Nyhetsbrevet Mat & Jordbruk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyhetsbrevet Mat & Jordbruk"

Transkript

1 Nr 4 - December 2011 Nyhetsbrevet Mat & Jordbruk Nytt år och ny referensgrupp! Här är årets sista nyhetsbrev, och snart är det dags för ett nytt år för nätverket. En ny referensgrupp håller just nu på att bildas. Det är kul att det är många som vill vara med och just nu pågår en omröstning i hela nätverket. Många av er har redan röstat, och ni andra har chansen fram till jul. Att vara mer i referensgruppen är att sätt att vara aktiv, andra sätt är att skriva och diskutera på vår hemsida eller på facebook-sidan., båda öppna för alla som vill delta i diskussionen eller tipsa om saker som är på gång. Lagom till jul öppnas dessutom ett nytt forum, Nya Naturkontakt, där nätverken kommer att ha egna interna sidor för diskussion och information. Med förhoppningar på ett nytt och än mer aktivt år för hela nätverket! Eva-Lena Baljväxter minskar utsläppen av växthusgaser Lustgasavgången från odling av baljväxter är i genomsnitt 60 procent lägre än i kvävegödslade grödor och klimatavtrycken från koldioxid och energiåtgång är också mindre. Dessutom binds mer kol in i marken med baljväxter i växtföljden. Det visar en ny vetenskaplig rapport där resultaten från ett stort antal studier analyserats. Stor skillnad i lustgasutsläpp Enligt IPCC ger spridning av 100 kg handelsgödselkväve ett utsläpp av lustgas motsvarande 470 kg koldioxidekvivalenter. Tidigare har även biologisk kvävefixering antagits ge upphov till stora mängder lustgas, men enligt den senaste IPCC-rapporten betraktas denna inte som en källa till lustgasutsläpp. Baljväxternas unika förmåga att fixera luftens kväve med hjälp av symbiotiska jordbakterier gör dem särskilt intressanta ur odlingssynpunkt. Deras betydelse för klimatrelaterade frågor har dock inte diskuterats särskilt mycket. Nu har en internationell forskargrupp, ledd av Erik Steen Jensen vid SLU, sammanställt och analyserat ett stort antal studier av baljväxtodlingens effekter på lustgas- och koldioxidavgången, energiåtgång, kolinbindning i marken och potentialen hos baljväxterna för bioenergi. På samtliga områden visar studien på positiva effekter. Baljväxtgrödorna släpper i genomsnitt ut 1,3 kg lustgaskväve per hektar, bakgrundsemissionen från mark är 1,2 kg, medan mineralkvävegödslade grödor i medeltal avger 3,2 kg lustgaskväve per hektar. De tillfällen då baljväxter ger upphov till lustgasutsläpp är när baljväxtvallar bryts eller då baljväxter används som gröngödsling och stora mängder lättillgängligt kväve frigörs. Mindre CO2 och energiförbrukning Förbrukningen av fossil energi är också mindre vid odling av baljväxter än då mineralkvävegödslade grödor odlas, procent lägre för en enskild gröda och procent lägre över en växtföljdsperiod. Skillnaden beror främst på energiåtgången vid produktion av handelsgödselkväve, men också på att mindre växtskyddsmedel används då baljväxtgrödor kommer in i växtföljden. Dock minskar skillnaden i energiåtgång betydligt om beräkningen görs per kg produkt, men om energiinsatsen däremot beräknas per kg protein blir det till fördel för baljväxterna. Mer bundet kol Kolinlagring i mark genom odling sker när mer kol tillförs genom fotosyntesen än som förloras genom markandning. En nyckelfaktor är nettotillförseln av kväve till systemet. Analyserade studier visar att kolinlagringen är större för baljväxter än för stråsäd och gräsvallar även när dessa kvävegödslas. Ett längre referat finns på Greppa Näringen hemsida: nskarutslappenavvaxthusgaser b3b01336df878e html Hela forskningsrapporten finns som PDF på Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik Naturvårdsverket har sammanställt en syntesrapport baserad på 18 studier av jordbrukspolitikens miljöeffekter under Mat och Jordbruksnätverket Kontakt: Eva Lena Rådberg eva Tel

2 Rapporten konstaterar att reformprocessen ur ett miljöperspektiv gått i rätt riktning och relativt snabbt. När det gäller att uppnå positiva eller förbättrade miljöeffekter har riktade ersättningar inom landsbygdsprogrammen, som är en del av jordbrukspolitiken (pelare 2), visat sig överlägsna. Huvuddelen av jordbrukspolitikens budget går dock till generella stöd som inte kan riktas (pelare 1), och som därför är trögmanövrerade och har lägre miljöeffektivitet. Miljönyttan kan öka om mer av budgeten består av riktade stöd. Dock är riktade stöd inte alltid det mest kostnadseffektiva, då de har en betydligt högre administrativ prislapp. Hela rapporten finns på: 6400/ pdf Stöd för Naturskyddsföreningens linje Rapporten ger stöd för Naturskyddsföreningens linje i diskussionerna om det nya jordbrukspolitiska programmet, CAP Tillsamman med andra miljöorganisationer i Europa arbetar föreningen för att mer pengar ska gå till riktade ersättningar och mindre till rent inkomststöd. I förra Nyhetsbrevet skrev vi om hur Naturskyddsföreningen agerar för att påverka vår egen regering i frågan. Mer ekomjölk men mindre försäljning Sjunkande försäljning av ekomjölken totalt, men i norr och söder fortsätter den att växa Den ekologiska mjölkinvägningen är idag kring 30 % större än för ett år sedan. Samtidigt har ökningen av dagligvaruhandelns försäljning av ekologiska mejeriprodukter avstannat. Enligt Svensk Mjölk ökade den totala konsumtionen av ekologiska mejeriprodukter under årets första sju månader med 1,7 procent, där den största ökningen skedde i början av året. Under sommaren ser vi dock en markant minskad efterfrågan. Under juli var den totala konsumtionen av ekologiska produkter 5,6 procent lägre än juli förra året, säger Lennart Holmström, som arbetar med statistik och marknadsanalys på Svensk Mjölk. Försäljning januari juli 2011 Konsumtionsmjölk: + 8,4 procent, började minska i juli, 2011 Syrade produkter: -9,7 procent, började minska januari 2010 Grädde: -11,1 procent, började minska augusti 2010 Ost: -27,1 procent, började minska oktober 2010 Källa: Svensk Mjölk Stort tapp för Arla Arla har den största volymen ekomjölk och därför ger minskningen i försäljning ett stort genomslag på den totala konsumtionen. Arla har dessutom ökat sin totala mjölkinvägning under 2011 och brottas därför med ett stort överskott på ekomjölk. Den ekologiska mjölkinvägningen skenar i väg rejält under första kvartalet Invägningen ligger mellan 28 och nästan 30 procent högre varje månad jämfört med samma period under 2010, enligt statistik från Svensk Mjölk. Andelen ekologisk mjölk har ökat från 9,1 procent på årsbasis 2010 till att passera 11 procent under första kvartalet Siffrorna för april, som ännu inte sammanställts, är troligen ännu högre då en av Europas största ekologiska mjölkgårdar, Vadsbo Mjölk med nästan 1000 mjölkande kor, började leverera. Ökar i norr och söder Utanför Arla-land fortsätter ekomjölksförsäljningen att öka, men från en lägre nivå. Coops Änglamarksmjölk, som produceras av Milko, har tagit marknadsandelar, men även inom Skånemejerier och Norrmejerier fortsätter ekologiskt att sälja bra. Norrmejerier har ökat invägningen i år med 14 procent och även försäljningen. Milko har ökat sin ekologiska försäljning under de första nio månaderna med cirka 30 procent, jämfört med samma period under förra året. Skånemejerier har också tagit andelar när det gäller ekomjölken, inte minst med hjälp av Hjordnära 1. Under de senaste tolv månaderna har deras försäljning av ekologisk mjölk till butik i hela landet ökat med 15 procent. Läs hela artikeln på Storm kring upphandlingar Att upphandla ekologiska livsmedel är inte ett problem enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU), men om en kommun vill försäkra sig om att få svenska eller närproducerade råvaror är det betydligt mer komplicerat. Det som varit aktuellt under de senaste åren är upphandling av livsmedel från svensk djurproduktion, där Miljöstyrningsrådet har tagit fram kriterier som nu prövas rättsligt. Det har tidvis blåst hårt i debatten då många kommuner upplever att lagen om offentlig upphandling fungerar dåligt när det gäller inköp av mat. Säffle och Klippan är några av de få exempel mot strömmen där kostchefen uppger att upphandlingen fungerat bra. I rapporten Den offentliga maten har frilansjournalisten Sven Secher intervjuat olika aktörer om rättsläget i Sverige just nu. Han redovisar bl.a. en undersökning från Stockholms stad 1 Hjordnära Mejeri utanför Hjo drivs av bönder från sju mjölkgårdar som tillsammans med Skånemejerier startat ett eget mejeri. Gårdarna ligger inom en radie av 2,5 mil från mejeriet och har tillsammans ungefär tusen kor.

3 2010, som visar att 70 % av den kyckling som används i matlagningen var importerad. Rapporten, utgiven av Pig Poultry Press AB som också ger ut branschtidningen Fjäderfä, fokuserar delvis på ägg och kyckling i offentliga kök. Det som gör den läsvärd ur ett mer allmänt perspektiv är redovisningen av rättsläget när det gäller upphandling med specificerade djurskyddskrav. Enligt Konkurrensverkets sammanställning som refereras i rapporten, överklagades 121 beslut om offentlig upphandling av livsmedel under juni Det motsvarar 57 % av alla livsmedelupphandlingar under perioden. Av dessa fick den överklagande parten rätt i 41 % av fallen. 66 % av överklagandena gjordes av någon av de tre största aktörerna Servera, Menigo eller Dafgårds. Dessa företag intervjuas också i rapporten. Den tar upp en rad olika exempel på kommuner och landsting som ställt djuromsorgs krav. En del är lyckade exempel som t.ex. Klippan, Dalsland/Säffle och en Kommungrupp i Örebro och Västmanlands län. Men det finns också fall där upphandlingen inte godkänts, t.ex. Sigtuna, eller fall som fått godkänt i första instans, men som sedan överklagats till kammarrätten. Dit hör bl.a. Rättvik. Hela rapporten Den offentliga maten, oktober 2011, utgiven av Pig Poultry Press AB finns att ladda ner på: Kommentar: Under 2010 var det flera kommuner som fick bakläxa på krav för att djurhållningen skulle följa svensk djurskyddslagstiftning, efter överklagande från Servera. Däribland finns sex Skånekommuner företrädda av Lunds kommun samt Laholms och Hylte kommuner. I dessa fall har kommunerna dock inte följt Miljöstyrningsrådets nuvarande kriterier./eva-lena Rättvik blir självförsörjande på kött, potatis och grönsaker utan upphandling Källa: Upphandling24 Rättvik kan få 100 procent närodlat och kravmärkt gris och nötkött, allt utan att bryta mot LOU. Lösningen är att producera livsmedlen i kommunens egen regi. Under 2006 tog Rättviks kommun över driften av lantbruksgymnasiet från landstinget och då föddes idén om att köpa de jordbruksprodukter som produceras på skolan. Centerpartistiska kommunalrådet Jonny Jones berättar att kommunen har tidigare inhandlat kött och charkprodukter från Siljan Chark där merparten kom från lokala råvaror. Under våren 2009 skulle Rättvik gå ut i en ny livsmedelsupphandling och då uppstod problem med en önskan att köpa närodlat. Kommunen skulle bli tvungen att anta ett billigare anbud från en matleverantör långt borta. Vi har en garanti i kommunen som säger att kött och charkprodukter som serveras i våra äldreboenden och skolor ska komma från svenska råvaror. Det blev problem i upphandlingen för vi såg att det kravet blev svårt att uppnå, säger Jonny Jones. I Rättvik råder politisk enighet om att kommunen ska bli självförsörjande. Hållbara måltider inom offentlig förvaltning Fokus Matglädje heter ett projekt som drivs av Hushållningssällskapens Förbund, med Jordbruksverket som delfinansiär. Projektet arbetar för Klimatsmart mat med hållbara råvaror och kreativ matlagning. Totalt deltar 50 kommuner/stadsdelar i Fokus Matglädje under På hemsidan finns mycket tips och stödmaterial: Jordbruksverket ska utreda nya ekomål Jordbruksverket ska på regeringens uppdrag analysera behovet och utformningen av nya mål för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet De ska också föreslå åtgärder som behövs för ekologisk produktion. Bakgrunden är att de tidigare gällande målen inte är uppnådda och att den inhemska efterfrågan är betydligt större än produktionen. Jordbruksverket arbetar nu med att utse en arbetsgrupp för uppdraget. Det ska göras i samråd med berörda myndigheter och organisationer och ska redovisas senast den 30 maj 2012, samtidigt som det tekniska underlaget för kommande landsbygdsprogram lämnas in. Tycker du att det behövs nya ekomål? Jordbruksverket vill ha synpunkter från konsumenter och producenter om ifall offentliga mål för ekologisk produktion behövs. Du kan ge din åsikt genom att svara på en enkät på BASF ansöker om godkännande för bladmögelresistent GMO-potatis Land Lantbruk och ATL En genmodifierad matpotatis som står emot potatisbladmögel har tagits fram av det tyska kemiföretaget BASF. De bladmögelresistenta generna har hämtats från vild potatis. I dagarna ansökte företaget om lov att starta kommersiell odling inom EU av GMO-potatissorten som kallas Fortuna.

4 Om Fortuna får EU:s klartecken kommer den främst att användas i tillverkningen av pommes frites. Företaget hoppas på att den kommersiella odlingen av potatisen kan börja EUs godkännandeprocess har hittills dock alltid dragit ut flera år i tiden. Förra året fick BASF för första gången lov att dra igång kommersiell odling av en annan genmodifierad potatis, Amflora, som används i stärkelseproduktion. Utsädesodlingar fanns bland annat i Skaraborg och i Norrbotten. Amflora är den andra GMO-grödan som EU har godkänt för odlingsändamål blev majsen, Mon 810, den första genförändrade grödan som får odlas i EU-jord. Gröna drinkar och grönt bröd För ett år sedan skrev en av nätverkets medlemmar, Nils Tiberg, om stadsodling i Fisksätra. (Nyhetsbrev 4/2010). Under detta år har Nils varit drivande i projektet Lärcentra för lokal mat och hälsa. Syftet mer projektet är att öka samverkan mellan olika odlingsinitiativ och med konsumenter. De odlingsgrupper eller lantbrukare som varit med är Hälsogården i Luleå, Mannesgården i Mattmar, Ramsjö gård i Björklinge, Matparken i Uppsala och Odla med solen i Nacka. Under 2011 har de haft ett visst bidrag till verksamheten från Jordbruksverket. I projektplanen ingick fem punkter: Lokal samverkan mellan producent - konsument Starta ett samverkansnät i Sverige Produktutveckling Utbildning IT stöd En särskilt spännande del i projektet är produktutveckling Tanken är att hitta nya produkter som öppnar möjlighet för en större marknad. I projektet har gröna drinkar, mjölksyrat bladgrönt, pestoprodukter samt grönt örtbröd tillverkats och testats på marknaden. Nya (gamla) grödor behövs för både hälsa och klimat, t ex produkter som ersätter spannmål. Bovete och quinoa har provodlats i liten skala. De utvecklas bäst utan konstgödsel och innehåller intressanta kolhydrater och proteiner. Nya sorter av fruktträd, bärbuskar, bärande klätterväxter och nötträd öppnar också nya möjligheter. Grönt bröd Det gröna brödet har bovete som bas, en ört och inget spannmål. Degvätskan är en tjock, näringsrik grön mix, smaksatt med timjan, gurkmeja och en gnutta havssalt. Degen gräddas vid en temperatur under 100 grader. Crucillade Koncentrerad mix av grönkål, palmkål, persilja och purjo med tillsats av olivolja, citron, tamari och havssalt. Ett vitamin- och smakrikt grönt elixir. Förvaring: I kylskåp 3 veckor Hackad kan kålen frysas för förvaring och processning Grön drink som livsmedel Bladgrönt kan ge hög avkastning t ex 0,5 kg/kvm räknat som TS. Använd i t ex grön drink kan bladgrönt bli mer av ett livsmedel än en dekoration. Gröna drinkar görs i mixer med näringsrika bladgröna växter efter säsong: lökväxter, nässlor, mållor, bladkål, mangold osv. Genom kombination med frukt och bär (allt från äpple till aronia) blir smaken god. Aronia Aronia är en buske som i soligt läge ger hög avkastning av lättskördade bär, rika på vitaminer och antioxidanter. Sorten Viking är särskilt saftig. Man kan lära sig uppskatta den kärva smaken hos färska bär, men de flesta föredrar Aronia som sylt eller saft. Bok- och aktivitetstips Matens pris Av Lillian Lundin Stöt, Mora De prisbelönta Sveriges Radio-reportrarna Daniel Öhman och Malin Olofsson har rest jorden runt i jakt på den billiga matens verkliga kostnader. Genom unika rapporter från holländska växthus, danska grisgårdar, brasilianska betesmarker, vietnamesiska fiskdammar och skånska kalkonfarmer berättar de sanningen om svenskarnas nya favoritvaror. Naturskyddsföreningen Dalarna har bokat vinnarna av Stora Journalistpriset att föreläsa om Matens pris: Mån 30 jan kl , Mora Folkhögskola. Tis 31 jan i Borlänge Folkets Hus, kl 13 och kl. 18. Boktips: Matens pris av Daniel Öhman och Malin Olofsson ISBN: Reporto Förlag, Utgiven sept 2011 Boken som matindustrin inte vill att du ska läsa. Vet du vad du äter? Vill du veta vad du äter? Eller vill du bara att maten ska vara billig? För det är den. Superbillig. Aldrig förr har vi lagt så lite av våra pengar på mat. Bra, tycker vi förstås när vi står i matbutiken. Men baksidan är en utveckling som är på väg att få världens livsmedelsförsörjning att kollapsa.

5 Prispressen har förvandlat bondgårdar till resultatenheter i en multinationell industri, helt beroende av olja och naturgas. Ensidig odling innebär tung påfrestning på miljön. På åkrarna används bekämpningsmedel så giftiga att de varje år dödar en kvarts miljon människor. Djur avlas så hårt att de går sönder. Men det finns vägar tillbaka till en sund matproduktion. "Matens pris" pekar ut riktningen och hjälper dig som konsument att göra bättre val med tips på bra och billiga varor. Svart jord Av Hans Jansson, Karlskoga Kommer jordbruket att leverera vår mat när oljan sinar? Vad för mat? Och till vilket pris? Gunnar Lindstedt är en av vårt lands mest ansedda journalister, tilldelad Stora journalistpriset och brett uppmärksammad för en rad engagerande och engagerade böcker om aktuella händelser och samhällstendenser. Den 26 januari kommer Gunnar Lindstedt till Karlskoga och Karlskoga Biologiska Förening och berättar om sin bok. Boktips: Svart jord av Gunnar Lindstedt Den senaste boken Svart jord berättar om vart de internationella storföretagen driver jordbrukets utveckling. Man blir förfärad, arg och inspirerad av att läsa den boken. De bördiga jordarna är redan intecknade, av många amerikanska jättar, men också svenska företag. Traditionellt drivna jordbruk, de som inte använder kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel och som bara nyttjar muskelkraft från människor och djur, producerar i allmänhet omkring tio kilokalorier födoämnen för varje kilokalori som lagts ner på odlingen. I högteknologiska jordbruk kostar det ofta tio kilokalorier energi för att producera en kilokalori energi som föda. Jordbruket i dag är en av de största energiförbrukarna i samhället. Det har ju varit så billigt bevars. Men vi är snabbt på väg in i en ny situation. mycket speciell och patentskyddat slag, för att nästa års skörd skall gro över huvud taget Vem vill gissa prisutvecklingen i den här nya ordningen som håller på att växa fram? Det här är inga framtidsfrågor. De är i allra högsta grad aktuella redan nu. Oljeprisets utveckling visar med all önskvärd tydlighet att olja som resurs redan begränsas. Oljetillgången och oljepriser är direkt och mycket mer än vi tror kopplat till den mat vi konsumerar och i viss utsträckning är beroende av. Men närmast står sannolikt problemet med de begränsade oljetillgångarna och det beroende av olja vi byggt de flesta system på. Vi äter inte olja, men nästan. Forskning visar, skriver Gunnar Lindstedt, att det i genomsnitt går åt liter olja för att föda en amerikan ett år. Utan oljeförbrukning skulle det i nuvarande system bli väldigt tomt på våra bord. Olja är ett energislag med snara och kraftiga begränsningar. Forskningen har kommit igång med energi som av någon anledning kallas alternativ trots deras inneboende evighetsperspektiv sol, vind och vågenergi, men det finns ett energislag som vi ställt av under de senaste två seklerna och i många avseenden dömt ut och glömt bort, men ett energislag som totalt sett ständigt förnyas och är beständigt muskelkraft, en basal del i den fullständiga ekologiska kretsloppsfunktionen. Det finns gott om den över hela världen, undanstoppad som omodern i arbetslöshetsstatistik och passiviserat armod, förvisso även i välfärdsfetma. Javisst, det finns en faktor 40, de maskinella systemen är 40 gånger effektivare än handkraft, men det finns MEN. Det är oljetillgången. Det handlar om vad jorden tål och inte tål. Det handlar om klimatförändringarna och ofrånkomliga förändringar av livsmönster, kommunikationssystem och temperaturjusteringsteknik för att vi ska kunna bo där vi bor. Och det handlar om en fortsatt växande befolkning på jorden och en ofrånkomlig rättvisare omfördelning av våra totala resurser. I boken Svart jord följer Gunnar Lindstedt bönder i Sverige, Ryssland och USA. Ser på förändringar och framför allt på vad som håller på att ske. Det är dramatik, men till stor del fortfarande bakom kulisserna. Det är inte bara tillgången till den bördigaste jorden det handlar om. Det skapas nya fantastiskt produktiva grödor. Men till skillnad från de grödor vi lärt oss känna så är de nya supergrödorna sterila. Bonden kan inte spara en del av skörden för nästa års utsäde. Nej de gror inte. Man måste köpa nytt utsäde varje år. Eller konstgödning av

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Världens närmaste mat

Världens närmaste mat Sv Sigill A6_g 07-06-19 12.32 Sida 1 Världens närmaste mat En skrift som vill inspirera dig till att välja mat som är lite bättre Sv Sigill A6_g 07-06-19 12.32 Sida 2 Vi bryr oss precis som du Svenskt

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

LIVSMEDELSSPÅRET. Örebro 2011-10-06 Monica Sihlén

LIVSMEDELSSPÅRET. Örebro 2011-10-06 Monica Sihlén LIVSMEDELSSPÅRET Örebro 2011-10-06 Monica Sihlén AGENDA Sverige - det nya matlandet Fråga 1 Miljöstyrningsrådets kriterier Fråga 2 Rättsutvecklingen Möjligheter och utmaningar Fråga 3 Sverige - det nya

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Offentlig upphandling

Offentlig upphandling Offentlig upphandling -Luleå 24 april 2014 Axel Hansson LRF Marknadsutvecklare offentlig upphandling Offentlig upphandling av livsmedel Omsätter totalt 8,9 miljarder kronor 3 miljoner måltider per dag

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Kostrådet på omvärldsbevakning.

Kostrådet på omvärldsbevakning. Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling EEN TTI IDNING UTTGI IVVEEN AVV LLUDVVI IKA KOMMUNSS REEFFEEREENSSGRUPPPP FFÖR KOSSTT OCH EEKOLLOGI ISSKA VVAROR GRUNDAD 2006 NR 24 December 2011 Kostrådet

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-10-06 FHN 2015.0034 Handläggare Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde 2014-06-17 97 planeringsförutsättningarna

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi

Läs mer

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad 216-1-14 Hur blåser vindarna på den svenska livsmedelsmarknaden? KSLA den 13 oktober 216 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad Den svenska animaliemarknaden - hur påverkas den av omvärlden?

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

KONSUMENT-FORUM. 30 juni 2013 GMO DOK SMÖR

KONSUMENT-FORUM. 30 juni 2013 GMO DOK SMÖR KONSUMENT-FORUM 30 juni 2013 GMO DOK SMÖR Frågan om det GMO-fria smöret är en viktig fråga, men också ett exempel på hur vi konsumenter kan påverka hela GMO-frågan. Hur många orkar hålla sig uppdaterad

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

familj Färsbiffar med majs och paprikasalsa Stekt schnitzel med blomkålssallad Broccolisoppa med varma smörgåsar

familj Färsbiffar med majs och paprikasalsa Stekt schnitzel med blomkålssallad Broccolisoppa med varma smörgåsar a3dagar 6 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet nu med vännerna Lollo & Bernie Se veckans roliga tips och pyssel! Vecka 42 a Färsbiffar med majs och paprikasalsa b Stekt schnitzel med blomkålssallad

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg Matkasse -Ditt matval Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. mat på hållbar väg Syfte

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Chark-SM, Sveriges största kvalitetstävling för svensktillverkade livsmedel, kommer i årets tävling dela ut en hedersutmärkelse till klimatanpassade

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi

Läs mer

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1.

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Själva grundtanken är att det ska bli mindre krångligt att handla lokalt producerad mat. Det ska inte behövas bil, en stor frys och att man råkar känna

Läs mer

Konsumenterna och GMO

Konsumenterna och GMO Konsumenterna och GMO Alnarp 6 februari 8 Louise Ungerth chef för konsumentfrågor Konsumentföreningen Stockholm Lyssnar Informerar Påverkar Dokumentation: www.konsumentforeningenstockholm.se KfS Attitydundersökning

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Borlänge är en miljökommun som vågar gå före!

Borlänge är en miljökommun som vågar gå före! Borlänge är en miljökommun som vågar gå före! Kan man upphandla närodlat? En av landets vanligaste frågor Svaret är: Ja och nej Transporter Kvalitet Näringslivsutveckling Från mittcirkeln gör endast

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala

Läs mer

Sammanfattning En motion har inkommit till kommunsstyrelsen som remiterat vidare till äldreomsorgsnämnden för yttrande.

Sammanfattning En motion har inkommit till kommunsstyrelsen som remiterat vidare till äldreomsorgsnämnden för yttrande. 1 (3) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 378 05 johan.andersson2@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Angående deltagande i projekt för att höja kvaliteten på och minska klimatpåverkan på den offentliga maten

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Produktkatalog DECEMBER vale

Produktkatalog DECEMBER vale Produktkatalog DECEMBER 2014 vale Traditionell odling med tusenårig historia Längs Sorrentokusten i Kampanien växer en speciell citron. Sorrentocitronen Il feminello ovale comune di Sorrento är gulare

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Motion om ekologisk och lokalt odlad mat

Motion om ekologisk och lokalt odlad mat SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2016-08-11., r;i.,., h..,:, I /._ \: =: L I, ~ l; ~ 5... ~:,., 1 ~ 20 (35) 112 Motion om ekologisk och lokalt odlad mat Dnr 2015/977 INLEDNING Erik

Läs mer

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MATENS KLIMATPÅVERKAN LÄRARHANDLEDNING Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får undersöka samband mellan vad vi äter och påverkan på klimatet. Eleverna

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

Ekologiskt utbud i Upplands-Bro kommuns livsmedelsbutiker våren 2015

Ekologiskt utbud i Upplands-Bro kommuns livsmedelsbutiker våren 2015 1 Ekologiskt utbud i Upplands-Bro kommuns livsmedelsbutiker våren 2015 Naturskyddsföreningen i Upplands-Bro i samarbete med EkoMatCentrum Inventering utförd 2015 av Ekomatcentrum och Naturskyddsföreningen

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

familj Sojakyckling med gurka Mild fi skgryta med tomat och persilja Champinjonburgare med guacamole

familj Sojakyckling med gurka Mild fi skgryta med tomat och persilja Champinjonburgare med guacamole a3dagar 6 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet nu med vännerna Lollo & Bernie Se veckans roliga tips och pyssel! Vecka 41 a Sojakyckling med gurka b Mild fi skgryta med tomat och persilja

Läs mer

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. www.hushallninsgssallskapet.se Hushållningssällskapet står för; Kunskap för landets framtid Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. Värderingsövningar

Läs mer

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket EkoMatCentrum Eva Fröman EkoMatCentrum Mimi Dekker Eva Fröman Ekomatsligan & Lilla Ekomatsligan Föreläsningar och kurser om mat, klimat

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Louise Ungerth, chef för

Louise Ungerth, chef för Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24 Spätta med rödlöksgremolata vecka 24 inspiration Spätta med rödlöksgremolata Ett utsökt fiskrecept där rödlöksgremolata serveras som tillbehör. Den fräscha gremolatan får smak av persilja, citron och lök

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli 1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar

Läs mer

Arlas Ekorapport Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet

Arlas Ekorapport Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet Arlas Ekorapport 2013 Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet Innehåll Arlas Ekorapport 2013 Sammanfattning - Från avmattad marknad till försiktigt optimism... 3 Om Arla

Läs mer

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016 Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning Malmö, mars 2016 Sammanfattning Resultaten på övergripande nivå visar att det finns ett stort intresse för svenska produkter samt att råvarors ursprung och

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Miljö- och klimatsäkra maten, motion av Karin Ernlund (C)

Miljö- och klimatsäkra maten, motion av Karin Ernlund (C) Miljöförvaltningen Livsmedelskontrollen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-09-22 Handläggare Daniel Selin Telefon: 08-508 28 813 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-10-20 p. 10 Miljö- och klimatsäkra

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer