Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
|
|
- Rebecka Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag vid prioriteringen av tillstånds- och åtgärdsparet. (Läs mer om nationella riktlinjer och prioriteringar på Arbetsdokumentet har inte blivit korrekturläst varför det kan finnas vissa språkliga och andra formmässiga fel.
2 Tillstånd: Symtom som ger misstanke om artros i höft Åtgärd: Diagnostisering med stöd av en samlad bedömning av anamnes, symptom och kliniska fynd Rad: B03.01 Metod: Litteratursökning genomfördes i PubMed med söktermer enligt bifogad dokumentation. Totalt identifierades 19 systematiska översikter (SÖ). Av dessa uppfyllde endast en SÖ av Reijman [1] våra kriterier att studera reliabilitet och validitet för ofta använda diagnoskriterier för artros i höft (höft OA). Reijman har gjort sin litteratursökning i Medline/PubMed 1966-mars 2002, Cochrane Library och Embase 1990-mars Litteratursökningen avslutades med screening av alla relevanta artiklar i de identifierade artiklarnas referenslistor. Därefter gjordes en upprepad sökning med alla keywords från de identifierade artiklarna. Av 1170 artiklar uppfyllde 12 studier de viktigaste inklusionskriterierna: att både personer med höft OA respektive utan höft OA skulle ingå i studien, att det var en originalartikel eller SÖ, att minst en av sju i förväg angivna definitioner av höftartros fanns med, och att designen fanns angiven för reliabilitet, validitet och applicerbarhet av diagnos av höftledsartros. Dessa kriterier var huvudorsaker till exklusion av studier. Ytterligare 2 studier hittades från referenslistor och inkluderades i den systematiska översikten. Acceptabel metodologisk kvalitet kontrollerades vid inklusionen. Data publicerade i Reijmans SÖ presenteras här nedan i tabellen som underlag för granskningen i detta arbetsdokument av reliabilitet och validitet av de vanligast använda definitionerna av höft OA. Dessutom presenteras ytterligare en artikel av Reijman [2] som hittats via sökning i referenslistor. För att i detta arbetsdokument närmare kunna beskriva sensitivitet och specificitet för olika kliniska kriterier i anamnes och status granskas även originalartikeln av Altman och medarbetare [3] som ingår i Reijmans SÖ [1].
3 Tabell: Validitet och reliabilitet för diagnostiska test för artros i höft har sammanställts från granskade artiklar [1], [2] och [3]. Författare, år Studiedesign Patientpopulation Intervention med testmetod och referensmetod Effektmått Sensitivitet Effektmått Specificitet Effektmått OR/LR Reliabilitet ICC/kappa (95 % CI) Övrigt Altman 1991 En tvärsnittsstudie (1cs) av patienter i öppenvård, multicenter, målsättningen var att ta fram diagnoskriterier för primär och sekundär höftledsartros för kliniska och epidemiologisk a studier. Konsensus via Delphi teknik identifierade kriterier vilka studerades i studiepopulatio nen med multivariata analyser och i 1 studie (n=227 patienter inkluderade, 26 ej kompletta data, 201 pat utvärderades) 114 patienter med smärta lokaliserad till höftled, tillgänglig aktuell röntgenbild med artros förändring jämfört med 87 patienter med höftsmärta som enligt expert utifrån kliniska data och röntgenfynd inte har artros (37 patienter med RA + 50 patienter med andra ledsjukdomar) Testmetod 1a:1-2 Höft OA definierat genom samlad bedömning av anamnes, symtom, status och/eller lab: Testmetod 1a:1, kliniska kriteria utan lab: 1. höftsmärta och 2a. inåtrotation 15 grader och 2b. smärta vid inåtrotation och 2c. morgonstelhet i höft 60 min och 2d. ålder > 50 år Testmetod 1a:2,
4 klassifikationst räd/ algoritmer: 1a-1, 1a-2; klinisk anamnes och status med eller utan lab, 1a-3; klin anamnes och status med lab och med röntgen kliniska kriteria utan eller med lab: 1. höftsmärta och 2a. nedsatt inåtrotation <15 grader och 2b. höftflexion <= 115 grader eller SR <= 45 mm/tim Testmetod 1b:1, kliniska kriteria med lab och röntgenfynd: höftsmärta kombinerat med minst 2 av följande 3 fynd: - osteofyter (femoral, acetabular), - nedsatt ledspringehöjd (övre, axial och/eller medial) - SR < 20 mm/tim
5 Referensmetod 1a:1, 1a:2, 1b:1 Expertbedömning Författare, år Studiedesign Patientpopulation Intervention med testmetod och referensmetod Reijman 2004 SÖ Reliabilitet för definitioner av höft OA SÖ inkluderar 14 studier, 13 av dessa studerar reliabilitet för 5 av 6 definitioner som studeras in denna SÖ Tvillingregister, Australien, Bellamy (1999) n = 159 män 28.9 % medelålder 58.8 år Testmetod 1a:3, kliniska kriteria utan eller med lab: ACR kliniska kriteria anamnes, symtom och status med eller utan lab (SR<45 mm/tim) Testmetod 1b:2, kliniska kriteria, ROA och lab: ACR kliniska kriteria, anamnes, symtom, status, lab och röntgen Referensmetod 1a:3, 1b:2: Expertbedömning Effektmått Effektmått Effektmått Statistik/ Cut-off/ Intrarater reliabilitet Interrater reliabilitet ( *) ( *) OR/LR prevalence/ diskriminera höft OA/ k (dichotomous=di)/ cut-off saknas/ * kappa justerad för prevalens och bias/diskriminerar höft ej k (di)/cut-off saknas/ * kappa justerad för prevalens och bias / ej Testmetod 1b:3, ROA
6 Primärvård Bierma-Zeinstra (1999) N = 227, män 27 %, medelålder 66 (SD 9.6) Kellgren & Lawrence 0-4, (pelvic anterior/posterior och axial utåt roterade ben) 0.75 k (di)/ cut-off >= 2/ prevalens anges ej/ svårighetsgr. 0-4 Populationsstudie Hirsch (1998), n = 775, män 37,9 %, medelålder 58,3 år Kellgren & Lawrence 0-4, (pelvic AP) ( ) intra Pearson, inter ICC/cut-off anges ej/ prevalens 3.6/ 0-4 Population, kolonröntgen, Ingvarsson (2000), n = 147, ålder ej angivet Kellgren & Lawrence 0-4, (kolon AP, liggande) k (di)/ cut-off 2/ prevalens 9.2/ 0-4 Populationsstudie, Kellgren (1957), n = 85, ålder år, kön ej angivet Kellgren & Lawrence 0-4 Referensmetod 1b:3: Expertbedömning corr coeff/ cut-off ej angiven/ prevalens ej angiven/
7 0-4 Primärvård, Birell (2001) Testmetod 1b:4, ROA: Croft grade 0-5 (pelvic AP) k/ cut-off, prevalens ej angiven/ 0-5 Population, intravenöst urogram, Croft (1990), n = 50, män 100 % Populationsstudie Hirsch (1998), n anges ej för reliabilitet i SÖ Croft grade 0-5 (intravenöst urogram) Croft grade 0-5 (pelvic AP) k (di)/ cut-off 3, >= 4/ prevalens 24.3 (>=2), 11.0 (>=3)/ 0-5 k/ cut-off ej angiven/ prevalens ej angiven/ 0-5 Tvillingregister, St Thomas, UK, Croft grade 0-5 (pelvic AP, liggande) 0.81 k/ cut-off och prevalens 16.3
8 MacGregor (2000), n = 350, kvinnor 100 % (>=1), 11.7 (>=2)/ 0-5 Population intravenöst urogram, Smith (1995), n = 40, kvinnor 100 %, års ålder Tvillingregister, St Thomas, UK, Antoniades (2000), n = 350, kvinnor 100 % Croft grade 0-5 intravenöst urogram Referensmetod 1b:4: Expertbedömning Testmetod 1b:5, ROA: Minsta ledspringehöjd enligt, (pelvic AP, liggande) k/ cut-off >=3/ prevalens ej angiven/ svårighetsgr. 0-5 k/ cut-off/ prevalens <=2,5mm/ 8/ ingen, måttlig, svår Primärvård, Birell (2001), n = 195, män 32,3 %, medianålder 63 år (pelvic AP, liggande) ICC/ cut-off och prevalens ej angiven/
9 Population, intravenöst urogram, Croft (1990), n = 50, män 100 % (intravenöst urogram) k (di)/ cut-off/ prevalens <=2,5mm/14.4; <=1.5mm/2.0/ OA/anger Populationsstudie Hirsch (1998), n anges ej för reliabilitet i SÖ (pelvic AP, liggande) k/ cut-off och prevalens ej angiven/ OA/anger Population, kolonröntgen, Ingvarsson (2000), n = 147, ålder ej angivet (kolon röntgen AP, liggande) ICC/ cut-off saknas/ prevalens 10/ diskriminerar höft Tvillingregister, St Thomas, UK, MacGregor (2000), n = 350, kvinnor 100 % (pelvic AP, liggande) 0.84 k/ cut-off saknas/ prevalens 10,9/ Population intravenöst urogram, Smith (1995), n = 40, (intravenöst urogram) k/ cut-off 2,5mm /prevalens saknas/ OA/anger
10 kvinnor 100 %, års ålder Referensmetod 1b:5: Expertbedömning Studie av osteoporotiska frakturer, Lane (1993), n = 31, kvinnor 100 %, medianålder 70 år, (65-86 år) Testmetod 1b:6, ROA: Index enligt Lane ICC/ cut-off 0-3 k/ cut-off >= 1 k/ cut-off >= 2 cut-off; prevalens % >= 2; hö höft 55.5, vä 36.1/ OA/anger SÖ Sju av 14 studier undersökte construct validity för två Studie av osteoporotiska frakturer, Newitt (1995), n = 40 cutoff 0-4 resp n=90 cut-off 2, kvinnor 100 % Två studier används för presentation av samband mellan två definitioner av höft OA med kända Index enligt Lane Testmetod 1c:1, klinisk status förmåga diskriminera höft OA: flexion 94º (0.8- ICC/ cut-off 0-4 k/ cutoff; prevalens/ cut-off >= 2; 7,1, cut-off >= 3; 4,7/ OA/anger
11 av definitionerna minsta ledspringehöjd enl Croft (def 3) och Croft grade (def 2). Sambandet mellan höftsmärta respektive nedsatt rörlighet och höft ROA användes som mått på construct validity. symtom vid höft OA - nedsatt rörlighet och smärta: Primärvård, Birell (2001), n = 195, män 32,3 %, medianålder 63 år; undersöker nedsatt rörlighet och ROA Population, intravenöst urogram, Croft (1990), n = 50, män 100 %, undersöker höftsmärta och ROA inåtrotation 20º utåtrotation 23º Referensmetod 1c:1: 1,5mm Testmetod 1d:1, symtom och samband med höft ROA: höftsmärta Referensmetod 1d:1: 1,5mm 8.9) 46.8 ( ) 1.2 ( ) Prevalens (%) 56.0 Testmetod 1d:2, symtom och samband med höft ROA: höftsmärta Prevalens (%) 28.3 Referensmetod 1d:2: 2,5mm Testmetod 1e:1 status och samband
12 med höft ROA: flexion 94º inåtrotation 20º utåtrotation 23º 1.5 ( ) 3.6 ( ) 3.0 ( ) Referensmetod 1e:1: Croft grade 2 Testmetod 1d:3, symtom och samband med höft ROA: höftsmärta Referensmetod 1d:3: Croft grade 3 Testmetod 1d:4, symtom och samband med höft ROA: höftsmärta Prevalens (%) 28.8 Prevalens (%) 47.5 Referensmetod 1d:4: Croft grade 4
13 Evidenssummering framgår av tabellen nedan: Antal deltagare (antal studier) Design Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmels e Oprecisa data Publikationsbias Evidensstyrkan 227 (1 studie) Tvärsnittsstudie 1 Vissa men inte allvarliga begränsningar 2 Algoritmer för diagnos kan vara vägledande för kliniskt arbete Inga avgörande problem, fortfarande saknas dock senare studier som ytterligare utvärderar klinisk diagnos av höft OA Nej - Nej (+++) Måttlig (deltagare i 13/14 studier, dessutom 1 SÖ) systematisk översikt (13 tvärsnittsstudier, 1 SÖ) Enbart kvinnor ingår i 5 studier och enbart män i 1studie, övervägande kvinnor i 5 andra studier. Känt från tidigare studier är att kvinnor har ökad risk för höft OA. Bedöms ej ha allvarliga begränsningar. Stor del av utvärderingen handlar om reliabilitet, olika prevalens höft OA påverkar. Analys av korrelationen mellan olika definitioner gav varierande resultat beroende på olika cutoffs. Selection bias påverkar validitet höftsmärta och ROA då äldre och sjukare ej fullföljer studie. Inga avgörande problem, ingen ingående studie utvärderar sambandet riskfaktorer för höft OA och ROA Nej Nej, ingen allvarlig begränsning. (+++) Måttlig 1. Enbart patienter från sjukhusmiljö. 2. I kontrollgruppen hade 43 % reumatoid artrit
14 Kommentarer: Diagnosen artros i höft kan med stor sannolikhet, sensitivitet 86 procent och specificitet 75 procent (2 Altman 1991), ställas genom en samlad bedömning av anamnes (ålder, kön, övervikt, överbelastning under arbete/fritid, ärftlighet och tidigare ledskada), symtom (höftsmärta, stelhet efter inaktivitet, nedsatt funktion) och kliniska fynd (nedsatt flexion, inåtrotation och smärta vid inåtrotation). Flera typiska symtom och kliniska fynd behöver ingå för att uppnå ett högt diagnostiskt värde. Förklaring av testmetoder, diagnostik av artros i höft genom: 1a - samlad bedömning: anamnes, symtom och kliniska fynd i status och/eller lab; 1b - samlad bedömning: anamnes, symtom, kliniska fynd i status, lab och röntgen; 1c - enbart anamnes av riskfaktorer som ålder, kön, övervikt, överbelastning arbete/fritid, ärftlighet, tidigare ledskada; 1d enbart frågor om symtom: höftsmärta, stelhet efter inaktivitet och nedsatt funktion; 1e enbart status med ett eller flera typiska undersökningsfynd som nedsatt flexion, inåtrotation och utåtrotation. Reijman och medarbetare har i sin SÖ [1] studerat reliabilitet och validitet för sju vanligt förekommande diagnoser av höft OA som använts i epidemiologiska studier: 1. Kellgren & Lawrence ROA, 2. Crofts ROA (modifiering av K&L), 3. minsta ledspringehöjd enl Croft och medarbetare (ROA), 4. ledspringehöjd enl Resnick-Niwayama (ROA), 5. ACR kriteria (American Collage of Rheumatology), en med enbart kliniska kriterier med eller utan lab och kombinerad klinisk med lab och röntgenkriterier (ROA), 6. klinisk definition höftsmärta och nedsatt ledspringa, 7. Lane ROA. Metoderna för att ta fram de sju definitionerna har varit varierande enligt originalartiklar. Definition 1 (K&L) och 7 (Lane) baseras på forskarnas egen uppfattning, 2 och 3 (Croft) på en grupp med patienter där framtagande av definitionerna grundar sig på rapporterad smärta i studiegruppen. ACR kriteria (5) baseras också på en grupp patienter som jämförs med en kontrollgrupp med 43 % RA patienter, och definitionen utvecklades med hjälp av regressionsanalys (klassifikationsträd) på förekomsten av höft OA definierad av ett expert team. Utvecklingen av definitionerna 4 och 6 finns ej beskrivna i originalartiklarna. Svårigheter vid jämförelse av resultaten i de 14 studierna i SÖ av Reijman var skillnader i andelen män, öppen befolkning alt patienter med höftsmärta som söker i primärvården, skillnader i cut-off nivåer i definitionerna och olika eller ej beskrivna statistiska metoder. Andelen män varierade mellan 0-100% vilket påverkar prevalens av höft OA, att vara kvinna är en känd riskfaktor (i en studie OR 2.0), prevalensen påverkar reliabiliteten. En studie justerade kappa för prevalensen (PABAK) och fann en mycket högre kappa för interrater reliabilitet (Bellamy 1999), se tabell. Stor del av utvärderingen i SÖ av Reijman handlar om reliabilitet för olika definitioner av ROA. Sju studier som undersökte MJS enl. Croft visade den högsta intra- och interrater reliabiliteten jämfört med andra definitioner av höft OA och bedöms tillsammans med index enl Lane ha den högsta reliabiliteten för epidemiologiska och kliniska studier. Validiteten för Lane är ej studerad i ingående studier. Endast en studie jmf K&L med MJS, den visar att MJS har bättre reliabilitet (Ingvarsson 2000), fem studier jmf Croft grade med MJS och då är MJS bättre. K&L bedöms av Reijman vara en användbar definition i epidemiologiska studier av höft OA utifrån tre av studierna. Skillnader i röntgenmetod (standardisering) och möjlig skillnad i MJS mellan män och kvinnor kan påverka reliabilitet vid jämförelser mellan studier. Även skillnad i studieupplägg med olika intervall mellan upprepad granskning av ROA kan påverka. Endast i en tvillingstudie (Bellamy 1999) studeras
15 reliabilitet mellan bedömare för ACR kliniska kriterier och kliniska + lab + ROA, kappa resp , se justerade värden för kappa enl ovan. Validiteten för ACR tre klassifikationskriteria studerades i en studie (Bierma-Zeinstra 2000) som inte fann tillräcklig samstämmighet mellan de tre kriterierna i ett primärvårdsmaterial. Ingen ingående studie i SÖ av Reijman utvärderar sambandet mellan riskfaktorer för höft OA och röntgenförändringar (ROA). I stället studeras sambandet mellan symtom och ROA. I en senare studie av Reijman (Rotterdam studien, tvärsnitt och longitudinell studie av kohort från populationsundersökning, 2004) jämfördes K&L, MJS (enl Croft) och Croft grade i en större population och den visar att K&L och MJS hade starkast samband med kliniska symtom vid höft OA. Kvinnor hade ett starkare samband men det kvarstod inte då man tog hänsyn till skillnaderna i kroppslängd mellan kvinnor och män. Interrater reliability var densamma för K&L och MJS, kappa 0.68 resp Men K&L visade starkast samband med framtida höftprotesoperation, och då MJS påverkades av kroppslängd, rekommenderar Reijman och medarbetare att K&L används för diagnos av höft OA vid epidemiologiska studier. Det finns en stor skillnad i rapporterad prevalens av höftartros i dessa studier troligen beroende på den stora skillnaden i andelen män och på de olika klassifikationerna av höftartros. Alla studierna hade en förhållandevis ung population med mean age < 66 år. Referenser: 1. Reijman, M, Hazes, JM, Koes, BW, Verhagen, AP, Bierma-Zeinstra, SM. Validity, reliability, and applicability of seven definitions of hip osteoarthritis used in epidemiological studies: a systematic appraisal. Ann Rheum Dis. 2004; 63(3): Reijman, M, Hazes, JM, Pols, HA, Bernsen, RM, Koes, BW, Bierma-Zeinstra, SM. Validity and reliability of three definitions of hip osteoarthritis: cross sectional and longitudinal approach. Ann Rheum Dis. 2004; 63(11): Altman, R, Alarcon, G, Appelrouth, D, Bloch, D, Borenstein, D, Brandt, K, et al. The American College of Rheumatology criteria for the classification and reporting of osteoarthritis of the hip. Arthritis Rheum. 1991; 34(5):
16 Dokumentation av informationssökning PubMed , Artros Sökning gjord vid Socialstyrelsens bibliotek. Söknr Termtyp *) Söktermer Antal ref. **) Diagnostik-höft 1. "Osteoarthritis, Hip/diagnosis"[Mesh] OR "Osteoarthritis, Hip/epidemiology"[Mesh] OR Osteoarthritis, Hip/physiopathology[MeSH] 2. Hip Osteoarthritis[tiab] OR Coxarthrosis[tiab] OR Coxarthroses[tiab] OR Hip Osteoarthritides[tiab] OR Questionnaires[MeSH] OR Physical Examination[MeSH] OR Medical History Taking[MeSH] 5. Generic model[tiab] OR structured questionnaire[tiab] OR HOOS[tiab] OR WOMAC[tiab] OR SF-36[tiab] OR Short Form- 36[tiab] OR clinical diagnosis[tiab] OR Family practice[mesh] OR Primary Health Care[MeSH:NoExp] OR Ambulatory Care[MeSH] 8. Family practice[tiab] OR General Practice[tiab] OR Family Practices[tiab] OR General Practices[tiab] OR primary care[tiab] OR AND 6 AND AND "Osteoarthritis, Hip/diagnosis"[Mesh] AND Systematic[SB] 19
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag vid prioriteringen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Arbetsdokument
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-11
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs mer4 Kostnader för fetma
4 Kostnader för fetma 4.1 Övervikt och fetma i Sverige 2003 Women age 16-84 (n) 3 546 514 1 Men age 16-84 (n) 3 498 040 1 Prevalence overweight women Prevalence overweight men women men Total prevalence
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mark Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merSvar: 0,5. Svar: 0,5 1
5. ORTOPEDI 82-åriga Ester har snubblat och fallit på köksmattan och inkommer till akutmott med smärtor i hö lår-knä. Hon 5: Vilken skada misstänker du nu i första hand?. 5:2 Om du nu studerar patienten
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merHur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor
Hur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor Adjusted Clinical Groups (ACG) Baserat på kombinationen av de diagnoser som individen åsatts under en period grupperas individerna
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merTrokanterbursit? -Vad är det och hur ska det behandlas?
Trokanterbursit? -Vad är det och hur ska det behandlas? Smärta lateralt i höften, kring Trokanter major. Ofta utstrålning till utsida lår. Förvärras av viktbärande aktiviteter. Smärtsamt att ligga på berörd
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merKONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1
Stockholm 2015-06-12 KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 Resultatet i sammanfattning - Inom konstnärsgruppen var 13 procent födda utomlands 2004. - Skillnaderna i förvärvsinkomst
Läs merBättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret
Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge SveDem Initierades av Swedish Brain Power
Läs mermest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland
Förebygga eller bota vad kostar mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland 1 Trender och problem Trots att folkhälsan generellt sett fortsätter att utvecklas positivt och vi lever allt
Läs merLitteratursökning. Therese Svanberg Frida Jorstedt Medicinska biblioteken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2010-04-30
Litteratursökning Therese Svanberg Frida Jorstedt Medicinska biblioteken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2010-04-30 Olika informationsbehov Kliniker söka/hitta bevisen Patientrelaterat problem. Söka
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merTillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning
Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer
Läs merNationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merKartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011
Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 11 Kunskapskällar n Disposition Bakgrund, syfte och genomförande Skattningen av tungt narkotikamissbruk Bruk av droger, vård och behandlingskontakter
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merBilaga 5 till SBU-rapport
1 (9) Bilaga 5 till SBU-rapport Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär, rapport 253 (2016) 1 (9) Bilaga 5 Gallrings- och granskningsmallar 2 (9) Mall för gallring av artikelsammanfattningar (abstrakt)
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merBRUKARUNDERSÖKNING 2009 Presentation Göteborgs Stad, 11 juni
BRUKARUNDERSÖKNING 2009 Presentation Göteborgs Stad, 11 juni Social resursförvaltning juni 2009 Jonas Persson jonas.persson@scandinfo.se 0707-75 30 75 031-743 44 44 Agenda Era förväntningar idag Information
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer (SR) om. förebyggande, diagnostik, behandling, rehabilitering och uppföljning. av astma. hos barn och ungdomar
Socialstyrelsens riktlinjer (SR) om förebyggande, diagnostik, behandling, rehabilitering och uppföljning av astma hos barn och ungdomar Peter Meyer Barnläkare och barnallergolog Barn- och UngdomsSjukhuset
Läs merPer Nettelbladt (psykiater,docent), Agneta Pettersson (projektledare)
Organisatoriska aspekter på vård av personer med schizofreni och psykoser Systematisk litteraturöversikt 2012 Lars Borgquist Ordförande i SBUs projektgrupp, Organisatoriska aspekter Per Nettelbladt (psykiater,docent),
Läs merStratsys för landsting och regioner
Stratsys för landsting och regioner Agenda Kort presentationsrunda Förväntningar Vårdval (LOV) I och med Lagen om valfrihet ställs allt högre krav på landstingen och kommuner att göra informationen transparent
Läs mer3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Systrarna Odh s Hemtjänst Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Systrarna Odh s Hemtjänst Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning
Läs merNationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur
2015-12-15 Dnr 3336/2015 1(6) Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur Ordinationsorsak och nationell informationsstruktur Socialstyrelsen har tagit fram en begrepps-
Läs merDelrapport 1 Om diskrimineringens omfattning och karaktär
Stockholm 7 maj 2004 Delrapport 1 Om diskrimineringens omfattning och karaktär 1 Syftet med undersökning Syftet med att påbörja enkätundersökningen var att undersöka diskrimineringens omfattning och karaktär.
Läs mersom palliativ behandling till personer med skelettmetastaserad kastrationsresistent
Rättelseblad 2015-12-10 Dnr 25819/2014 1(5) Kunskapsstyrning Lena Hansson lena.hansson@socialstyrelsen.se Rättelseblad ändtarmscancervård - Stöd för styrning och ledning (artikelnr 2014-4-2) På sid 51,
Läs merVerksamhetsrapport 2010:01
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 28 och 29 samt tredje och fjärde kvartal 29 Verksamhetsrapport 21:1 VERKSAMHETSRAPPORT Kostnaden för försörjningsstöd ökar med 32 % mellan 28 och
Läs merPersoner med utvecklingsstörning blir idag mycket äldre
Personer med utvecklingsstörning blir idag mycket äldre Demens vid utvecklingsstörning Hur diagnostiseras det? Diagnostik av demens hos personer med måttlig till svår utvecklingsstörning En litteraturstudie
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Karlstad Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Karlstad Hemtjänst Deltagare Totalt svarade 91 690 personer på årets enkät för äldre med hemtjänst, vilket är 66,7% av de tillfrågade. I Karlstad
Läs merLikabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Läs merEvidensbaserad praktik (EBP)
Evidensbaserad praktik (EBP) Vad är det? Hur gör man? Varför behövs det på operation? Ann-Christin von Vogelsang Vad är EBP? EBP Ett förhållningssätt; en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga
Läs merHjärtinfarkt och arbete som kranförare En undersökning i bygghälsokohorten
1 5-2-4 Hjärtinfarkt och arbete som kranförare En undersökning i bygghälsokohorten Christina Reuterwall, Docent Bengt Järvholm, Professor Yrkes- och miljömedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Herrhagen (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Herrhagen (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merFrågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta
1 (5) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 100421 Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta 1. Mot vilken sjukdom används läkemedlet Cymbalta? Läkemedelsverket har godkänt det
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för HTJ Östermalm (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för HTJ Östermalm (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Läs merFör övrigt fullständig överensstämmelse kvalitativt sett för båda proverna. Alla lab som analyserat P-CCP ak på prov 18/D rapporterar ett starkt
2011-18 Förväntat svar/utfall för P-RF (ej isotypspec) var bestämt utifrån nefelometrisk metod. På prov 18/C med förväntat negativt utslag fick ett annat lab som också använder nefelometri dock ett svagt
Läs merInformation om högskoleprovet för intygsgivare
Uppdaterad 2016-01-29 Information om högskoleprovet för intygsgivare Syftet med utlåtandet är att ge underlag för beslut om en person ska ha rätt till ett anpassat högskoleprov på grund av specifika lässvårigheter/dyslexi.
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Stockholm_Din hemtjänst i Stockholm AB (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Stockholm_Din hemtjänst i Stockholm AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten
Läs merSAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning
SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG Kartläggning Aktivitetsersättning Kartläggning aktivitetsersättning i Västra Skaraborg I Västra Skaraborg finns idag 500 individer som är beviljade aktivitetsersättning
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Solbacka (minst 7 svarande) Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Solbacka (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen
Läs merPsoriasisartrit, fysioterapi inom specialistvårdsreumatologi
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-46570 Fastställandedatum: 2015-04-08 Giltigt t.o.m.: 2017-04-08 Upprättare: Malin S Westling Fastställare: Tova Marknell Psoriasisartrit, fysioterapi
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norr Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norr Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning
Läs merBedömningsanvisningar Del I vt 2010 Skolverket har den 2010-12-07 beslutat att provet i matematik A för vt 2010 inte ska återanvändas.
Bedömningsanvisningar Del I vt 2010 Skolverket har den 2010-12-07 beslutat att provet i matematik A för vt 2010 inte ska återanvändas. Innehåll Inledning... 4 Bedömningsanvisningar... 4 Allmänna bedömningsanvisningar...
Läs merTentamen DX5 151210. Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30
1/10 Tentamen DX5 151210 Klinisk farmakologi Maxpoäng 30 Tentan består av 22 frågor. Den första delen av frågorna rör en läkemedelsvärdering / studiegranskning och den andra delen är kortsvar. MEQ = max
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Solna_1:a Hemtjänst o Vård kompaniet (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Solna_1:a Hemtjänst o Vård kompaniet (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Kampementets Äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Kampementets Äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 1. Grundfakta Halland En rapport från Regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Stockholm_AVA assistans hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Stockholm_AVA assistans hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten för
Läs merLågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder
Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Stockholm_AB Jessys assistans (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Stockholm_AB Jessys assistans (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten för er
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Dalahöjdens äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Dalahöjdens äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten
Läs merHälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker
Hälsobarometern Första kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta maj 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Föräldrar
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Åsengårdens gruppboende (minst 7 svarande) Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Åsengårdens gruppboende (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten
Läs merDu behöver inte redogöra för bedömaren, men förklara dina fynd och din bedömning för patienten! Du behöver INTE föreslå behandling!
Station 1 Patienten söker pga smärta i handen. Du får komplettera anamnes efter behov (denna bedöms EJ) Undersök handen utifrån detta. Ställ preliminär diagnos! Informera patienten om denna diagnos! Planera
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Kristianstad_HS Service och Support (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Kristianstad_HS Service och Support (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merHållbart ledarskap och hälsofrämjande arbetsplatser. ISM Institutet för stressmedicin
Hållbart ledarskap och hälsofrämjande arbetsplatser Forskningsfrågor Hur har cheferna det? Hur har medarbetarna det? Kommunikationens funktion och betydelse Hur har cheferna det? Vad har vi kommit fram
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merResultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merTandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010
1 Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010 Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare som kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norrköping Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norrköping Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning
Läs mer