Hö$frakturer i Norge en interna2onell, na2onell och Trygge Eldre jämförelse. Finn Nilson, Syed Moniruzzaman, Johanna Gustavsson & Ragnar Andersson

Transkript

1 Hö$frakturer i Norge en interna2onell, na2onell och Trygge Eldre jämförelse Finn Nilson, Syed Moniruzzaman, Johanna Gustavsson & Ragnar Andersson

2 Bakgrund 2ll rapporten Rapporten hade för avsikt am undersöka hur hö$fraktursincidensen i Norge har förändrats sedan 2002 och består av tre delstudier; 1. Na2onella hö$frakturstrender i Norge, i em skandinaviskt sammanhang 2. Regionala skillnader i hö$fraktursincidensen i Norge 3. En jämförelse av hö$fraktursincidensen mellan TryggeEldre kommuner och övriga Norge Rapporten är framtagen av Centrum för Personsäkerhet, Karlstads universitet pa uppdrag av Skadeforebyggende Forum, Norge

3 Om hö$frakturer Fall- inducerade hö$frakturer är den vanligaste sjukhusvårdande skadan i Sverige och kostar samhället ca 9,5 miljarder kronor årligen. Analyser under talet visade på drama2skt ökande trender av hö$frakturer men evidens finns för am dema har förändrats.

4 Risker för en hö$fraktur Fall Fall i sidled Fall med 2llräckligt mycket energi NedsaMa skyddsreflexer Spänt fall Lågt BMI Lågt BMD

5 Vad påverkar de na2onella trenderna (hypoteser)? Ökande trend Fler individer når ålderdom Ökad överlevnad e$er sjukdom, t.ex. stroke Försämrad fysisk ak2vitet Ökad andel med osteoporos Sker i medelinkomstländer Minskande trend Ökad BMI FörbäMrat allmänt hälso2llstånd Förebyggande insatser Osteoporos behandling Sker i höginkomstländer

6 Delstudie 1: Na2onella hö$frakturstrender i Norge, i em skandinaviskt sammanhang Finn Nilson, Syed Moniruzzaman, Johanna Gustavsson & Ragnar Andersson

7 Bakgrund Forskning från 90- talet har visat på ökande (och mycket höga) hö$frakturstal i Skandinavien. Nyligen publicerade studier visar på minskade trender i Sverige, Finland och Danmark.

8 Resultat Hö/fraktursincidens (per ) Kvinnor Kvinnor 80+ Män Män År

9 Resultaten i jämförelse med Sverige

10 Slutsatser Norge har formarande mycket höga hö$fraktursincidenstal jämfört med övriga skandinaviska länder. I likhet med övriga skandinaviska länder syns en posi2v trendutveckling inom flera ålders- och könsspecifika grupper. Minskningen verkar ske i långsammare takt jämfört med 2ll exempel Sverige. Orsaken 2ll dema är osäker men fram2da forskning på skillnader i BMI mellan de skandinaviska länderna kan ge indika2oner om vik2ga bakomliggande faktorer.

11 Delstudie 2: Regionala skillnader i hö$fraktursincidensen i Norge Finn Nilson, Syed Moniruzzaman, Johanna Gustavsson & Ragnar Andersson

12 Bakgrund Tidigare forskning har visat på en korrela2on mellan la2tud och hö$fraktursincidens, förklarat av exponering 2ll solljus. Högre incidens har också visats i städer jämfört med landsbygd.

13 Resultat

14 Slutsatser Ingen koppling mellan la2tud och hö$fraktursincidens i Norge Högsta hö$fraktursincidenser fanns i storstäder och östra Norge. Förklaringar 2ll dema kan vara individuella skillnader i hälsa, fysisk förmåga och BMI eller organisatoriska skillnader i lokalsamhället som t.ex. fall- och fallskadepreven2ons insatser

15 Delstudie 3: En jämförelse av hö$fraktursincidensen mellan Trygge Eldre kommuner och övriga Norge Finn Nilson, Syed Moniruzzaman, Johanna Gustavsson & Ragnar Andersson

16 Bakgrund Tidigare forskning har visat goda resultat av kommunbaserade interven2oner i bl a Harstad och Oslo. Trygge Eldre fr o m 2001 med målet am minska hö$frakturer med 10 %

17 Problem med datan Bydel Laksevågs hö$fraktursdata kunde inte fås för 2009 och 2010 Dessutom kunde inte reliabel hö$frakturs- eller popula2onsdata fås för hela perioden. Bergen kommune har därför eliminerats ur denna delstudie samt am data har grupperats i tre grupper; Trygge Eldre (ex Laksevåg), landsbygd och storstäder (ex Bergen)

18 Resultat män Hö/fraktursincidens (per ) Trygge Eldre Landsbygd Storstäder År

19 Resultat kvinnor Hö/fraktursincidens (per ) Trygge Eldre Landsbygd Storstäder År

20 Resultat förändring mellan 2002/2004 och 2008/2010

21 Slutsatser En tydlig förbämring i hö$fraktursincidens syns bland kvinnor med uppnåm mål av en minskning på 10 %. För män är incidensen samma (eller högre) än andra delar av Norge.

22 Orsaker 2ll skillnaden mellan män och kvinnor Är kvinnor mer momagliga för informa2on eller de åtgärder som genomförts? Var åtgärderna av kvinnor, för kvinnor? Var åtgärderna medvetet fokuserade på kvinnor?

23 Fram2da forskning Varför har Norge höga hö$frakturstal? Jämförelse av ex. BMI, fysiskt hälso2llstånd m.m. med andra skandinaviska länder Varför är hö$frakturstalen högre i städer? Jämförelse av ex. BMI, fysisk ak2vitet m.m. inom Norge Varför verkar Trygge Eldre konceptet fungera bra på kvinnor men inte män? Djupstudie i de enskilda projekten