Klimatrådgivning i Greppa Näringen. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen
|
|
- Monica Pettersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimatrådgivning i Greppa Näringen Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen
2 Klimatrådgivning i Greppa Näringen Jordbrukets klimatpåverkan och kvävets roll Vad är Greppa näringen? Resultat hittills i Greppa Näringen - betydelse ur klimatsynpunkt? Klimatrådgivning i Greppa Näringen På gång 2011
3 Klimatscenarier respektive C o safe scenario 2 C o Källa IPCC 2007
4 Jordbrukets fördelning av växthusgasutsläpp i Sverige 2007 Jordbruket tillhör den icke handlande sektorn som ska minska utsläppen med 40% till Ingen målsättning fastlagd för jordbruk än. Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Energianvändning Koldioxidavgång från mark Källa: Berglund, M. et al Rapport 2010:3 Agrifood economics centre
5 Jordbrukets fördelning av växthusgasutsläpp i Sverige 2007 Påverkan i andra länder -energianvändning -utsläpp i industri Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Energianvändning Koldioxidavgång från mark Källa: Berglund, M. et al Rapport 2010:3 Agrifood economics centre
6 Jordbrukets fördelning av växthusgasutsläpp i Sverige 2007 Påverkan i andra länder -energianvändning -utsläpp i industri -markanvändning -avskogning Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Energianvändning Koldioxidavgång från mark Källa: Berglund, M. et al Rapport 2010:3 Agrifood economics centre
7 Förlustvägar i jordbruket Direkt N 2 O lustgasavgång från mark, stall och gödsellager Metan CH 4 från matsmältning stall och gödsellager Koldioxid CO 2 Från energianvändning och mark, särskilt organogena jordar Utsläpp vid produktion och användning av inköpta insatsvaror som foder, energi och mineralgödsel mm. som inte produceras på gården Indirekta lustgasemissioner efter läckage av nitrat (NO 3 ) eller ammoniakförluster (NH 4+ )
8 Exempel - mjölkgård
9 Exempel - växtodlingsgård i mellansverige
10 Kvävets kretslopp mycket viktig i klimatfrågan Global tillförsel av kväve N 2 är sammanlagt cirka 400 miljoner ton per år.vi människor står för nära hälften.vi överskrider nu vad planeten klarar Atmosfärens frigörs N 2..när människan (antropogent) tillverkar mineralgödsel odlar kvävefixerande grödor tillverkar fossila bränslen..naturligt via av växter och bakterier i naturliga ekosystem på land och i hav. Åska frigör också lite reaktivt kväve "reaktivt N oxiderat eller reducerat NO x NH 4 +
11 Global tillförsel av kväve N 2 från atmosfären miljoner ton N per år Fossilt bränsle Fixering av N vid odling Produktion av mineralgödsel Naturlig fixering N i havet Naturlig fixering N på land Naturlig fixering N vid åska Källa: Galloway et al. 2004, Biogeochemistry
12 Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på ingår som en del i kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet fram till 2013 Målen är: minskade utsläpp av klimatgaser minskad övergödning säker användning av växtskyddsmedel
13 Syftet med Greppa Näringen Greppa Näringen ska inspirera & motivera lantbrukare & rådgivare att använda kunskap så att gårdens miljöpåverkan minskar och lönsamheten förbättras. Med arbetet i Greppa Näringen ska lantbruket bidra till att vi når miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan
14 Rådgivning i Greppa Näringen Rådgivare Hittills ca samtal vid köksborden om miljö och ekonomi Ytterligare ska genomföras fram till rådgivare med olika kompetenser 45 olika rådgivningsföretag
15 Vilka län är med? 2001 Skåne, Blekinge Halland 2003 Kalmar, Gotland, Västra götaland 2005 Östergötland, Örebro, Västmanland, Stockholm, Uppsala, Södermanland, 2010 Jönköping, Kronoberg, Värmland, Dalarna Gävleborg till
16 Klimatfrågan berör ju även Norrland!? Även de fyra norrlandslänen har fått pengar för att påbörja klimatrådgivning och klimatutbildning för rådgivare och lantbrukare Grundkurs om klimat och energi den 18 februari i Umeå, arrangeras av länsstyrelsen
17 Medlemsutveckling Greppa Näringen Målet är att totalt medlemmar inklusive färdiga och avregistrerade 7700 lantbrukare under ska få individuell rådgivning och därutöver 400 medlemmar enbart våtmarksrådgivning
18 Kvar att nå i målgruppen Kvar att nå i målgrupp Rådgivningsmedlemmar 2010
19 Antal brukare - aktiva rådgivningsmedlemmar 2500, , , ,00 500,00 0, Antal brukare I snitt 32% av arealen i anslutna län 6400 har gjort växtnäringsbalans. Cirka 1100 har enbart fått en våtmarksrådgivning. Mål till 2013 är medlemmar
20 Greppa-ansluten areal %, i län anslutna fram till Ansluten areal, % Totalt beräknas projektets medlemmar år 2013 tillsammans bruka ca ha.
21 Medlemmar länsvis enskild rådgivning Procentandel av målgrupp som är rådgivningsmedlem (%) Som målgrupp räknas gårdar med >25 djurenheter eller >50 ha åker. Gårdar i avrinningsområden där sjöar och vattendrag har dålig status är prioriterade ur vattensynpunkt.
22 Resultat hittills i Greppa Näringen Effektivare gårdar mindre överskott på gården = bättre resurseffektivitet ca ton minskat kväveläckage år ca 20 ton minskat fosforläckage år ca 560 ton minskad ammoniakavgång säkrare användning av växtskyddsmedel Av kvävetillförseln till Östersjön står luftnedfallet av ammoniak och kväveoxider för en tredjedel.
23 Växtnäringsbalanser 1852 gårdar , kväveöverskott (kg/ha) - 6,4 kg/ha -8,2 -kg/ha - 3,0 kg/ha Rådgivning är kostnadseffektiv! Kostnaden för att minska kväveutlakningen via rådgivning bedöms vara ungefär hälften jämfört med rening i reningsverk.
24 Åtgärder kväve uppföljning -procentuell skillnad före och efter 2000 Anpassa kvävegivor efter grödans behov efter direkt stallgödseleffekt efter långsiktig stallgödseleffekt Spridning minskat flytgödsel på hösten Ändrad bearbetning från höst till vår från tidig till sen höst Senarelagt vallbrott Hindra utflöde Odlar fånggröda Anlagt våtmark
25 Åtgärder kväve uppföljning -procentuell skillnad före och efter 2000 Anpassa kvävegivor efter grödans behov efter direkt stallgödseleffekt efter långsiktig stallgödseleffekt Spridning minskat flytgödsel på hösten Ändrad bearbetning från höst till vår från tidig till sen höst Senarelagt vallbrott Hindra utflöde Odlar fånggröda Anlagt våtmark
26 Åtgärder fosfor totaleffekt Greppa ca 20 ton fosfor Anpassa fosforgivor Har aktuell markkarta Anpassar efter markkarta Minskat inköp av mineralfosfor Hindra fosforförluster Myllar mineralgödselfosfor Anlagt skyddszoner Bevuxna översvämningsmarker Motverkar vinderosion Motverkar ytavrinning Väldränerat Anpassar fosfor i fodret Efter grovfoderanalys Efter djurslag Efter blöt- eller torrfoder - procentuell skillnad före och efter 2000
27 Bland annat Målsättningar rådgivningsbesök varav 6000 om klimatfrågor Av dessa är drygt hälften Klimatkollen 20A el 20B Resten påbyggnad klimat riktat till djurgårdar i första hand. Utfodringrådgivning, och byggrådgivning kan också räknas som klimat så länge ingen annan påbyggnad klimat finns.
28 Klimat ska gå som en röd tråd i Greppas rådgivning
29 Så funkar det Anmälan via länsstyrelsen rådgivare Startbesök Växtnäringsbalans Rådgivningsplan för två till tre år Klimatkollen -bör komma in tidigt i rådgivningsplanen om en ny medlem är intresserad av klimat Grundkurs en dag om lantbruket och miljön Länsstyrelse anordnar Fördjupad rådgivning genomförs anpassat efter intresse och gårdens behov Uppföljning Ny växtnäringsbalans Miljömålsuppföljning Vad har funka? genomförts? Eventuellt en ny rådgivningsplan
30 Besök 35 olika moduler 6-7 rådgivningar under ca 3 år
31 Besök 35 olika moduler 6-7 rådgivningar under ca 3 år
32 Klimatanknuten rådgivning i Greppa Näringen ändrats mycket Utfodringsrådgivningar Grovfoderproduktion Byggrådgivning stark koppling klimat men små ändringar Växtföljd och bördighet markpackning Kvävestrategier Växtnäringsbalanser Nya klimatmoduler 2010 Klimatkollen 20A växtodlingsgårdar Klimatkollen 20B djurgårdar Indirekt klimatkoppling Test av mineralgödselspridare Precisionsodling Betesstrategi
33 Mål för Klimatkollen Visa gårdens potential att minska utsläpp av växthusgaser att genomföra kort- och långsiktiga klimatåtgärder att bidra till att andra delar i samhället nationellt och globalt minskar sin klimatpåverkan Se till helheten!! Öka det strategiska tänket
34 Klimatkollen Tid och målgrupp 8-9 h växtodlingsgården 10-12h djurgården Översiktlig beskrivning Inledande klimatrådgivning Kartläggning utsläpp klimatgaser Vägledning till fortsatt klimatanknuten rådgivning i Greppa och regionalt
35 Klimatkollen i korthet Gårdsbesök 2-3 h, uppföljningssamtal 0,5-1 h allmän del om klimat, växthusgaser, jordbrukets roll översiktlig beräkning av gårdens växthusgasutsläpp diskussion om: stort o smått ifråga om utsläpp på gården möjliga klimatåtgärder och viktigaste åtgärdsområden på gården översiktligt kring gårdens förutsättningar för produktion och avsättning av bioenergi vilka områden och åtgärder som kräver mer rådgivning råd inför fortsatt klimatrelaterad rådgivning i och utanför Greppa vid behov revidering rådgivningsplan ur klimatsynpunkt
36 Om beräkningsverktyget i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint på gårdsnivå räknat i ton CO 2 e Vad stort/smått, vad har betydelse Ännu inget om åtgärder Beräkningarna bygger på schabloner Verktyget utvecklas även framöver
37 Cirka 35 miljoner kronor per år varav 12 miljoner per år är särskilt riktat till klimat Pengar från EU och svenska staten Finansiering återförd handelsgödselskatt (21 miljoner totalt t o m 2013) Till klimatrådgivning avsatt 48 miljoner fram till 2013 Rådgivning är kostnadseffektiv! Kostnaden för att minska kväveutlakningen via rådgivning bedöms vara ungefär hälften jämfört med rening i reningsverk.
38 På gång inom klimatområdet 2011 Utredning om energirådgivning till mindre gårdar (slutredovisning 30/4) Jordbruksverket/Energimyndigheten leds av klimatenheten, Landsbygdsavdeln. Greppa-alternativ övervägs. Förstudie och nyutveckling av gemensamt beräkningsverktyg för växtnäring (STANK in Mind), klimat till viss del bekämpningsmedel och eventuellt energi Vidareutveckling av kunskapsunderlag för rådgivning och av hemsidan OH-material för grundutbildning av lantbrukare vid grundkurser och grupprådgivning klimat med stödtexter för den som håller föredrag Utbildning grundkurs, modulkurs och fördjupningar inom klimat Samarbete/dialog med Klimatmärkningsprojektet och andra klimatsatsningar inom LRF, Arla, SIK mm
39 Klimatanknutna kurser för rådgivare 2011 Klimatkollen - beräkningsverktyg klimat 11/2 och till hösten Kurs för rådgivare om klimatmärkning i samarbete med klimatmärkningsprojektet Kurs för rådgivare Klimatkollen (12 maj) Webmöte med rådgivare om klimatrådgivning och beräkningar Hur går det? vår/sommar? Ev. klimatnätverksträff för klimatrådgivare hösten? Grundkurs Jordbruket o klimatet ev höst Eventuellt utfodringskurs Samordning med LRF:s klimatprojekt? Kurs kring energikartläggning energieffektivisering (direkt energianvändning) i LRF:s regi 28 feb-2 mars
40 Tankeväckare.. Ett sparat kilo kväve minskar utsläppen mer än en sparad liter diesel kg handelsgödsel Klimatdeklarerad prod. med bästa teknik 1 liter diesel Kg CO 2 ekv lustgas N 2 O Varje kg kväve spelar roll för klimatet Kg CO 2 ekv koldioxid CO 2
41 Jordbrukets klimatutmaningar fokus i nuläget Högre krav på Anpassningar till ett förändrat klimat Minska beroendet av fossil energi minskade utsläpp av växthusgaser långsiktigt hållbar produktion Möta efterfrågan på klimatmärkta & klimatsmarta produkter produktion av bioenergi Mer mat på sikt?
42 Vill du veta mer om Greppa Näringen? Gå in på vår hemsida
Vad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter. Cecilia Linge, Jordbruksverket. Introduktionskurs Mjölby 2012-11-09
Vad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Mjölby 2012-11-09 Utvärdering Uppmätta förändringar i överskott i växtnäringsbalanser Beräknade
Läs merSå når vi miljömålen i Jämtlands län! 9-10 februari 2016, Östersund.
Så når vi miljömålen i Jämtlands län! 9-10 februari 2016, Östersund. Jimmy Nilsson, miljömålssamordnare, Länsstyrelsen Jämtlands län, jimmy.nilsson@lansstyrelsen.se Miljömålen 1 generationsmål 16 nationella
Läs merIntroduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen
Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg
Läs merKöttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös
Köttguiden kloka köttval för miljön Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan Ton CO 2 e per person och år Klimatutmaningen
Läs merFörfattare Linge C., Nilsson H., Olofsson S. Utgivningsår 2009
Bibliografiska uppgifter för Resultat av Greppa Näringen 2001-2008 växtnäringsbalanser och kväveutlakning Författare Linge C., Nilsson H., Olofsson S. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från
Läs merSöktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009
Söktryck i folkhögskolan Höstterminen 2009 Innehåll Sökande höstterminen 2009 3 Exempel på inriktningar som ökat/minskat 3 Deltagargrupper 4 Verksamhet med deltagare med funktionsnedsättning, invandrade
Läs merKlimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen
Klimat och klimatgaser Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen 2011-11-17 Jag ska prata om Klimatförändring-vad innebär det? Växthusgaser Jordbrukets utsläpp Globalt perspektiv på klimat 2C o Hittills
Läs merDe ekonomiska effekterna av kvinnors företag i Sverige
De ekonomiska effekterna av kvinnors i Sverige Statistik från SCB:S RAMS-databas (2006 och 2008) och Tillväxtverkets rapport Det bortglömda andet. 1 Sverige 2006 120 938 262 244 549 317 534 56 584 686
Läs merKLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg
KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg Primärproduktionen i jordbrukssektorn har bollen Källa: Maten och miljön. Livscykelanalys av 20 livsmedel. Sigill kvalitetssytem AB. enligt OH av Christel Cederberg,
Läs merFärdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Delrapport
Underlag till Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Delrapport 1 Uppdraget Uppdraget är att lämna underlag till en svensk färdplan för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014
2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade
Läs merSå ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket
Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket Länsstyrelsen Stockholm - maj 2015 Sören Dahlén sid Varför ställa klimat- och energikrav? Trafikverket har en betydande upphandlingsverksamhet
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv
och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag
Läs merHållbar intensifiering Anders Anderson Hook 2015-02-24
Hållbar intensifiering Anders Anderson Hook 2015-02-24 Mat till 9 miljarder människor 2050 2800 9,5 Världens befolkning 2600 8,5 Åkermark, m2 per person (på vänstra axeln) 7,5 Världens befolkning, miljarder
Läs merSyfte- att bidra till miljömålen
Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson
Läs merDelmål. Försurade sjöar och vattendrag Försurad skogsmark Utsläpp av svaveldioxid Utsläpp av kväveoxider. Bara naturlig försurning
Når vi miljömålet Bara naturlig försurning? Utvecklingen positiv, men år 2020 beräknas den kritiska belastningen ändå att överskridas på 12 % av sjöarealen Delmål Försurade sjöar och vattendrag Försurad
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 Fått arbete I maj fick 1 580 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I maj för ett
Läs merFyra år med kapitalflytt
Fyra år med kapitalflytt En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar resultatet av fyra år med kapitalflytt till upphandlade försäkringsbolag inom tjänstepensionen ITP. Rapporten avser
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är
Läs merGOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD. 8 steg till riktigt bra mjölk
GOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD 8 steg till riktigt bra mjölk MÅR KORNA BRA BLIR MJÖLKEN BRA Mjölk är en fantastisk naturprodukt. Den innehåller 18 av de 22 näringsämnen som är livsviktiga för människan och förutom
Läs merKlimatkunskap PERSPEKTIV 1 KLIMATFÖRÄNDRING. Energikontor
Ingen kan göra allt men alla kan göra något Klimatkunskap Anders Nylander Arkitekt och energiexpert Arbetar strategiskt med klimat, energieffektivisering och förnybar energi Sekreterare o författare i
Läs merRapport 2013. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-02-06
Rapport 213 Undersökning -chefer för ambulansstationer Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 213-2-6 Bakgrund och syfte Hjärt- och Lungsjukas riksförbund vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården
Läs merKonjunkturen i Östra Mellansverige i regionalt perspektiv
Konjunkturen i Östra i regionalt perspektiv Privata näringslivet, fjärde kvartalet 212-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16-18 -2 Stockholm Östra Småland med öarna Hela landet Sydsverige Västsverige Norra Mellersta
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
Läs merPolicy Brief Nummer 2016:3
Policy Brief Nummer 2016:3 Stöd till lantbruket för ett renare hav? Övergödningen av Östersjön orsakas till stor del av näringsläckage från lantbruket och för att minska läckaget finns ett flertal stöd
Läs merEkokvitto för Arla Foods
1(5) Ekokvitto för Arla Foods Ekologisk mjölk 2011 2(5) Positiva effekter av den ekologiska mjölkproduktionen hos Arla Sammanfattning Totalt har Arla Foods vägt in 286 miljoner kilo ekologisk mjölk under
Läs merTotalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari 2013 13 590 (7,9%)
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari 2013 13 590 (7,9%) 6 120 kvinnor (7,6%) 7 470 män (8,1%) 3 900 unga 18-24 år
Läs merArbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016 Fler övergångar till arbete i juli 2016 jämfört med juli 2015 Under juli påbörjade 498
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012
Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda
Läs merÄGG ÄR KLIMATSMART MAT
ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT En faktasammanställning om ägg och deras miljöpåverkan 2 Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel. Det visar
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merBeräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5
SMED Rapport Nr 18 2007 Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5 Slutrapport Helene Ejhed, IVL Milla Malander,IVL Mikael Olshammar, IVL Maria Roslund, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:
Läs merRådgivningsmoduler inom området energieffektivisering i Greppa Näringen verksamhetsåren 2012 och 2013
Rådgivningsmoduler inom området energieffektivisering i Greppa Näringen verksamhetsåren 2012 och 2013 Modul: Beräknad tidsåtgång: 21A Energikollen, gruppträff 1 Växthus, djur- och växtodlingsgårdar Gruppträff
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merINITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR
INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR INITIATIVET FÖR MILJÖANSVAR Initiativet för Miljöansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera i flera
Läs merSvenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2008 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009
Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2008 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som
Läs merKvartalsstatistik från Strama. kvartal 3, 2008
Kvartalsstatistik från Strama Antibiotika som förskrivs på recept: kvartal 3, 2008 Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, inkl. glidande medelvärde för 12 månader. Antibiotika
Läs mer150 000 arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år
PRESSMEDDELANDE 150 000 arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år 2012-11-14 Över 150 000 personer som är arbetslösa saknar ersättning från trygghetssystemen på arbetsmarknaden.
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merEn jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:
PRESSINFORMATION Bilaga 2 Visby, 23 november 2011 Drömbarometern 2011 Svenska folkets drömmar län för län Drömbarometern kartlägger inte bara svenska folkets livsdrömmar nationellt. Undersökningen bygger
Läs merMäklarinsikt 2016:1 Örebro län
Örebro län Mäklarinsikt 2016:1 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 30 november och 13 december 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 934 fastighetsmäklare.
Läs merKrav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2014 t o m 2015-03-10 Bilaga till beslut 2013-12-20
Bilaga 1 Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2014 t o m 20150310 Bilaga till beslut 20131220 Dokumentets status Den verksamhet som utförs under benämningen Greppa Näringen som
Läs merKonjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv
Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv Privata näringslivet, fjärde kvartalet 212-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16-18 -2 Stockholm Östra Småland med öarna Hela landet Sydsverige Västsverige Norra
Läs merPOTATISMODULEN ETT RÅDGIVNINGSVERKTYG I GREPPA NÄRINGEN
POTATISMODULEN ETT RÅDGIVNINGSVERKTYG I GREPPA NÄRINGEN Håkan Sandin Jordbruksverket, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: hakan.sandin@sjv.se Inledning Potatis utlakar mer kväve än andra grödor. Det finns inte
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län januari 2014 13 042 (10,0 %) 5 586 kvinnor (8,9 %) 7 456 män
Läs merArbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016 Allt fler personer går till arbete Antalet personer som gått
Läs merBehovet av regionala analyser och att mäta kompetens
Behovet av regionala analyser och att mäta kompetens Enheten för statistik om Utbildning och Arbete SCB Anna Eriksson Ann-Charlotte Larsson Marit Jorsäter 2012-11-01 Statistik vid SCB Utbildningsstatistik
Läs merGården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland
Gården i ett livscykelperspektiv Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykel-tänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården
Läs merHur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers
Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers Budskap De bästa alternativen finns bara på pappret, men för att åstadkomma förändring
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013 Under augusti månad fortsatte antalet inskrivna arbetslösa i Stockholms län att öka något, både som antal och
Läs merPolicy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad
1 (5) DATUM DNR 2015-11-09 KS/2015:234 Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad Antagen av kommunfullmäktige den 23 november 2015 2 (5) Inledning Lidingö stad har en lång historia
Läs merArbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014 Fått arbete I september påbörjade 1 391 arbetssökande någon form
Läs merDärför måste storstadsregionerna fortsätta att växa!
Därför måste storstadsregionerna fortsätta att växa! Befolkningsutvecklingen i Stockholms län och riket år 1800 2010, index: 1800=100 1400 Stockholms andel av rikets befolkning: 1880: 7 % 2010: 22 % 1200
Läs merVårdprogramgruppen för palliativ vård. Årsrapport 2013
Vårdprogramgruppen för palliativ vård Årsrapport 2013 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Postadress: Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 54 A, 751 83 Uppsala Telefon
Läs merÅtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med
Läs merMäklarinsikt 2014:4 Östergötlands län
Östergötlands län Mäklarinsikt 2014:4 Östergötlands län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.
Läs merVad handlar miljö om? Miljökunskap
Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Rent vatten Naturområden Miljöförstöring Miljöbil Hållbar utveckling Växthuseffekt Global uppvärmning Energianvändning
Läs merEn 150 år lång epok med lantbruksingenjörer i statlig tjänst är slut. Vad händer nu? Tomas Johansson Jordbruksverket 2016-01-26
En 150 år lång epok med lantbruksingenjörer i statlig tjänst är slut. Vad händer nu? Tomas Johansson Jordbruksverket Harry Linnér KSLA 2013 09 19 Reglemente för de i statens tjänst anstälde landtbruksingeniörer
Läs merBeslut för gymnasieskola
Skolinspektionen ProCivitas Privata Gymnasium AB Org.nr. 556615-7102 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ProCivitas Privata Gymnasium Helsingborg belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress:
Läs merFinansiering andra miljösamverkan
Finansiering andra miljösamverkan Sammanfattning Miljösamverkan Västerbotten har under den första projektperioden på tre år finansierats genom att kommunerna har betalat ungefär 15 000 kr per år och kommun
Läs merMiljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och
Läs merMer än varannan sambo riskerar ekonomisk smäll. Undersökning från Länsförsäkringar hösten 2009
Mer än varannan sambo riskerar ekonomisk smäll Undersökning från Länsförsäkringar hösten 2009 1 Sammanfattning 35 procent av de som är sambor har pratat igenom hur de vill att ekonomin ska bli om de skulle
Läs merStudieomdöme, behörighet och avbrott. i folkhögskolan 2008-2009
Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan 2008-2009 Folkhögskolorna utfärdar grundläggande behörighet för högskolestudier efter bedömning av dels antalet studieår, dels kunskaper i kärnämnen.
Läs merTankeväckare på kvällskvisten Vi överskrider planetens begränsningar för vad den tål
Tankeväckare på kvällskvisten Vi överskrider planetens begränsningar för vad den tål Klimatförändringar Kemiska föroreningar Inte kvantifierad än Försurning av världshaven Atmospheric aerosol loading Inte
Läs merReglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se
Reglerbar dränering Ingrid Wesström Månad (medel 1961-1990) 150 100 50 mm 0-50 -100-150 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Månad Överskott Underskott ET P SMHI, Halmstad Reglerbar dränering
Läs merEnergi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Läs merMångfald och utveckling av uthålliga innovationsmiljöer
Mångfald och utveckling av uthålliga innovationsmiljöer En uthållig innovationsmiljö: En region eller plats där företagen visar god konkurrenskraft och gör upprepade FoU-satsningar, vilket bidrar till
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs merTotalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län oktober 2012 12 560 (7,4%)
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län oktober 2012 12 560 (7,4%) 5 940 kvinnor (7,4 %) 6 620 män (7,4 %) 3 710 unga 18-24 år
Läs merFASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport
FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O1:2015 SVERIGES SMÅHUS:
Läs merBilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten
35(39) Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten Denna bilaga innehål schabloner för beräkning av utsläpp från djurhållning. Vägledningen omfattar
Läs merVindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör.
Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör. September - december 2008 Sveriges Kommuner och Landsting Avd Tillväxt och samhällsbyggnad Reigun Thune Hedström reigun@skl.se Har
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola. efter tillsyn av ULNO AB
ellan -` Skolinspektionen ULNO AB för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av ULNO AB Skolinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Telefon: 08-586 080 00, E-post: skolinspektionen.umea@skolinspektionen.se
Läs merSkolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Läs merSkolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Läs merchefen och konjunkturen
chefen och konjunkturen Ledarnas Chefsbarometer 2013 Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet... 2 Hur mår konjunkturen?... 3 Rekryteringar och anställningar... 5 Kompetensförsörjning...
Läs merArbetskraftsinvandring. Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna
Arbetskraftsinvandring Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna Rekryteringsförsök senaste 6 månaderna. F1. Har ni försökt att rekrytera medarbetare till ditt företag under de senaste 6 månaderna?
Läs merSamhällsbygnadskontoret 312 80 Laholm 0430-150 00
Samhällsbygnadskontoret 312 80 Laholm 0430-150 00 miljo.byggnadsnamnden@laholm.se www.laholm.se VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som reglerar vad såväl enskilda som
Läs merMSB 18-årsundersökning 120815
MSB 18-årsundersökning 120815 Disposition 1. Syfte och mål med undersökningen 2. Om undersökningen 3. Fördelning av svar i riket 4. Resultat 5. Jämförelser mellan län 6. Resultat per län Syfte och mål
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merVad är hållbar utveckling?
Vad är hållbar utveckling? Skapar resurser för att nå olika samhällsmål. Ger ramarna för vad natur och människor tål. Det vi kallar livskvalitet. Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra
Läs merSommarens torka. Klimatförändring
Sommarens torka Klimatförändring Rådgivning för lantbruksföretag Klas Fredriksson Länsstyrelsen Länsstyrelsens arbete med brandrisker, torka och vattenbrist i Södermanland Bemanning Samverkan Skogsbrandrisk
Läs merBudgetpropositionen 2013 - Stora satsningar för ökad hållbarhet
Budgetpropositionen 2013 - Stora satsningar för ökad hållbarhet Anna-Karin Hatt på Riksdagsgruppen den 25 september 2012 8 satsningar för ökad hållbarhet: 1. Stor permanent satsning på energiforskning
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 april 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län mars 2012 8 896 (9,4 %) 3 854 kvinnor (8,8 %) 5 042 män (10,0 %)
Läs merArbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen
2012-12-27 Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen Månadsstatistik september 2012 Veckostatistik vecka 41, 2012 Viktiga begrepp för att kunna tolka statistiken som följer: Aktivitetsstöd:
Läs merAnvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2016
Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2016 Följ anvisningen så att du fyller i blanketten rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda
Läs merBibliografiska uppgifter för Livscykelanalys av mjölkproduktion i norra Sverige
Bibliografiska uppgifter för Livscykelanalys av mjölkproduktion i norra Sverige Författare Ericson L., Cederberg C., Flysjö A. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap.
Läs merFastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (10) Innehåll INLEDNING OCH BAKGRUND... 2 Paraplymål... 2 Forumets roll... 2 Fem mål... 2 FORUMETS VISION... 3 HANDLINGSPLAN... 4 FORUMETS ROLL... 4 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN...
Läs mer266 Genomförandetiden gäller bara ändringen. Genomförandetiden är 2013-03-22 2018-03-21
266 Genomförandetiden gäller bara ändringen. Genomförandetiden är 2013-03-22 2018-03-21 Tillägg till PLANBESKRIVNING Tillhörande ändring genom tillägg av detaljplanen för Ludvika gård m.m. i Ludvika enkelt
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merÅtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket
Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet
Läs merAnna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015
Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Det talade ordet gäller Det är höst i ett Sverige som börjar tvivla på framtiden. Ett växande utanförskap där en av sju fastnar utanför arbetsmarknaden.
Läs merUtveckling av en svensk havsplanering
Utveckling av en svensk havsplanering Tre planområden Västerhavet Östersjön Bottniska viken Samordnande länsstyrelser Västra Götaland Kalmar Västernorrland 2014-07-28 3 Planeringsprocessen Planförslag
Läs merFöretagsamheten 2014 Västerbottens län
Företagsamheten 2014 Västerbottens län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västerbottens län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västerbottens län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merTertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2016
Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merArbetsmarknadsläget januari 2014
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget januari 2014 47 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen påbörjade 47 000 personer någon form av arbete under januari. Det är drygt
Läs merNaturvårdsverkets uppdrag
GRÖN TILLVÄXT Naturvårdsverkets uppdrag Förvaltningsmyndighet på miljöområdet för verksamhet som rör klimat och luft, mark, biologisk mångfald, förorenade områden, kretslopp och avfall, miljöövervakning
Läs mer