4 Kostnader för fetma

Transkript

1 4 Kostnader för fetma 4.1 Övervikt och fetma i Sverige 2003 Women age (n) Men age (n) Prevalence overweight women Prevalence overweight men women men Total prevalence overweight and obesity (n) Övervikt och fetma i Sverige 2012 Women age (n) Men age (n) Prevalence overweight women Prevalence overweight men women men Total prevalence overweight and obesity (n) Statistiska Centralbyrån (SCB) 2 Folkhälsoinstitutet, Ekonomiska beräkningar och bedömningar Folkhälsoinstitutet, Nationella folkhälsoenkäten (11)

2 4.3 Kostnader för behandling av utvalda sjukdomar i Sverige Kostnader för behandling relaterade till fetma i Sverige Total cost of treatment related to obesity million SEK million SEK Cost/individual 2955 SEK 3315 SEK* *Inflation rate 12,18% Statistics Sweden Kostnaden per individ för år 2003 har beräknats med hjälp av kostnaderna för fetma från tabell III och prevalensen av fetma från 2003 i tabell 4.1. Kostnaden per individen under 2013 har beräknats med hjälp av kostnad per individ från 2003, justerat med inflationen under perioden Kostnaden för fetma under 2013 har sedan beräknats med prevalensen av fetma från The Swedish cost burden of overweight and obesity evalutated with the PAR approach and a statistical modeling approach, Odegaard et al (11)

3 4.5 Övervikt och fetma i Norge 2002 Women age 16- (n) Men age 16- (n) Prevalence overweight women Prevalence overweight men women men Total prevalence overweight and obesity (n) Övervikt och fetma i Norge 2012 Women age 16- (n) Men age 16- (n) Prevalence overweight women Prevalence overweight men women men Total prevalence overweight and obesity (n) Kostnader för fetma i Norge Total cost of obesity million NOK million NOK Cost/individual 2449 NOK 2868 NOK* *Inflation rate 17,1% Statistics Norway Kostnaden för fetma i Norge 2003 har beräknats utifrån tillgängliga data i Sverige På grund av de skillnader som finns i de svenska respektive norska sjukvårdssystemen, kan inte de svenska kostnaderna för behandling, direkt användas för att beräkna kostnaderna för fetma i Norge. Om man bortser från dessa skillnader, visar de tillgängliga uppgifterna för fetma i Norge år 2002, att de totala kostnaderna för fetma kan vara omkring miljoner NOK under Statistics Norway (SSB) 6 Statistics Norway (SSB), Levekårsundersøkelsen Statistics Norway (SSB), Levekårsundersøkelsen (11)

4 Kostnaden per individ för 2013 har beräknats med hjälp av kostnad per individ från 2003, justerat med inflationen under perioden Kostnaden för fetma under 2013 har sedan beräknats utifrån prevalensen av fetma år (11)

5 4.8 Sammanställning av litteraturgenomgång gällande kostnader för övervikt och fetma (11)

6 5 Definitioner kostnader 5.1 Direkta kostnader Odegaard et al. (4) beräknar direkta kostnader som kostnader för behandling (COT) för utvalda sjukdomar. Den vanligaste metoden/tillvägagångssättet för att uppskatta kostnadsbördan för en riskfaktor är den så kallade PAR-metoden (Population Attributed Risk); en strategi som bygger på tvärsnittsdata. De utvalda sjukdomarna är typ II diabetes, högt blodtryck och stroke, kärlkramp och akut hjärtinfarkt. Det antas att delsumman utgör 83 % av den totala kostnadssumman. Se tabell III. PAR-metoden uppskattade kostnadsbördan till miljoner kronor varav miljoner kronor spenderades på sjukhusvård. Kostnaden för övervikt miljoner kronor och kostnaden för fetma är miljoner kronor. Se tabell III. Borg et al. (2) använder den statistiska metoden som baseras på longitudinella sjukhusvårdsdata under 15 år för personer. Den statistiska metoden uppskattade kostnadsbördan för sjukhusvård till miljoner kronor. Rapporten från det svenska Folkhälsoinstitutet (5) använder samma beräkningar som Odegaard et al. (4). Direkta kostnader inkluderar sluten vård, öppen vård och läkemedel. Rapporten från Nordiska ministerrådet (3) använder också COT för utvalda sjukdomar men utan antagandet att delsumman utgör 83 % av den totala kostnaden. Se tabell III. Rapporten från Folkhälsoinstitutet i Danmark (7) beräknar årliga sjukvårdskostnader för behandling av sjukdomar relaterade till fetma och övervikt, där ingår kostnader för sjukhusvård och sjukförsäkringsförmåner. Öppenvård och akutsjukvård ingår inte. Samma rapport innehåller också (11)

7 beräkningar av årliga besparingar på 152 miljoner danska kronor. Hälso-och sjukvården får en årlig besparing på grund av för tidig död och framtida sparad konsumtion. 5.2 Indirekta kostnader I rapporten från det svenska Folkhälsoinstitutet (5) ingår kostnader för tidig död och sjukskrivningar i indirekta kostnader. I Nordiska ministerrådets rapport (3) ingår kostnader för tidig död, sjukskrivningar och förtidspensionering i indirekta kostnader. Rapporten från Folkhälsoinstitutet (5) använder beräkningar från Borg et al. (2) och Odegaard et al. (4) för de indirekta kostnaderna. Rapporten från Folkhälsoinstitutet i Danmark (7) beräknar samhällets kostnader för produktionsbortfall i samband med fetma och övervikt. Beräkningarna inkluderar produktionsbortfall till följd av sjukfrånvaro med värdet av produktionen som skulle kunna tjänas in under sjukfrånvaro. Humankapitalmetoden värderar produktionsbortfallet till följd av utträde. Humankapitalmetoden värderar produktionsbortfall till följd av utträde från arbetsmarknaden. Den beräknas från tiden för utträde från arbetsmarknaden, till följd av förtidspensionering eller död, till den ordinarie pensionsåldern (65 år). Friktionsmetoden värderar produktionsbortfall under 3 månader, från utträde från arbetsmarknaden till följd av förtidspensionering eller död. Rapporten innehåller också beräkningar av årliga besparingar på 2,5 miljarder danska kronor. Produktionsförlusten kompenseras med en besparing i framtida konsumtion till följd av kortare livslängd. I rapporten från Stockholms läns landsting (12) beräknas samhällets kostnader för produktionsbortfall relaterade till fetma och övervikt. Resultaten är baserade på två systematiska översikter, en granskning om fetmastatus och sjukfrånvaro och en granskning om sjukpension, sysselsättning och fetmastatus. Resultaten baserades vidare på fyra befolkningsbaserade studier av svenska män födda mellan 1951 och I de ursprungliga studierna undersöktes sambandet mellan fetma status för män vid 18 års ålder och senare utfall som ersätta sjukdagar, sjukpension, mortalitet och produktionsförluster från ett samhällsperspektiv. Produktionsbortfall beräknades upp till 65 års ålder med hjälp av humankapitalmetoden. Produktionsförlusten var 0,9 miljoner SEK per person för män med fetma. För tidig död stod för den högsta produktionsförlusten bland individer med fetma, 0,5 miljoner SEK per person (11)

8 5.3 Kostnad per individ Odegaard et al. (4) beräknar kostnaden för behandling per vuxen till 500 SEK. Vuxen befolkning 7,2 miljoner (personer). Beräkningen är inte relevant eftersom kostnaden delas med hela den vuxna befolkningen inte bara den del av befolkningen som har övervikt eller har fetma. Enligt Statistiska centralbyrån var den vuxna befolkningen (16-84 år) 7 miljoner år Det är en skillnad på cirka personer mellan Odegaard et al. (4) och SCB. 5.4 Konklusion Olika rapporter och författare använder olika metoder för att beräkna kostnaderna för fetma och övervikt. Definitionen av kostnader som ingår i direkta kostnader och indirekta kostnader varierar. De är inte direkt jämförbara. Beräkningarna är inte helt baserad på fakta från sjukvårdssystem utan också på antaganden, speciellt när det kommer till de indirekta kostnaderna. Odegaard et al. (4) beräknar direkta kostnader som kostnader för behandling (COT) för utvalda sjukdomar. De direkta kostnaderna kan delas upp mellan fetma och övervikt. Kostnaderna för övervikt är högre än kostnaderna för fetma. Se tabell III. I PODD-RA har vi beslutat att använda beräkningarna från Odegaard et al. (4). Beräkningarna inkluderar direkta kostnader för behandling (COT) för utvalda sjukdomar för fetma (11)

9 6 Summering av PODD-RAs beräkningar (11)

10 7 Referenslista 1. Andersson och Fransson 2011, Kalorier kostar en ESO-rapport om vikten av vikt 2. Borg et al. 2005, Obesity, Survival, and Hospital Costs Findings from a screening project in Sweden 3. Nordic Council of Ministers 2006, Nordic Plan of Action on better health and quality of life through diet and physical activity 4. Odegaard et al. 2008, The Swedish cost burden of overweight and obesity evaluated with the PAR approach and a statistical modeling approach 5. Statens folkhälsoinstitut 2011, Ekonomiska beräkningar och bedömningar 6. Statens folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten Statens Institut for Folkesundhed 2006, Risikofaktorer og folkesundhed i Danmark 8. Statistics Norway (SSB) 9. Statistics Norway (SSB), Levekårsundersøkelsen Statistics Norway (SSB), Levekårsundersøkelsen Statistics Sweden (SCB) 12. Stockholm läns landsting, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin 2013, Övervikt och fetma ökar risken för sjukersättning och genererar stora produktionsbortfall i samhället C:\Users\gorhal\Dropbox\PODD-RA Project folder\slutkonferens arbetsmtrl\kostnader för fetma i Sverige och Norge.docx (11)

11 C:\Users\gorhal\Dropbox\PODD-RA Project folder\slutkonferens arbetsmtrl\kostnader för fetma i Sverige och Norge.docx (11)