Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Transkript

1 FRÅGEFORMULÄR 1 (14) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Frågorna ska besvaras i detta dokument och skickas digitalt till vattenmyndigheterna senast den 28 februari 2012 via e-postadressen vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Länsstyrelse: Örebro Åtgärd Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Hur sker arbetet utifrån ett avrinningsperspektiv? Under hösten 2011 påbörjades en faktasammanställning baserat på uppgifter från miljöfarliga verksamheters (med utsläpp till vatten) miljörapporter. Detta arbete har sedan integrerats i ett distriktsgemensamt (Norra Östersjön) projekt (se nedan). B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Hur sker arbetet/planeringen på länsstyrelsen? Hur integreras detta i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Arbetet med översynen av befintliga tillståndspliktiga verksamheter samordnas inom Norra Östersjöns vattendistrikt genom att en projektanställd går igenom miljörapporter och sammanställer relevanta uppgifter om pågående miljöfarliga verksamheter inom hela

2 2 (14) distriktet. Sammanställningen kommer sedan att ligga till grund för bedömningen av behovet av omprövning som kommer att slutföras under andra halvan av Även bedömningen kommer att göras i samverkan med övriga län i NÖVD.

3 3 (14) C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Hur sker arbetet utifrån ett avrinningsperspektiv? Arbetet med omprövning pågår vid ett par kraftverk i länet. Kraftverken har prioriterats utifrån naturvärden och deras betydelse i delavrinningsområdet. Elfiskeundersökningar har utförts i 24 regleringspåverkade vattendrag i länet under 2011 och resultatet är ett bra underlag för den fortsatta översynen. Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med en tillsynsplan och en åtgärdsplan. Under 2011 har en översiktlig prioritering gjorts av alla kända dammar i länet utifrån naturvärden och miljöpåverkan. D) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Hur sker arbetet/planeringen på länsstyrelsen? Hur integreras detta i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Sedan tidigare finns en plan för restaurering av värdefulla sjöar och vattendrag i Örebro län men planen är inte fullständig. Under 2011 påbörjades arbetet med en tillsynsplan för länets dammar samt en åtgärdsplan för restuareringsarbetet. Detta arbete kommer att slutföras under Tillsynsplanen kommer användas som prioriteringsunderlag i tillsynen av vattenverksamhet. Åtgärdplanen kommer vara utgångspunkten för länets restaureringsarbete. Arbetet med tillsynsplan och åtgärdsplan löper paralellt med framtagandet av ÅP-underlag. E) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad Pågående Färdigställd G) Ev. kommentarer till åtgärd 28: Idagsläget sker omprövning av vattendomar i hög grad i samarbete med verksamhetsutövaren. I de fallen där verksamhetsutövaren inte är samarbetsvillig kan det

4 4 (14) bli betydligt svårare att få till miljöåtgärder och kommer kräva stora insatser från länsstyrelsen.

5 5 (14) Åtgärd Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Länsstyrelsen har fortsatt det arbete som påbörjades under 2010 med att se över recipientkontrollen för de tillståndspliktiga A- och B-verksamheter som Länsstyrelsen har tillsyn över. B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? För varje tillståndspliktig verksamhet i länet med utsläpp till vatten har Länsstyrelsen tagit fram förslag till förändringar i kontrollen. Förslagen har tagits fram utifrån granskning av verksamheternas tillstånd enligt 9 kap MB redovisade miljörapporter och befintliga kontrollprogram. Detta har sedan jämförts med aktuell vattenförekomst statusklassning. Vid besök på verksamheterna har Länsstyrelsen tillsammans med bolagen sedan kommit fram till villka förändringar i deras recipientkontroll som är lämplig att genomföra. C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Länsstyrelsen avser att genomföra tillsynsvägledning till kommunerna som syftar till att

6 6 (14) alla tillståndspliktiga verksamheter i länet ska få samma genomgång av recipientkontrollen som Länsstyrelsens egna verksamheter. D) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad Pågående Färdigställd E) Ev. kommentarer till åtgärd 29: Åtgärd Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Om ja. Hur sker arbetet/planeringen på länsstyrelsen? Hur integreras detta i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Länsstyrelsen i Örebro tar fram en regional åtgärdsplan som beskriver hur åtgärdsarbetet för att uppnå god ekologisk status ska bedrivas. Planen har delats in i fyra delplaner: en för miljörproblemet övergödning, en för fysisk påverkan, en för försurning och en för miljögifter. Avseende övergödning är delplanen klar. I den görs bla en prioritering map övergödda delavrinningsområden baserat på bland annat fosforbelastning och status för fosfor. Denna utgår till skillnad från övriga delplaner inte från någon tidigare plan utan är en helt ny produkt. Vad gäller fysisk påverkan har Länsstyrelsen påbörjat arbetet med en plan för omprövning och operativ tillsyn av tillståndspliktiga vattenverksamheter. Den kommer att integreras med en befintlig plan för restaurering av värdefulla sjöar och vattendrag, för att tillsammans utgöra delplanen för Fysisk påverkan. Vad gäller försurning utgår vi från den befintliga kalkningsplanen. Vad gäller miljögifter utgår vi från den regionala planen, framtagen av efterbehandlingsgruppen för att åtgärda förorenade områden. Till den läggs en plan för tillsyn av punktkällor med utsläpp av miljögifter.

7 7 (14) Utöver den övergripande planen för Länsstyrelsens åtgärdsarbetet kommer vi, i de fall det bedöms nödvändigt, att ta fram lokala åtgärdsplaner på delavrinningsområdes- eller vattenförekomstnivå. Beredningssekretariatet jobbar aktivt med samarbetet både internt såväl som externt med andra aktörer. Prioriteringar och mål inom vattenförvaltningen får bla genomslag i Länsstyrelsens tillsynsplan och i prioritiering av insatser inom Greppa näringen och hanteringen av miljöstöd inom jordbruket. Exempel på extern samverkan är samarbetet med berörda kommuner och verksamhetsutövare i de pågående åtgärdsprojekten mot övergödning - Projekt Värna Alsen, Projekt Blackstaån-Tysslingen, Projekt Tisaren. Om nej. Hur planerar länsstyrelsen i så fall för genomförandet av åtgärden? B) Hur har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs hur har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Diskussioner pågår mellan länen inom respektive vattendistrikt för hur arbetet ska samordnas och ske på ett likartat sätt. Vad gäller restaurering i kalkade områden så har en länsöverskridande ansvarsfördelning redan skett för åtgärdsområden. C) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad Pågående Färdigställd D) Ev. kommentarer till åtgärd 30:

8 8 (14) Åtgärd Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur arbetar eller avser länsstyrelsen att arbeta med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status Hur integreras detta arbete i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Länsstyrelsen identifierar, inventerar och riskklassar förorenade områden enligt MIFO (metodik för inventering av förorenade områden, NV rapport 4918). I riskklassningen tar man bl a hänsyn till känsligheten/skyddsvärdet i närliggande vattenförekomster. De områden som får högst riskklassning (klass 1 och 2) rangordnas på en prioriteringslista. Listan används för att se vilka objekt som ska gå vidare med undersökningar/utredningar och ev åtgärder. Pågående verksamheter med hög riskklass ska göra utredningar och utifrån resultaten ev genomföra åtgärder. En utredning har genomförts under 2011 där man utifrån bl a ett översvämningsperspektiv har försökt riskbedöma och rangordna objekt som ligger nära vattendrag. Denna rangordning kan vara till hjälp när man prioriterar vilka objekt som ska prioriteras. B) Hur har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs hur har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om något objekt skulle vara gränsöverskridande, tas kontakt med kollegor på berörd länsstyrelse. C) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad Pågående Färdigställd D) Ev. kommentarer till åtgärd 31:

9 9 (14)

10 10 (14) Åtgärd Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur prioriterar länsstyrelsen sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status? Utifrån Länsstyrelsens regionala åtgärdsplan (delplanen mot övergödning) görs en prioritering av de delavrinningsområden där jordbruket väsentligt bidrar till att vattenförekomster inom området inte uppnår eller riskerar att inte uppnågod ekologisk status pga. effekterna av t ex övergödning. Inom dessa områden ordnas gruppträff med lantbrukarna för att informera om problemen och diskutera möjliga åtgärder. Länsstyrelsen utför även uppsökande verksamhet hos större lantbruk inom området för att diskutera platsspecifika åtgärder. Lantbrukarna erbjuds rådgivning inom "Greppa Näringen". B) Hur ser samverkan med Jordbruksverket ut för att genomföra åtgärden? Beskriv kortfattat: Jordbruksverket bidrar främst med kunskapsunderlag och informationsmaterial, dels genom Greppa Näringen och projekt inom Greppa Näringen (t ex projektet "Greppa fosforn"). I samband med åtgärdsarbetet sker ett utbyte av erfarenheter mellan Länsstyrelsen och Jordbruksverket om lämpliga miljöersättningar för åtgärder och deras villkor. C) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad Pågående Färdigställd D) Ev. kommentarer till åtgärd 15:

11 11 (14) Åtgärd Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur prioriterar länsstyrelsen sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status? Under perioden togs prover som analyserades m.a.p. växtskyddsmedel i totalt 38 vattendrag Örebro län. Även under 2011 gjordes några växtskyddsmedelsanalyser på vattenprov från jordbrukspåverkade vattendrag. Utifrån dessa undersökningar kan det inte konstateras att höga halter av växtskyddsmedel är någon bidragande orsak till att en vattenförekomster inte uppnår god ekologisk eller god kemisk status inom länet. I det fall mätningarna visade på höga halter har Länsstyrelsen ordnat med gruppträffar med lantbrukare i området för att informera om problemen och diskutera möjliga åtgärder. Genom Länsstyrelsens skrifter "Miljöråd" och "Säkrare Bekämpning" som skickas till lantbrukare inom länet ges aktuell information om bl a behovsanpassat växtskydd. Länsstyrelsen jobbar även aktivt med behörighetsutbildning av lantbrukare för användning av växtskyddsmedel. Detta bidrar till en bra kontakt mellan Länsstyrelsen och lantbrukarna i frågor som berör användning av växtskyddsmedel. Länsstyrelsen planerar att ta fram ett regionalt miljöövervakningsprogram för växtskyddsmedel i jordbrukspåverkade vattendrag för att kunna följa eventuella trender samt sätta in tidiga åtgärder om halterna av växtskyddsmedelsrester skulle öka i vattendragen. B) Hur ser samverkan med Jordbruksverket ut för att genomföra åtgärden? Jordbruksverket bidrar främst med kunskapsunderlag och informationsmaterial, dels genom Greppa Näringen och dels det material som används för behörighetskurserna som Länsstyrelsen ordnar. C) Hur ser samverkan ut med för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen).

12 12 (14) Länsstyrelsen bidrog med regional förtätning av Naturvårdsverkets screening år 2009, då bekämpningsmedel från urbana miljöer undersöktes. Flera av länets kommuner deltog i Kemikalieinspektionens nationella tillsynsprojekt om kemikalier i lantbruket år D) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad Pågående Färdigställd E) Ev. kommentarer till åtgärd 17:

13 13 (14) Åtgärd Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.. A) Hur arbetar, eller avser länsstyrelsen att arbeta med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status? En lista omfattande 17 vattendrag/vattenmiljöer med särskilda värden ur kulturhistoriskt perspektiv har utarbetats. Tre av dessa vattendrag har inventerats och värderats genom samfinansiering med kultur- och vattenvårdsmedel och genom samverkan med vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattenavrinnesområde. Under 2011 har biflöden till ytterligare ett vattendrag. Under 2012 kommer ytterligare ett vattendrag att inventeras i samverkan med Västmanlands län. Vidare kommer Örebro län från och med 2012 att ingå i VaKul-samverkan som samordnas genom Länsstyrelsen i Västra Götaland. Vid urval av de vattendrag som inventerats har frågan om åtgärdsbehov ur ekologisk synpunkt beaktats. Flera av de miljöer som upptagits på listan är riksintressemiljöer, vilka länsstyrelsen löpande bevakar i sin ärendehantering. En miljö ingår i byggnadsminne och en annan är föremål för pågående byggnadsminnesförelaring. Slutligen ingår ett vattendrag i ett kulturreservat. För dessa vattendrag/vattenmiljöer bedöms kunskapsunderlaget vara tillfredsställande. För 5 av de vattendrag som upptagits på listan finns behov av förbättrat kunskapsunderlag ur kulturmiljöperspektiv, om den samlade bedömingen är att åtgärder behöver vidtas för att uppnå god ekologisk eller god kemisk status. Vid en vattenmiljö med stort kulturhistoriskt värde är fråga om åtgärd väckt för att förbättra den ekologiska statusen. Fråga om ekonomisk samverkan mellan natur- och kulturmiljövård för att täcka de antikvariska överkostander som åtgärden betingar har väckts, och lett till en principiell diskussion mellan Nautrvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Frågan är ännu inte slutligt löst. B) Hur ser samverkan med Riksantikvarieämbetet ut för att genomföra åtgärden?

14 14 (14) Medel från anslaget till Kulturmiljövård tas aspråk för kunskapsuppbyggand i samband med inventeringar och kunskapsunderlag för riksintresseområden. C) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad Pågående Färdigställd D) Ev. kommentarer till åtgärd 20: