Nyhetsbrevet Mat & Jordbruk

Transkript

1 Nr 4 - December 2011 Nyhetsbrevet Mat & Jordbruk Nytt år och ny referensgrupp! Här är årets sista nyhetsbrev, och snart är det dags för ett nytt år för nätverket. En ny referensgrupp håller just nu på att bildas. Det är kul att det är många som vill vara med och just nu pågår en omröstning i hela nätverket. Många av er har redan röstat, och ni andra har chansen fram till jul. Att vara mer i referensgruppen är att sätt att vara aktiv, andra sätt är att skriva och diskutera på vår hemsida eller på facebook-sidan., båda öppna för alla som vill delta i diskussionen eller tipsa om saker som är på gång. Lagom till jul öppnas dessutom ett nytt forum, Nya Naturkontakt, där nätverken kommer att ha egna interna sidor för diskussion och information. Med förhoppningar på ett nytt och än mer aktivt år för hela nätverket! Eva-Lena Baljväxter minskar utsläppen av växthusgaser Lustgasavgången från odling av baljväxter är i genomsnitt 60 procent lägre än i kvävegödslade grödor och klimatavtrycken från koldioxid och energiåtgång är också mindre. Dessutom binds mer kol in i marken med baljväxter i växtföljden. Det visar en ny vetenskaplig rapport där resultaten från ett stort antal studier analyserats. Stor skillnad i lustgasutsläpp Enligt IPCC ger spridning av 100 kg handelsgödselkväve ett utsläpp av lustgas motsvarande 470 kg koldioxidekvivalenter. Tidigare har även biologisk kvävefixering antagits ge upphov till stora mängder lustgas, men enligt den senaste IPCC-rapporten betraktas denna inte som en källa till lustgasutsläpp. Baljväxternas unika förmåga att fixera luftens kväve med hjälp av symbiotiska jordbakterier gör dem särskilt intressanta ur odlingssynpunkt. Deras betydelse för klimatrelaterade frågor har dock inte diskuterats särskilt mycket. Nu har en internationell forskargrupp, ledd av Erik Steen Jensen vid SLU, sammanställt och analyserat ett stort antal studier av baljväxtodlingens effekter på lustgas- och koldioxidavgången, energiåtgång, kolinbindning i marken och potentialen hos baljväxterna för bioenergi. På samtliga områden visar studien på positiva effekter. Baljväxtgrödorna släpper i genomsnitt ut 1,3 kg lustgaskväve per hektar, bakgrundsemissionen från mark är 1,2 kg, medan mineralkvävegödslade grödor i medeltal avger 3,2 kg lustgaskväve per hektar. De tillfällen då baljväxter ger upphov till lustgasutsläpp är när baljväxtvallar bryts eller då baljväxter används som gröngödsling och stora mängder lättillgängligt kväve frigörs. Mindre CO2 och energiförbrukning Förbrukningen av fossil energi är också mindre vid odling av baljväxter än då mineralkvävegödslade grödor odlas, procent lägre för en enskild gröda och procent lägre över en växtföljdsperiod. Skillnaden beror främst på energiåtgången vid produktion av handelsgödselkväve, men också på att mindre växtskyddsmedel används då baljväxtgrödor kommer in i växtföljden. Dock minskar skillnaden i energiåtgång betydligt om beräkningen görs per kg produkt, men om energiinsatsen däremot beräknas per kg protein blir det till fördel för baljväxterna. Mer bundet kol Kolinlagring i mark genom odling sker när mer kol tillförs genom fotosyntesen än som förloras genom markandning. En nyckelfaktor är nettotillförseln av kväve till systemet. Analyserade studier visar att kolinlagringen är större för baljväxter än för stråsäd och gräsvallar även när dessa kvävegödslas. Ett längre referat finns på Greppa Näringen hemsida: nskarutslappenavvaxthusgaser b3b01336df878e html Hela forskningsrapporten finns som PDF på Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik Naturvårdsverket har sammanställt en syntesrapport baserad på 18 studier av jordbrukspolitikens miljöeffekter under Mat och Jordbruksnätverket Kontakt: Eva Lena Rådberg eva lena.radberg@naturskyddsforeningen.se Tel

2 Rapporten konstaterar att reformprocessen ur ett miljöperspektiv gått i rätt riktning och relativt snabbt. När det gäller att uppnå positiva eller förbättrade miljöeffekter har riktade ersättningar inom landsbygdsprogrammen, som är en del av jordbrukspolitiken (pelare 2), visat sig överlägsna. Huvuddelen av jordbrukspolitikens budget går dock till generella stöd som inte kan riktas (pelare 1), och som därför är trögmanövrerade och har lägre miljöeffektivitet. Miljönyttan kan öka om mer av budgeten består av riktade stöd. Dock är riktade stöd inte alltid det mest kostnadseffektiva, då de har en betydligt högre administrativ prislapp. Hela rapporten finns på: / pdf Stöd för Naturskyddsföreningens linje Rapporten ger stöd för Naturskyddsföreningens linje i diskussionerna om det nya jordbrukspolitiska programmet, CAP Tillsamman med andra miljöorganisationer i Europa arbetar föreningen för att mer pengar ska gå till riktade ersättningar och mindre till rent inkomststöd. I förra Nyhetsbrevet skrev vi om hur Naturskyddsföreningen agerar för att påverka vår egen regering i frågan. Mer ekomjölk men mindre försäljning Sjunkande försäljning av ekomjölken totalt, men i norr och söder fortsätter den att växa Den ekologiska mjölkinvägningen är idag kring 30 % större än för ett år sedan. Samtidigt har ökningen av dagligvaruhandelns försäljning av ekologiska mejeriprodukter avstannat. Enligt Svensk Mjölk ökade den totala konsumtionen av ekologiska mejeriprodukter under årets första sju månader med 1,7 procent, där den största ökningen skedde i början av året. Under sommaren ser vi dock en markant minskad efterfrågan. Under juli var den totala konsumtionen av ekologiska produkter 5,6 procent lägre än juli förra året, säger Lennart Holmström, som arbetar med statistik och marknadsanalys på Svensk Mjölk. Försäljning januari juli 2011 Konsumtionsmjölk: + 8,4 procent, började minska i juli, 2011 Syrade produkter: -9,7 procent, började minska januari 2010 Grädde: -11,1 procent, började minska augusti 2010 Ost: -27,1 procent, började minska oktober 2010 Källa: Svensk Mjölk Stort tapp för Arla Arla har den största volymen ekomjölk och därför ger minskningen i försäljning ett stort genomslag på den totala konsumtionen. Arla har dessutom ökat sin totala mjölkinvägning under 2011 och brottas därför med ett stort överskott på ekomjölk. Den ekologiska mjölkinvägningen skenar i väg rejält under första kvartalet Invägningen ligger mellan 28 och nästan 30 procent högre varje månad jämfört med samma period under 2010, enligt statistik från Svensk Mjölk. Andelen ekologisk mjölk har ökat från 9,1 procent på årsbasis 2010 till att passera 11 procent under första kvartalet Siffrorna för april, som ännu inte sammanställts, är troligen ännu högre då en av Europas största ekologiska mjölkgårdar, Vadsbo Mjölk med nästan 1000 mjölkande kor, började leverera. Ökar i norr och söder Utanför Arla-land fortsätter ekomjölksförsäljningen att öka, men från en lägre nivå. Coops Änglamarksmjölk, som produceras av Milko, har tagit marknadsandelar, men även inom Skånemejerier och Norrmejerier fortsätter ekologiskt att sälja bra. Norrmejerier har ökat invägningen i år med 14 procent och även försäljningen. Milko har ökat sin ekologiska försäljning under de första nio månaderna med cirka 30 procent, jämfört med samma period under förra året. Skånemejerier har också tagit andelar när det gäller ekomjölken, inte minst med hjälp av Hjordnära 1. Under de senaste tolv månaderna har deras försäljning av ekologisk mjölk till butik i hela landet ökat med 15 procent. Läs hela artikeln på Storm kring upphandlingar Att upphandla ekologiska livsmedel är inte ett problem enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU), men om en kommun vill försäkra sig om att få svenska eller närproducerade råvaror är det betydligt mer komplicerat. Det som varit aktuellt under de senaste åren är upphandling av livsmedel från svensk djurproduktion, där Miljöstyrningsrådet har tagit fram kriterier som nu prövas rättsligt. Det har tidvis blåst hårt i debatten då många kommuner upplever att lagen om offentlig upphandling fungerar dåligt när det gäller inköp av mat. Säffle och Klippan är några av de få exempel mot strömmen där kostchefen uppger att upphandlingen fungerat bra. I rapporten Den offentliga maten har frilansjournalisten Sven Secher intervjuat olika aktörer om rättsläget i Sverige just nu. Han redovisar bl.a. en undersökning från Stockholms stad 1 Hjordnära Mejeri utanför Hjo drivs av bönder från sju mjölkgårdar som tillsammans med Skånemejerier startat ett eget mejeri. Gårdarna ligger inom en radie av 2,5 mil från mejeriet och har tillsammans ungefär tusen kor.

3 2010, som visar att 70 % av den kyckling som används i matlagningen var importerad. Rapporten, utgiven av Pig Poultry Press AB som också ger ut branschtidningen Fjäderfä, fokuserar delvis på ägg och kyckling i offentliga kök. Det som gör den läsvärd ur ett mer allmänt perspektiv är redovisningen av rättsläget när det gäller upphandling med specificerade djurskyddskrav. Enligt Konkurrensverkets sammanställning som refereras i rapporten, överklagades 121 beslut om offentlig upphandling av livsmedel under juni Det motsvarar 57 % av alla livsmedelupphandlingar under perioden. Av dessa fick den överklagande parten rätt i 41 % av fallen. 66 % av överklagandena gjordes av någon av de tre största aktörerna Servera, Menigo eller Dafgårds. Dessa företag intervjuas också i rapporten. Den tar upp en rad olika exempel på kommuner och landsting som ställt djuromsorgs krav. En del är lyckade exempel som t.ex. Klippan, Dalsland/Säffle och en Kommungrupp i Örebro och Västmanlands län. Men det finns också fall där upphandlingen inte godkänts, t.ex. Sigtuna, eller fall som fått godkänt i första instans, men som sedan överklagats till kammarrätten. Dit hör bl.a. Rättvik. Hela rapporten Den offentliga maten, oktober 2011, utgiven av Pig Poultry Press AB finns att ladda ner på: Kommentar: Under 2010 var det flera kommuner som fick bakläxa på krav för att djurhållningen skulle följa svensk djurskyddslagstiftning, efter överklagande från Servera. Däribland finns sex Skånekommuner företrädda av Lunds kommun samt Laholms och Hylte kommuner. I dessa fall har kommunerna dock inte följt Miljöstyrningsrådets nuvarande kriterier./eva-lena Rättvik blir självförsörjande på kött, potatis och grönsaker utan upphandling Källa: Upphandling24 Rättvik kan få 100 procent närodlat och kravmärkt gris och nötkött, allt utan att bryta mot LOU. Lösningen är att producera livsmedlen i kommunens egen regi. Under 2006 tog Rättviks kommun över driften av lantbruksgymnasiet från landstinget och då föddes idén om att köpa de jordbruksprodukter som produceras på skolan. Centerpartistiska kommunalrådet Jonny Jones berättar att kommunen har tidigare inhandlat kött och charkprodukter från Siljan Chark där merparten kom från lokala råvaror. Under våren 2009 skulle Rättvik gå ut i en ny livsmedelsupphandling och då uppstod problem med en önskan att köpa närodlat. Kommunen skulle bli tvungen att anta ett billigare anbud från en matleverantör långt borta. Vi har en garanti i kommunen som säger att kött och charkprodukter som serveras i våra äldreboenden och skolor ska komma från svenska råvaror. Det blev problem i upphandlingen för vi såg att det kravet blev svårt att uppnå, säger Jonny Jones. I Rättvik råder politisk enighet om att kommunen ska bli självförsörjande. Hållbara måltider inom offentlig förvaltning Fokus Matglädje heter ett projekt som drivs av Hushållningssällskapens Förbund, med Jordbruksverket som delfinansiär. Projektet arbetar för Klimatsmart mat med hållbara råvaror och kreativ matlagning. Totalt deltar 50 kommuner/stadsdelar i Fokus Matglädje under På hemsidan finns mycket tips och stödmaterial: Jordbruksverket ska utreda nya ekomål Jordbruksverket ska på regeringens uppdrag analysera behovet och utformningen av nya mål för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet De ska också föreslå åtgärder som behövs för ekologisk produktion. Bakgrunden är att de tidigare gällande målen inte är uppnådda och att den inhemska efterfrågan är betydligt större än produktionen. Jordbruksverket arbetar nu med att utse en arbetsgrupp för uppdraget. Det ska göras i samråd med berörda myndigheter och organisationer och ska redovisas senast den 30 maj 2012, samtidigt som det tekniska underlaget för kommande landsbygdsprogram lämnas in. Tycker du att det behövs nya ekomål? Jordbruksverket vill ha synpunkter från konsumenter och producenter om ifall offentliga mål för ekologisk produktion behövs. Du kan ge din åsikt genom att svara på en enkät på BASF ansöker om godkännande för bladmögelresistent GMO-potatis Land Lantbruk och ATL En genmodifierad matpotatis som står emot potatisbladmögel har tagits fram av det tyska kemiföretaget BASF. De bladmögelresistenta generna har hämtats från vild potatis. I dagarna ansökte företaget om lov att starta kommersiell odling inom EU av GMO-potatissorten som kallas Fortuna.

4 Om Fortuna får EU:s klartecken kommer den främst att användas i tillverkningen av pommes frites. Företaget hoppas på att den kommersiella odlingen av potatisen kan börja EUs godkännandeprocess har hittills dock alltid dragit ut flera år i tiden. Förra året fick BASF för första gången lov att dra igång kommersiell odling av en annan genmodifierad potatis, Amflora, som används i stärkelseproduktion. Utsädesodlingar fanns bland annat i Skaraborg och i Norrbotten. Amflora är den andra GMO-grödan som EU har godkänt för odlingsändamål blev majsen, Mon 810, den första genförändrade grödan som får odlas i EU-jord. Gröna drinkar och grönt bröd För ett år sedan skrev en av nätverkets medlemmar, Nils Tiberg, om stadsodling i Fisksätra. (Nyhetsbrev 4/2010). Under detta år har Nils varit drivande i projektet Lärcentra för lokal mat och hälsa. Syftet mer projektet är att öka samverkan mellan olika odlingsinitiativ och med konsumenter. De odlingsgrupper eller lantbrukare som varit med är Hälsogården i Luleå, Mannesgården i Mattmar, Ramsjö gård i Björklinge, Matparken i Uppsala och Odla med solen i Nacka. Under 2011 har de haft ett visst bidrag till verksamheten från Jordbruksverket. I projektplanen ingick fem punkter: Lokal samverkan mellan producent - konsument Starta ett samverkansnät i Sverige Produktutveckling Utbildning IT stöd En särskilt spännande del i projektet är produktutveckling Tanken är att hitta nya produkter som öppnar möjlighet för en större marknad. I projektet har gröna drinkar, mjölksyrat bladgrönt, pestoprodukter samt grönt örtbröd tillverkats och testats på marknaden. Nya (gamla) grödor behövs för både hälsa och klimat, t ex produkter som ersätter spannmål. Bovete och quinoa har provodlats i liten skala. De utvecklas bäst utan konstgödsel och innehåller intressanta kolhydrater och proteiner. Nya sorter av fruktträd, bärbuskar, bärande klätterväxter och nötträd öppnar också nya möjligheter. Grönt bröd Det gröna brödet har bovete som bas, en ört och inget spannmål. Degvätskan är en tjock, näringsrik grön mix, smaksatt med timjan, gurkmeja och en gnutta havssalt. Degen gräddas vid en temperatur under 100 grader. Crucillade Koncentrerad mix av grönkål, palmkål, persilja och purjo med tillsats av olivolja, citron, tamari och havssalt. Ett vitamin- och smakrikt grönt elixir. Förvaring: I kylskåp 3 veckor Hackad kan kålen frysas för förvaring och processning Grön drink som livsmedel Bladgrönt kan ge hög avkastning t ex 0,5 kg/kvm räknat som TS. Använd i t ex grön drink kan bladgrönt bli mer av ett livsmedel än en dekoration. Gröna drinkar görs i mixer med näringsrika bladgröna växter efter säsong: lökväxter, nässlor, mållor, bladkål, mangold osv. Genom kombination med frukt och bär (allt från äpple till aronia) blir smaken god. Aronia Aronia är en buske som i soligt läge ger hög avkastning av lättskördade bär, rika på vitaminer och antioxidanter. Sorten Viking är särskilt saftig. Man kan lära sig uppskatta den kärva smaken hos färska bär, men de flesta föredrar Aronia som sylt eller saft. Bok- och aktivitetstips Matens pris Av Lillian Lundin Stöt, Mora De prisbelönta Sveriges Radio-reportrarna Daniel Öhman och Malin Olofsson har rest jorden runt i jakt på den billiga matens verkliga kostnader. Genom unika rapporter från holländska växthus, danska grisgårdar, brasilianska betesmarker, vietnamesiska fiskdammar och skånska kalkonfarmer berättar de sanningen om svenskarnas nya favoritvaror. Naturskyddsföreningen Dalarna har bokat vinnarna av Stora Journalistpriset att föreläsa om Matens pris: Mån 30 jan kl , Mora Folkhögskola. Tis 31 jan i Borlänge Folkets Hus, kl 13 och kl. 18. Boktips: Matens pris av Daniel Öhman och Malin Olofsson ISBN: Reporto Förlag, Utgiven sept 2011 Boken som matindustrin inte vill att du ska läsa. Vet du vad du äter? Vill du veta vad du äter? Eller vill du bara att maten ska vara billig? För det är den. Superbillig. Aldrig förr har vi lagt så lite av våra pengar på mat. Bra, tycker vi förstås när vi står i matbutiken. Men baksidan är en utveckling som är på väg att få världens livsmedelsförsörjning att kollapsa.

5 Prispressen har förvandlat bondgårdar till resultatenheter i en multinationell industri, helt beroende av olja och naturgas. Ensidig odling innebär tung påfrestning på miljön. På åkrarna används bekämpningsmedel så giftiga att de varje år dödar en kvarts miljon människor. Djur avlas så hårt att de går sönder. Men det finns vägar tillbaka till en sund matproduktion. "Matens pris" pekar ut riktningen och hjälper dig som konsument att göra bättre val med tips på bra och billiga varor. Svart jord Av Hans Jansson, Karlskoga Kommer jordbruket att leverera vår mat när oljan sinar? Vad för mat? Och till vilket pris? Gunnar Lindstedt är en av vårt lands mest ansedda journalister, tilldelad Stora journalistpriset och brett uppmärksammad för en rad engagerande och engagerade böcker om aktuella händelser och samhällstendenser. Den 26 januari kommer Gunnar Lindstedt till Karlskoga och Karlskoga Biologiska Förening och berättar om sin bok. Boktips: Svart jord av Gunnar Lindstedt Den senaste boken Svart jord berättar om vart de internationella storföretagen driver jordbrukets utveckling. Man blir förfärad, arg och inspirerad av att läsa den boken. De bördiga jordarna är redan intecknade, av många amerikanska jättar, men också svenska företag. Traditionellt drivna jordbruk, de som inte använder kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel och som bara nyttjar muskelkraft från människor och djur, producerar i allmänhet omkring tio kilokalorier födoämnen för varje kilokalori som lagts ner på odlingen. I högteknologiska jordbruk kostar det ofta tio kilokalorier energi för att producera en kilokalori energi som föda. Jordbruket i dag är en av de största energiförbrukarna i samhället. Det har ju varit så billigt bevars. Men vi är snabbt på väg in i en ny situation. mycket speciell och patentskyddat slag, för att nästa års skörd skall gro över huvud taget Vem vill gissa prisutvecklingen i den här nya ordningen som håller på att växa fram? Det här är inga framtidsfrågor. De är i allra högsta grad aktuella redan nu. Oljeprisets utveckling visar med all önskvärd tydlighet att olja som resurs redan begränsas. Oljetillgången och oljepriser är direkt och mycket mer än vi tror kopplat till den mat vi konsumerar och i viss utsträckning är beroende av. Men närmast står sannolikt problemet med de begränsade oljetillgångarna och det beroende av olja vi byggt de flesta system på. Vi äter inte olja, men nästan. Forskning visar, skriver Gunnar Lindstedt, att det i genomsnitt går åt liter olja för att föda en amerikan ett år. Utan oljeförbrukning skulle det i nuvarande system bli väldigt tomt på våra bord. Olja är ett energislag med snara och kraftiga begränsningar. Forskningen har kommit igång med energi som av någon anledning kallas alternativ trots deras inneboende evighetsperspektiv sol, vind och vågenergi, men det finns ett energislag som vi ställt av under de senaste två seklerna och i många avseenden dömt ut och glömt bort, men ett energislag som totalt sett ständigt förnyas och är beständigt muskelkraft, en basal del i den fullständiga ekologiska kretsloppsfunktionen. Det finns gott om den över hela världen, undanstoppad som omodern i arbetslöshetsstatistik och passiviserat armod, förvisso även i välfärdsfetma. Javisst, det finns en faktor 40, de maskinella systemen är 40 gånger effektivare än handkraft, men det finns MEN. Det är oljetillgången. Det handlar om vad jorden tål och inte tål. Det handlar om klimatförändringarna och ofrånkomliga förändringar av livsmönster, kommunikationssystem och temperaturjusteringsteknik för att vi ska kunna bo där vi bor. Och det handlar om en fortsatt växande befolkning på jorden och en ofrånkomlig rättvisare omfördelning av våra totala resurser. I boken Svart jord följer Gunnar Lindstedt bönder i Sverige, Ryssland och USA. Ser på förändringar och framför allt på vad som håller på att ske. Det är dramatik, men till stor del fortfarande bakom kulisserna. Det är inte bara tillgången till den bördigaste jorden det handlar om. Det skapas nya fantastiskt produktiva grödor. Men till skillnad från de grödor vi lärt oss känna så är de nya supergrödorna sterila. Bonden kan inte spara en del av skörden för nästa års utsäde. Nej de gror inte. Man måste köpa nytt utsäde varje år. Eller konstgödning av