nå målgruppen Varaktighet Programkostnader Rekryteringskostnader Jämlikhetsgrupper Deltagarnas tid Besparingar Behandlande effekt Förebyggande effekt Nettokostnader Jämlikhetseffekt Kostnadseffektivitet

37 Jämlikhetsgrupper Kön Socioekonomiska faktorer Etniska faktorer Hälsa

38 Jämlikhetseffekter Effektivitet i att nå jämlikhetsgruppen Vunna QALY/per deltagare i varje jämlikhetsgrupp Vunna QALY per invånare i varje jämlikhetsgrupp

39 Om tolkning av utvärderingar Svårt att generalisera det som gäller en grupp gäller inte i en annan. Olika vinnare och förlorare av ett program. Värderar vi vinster idag och imorgon lika? Hur värderar vi osäkerhet? Utfall av folkhälsoinsatser är ofta osäkrare än sjukvårdsinsatser.

40 Sammanfattande råd 1. Följ kostnader och ändrad fysisk aktivitetsnivå 2. Följ fördelningen på diagnosgrupper, socioekonomiska grupper 3. Följ ändrad självskattad livskvalitet 4. Följ ändrad sjukvårdskonsumtion och sjukskrivning Ha lång uppföljningstid minst 2 år Kontrollgrupp (kontrollområde alt. befolkningsenkät)