Nyhetsbrevet Mat & Jordbruk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyhetsbrevet Mat & Jordbruk"

Transkript

1 Nr 4 - December 2011 Nyhetsbrevet Mat & Jordbruk Nytt år och ny referensgrupp! Här är årets sista nyhetsbrev, och snart är det dags för ett nytt år för nätverket. En ny referensgrupp håller just nu på att bildas. Det är kul att det är många som vill vara med och just nu pågår en omröstning i hela nätverket. Många av er har redan röstat, och ni andra har chansen fram till jul. Att vara mer i referensgruppen är att sätt att vara aktiv, andra sätt är att skriva och diskutera på vår hemsida eller på facebook-sidan., båda öppna för alla som vill delta i diskussionen eller tipsa om saker som är på gång. Lagom till jul öppnas dessutom ett nytt forum, Nya Naturkontakt, där nätverken kommer att ha egna interna sidor för diskussion och information. Med förhoppningar på ett nytt och än mer aktivt år för hela nätverket! Eva-Lena Baljväxter minskar utsläppen av växthusgaser Lustgasavgången från odling av baljväxter är i genomsnitt 60 procent lägre än i kvävegödslade grödor och klimatavtrycken från koldioxid och energiåtgång är också mindre. Dessutom binds mer kol in i marken med baljväxter i växtföljden. Det visar en ny vetenskaplig rapport där resultaten från ett stort antal studier analyserats. Stor skillnad i lustgasutsläpp Enligt IPCC ger spridning av 100 kg handelsgödselkväve ett utsläpp av lustgas motsvarande 470 kg koldioxidekvivalenter. Tidigare har även biologisk kvävefixering antagits ge upphov till stora mängder lustgas, men enligt den senaste IPCC-rapporten betraktas denna inte som en källa till lustgasutsläpp. Baljväxternas unika förmåga att fixera luftens kväve med hjälp av symbiotiska jordbakterier gör dem särskilt intressanta ur odlingssynpunkt. Deras betydelse för klimatrelaterade frågor har dock inte diskuterats särskilt mycket. Nu har en internationell forskargrupp, ledd av Erik Steen Jensen vid SLU, sammanställt och analyserat ett stort antal studier av baljväxtodlingens effekter på lustgas- och koldioxidavgången, energiåtgång, kolinbindning i marken och potentialen hos baljväxterna för bioenergi. På samtliga områden visar studien på positiva effekter. Baljväxtgrödorna släpper i genomsnitt ut 1,3 kg lustgaskväve per hektar, bakgrundsemissionen från mark är 1,2 kg, medan mineralkvävegödslade grödor i medeltal avger 3,2 kg lustgaskväve per hektar. De tillfällen då baljväxter ger upphov till lustgasutsläpp är när baljväxtvallar bryts eller då baljväxter används som gröngödsling och stora mängder lättillgängligt kväve frigörs. Mindre CO2 och energiförbrukning Förbrukningen av fossil energi är också mindre vid odling av baljväxter än då mineralkvävegödslade grödor odlas, procent lägre för en enskild gröda och procent lägre över en växtföljdsperiod. Skillnaden beror främst på energiåtgången vid produktion av handelsgödselkväve, men också på att mindre växtskyddsmedel används då baljväxtgrödor kommer in i växtföljden. Dock minskar skillnaden i energiåtgång betydligt om beräkningen görs per kg produkt, men om energiinsatsen däremot beräknas per kg protein blir det till fördel för baljväxterna. Mer bundet kol Kolinlagring i mark genom odling sker när mer kol tillförs genom fotosyntesen än som förloras genom markandning. En nyckelfaktor är nettotillförseln av kväve till systemet. Analyserade studier visar att kolinlagringen är större för baljväxter än för stråsäd och gräsvallar även när dessa kvävegödslas. Ett längre referat finns på Greppa Näringen hemsida: nskarutslappenavvaxthusgaser b3b01336df878e html Hela forskningsrapporten finns som PDF på Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik Naturvårdsverket har sammanställt en syntesrapport baserad på 18 studier av jordbrukspolitikens miljöeffekter under Mat och Jordbruksnätverket Kontakt: Eva Lena Rådberg eva Tel

2 Rapporten konstaterar att reformprocessen ur ett miljöperspektiv gått i rätt riktning och relativt snabbt. När det gäller att uppnå positiva eller förbättrade miljöeffekter har riktade ersättningar inom landsbygdsprogrammen, som är en del av jordbrukspolitiken (pelare 2), visat sig överlägsna. Huvuddelen av jordbrukspolitikens budget går dock till generella stöd som inte kan riktas (pelare 1), och som därför är trögmanövrerade och har lägre miljöeffektivitet. Miljönyttan kan öka om mer av budgeten består av riktade stöd. Dock är riktade stöd inte alltid det mest kostnadseffektiva, då de har en betydligt högre administrativ prislapp. Hela rapporten finns på: 6400/ pdf Stöd för Naturskyddsföreningens linje Rapporten ger stöd för Naturskyddsföreningens linje i diskussionerna om det nya jordbrukspolitiska programmet, CAP Tillsamman med andra miljöorganisationer i Europa arbetar föreningen för att mer pengar ska gå till riktade ersättningar och mindre till rent inkomststöd. I förra Nyhetsbrevet skrev vi om hur Naturskyddsföreningen agerar för att påverka vår egen regering i frågan. Mer ekomjölk men mindre försäljning Sjunkande försäljning av ekomjölken totalt, men i norr och söder fortsätter den att växa Den ekologiska mjölkinvägningen är idag kring 30 % större än för ett år sedan. Samtidigt har ökningen av dagligvaruhandelns försäljning av ekologiska mejeriprodukter avstannat. Enligt Svensk Mjölk ökade den totala konsumtionen av ekologiska mejeriprodukter under årets första sju månader med 1,7 procent, där den största ökningen skedde i början av året. Under sommaren ser vi dock en markant minskad efterfrågan. Under juli var den totala konsumtionen av ekologiska produkter 5,6 procent lägre än juli förra året, säger Lennart Holmström, som arbetar med statistik och marknadsanalys på Svensk Mjölk. Försäljning januari juli 2011 Konsumtionsmjölk: + 8,4 procent, började minska i juli, 2011 Syrade produkter: -9,7 procent, började minska januari 2010 Grädde: -11,1 procent, började minska augusti 2010 Ost: -27,1 procent, började minska oktober 2010 Källa: Svensk Mjölk Stort tapp för Arla Arla har den största volymen ekomjölk och därför ger minskningen i försäljning ett stort genomslag på den totala konsumtionen. Arla har dessutom ökat sin totala mjölkinvägning under 2011 och brottas därför med ett stort överskott på ekomjölk. Den ekologiska mjölkinvägningen skenar i väg rejält under första kvartalet Invägningen ligger mellan 28 och nästan 30 procent högre varje månad jämfört med samma period under 2010, enligt statistik från Svensk Mjölk. Andelen ekologisk mjölk har ökat från 9,1 procent på årsbasis 2010 till att passera 11 procent under första kvartalet Siffrorna för april, som ännu inte sammanställts, är troligen ännu högre då en av Europas största ekologiska mjölkgårdar, Vadsbo Mjölk med nästan 1000 mjölkande kor, började leverera. Ökar i norr och söder Utanför Arla-land fortsätter ekomjölksförsäljningen att öka, men från en lägre nivå. Coops Änglamarksmjölk, som produceras av Milko, har tagit marknadsandelar, men även inom Skånemejerier och Norrmejerier fortsätter ekologiskt att sälja bra. Norrmejerier har ökat invägningen i år med 14 procent och även försäljningen. Milko har ökat sin ekologiska försäljning under de första nio månaderna med cirka 30 procent, jämfört med samma period under förra året. Skånemejerier har också tagit andelar när det gäller ekomjölken, inte minst med hjälp av Hjordnära 1. Under de senaste tolv månaderna har deras försäljning av ekologisk mjölk till butik i hela landet ökat med 15 procent. Läs hela artikeln på Storm kring upphandlingar Att upphandla ekologiska livsmedel är inte ett problem enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU), men om en kommun vill försäkra sig om att få svenska eller närproducerade råvaror är det betydligt mer komplicerat. Det som varit aktuellt under de senaste åren är upphandling av livsmedel från svensk djurproduktion, där Miljöstyrningsrådet har tagit fram kriterier som nu prövas rättsligt. Det har tidvis blåst hårt i debatten då många kommuner upplever att lagen om offentlig upphandling fungerar dåligt när det gäller inköp av mat. Säffle och Klippan är några av de få exempel mot strömmen där kostchefen uppger att upphandlingen fungerat bra. I rapporten Den offentliga maten har frilansjournalisten Sven Secher intervjuat olika aktörer om rättsläget i Sverige just nu. Han redovisar bl.a. en undersökning från Stockholms stad 1 Hjordnära Mejeri utanför Hjo drivs av bönder från sju mjölkgårdar som tillsammans med Skånemejerier startat ett eget mejeri. Gårdarna ligger inom en radie av 2,5 mil från mejeriet och har tillsammans ungefär tusen kor.

3 2010, som visar att 70 % av den kyckling som används i matlagningen var importerad. Rapporten, utgiven av Pig Poultry Press AB som också ger ut branschtidningen Fjäderfä, fokuserar delvis på ägg och kyckling i offentliga kök. Det som gör den läsvärd ur ett mer allmänt perspektiv är redovisningen av rättsläget när det gäller upphandling med specificerade djurskyddskrav. Enligt Konkurrensverkets sammanställning som refereras i rapporten, överklagades 121 beslut om offentlig upphandling av livsmedel under juni Det motsvarar 57 % av alla livsmedelupphandlingar under perioden. Av dessa fick den överklagande parten rätt i 41 % av fallen. 66 % av överklagandena gjordes av någon av de tre största aktörerna Servera, Menigo eller Dafgårds. Dessa företag intervjuas också i rapporten. Den tar upp en rad olika exempel på kommuner och landsting som ställt djuromsorgs krav. En del är lyckade exempel som t.ex. Klippan, Dalsland/Säffle och en Kommungrupp i Örebro och Västmanlands län. Men det finns också fall där upphandlingen inte godkänts, t.ex. Sigtuna, eller fall som fått godkänt i första instans, men som sedan överklagats till kammarrätten. Dit hör bl.a. Rättvik. Hela rapporten Den offentliga maten, oktober 2011, utgiven av Pig Poultry Press AB finns att ladda ner på: Kommentar: Under 2010 var det flera kommuner som fick bakläxa på krav för att djurhållningen skulle följa svensk djurskyddslagstiftning, efter överklagande från Servera. Däribland finns sex Skånekommuner företrädda av Lunds kommun samt Laholms och Hylte kommuner. I dessa fall har kommunerna dock inte följt Miljöstyrningsrådets nuvarande kriterier./eva-lena Rättvik blir självförsörjande på kött, potatis och grönsaker utan upphandling Källa: Upphandling24 Rättvik kan få 100 procent närodlat och kravmärkt gris och nötkött, allt utan att bryta mot LOU. Lösningen är att producera livsmedlen i kommunens egen regi. Under 2006 tog Rättviks kommun över driften av lantbruksgymnasiet från landstinget och då föddes idén om att köpa de jordbruksprodukter som produceras på skolan. Centerpartistiska kommunalrådet Jonny Jones berättar att kommunen har tidigare inhandlat kött och charkprodukter från Siljan Chark där merparten kom från lokala råvaror. Under våren 2009 skulle Rättvik gå ut i en ny livsmedelsupphandling och då uppstod problem med en önskan att köpa närodlat. Kommunen skulle bli tvungen att anta ett billigare anbud från en matleverantör långt borta. Vi har en garanti i kommunen som säger att kött och charkprodukter som serveras i våra äldreboenden och skolor ska komma från svenska råvaror. Det blev problem i upphandlingen för vi såg att det kravet blev svårt att uppnå, säger Jonny Jones. I Rättvik råder politisk enighet om att kommunen ska bli självförsörjande. Hållbara måltider inom offentlig förvaltning Fokus Matglädje heter ett projekt som drivs av Hushållningssällskapens Förbund, med Jordbruksverket som delfinansiär. Projektet arbetar för Klimatsmart mat med hållbara råvaror och kreativ matlagning. Totalt deltar 50 kommuner/stadsdelar i Fokus Matglädje under På hemsidan finns mycket tips och stödmaterial: Jordbruksverket ska utreda nya ekomål Jordbruksverket ska på regeringens uppdrag analysera behovet och utformningen av nya mål för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet De ska också föreslå åtgärder som behövs för ekologisk produktion. Bakgrunden är att de tidigare gällande målen inte är uppnådda och att den inhemska efterfrågan är betydligt större än produktionen. Jordbruksverket arbetar nu med att utse en arbetsgrupp för uppdraget. Det ska göras i samråd med berörda myndigheter och organisationer och ska redovisas senast den 30 maj 2012, samtidigt som det tekniska underlaget för kommande landsbygdsprogram lämnas in. Tycker du att det behövs nya ekomål? Jordbruksverket vill ha synpunkter från konsumenter och producenter om ifall offentliga mål för ekologisk produktion behövs. Du kan ge din åsikt genom att svara på en enkät på BASF ansöker om godkännande för bladmögelresistent GMO-potatis Land Lantbruk och ATL En genmodifierad matpotatis som står emot potatisbladmögel har tagits fram av det tyska kemiföretaget BASF. De bladmögelresistenta generna har hämtats från vild potatis. I dagarna ansökte företaget om lov att starta kommersiell odling inom EU av GMO-potatissorten som kallas Fortuna.

4 Om Fortuna får EU:s klartecken kommer den främst att användas i tillverkningen av pommes frites. Företaget hoppas på att den kommersiella odlingen av potatisen kan börja EUs godkännandeprocess har hittills dock alltid dragit ut flera år i tiden. Förra året fick BASF för första gången lov att dra igång kommersiell odling av en annan genmodifierad potatis, Amflora, som används i stärkelseproduktion. Utsädesodlingar fanns bland annat i Skaraborg och i Norrbotten. Amflora är den andra GMO-grödan som EU har godkänt för odlingsändamål blev majsen, Mon 810, den första genförändrade grödan som får odlas i EU-jord. Gröna drinkar och grönt bröd För ett år sedan skrev en av nätverkets medlemmar, Nils Tiberg, om stadsodling i Fisksätra. (Nyhetsbrev 4/2010). Under detta år har Nils varit drivande i projektet Lärcentra för lokal mat och hälsa. Syftet mer projektet är att öka samverkan mellan olika odlingsinitiativ och med konsumenter. De odlingsgrupper eller lantbrukare som varit med är Hälsogården i Luleå, Mannesgården i Mattmar, Ramsjö gård i Björklinge, Matparken i Uppsala och Odla med solen i Nacka. Under 2011 har de haft ett visst bidrag till verksamheten från Jordbruksverket. I projektplanen ingick fem punkter: Lokal samverkan mellan producent - konsument Starta ett samverkansnät i Sverige Produktutveckling Utbildning IT stöd En särskilt spännande del i projektet är produktutveckling Tanken är att hitta nya produkter som öppnar möjlighet för en större marknad. I projektet har gröna drinkar, mjölksyrat bladgrönt, pestoprodukter samt grönt örtbröd tillverkats och testats på marknaden. Nya (gamla) grödor behövs för både hälsa och klimat, t ex produkter som ersätter spannmål. Bovete och quinoa har provodlats i liten skala. De utvecklas bäst utan konstgödsel och innehåller intressanta kolhydrater och proteiner. Nya sorter av fruktträd, bärbuskar, bärande klätterväxter och nötträd öppnar också nya möjligheter. Grönt bröd Det gröna brödet har bovete som bas, en ört och inget spannmål. Degvätskan är en tjock, näringsrik grön mix, smaksatt med timjan, gurkmeja och en gnutta havssalt. Degen gräddas vid en temperatur under 100 grader. Crucillade Koncentrerad mix av grönkål, palmkål, persilja och purjo med tillsats av olivolja, citron, tamari och havssalt. Ett vitamin- och smakrikt grönt elixir. Förvaring: I kylskåp 3 veckor Hackad kan kålen frysas för förvaring och processning Grön drink som livsmedel Bladgrönt kan ge hög avkastning t ex 0,5 kg/kvm räknat som TS. Använd i t ex grön drink kan bladgrönt bli mer av ett livsmedel än en dekoration. Gröna drinkar görs i mixer med näringsrika bladgröna växter efter säsong: lökväxter, nässlor, mållor, bladkål, mangold osv. Genom kombination med frukt och bär (allt från äpple till aronia) blir smaken god. Aronia Aronia är en buske som i soligt läge ger hög avkastning av lättskördade bär, rika på vitaminer och antioxidanter. Sorten Viking är särskilt saftig. Man kan lära sig uppskatta den kärva smaken hos färska bär, men de flesta föredrar Aronia som sylt eller saft. Bok- och aktivitetstips Matens pris Av Lillian Lundin Stöt, Mora De prisbelönta Sveriges Radio-reportrarna Daniel Öhman och Malin Olofsson har rest jorden runt i jakt på den billiga matens verkliga kostnader. Genom unika rapporter från holländska växthus, danska grisgårdar, brasilianska betesmarker, vietnamesiska fiskdammar och skånska kalkonfarmer berättar de sanningen om svenskarnas nya favoritvaror. Naturskyddsföreningen Dalarna har bokat vinnarna av Stora Journalistpriset att föreläsa om Matens pris: Mån 30 jan kl , Mora Folkhögskola. Tis 31 jan i Borlänge Folkets Hus, kl 13 och kl. 18. Boktips: Matens pris av Daniel Öhman och Malin Olofsson ISBN: Reporto Förlag, Utgiven sept 2011 Boken som matindustrin inte vill att du ska läsa. Vet du vad du äter? Vill du veta vad du äter? Eller vill du bara att maten ska vara billig? För det är den. Superbillig. Aldrig förr har vi lagt så lite av våra pengar på mat. Bra, tycker vi förstås när vi står i matbutiken. Men baksidan är en utveckling som är på väg att få världens livsmedelsförsörjning att kollapsa.

5 Prispressen har förvandlat bondgårdar till resultatenheter i en multinationell industri, helt beroende av olja och naturgas. Ensidig odling innebär tung påfrestning på miljön. På åkrarna används bekämpningsmedel så giftiga att de varje år dödar en kvarts miljon människor. Djur avlas så hårt att de går sönder. Men det finns vägar tillbaka till en sund matproduktion. "Matens pris" pekar ut riktningen och hjälper dig som konsument att göra bättre val med tips på bra och billiga varor. Svart jord Av Hans Jansson, Karlskoga Kommer jordbruket att leverera vår mat när oljan sinar? Vad för mat? Och till vilket pris? Gunnar Lindstedt är en av vårt lands mest ansedda journalister, tilldelad Stora journalistpriset och brett uppmärksammad för en rad engagerande och engagerade böcker om aktuella händelser och samhällstendenser. Den 26 januari kommer Gunnar Lindstedt till Karlskoga och Karlskoga Biologiska Förening och berättar om sin bok. Boktips: Svart jord av Gunnar Lindstedt Den senaste boken Svart jord berättar om vart de internationella storföretagen driver jordbrukets utveckling. Man blir förfärad, arg och inspirerad av att läsa den boken. De bördiga jordarna är redan intecknade, av många amerikanska jättar, men också svenska företag. Traditionellt drivna jordbruk, de som inte använder kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel och som bara nyttjar muskelkraft från människor och djur, producerar i allmänhet omkring tio kilokalorier födoämnen för varje kilokalori som lagts ner på odlingen. I högteknologiska jordbruk kostar det ofta tio kilokalorier energi för att producera en kilokalori energi som föda. Jordbruket i dag är en av de största energiförbrukarna i samhället. Det har ju varit så billigt bevars. Men vi är snabbt på väg in i en ny situation. mycket speciell och patentskyddat slag, för att nästa års skörd skall gro över huvud taget Vem vill gissa prisutvecklingen i den här nya ordningen som håller på att växa fram? Det här är inga framtidsfrågor. De är i allra högsta grad aktuella redan nu. Oljeprisets utveckling visar med all önskvärd tydlighet att olja som resurs redan begränsas. Oljetillgången och oljepriser är direkt och mycket mer än vi tror kopplat till den mat vi konsumerar och i viss utsträckning är beroende av. Men närmast står sannolikt problemet med de begränsade oljetillgångarna och det beroende av olja vi byggt de flesta system på. Vi äter inte olja, men nästan. Forskning visar, skriver Gunnar Lindstedt, att det i genomsnitt går åt liter olja för att föda en amerikan ett år. Utan oljeförbrukning skulle det i nuvarande system bli väldigt tomt på våra bord. Olja är ett energislag med snara och kraftiga begränsningar. Forskningen har kommit igång med energi som av någon anledning kallas alternativ trots deras inneboende evighetsperspektiv sol, vind och vågenergi, men det finns ett energislag som vi ställt av under de senaste två seklerna och i många avseenden dömt ut och glömt bort, men ett energislag som totalt sett ständigt förnyas och är beständigt muskelkraft, en basal del i den fullständiga ekologiska kretsloppsfunktionen. Det finns gott om den över hela världen, undanstoppad som omodern i arbetslöshetsstatistik och passiviserat armod, förvisso även i välfärdsfetma. Javisst, det finns en faktor 40, de maskinella systemen är 40 gånger effektivare än handkraft, men det finns MEN. Det är oljetillgången. Det handlar om vad jorden tål och inte tål. Det handlar om klimatförändringarna och ofrånkomliga förändringar av livsmönster, kommunikationssystem och temperaturjusteringsteknik för att vi ska kunna bo där vi bor. Och det handlar om en fortsatt växande befolkning på jorden och en ofrånkomlig rättvisare omfördelning av våra totala resurser. I boken Svart jord följer Gunnar Lindstedt bönder i Sverige, Ryssland och USA. Ser på förändringar och framför allt på vad som håller på att ske. Det är dramatik, men till stor del fortfarande bakom kulisserna. Det är inte bara tillgången till den bördigaste jorden det handlar om. Det skapas nya fantastiskt produktiva grödor. Men till skillnad från de grödor vi lärt oss känna så är de nya supergrödorna sterila. Bonden kan inte spara en del av skörden för nästa års utsäde. Nej de gror inte. Man måste köpa nytt utsäde varje år. Eller konstgödning av

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Kostrådet på omvärldsbevakning.

Kostrådet på omvärldsbevakning. Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling EEN TTI IDNING UTTGI IVVEEN AVV LLUDVVI IKA KOMMUNSS REEFFEEREENSSGRUPPPP FFÖR KOSSTT OCH EEKOLLOGI ISSKA VVAROR GRUNDAD 2006 NR 24 December 2011 Kostrådet

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningen har ombetts av Coop att kommentera de ekolöften som riksdagspartierna har gett Coop som svar på följande fråga; Omställningen

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket EkoMatCentrum Eva Fröman EkoMatCentrum Mimi Dekker Eva Fröman Ekomatsligan & Lilla Ekomatsligan Föreläsningar och kurser om mat, klimat

Läs mer

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Minskat matsvinn Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Min resa Hemma i köket HR 2005 Ekocafét Kock, fiskeboda Kostvetarprogrammet, Uppsala Universitet Uppsala Nya Tidning Elsas hälsa Dyraremat,nu!

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. www.hushallninsgssallskapet.se Hushållningssällskapet står för; Kunskap för landets framtid Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. Värderingsövningar

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER Riv ut och spara mittuppslaget Till Sveriges matlagare När tiden och lusten finns är det få saker som är så njutbara som att laga en god måltid. En god

Läs mer

Tema mat FAMILJER. 2012 08 21 Anna Wahlberg

Tema mat FAMILJER. 2012 08 21 Anna Wahlberg Tema mat FAMILJER 2012 08 21 Anna Wahlberg Dagordning 18.00 19.00 Föreläsning 19.00 19.20 Uppföljning Hemester & Livsstilsprofilen 19.20 19.50 Förbättra recepten 25% med Anna R 19.50 20.00 Paus 20.00 20.20

Läs mer

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42 Lammkorv med linser och rostad potatis vecka 42 familj Lammkorv med linser och rostad potatis cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2527 kj/ 606 kcal. Protein 25,6 g. Fett 28,1 g. Kolhydrater

Läs mer

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24 Spätta med rödlöksgremolata vecka 24 inspiration Spätta med rödlöksgremolata Ett utsökt fiskrecept där rödlöksgremolata serveras som tillbehör. Den fräscha gremolatan får smak av persilja, citron och lök

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Välkomna till Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Norrbottens Läns Landsting 17 september 2014 Staffan Carlberg KRAV Ekologisk grundkurs KRAV som organisation, mervärden Märkningar Ekologisk produktion

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

Klimatförändringarna angår oss alla

Klimatförändringarna angår oss alla OM mat och klimat 1 2 Klimatförändringarna angår oss alla och många efterlyser enkla tips att använda i vardagen. Här kommer tips om 10 enkla, men betydelsefulla klimatval när du handlar, lagar och äter

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Elsas klimatsmarta skafferi - UNT.se

Elsas klimatsmarta skafferi - UNT.se Publicerad: 2011-12-01 09:34, senaste uppdaterad: 2011-12-08 15:12 Läs upp Elsa Fries Foto: Emma Eriksson + Visa bildtexten Elsas klimatsmarta skafferi Hon är helt övertygad om att det spelar stor roll

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

Läs mer

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5) 2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Klimatpåverkan från 8 skolmåltider inklusive alternativ rätt där vissa råvaror bytts ut Lathund för aktiva råvaruval ur klimatsynpunkt

Läs mer

Äkta smakupplevelser!

Äkta smakupplevelser! Äkta smakupplevelser! Receptbroschyr för soliga vårdagar Ann-Louises Quinoasallad med passionsfrukt, torkad physalis och nötmix, 4 portioner Ann-Louises fantastiska Lemony-lime hummus, en stor sats Till

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som man kan göra under Miljövänliga Veckan 2013 med tema ekologisk mat. Om du inte har möjlighet att

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Karin Sahlström Miljösmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling - Brundtlandkommissionen 1987 Klimatsmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling eller

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Seminarierapport från Ekologiskt Forum Ekologisk mat inom offentlig sektor. Grythyttan fredagen den 29 oktober 2010

Seminarierapport från Ekologiskt Forum Ekologisk mat inom offentlig sektor. Grythyttan fredagen den 29 oktober 2010 Seminarierapport från Ekologiskt Forum Ekologisk mat inom offentlig sektor Grythyttan fredagen den 29 oktober 2010 Seminariets syfte var att ge kunskaper som kan underlätta för aktörer i kommuner och landsting

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Lär dig mer om din kost

Lär dig mer om din kost kostspecial Fitness stora Matiga sallader sidan 64 Ekologiskt sidan 52 Lär dig mer om din kost Smoothietrender sidan 59 Äta bör du. Annars orkar du inte träna. Häng med i vår kostspecial och lär dig göra

Läs mer

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Sremska med avokadoröra. vecka 13 Sremska med avokadoröra och salsa vecka 13 familj Sremska med avokadoröra och salsa cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2632 kj/629 kcal. Protein 18,4 g. Fett 34,4 g. Kolhydrater 59,7 g. Ingredienser:

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Svenskarna och lokalproducerat

Svenskarna och lokalproducerat Svenskarna och lokalproducerat Norrmejerier och YouGov 2013 Kristina Stiernspetz Norrmejerier Syfte För tredje året i rad har Norrmejerier låtit undersöka svenskarnas inställning till och intresse för

Läs mer

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65 Åk 5 Kompis med kroppen Namn: Känner du igen mig? Frukter och grönsaker kan delas in i olika grupper. Det finns kålväxter, lökväxter, citrusfrukter och många andra. Ofta namnges gruppen efter hur de växer

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

Stärkt konkurrenskraft inom gröna och blåa näringar genom närmare relation till konsumenterna och ökad medvetenhet om livsmedelskvalitet.

Stärkt konkurrenskraft inom gröna och blåa näringar genom närmare relation till konsumenterna och ökad medvetenhet om livsmedelskvalitet. Stärkt konkurrenskraft inom gröna och blåa näringar genom närmare relation till konsumenterna och ökad medvetenhet om livsmedelskvalitet. Landsbygdsnätverket 2014 Kommuner och landsting vill, kan och vågar

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Hälften så många kor idag som för 65 år sedan

Hälften så många kor idag som för 65 år sedan Hälften så många kor idag som för 65 år sedan Av tabellen ovan framgår bland annat att antalet nötkreatur har nästan halverats de senaste 65 åren. Källa: Statens Jordbruksverk. Idag är råder informationskaos

Läs mer

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan.

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 1 Fem smala soppor Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 5 Recept Foto: Lars Paulsson Nudelsoppa med kycklingwok Wok 1 st kycklingfilé 0,5 st purjolök, liten strimlad 1 st paprika, strimlad

Läs mer

Kampanjvaror v. 44-52, 2010

Kampanjvaror v. 44-52, 2010 Kampanjvaror v. 44-52, 2010 174599 Rapsolja med apelsin & saffran, 2 liter 110,60/st * 136242 Rapsolja med citron, 2 liter 110,60/st 136192 Rapsolja med rosmarin, 2 liter 110,60/st 136135 Rapsolja med

Läs mer

Sammanfattning. Grupp A4_5, Inger Larsson, Johannes Petterson, Caroline Gustafsson, Josefine Englund, Sofia Karlsson.

Sammanfattning. Grupp A4_5, Inger Larsson, Johannes Petterson, Caroline Gustafsson, Josefine Englund, Sofia Karlsson. Sammanfattning Rubriken vi valt för vårt projektabete är Vad är. och hur skiljer det sig ifrån konventionellt?syftet med vårt projektarbete är att göra en PP-presentation som skall fungera som utbildningsmateriel

Läs mer