Årsredovisning Beslutad i Kommunfullmäktige

Transkript

1 Årsredovisning 2012 Beslutad i Kommunfullmäktige

2 KOMMUNEN FINANSIELLA NYCKELTAL Resultat I nettokostnad i förhållande till skatteintäkt 95% 100% 99% 100% 99% Resultat II egenfinansiering, nettoinvesteringar 349% 46% 47% 80% 17% Soliditet eget kapitals andel av totala tillgångar 33% 30% 35% 34% 34% Balanslikviditet Omsättningstillg. i förhållande till kortfristiga skulder 145% 135% 158% 166% 174% Lånefinansieringsgrad % låneskuld i förhållande till anläggningstillgångar 59% 61% 63% 66% 66% Antal invånare 31/ BALANSRÄKNING per invånare Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder Summa skulder och eget kapital

3 Innehåll Förvaltningsberättelse... 4 Kommunstyrelsens ordförande... 5 Fakta om Lessebo kommun... 6 Ekonomisk översikt Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Noter Driftredovisning Investeringsredovisning Sammanställd redovisning Personal Avstämning av verksamhetsmålen Kommunstyrelsen Teknisk nämnd Plan- och miljönämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Lönesamverkan - HUL Affärsdrivande verksamhet Redovisningsprinciper Ord och begreppsförklaringar Förteckning investeringsprojekt Revisionsberättelse 78

4 Förvaltningsberättelse Inledning Årsredovisningen utgör kommunstyrelsens sammanfattning och avslutning av 2012 års räkenskaper. Redovisningslagen för kommuner betonar vikten av en god ekonomisk hushållning, balanskravet och övergripande redovisningsprinciper - god redovisningssed. Vidare anger lagen minimikrav på utformningen av årsredovisningen samt att Rådet för kommunal redovisning utger rekommendationer. Dokumentet delas i tre berättelser; Förvaltningsberättelse inklusive resultat- och balansräkning, finansieringsanalys för kommunen och sammanställd redovisning jämte noter Nämndernas verksamhetsberättelse Revisionsberättelse Under verksamhetsåret har två uppföljningar upprättats, i form av resultatinformation, och redovisats till kommunfullmäktige. Årsredovisningen är en väsentlig del av kommunens resultatinformation. Den ger upplysning om kommunens och kommunkoncernens verksamhet (återfinns i sammanställd redovisning) och finansiella situation. Årsredovisningen vänder sig i första hand till kommunfullmäktiges ledamöter, övriga förtroendevalda samt övriga intressenter. För samtliga koncernbolag finns också separata årsredovisningar. Resultatet av den kommunala verksamheten sker genom uppföljning av verksamhets- och finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning. Den finansiella redovisningen koncentreras på det ekonomiska resultatet; skillnaden mellan intäkter och kostnader vilket redovisas i den ekonomiska översikten. Ekonomimodellen för årsresultatet innehåller 3 resultatnivåer: Resultat I verksamhetens nettokostnader Resultat II resultat före extraordinära poster Resultat III årets resultat Beskrivning av den långsiktiga utvecklingen och ställningen görs med det viktigaste styrmåttet soliditet som fås ur balansräkningen. Nämndernas verksamhetsberättelser är indelade i ansvarsområde och verksamhetsmål, ekonomisk översikt för drift och investering, årssammanfattning, ekonomiskt utfall, framåtblick samt nyckeltal. Sammanfattning Årets Resultat, koncernen 9,7 mkr Årets Resultat, kommunen 12,9 mkr efter avsättningar och upp- och nedskrivningar på 7,4 mkr. Enligt upprättad avstämning av balanskrav redovisas ett resultat (se not balanskravsavstämning) på 11,4 mkr. Nettoinvestering uppgår till 10,2 mkr för kommunen och 54,0 mkr för koncernen. Soliditeten uppgår till 32,6 % (30,1 %). Nämndernas budgetunderskott uppgår till 2,1 mkr. Nettokostnadernas andel av skatteintäkten, exklusive jämförelsestörande poster och finansnetto, uppgår till 97,1 % (95,2 %). 4 Förvaltningsberättelse Lessebo Kommun

5 Kommunstyrelsens ordförande Året som gått 2012 var ytterligare ett händelserikt år på många sätt och det är dags att titta i backspegeln och summera året som gått och allt det som vi tillsammans har åstadkommit i Lessebo kommun. Utfall på skatteintäkter och kommunens befolkningsutveckling är viktiga faktorer. Dessa styr vilka resurser vi har till förfogande till verksamheterna. Vi kan dessvärre se ett minskat invånarantal under Under året genomfördes en ny budgetprocess som startade våren 2012 där budgeten beslutades under juni månad. Nämnderna fick därmed längre tid på sig att hantera den budget som var beslutad. Vi kan konstatera att med detta sätt att arbeta kan vi diskutera hur vi skall hantera de medel vi har och inte diskutera de medel vi inte har. Vi har också kraftfullt dragit ner på investeringstakten och den måste även under ett antal år ligga på en låg nivå, vi ska istället amortera på vår låneskuld. Under 2011 gjordes en resursutredning på planoch miljönämnden som har resulterat i en egen förvaltning för enheten. Detta för att stärka myndighetsutövningen för miljö- och hälsoskyddsområdet. Vi har anställt en livsmedelsingenjör som tillika är förvaltningschef. Den fjärrvärmeutbyggnad som är planerad i samtliga orter är i stort sett klar. Våra kommunala fastigheter i Lessebo är anslutna under året. Vi har också fortsatt vårt arbete med att bilda ett bredbandsbolag med Växjö, Tingsryd och Alvesta. Syftet med bolaget är att det ska vare en ledande aktör i regionen när det gäller infrastruktur för informationsöverföring och skall erbjuda sina kunder IT-kommunikation i ett öppet nät. Under året har vi gått in i en för länet gemensam upphandling av skolskjuts och färdtjänst. I samband med detta har vi beslutat att ingå i en central för all hantering av färdtjänst tillsammans med kommunerna Växjö, Alvesta och Tingsryd. Under året har kommunfullmäktige antagit en ny vision för Lessebo kommun. Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka och besöka. Vårt läge i en expansiv region skapar tillväxt genom positiv livsmiljö, attraktivt boende, en skola i framkant och utveckling av besöksnäringen i en unik del av Sverige. Under 2013 kommer vi att ta fram mål och strategier för att nå upp till vår vision. Vi har även under hösten startat ett arbete med att ta fram värdegrunder för Lessebo kommun. Vi kan konstatera att en gemensam riktning är avgörande för att gemensamma resultat ska uppnås. Under hösten gick Inga-Britt Andersson i pension och under september tillträde Christina Nyquist rollen som kommunchef. Vi lever i en alltmer föränderlig värld och uppoch nedgångar i konjunkturen avlöser varandra i en allt snabbare takt. Tidigare har det varit god fart i regionens näringsliv och många företag letade efter rätt kompetens till sitt företag. Under hösten blev läget ett helt annat och vi möts av besked om varsel efter varsel och många spår en lång konjunktursvacka som kommer att påverka många företag. Lessebo kommun valde då att gå in och arbeta mer proaktivt än vad många andra kommuner vanligtvis gör i samband med varsel. Vi startade ett samverkansprojekt som vi kallar Samverkan Lessebo där vi har samlat flera aktörer med stor kompetens. Arbetsförmedlingen, omställnings-, utbildnings-, starta eget-företag, fackliga företrädare och representanter från näringslivet både lokalt och regionalt. Detta har medfört att vi med kraft kan arbeta för att alla ska komma i sysselsättning. Då vi både nationellt och internationellt är inne i en lågkonjunktur är det av största vikt att Lessebo kommun som även haft en vikande befolkningsökning i kombination med ökande kostnader för verksamheten gör en helhetsöversyn av verksamheterna. Att vi är i detta läge är inte unikt för Lessebo kommun utan är en trend hos många mindre kommuner men vi kan även se samma utveckling i större kommuner. Detta är en klen tröst och därför måste vi sätta oss ner för att långsiktigt komma till rätta med ekonomin. Vi skall jobba offensivt för att möta nya tider och nya utmaningar med nya förhållningssätt. Kommunchefen fått i uppdrag att se över verksamheten. Syftet med uppdraget är att få ordning på Lessebo kommuns ekonomi och få en ekonomi i balans som är både långsiktig och hållbar. Som avslutning vill jag säga att det är viktigt för framtiden att se till helhetsperspektivet i en långsiktig hållbar utveckling. För att våra invånare skall se attraktivt på vår kommun måste det finnas inriktning på ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. Det är viktigt att det finns en samverkan tvärsektoriellt, där kommunen, bostadsbolaget och näringslivet samarbetar ur ett helhetsperspektiv. Allt hänger ihop. Monica Widnemark Kommunstyrelsens ordförande Lessebo Kommun Kommunstyrelsens ordförande 5

6 Fakta om Lessebo kommun Kommunens befolkningsutveckling År Antal invånare Kommunens areal Landareal Vattenareal 410 kvm 44 kvm Bostadsbyggande 2012 Färdigställda lägenheter totalt 0 varav småhus 0 varav marklägenheter Antal invånare Utdebitering 2012 Kommunen 22,20 Landstinget 10,65 Församlingen (medeltal) 1,60 Mandatfördelning Socialdemokraterna 16 Moderaterna 7 Centerpartiet 5 Vänsterpartiet 2 Miljöpartiet 2 Sverigedemokraterna 2 Folkpartiet 1 Totalt 35 Folkmängd Män (4 128) Kvinnor (3 949) Folkmängd i församlingar Lessebo (2 759) Hovmantorp (3 278) Ekeberga (1 065) Ljuder 960 (975) Åldersfördelning år 589 (591) 7-20 år (1 447) år (4 237) (1 802) Befolkningsförändringar 2012 Födda 70 (64) Döda 92 (98) Inflyttade 497 (477) Utflyttade 541 (505) 6 Fakta om Lessebo kommun Lessebo Kommun

7 Lessebo kommuns organisation Kommunfullmäktige är Lessebo kommuns högsta beslutande organ. Kommunen ger service inom en mängd olika verksamhetsområden. Om inget annat anges ägs bolagen av Lessebo kommun till 100 %. Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Kommunstyrelse Teknisk nämnd AB Lessebohus Plan- och miljönämnd Gemensamma nämnden för lönesamverkan HUL Barn- och utbildningsnämnd Kommunalförbund Räddningstjänst Östra Kronoberg RÖK 25,7% Socialnämnd Fastighetsbolaget Kosta Köpmanshus AB 51 % Valnämnd Lessebo Fjärrvärme AB Överförmyndare AB Lessebo Fastigheter AB Kyrkebyn 3 AB Spånet 5 Lessebo Kommun Fakta om Lessebo kommun 7

8 Foto: Vida Paper Foto: Lazslo Mag Foto: Linda Gustavsson Om Lessebo kommun och vi som bor här Lessebo kommun har en lång brukstradition som vi är stolta över. I bruksandan finns yrkesskicklighet och yrkesstolthet. Känslan för det äkta, det vackra och det genuina genomsyrar vår kommun. Och numer varvas det skickliga hantverket med högteknologi och innovation. De flesta av kommunens invånare bor i en villa i en av våra fyra tätorter nära ängar, skogar och sjöar och jobbar inom tillverkningsindustrin, vård och omsorg samt utbildning. Våra tätorter har liknande kommunal service. Här finns barnomsorg, förskola och grundskola upp till sjätte klass, omsorg om äldre och funktionsnedsatta samt hälso- och viss sjukvård i särskilt boende. Det finns sport- och fritidsanläggningar samt bibliotek på samtliga orter. Vi har tillgång till bra kollektivtrafik med både tåg och buss. Du kan till och med tågpendla mellan två av våra orter, Lessebo och Hovmantorp. Våra fyra tätorter Lessebo är beläget mitt emellan sjöarna Läen och Öjen. Här finns ett handpappersbruk med anor från början av 1700-talet. Lessebo är huvudort med kommunhus och här finns även kommunens 7-9 skola. Det finns en familjecentral med barnmorskemottagning, barnavårdscentral, öppen förskola och möjlighet till stöd av socialsekreterare eller familje-/och ungdomspedagog. I Lessebo tätort bor invånare. Hovmantorp ligger vackert beläget längs med sjön Rottnens norra strand. Det är den största tätorten med invånare. Hovmantorp kännetecknas av entreprenörsanda och en stark föreningskänsla. Det finns ett rikt utbud av fritidsaktiviteter tack vare engagerade invånare. Mitt i samhället finns statyn Ackumulerad tid av Ian Newbery. 8 Fakta om Lessebo kommun Lessebo Kommun

9 Foto: Linda Gustavsson Foto: Lazslo Mag Foto: Christofer Svensson Kosta har en stark glasbrukstradition. Glasbruket i Kosta grundades 1742 och är det äldsta glasbruket i Sverige som fortfarande producerar handgjort glas. Kosta har även blivit en stor handelsplats genom Kosta Outlet. Här har vi också Kosta Boda Art Hotel som under 2012 utsågs till vinnare av Stora Turismpriset. Bruno Mathsson-husen är ett annat spännande besöksmål för turister intresserade av design. I Kosta bor 856 invånare. Skruv ligger i Ljuderbygden och är kommunens minsta samhälle med 491 invånare. Här har vi bryggt öl och vatten sedan början av 1800-talet. I Skruv finns flera industrier, bland annat träindustrier. Även Skruv präglas av ett starkt föreningsliv. Vår landsbygd Vi har förhållandevis få boende på landsbygden. Hälften av de drygt 1000 invånarna på landsbygden bor i Ljuders församling. Här kan du ta en färd i Vilhelm Mobergs fotspår med start vid Åkerby vägskäl, den plats där utvandrarna i Mobergs roman hade stämt möte på sin färd ner mot Karlshamn och det väntande skeppet Charlotta. I Lessebo kommun får du möjlighet att välja det som är unikt och äkta. Och vare sig du bor här eller besöker oss, så har du mycket att njuta och inspireras av Lessebo Kommun Fakta om Lessebo kommun 9

10 Vart gick skatten 2012? Vart går den kommunala skatten? Exemplet gäller en person som har en beskattningsbar inkomst på kr per månad och inte har några avdrag. Skattefinansierad verksamhet Nettokostnad, tkr Procent av skatten Skatt, kr Kommunstyrelsen Räddningstjänst ,21% Bibliotek, kultur och fritid ,18% Kommunledningskontor ,79% Näringsliv och turism ,80% 532 Övrigt ,75% Teknisk nämnd Gata och park ,36% Vatten och avlopp samt avfallshantering 336 0,08% 56 Turism, Idrotts- och fritidsanläggningar ,02% 681 Övrigt ,14% 759 Plan- och miljönämnd Plan och bygg ,49% 323 Miljö- och hälsoskydd ,32% 213 Övrigt 200 0,05% 33 Barn- och utbildningsnämnd Barnomsorg 0-5 år ,61% Förskoleklass ,92% Grundskola inkl fritidsgårdar ,00% Gymnasieskola ,87% Vuxenutbildning ,22% 810 Övrigt ,54% Socialnämnd Äldreomsorg, hemsjukvård och rehab ,01% LSS inkl. missbruk och färdtjänst ,17% Individ- och familjeomsorg ,05% Övrigt ,42% 947 Summa ,00% Beskattningsbar inkomst Skatt (22,20 %) Fakta om Lessebo kommun Lessebo Kommun

11 Ekonomisk översikt Verksamhetens nettokostnad (Resultat I) I denna resultatnivå ingår intäkter och kostnader av verksamheten, avskrivningar och jämförelsestörande poster. Den sistnämnda posten exkluderas vid jämförelse över tiden. I jämförelsestörande poster ingår rearesultaten vid försäljningar av anläggningstillgångar netto, större borgensåtagande (t.ex. avsättning för kapitaltillskott) till kommunens helägda bolag och upp- och nedskrivning av kapitalförvaltning samt engångsnedskrivningar. Verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) minskar med 0,9 % (1,8 %) jämfört med föregående år. Intäkterna minskar med 10,3 % (-4,4 %) och kostnaderna minskar med 0,4 % jämfört med föregående år (0,0 %). Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Skatteintäkterna räcker till för att täcka kostnaderna för nämndernas verksamhet. Måttet uppgår för 2012 till 97,1 % (95,2 %) vilket innebär att för varje hundralapp som erhålls i skatt tillhandahålls verksamhet och service för ca 97 (95,20) kronor. Måttet borde vara lägre än 95 % för att finansiera det negativa finansnettot. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inklusive finansnetto uppgår till 98,63 % (97,65 %), se diagram 1. Nettokostnadsökningen inklusive finansnetto uppgår till 2,0 % (4,8 %) och ökningen av skatteresursen uppgår till 1,0 % (3,2 %). Det är en grundförutsättning, för en god ekonomisk hushållning, att nettokostnadsökningen är lägre än ökningen av skatteresursen. Lessebo Kommun har under en lång tid haft för hög nivå på nettokostnaderna i förhållande till skatteresursen och framförallt att för att täcka in ett negativt finansnetto. Avskrivningar Planenlig avskrivning för 2012 uppgår till 22,8 mkr (21,9 mkr) vilket är 0,9 mkr mer än 2011 och jämfört med 2005 är ökningen 6,0 mkr vilket beror på den höga investeringsnivån. Jämförelsestörande poster Netto uppgår kommunens jämförelsestörande poster till 7,4 mkr (-18,2 mkr) varav den största posten avser återbetalning av sjukförsäkring från AFA med 7,6 mkr. Inom denna post redovisas andra kostnader jämte intäkter av engångskaraktär vilket framgår av not 3. Diagram Bu13 I diagrammet ovan är den heldragna linjen nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och i den streckade linjen inkluderas finansnettot. Skatteresursen Nettokostnadernas andel av skatteresurs/ inkl finansnetto Skatteresursen består av kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning (inkomst- och kostnadsutjämning samt LSS-utjämningsavgift) och kommunal fastighetsavgift. Resursökningen för 2012 jämfört med 2011 är 1,0 % (3,2 %) eller 3,7 mkr (12,3 mkr). Skatteresursen uppgår till 399,6 mkr vilket motsvarar 76 % (74 %) av kommunens totala intäkter. Finansnetto (Resultat II) Kommunens budgeterade finansnetto är negativt eftersom kostnaderna överstiger intäkterna. Det fordras då att verksamheternas nettokostnader minus skatteintäkter ger minst ett överskott som täcker ett negativt finansnetto för att uppnå de finansiella målen. I budget 2012 beräknades ett finansnetto på -7,6 mkr. Finansnettot blev negativt med 6,0 mkr 11 Ekonomisk översikt Lessebo Kommun

12 (-9,8 mkr) genom ökade ränteintäkter för återbäringsränta från Kommuninvest med 1,4 mkr samt lägre lånekostnader. Finansiella intäkter uppgår till 6,6 mkr (10,5 mkr) varav pensionsförvaltning uppgår till 3,5 mkr (9,1 mkr). Finansiella kostnader uppgår till 12,6 mkr (20,3 mkr) varav räntekostnader på anläggningslån uppgår till 10,5 mkr (11,1 mkr) och pensionsförvaltning (reaförluster) uppgår till 0,3 mkr (7,1 mkr). Förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser kommenteras vidare under långfristiga skulder och pensionsförvaltning. Nedan visas finansiella intäkter (heldragen) och kostnader (streckad) samt nedre den kurvan som visar negativt finansnetto. Diagram Finansnetto, tkr Bu Årets resultat (Resultat III) Resultatet på 12,9 mkr beror till största delen på återbetalning av inbetalda sjukförsäkringspremier från 2007 och 2008 från AFA med 7,6 mkr. En annan stor post av engångskaraktär är uppskrivning av kapitalförvaltningen med 2,4 mkr. Nämnderna redovisar underskott med 2,1 mkr. Av årets resultat har affärsdrivande verksamheter ett underskott på 0,3 mkr (0,7 mkr) som föreslås balanseras i ny räkning till nästa år vilket kommenteras under rubriken avstämning av balanskravet. I en särskild redovisning för den affärsdrivande verksamheten framgår en egen resultat- och balansräkning för VA och Avfallsverksamheten, sid Verksamheten tillhör och kommenteras inom Tekniska nämnden. Årets resultat för perioden framgår av diagram 3. Diagram Det finansiella målet om 0,2 mkr har nåtts eftersom resultatet uppgår till 12,9 mkr, avvikelsen uppgår till 12,7 mkr. Nämnderna exklusive affärsdrivande verksamheter uppvisar dock sammantaget en negativ budgetavvikelse med 1,8 mkr (4,0 mkr). Finansförvaltningen redovisar en budgetavvikelse på 14,8 mkr (-14,2 mkr). Detta beror på den tidigare nämnda återbetalningen av premier med 7,6 mkr och bättre utfall av skatteintäkter med 3,6 mkr. Finansnettot (utfall av intäkter och kostnader) har blivit 1,6 mkr lägre. Vidare har kostnaderna för pensioner och försäkringar blivit 2 mkr lägre vilket möter en avsättning för åtagande för introduktionsersättning för nyanlända med 2 mkr samt att intäkt i form av återföring av tidigare gjord nedskrivning med 2,4 mkr. Sammanställning av nämndernas resultat framgår av sidan 30. Nämndernas verksamhetsberättelser redovisas på sidorna Finansieringsanalys och Balansräkning Investeringar Resultat III (förändring av eget kapital tkr) Bu13 Årsbudgeten för investeringar uppgick till 14,0 mkr netto. Utfallet blev 10,2 mkr (28,3 mkr) varav investeringar inom VA-verksamheten med netto 2,7 mkr och projekt Fiber Lessebo netto 2,5 mkr. Investeringar har skett IT-utrustning och inventarier med 3,6 mkr. 12 Ekonomisk översikt Lessebo Kommun

13 Diagram Nettoinvestering (mkr) Förfallostruktur på upplåning Förfallodatum Belopp Andel Inom 1 år % Inom 2-5 år % Senare än 5 år % Totalt % Bu13 Under perioden har Lessebo kommun nettoinvesterat för 165 mkr varav 83 mkr för den affärsdrivande verksamheten vilket motsvarar 50 % och 14 mkr (8 %) för ny- och ombyggnationer av skollokaler. Infrastruktur och markförvärv uppgår till 29 %. Diagram 6 Anläggningslån/Lånfin.grad Bu13 68% 66% 64% 62% 60% 58% 56% 54% 52% Diagram 5 Investeringfördelning Taxe 51% Invent 11% Skolfast 8% Infrastr 30% Mer kommentarer finns på sid. 32. Förteckning på investeringsprojekt finns på sid Under året har ingen nyupplåning skett utan årets investering är finansierad med egna medel samt kortfristig upplåning via koncernkredit. Borgensåtagande Borgensåtagande, exklusive pensionsförpliktelse som kommenteras i avsnittet pensionsförvaltning, uppgår till sammanlagt 437,7 mkr (418,7 mkr) varav helägda kommunala bolag uppgår till 436,1 mkr. Borgen till egna hem och övriga åtaganden uppgår till 1,6 mkr. Årets ökning uppgår till netto 19 mkr vilket beror på utökad upplåning med 30 mkr av Lessebo Fjärrvärme AB. Långfristiga skulder Vid årets ingång uppgick Lessebo kommuns låneskuld till 277,9 mkr (282,0 mkr). Under året har omsättning skett med 67 mkr (33 mkr) och nyupplåning med 0 mkr (0 mkr) Årets amortering/lösen av lån uppgår till 17,9 mkr (4,1 mkr). Utgående låneskuld uppgår vid årsskiftet till 260 mkr. Den genomsnittliga räntan uppgick vid årsskiftet till 3,563 %. Den beräknade amorteringen för 2013 uppgår till minst 8,0 mkr. Lessebo Kommun Ekonomisk översikt 13

14 Eget kapital - Soliditet Soliditeten används för att beskriva kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling. Den anger hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger dvs. eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Förändringen av eget kapital blev positiv med 12,9 mkr. Soliditeten har ökat från 30,1 % till 32,6 %. Uppgången förklaras av att tillgångsförändringen minskar med 7,2 mkr (7,2 mkr) (nettoinvesteringar minus avskrivningar och förändring av finansiella tillgångar och likvida medel) i förhållande till resultatet. Soliditeten för den skattefinansierade verksamheten uppgår till 42,9 % jämfört med 39,8 % året före. Tillgångsökningen har finansierats dels genom kortfristig upplåning men framförallt genom egna medel vilket direkt påverkar soliditeten positivt. I kommande budget kommer soliditeten att successivt förbättras under förutsättning av låga investeringsnivåer och positiva årsresultat. Det finansiella målet för soliditeten har nåtts för såväl kommuntotal, ej lägre än 30 %, och för den skattefinansierade verksamheten, ej lägre än 40 %. Soliditetsförändringen mäts enligt nedanstående schema. För att bibehålla soliditeten måste en tillgångsförändring finansieras med samma andel som soliditetstalet. För oförändrad soliditet skulle resultatet varit 15 mkr sämre alternativt en ökad tillgångsförändring med 43,5 mkr. Verksamhetens intäkter Intäkter Skatteintäkter Resultat Ränteintäkter Verksamhetens kostnader Resultatförändring 178,26 % Kostnader Likvida medel 544 Räntekostnader Avskrivningar Tillgångsförändring Fordringar Aktier/Vp Fastigheter/invent Ekonomisk översikt Lessebo Kommun

15 Pensionsförvaltning Årets pensionskostnad uppgår till 20,7 mkr (20,4 mkr) vilket är 0,3 mkr högre än förra året. Av årets pensionskostnad uppgår avgiftsbaserad individuell del av avtalspensionen till 8,3 mkr (8,9 mkr). Utbetalda pensioner, vilket sker via Skandia, har utbetalats med 5,6 mkr (5,3 mkr). Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår till 3,4 mkr (2,4 mkr) inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelse, som avser tiden före 1998, redovisas i balansräkningen som förpliktelse inom linjen, se not 20. Dessa förpliktelser uppgår till 189,7 mkr (194,1 mkr) inklusive löneskatt. Diagram 7 finansiella marknaderna och i världsekonomin och uppgår till 3,7 mkr (2,0 mkr) i resultatet. Föregående års nedskrivning på 2,4 mkr har för året blivit helt återfört (uppskrivning). Sammantaget ökar pensionsförvaltningen med 7,8 %. Alvesta, Ljungby och Lessebo kommuner samverkar, ALL3-gruppen, vad gäller uppföljning och allokering av respektive kommuns kapitalförvaltning. Fördelningen av tillgångsslag anger normallimiter till 50 % i räntebärande och 50 % i aktier varav max 20 % i utländsk förvaltning. Förvaltare är DNB. Fördelningen mellan olika tillgångsslag vid årsskiftet framgår nedan. 250,0 200,0 150,0 100,0 Pensionsförvaltning- och skuld i mkr Diagram 8 Svenska räntor 47% Tillgångsfördelning Pensionsförvaltning,% Utl. aktier 17% Svenska aktier 36% 50,0 Rörelsekapital och Likviditet 0, Pensionskuld Förvaltn bokfört värde Förvaltn mark.värde Totalt uppgår pensionsskulden inkl. löneskatt till 193,1 mkr (196,5 mkr). Detta kan jämföras med det bokförda värdet på pensionsförvaltningen som uppgår till 115,3 mkr (106,9 mkr), se diagram 7. Finansieringsanalysen visar hur verksamheten finansieras. Verksamhetsnettot för 2012 är 29,8 mkr (29,7 mkr). Investeringsnettot uppgår till minus 10,2 mkr (-43,3 mkr) varav investeringar i materiella tillgångar uppgår till netto 10,2 mkr (28,3 mkr). Rörelsekapitalet ökar med 10,2 mkr (-16,7 mkr). Balanslikviditeten där omsättningstillgångar sätts i relation till de kortfristiga skulderna anger kommunens betalningsberedskap på kort sikt. Balanslikviditeten uppgår till 145 %. Täckningsgraden uppgår till 59,7 % (54,4%) och totalt har 77,8 mkr (89,6 mkr) återlånats i verksamheten. Utfallet av pensionsförvaltningen har varit bra trots den turbulens som förevarit och råder inom Lessebo Kommun Ekonomisk översikt 15

16 Diagram 9 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Balanslikviditet, % Kommunens betalningsförmåga på kort sikt uppehålls, förutom av likviditeten av kreditmöjligheten i koncernkontot. Likvida medel uppgår till 3,4 mkr (2,9 mkr) och har ökat med 0,5 mkr. De kortfristiga fordringarna har ökat med 0,2 mkr och uppgår till 56,7 mkr (56,5 mkr). Kortfristiga skulder har minskat med 3,3 och uppgår till 119,6 mkr (122,9 mkr). Häri ingår kortfristiga skulder för aktieägartillskotten till Lessebo Fjärrvärme AB, 25 mkr, varav 9,1 mkr har ackumulerat utbetalts tillfälligt under Avstämning av kommunallagens balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting finns i KL, 8 kap., 4. Konkret innebär det att årets resultat skall vara positivt från och med budget- och räkenskapsåret Att observera är att detta långsiktigt inte är tillräckligt för att uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning. Huvudregeln är att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning av balanskravet görs. Undantag kan dock göras om det står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning, t.ex. om försäljningen är ett led i en omstrukturering. Vad gäller realisationsförluster är huvudregeln att dessa ska inräknas i kostnaderna då avstämning från balanskravet görs. Justering kan också ske om synnerliga skäl finns att inte reglera ett negativt resultat enligt KL 8 kap. 5. Enligt förarbetena till lagen kan ett sådant exempel vara att kommunen medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt kapital för att möta tillfälliga intäktsminskningar eller kostnadsökningar. Ett annat exempel är när en avyttring av en tillgång skett, för att eliminera framtida kostnader och en reaförlust därigenom har uppstått. Det kan då finnas skäl att inte täcka kostnaden enligt huvudregeln. Detta gäller för ex. tidigare gjorda ägarkapitaltillskott till AB Lessebohus och Lessebo Fjärrvärme AB som redovisas som nedskrivning av finansiell tillgång. Detsamma gäller för nedskrivning av kapitalförvaltning med 2,4 mkr och motsvarande vad gäller för 2012 års gjorda återföring av tidigare gjord nedskrivning. Årets resultat uppgår till 12,9 mkr. Med åberopande av synnerliga skäl, avstämningen av balanskravet se not 25, redovisas ett justerat resultat på 11,4 mkr (9,2 mkr). Affärsdrivande verksamheten Vatten/avlopp och Avfall redovisar ett ackumulerat underskott med 3,1 mkr inom eget kapital. Detta resultat balanseras över i ny räkning. Balanskravet har härmed klarats för 13:e året och uppgår ackumulerat till 50 mkr. 16 Ekonomisk översikt Lessebo Kommun

17 Externa inkomster och utgifter Diagram 10 Externa inkomster 2012, % Statsbidrag 8% Avg o ers 8% Hyror 2% Försäljn 4% Räntor 2% Nya lån 0% Kom.ek.utj. 21% K-skatt 55% De externa inkomsterna uppgår till 530,4 mkr (536,7 mkr). Merparten av inkomsterna kommer från kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning vilka tillsammans utgör 76 % (74 %) av de totala inkomsterna. Taxor och avgifter för vatten, sophantering, barnomsorg mm står för 42,3 mkr (42,5 mkr) och utgör endast 8 % (8 %) av inkomsterna. Externa utgifter 2012, % Entr. o köp vht 23% Tjänster 7% Fast/ inv 3% Material 5% Bidrag 4% Pensionsutg. 3% Personal 49% Ränta o amort 6% Diagram 11 De externa utgifterna har till följd av en lägre investeringsnivå sjunkit kraftigt till 522,1 mkr (537,7 mkr). Personalkostnaderna har sjunkit pga. en verksamhetsövergång mellan kommunen och AB Lessebohus och uppgår till 255,5 mkr (261,6 mkr). Som andel av de totala kostnaderna ligger personalkostnaderna samma nivå som föregående år 48,9 % (48,6 %). Brutto har kommunen investerat för 10,4 mkr (36,3 mkr). Pensionskostnaderna, exkl. löneskatt har ökat till 16,7 mkr (16,4 mkr). Lessebo Kommun Ekonomisk översikt 17