Kan det vara så att kvinnor behöver mer för att få lika mycket som män? Eller är det tvärtom?

Transkript

1 Kan det vara så att kvinnor behöver mer för att få lika mycket som män? Eller är det tvärtom? Lena Alvlilja Leg Arbetsterapeut och genusambassadör Vårdcentralen Skurup 1 2 1

2 RÄTT, LAGOM, SÄKER och JÄMSTÄLLD SJUKSKRIVNINGSPROCESS. Genus... Om att se risker och fånga möjligheter både för män och kvinnor! 3 Resursteam Vårdcentralen Skurup Fast team: Läkare Rehabkoordinator (Sjukgymnast) Psykolog/Kurator Arbetsterapeut Rörligt team: Behandlande personal för varje patient 4 2

3 Hur är det med sjukskrivningarna för män och kvinnor? I september 2011 fick personer en utbetalning från Försäkringskassan på grund av sjukskrivning kvinnor män. Av dessa fick personer rehabiliteringspenning kvinnor och män 5 Är män och kvinnor Lika?. 6 3

4 Att tänka genus är en resa Som börjar i våra föreställningar. - De grundläggs redan när vi föds Och formas av: -Vilka referensramar omgivningen har. -Vilka roller vi väljer i livet etc. -Men också av vilken tid vi lever i. Vår livsstil påverkas av Genus och Genus påverkar vår livsstil. 7 GENUS och KÄNSLOR spelar in i nästan alla områden i våra liv oavsett om vi är medvetna om det eller inte. Professor Britta Lundgren, Umeå 8 4

5 Här gäller det att ta på GENUSglasögonen! 9 Manligt och Kvinnligt acceptabelt och oacceptabelt

6 Vad är manligt? Dagens man hjälper till Manlighetens urtyp Borttagen, Blid på the loney riders - Cowboys 11 Vad är kvinnligt? Är det så här kvinnor vill ha det idag?. Eller så här?. 12 6

7 Manligt eller kvinnligt? Kan vi se det när det inte syns?.. 13 Bakom varje framgångsrik man står - en kvinna 14 7

8 GENUSBIAS Omedvetenhet om eller förnekande av genus eller genusordningen kan leda till (...) systematiska fel, även inom ämnes- och kunskapsområdet medicin. Omedvetenheten färgar värderingar, förhållningssätt och även förmodad objektiv kunskap. Då uppstår genusbias i medicinen - Gunilla Risberg ur artikel Genusbias inom medicinen 15 Professor Kristina Alexandersson vid Karolinska institutet har formulerat fem orsaker till kvinnors och mäns olika sjukskrivning. 1. Könsskillnader i sjuklighet, det vill säga: kvinnor är sjukare. 2. Bristande medicinsk kunskap. Vi har mindre kunskap om adekvat diagnos för och behandling och rehabilitering av kvinnors hälsoproblem. 3. Män får bättre stöd. Kvinnor och män behandlas olika när de är sjuka. 4. Arbetsmarknadens utformning. Kvinnor har andra typer av jobb eller andra villkor inom samma jobb och har svårare att återgå i arbete när de har blivit sjuka 5. Skillnader mellan kvinnor och män när det gäller obetalt arbete. 16 8

9 Kvinnors livssituation medikaliseras, mäns familjesituation glöms bort Det är vanligare att män inte anger sociala faktorer som anledning till ohälsa, de relaterar främst till arbetet och viktiga detaljer riskerar därmed att utelämnas. Kvinnors tunga privatliv bidrar till deras ohälsa på ett sätt som vården inte alltid kan avhjälpa, de patienterna har rätt till hjälp från andra instanser än vården. Vården kan arbeta för att tydliggöra både för patienten och vårdgivaren var det huvudsakliga problemet ligger och hur det kan lösas. 17 Som professionella behandlare -Hur kan vi tydliggöra vårt eget GENUS-tänk?. tänk TVÄRTOM 18 9

10 Sett från ett nytt håll.. TVÄRTOM ger nya perspektiv på samma sak 19 I Region Skåne ska bemötande, kommunikation och service ges utifrån alla människors lika värde och individuella förutsättningar och behov inte utifrån bemötarens föreställningar. - TÄNK TVÄRTOM! 20 10

11 Tumme - familjesituation Kvinnor tillfrågas om sin familjesituation men sällan mannen. Tänk tvärtom: Fråga mannen! 21 Pekfinger - våld Våld, hot och mobbing är riskfaktorer för långvarig sjukskrivning. Mäns våld mot kvinnor är ett dolt problem. VÅGA FRÅGA, VÅGA SE! 22 11

12 Långfinger somatisk eller psykiatrisk diagnos Somatisk inriktning på männens diagnoser. Psykosomatisk inriktning på kvinnors diagnoser. Risk att vi missar männens depressioner Risk för medikalisering hos kvinnan 23 Ringfinger - riskbruk Riskbruk, alkohol är mer skamligt för kvinnor. Fråga alltid, gör till rutin att kolla alla långtidssjukskrivna med prov

13 Lillfinger - rehabiliteringsplan Män får tidigare specialistremisser och mer stöd från sina arbetsgivare. Männen rehabiliteras utifrån sitt arbete medan risk finns för att kvinnor rehabiliteras utifrån sin sociala situation. 25 Regionskåne utbildar i genus med ett studiematerial med patientfallsfilmer 26 13

14 . Om Lasse haft ett annat kön, hade vi då tolkat symtomen annorlunda? I.så fall,. på vilket sätt?. Ser utmaningarna olika ut för sjukgymnaster än för andra yrkeskategorier? Med den här patienten? Gå igenom Lasse utifrån Genushandens fingrar 27 Aktivitet och Genus En aktivitet är: Något som en individ utför i ett speciellt sammanhang och i en speciell miljö. -Det behöver alltså inte vara en fysisk aktivitet. Genusaspekter: Forskning av L-K Erlandsson visar att kvinnor generellt har hög komplexitet i sina aktivitetsmönster. Genus är inte bara kvinnor o män utan ett begrepp i ett komplext sammanhang där genus har olika betydelse i olika aktiviteter 28 14

15 Generaliseringar om män och kvinnor och fysiskaktivitet Män går på gym och spelar oftare korpfotboll o innebandy än kvinnor. Kvinnor går hellre på gladgympa, yoga o pilates än män. Män behåller sina fysiska aktiviteter i högre grad än kvinnor sedan de blivit föräldrar. Kvinnor har svårare att ta sig tid till egna fysiska aktiviteter och egen tid. Socioekonomi spelar in hos både kvinnor o män 29 Frågor att ställa och reflektera över Gör kvinnor mer för att få lika mycket? Eller är det bara så att de gör mer. Frågar vi män mer sällan om aktivitet? Eller är det Män tar för sig. Kvinnor blir ordinerade 30 15

16 Illustration: Lovisa Witt REGIONSKÅNE har en plan om LIKABEHANDLING - Det är Mer än Genus som påverkar mötet med patienten 31 Män och kvinnor har samma behov men olika utgångspunkter Vi kan stärka män i deras behov av att vårda sina nära relationer, att lyssna till sina känslor och respektera sina kroppars gränser. Vi kan stärka kvinnor i deras behov av att värdera sina yrkesmässiga prestationer, att sätta gränser mot omvärldens krav och att inse sina kroppars styrka. Genom att tänka tvärtom kan vi balansera upp obalanser mellan förväntningar på kvinnor och män. Genushandens fingrar är ett enkelt verktyg för att se hela patienten

17 Lycka till med Dina Genusreflektioner i arbetet med att ordinera FaR Lena Alvlilja 33 17