Årsredovisning 2014 version 2, maj 2015

Transkript

1 Årsredovisning 2014 version 2, maj 2015

2 KOMMUNEN FINANSIELLA NYCKELTAL Resultat I nettokostnad i förhållande till skatteintäkt 93% 95% 97% 95% 97% Resultat II egenfinansiering, nettoinvesteringar 567% 395% 349% 46% 47% Soliditet eget kapitals andel av totala tillgångar 27,4% 24,5% 33% 30% 35% Balanslikviditet Omsättningstillg. i förhållande till kortfristiga skulder 145% 129% 145% 135% 158% Lånefinansieringsgrad % låneskuld i förhållande till anläggningstillgångar 58% 59% 59% 61% 63% Antal invånare 31/ BALANSRÄKNING per invånare Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder Summa skulder och eget kapital

3 Innehåll Förvaltningsberättelse... 4 Fakta om Lessebo kommun... 6 Ekonomisk översikt Resultaträkning Finansieringsanalys...20 Balansräkning Noter, mkr Driftredovisning Investeringsredovisning Sammanställd redovisning Personal Avstämning av verksamhetsmålen Finansiella mål Kommunstyrelsen Teknisk nämnd Plan- och miljönämnd...60 Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Lönesamverkan HUL Affärsdrivande verksamhet Redovisningsprinciper Ord och begreppsförklaringar Förteckning investeringsprojekt... 82

4 Förvaltningsberättelse Inledning Årsredovisningen utgör kommunstyrelsens sammanfattning och avslutning av 2014 års räkenskaper. Redovisningslagen för kommuner betonar vikten av en god ekonomisk hushållning, balanskravet och övergripande redovisningsprinciper - god redovisningssed. Vidare anger lagen minimikrav på utformningen av årsredovisningen samt att Rådet för kommunal redovisning utger rekommendationer. Dokumentet delas i tre berättelser; Förvaltningsberättelse inklusive resultatoch balansräkning, finansieringsanalys för kommunen och sammanställd redovisning jämte noter Nämndernas verksamhetsberättelse Revisionsberättelse Under verksamhetsåret har två uppföljningar upprättats, i form av resultatinformation, och redovisats till kommunfullmäktige. Årsredovisningen är en väsentlig del av kommunens resultatinformation. Den ger upplysning om kommunens och kommunkoncernens verksamhet (återfinns i sammanställd redovisning) och finansiella situation. Årsredovisningen vänder sig i första hand till kommunfullmäktiges ledamöter, övriga förtroendevalda samt övriga intressenter. För samtliga koncernbolag finns också separata årsredovisningar. Resultatet av den kommunala verksamheten sker genom uppföljning av verksamhets- och finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning. Den finansiella redovisningen koncentreras på det ekonomiska resultatet; skillnaden mellan intäkter och kostnader vilket redovisas i den ekonomiska översikten. Årssammanfattning och händelser av väsentlig betydelse. Under slutet av 2013 ökade antalet invånare. Vid 2014 års början uppgick antalet till st. Därefter har inflyttningen fortsatt att öka. Inflyttningen uppgår till 900 st. varav invandringen uppgick till 439 st. Från kommunen avflyttade 657 st. varav utvandring uppgick till 26 st. Ökningen från förra årsskiftet uppgår till 197 st. och sammantaget uppgår befolkningen till st. vid årsskiftet. (se mer info på sidan 6, fakta). Vid upprättande av 2013 års årsredovisning lämnade Lessebo kommun ett stort kapitaltillskott på 55 mkr till Lessebo Fjärrvärme AB. Under 2014 nödgades bolaget till att upprätta en kontrollbalansräkning. Kommunfullmäktige behandlade i december frågan om ett kapitaltillskott på 5 mkr. Definitivt beslut togs vid februarisammanträdet Årets Resultat, koncernen 30,8 mkr Årets Resultat, kommunen 22,1 mkr efter nedskrivningar med 5 mkr. Enligt upprättad avstämning av balanskrav redovisas ett resultat (se not balanskravsavstämning) på 14,7 mkr. Nettoinvestering uppgår till 15,3 mkr för kommunen och 25,0 mkr för koncernen. Soliditeten uppgår till 27,4 % (24,6 %). Nämndernas budgetöverskott uppgår till 10,1 mkr. Nettokostnadernas andel av skatteintäkten, exklusive jämförelsestörande poster och finansnetto, uppgår till 93,2 % (95,0 %). 4 Förvaltningsberättelse Lessebo kommun

5 Kommunstyrelsens ordförande Året som gått 2014 var ytterligare ett händelserikt år på många sätt och det är dags att titta i backspegeln och summera året som gått och allt det som vi tillsammans har åstadkommit i Lessebo kommun. Den ekonomiska utvecklingen har under året varit ganska god och återhämtningen sker successivt. Utfall på skatteintäkter och kommunens befolkningsutveckling är viktiga faktorer. Dessa styr vilka resurser vi har till förfogande för verksamheterna. Vi kan konstatera att under 2014 har befolkningsunderlaget ökat med 2,4 % vilket vi ser som mycket positivt. Vi har också kraftfullt dragit ner på investeringstakten och den måste även under ett antal år ligga på en låg nivå, vi har istället amorterat på vår låneskuld. Vi har också genomfört en SKL-analys av kommunens ekonomska läge, analysen har uppdaterats efter årets siffror och detta är ett bra verktyg för hur vi skall hantera inför budget Under 2012 har kommunfullmäktige antagit en ny vision för Lessebo kommun. Under 2014 har vi antagit åtta målområden med tillhörande strategier för att nå upp till vår vision och för att ytterligare öka antalet nöjda invånare. Vi har också under året kraftfullt marknadsfört oss som en pendlarkommun där vi kan erbjuda prisvärda och strandnära tomter, närhet till tre arbetsmarknadsregioner, bra infrastruktur och en skola med kraftigt ökade meritvärden. För att omvärlden ska uppmärksamma vårt arbete har vi även moderniserat vår grafiska profil. Vår kommun är en pendlarkommun, mitt i Linnéstråket mellan två större orter, därför skall vi värna, belysa och utveckla den trygghet och det bra boende vår kommun kan erbjuda. Under året har både kommunen och privata entreprenörer sett möjligheten till att bygga nya bostäder i vår kommun. Sex strandnära tomter har sålts till Myresjöhus som idag bygger och försäljer dessa vidare till privatpersoner. Under vintern har vi också startat försäljningen av ytterligare strandnära tomter. Vi har också tagit beslut om att hitta möjlighet till att bygga hyresrätter då det idag är en bristvara. varandra i en allt snabbare takt. Svensk export växer långsammare än normalt och är inte samma draglok som vid tidigare återhämtningar. Följden är att svensk tillväxt inte tar fart som tidigare. Ser vi tillbaks har det varit god fart i regionens näringsliv och många företag letade efter rätt kompetens till sitt företag. Under 2014 har vi kraftfullt arbetat med efterdyningarna av de varsel och den arbetslöshet som inträffade Lessebo kommun valde då att gå in och arbeta mer proaktivt än vad många andra kommuner vanligtvis gör i samband med varsel. Vi startade ett samverkansprojekt som vi kallar Samverkan Lessebo. Detta har medfört att vi med kraft kan arbeta för att alla ska komma i sysselsättning. Med glädje kan vi konstatera att den totala arbetslösheten har minskat och ungdomsarbetslösheten har minskat med 10 procentenheter under perioden. Dock har vi fortfarande hög arbetslöshet i vår kommun och kommer därför att fortsätta med samverkansprojektet även under I en lågkonjunktur är det väl så viktigt att arbeta med integrationsfrågor. Länsstyrelsen i Kronoberg har till Lessebo kommun uppdragit att inom integrationsområdet genomföra ett pilotprojekt, Integration Lessebo Kronobergsmodellen för integration, baserat på Kronobergsmodellen. Målet är att ta fram en metod som skulle kunna vara en länsövergripande modell vid mottagande, etablering och integration av nyanlända. Ett led i projektet har varit Lessebodagen i maj där vi bjöds på mat från 14 nationer och det var aktivitet i våra fyra orter. Vi har också startat upp ett mentorsprogram med devisen främlingar är vänner du inte lärt känna. Som avslutning vill jag säga att det är viktigt för framtiden att se till helhetsperspektivet i en långsiktig hållbar utveckling. För att våra invånare skall se attraktivt på vår kommun måste det finnas inriktning på ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. Det är viktigt att det finns en samverkan tvärsektoriellt, där regionen, kommunen, bostadsbolaget och näringslivet samarbetar ur ett helhetsperspektiv. Allt hänger ihop. Monica Widnemark Kommunstyrelsens ordförande Vi lever i en alltmer föränderlig värld och uppoch nedgångar i konjunkturen avlöser Lessebo kommun Kommunstyrelsens ordförande 5

6 Fakta om Lessebo kommun Kommunens befolkningsutveckling År Antal invånare Antal invånare Kommunens areal Landareal Vattenareal 410 kvm 44 kvm Bostadsbyggande 2014 Färdigställda lägenheter totalt 0 varav småhus 0 varav marklägenheter 0 Utdebitering 2014 Kommunen 22,20 Landstinget 11,21 Församlingen (medeltal) 1,60 Mandatfördelning Socialdemokraterna 16 Moderaterna 7 Centerpartiet 5 Vänsterpartiet 2 Miljöpartiet 2 Sverigedemokraterna 2 Folkpartiet 1 Totalt Folkmängd Män (4 140) Kvinnor (3 919) Folkmängd i församlingar Lessebo (2 788) Hovmantorp (3 271) Ekeberga (1 057) Ljuder 967 (943) Åldersfördelning år 647 (595) 7-20 år (1 376) år (4 185) (1 903) Befolkningsförändringar 2014 Födda 74 (81) Döda 96 (82) Inflyttade 900 (656) Utflyttade 683 (611) 6 Fakta om Lessebo kommun Lessebo kommun

7 Lessebo kommuns organisation Kommunfullmäktige är Lessebo kommuns högsta beslutande organ. Kommunen ger service inom en mängd olika verksamhetsområden. Om inget annat anges ägs bolagen av Lessebo kommun till 100 %. Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Kommunstyrelse Teknisk nämnd AB Lessebohus Plan- och miljönämnd Gemensamma nämnden för lönesamverkan HUL Barn- och utbildningsnämnd Kommunalförbund Räddningstjänst Östra Kronoberg RÖK 25,7% Socialnämnd Fastighetsbolaget Kosta Köpmanshus AB 51 % Valnämnd Lessebo Fjärrvärme AB Överförmyndare AB Lessebo Fastigheter AB Kyrkebyn 3 Lessebo kommun Fakta om Lessebo kommun 7

8 8 Fakta om Lessebo kommun Lessebo kommun

9 Om vår kommun Lessebo kommun ligger mitt i Glasriket och Vilhelm Mobergs födelsebygd. Brukstraditionen sträcker sig tillbaka till talet då järnmalmen, glaset och pappret lade grunden till en lång industritradition, tack vara tillgången till energi, genom skogen och vattnet. I dag möjliggör bruksarvet unika upplevelser som lockar besökare från när och fjärran. De flesta av kommunens invånare bor i en villa i en av våra fyra tätorter nära ängar, skogar och sjöar och jobbar inom vård och omsorg, utbildning, industri och besöksnäring. En stor del av våra invånare pendlar idag till ett arbete på annan ort, samtidigt som många reser in till kommunen för att jobba. Vi har en väl utbyggd infrastruktur som gör det lätt att ta sig till oss med bil, tåg och buss. Våra tätorter och landsbygd Våra tätorter har liknande kommunal service. Här finns barnomsorg, förskola och grundskola upp till sjätte klass, omsorg om äldre och funktionsnedsatta samt hälso- och viss sjukvård i särskilt boende. Det finns sportoch fritidsanläggningar samt bibliotek på samtliga orter. Lessebo ligger mitt emellan sjöarna Läen och Öjen och är huvudort i kommunen med kommunhus och kommunens 7-9 skola. Här finns ett handpappersbruk med anor från början av 1700-talet och en familjecentral. I Lessebo tätort bor invånare. Hovmantorp ligger vackert beläget längs med sjön Rottnens norra strand. Det är kommunens största tätort med invånare. Hovmantorp kännetecknas av entreprenörsanda och en stark föreningskänsla. Det finns ett rikt utbud av fritidsaktiviteter tack vare engagerade invånare. Sjönära tomter lockar nybyggda villor och nya invånare till kommunen. Glasbruket i Kosta grundades 1742 och är det äldsta glasbruket i Sverige. Kosta är också en betydande handelsplats genom Kosta Outlet och Kosta Julmarknad. Prisbelönta Kosta Boda Art Hotel och Bruno Mathsson-husen lockar affärsresenärer och intresserade av design. I Kosta bor 921 invånare. Skruv ligger i Ljuderbygden och är kommunens minsta samhälle med 517 invånare. I Skruv finns flera industrier, bland annat träindustrier. Här ligger också familjeägda Skrufs glasbruk med kända formgivare som Ingegerd Råman. Även Skruv präglas av ett starkt föreningsliv. Hälften av de drygt 1000 invånarna på landsbygden bor i Ljuders församling. Lessebo kommun Fakta om Lessebo kommun 9

10 Vart gick skatten 2014? Vart går den kommunala skatten? Exemplet gäller en person som har en beskattningsbar inkomst på kr per månad och inte har några avdrag. Skattefinansierad verksamhet Nettokostnad, tkr Procent av skatten Skatt, kr Kommunstyrelsen Räddningstjänst ,43% Bibliotek, kultur och fritid ,10% Kommunledningskontor ,02% Näringsliv och turism ,58% 386 Övrigt ,99% Teknisk nämnd Gata och park ,96% Vatten och avlopp samt avfallshantering 132 0,03% 22 Turism, Idrotts- och fritidsanläggningar ,02% 677 Övrigt ,38% 922 Plan- och miljönämnd Plan och bygg ,49% 323 Miljö- och hälsoskydd ,43% 285 Övrigt 128 0,03% 22 Barn- och utbildningsnämnd Barnomsorg 0-5 år ,80% Förskoleklass ,16% Grundskola inkl fritidsgårdar ,37% Gymnasieskola ,93% Vuxenutbildning ,83% 552 Övrigt ,41% Socialnämnd Äldreomsorg, hemsjukvård och rehab ,79% OF, omsorg om personer med funktionsnedsättn ,30% Individ- och familjeomsorg inkl flykting ,59% Övrigt ,36% Summa ,00% Beskattningsbar inkomst Skatt (22,20 %) Fakta om Lessebo kommun Lessebo kommun

11 Ekonomisk översikt Verksamhetens (Resultat I) nettokostnad I denna resultatnivå ingår intäkter och kostnader av verksamheten, avskrivningar och jämförelsestörande poster. Den sistnämnda posten exkluderas vid jämförelse över tiden. I jämförelsestörande poster ingår rearesultaten vid försäljningar av anläggningstillgångar netto, större borgensåtagande (t.ex. avsättning för ägartillskott) till kommunens helägda bolag och upp- och nedskrivning av kapitalförvaltning samt engångsnedskrivningar. Verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) är 0,1 % högre 2014 (-0,3 %) jämfört med föregående år. Intäkterna ökar med 22,6 % (7,6 %) och kostnaderna ökar med 5,2 % jämfört med föregående år (1,6 %). Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Skatteintäkterna räcker till för att täcka kostnaderna för nämndernas verksamhet. Måttet uppgår för 2014 till 93,2 % (95,0 %) vilket innebär att för varje hundralapp som erhålls i skatt tillhandahålls verksamhet och service för ca 93 (95) kronor. Måttet borde vara lägre än 95 % för att finansiera det budgeterade negativa finansnettot. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inklusive finansnetto uppgår till 93,9 % (94,7 %), se diagram 1. Nettokostnadsökningen inklusive finansnetto uppgår till 1,2 % (-2,5 %) och ökningen av skatteresursen uppgår till 2,1 % (1,6 %). Det är en grundförutsättning, för en god ekonomisk hushållning, att nettokostnadsökningen är lägre än ökningen av skatteresursen. Lessebo Kommun har tidigare haft för hög nivå på nettokostnaderna i förhållande till skatteresursen och framförallt att för att täcka in ett negativt finansnetto. Åren 2013 och 2014 är måtten under 95 % vilket är bra. Avskrivningar Planenlig avskrivning för 2014 uppgår till 21,8 mkr (22,2 mkr) vilket är 0,4 mkr lägre än Avskrivningarna kommer på sikt att minskas ned eftersom framgent planeras för lägre investeringsnivåer. Jämförelsestörande poster Netto uppgår kommunens jämförelsestörande poster till -4,3 mkr (-65,5 mkr) varav den största posten avser nedskrivning av aktier/andelar i Lessebo Fjärrvärme AB med 5 mkr. Inom denna post redovisas andra kostnader jämte intäkter av engångskaraktär vilket framgår av not 3. Diagram Bu15 I diagrammet ovan är den heldragna linjen nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och i den streckade linjen inkluderas finansnettot. Skatteresursen Nettokostnadernas andel av skatteresurs/ inkl finansnetto Skatteresursen består av kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning (inkomst- och kostnadsutjämning samt LSSutjämningsavgift) och kommunal fastighetsavgift. Resursökningen för 2014 jämfört med 2013 är 2,1 % (1,6 %) eller mkr (8,6 mkr). Skatteresursen uppgår till 414,4 mkr vilket motsvarar 72 % (74 %) av kommunens totala intäkter. Finansnetto (Resultat II) Kommunens budgeterade finansnetto är negativt eftersom kostnaderna överstiger intäkterna. Det fordras då att verksamheternas nettokostnader minus skatteintäkter ger minst ett överskott som täcker ett negativt finansnetto för att uppnå de finansiella målen. I budget 2014 beräknades ett finansnetto på -3,8 mkr. Finansnettot blev negativt med 3,1 Lessebo kommun Ekonomisk översikt 11

12 mkr (1,5 mkr) genom en bra kapitalförvaltning, 5,5 mkr, samt lägre lånekostnader. Finansiella intäkter uppgår till 7,4 mkr (13,4 mkr) varav kapitalförvaltning uppgår till 5,5 mkr (8,8 mkr). Finansiella kostnader uppgår till 10,4 mkr (11,9 mkr) varav räntekostnader på anläggningslån uppgår till 8,2 mkr (9,2 mkr) och pensionsförvaltning (reaförluster) uppgår till 0 mkr (1,0 mkr). Förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser kommenteras vidare under långfristiga skulder och pensionsförvaltning. Nedan visas finansiella intäkter (heldragen) och kostnader (streckad) samt nedre den kurvan som visar negativt finansnetto. Diagram Finansnetto, tkr Bu Årets resultat (Resultat III) Resultatet för 2014 uppgår till 27,1 mkr före kostnader på 5 mkr för nedskrivning av kapitaltillskottet till Lessebo fjärrvärme AB. Jämfört med förra året, och då bortsett från jämförelsestörande poster på 65 mkr, är resultatet drygt 6 mkr bättre. Av årets resultat har affärsdrivande verksamheter ett underskott på 0,1 mkr (0,5 mkr) som föreslås balanseras i ny räkning till nästa år vilket kommenteras under rubriken avstämning av balanskravet. I en särskild redovisning för den affärsdrivande verksamheten framgår en egen resultat- och balansräkning för VA och Avfallsverksamheten, sid Verksamheten tillhör och kommenteras inom Tekniska nämnden. Årets resultat för perioden framgår av diagram 3. Diagram Det finansiella målet om 4,0 mkr har nåtts eftersom resultatet uppgår till 21,4 mkr, avvikelsen uppgår till 17,4 mkr. Nämnderna exklusive affärsdrivande verksamheter uppvisar dock sammantaget en positiv budgetavvikelse med 10,2 mkr (6,8 mkr). Finansförvaltningen redovisar en budgetavvikelse på 7,3 mkr (19,5 mkr). Detta beror på ej utnyttjade förfogandemedel 5 mkr, lägre kostnader för pensioner och försäkringar 1,9 mkr och bättre utfall av skatteintäkter med 0,6 mkr. Sammanställning av nämndernas resultat framgår av sidorna Nämndernas verksamhetsberättelser redovisas på sidorna Finansieringsanalys och Balansräkning Investeringar Resultat III (förändring av eget kapital tkr) Bu15 Årsbudgeten för investeringar uppgick till 20,7 mkr netto. Utfallet blev 15,3 mkr (12,7 mkr) varav investeringar inom VA-verksamheten med netto 5,7 mkr. Inom fastigheter har 1,8 mkr investerats ombyggnation av City 5 för lägenheter. I Hovmantorp pågår exploatering av strandära tomter för 1,4 mkr. Investeringar har skett i maskiner, inventarier med 0,5 mkr och IT-utrustning och inventarier med 3,7 mkr. 12 Ekonomisk översikt Lessebo kommun

13 Diagram Under perioden har Lessebo kommun nettoinvesterat för 125,2 mkr varav 64,8 mkr för den affärsdrivande verksamheten vilket motsvarar 52 % och 6,7 mkr (5 %) för nyoch ombyggnationer av skollokaler. Infrastruktur och markförvärv uppgår till 29 %. Diagram 5 Taxe 52% Nettoinvestering (mkr) Bu15 Investeringfördelning Invent 14% Skolfast 5% Infrastr 29% Förfallostruktur på upplåning, mkr Förfallodatum Belopp Andel Inom 1 år 56,0 21% Inom 2-5 år 164,6 62% Senare än 5 år 45,0 17% Totalt 265,6 100% Diagram 6 Anläggningslån/Lånfin.grad Bu 15 Under året har ingen nyupplåning skett utan årets investering är finansierad med egna medel. Borgensåtagande 64% 62% 60% 58% 56% 54% 52% Borgensåtagande, exklusive pensionsförpliktelse som kommenteras i avsnittet pensionsförvaltning, uppgår till sammanlagt 398,3 mkr (424,7 mkr) varav helägda kommunala bolag uppgår till 396,9 mkr. Borgen till egna hem och övriga åtaganden uppgår till 1,4 mkr. Mer kommentarer finns på sid. 31. Förteckning på investeringsprojekt finns på sid Långfristiga skulder Vid årets ingång uppgick Lessebo kommuns låneskuld till 267,6 mkr (268 mkr). Under året har omsättning skett med 40 mkr (52 mkr). Årets amortering/lösen av lån uppgår till 6,5 mkr (9,8 mkr). Utgående låneskuld uppgår vid årsskiftet till 265,6 mkr. Den genomsnittliga räntan uppgick vid årsskiftet till 2,92 %, (3,28 %). Genomsnittlig räntebindningstid är 3,2 år Den beräknade amorteringen för 2015 uppgår till minst 12,4 mkr. Lessebo kommun Ekonomisk översikt 13

14 Eget kapital - Soliditet Soliditeten används för att beskriva kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling. Den anger hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger dvs. eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Förändringen av eget kapital blev positiv med 22,1 mkr. Soliditeten har ökat från 24,5 % till 27,4 %. Förbättringen förklaras av att tillgångsförändringen ökar med 13,4 mkr (15,8 mkr) (nettoinvesteringar minus avskrivningar och förändring av finansiella tillgångar och likvida medel) i förhållande till det positiva resultatet. Soliditeten för den skattefinansierade verksamheten uppgår till 35,8 % jämfört med 32,3 % året före. Tillgångsökningen har helt finansierats genom egna medel. I kommande budget kommer soliditeten att successivt förbättras under förutsättning av låga investeringsnivåer och positiva årsresultat. Det finansiella målet för soliditeten har nåtts för såväl kommuntotal, ej lägre än 27 %, och för den skattefinansierade verksamheten, ej lägre än 35 %. Soliditetsförändringen mäts enligt nedanstående schema. För att bibehålla soliditeten måste en tillgångsförändring finansieras med samma andel som soliditetstalet. För oförändrad soliditet skulle resultatet varit 18,8, 1 mkr lägre alternativt en ökad tillgångsförändring med 77,1 mkr. Verksamhetens intäkter Intäkter Skatteintäkter Resultat Ränteintäkter Verksamhetens kostnader Resultatförändring 165,18% Kostnader Likvida medel Räntekostnader Avskrivningar Tillgångsförändring Fordringar Aktier/Vp 191 Fastigheter/invent Ekonomisk översikt Lessebo kommun

15 Pensionsförvaltning Årets pensionskostnad uppgår till 22,6 mkr (20,9 mkr) vilket är 1,7 mkr högre än förra året. Av årets pensionskostnad uppgår avgiftsbaserad individuell del av avtalspensionen till 9,7 mkr (9,1 mkr). Utbetalda pensioner, vilket sker via Skandia, har utbetalats med 6,2 mkr (5,7 mkr). Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår till 6,1 mkr (4,5 mkr) inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelse, som avser tiden före 1998, redovisas i balansräkningen som förpliktelse inom linjen, se not 20. Dessa förpliktelser uppgår till 193,3 mkr (200,8 mkr) inklusive löneskatt. Diagram 7 250,0 Pensionsförvaltning- och skuld avkastningen för pensionsförvaltningen till 11,4 % (13,2 %). Alvesta, Ljungby och Lessebo kommuner samverkar, ALL3-gruppen, vad gäller uppföljning och allokering av respektive kommuns kapitalförvaltning. Fördelningen av tillgångsslag anger normallimiter till 50 % i räntebärande och 50 % i aktier. Förvaltare är DNB. Fördelningen mellan olika tillgångsslag vid årsskiftet framgår nedan. Diagram 8 Tillgångsfördelning Pensionsförvaltning,% Utl. aktier 21% Svenska aktier 22% 200,0 150,0 100,0 50,0 0, Pensionskuld Förvaltn bokfört värde Förvaltn mark.värde Totalt uppgår pensionsskulden inkl. löneskatt till 199,4 mkr (205,3 mkr). Detta kan jämföras med marknadsvärdet på kapitalförvaltningen som uppgår till 119,0 mkr (106,8 mkr), se diagram 7. Täckningsgraden uppgår till 59,0 % (52,1%) och totalt har 82,6 mkr (98,4 mkr) återlånats i verksamheten. Utfallet av pensionsförvaltningen har varit bra trots den turbulens som förevarit och råder inom finansiella marknaderna och i världsekonomin och uppgår till 5,5 mkr (7,7 mkr) i resultatet. Sammantaget uppgår Svenska räntor 57% Rörelsekapital och Likviditet Finansieringsanalysen visar hur verksamheten finansieras. Verksamhetsnettot för 2014 är 36,8 mkr (25,4 mkr). Investeringsnettot uppgår till minus 14,3 mkr (-12,7 mkr) varav investeringar i materiella tillgångar uppgår till netto 14,3 mkr (15 mkr). Rörelsekapitalet ökar med 21,9 mkr (-12,5 mkr). Balanslikviditeten där omsättningstillgångar sätts i relation till de kortfristiga skulderna anger kommunens betalningsberedskap på kort sikt. Balanslikviditeten uppgår till 145 % (129 %). Lessebo kommun Ekonomisk översikt 15

16 Diagram 9 1,45 1,4 1,35 1,3 1,25 1,2 Balanslikviditet, % Kommunens betalningsförmåga på kort sikt uppehålls, förutom av likviditeten av kreditmöjligheten i koncernkontot. Likvida medel uppgår till 51,8 mkr (36,3 mkr) och har ökat med 15,5. De kortfristiga fordringarna uppgår till 47,6 mkr (47,6 mkr). Kortfristiga skulder har minskat med 6,1 och uppgår till 137,2 mkr (143,3 mkr). Utvärdering av mål och balanskravsutredning Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting finns i KL, 8 kap. Kommunfullmäktige har fastställt riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv. I riktlinjerna anges tre övergripande nyckeltal för att styra den ekonomiska utvecklingen 1. Årets resultat ska uppgå till 1 % av skatteresursen och succesivt ökas till 2 % 2. Finansieringsgrad 100 % av investeringar och amortera 8 mkr/år på låneskulden 3. Soliditet, kommuntotal 27 % till över 40 % och skattefinansierad 35 % till över 50 % Finansiella målen för 2014 är soliditet för kommuntotal på minst 27 % och för skattefinansierad verksamhet på minst 35 %. Utfallet blev 27,4 % respektive 35,8 %. Årets resultat som finansiellt mål var satt till 4 mkr och utfallet blev 22,1 mkr. Därmed är alla finansiella målen uppfyllda. Verksamhetsmålen redovisas på sid i förvaltningsberättelsen, och är till 82 % helt eller delvis uppfyllda. I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska en balanskravsutredning upprättas. Av denna utredning ska det framgå vilka justeringar av årets resultat som gjorts för att räkna fram dels Årets resultat efter balanskravsjusteringar, dels Årets balanskravsresultat. Balanskravsresultatet räknas fram i en till resultaträkningen sidordnad balanskravsutredning. Där görs justeringar av ett antal angivna kostnader och intäkter (vissa realisationsvinster och förluster, orealiserade förluster i värdepapper, återföring av orealiserade förluster i värdepapper). Huvudregeln är att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning av balanskravet görs. Undantag kan dock göras om det står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning, t.ex. om försäljningen är ett led i en omstrukturering. Vad gäller realisationsförluster är huvudregeln att dessa ska inräknas i kostnaderna då avstämning från balanskravet görs. Justering kan också ske om synnerliga skäl finns att inte reglera ett negativt resultat enligt KL 8 kap. 5. Enligt förarbetena till lagen kan ett sådant exempel vara att kommunen medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt kapital för att möta tillfälliga intäktsminskningar eller kostnadsökningar. Ett annat exempel är när en avyttring av en tillgång skett, för att eliminera framtida kostnader och en reaförlust därigenom har uppstått. Det kan då finnas skäl att inte täcka kostnaden enligt huvudregeln. Detta gäller för ex. tidigare gjorda ägartillskott till AB Lessebohus och Lessebo Fjärrvärme AB som redovisas som nedskrivning av finansiell tillgång. Årets resultat enligt resultaträkningen uppgår till 22,1 mkr. Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgår till 21,5 mkr. Affärsdrivande verksamheten VA och Avfall redovisar (negativt utfall med 0,1 mkr för 2014) ett ack. underskott på 2,8 mkr (-2,6 mkr) inom eget kapital som balanseras över i ny räkning. Årets avsättning till RUR görs med 7,2 mkr och utgående balans uppgår till 17,5 mkr. Därtill specificeras dels avsättningen till RUR och öronmärkning med 11,1 mkr inom eget kapital för tillfälliga satsningar för nyanlända, se not 25. Med åberopande av synnerliga skäl avräknas nedskrivning av finansiell tillgång. Balanskravet har härmed klarats och inga balanskravsunderkott återstår att täcka. 16 Ekonomisk översikt Lessebo kommun

17 Externa inkomster och utgifter Diagram 10 Externa inkomster 2014 Statsbidrag 14% Avg o ers 8% Hyror 2% Försäljn 2% Räntor 1% Nya lån 0% K-skatt 53% Kom.ek.utj. 20% De externa inkomsterna uppgår till 567 mkr (545,4 mkr). Merparten av inkomsterna kommer från kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning vilka tillsammans utgör 73 % (74 %) av de totala inkomsterna. Taxor och avgifter för vatten, sophantering, barnomsorg mm står för 44,5 mkr (43,8 mkr) och utgör endast 8 % (8 %) av inkomsterna. Diagram 11 Externa utgifter 2014 Tjänster 8% Fast/inv 2% Material 5% Bidrag 3% Pensionsutg. 4% Entr. o köp vht 21% Ränta o amort 4% Personal 53% De externa utgifterna har minskat med 7,8 %. Minskningen på 46,1 mkr från 590,8 mkr (2013) till 544,7 mkr 2014, beror främst på föregående årsnedskrivning/kapitaltillskott på 72,8 mkr). Personalkostnaderna har ökat med 23 mkr eller 8,8 % och uppgår till 288,0 mkr (265,0 mkr). Som andel av de totala kostnaderna ligger personalkostnaderna högre än föregående år 53 % (45 %). Brutto har kommunen investerat för 14,3 mkr (12,7 mkr). Pensionskostnaderna, exkl. löneskatt har ökat till 19 mkr (16,9 mkr). Lessebo kommun Ekonomisk översikt 17

18 Framtiden Kommunen har i grunden haft en god ekonomi med en relativt stark balansräkning men en svag resultaträkning. Oroväckande är att nämnderna tidigare har redovisat alldeles för stora budgetavvikelser m.a.o. använder för mycket resurser i förhållande till vad som är tillgängligt. Utfallet har varierat de senaste åren. Vidare är att skatteintäkterna inte täcker med större marginal verksamhetens nettokostnader och det negativa finansnettot, och att nettokostnadsökningen över tid ökar mer än skatteresursen. De tre föregående åren har resultatet för finansnettot blivit bättre än budget beroende på lägre räntekostnader och ett positivt utfall av kapitalförvaltningen. För 2014 blev finansnettot 0,03 mkr (1,5 mkr) jämfört med budgeterade -3,8 mkr. Låneskulden i förhållande till totala tillgångar ligger strax under 40 % eller drygt 253 mkr. Affärsdrivande verksamheterna VA och Avfalls andel av låneskulden uppgår till drygt 55 % vilket motsvarar 140,4 mkr. Det är viktigt att fortsätta att amortera på befintlig låneskuld, målet är angivet till minst 8 mkr/år. Faktorer som påverkar utvecklingen är födelsenettot födda/döda, -22 st. (-1 st.) och inoch utflyttningen (flyttningsnettot) till kommunen, 217 st. (45 st.). Detta påverkar kommunens eget skatteunderlag samt inkomst- och kostnadsutjämningsbidraget. För 2014 blev det en ökning av invånare antalet med 197 st. jämfört med förra årets ökning med 47 st. invånare. De två senaste åren har befolkningen ökat med 3% varav årets ökning är 2,4 %. Största orsaken är ökad invandring med netto mer än 400. Detta ställer stora krav på såväl socialförvaltingen som barn- och utbildningsförvaltningen. I de två senaste årsredovisningar finns särskilda medel avsatte för framtida kostnader för nyanlända. Fr.o.m. år 2013 har Lessebo kommun antagit en långsiktig finansiell målsättning. Resultatnivån är satt till minst 4 mkr. Årsbudgeten för 2014 har antagits med ett resultat på 3 mkr vilket knappt motsvarar 1 % av skatteresursen. Gemensamt uppsatta verksamhetsmål inom 8 målområden, enligt god ekonomisk hushållning, redovisas i förvaltningsberättelsen och dessa kommer löpande följas upp under året. För 2014 har 82 % av verksamhetsmålen blivit helt eller delvis uppfyllda. Den av kommunfullmäktige beslutade budgeten måste hållas, liksom de ramar som nämnderna tilldelas inför kommande budgetbehandlingar. Såväl kommunen som dess helägda bolag skall verka för en god ekonomisk hushållning, resultatkrav som innebär att ekonomin realt konsolideras och att en finansiering av reinvesteringar kan ske på lång sikt utan att nya lån tas upp. Flera bolag har tidigare redovisat underskott för vilket det måste vidtagas åtgärder. AB Lessebohus har haft en längre tid en hög vakansgrad av lägenheter. Under 2014 har bolaget ingen vakansgrad. Affärsdrivande verksamheterna VA och Avfall måste framgent balansera sina resultat över tiden. Resultat- och Balansräkning jämte noter redovisas på sid Göran Jörgensson Ekonomichef 18 Ekonomisk översikt Lessebo kommun

19 Resultaträkning Not Kommun Koncern Mkr Verksamhetens intäkter 1 144,2 117,7 209,6 185,8 Verksamhetens kostnader 2-507,4-482,3-534,6-517,7 Avskrivningar ,8-22,2-37,2-38,7 Jämförelsestörande poster 3-4,3-65,5-4,3-65,3 Verksamhetens nettokostnad -389,2-452,3-366,5-435,9 Skatteintäkter 4 299,2 294,7 299,2 294,7 Kommunalekonomisk utjämning 5 115,2 111,2 115,2 111,2 Finansiella intäkter 6 7,4 13,4 7,3 13,1 Finansiella kostnader 7-10,4-11,9-24,2-28,6 Summa skatteintäkter och finansnetto 411,4 407,3 397,5 390,3 Resultat före extraordinära poster 22,1-45,0 31,0-45,6 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt 8 0,0 0,0-0,2-0,2 Årets resultat 22,1-45,0 30,8-45,8 Lessebo kommun Resultaträkning 19

20 Finansieringsanalys Not Kommun Koncern Mkr Den löpande verksamheten Årets resultat 22,1-45,0 30,8-45,8 Justering för av- och nedskrivningar 26,8 95,0 42,4 108,7 Justering för gjorda avsättningar 4,0 1,6 4,0 1,9 Justering för ianspråkstagna avsättningar -2,8-1,2-3,1-1,2 Justering för realisationsresultat 0,0 0,0 0,0 Justering för uppskjuten skatt 0,0 0,2 0,2 Justering för övriga ej likv.påverkande poster 19-7,2-57,8-2,5-0,3 Medel från verksamh. före förändr. av rörelsekap. 42,9-7,4 71,9 63,5 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0,0 9,0 10,7 5,5 Ökning/minskning förråd och varulager 0,0 0,0 0,0 0,1 Ökning/minskning kortfristiga skulder -6,1 23,8-21,0-9,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten 36,8 25,4 61,6 59,3 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -15,3-14,0-25,0-21,3 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1,0-1,0 1,0 25,7 Investeringsbidrag materiella anläggningstillgångar 0,0 2,4 0,0 2,4 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0-3,3-21,9 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -14,3-12,7-27,3-15,1 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 9,4 9,4 Ökning av övriga långfristiga skulder 37,0 Amortering av skulder -6,4-9,8-17,7-26,4 Kortfristig upplåning 0,0 Ökning av kapitalförvaltning -5,5-7,8-7,3-7,8 Minskning av kapitalförvaltning 23,0 23,0 Ökning av långfristiga fordringar -31,8 6,3-9,8 Minskning av långfristiga fordringar 5,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -6,9 20,1-18,7-11,6 Årets Kassaflöde 15,5 32,9 15,6 32,6 Likvida medel vid årets början 36,3 3,4 36,4 3,9 Likvida medel vid årets slut 51,8 36,3 52,1 36,4 20 Finansieringsanalys Lessebo kommun

21 Balansräkning Not Kommun Koncern Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9 338,3 346,0 839,5 849,3 Maskiner och inventarier 10 19,2 19,0 27,0 27,2 Pågående nyanläggningar 11 0,0 0,0 0,0 0,1 Finansiella anläggningstillgångar ,1 82,2 23,8 30,1 Summa anläggningstillgångar 434,6 447,1 890,3 906,8 Omsättningstillgångar Förråd 15 0,0 0,0 0,2 0,2 Kortfristiga fordringar 16 47,6 47,6 40,2 50,9 Kortfristiga placeringar ,4 97,8 105,0 97,8 Kassa och bank 18 51,8 36,3 52,1 36,4 Summa omsättningstillgångar 202,8 181,7 197,4 185,4 Summa tillgångar 637,4 628, , ,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTN, SKULDER Eget kapital 19 Årets resultat 22,1-45,0 30,8-45,8 Resultatutjämningsreserv 17,5 10,3 Övrigt eget kapital 135,1 189,4 144,5 192,4 Summa eget kapital 174,7 154,8 175,3 146,7 Avsättningar ,3 34,2 38,3 36,8 Skulder Långfristiga skulder ,2 296,6 759,4 773,1 Kortfristiga skulder ,2 143,3 114,7 135,8 Summa skulder 427,4 440,0 874,2 908,8 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 637,4 628, , ,3 Ställda panter och ansvarsförbindelser ,6 625,5 194,7 202,2 Lessebo kommun Balansräkning 21

22 Noter, mkr Kommun Koncern Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel 4,3 3,4 1,9 1,1 Taxor och avgifter 44,0 43,2 52,0 55,8 Hyror och arrenden 11,4 11,7 62,6 62,7 Bidrag 79,8 53,7 86,9 60,5 Försäljning av verksamhet 4,8 5,7 6,1 5,7 Summa verksamhetens intäkter 144,2 117,7 209,6 185,8 Kommun Koncern Not 2 Verksamhetens kostnader Bidrag och transfereringar 14,8 17,7 12,4 15,2 Köp av verksamhet 110,9 111,8 83,2 86,4 Lönekostnader inkl. sociala avgifter 285,6 262,2 312,1 289,0 Pensionskostnader 19,1 16,9 20,5 18,4 Hyror, fast.service & entreprenader 12,3 12,3 3,5 2,1 Övriga material och tjänster 64,8 61,4 102,8 106,4 Summa verksamhetens kostnader 507,4 482,3 534,6 517,5 Kommun Koncern Not 3 Jämförelsestörande poster Kostnader Nedskrivning Lessebo Fjärrvärme AB 5,0 70,0 5,0 70,0 Nedskrivning AB Lessebo Fastigheter 0,0 2,8 0,0 2,8 Summa jämförelsestörande kostnader 5,0 72,8 5,0 72,8 Intäkter Återförd nedskrivning invent. Kosta Glasc. 0,7 0,0 0,7 0,0 Återbet. AGS-KL 0,0 7,3 0,0 7,3 Summa jämförelsestörande intäkter 0,7 7,3 0,7 7,3 Summa jämförelsestörande poster -4,3-65,5-4,3-65,5 Kommun Koncern Not 4 Skatteintäkter Egna skatteintäkter 300,0 296,4 300,1 296,4 *Slutavräkn/Delavräkn för år ,9 0,2-0,9 0,2 *Delavräkn för år ,1-2,0 0,1-2,0 Summa 299,2 294,7 299,2 294,7 22 Noter, mkr Lessebo kommun

23 Kommun Koncern Not 5 Kommunalek. utjämning Inkomstutjämningsbidrag 93,0 91,0 93,0 91,0 Kostnadsutjämn.bidrag mm 19,2 17,6 19,2 17,6 Fastighetsavgift 13,8 13,8 13,8 13,8 LSS-utjämningsavg. -11,7-11,2-11,7-11,2 Strukturbidrag 0,8 0,0 0,8 0,0 Summa 115,2 111,2 115,2 111,2 Kommun Koncern Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter 1,6 1,1 1,6 0,8 Kapitalförvaltning 5,5 8,8 5,5 8,8 Övriga finansiella intäkter 0,2 3,5 0,2 3,5 Summa 7,4 13,4 7,313 13,1 Kommun Koncern Not 7 Finansiella kostnader Ränta på pensionsskuld 0,0 0,1 0,0 0,1 Räntor på anläggningslån 8,2 9,1 22,0 26,3 Kapitalförvaltning 0,0 1,0 0,0 1,0 Övriga räntekostnader 2,2 1,8 2,2 1,3 Summa 10,4 11,9 24,2 28,6 Kommun Koncern Not 8 Skatt Skatt på årets resultat 0,0 0,0 0,0 Beräknad skatt på obeskattade reserver 0,0 0,2 0,2 Summa 0,0 0,0 0,2 0,2 Kommun Koncern Not 9 Mark, byggn. o tekn. anl Ing. anskaffningsvärde 546,5 542, , ,4 Årets investering 10,6 9,6 22,4 8,0 Årets investeringsbidrag 0,0-2,4 0,0-2,4 Årets omklassificeringar 0,0 0,0-69,5 Årets försäljning/utrangeringar -0,7 1,0-0,7 1,4 Utgående anskaffn.värde 556,4 550, , ,9 Ing ack. avskrivningar -200,5-186,8-300,6-269,2 Ing ack. nedskrivningar 0,0 0,0-67,5-14,4 Årets nedskrivning 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets försäljning/utrangeringar 0,0 0,0 0,0 1,9 Lessebo kommun Noter, mkr 23

24 Årets avskrivningar -17,7-17,8-31,8-8,9 Utgående ack. avskrivningar -218,1-204,6-399,9-290,7 Bokfört värde UB 338,3 346,0 839,2 849,3 24 Noter, mkr Lessebo kommun Kommun Koncern Not 10 Maskiner och inventarier Ing. anskaffningsvärde 31,6 30,6 45,3 45,6 Årets investering 4,754 4,4 4,8 3,1 Årets investeringsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets omklassificeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets försäljning/utrangering -0,4 0,0-0,4-0,5 Utgående anskaffn.värde 36,0 35,0 49,7 48,2 Ing. ack. Avskrivningar -12,6-11,7-18,0-18,7 Årets försäljning/utrangering 0,0 0,0 0,0 0,5 Årets nedskrivning 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets avskrivningar -4,1-4,4-5,5-2,8 Utgående ack. avskrivningar -16,8-16,1-23,4-21,0 Bokfört värde UB 19,2 19,0 26,3 27,2 Kommun Koncern Not 11 Pågående nyanläggningar Ing. anskaffningsvärde 0,0 0,0 0,0 4,9 Årets investering 0,0 0,0 0,0 0,0 Omklassificeringar 0,0 0,0 0,0-4,8 Bokfört värde UB 0,0 0,0 0,0 0,1 Kommun Koncern Not 12 Aktier i dotterbolag Aktier Antal Nom. värde AB Lessebo Fastigheter ,0 2,0 0,0 0,0 AB Lessebohus * ,4 4,4 0,0 0,0 Lessebo Fjärrvä. AB ** ,0 3,0 0,0 0,0 Kosta Köpmanshus AB ,6 30,6 0,0 0,0 Summa 40,0 40,0 0,0 0,0 * varav tkr ovillkorat akteiägartillskott Kf 5/2009 ** varav tkr i villkorat aktieägartillskott, nyttjat Kommun Koncern Not 13 Aktier och andelar Aktier Antal Nom. värde Kommun AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Glasriket AB ,0 0,0 0,0 0,0 Wexnet AB 0,5 0,5 0,5 0,5 Andelar

25 Wexnet AB 18,0 18,0 18,0 18,0 Kommunassurans 0,4 0,4 0,4 0,4 Kommuninvest ek.fören ,5 0,4 5,1 0,4 5,1 Kronoberg ek.för ,1 0,1 0,1 0,1 Övrigt 0,0 0,0 0,5 1,8 Bostadsrätter/ HSB 2 lgh 0,1 0,1 0,1 0,1 Summa 19,6 24,2 20,1 26,0 Kommun Koncern Not 14 Långfristiga fordringar Wexnet AB 11,3 11,3 11,3 11,3 Kosta SS/Bordtennisklubb 0,1 0,1 0,1 0,1 Kosta Folkets Hus 0,0 0,0 0,0 0,0 Hovmantorps Folkets Hus 0,0 0,0 0,0 0,0 Hovmantorps GOIF 0,9 1,0 0,9 1,0 Förlagslån Kommuninvest 1,6 1,6 1,6 1,6 Värdereglering långfristiga fordringar 3,6 4,2 3,6 4, års amorteringar 0,0-1,7 0,0 0, års amorteringar -1,7 0,0-1,7-1,7 Övriga långfristiga fordringar 1,7 1,4 2,9 2,9 Summa 17,6 17,9 18,7 19,4 Kommun Koncern Not 15 Förråd Råvaror och förnödenheter 0,0 0,0 0,2 0,2 Summa 0,0 0,0 0,2 0,2 Kommun Koncern Not 16 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 7,8 4,9 3,0 4, års amorteringar 0,0 0,3 0,0 0, års amorteringar 0,3 0,3 0,3 Upplupna skatteintäkter 0,1 3,8 0,1 3,8 Fordringar hos staten 0,8 0,4 0,8 0,4 Mervärdeskattefordran 3,8 5,0 3,8 5,0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 30,7 23,5 29,1 31,2 Fordringar koncernföretag 0,0 2,5 0,0 0,0 Övriga kortfr. fordringar 4,2 7,1 3,1 5,7 Summa 47,6 47,6 40,2 50,9 Lessebo kommun Noter, mkr 25

26 Kommun Koncern Not 17 Kortfristiga placeringar Pensionsförvaltning* 103,4 97,8 105,3 99,6 Summa 103,4 97,8 105,3 99,6 *Marknadsvärde: 119,0 Kommun Koncern Not 18 Kassa och bank Kassa, postgiro, bank 0,4 0,4 2,2 0,6 Koncernkonto Lessebo kommun 37,7 27,8 37,7 27,8 AB Kyrkbyn 3 1,3 1,3 1,3 1,3 Lessebo Fjärrvärme AB 4,4-2,4 4,4-2,4 AB Lessebohus 6,1 7,7 6,1 7,7 AB Lessebo Fastigheter 1,9 1,5 1,9 1,5 Summa 51,8 36,3 53,7 36,4 Kommun Koncern Not 19 Eget kapital Ingående eget kapital 154,8 199,8 146,7 192,4 Justerad ingående balans avseende ,2-2,2 Årets resultat 22,1-45,0 30,8-45,8 Varav resultat affärsdrivande vht 0,1 0,5 0,1 0,5 Varav resultatutjämningsreserv, se nedan 17,5 10,3 Övrigt eget kapital 152,6 199,8 144,5 192,4 Varav eget kapital affärsdrivande vht -2,8-3,1-2,8-3,1 Summa 174,7 154,8 175,3 146,7 Tabell avsättning RUR Skatter och utjämning 383,5 395,8 399,6 405,8 414,4 Soliditet inkl pensionsförpliktelse i ansvarsförbindelse 7,1% 1,8% 1,6% -7,3% -2,9% 1% av skatter och utjämning 3,8 0,0 4,0 0,0 0,0 2% av skatter och utjämning 0,0 7,9 0,0 8,1 8,3 Årets resultat 6,8-8,9 12,9-45,0 22,1 Reavinst Balanskravsresultat 14,1 9,2 11,4 19,5 15,5 Avsättning till RUR * 2,9 0,0 7,4 0,0 7,2 Summa = IB ,3 17,5 * Framräknat från det lägsta av Årets resultat eller Balanskravsresultat 26 Noter, mkr Lessebo kommun

27 Kommun Koncern Not 20 Avsättningar till pensioner Avsättn. pensioner exkl. ÖK-SAP 0,8 0,8 0,8 0,8 Avsättn. pensioner avs. ÖK-SAP 0,0 0,2 0,0 0,2 Avsättning särskild löneskatt 0,2 0,2 0,2 0,2 Andra pensionsavsättningar 5,1 3,3 5,1 3,3 Summa 6,1 4,5 6,1 4,5 Ingående avsättning 4,5 3,4 4,5 3,4 Förändr avsättn. pensioner exkl. ÖK-SAP 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändr avsättn. pensioner avs. ÖK-SAP -0,2 0,0-0,2 0,0 Förändr avsättning särskild löneskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändr andra pensionsavsättningar 1,8 1,1 1,8 1,1 Utgående värde 6,1 4,5 6,1 4,5 ÖK-SAP =Överenskommen särskild ålderspension Upplysningar om pensionförplikt. med Ansvars- Avsättn. Totalt tillämpning av (RIPS07) RKR17 förbin- Balansdelse räkning Ingående avsättning 200,8 4,5 205,3 Pensionsutbetalningar -5,5-0,1-5,6 Nyintjänad pension 1,0 0,0 1,0 Ränte- och basbeloppsuppräkn -2,9 0,0-2,9 Bromsen 0,0 0,0 0,0 Aktualisering/övrig post -0,1 1,8 1,7 Utgående avsättning 193,3 6,1 199,4 Utredningsgrad 97% Förpliktelse minskad genom försäkring: förmånsbe- Kommun Koncern stämd ålderspension och efterlevande pension försäk rat hos KPA/Folksam/Skandia 11,6 10,4 13,0 10,4 Efter 12 år som heltidspolitiker och en ålder av 50 år har förtroendemän rätt till pension enligt PBF (bestämmelse om pension och avgångsersättning för förtroendevalda). Kommunen har för närvarande en person med intjänad rätt till visstids- och ålderspension. Särskild avtalspension enl. överenskommelse har utbetalats till 2 (2) personer år Kommun Koncern Not 21 Andra avsättningar Återställn. av avfallstipp 28,4 28,7 28,4 28,7 Övriga avsättningar 0,8 1,0 3,7 3,6 Summa 29,2 29,7 32,2 32,3 Ingående andra avsättningar 29,7 30,3 32,3 33,0 Förändr återställn. av avfallstipp -0,2 0,5-0,2 0,5 Förändr övriga avsättningar -0,3-1,2 0,1-1,2 Utgående värde 29,2 29,7 32,2 32,3 Lessebo kommun Noter, mkr 27

28 Kommun Koncern Not 22 Långfristiga skulder Lån bank, finansinstitut 302,6 304,6 778,1 796,1 Amortering nästa år -12,4-8,0-18,7-23,0 Summa 290,2 296,6 759,4 773,1 Kommun Koncern Not 23 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 32,1 23,1 21,6 16,0 Anställdas skatter 4,4 4,1 4,5 4,7 Arbetsgivaravgifter 8,0 7,4 8,5 8,0 Upplupen semesterlöneskuld 16,5 15,3 17,8 17,0 Upplupna kostnader/ förutbetalda intäkter 20,9 26,0 42,5 34,0 Förutbetalade skatteintäkter 2,8 2,0 0,0 2,0 Amorteringar, låneskuld 12,4 8,0 14,8 14,3 Mervärdesskatt, särskild varuskatt 1,2 0,0 1,2 0,0 Koncernskuld/koncernkonto 37,2 52,0 0,0 0,0 Övriga kortfristiga skulder 1,7 5,6 3,8 39,9 Summa 137,2 143,3 114,7 135,8 28 Noter, mkr Lessebo kommun

29 Kommun Koncern Not 24 Panter och ansvarsförb Borgen egna företag 396,9 423,3 0,0 0,0 Borgen egna hem 0,1 0,2 0,1 0,2 Övriga åtaganden 1,2 1,2 1,2 1,2 Pensionsförpliktelse 155,6 161,6 155,6 161,6 Pens.förplikt, löneskatt 37,7 39,2 37,7 39,2 Summa 591,6 625,5 194,7 202,2 Lessebo kommun har i mars 2003, Kf 4, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Lessebo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till mkr och totala tillgångar till mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 987,3 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 960,9 mkr. Kommun Koncern Vid uppgick detta belopp till 641,2 668,2 641,2 668,2 - Kommunen 250,6 257,6 250,6 257,6 - AB Lessebohus 165,0 167,0 165,0 167,0 - AB Lessebo Fastigheter 23,6 23,6 23,6 23,6 - Lessebo Fjärrvärme AB 202,0 220,0 202,0 220,0 Kommun Not 25 Balanskravsutredning Årets resultat enl. resultaträkningen 22,1-45,0 Affärsverksamhet 0,1-0,5 Återföring tid. nedskr. av fin. tillgång -0,7 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 21,5-45,5 Medel till- och från nyanlända * -11,1-7,8 Medel till- och från resultatutjämningsreserv -7,2 0,0 Årets balanskravsresultat 3,3-53,3 *Prestationsbidrag, etablering mm Synnerliga skäl enl. KL 8 kap. 5 har åberopats för: Nedskrivning AB Lessebo Fastigheter 0,0 2,8 Nedskrivning Lessebo Fjärrvärme AB 5,0 70,0 Summa synnerliga skäl 5,0 72,8 Lessebo kommun Noter, mkr 29

30 Driftredovisning Nämnd Budget 2014 Varav TA/omdisp Redov 2014 Avvikelse Avvik. i % Redov 2013 Kommunstyrelse ,44% Teknisk nämnd ,32% Plan- och miljönämnd ,43% Barn- och utbildningsnämnd ,68% Socialnämnd ,70% Summa nämnder ,45% Finansiering ,95% Avskrivning ,39% Nedskrivning Totalt % Nämnderna redovisar ett överskott på tkr. Här följer en kort sammanfattning av nämndernas resultat. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamheter har ett totalt överskott på tkr. De största enskilda avvikelserna är inom Mark och beredskap där prestationsbidraget för högt flyktingmottagande redovisar ett överskott på tkr och kommunledningskontoret lägre kostnader än budgeterat med tkr. Tekniska nämnden Tekniska nämnden visar totalt ett nettounderskott på tkr. Nämndens taxefinansierade verksamhet redovisar ett nettounderskott med 132 tkr och den skattefinansierade verksamheten ett överskridande med tkr. Administrationskostnaderna har överskridits med 233 tkr, bl. a beroende på 50 % extratjänst för fastighetsverksamheten. Turism, idrott och fritid har ett underskott på 131 tkr där kostnaderna för bränsle, energi och vatten står för den största delen. Nettokostnaden för Gata/Park har överskridit budget med 682 tkr, vilket beror på skötsel av parker och planteringar Lokal, bostad och skog har ett underskott på 818 tkr. Här har kostnaderna för vaktmästartjänster samt underhåll av fastigheterna överskridits samtidigt som skogen inte gett den avkastning som budgeterats. VA redovisar ett överskott på 228 tkr. Avfall redovisar ett underskott med 360 tkr beroende på högre kostnader för slamsugning. Plan- och miljönämnd Nämnden redovisar ett underskott på 16 tkr. Verksamheten för plan- och byggkontor har ett underskott på 38 tkr. Detta beror till största delen på nyrekrytering som gjorts under året. Verksamheten för miljö- och hälsoskydd gav ett totalt underskott på 24 tkr, vilket även det beror på nyrekrytering. Barn- och utbildningsnämnd Nämnden redovisar ett överskott på tkr. De största avvikelserna finns på särskolan och vuxenutbildningen. Särskolan redovisar ett överskott på tkr till följd av lägre kostnader för interkommunala ersättningar och skolskjutsar. Ökade intäkter för SFIverksamheten gör att vuxenutbildningen ger ett överskott på tkr. 30 Driftredovisning Lessebo kommun