Introduktionskurs i Greppa Näringen

Transkript

1 Miljötillstånd i hav, och grundvatten och Vad visar mätresultat från miljöövervakningen. Introduktionskurs i Greppa Näringen Markus Hoffmann, LRF

2

3 Källfördelning N och P till omgivande hav Kväve Fosfor Industri 6% Hygge 7% Industri; 12% Fiskodling; 1% Reningsverk 21% Enskilda avlopp; 20% Jordbruk ; 45% Enskilda avlopp 3% Deposition på sjöar 13% Åkermark 50% Reningsverk; 16% Dagvatten; 4% Skogsmark ; 2% Naturvårdsverket. TRK Rapport 5247 Fosforutsläpp till vatten. Naturvårdsverket Rapport 5364

4 Avrinningsområdets yta är 4 gånger så stort som Östersjöns yta - ca 85 miljoner människor

5 Östersjöns avrinningsområde

6 Syrebrist i Östersjön Källa. Naturvårdsverket, Monitor 14

7 Satellitbild klorofyll

8 Flygfoto algblomning Landsort, 2008

9 Stationsnät i utsjöprogrammet

10 Koncentration av syre vid samma tillfälle på olika stationer från Anholt, genom Öresund och Egentliga Östersjön till Öland

11 Tillförselvägarna för kväve och fosfor till Östersjön N (ton/år) P (ton/år) Flodmynningar Punktkällor vid kusten Nedfall Biologisk fixering Summa

12 Viktiga mekanismer i Östersjön Öresund och Bälthavet är enda tillförselvägen för syrerikt vatten. Bestäms till stor del av vindriktning och vindhastighet. Stora inträngningar av saltvatten är bra men mest tillfälligt. Bra att de tillför syre men dåligt att de först trycker upp fosforrikt djupvatten. Efter det blockerar de en vertikal omblandning av yt- och djupvatten. Salthaltsskiktning. Skilj på vårblomning och sommarblomning. Vårblomning är kvävebegränsad och sommarblomningen är fosforbegränsad.

13 Viktiga mekanismer i Östersjön De blågröna algerna blommar inte på våren pga < 12 grader. De blommar istället på sommaren och fixerar stora mängder kväve och är fosforbegränsade (exemplet med N-gödsling). Blågröna alger finns endats i blygsam utsträckning på västkusten. I sedimenten finns mycket stora fosforförråd. Efter algblomning ska algbiomassan brytas ner. Då åtgår syre och om syrekonsumtionen är större än tillskottet av syre uppstår syrebrist. Då frigörs fosfor från järn- och aluminiumföreningar och om denna fosfor kommer till ytvattnet driver den blågrönalgblomningen. Ju mer fosfor desto större algblomning och desto mer tillförsel av biomassa till sedimenten och desto mer syre går åt. Det blir en ond cirkel.

14 Reduktionsbehovets fördelning mellan länder

15

16

17 Världsnaturfonden WWF Polsk jordbrukare utsedd till Årets Östersjöbonde Den polska lantbrukaren Marian Rak får WWFs internationella pris Årets Östersjöbonde - Baltic Sea Farmer of the Year Award Han belönas med euro för sina insatser att minska näringsläckaget och öka den biologiska mångfalden på sin gård.

18 Stora EU-finansierade jordbruksmiljöprojekt pågår runt Östersjön

19 Svåra problem med gödselhantering i Leningrads län

20 kg N/ha jordbruksmark Medelläckage kväve, kg N per hektar DK DE EE FI SE PL LV LT

21 kg P/ha jordbruksmark Medelläckage fosfor, kg P per hektar 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 FI SE DK EE LT LV PL DE

22 Växtnäringsbalans. EEA Core set of Indicators Kväve Fosfor ton kg N/ha ton kg P/ha Sverige Finland Estland Lettland Litauen Polen Tyskland (113) (4) Danmark

23 Överskott / utsläpp av kväve och fosfor per capita Kväve Fosfor Sverige 14 0,6 Finland 23 3,4 Estland 23 2,3 Lettland 16 0,0 Litauen 23 2,5 Polen 21 1,2 Tyskland 23 0,8 Danmark 63 5,6

24 Sverigekartan för kväveutlakning

25 Kävlingeån i jämförelse med Källa: Skånska rekognoseringskartan

26 Antal sjöar per år Antal sänkta och torrlagda sjöar per år Källa: SMHI

27 miljoner kr Från torrläggning till blötläggning bilden visar utbetalda medel endast för huvudavvattning, ej för detaljavvattning Summa 7,2 miljarder kr Källa: Hoffmann, M., Johnsson, H., Gustafson, A. & Grimvall, A Leaching of nitrogen in Swedish agriculture a historical perspective. Agriculture, Ecosystems and Environment, 80 (3):

28 Läckagemosaik i ett 900 ha avrinningsområde

29 En 34 ha skånsk åker

30 kg N / ha 36 års kväveutlakning på ett skifte på en växtodlingsgård i Skåne / / / / / / / / / / / / / / / / / /2008 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

31 Miljöövervakning för det svenska jordbruket

32 33 års kväveutlakning på ett skifte på en djurgård i Halland kg N / ha mg Total-N / liter / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / /2008 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

33 Kvävehalt i dräneringsvattnet under 35 år på ett vanligt skifte hos en mjölkbonde i Sörmland mg Total-N / liter / / / / / /1985 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU 1986/ / / / / / / / / / / /2009

34 kg P / ha Fördelning av uppmätt fosfortransport i de 40 Typområdena på jordbruksmark (vattendrag) 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0

35 Erosion är en viktig väg för fosforförluster

36 kg N / ha Fördelning av uppmätt kvävetransport i de 40 Typområdena på jordbruksmark (vattendrag)

37 Kväve och fosforhalt i Sveriges sjöar

38 Pågående statusbedömning av sjöar och vattendrag Ingen eller mycket liten avvikelse från opåverkade förhållanden Liten avvikelse från opåverkade förhållanden Måttlig avvikelse från opåverkade förhållanden Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig

39 Statusklassning för Söderköpingsåns avro

40 Fosforhalt i Europas floder

41 Nitrat i dricksvattnet I livsmedelsverkets kungörelse för dricksvatten används Nitrat som uttryck. Det generella hälsogränsvärde som används i EU och av WHO är 50 mg NO3/l. Det motsvarar 11.4 mg NO3-N/l Håll isär nitrat och nitratkväve Nitrat Nitratkväve 50 mg/l 11,4 mg/l

42 Nitrathalten i brunnar NO 3 (mg/l) > < 1

43 Bedömda problem med grundvattenkvaliteten Parameter Ja Nej Vet ej Ej undersökt Ej svarat Bekämpningsmedel Radon Arsenik Övriga tungmetaller Uran Bakterier/mikroorganismer Petroleumkolväten Nitrat Klorid SGU DGV Databas för Grundvatten. Rapport 2004:15

44 198x Regler om lagrings kapacitet för gödsel 1988 Riksdagen beslutar om ett åtgärdspro gram mot växtnäring släckage Lantbrukets tidsaxel för 199x Regler om vinter grön mark vattenvård 199x Krav på behörig hets kurs 199x Regler om tidpunkt för spridning av gödsel 1995 Medlem i EU, miljöersättning för våtmarker, fånggrödor, skyddszoner samt Nitratdirektivets regler med utpekande av nitratkänsliga områden 2005 Översyn av regler för djurtäthet, övergångstid 2003 Utökade känsliga områden 198x Regler om spridnings areal 1984 Miljöavgift på handels gödsel 199x Regler om täckning av gödsel behållare 199x Regler om snabb nedbrukning av gödsel 1999 Säkert Växtskydd startar 2001 Greppa Näringen startar

45 Exempel på resultat av lantbrukarnas vattenvård hittills Resultat Källa N-utlakning ton från 1995 till 2005 SNV P-förluster - 9% från 1995 till 2005 SNV Ammoniakavgång - 18% från 1995 till 2005 SCB