Socialstyrelsens riktlinjer (SR) om. förebyggande, diagnostik, behandling, rehabilitering och uppföljning. av astma. hos barn och ungdomar

Transkript

1 Socialstyrelsens riktlinjer (SR) om förebyggande, diagnostik, behandling, rehabilitering och uppföljning av astma hos barn och ungdomar Peter Meyer Barnläkare och barnallergolog Barn- och UngdomsSjukhuset UniversitetsSjukhuset i Lund Barnallergolog Peter Meyer, Lund. 1

2 Socialstyrelsens riktlinjer (SR) om förebyggande, diagnostik, behandling och uppföljning av astma hos barn och ungdomar Varför SR? Astma är barnaårens vanligaste och dyraste kroniska sjukdom. Riktlinjer behövs som underlag och stöd för båda handläggningen av patienterna och i prioriteringsarbetet. Nationellt vårdprogram saknas. Senaste liknande dokument: Barn med astma underlag till vårdprogram. SoS 1985 SBU-rapporten Läkemedelsverkets rekommendationer om farmakologisk behandling (bilaga till NR) Barnallergolog Peter Meyer, Lund. 2

3 Vad förtydligas i SR? Diagnostik / differentialdiagnostik. Klassificering av astmasvårighetsgrad Rangordningslista som underlag för prioriteringsarbete Barnallergolog Peter Meyer, Lund. 3

4 Diagnostik / differentialdiagnostik i SR Sjukhistorien ofta otillräcklig, bör kompletteras med: - Allergiutredning - en förutsättning för adekvat miljörådgivning - viktigt att alla barn med astma allergiutreds - Lokala förutsättningar avgör val av metod pricktest eller specifikka IgE-tester Barnallergolog Peter Meyer, Lund. 4

5 Diagnostik / differentialdiagnostik i SR Sjukhistorien ofta otillräcklig, bör kompletteras med: - Lungfunktionsmätning - PEF / spirometri från års ålder - Mätning av bronkiell hyperreaktivitet vid osäkerhet om diagnos - Ansträngningstest för att verifiera och gradera ansträngningsastma - Negativa provokationstester kan vara av värde för att avskriva astmamisstanke Barnallergolog Peter Meyer, Lund. 5

6 Klassificering av astmasvårighetsgrad i SR? Nyreviderad stencil från barnläkarföreningens allergisektion (SR bilaga): 11. Klassifikation av astmasvårighetsgrad med hänsyn till medicinering och symtom hos barn över 2 års ålder. Klassifikationen bygger på: - behovet av underhållsmedicinering (1-4) - astma symtom (A-D) Bedömningen grundar sig på förhållanden senaste månaden Klassificeringen kan användas för: - bedömning av medicinering i relation till symtom - sortering och remittering till relevant vårdnivå Barnallergolog Peter Meyer, Lund. 6

7 Rangordning - ett underlag för prioriteringar Insatser för barn och ungdomar har genomgående rangordnats högre än motsvarande för vuxna. Exempel: Regelbunden uppföljning inkl lungfunktionsmätning vid lindrig och intermittent astma. Barn o ungd: : Rangordning 6. Kostnadseffekt: Måttlig Vuxna: Rangordning 8 Kostnadseffekt: Hög Hälsoekonomisk evidens? Skattad (båda). Barnallergolog Peter Meyer, Lund. 7

8 Rangordning - ett underlag för prioriteringar Risk finns för lågprioritering av förebyggande insatser. Exempel: Regelbunden uppföljning av lindrig astma (6), - en förutsättning för: - justering av läkemedelsbehandlingen - rådgivning om sek prevention och övrig rådgivning Rehabilitering, - astmaläger för barn och ungdomar: Rangordning 8 Barnallergolog Peter Meyer, Lund. 8

9 Rangordning - ett underlag för prioriteringar OBS! Det saknas: studier av patientnytta vid omhändertagande på olika vårdnivåer hälsoekonomiska beräkningar hälsoekonomisk evidens Barnallergolog Peter Meyer, Lund. 9

10 SR s användning: För barnläkare, allmänläkare och beslutsfattare, - ett bättre underlag för: Prioritering av åtgärder, bla med rangordningslistan Val av behandling Läkemedel Miljöåtgärder Val av vårdnivå Primärvård / Allmän medicin Barnläkare m/u allergiteam Barnallergolog med allergiteam Barnallergolog Peter Meyer, Lund. 10

11 SR s potential Stöd för prioritering av: Bättre diagnostik/karakteristik Klassificering av astmasvårighetsgrad Incitament till: Utvärdering av vårdrutiner och vårdnivåer Start av hälsoekonomiska studier Medverkan i prioriteringsarbete Lokala vårdprogram Barnallergolog Peter Meyer, Lund. 11