Årsredovisning Beslutad i kommunfullmäktige

Transkript

1 Årsredovisning 2010 Beslutad i kommunfullmäktige

2 KOMMUNEN FINANSIELLA NYCKELTAL Resultat I nettokostnad i förhållande till skatteintäkt 99% 100% 99% 98% 99% Resultat II egenfinansiering, nettoinvesteringar 47% 80% 17% 52% 34% Soliditet eget kapitals andel av totala tillgångar 35% 34% 34% 34% 42% Balanslikviditet Omsättningstillg. i förhållande till kortfristiga skulder 0,66 0,70 0,90 0,90 0,90 Lånefinansieringsgrad % låneskuld i förhållande till anläggningstillgångar 51% 54% 52% 56% 48% Antal invånare 31/ BALANSRÄKNING per invånare Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder Summa skulder och eget kapital

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning 4 Kommunstyrelsens ordförande 5 Om Lessebo kommun 6 Fakta om Lessebo kommun 8 Koncernen Lessebo kommun 9 Vart gick skatten 2010? 10 EKONOMISK REDOVISNING Ekonomisk översikt 11 Resultaträkning 19 Finansieringsanalys 20 Balansräkning 21 Noter 22 Driftredovisning 32 Investeringsredovisning 34 Personal 35 Avstämning av verksamhetsmål 39 NÄMNDERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunstyrelsen 41 Teknisk nämnd 48 Plan- och miljönämnd 53 Barn o Utbildningsnämnd 59 Socialnämnd 65 Sammanställd redovisning 72 Lönesamverkan - HUL 81 Särskild redovisning Affärsdrivande verksamhet 82 Redovisningsprinciper 91 Ord & begreppsförklaringar 93 Revisionsberättelse 94 Bilaga 1: Investeringsredovisning på projektnivå 96 3

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Årsredovisningen utgör kommunstyrelsens sammanfattning och avslutning av 2010 års räkenskaper. Redovisningslagen för kommuner betonar vikten av en god ekonomisk hushållning, balanskravet och övergripande redovisningsprinciper - god redovisningssed. Vidare anger lagen minimikrav på utformningen av årsredovisningen samt att Rådet för kommunal redovisning utger rekommendationer. Dokumentet delas i tre berättelser; Förvaltningsberättelse inklusive resultatoch balansräkning, finansieringsanalys för kommunen och sammanställd redovisning/ koncernen jämte noter Nämndernas verksamhetsberättelse Revisionsberättelse Under verksamhetsåret har två uppföljningar upprättats, i form av resultatinformation, och redovisats till kommunfullmäktige. Årsredovisningen är en väsentlig del av kommunens resultatinformation. Den ger upplysning om kommunens och kommunkoncernens verksamhet (återfinns i sammanställd redovisning) och finansiella situation. Årsredovisningen vänder sig i första hand till kommunfullmäktiges ledamöter, övriga förtroendevalda samt övriga intressenter. För samtliga koncernbolag finns också separata årsredovisningar. Resultatet av den kommunala verksamheten måste alltid behandlas i tre med varandra samverkande aspekter: * Kvantitet * Kvalitet * Ekonomi Kvantiteter och kvaliteter redovisas i nämndernas verksamhetsberättelser. Den finansiella redovisningen koncentreras på det ekono- miska resultatet; skillnaden mellan intäkter och kostnader vilket redovisas i den ekonomiska översikten. Vidare ingår uppföljning av verksamhets- och finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning. Ekonomimodellen för årsresultatet innehåller 3 resultatnivåer: Resultat I verksamhetens nettokostnader Resultat II resultat före extraordinära poster Resultat III årets resultat Beskrivning av den långsiktiga utvecklingen och ställningen görs med det viktigaste styrmåttet soliditet som fås ur balansräkningen. Nämndernas verksamhetsberättelser är indelade i ekonomisk översikt, verksamhetsbeskrivning, årssammanfattning, ekonomiskt utfall, framåtblick samt verksamhetsmått (kvantitet, kvalitet och ekonomi). Sammanfattning Årets Resultat, koncernen 557 tkr Årets Resultat, kommunen tkr efter nedskrivningar på tkr. Enligt upprättad avstämning av balanskrav redovisas ett resultat (se not balanskravsavstämning) på tkr. Nettoinvestering uppgår till tkr för kommunen och tkr för koncernen. Soliditeten uppgår till 35 % (34 %). Nämndernas budgetunderskott uppgår till tkr. Nettokostnadernas andel av skatteintäkten, exklusive jämförelsestörande poster och finansnetto, uppgår till 96,6 % (100,2 %). 4

5 Kommunstyrelsen ordförande Året som gick Under året har näringslivet återhämtat sig från den djupa lågkonjunkturen de senaste två åren. Många företag har börjat anställa igen men än råder försiktighet. Företagen upplever fortfarande att kunderna har kortare framförhållning än tidigare och att de lägger mindre order. En positiv händelse under året var att vårt huvudbibliotek i Lessebo flyttade till större och mer ändamålsenliga lokaler. Detta för att kunna få plats för alla de olika verksamheterna, allt från sagostunder till släktforskning och intressanta föredrag. Vi har också påbörjat fiberutbyggnaden på landsbygden. Genom att PTS (Post- och Telestyrelsen) till stor del finansierade sträckan Lessebo Tingsryd, via Ljuder och Åkerby lades grunden till kommunens stamnät. Eftersom Eon Nät lagt ner elkablar på landsbygden har vi kunnat göra samförläggningar med dem på många sträckor. Med kommunens stamnät som grund kan byalag startas och därmed kan företag och boende på landsbygden få tillgång till viktig infrastruktur och därmed kunna bo och arbeta på samma villkor som städerna. Inför den nya mandatperioden är det sparsamhet som gäller för alla. Detta gäller både kostnader och investeringar. I framtiden kan våra investeringar inte vara högre än våra avskrivningar vilket betyder ca mkr för att också kunna amortera på vår låneskuld. Vi måste alltså i ännu högre grad använda vår småländska klurighet för att även fortsättningsvis skapa en bra verksamhet! Monica Widnemark Kommunstyrelsens ordförande Fjärrvärmeutbyggnaden har fortsatt enligt plan. Kosta och Hovmantorp var sedan tidigare klara och under året har Skruv i princip färdigställts och Lessebo har påbörjats. Årets största investering är den i Kosta avloppsreningsverk. Projektet har dessvärre blivit både försenat och dyrare, dels genom att mer sprängning var nödvändig och dels att en av entreprenörerna försattes i konkurs. Ett stort bekymmer är att nämnderna inte heller i år hållit sig inom sina budgetramar. Dock blev resultatet bättre än vad vi prognostiserade i åttamånadersrapporten eftersom alla efter detta iakttog en stor sparsamhet. Att årets resultat trots detta blev tkr beror på att finansförvaltningen gått bättre än beräknat. 5

6 Om Lessebo kommun och vi som bor här Lessebo kommun har en lång brukstradition som vi är stolta över. I bruksandan finns yrkesskicklighet och yrkesstolthet. Känslan för det äkta, det vackra och det genuina genomsyrar vår kommun. Och numer varvas det skickliga hantverket med högteknologi och innovation. De flesta av kommunens 8139 invånare bor i en villa i en av våra fyra tätorter nära ängar, skogar och sjöar och jobbar inom tillverkningsindustrin, vård och omsorg samt utbildning. Våra tätorter har liknande kommunal service. Här finns barnomsorg, förskola och grundskola upp till sjätte klass, omsorg om äldre och funktionsnedsatta samt hälso- och viss sjukvård i särskilt boende. Det finns sport- och fritidsanläggningar samt bibliotek på samtliga orter. Vi har tillgång till bra kollektivtrafik med både tåg och buss. Du kan till och med tågpendla mellan två av våra orter, Lessebo och Hovmantorp. Våra fyra tätorter Lessebo är beläget mitt emellan sjöarna Läen och Öjen. Här finns ett handpappersbruk med anor från början av 1700-talet. Lessebo är huvudort med kommunhus och här finns även kommunens 7-9 skola. Det finns en familjecentral med barnmorskemottagning, barnavårdscentral, öppen förskola och möjlighet till stöd av socialsekreterare eller familje-/och ungdomspedagog. I Lessebo tätort bor invånare. 6

7 Hovmantorp ligger vackert beläget längs med sjön Rottnens norra strand. Det är den största tätorten med invånare. Hovmantorp kännetecknas av entreprenörsanda och en stark föreningskänsla. Det finns ett rikt utbud av fritidsaktiviteter tack vare engagerade invånare. Mitt i samhället finns statyn Ackumelerad tid av Ian Newberry. Kosta har en stark glasbrukstradition. Det unika med glasbruket i Kosta var att de var tidigt ute med att använda formgivare för att utveckla sitt sortiment. Under senare år har Kosta även blivit en stor handelsplats genom Kosta Outlet. Här har vi Kosta Boda Art Hotel och Bruno Mathsson-husen som är spännande besöksmål för turister som är intresserade av design. I Kosta bor 889 invånare. Skruv ligger i Ljuderbygden och är kommunens minsta samhälle med 497 invånare. Här har vi bryggt öl och vatten sedan början av 1800-talet. I Skruv finns flera industrier, bland annat träindustrier. Även Skruv präglas av ett starkt föreningsliv. Vår landsbygd Vi har förhållandevis få boende på landsbygden. Hälften av de drygt invånarna på landsbygden bor i Ljuders församling. Befolkning ökade här med 18 invånare under Här kan du ta en färd i Vilhelm Mobergs fotspår med start vid Åkerby vägskäl, den plats där utvandrarna i Mobergs roman hade stämt möte på sin färd ner mot Karlshamn och det väntande skeppet Charlotta. I Lessebo kommun får du möjlighet att välja det som är unikt och äkta. Och vare sig du bor här eller besöker oss, så har du mycket att njuta och inspireras av. 7

8 FAKTA OM LESSEBO KOMMUN Kommunens befolkningsutveckling År Antal invånare Befolkningsförändringar 2010 Födda 92 (74) Döda 106 (97) Inflyttade 507 (543) Utflyttade 519 (440) Kommunens areal Landareal Vattenareal 410 kvm 44 kvm Bostadsbyggande 2010 Färdigställda lägenheter totalt 3 varav småhus 3 varav marklägenheter 0 Folkmängd Män (4 149) Kvinnor (4 016) Folkmängd i församlingar Lessebo (2 821) Hovmantorp (3 270) Ekeberga (1 111) Ljuder 970 (963) Åldersfördelning år 631 (610) 7-20 år (1 514) år (4 349) (1 692) Utdebitering 2010 Kommunen 21,71 Landstinget 10,65 Församlingen (medeltal) 1,60 Mandatfördelning Socialdemokraterna 17 Moderaterna 6 Centerpartiet 6 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet 1 Miljöpartiet 1 Sverigedemokraterna 1 Totalt 35 8

9 Lessebo kommuns organisation Kommunfullmäktige är Lessebo kommuns högsta beslutande organ. Kommunen ger service inom en mängd olika verksamhetsområden. Om inget annat anges ägs bolagen av Lessebo kommun till 100 %. Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Barn- och utbildningsnämnd Kommunstyrelse Plan- och miljönämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Valnämnd Överförmyndare AB LesseboHus Gemensamma nämnden för lönesamverkan HUL Kommunalförbund Räddningstjänst Östra Kronoberg RÖK 25,7% Kosta Köpmanshus AB 51 % AB Lessebo Fjärrvärme Lessebo Fastigheter AB AB Kyrkbyn 3 AB Spånet 5 9

10 Vart gick skatten 2010? Vart går den kommunala skatten? Exemplet gäller en person som har en beskattningsbar inkomst på kr per månad och inte har några avdrag. Skattefinansierad verksamhet Nettokostnad, tkr Procent av skatten Skatt, kr Kommunstyrelsen Räddningstjänst ,18% Bibliotek, kultur och fritid ,88% Kommunledningskontor ,78% Näringsliv och turism ,75% 490 Övrigt ,88% Teknisk nämnd Gator och vägar ,73% Vatten och avlopp samt avfallshantering ,24% -154 Idrotts- och fritidsanläggningar ,89% 582 Park ,64% 416 Övrigt ,12% 729 Plan- och miljönämnd Plan och bygg ,32% 206 Miljö- och hälsoskydd ,31% 203 Övrigt 147 0,04% 25 Barn- och utbildningsnämnd Barnomsorg 0-5 år ,03% Grundskola inkl förskoleklass o skolbarnomsorg ,00% Gymnasieskola ,25% Vuxenutbildning inkl SFI och uppdragsutb ,87% 569 Övrigt ,55% Socialnämnd Hemsjukvård ,69% Hemtjänst och gruppboende ,68% LSS-omsorg ,08% Individ- och familjeomsorg ,80% Övrigt ,76% Summa ,00% Beskattningsbar inkomst Skatt (21,71 %)

11 EKONOMISK ÖVERSIKT Verksamhetens nettokostnad (Resultat I) I denna resultatnivå ingår intäkter och kostnader av verksamheten, avskrivningar och jämförelsestörande poster. Den sistnämnda posten exkluderas vid jämförelse över tiden. I jämförelsestörande poster ingår rearesultaten vid försäljningar av anläggningstillgångar netto, större borgensåtagande (t.ex. avsättning för kapitaltillskott) till kommunens helägda bolag och upp- och nedskrivning av kapitalförvaltning samt engångsnedskrivningar. Verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) ökar med 1,7 % (2,2 %) jämfört med föregående år. Intäkterna ökar med 0,7 % (1,0 %) och kostnaderna ökar med 1,4 % (1,9 %). Nettokostnadernas ökning är fortfarande för hög över tiden i förhållande till ökningen av skatteresurs. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Skatteintäkterna räcker till för att täcka kostnaderna för nämndernas verksamhet. Måttet uppgår för 2010 till 96,6 % (100,2 %) vilket innebär att för varje hundralapp som erhålls i skatt tillhandahålls verksamhet och service för ca 96,50 (100) kronor. Måttet borde vara mellan % för att finansiera det negativa finansnettot. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inklusive finansnetto uppgår till 96,21 % (101,04 %), se diagram 1. Nettokostnadsökningen inklusive finansnetto uppgår till 0,5 % (1,3 %) och ökningen av skatteresursen uppgår till 5,6 % (1,3 %). Det är en grundförutsättning, för en god ekonomisk hushållning, att nettokostnadsökningen är lägre än ökningen av skatteresursen. Lessebo Kommun har under en lång tid haft för hög nivå på nettokostnaderna i förhållande till skatteresursen och framförallt att för att täcka in ett negativt finansnetto. Avskrivningar Planenlig avskrivning för 2010 uppgår till 21,2 mkr (20,7 mkr) vilket är 0,5 mkr mer än 2009 och jämfört med 2005 är ökningen 4,4 mkr vilket beror på den höga investeringsnivån. Jämförelsestörande poster Netto uppgår kommunens jämförelsestörande poster till -7,8 mkr (13,2 mkr) varav nedskrivning av anläggningstillgångar uppgår till -8,9 mkr. Inom denna post redovisas andra kostnader jämte intäkter av engångskaraktär vilket framgår av not 3. Diagram I diagrammet ovan är den heldragna linjen nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och i den streckade linjen inkluderas finansnettot. Skatteresursen Nettokostnadernas andel av skatteresurs/ inkl finansnetto Bu11 Skatteresursen består av kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning (inkomstoch kostnadsutjämning samt LSS-utjämningsavgift.). Resursökningen för 2010 jämfört med 2009 är 5,6 % (1,3 %) eller 20,2 mkr (4,8 mkr) mycket beroende på tillfälliga konjunkturstödet på 7,9 mkr och bättre taxeringsutfall. Utfallet för skatteresursen blev, efter många olika prognoser 5,1 mkr bättre utfall än budgeterat. 11

12 Finansnetto (Resultat II) Kommunens budgeterade finansnetto är negativt eftersom kostnaderna överstiger intäkterna. Det fordras då att verksamheternas nettokostnader minus skatteintäkter ger ett minst ett överskott som täcker ett negativt finansnetto för att uppnå de finansiella målen. I budget 2010 beräknades ett finansnetto på - 4,5 mkr. Finansnettot blev positivt med 1,3 mkr (-3,0 mkr) genom lägre upplåning och ett bra utfall av kaptaltförvaltningen. Finansiella intäkter uppgår till 14,2 mkr (12,6 mkr) varav pensionsförvaltning uppgår till 12,9 mkr (6,7 mkr). Finansiella kostnader uppgår till 12,9 mkr (15,7 mkr) varav räntekostnader på anläggningslån uppgår till 10,0 mkr (10,4 mkr) och pensionsförvaltning (reaförluster) uppgår till 2,3 mkr (4,8 mkr). Förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser kommenteras vidare under långfristiga skulder och pensionsförvaltning. Nedan visas finansiella intäkter (heldragen) och kostnader (streckad) samt nedre kurvan visar negativt finansnetto. Diagram Finansnetto, tkr Bu11 Årets resultat (Resultat III) Resultatet på 6,8 mkr beror till största delen på utfallet av kapitalförvaltningen och förbättrat utfall av skatteintäkterna. Av årets resultat har affärsdrivande verksamheter ett överskott på 0,9 mkr (-1,2 mkr) som föreslås balanseras i ny räkning till nästa år vilket kommenteras under rubriken avstämning av balanskravet. I en särskild redovisning för den affärsdrivande verksamheten framgår en egen resultat- och balansräkning för VA och Avfallsverksamheten, sid Verksamheten tillhör och kommenteras inom Tekniska nämnden. Årets resultat för perioden framgår av diagram 3. Diagram Resultat III (förändring av eget kapital tkr) Bu11 Det finansiella målet om 4,1 mkr har nåtts sammanlagt med utfallet på +6,8 mkr. Nämnderna uppvisar dock sammantaget en negativ budgetavvikelse med 4,6 mkr (-11,3 mkr). Finansförvaltningen redovisar en budgetavvikelse på 7,3 mkr (9,4 mkr). Detta beror på bättre utfall av skatteintäkter med 5,1 mkr, bättre finansnetto 5,7 mkr, lägre pensions- och försäkringskostnader med 3,6 mkr, inklusive löneskatt samt icke utnyttjade medel för oförutsedda behov med 0,7 mkr. Vidare ingår nedskrivningar för 8,9 mkr som avser Kosta Glascenter och inlösen av Eon-Gas avtal samt rivning av 2 baracker på Bikupan. Sammanställning av nämndernas resultat framgår av sidan 32. Nämndernas verksamhetsberättelser redovisas på sidorna

13 Finansieringsanalys och Balansräkning Investeringar Årsbudgeten för investeringar uppgick till 61,5 mkr netto. Utfallet blev 59,7 mkr (37,7 mkr) varav för VA-verksamheten netto 37,4 mkr. Ombyggnation av Räddningsstationen i Lessebo färdigställdes under året för sammanlagt 5,3 mkr. Inom förskole- och skolfastigheter har investeringar uppgått till 3,7 mkr (5,0 mkr). Diagram 4 Nettoinvestering (Mkr) Mer kommentarer finns på sid. 34. Förteckning på investeringsprojekt bifogas separat. Långfristiga skulder Vid årets ingång uppgick Lessebo kommuns låneskuld till 274,8 mkr (266,0 mkr). Under året har omsättning skett med 10 mkr (57 mkr) och nyupplåning med 10 mkr (12 mkr) Årets amortering/lösen av lån uppgår till 2,8 mkr (4,8 mkr). Utgående låneskuld uppgår vid årsskiftet till 282 mkr. Den beräknade amorteringen för 2011 uppgår till 2,8 mkr. Diagram Anläggningslån/Lånfin.grad Bu11 58,00% 56,00% 54,00% 52,00% 50,00% 48,00% 46,00% 44,00% 0 Under perioden har Lessebo kommun nettoinvesterat för 226 mkr varav 107 mkr för den affärsdrivande verksamheten vilket motsvarar 47 % och 33 mkr ( 15 %) för ny- och ombyggnationer av skollokaler. Infrastruktur och markförvärv uppgår till 29 %. Diagram Bu11 Investeringfördelning Taxe 47% Invent 9% Skolfast 15% Infrastr 29% Beslutad nyupplåning uppgick till 48 mkr. Under året beslöts att istället för nyupplåning egenfinansiera årets investeringar genom att ianspråkta medel ur kapitalförvaltningen med 30 mkr förutom ett tillfälligt lån om 10 mkr. Borgensåtagande Borgensåtagande, exklusive pensionsförpliktelse som kommenteras i avsnittet pensionsförvaltning, uppgår till sammanlagt 386,7 mkr (362,3 mkr) varav helägda kommunala bolag uppgår till 385,5 mkr. Borgen till egna hem och övriga åtaganden uppgår till 1,2 mkr. Årets ökning består av utökad upplåning med 15 mkr till Lessebo Fjärrvärme AB och 9,6 mkr till AB Lessebo Fastigheter. 13

14 Eget kapital - Soliditet Soliditeten används för att beskriva kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling. Den anger hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger dvs. (eget kapital i förhållande till totala tillgångar). Förändringen av eget kapital blev positiv med 6,8 mkr. Soliditeten har ökat från 33,6 % till 34,9 %. Uppgången förklaras av tillgångsförändringen minskar med 3,9 mkr (31 mkr) (nettoinvesteringar minus avskrivningar och minskning av finansiella tillgångar, kapitalförvaltning) i förhållande till det positiva resultatet. Soliditeten för den skattefinansierade verksamheten uppgår till 45,5 % jämfört med 41,2 % året före. Tillgångsökningen har finansierats dels genom upplåning men framförallt genom egna medel vilket direkt påverkar soliditeten positivt. I kommande budget kommer soliditeten att successivt förbättras under förutsättning av låga investeringsnivåer och positiva årsresultat. Det finansiella målet avseende den skattefinansierade verksamheten om en soliditet på 50 % är ett långsiktigt mål. För 2010 har kommunen således ej nått målet. Soliditetsförändringen mäts enligt nedanstående schema. För att bibehålla soliditeten måste en tillgångsförändring finansieras med samma andel som soliditetstalet. Årets tillgångsförändring blev -3,9 mkr och resultat/soliditetsförändringen innebär förbättrad soliditet. För oförändrad soliditet skulle resultatet varit 8,1 mkr lägre alternativt en ökad tillgångsförändring med 20,1 mkr. Vht intäkt Intäkter Skatteintäkter Resultat Ränteintäkt Kostnader Vht kostnad Resultatförändring ,73% Räntekostn Tillgångs Fordringar förändr Aktier/Vp 0 Likvida medel Avskrivning Fast/invent

15 Pensionsförvaltning Årets pensionskostnad uppgår till 18,1 mkr (18,9 mkr) vilket är 0,8 mkr lägre än förra året. Av årets pensionskostnad uppgår avgiftsbaserad individuell del av avtalspensionen till 9 mkr (8,5 mkr). Utbetalda pensioner, vilket sker via KPA, har utbetalats med 4,6 mkr (4,7 mkr). Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår till 0,9 mkr (1,2 mkr) inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelse, som avser tiden före 1998, redovisas i balansräkningen som förpliktelse inom linjen, se not 18. Dessa förpliktelser uppgår till 170,4 mkr (177,7 mkr) inklusive löneskatt. Minskningen beror den införda bromsen i statliga pensionssystemet som i det korta perspektivet påverka kommunen positivt men kommande åren ökar våra kostnader för pensionerna. Diagram 7 Pensionsförvaltning- och skuld 200,0 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Pensionskuld Förvaltn bokfört värde Förvaltn mark.värde Skuldens täckningsgrad har minskat med 6 enheter. Orsaken är dels sänkning av skulden men framförallt att förvaltningen har minskat genom ett uttag av medel motsvarande 30 mkr. Täckningsgraden uppgår till 67,3 % (73,7%) baserat på marknadsvärdet 115,3. Totalt har 55,9 mkr (47,1 mkr) återlånats i verksamheten. Utfallet av pensionsförvaltningen har varit mycket bra och uppgår till 10,1 mkr (5,7 mkr). Netto av reavinster och förluster uppgår till 5,9 mkr (1,9 mkr). Övervärdet uppgår vid årsskiftet till 7,9 mkr (5 mkr). Alvesta, Ljungby och Lessebo kommuner samverkar, ALL3-gruppen, vad gäller uppföljning och allokering av respektive kommuns kapitalförvaltning. Fördelningen av tillgångsslag anger limiter till 50 % i räntebärande och 50 % i aktier varav max 20 % i utländsk förvaltning. Förvaltare är Carlson sedan avveckling har skett med förvaltarna SEB och Carnegie i samband med uttaget av 30 mkr. Fördelningen mellan olika tillgångsslag vid årsskiftet framgår nedan Diagram 8 Svenska räntor 57% Tillgångsfördelning Pensionsförvaltning,% Utl. aktier 0% Svenska aktier 43% Totalt uppgår pensionsskulden inkl. löneskatt till 171,3 mkr (178,9 mkr). Detta kan jämföras med det bokförda värdet på pensionsförvaltningen som uppgår till 107,4 mkr (126,7 mkr), se diagram 7. 15

16 Rörelsekapital och Likviditet Finansieringsanalysen visar hur verksamheten finansieras. Verksamhetsnettot för 2010 är 24,1 mkr (19 mkr). Investeringsnettot uppgår till 64,4 mkr (-35,0 mkr). Investeringarna har finansierats genom upplåning och av likvida medel. Rörelsekapitalet ökar med 0,4 mkr (-17 mkr), dock kvarstår problemet att detta vid årsskiftet är negativt, med 29,5 mkr, liksom tidigare år. På längre sikt är det inte hållbart att ha negativt rörelsekapital. Balanslikviditeten där omsättningstillgångar sätts i relation till de kortfristiga skulderna anger kommunens betalningsberedskap på kort sikt. Diagram 9 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Balanslikviditet Likvida medel uppgår till 13,8 mkr (33,9 mkr) och har minskat med 20,1 mkr. De kortfristiga fordringarna har minskat med 4,5 mkr och uppgår till 39 mkr (43,5 mkr). Kortfristiga skulder har minskat med 17,9 och uppgår till 86,2 mkr (104 mkr). Häri ingår kortfristiga skulder för aktieägartillskotten till Lessebo Fjärrvärme AB, 15 mkr, varav 10 mkr har utbetalts tillfälligt under Avstämning av kommunallagens balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting finns i KL, 8 kap., 4. Konkret innebär det att årets resultat skall vara positivt från och med budget- och räkenskapsåret Att observera är att detta långsiktigt inte är tillräckligt för att uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning. Huvudregeln är att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning av balanskravet görs. Undantag kan dock göras om det står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning, t.ex. om försäljningen är ett led i en omstrukturering. Vad gäller realisationsförluster är huvudregeln att dessa ska inräknas i kostnaderna då avstämning från balanskravet görs. Justering kan också ske om synnerliga skäl finns att inte reglera ett negativt resultat enligt KL 8 kap. 5. Enligt förarbetena till lagen kan ett sådant exempel vara att kommunen medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt kapital för att möta tillfälliga intäktsminskningar eller kostnadsökningar. Ett annat exempel är när en avyttring av en tillgång skett, för att eliminera framtida kostnader och en reaförlust därigenom har uppstått. Det kan då finnas skäl att inte täcka kostnaden enligt huvudregeln. Detta gäller för inlösen av gasavtal med Eon, (2 500 tkr) och nedskrivning av Kosta Glascenter, (5 799 tkr) som i båda fallen innebär lägre framtida driftkostnader. Årets resultat uppgår till 6,8 mkr. Med åberopande av synnerliga skäl, avstämningen av balanskravet se not 23, redovisas ett justerat resultat på 14,1 mkr (1,8 mkr). Affärsdrivande verksamheten Vatten/avlopp och Avfall redovisar ett ackumulerat underskott med 2,1 mkr inom eget kapital. Detta resultat balanseras över i ny räkning. Balanskravet har härmed klarats för 11:e året och återstår ackumulerat 29 mkr. 16

17 Externa inkomster och utgifter Diagram 10 Externa inkomster 2010 Statsbidrag 11% Avg o ers 8% Hyror 2% Försäljn 3% Räntor 3% Nya lån 2% Kom.ek.utj. 20% K-skatt 51% Externa inkomster uppgår till 542,6 mkr (517,0 mkr). Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning utgör 71 % (70 %). Nyupplåning har gjorts med 10 mkr (12,6 mkr). Diagram 11 Externa utgifter 2010 Tjänster 7% Fast/ inv 8% Material 8% Bidrag 4% Pensionsutg. 3% Entr. o köp vht 20% Personal 47% Ränta o amort 3% Externa utgifter uppgår till 557,8 mkr (526,4 mkr). Personalkostnaderna uppgår till 262,7 mkr (255,9 mkr). Pensionskostnaderna, exkl. löneskatt har minskat något till 14,5 mkr (15,2 mkr). Personalkostnadsandelen är lägre än föregående år 47,1 % (49,9 %). Brutto har investerats för 66,8 mkr (39,6 mkr). Den stora ökningen beror främst på stora investeringar inom VAverksamheten. 17

18 Framtiden Kommunen har i grunden en god ekonomi, stark balansräkning men svag resultaträkning. Oroväckande är att nämnderna fortsätter att redovisa alldeles för stora budgetavvikelser m.a.o. använder för mycket resurser i förhållande till vad som är tillgängligt. Vidare är att skatteintäkterna inte täcker med större marginal verksamhetens nettokostnader och det negativa finansnettot, även om det blev ett positivt finansnetto för 2010, och att nettokostnadsökningen över tid ökar mer än skatteresursen. De två senaste åren har resultatet för finansnettot blivit bättre än budget beroende på lägre räntekostnader och ett positivt utfall av kapitalförvaltningen. Låneskulden i förhållande till totala tillgångar ligger på mer än 46 % eller drygt 280 mkr. Under året gjordes ett engångsuttag ur kapitalförvaltningen på 30 mkr istället för att göra nyupplåning. Räntenivåerna är sedan ett år tillbaka på uppåtgående kurva vilket innebär mer resurser måste avsättas till räntekostnader vilket påverka verksamhetsutbudet. Kommunen är sedan en längre tid medlem i Kommuninvest i Sverige AB och kan härmed erhålla finansmarknadens lägsta räntor. Faktorer som påverkar utvecklingen är födelsenettot födda/döda, -14 (-23 st.) och in- utflyttningen från kommunen (flyttningsnettot, - 12 (+103 st.). Detta påverkar kommunens eget skatteunderlag samt inkomst- och kostnadsutjämningsbidraget. Utflyttningen påverkar också förutsättningarna för kommunens bostadsföretag. För 2010 blev det en minskning av invånareantalet med 26 st. jämfört med förra årets ökning med 80 st. invånare. Fr.o.m. år 2006 har Lessebo kommun antagit en långsiktig finansiell målsättning. Resultatnivån är satt till minst 4 mkr och på sikt upp till 6-8 mkr. Årsbudgeten för 2011 har antagits med ett resultat på 3,2 mkr vilket motsvarar 0,84 % av verksamhetens nettokostnader. Verksamhetsmål per nämnd, enligt god ekonomisk hushållning, redovisas i förvaltningsberättelsen och dessa kommer löpande följas upp under året. Den av kommunfullmäktige beslutade budgeten måste hållas, liksom de ramar som nämnderna tilldelas inför kommande budgetbehandlingar. Såväl kommunen som dess helägda bolag skall verka för en god ekonomisk hushållning, resultatkrav som innebär att ekonomin realt konsolideras och att en finansiering av reinvesteringar kan ske på lång sikt utan att nya lån tas upp. Flera bolag har redovisat underskott för vilket det måste vidtagas åtgärder. AB Lessebohus har sedan en längre tid en hög vakansgrad av lägenheter och eftersatt underhåll och det föreligger behov av ekonomiska krafttag för att rätta till förutsättningarna för bolaget. Detta innebär att mål för god ekonomisk hushållning och strategiska åtgärder måste följas. Affärsdrivande verksamheterna VA och Avfall måste framgent balansera sina resultat över tiden inkluderat den upplåning som erfordras för att klara av de kommande investeringarna. Resultat- och Balansräkning jämte noter redovisas på sid Soliditeten förbättras något på kommuntotal och för den skattefinansierade verksamheten uppgår soliditeten till drygt 45% att jämföras med långsiktigt mål på över 50 %. Framgent måste dels resultaten förbättras samt minska på investeringsnivå för att kunna påbörja en kraftfull amortering av de långa skulderna. Lessebo kommuns sparade medel uppgår till 28,7 mkr enligt balanskravsavstämning. Göran Jörgensson Ekonomichef 18