Vårdprogram för strukturerat arbete med sjukdomsförebyggande metoder

Transkript

1 Vårdprogram för strukturerat arbete med sjukdomsförebyggande metoder

2 Innehåll Inledning/Bakgrund Patientcentrerat förhållningssätt Patientmötet, en dialog Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Framgångsfaktorer Ordlista Dokumentation Flödesschema/Tabeller Bilagor

3 Bakgrund/Definition/Allmän rekommendation Beskrivs för varje levnadsvana

4 Processen strukturerat arbete med levnadsvanor. Relevans Identifiera ALLA Åtgärd Uppföljning VISSA KRÄVER UTÖKAD KOMPETENS

5 Relevans Finns det ett behov av att bedöma levnadsvanan utifrån patientens behov/tillstånd?

6 Identifiera Kapitel om patientmötet, en dialog Socialstyrelsens indikatorfrågor Förslag på verktyg för fördjupad anamnes

7 Åtgärd Beskriver åtgärderna (samtalsnivåerna) för de olika levnadsvanorna. Visar på rekommenderad metod och vem som ska ha vilken intervention.

8 Uppföljning/Utvärdering/Resultat Beskriver hur och vad som ska göras avseende uppföljning och utvärdering

9 Följa upp arbetet! Identifiera Erbjud åtgärd Behandla Följ upp Socialstyrelsen

10 Sammanfattning diskussion WS Hur sker åtgärden för otillräcklig fysisk aktivitet på enklast sätt? Workshop förmiddag: Problem med vårdkedja slutenvården (SV) och primärvården (PV). Vem ska sköta uppföljningen? HBG har ju ingen Hälsoenhet. Det måste vara enkelt!! Enkelt att förskriva, enkelt att veta var man ska skicka vidare och enkelt att identifiera en ohälsosam levnadsvana. FaR-funktion är BRA!! Säkra vårdkedjan! All leg personal ska kunna identifiera och initiera. Vardags FA är en sak, det är en annan sak med den FA som krävs inom ramen för behandling för detta krävs specialutbildad personal. Alla ska nämna FA i samtalet. Bara det att läkaren nämner det är viktigt och att läkaren hänvisar till någon som kan jobba vidare på djupet. FaR-funktion är en bra idé! Kedjan slutenvård och primärvård måste fungera! Maria frågar: Fungerar det att skicka remiss gällande FA från SV till PV? Ja, när FaR:et är skrivet till person som behöver få stöd lokalt man från SV med att lokal VC tar hand om det. Nej, säger PV-folk, så fungerar det inte alltid. En remiss vore bra då kan patienten med ett FaR prioriteras. Remissen behövs för att kunna överlämna ansvaret till primävården. Maria frågar: Hur säkrar vi uppföljningen av det rådgivande samtalet /FaR och vad är en särskild uppföljning? Svar: Personligt möte. Kan vara per telefon också. Innehållet => viktigt att måendet helheten och de andra levnadsvanorna också kommer med. Maria frågar: När i tid kan vi mäta resultatet av ordinationen? Svar: Efter 6 månader. Maria frågar: Blir vårdprogrammet en möjlighet för FaR? Svar: Ja! Lathunden blir viktig! Utbildningar och föreläsningar, både fysiska och via webben blir viktiga kanaler för att nå ut med information om vårdprogrammet. Workshop eftermiddag: Noterat av Anna: väldigt få har sett, hört och/eller läst de nationella riktlinjerna. Maria frågar: Hur ska åtgärder för FaR ske på enklast sätt? Svar: Att man har tid för samtalet, det kan se olika ut beroende på organisation och verksamhet. OK, indikatorfrågorna är kanske lite fyrkantiga men de kan fungerar som del i samtalet. Man bör också erbjuda service i form av att guida patienter till friskvårdsaktörers hemsida, Skåneidrottens hemsida, tillhandahålla stegräknare och kanske gå med patienten till friskvårdsaktören. Noterat: Man vet inte vad den andre gör! Man vet inte hur alla delarna i hälso- och sjukvårdssystemet hänger ihop! Maria sammanfattar: Alla ska göra allt?? NEJ, inte heller denna grupp tyckte det! Det är bra med struktur, verktyg behövs för personalen, det är viktigt att synliggöra aktörerna och deras respektive uppdrag. Maria frågar: Hur säkrar vi att uppföljningen av det rådgivande samtalet? Svar: Datum för uppföljning skrivs på receptet. Om uppföljning behövs innan dess kan patienten ringa till FaR-funktionen. Förutsättningarna ser olika ut men uppföljning sker alltid inom ett halvår säger VC-representanter. Friskvårdsaktörerna vill vara en del av uppföljningen säger representant från privat sjukgymnastenhet. Den viljan kan dock bero på om det är en stor eller liten friskvårdsaktör och dess förutsättningar i övrigt. TID är det som saknas. Om mer tid hade funnits hade man velat haft längre uppföljningsperioder. På habilitering och hjälpmedel träffar man brukarna under en lång tid och uppföljning är en del av mötena. Maria sammanfattar: Man måste bestämma formerna för uppföljning när man har patienten hos sig. Det finns en oenighet och otydlighet kring hur många gånger och när i tiden uppföljning bör ske.