Remissvar ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Deje, Forshaga kommun under 2012 (dnr NV )

Transkript

1 Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Allmänt: Hemsida: Naturvårdsverket Yvonne Lundell Stockholm E-post: Solna 19 mars 2011 Remissvar ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Deje, Forshaga kommun under 2012 (dnr NV ) Världsnaturfonden WWF lämnar här följande synpunkter på remissen om bekämpning med VectoBac G. Allmänt Världsnaturfonden kan konstatera att 2010 var en vändpunkt i diskussionerna om översvämningsmygg. I Nedre Dalälvsområdet började resonemang från att enbart diskutera begränsningar i myggförekomsten genom bekämpning med VectoBac G till att börja fundera på och undersöka orsakerna till förekomsten av översvämningsmygg. Den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven har under 2011 startat sitt arbete under ledning av berörda länsstyrelser där bl.a. översvämningarna som är orsaken till myggförekomsten nu analyseras. WWF ser med stor tillfredsställelse att arbetet med att begränsa förekonsten av stora mängder mygg nu bytt inriktning till försök att mer långsiktigt analysera och lösa problemen. Landskapsstrategin har nu med deltagare från ortsbefolkningen bildat arbetsgrupper som genomfört möten och diskuterat översvämningar, skötsel av översvämningsmarker samt alternativa metoder (Delprojekten Öppna landskap, Strömmande vatten samt Andra myggbegränsningsmetoder). Allmänna synpunkter myggbekämpning Deje, Forshaga kommun De erfarenheter och den kunskap som nu växer fram inom den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven borde överföras även till detta område. De grundläggande problemen är de samma och kanske kan även de lösningar som arbetas fram där kan användas även här. Sammanfattning synpunkter remiss: Den ansökan och de underlag som lämnats in tillsammans med denna skiljer sig i sak ej från de som lämnats in till Kemikalieinspektionen de senaste åren för bekämpningarna i Nedre Dalälvsområdet. WWF har under årens lopp framfört kritik mot bl.a. slutsatserna i MKB:n. Istället för att återupprepa dessa väljer vi att hänvisa till remissvaren för åren 2008 till 2011 där WWFs grundläggande synpunkter finns redovisade. Remissvaret från 2011 bifogas som bilaga 1. Om tillstånd skall lämnas för bekämpning av översvämningsmygg med VectoBac G bör detta ges endast för ett år och med krav på att vattenföringen, som är orsaken till myggförekomsten, utreds. En Stiftelsens ordförande: Hans Majestät Konungen Registrerat som: Världsnaturfonden WWF Org. Nr Plusgiro Bankgiro

2 sådan utredning skall undersöka om det är möjligt att minska storleken av översvämningarna genom en samreglering av de 17 kraftstationer som finns i Klarälven. En arbetsgrupp bör också upprättas och som har som uppgift att följa arbetet som utförs inom Den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven. Peter Westman Naturvårdschef Vid utarbetandet av remissvaret har Lennart Glad och Mats Forslund deltagit.

3 Bilaga 1 Kemikalieinspektionen Kersti Gustafsson Bekämpningsmedel och Biotekniska Produkter Box Sundbyberg E-post: kemi@kemi.se E-post: Kersti.Gustafsson@kemi.se Solna 8 mars 2011 Remissvar Bekämpning av översvämningsmyggor med Bti säsongen 2011 i Nedre Dalälvsområdet (dnr 741-H , 741-H ) Världsnaturfonden WWF lämnar här följande synpunkter på remissen om bekämpning med VectoBac G. Inledning Världsnaturfonden kan konstatera att 2010 var en vändpunkt i diskussionerna om översvämningsmygg i Nedre Dalälven. Från att enbart diskutera begränsningar i myggförekomsten genom bekämpning med VectoBac G till att nu börja undersöka orsakerna till förekomsten av översvämningsmygg. Ett landskapsprojekt kommer nu att startas under ledning av berörda länsstyrelser där bl.a. översvämningarna som är orsaken till myggförekomsten nu analyseras. WWF ser med stor tillfredsställelse att arbetet nu bytt inriktning med försök att mer långsiktigt analysera och lösa problemen. Svar på frågor i remissen Svar på Kemikalieinspektionens frågor här numrerade A - C: Fråga A: För särskilt skyddade områden krävs tillstånd att bedriva verksamheter enligt Miljöbalken 7 kap 28a. Enligt 7 kap 28b får tillstånd enligt 28a lämnas endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte 1. kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas, 2. medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna. Kan man med hjälp av den tillgängliga MKBn och produktrapporten för VectoBac G säga att myggbekämpningen inte kommer att skada livsmiljön enligt 1 och inte heller försvåra bevarandet av arter enligt 2? Vad är det som saknas för att kunna göra en sådan bedömning?

4 WWFs svar: Årets MKB är omskriven men kommer ej med några nya uppgifter som klargör hur VectoBac påverkar miljön vid kortsiktig eller långsiktig användning av bekämpningsmedlet. Därmed gäller samma ställningstagande som tidigare att effekten av användning av VectoBac G kortsiktig och långsiktigt ej är känd. De undersökningar som är genomförda och redovisade av Uppsala universitet (7.2 i MKBn) håller ej den vetenskapliga nivå som krävs för att bedöma kortsiktiga och långsiktiga effekter. Undersökningarna är fel designade och analyserna är bristfälliga (Nilsson & Renöfällt 2009 och ArtDatabanken i flera remissvar de senaste åren). Svaret på fråga 1 är att det är okänt om verksamheten med att sprida VectoBac G påverkar miljön kortsiktigt eller långsiktigt. Därför är det ej möjligt att tillåta bekämpning i skyddade områden. Svar fråga 2: Om de långsiktigt kommer att påverkas av störningarna är ej utrett. Det beror på hur stort område som bekämpas och hur ofta och när det sker. Om den hänsyn som anges i ansökningshandlingar och tillstånd följs så är det troligt att de angivna stora fågelarterna som nämns där ej påverkas då bekämpning ej skall ske där sådana häckar. Hur den stora delen av de fåglar som exempelvis vadare, sjöfåglar, måsar och tärnor och olika tättingar som lever i dessa miljöer påverkas av störningen finns ej utrett. Någon hänsyn till att sådana kan störas tar ej NEDAB. Den tillgängliga MKBn och produktrapporten kan ej användas som grund för att avgöra om VectoBac G påverkar livsmiljön i de områden som ansökan gäller. Eftersom de undersökningar som Uppsala universitet genomfört är fel designade från början och analyserna är undermåliga kan dessa resultat ej användas vid en bedömning om VectoBac G:s påverkan på arterna och ekosystemen på kort och lång sikt. Enda sättet är att starta nya undersökningar med hög vetenskaplig kvalité. WWF, ArtDatabanken och olika myndigheter har under årens lopp kritiserat många av de ställningstaganden som finns i MKB:n och den nu aktuella innehåller fortfarande ställningstaganden som är grundade på för svaga underlagsfakta. Fråga B: Finns det något i årets MKB som visar på en större risk än tidigare? Vad är det som utgör en ny risk WWFs svar: Årets MKB förändrar ej något jämfört med tidigare versioner. Samma stora grundläggande brister finns fortfarande kvar. Exempelvis de som nämns under svaret på fråga A. Fråga C: 2012 är det troligt att spridning av bekämpningsmedel med luftfartyg ingår i spridningsföreskrifterna som Naturvårdsverket ansvarar för är det också troligt att de långsiktiga projekten rörande landskapsstrategi och vattenreglering kommit igång. I samband med

5 detta bör ett eventuellt nytt uppföljningsprogram planeras för att få en helhetsbild av de olika ansträngningarna. KemI föreslår därför att årets dispens ges i likhet med förra året. Finns det invändningar mot detta förslag och i så fall hur kan man göra istället? WWFs svar: Eftersom osäkerheten för de kortsiktiga och långsiktiga effekterna vid bekämpning med VectoBac G är okända bör ej tillstånd ges för bekämpning i skyddade områden. Om tillstånd ges för övriga områden bör det bara göras för ett år i taget. Den grundläggande orsaken till att mygg kläcks är de sommaröversvämningar som de senaste 15 åren verkar att ha ökat i antal. Exempelvis högvattnet i mitten av juni 2010 som ej går att förklara genom att studera nederbördskartorna från SMHI och vattenregleringsföretagens registrering av vattenföringen i Dalälven. För att minska behoven av myggbekämpning bör just vattenföringen snabbutredas och resultaten användas redan denna säsong. Det gäller den beredskap som vattenregleringsföretagen skall ha för regn som kommer och hur de kan lagra och släppa vatten på ett sätt som gör att översvämningarna under sommaren görs så små som möjligt. Vidare bör restaureringen av stora våtmarksområden starta snarast för att försämra för översvämningsmyggen (se landskapsstrategin). Peter Westman Naturvårdschef Mats Forslund Naturvårdshandläggare