LIV TILL ÅREN. om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LIV TILL ÅREN. om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre"

Transkript

1 LIV TILL ÅREN om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING... 9 Inledning Det naturliga åldrandet Allt fler äldre Äldres situation Hälsa och sjuklighet Regionala skillnader Skillnader mellan män och kvinnor Social förankring och socioekonomiska skillnader Äldre invandrare Erfarenheter av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete bland äldre Kartläggning av hälsofrämjande verksamhet för äldre i Sverige Rekreation, socialt stöd, boendemiljö Psykisk hälsa Hembesök och hälsokontroller avseende äldre Att bemästra de vardagsnära aktiviteterna Fysisk aktivitet Skador och olycksfall Osteoporos Matens betydelse i högre åldersgrupper Diabetes

3 Hjärt-kärlsjukdom Cancer Tandhälsa Syn och hörsel Rökstopp Alkohol och beroendeskapande medel Hälsoekonomiska aspekter på folkhälsoarbete riktat till äldre Det förebyggande arbetets potentiella effekter bland äldre Frivilliga organisationer en resurs i folkhälsoarbetet riktat till äldre Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser utveckling Bilaga: Heidelbergrekommendationer för att främja fysisk aktivitet bland äldre English Summary

4 FÖRORD Att lägga goda år till livet bör vara grundläggande i äldrepolitiken. Vården och omsorgen bidrar till detta. Men det förebyggande arbetets betydelse i äldrepolitiken har inte tillräckligt uppmärksammats. Det är aldrig för sent att förebygga. Denna skrift är en sammanställning och analys av befintlig kunskap om möjligheterna att förebygga sjukdom och främja hälsa bland människor i pensionsåldrarna. Regeringen och äldreberedningen uppmärksammade behovet av en genomgång av kunskapsläget ungefär samtidigt. Beredningen uppdrog åt Karolinska institutets avdelning för socialmedicin att göra en kunskapssammanställning om förebyggande insatser till äldre inom socialtjänst och hälso- och sjukvårdsområdet. Ingemar Norling vid Göteborgs Universitet har tidigare på uppdrag av beredningen kartlagt betydelsen av aktiviteter inom fritids- och kultursektorn. Regeringen gav i regleringsbrevet 1998 Folkhälsoinstitutet i uppdrag att ta fram underlag som redovisar erfarenheter av vilka möjligheter som finns att arbeta sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande bland äldre och bedöma möjliga effekter för individ och samhälle. Eftersom båda uppdragen huvudsakligen hade samma inriktning valde Folkhälsoinstitutet och äldreberedningen att samarbeta. Ansvarig för arbetet vid Folkhälsoinstitutet har varit avdelningsdirektör Anna Thille och för Karolinska institutets arbete universitetslektor Bengt Wramner. 5

5 Till underlag för rapporten ligger dokumenterade studier och projekt samt begärda underlag från flera experter. Ett speciellt tack riktar vi till docent Lars Andersson, professor Barbro Beck-Friis, professor Lars Bäckman, professor Finn Diderichsen, med. dr. Kerstin Frändin, med. dr. Susanne Iwarsson, professor Olof Johnell, docent Brita Karlström, docent Ingemar Norling, med. dr. Ulla Sonn, professor Bertil Steen, professor Bengt Wessby, professor Lars Wilhelmsen och odont. dr. Tor Österberg. Det är vår förhoppning att rapporten skall ge impulser till handling. Folkhälsoarbete riktat till äldre på lokal, läns- och på nationell nivå behöver utvecklas. FOLKHÄLSOINSTITUTET SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Äldreberedningen Agneta Dreber, Generaldirektör Margareta Arvidson, Ordförande 6

6 SAMMANFATTNING År 1970 var knappt 14 procent av befolkningen över 65 år. Mellan åren 1970 och 1997 har andelen över 80 år fördubblats, från 2,4 till 4,8 procent. Idag är 17,5 procent av befolkningen i Sverige 65 år och äldre. År 2010 beräknas andelen ha ökat till 18 procent och år 2020 till 20 procent. Att andelen äldre i befolkningen ökar är en global trend, och frågan om vilka möjligheter som finns att främja hälsan och förebygga sjukdomar hos äldre uppmärksammas alltmer internationellt. Denna utveckling pekar på två saker: För det första är det såväl från enskilda människors som från samhällets synpunkt nödvändigt att satsa på kostnadseffektiva insatser för att bevara och stärka möjligheterna för ett självständigt liv upp i hög ålder. För det andra är givetvis en ökad förväntad medellivslängd något positivt, som förklaras av ett allmänt sett bättre hälsotillstånd. Enligt Statistiska Centralbyråns Välfärd och ojämlikhet i 20-års perspektiv , var det betydligt färre - ungefär 5 procent i åldersgruppen år som 1995 ansåg att deras hälsotillstånd var dåligt jämfört med Detta stöds också av utvecklingen på mer specifika områden som t.ex. tandhälsa och rörelseförmåga. I denna rapport konstateras bland annat att det vetenskapliga underlaget för att värdera olika typer av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bland äldre är begränsat. Det är i många fall inte möjligt att på vetenskaplig grund uttala sig om vad som ger resultat och varför. Detta beror dels på att det krävs studier som pågår under lång tid för att se samband mellan åldrande och hälsa, dels på att det inte varit ett prioriterat forskningsområde. Även om erfarenheten av uppdraget är att det finns få vetenskapliga artiklar publicerade och rapporter om erfarenheter av intervention när det gäller sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete riktat till äldre, är den viktigaste slutsatsen att det går att förebygga och påverka äldres psykiska och fysiska hälsosituation i stor utsträckning genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Denna möjlighet är större än man tidigare trott, och det grundläggande 9

7 för hälsa och livskvalitet är att äldre bibehåller en hög grad av psykisk, fysisk och social aktivitetsnivå. På basis av det underlag som redovisas utkristalliserar sig tre huvudslutsatser: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bör, baserade på de kunskaper och erfarenheter som bland annat redovisas i denna rapport, mer påtagligt och systematiskt integreras i äldrepolitiken och dess praktiska tillämpning nationellt, lokalt och hos de frivilliga organisationerna. Det finns ett stort behov av ökad kunskap om vilka åtgärder som kan bidra till bättre hälsa och livskvalitet för äldre och därför är det angeläget att detta kan tillgodoses genom forskning. Genom ett samlat arbete är det möjligt att utveckla och utvärdera skilda metoder för att genomföra olika hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser som ger äldre förutsättningar att vidmakthålla en självständig tillvaro så länge som möjligt. Vad påverkar äldres hälsa? Det är inte möjligt att med utgångspunkt från genomgångna studier och rapporter ta fram någon enskild faktor, som den mest betydelsefulla för att kunna fortsätta att leva ett självständigt liv. Däremot framstår en kombination av olika insatser av såväl hälsofrämjande som förebyggande karaktär som viktiga. För både psykisk och fysisk hälsa är rekreation, socialt stöd, boendemiljö, hembesök och hälsokontroller, fysisk aktivitet, matvanor, rökstopp och måttlighet med alkohol betydelsefullt. Och för att undvika sjukdomar och problem, som är vanliga bland äldre, måste riskfaktorer för skador och olycksfall, osteoporos, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer elimineras eller begränsas i så stor utsträckning som möjligt. För vissa funktioner är hjälpmedel av stor betydelse t.ex. vid syn- och hörselnedsättning. En bra tandhälsa betyder mycket för en allmänt god hälsa. Rekreation, socialt stöd och boendemiljö Forskning visar att kvalitet och inriktning av rekreation har en påtaglig betydelse för hälsan och att särskilt naturbaserade aktiviteter ger en god psykisk, social och fysisk stimulans. Rekreation har stor betydelse för äldres hälsa, livskvalitet, oberoende och vårdkonsumtion. Man har kunnat visa att rekreation och socialt stöd, 10

8 i enlighet med de äldres egna önskemål, minskar symtomupplevelse vid kronisk och degenerativ sjukdom: äldre vuxna med artrit (reumatism) eller osteoporos (benskörhet) uppvisar minskad smärta och stelhet, ökad rörlighet och muskelstyrka samt ökad benstyrka. Rekreation och socialt stöd främjar fysisk hälsa och reducerar riskfaktorer. Man har kunnat påvisa signifikant förbättrad hjärtkärlfunktion, minskning av kroppsfett och kroppsvikt och sänkt blodtryck. Rekreation ger ökad aktivitetsnivå och medvetenhet om omgivningen, minskad förvirring, förbättrat minne, förbättrad förmåga att lösa problem samt minskat beroende av mediciner. Studier pekar på att begrepp som åldersförändring behöver ses över eftersom en stor del av det vi kallar åldersförändringar i form av funktionsnedsättning istället är effekter av understimulering, passiv livsstil, rollförändringar, sänkt motivation d. v. s. förändringar som är påverkbara. Sociala aktiviteter och kontakter, t.ex. gemenskap med släkt och vänner eller djur, har stor betydelse för hälsan på flera olika sätt. Sålunda kan traumatiska försämringar som att bli änkling påverka dödlighet, immunförsvar, drogkonsumtion, sjukvårdskonsumtion och förmåga att klara sig själv. Effekterna blir mer negativa för män än för kvinnor. Insatser för att motverka ensamhet är av stort värde för äldre när det gäller att bibehålla god hälsa. Boendemiljön kan betraktas som stödjande eller hindrande i förhållande till äldre människors självständighet i dagliga aktiviteter. De flesta äldre bor i ordinärt boende med hög standard men trots detta finns det miljöhinder i nästan alla äldres bostäder. Resultat av forskning kring äldres boende visar att det finns samband mellan fysiska miljöfaktorer och äldres förmåga att utföra vardagliga aktiviteter speciellt bland dem som har påtagliga funktionella begränsningar. Följaktligen är bostadsanpassningar och framsynt planering av bostaden förebyggande åtgärder som kan leda till ett ökat oberoende för individen och minskade samhällskostnader för t.ex. hemtjänstinsatser. Psykisk hälsa Mycket återstår att studera och bevisa när det gäller primärprevention av olika demenstillstånd. Vetenskapligt grundade insatser är att upptäcka och åtgärda högt blodtryck samt att minska rökning. Det finns flera studier, som visar att behandling av högt blodtryck hos äldre även måttligt förhöjt tryck har en gynnsam inverkan på de kognitiva funktionerna. 11

9 Minnesträning utgör en speciell form av minneskompensation. En slutsats av forskning, som utvärderat effekterna av specifik träning i olika minnesstrategier, är att äldre personer uppvisar förbättrad minnesprestation efter träning. Denna förbättring tycks vara relativt generell och förbättringen kan kvarstå lång tid efter det att träningen avslutats. Resultat som är synnerligen relevanta när det gäller möjligheten att motverka åldersrelaterade försämringar av minnesfunktionerna är sambandet mellan social och fysisk aktivitet och minnesförmåga bland äldre personer. Social och fysisk aktivitet hos äldre kan ha en uppbromsande effekt på den naturliga försämringen av det episodiska minnet. Olika individfaktorer, som t.ex. kön, utbildning, har också visat sig hänga samman med minnesförmåga hos äldre personer. Relativt starka samband har påvisats mellan både social och fysisk aktivitet och minnesprestation hos personer över 65 år. De sociala aktiviteter, som studerats, inkluderar besök på biografer, restauranger eller konserter med vänner, kursverksamhet och läsgrupper. Bland de fysiska aktiviteter som undersökts kan nämnas promenader, cykling och att gå i trappor. Ett intressant resultat när det gäller fysiska aktiviteter är att interventionsstudier där tidigare fysiskt inaktiva äldre har deltagit i regelbundna promenader inte enbart visat sig förbättra den fysiska förmågan t.ex. lägre puls och blodtryck, utan också förbättrat minnet. En tänkbar förklaring till dessa resultat är att den förbättrade fysiska konditionen leder till en ökad blodgenomströmning i hjärnan. Hembesök och hälsokontroller De svenska erfarenheterna ger inte någon övertygande dokumentation av värdet av omfattande rent medicinska undersökningar som del i förebyggande verksamhet för äldre. Däremot är värdet av förebyggande insatser riktade mot hjälpmedelsbehov, social omsorg, omvårdnadsprogram och olycksfallsprofylax väl dokumenterade. Erfarenheter från Sverige pekar på att återkommande hälsokontroller av äldre i första hand skall riktas till dem som inte har kontakt med hälso- och sjukvården, framför allt personer över 80 år. En utvärdering av uppsökande hembesök hos äldre i Danmark har pekat på flera positiva effekter bl.a. minskad sjukhusvård och intagning på sjukhem. Utvärde- 12

10 ringarna har visat att hembesöken skapar en god, ömsesidig kontakt, ger de äldre ett bra tillfälle att beskriva sin egen livssituation och sina vardagliga bekymmer samt stärker de äldres självförtroende. De ger vidare tillfälle att i viss mån fånga upp medicinska problem och tidiga symtom på ohälsa och möjligheter att ge råd för att påverka ohälsosamma vanor som fysisk inaktivitet, felaktiga matvanor, felaktig användning av mediciner, alkohol och tobak. Fysisk aktivitet Också hos äldre har man konstaterat positiva effekter av fysisk aktivitet på en rad sjukdomar t.ex. ledbesvär, högt blodtryck, tjocktarmscancer, depression och ångest. Det finns ett stort antal studier som bekräftar det positiva sambandet mellan fysisk aktivitet och funktionsförmåga, liksom nyttan av tidigt insatt förebyggande verksamhet för att motverka onödig funktionsnedsättning på äldre dagar. Kondition, muskelstyrka, reaktionshastighet, balans och gånghastighet är exempel på funktioner som kan påverkas med regelbunden fysisk aktivitet. Risken för fallolyckor och frakturer hos äldre minskar också vid regelbunden fysisk aktivitet. Dessutom har man hos äldre visat att fysisk aktivitet minskar risken för hjärt- kärldöd och sjuklighet. Den amerikanska Surgeon General-rapporten om fysisk aktivitet och hälsa betonar nyttan av regelbunden, lågintensiv träning t.ex. 30 minuters daglig promenad. Att öka den fysiska aktiviteten ses i denna omfattande vetenskapliga sammanställning som en stor utmaning för folkhälsan och vinsterna är framför allt förebyggande av för tidig död, onödig sjukdom och funktionsnedsättning, kontroll av vårdkostnader och bibehållande av bra livskvalitet upp i hög ålder. Skade- och olycksfall Mer än hälften av alla dödsolyckor (57 procent) och slutenvårdstillfällen (51 procent) till följd av olyckshändelser drabbar personer över 65 år, trots att dessa inte utgör mer än 18 procent av befolkningen. Dödsfall på grund av fallolyckor dominerar bland äldre. Fallolyckor utgör 40 procent av det totala antalet olycksfallsskador bland äldre och inträffar framför allt i bostaden. 13

11 De faktorer i miljön som bidrar till fallskador är främst bostadens utformning, utrustning och inredning, belysningsförhållanden och bristande handikappanpassning av den inre och yttre miljön. Motion förbättrar balansen och stärker skelettet. Balanserad kost med tillskott av D-vitamin minskar benskörhet. Rikligt med vätska förbättrar balansen. Omvänt ökar benskörhet vid rökning, och alkohol ökar risken att falla. Modeller från kommuner i Sverige har varit förebilder för utvecklingen av lokala tvärsektoriella och samhällsorienterade skadeförebyggande program. Ett åtgärdsprogram kan omfatta information/upplysning, utbildning, olika former av tillsyn samt förbättringar och förändringar av den fysiska miljön. Åtgärderna kan riktas mot individen, närmiljön och samhällsmiljön och syftet är att öka medvetenheten om skaderisker och att stimulera och mobilisera befolkningen till ett ökat engagemang i det skadeförebyggande arbetet. Metoden Säker och Trygg Kommun har visat sig vara effektiv för att minska olycksfallsskador inte minst bland äldre. Osteoporos Både sjukdomen osteoporos och andra orsaker till ökad frakturbenägenhet hos äldre kan förebyggas. Fysisk aktivitet har positiv effekt på skelettet, muskelmassan och falltendensen. Effekten är knuten till regelbunden aktivitet och tycks minska eller försvinna om aktiviteten upphör. Hos äldre är därför regelbunden fysisk aktivitet av stort värde. Kosthållet spelar stor roll för äldre, och adekvat intag av kalcium, vitamin D och energi är viktigt. Undervikt och viktminskning är riskfaktorer för låg benmassa och frakturer. Särskilt utsatta är personer med ätstörningar, fysiskt inaktiva och äldre med dåliga matvanor. Rökning har på flera olika sätt en negativ effekt på skelettets hållfasthet. Den har en direkt effekt gentemot benvävnaden men också genom att hos kvinnor bidra till låg vikt och tidig menopaus. 14

12 Matens betydelse i högre åldersgrupper Matens sammansättning är viktig inte bara för att bevara hälsa och förebygga sjukdom utan också för att behandling och rehabilitering av äldre skall lyckas. Eftersom förekomsten av de flesta kroniska sjukdomarna är mycket högre i de högre åldersgrupperna, är goda matvanor. Man bör när det gäller äldre särskilt uppmärksamma matens innehåll av vitamin D, kalcium och kostfiber. Många äldre får också i sig för litet vätska. Andra viktiga förebyggande insatser kan vara att man bidrar till att skapa förutsättningar för att äldre får uppleva matglädje och en bra måltidsmiljö. Diabetes Förekomsten av diabetes (sockersjuka) ökar snabbt över hela världen inte minst bland äldre. Vid 80 års ålder har ca 20 procent diabetes. Den vanligaste typen av sockersjuka är den s.k. typ 2-diabetes och den går både att förebygga och fördröja. Risken för typ 2-diabetes minskar avsevärt om man är fysiskt aktiv, har bra matvanor, bra sammansatta måltider fördelade över dagen och undviker övervikt. Dessa förebyggande insatser överensstämmer således med dem, som beskrivs i ett flertal andra kapitel i denna rapport. Hjärt- kärlsjukdom Hjärt- kärlsjukdomarnas orsaker är endast delvis kända. Det rör sig om ett komplicerat samband mellan arv och miljö, där såväl skadande som skyddande faktorer samverkar. Icke påverkbara riskfaktorer är hög ålder, manligt kön och ärftlig benägenhet för hjärtinfarkt och slaganfall (stroke). Diabetes medför en påtagligt ökad risk för kranskärlssjukdom. Personer med dåligt socialt nätverk och låg socioekonomisk status löper ökad risk att drabbas av kranskärlssjukdom. Medan för dem som är fysiskt aktiva minskar risken att drabbas av hjärtinfarkt och plötslig hjärtdöd. Viktiga påverkbara riskfaktorer är rökning, blodfettsrubbningar och högt blodtryck. 15

13 Cancerprevention Var tredje svensk kommer någon gång under sitt liv att insjukna i cancer och 25 procent av alla svenskar kommer att få cancer före 75 år ålder. Vart femte dödsfall i Sverige orsakas av cancer. Åldern i sig kan betraktas som den största enskilda riskfaktorn för ett cancerinsjuknande procent av all cancer i västvärlden orsakas av rökning. Hög alkoholkonsumtion bidrar till cancer i munhåla, svalg, matstrupe och lever. Matens sammansättning har betydelse för flera cancerformer. Studier visar att det finns starka belägg för att mat som innehåller mycket grönsaker, frukt och bär minskar risken för vanliga cancerformer. Det finns också kemiska ämnen med säkerställd eller misstänkt cancereffekt hos människan. Solljus har de senaste åren uppmärksammats alltmer vad gäller risken för hudcancerformen malignt melanom och andra former av hudcancer. Insatser riktade till äldre i syfte att förebygga eller senarelägga insjuknande i cancer är i princip desamma som i yngre åldrar. Av sekundärpreventiva insatser är det främst screening mot bröstcancer med mammografi som har bedömts som kostnadseffektivt att fortsätta med även efter uppnådd pensionsålder. Tandhälsa Flera befolkningsstudier visar att tandhälsan kan ses som en bra värdemätare på det allmänna hälsotillståndet. Tandhälsan har förbättrats i Sverige också hos äldre, vilket sannolikt beror på flera samtidiga samhällsförändringar som skett under och 1980-talen; förbättrad sjuk- och tandvård för de äldre, mer preventiva insatser mot karies och tandlossning, förbättrade munhygienvanor och bättre matvanor. Orsak till den försämring i tandstatus, som ändock sker med stigande ålder, är minskad salivsekretion, bl.a. orsakad av läkemedel, ökning av kariesframkallande bakterier. 16

14 Det är viktigt att de äldre kan bibehålla regelbunden tandvård. Det är en angelägen uppgift för samhället att tillskapa resurser för att nå de äldre som är i särskilt stort behov av tandvård. Flera landsting har börjat med uppsökande verksamhet bland de äldre, i vilken ingår undersökning hos tandläkare. Det krävs emellertid mer forskning för att förbättra tandhälsan. Syn och hörsel Tidig upptäckt av nedsatt hörsel och syn och insättande av behandlingar eller tekniska hjälpmedel är mycket angeläget. På så sätt minskas risken för psykologiska och sociala negativa effekter av hörsel- eller synskadan. Både nedsatt hörsel och syn är mycket underrepresenterade i journalhandlingar avseende äldre. Det finns några speciella ämnesområden, där primärpreventiva insatser kan vara av värde. Tidig upptäckt av grön starr, d.v.s. högt ögontryck, är särskilt betydelsefullt bland riskpersoner med sjukdomen i släkten. Rökning har visat sig vara en riskfaktor för grå starr hos äldre. Rökstopp även hos äldre minskar risken för att utveckla eller försämra detta sjukdomstillstånd. Det finns ett klarlagt samband mellan hörselproblem och omgivningsfaktorer. På grund av hörselproblem kan det vara svårt att etablera nya kontakter. Därför kan förlust av nära anhöriga och vänner öka risken för ångest, depression och social isolering. Det är viktigt att komma ihåg att tidig hjälp med t.ex. hörapparat ger gynnsamma effekter, vilket man konstaterat vid bedömning av känslomässiga och intellektuella funktioner. Rökstopp Det har visat sig att rökning är en riskfaktor för lårbenshalsfrakturer och att rökning antas påskynda allmänna åldrandeprocesser, vilka leder till tidigare behov av hjälp med dagliga funktioner. Att rökning hos äldre med demens utgör en allvarlig risk för eldsvåda är ett välkänt förhållande. De flesta av de svåra eldsvådorna med flera dödsfall i olika institutioner i Norden under och 1990-talen har orsakats av att äldre och sjuka personer har rökt utan tillsyn. I Sverige har man endast undantagsvis arbetat med rökavvänjning bland äldre men här finns internationell dokumentation som visar positiva resultat även när äldre människor slutar röka. Epidemiologiska studier har visat att en rökare, som 17

15 slutar att röka t.ex. i årsåldern, reducerar sin överrisk att dö i förtid till hälften. En rad rökavvänjningsmetoder framtagna främst för yngre och medelålders personer har visat sig lika verkningsfulla då de används av äldre. Alkohol och beroendeskapande medel De alkoholrelaterade sjukdomar, som drabbar äldre och som till en del skulle kunna förebyggas eller senareläggas, är tidig demens av olika slag, självmord, tarmskador som leder till bristande näringsupptag, skrumplever, diabetes, hjärtsvikt, benskörhet och gikt. Man räknar med att i västvärlden har mellan 5 och 12 procent av männen och 2 procent av kvinnorna alkoholproblem när de uppnår pensionsålder. Dessa problem yttrar sig oftast i form av svårbedömda symtom, förvirringstillstånd, olycksfall, påverkan av annan medicinering och akuta mag-tarmbesvär eller i samband med självmord eller självmordsförsök. Äldre personer med alkoholproblem är överrepresenterade bland dem som behöver sjukhus- eller sjukhemsplats. Erfarenheter från främst USA visar att enkel screening i samband med läkarbesök såväl i primärvård som sjukhusvård har samma effekt hos äldre personer som hos yngre. Cirka 50 procent av sömnmedlen konsumeras i åldersgruppen 65 år och äldre. Med stigande ålder minskar kroppens förmåga att eliminera bensodiazepiner. Stora bensodiazepindoser ger minnesförlust. Flera studier tyder på att även regelbunden tillförsel i ordinerade doser kan ge minnesstörningar och andra tecken på försämrad kognitiv funktion. Dessa försämringar har funnits endast hos dem som hade ett regelbundet, dagligt intag, vilket styrker misstanken att långtidsanvändning är olämplig. Bensodiazepiner påverkar både muskelspänning, balansfunktion och reaktionstid. Detta gör att medlen ökar risken för fall, med ökad risk för bl.a. lårbensfraktur. Detta ger ytterligare argument för restriktiv förskrivning. 18

16 LIV TILL ÅREN Inledning Hälsa och ohälsa i en befolkning kan förstås som ett samspel mellan grundläggande levnadsförhållanden, individens livsstil och förutsättningar att fatta hälsoriktiga beslut, befolkningens åldersstruktur, ärftliga förhållanden samt hälso- och sjukvårdens resurser och annan samhällsservice. Med prevention menar man de åtgärder som i någon mening förhindrar uppkomst eller utveckling av sjukdom eller ohälsa. Ofta används termerna primär, sekundär och tertiär prevention för att belysa var i förloppet som insatserna äger rum. Med primär prevention menas insatser som sätts in före uppkomst av sjukdom eller skada. Dessa insatser kan vara såväl individ- som samhällsinriktade. Av tradition har merparten av hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete utgjorts av tidig upptäckt av ohälsa, vilket benämns sekundär prevention. Med tertiär prevention avses insatser för att förebygga försämring eller återfall, när en sjukdom redan föreligger. Enligt uppdraget belyses i denna rapport endast insatser, som i första hand kan hänföras till primär prevention. Folkhälsoarbetet kan beskrivas som bestående av två komponenter att förebygga sjukdom (engelska disease prevention) och att främja hälsa (engelska health promotion). Folkhälsoarbetet måste därför byggas inte bara på kunskaper om faktorer och förhållanden som gör människor sjuka (patogenes) utan också på kunskaper om vad som gör att människor förblir friska (salutogenes). Folkhälsoarbetet bör skapa en jordmån för en gynnsam utveckling av människors hälsa. Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor har sannolikt mycket stor betydelse för utvecklingen av människors hälsa och ohälsa. I ett brett samhällsperspektiv kan fastslås att folkhälsoarbetets fokus under senare år har förskjutits från medicinsk specialisering mot social helhet och ett tvärsektoriellt arbe- 21

17 te, från levnadsvanor mot levnadsvillkor, från riskgrupper mot stödjande miljöer och från målgrupper mot arenor för folkhälsoarbete. Det finns mot den bakgrunden olika strategiska utgångspunkter för folkhälsoarbetet. En viktig dimension av folkhälsoarbetet handlar om jämlikhet i hälsa. Den samlade bilden för Sverige visar, att många människor får allt bättre hälsa samtidigt som vissa inte har haft samma positiva utveckling. Skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper ökar. En ökande andel människor, framför allt kvinnor i arbetarklass och lägre medelklass, har såväl sociala och ekonomiska som hälsomässiga problem. Vissa befolkningsgrupper har större sjuklighet och dödlighet än genomsnittet, och ofta är det samma grupper som samtidigt har flera av de allvarliga hälsoriskerna. Detta gäller också de äldre. Inom folkhälsovetenskapen och det förebyggande arbetet talar man ofta om olika ansatser eller nivåer för insatser. Folkhälsoproblem kan angripas som: Sjukdomsgrupper, d.v.s. som hjärt-kärlsjukdomar, cancer eller skador p.g.a. olyckor. En fördel med detta synsätt är att det förebyggande arbetet kan göras konkret och tydligt för allmänheten och att det är lätt att engagera hälso- och sjukvårdens personal. En nackdel är att det kan leda till medikalisering av sociala problem. Riskbeteenden, d.v.s. som alkohol-, tobaks-, kost- och motionsvanor. En fördel med detta synsätt är att multipla effekter kan uppnås eftersom ett riskbeteende ofta påverkar flera sjukdomar. Nackdelar är bl.a. att sammansatta och komplexa problem förenklas för mycket och att redan utsatta grupper utpekas och stigmatiseras. Arenor, d.v.s. handlingsplaner som byggs upp kring de platser eller verksamheter där människor har sin dagliga tillvaro. Detta kan vara arbetsplats, skola, bostadsområde eller frivilligorganisation. Målgrupper, d.v.s. handlingsplaner som är utformade efter behov av specifika insatser för vissa målgrupper. Målgrupperna kan vara en åldersgrupp som barn eller som i denna skrift äldre. Strukturella faktorer som t.ex. arbetslöshet, boendesegregation, utanförskap och social isolering. Fördelar med detta synsätt är att man kan uppnå breda vinster ur välfärdssynpunkt och att utsatta grupper prioriteras. Att arbeta på strukturell nivå ger möjlighet att utveckla stödjande miljöer, vilket är ett kost- 22

18 nadseffektivt sätt att arbeta. Nackdelar kan vara att de medicinska effekterna blir mindre tydliga och att individens ansvar och möjligheter blir mindre. Uppdraget från Socialdepartementet och Svenska Kommunförbundet omfattar en redovisning av vilka möjligheter som finns att arbeta sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande bland äldre och en beskrivning av kunskapsläget beträffande folkhälsoarbete riktat till äldre. Även om vård och omsorg är betydelsefullt för äldres hälsa ingår det inte i uppdraget att belysa de verksamheterna. Utgångspunkten har varit att sammanställa en översikt av befintlig dokumentation om sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser riktade till äldre. Äldre definieras som personer 65 år och äldre. Med hälsofrämjande insatser för äldre avses insatser som bidrar till att man kan fortsätta att leva ett självständigt liv och som bidrar till att upprätthålla individens livskvalitet. En avgränsning i uppdraget har varit att beskriva folkhälsoinsatser till äldre. En stor del av äldres hälsa och sjuklighet har naturligtvis grundlagts tidigare under deras levnad, då de också varit en målgrupp för folkhälsoinsatser på olika sätt. Bedömning av sådana insatser tidigare i livet ingår inte i rapporten. Underlag för rapporten har varit publicerade svenska och internationella studier och projekt angående förebyggande och hälsofrämjande insatser. Inom många ämnesområden har antalet svenska eller nordiska publikationer varit litet, och därför bygger vissa avsnitt till stor del på internationell dokumentation. En avgörande utgångspunkt för kunskapsöversikten har varit att redovisa vilka någorlunda väl dokumenterade kunskaper och erfarenheter som finns beträffande folkhälsoarbete riktat till äldre. I den mån det har varit möjligt har olika åldersintervall inom begreppet äldre beskrivits var för sig. En avsikt med denna skrift är att ge bl.a. kommuner, landsting och frivilliga organisationer underlag för sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser bland äldre. Äldrepolitiken och samhällets insatser för de äldres hälsa står inför en rad utmaningar. Långsiktigt handlar det om att ställa om hela samhället till en befolkningsstruktur med en stor andel medborgare i åldrarna över 65 år. Med folkhälsoarbete avses i denna skrift målinriktade och organiserade sjuk- 23

19 domsförebyggande och hälsofrämjande insatser. Hittills har folkhälsoarbetet främst varit inriktat på sjukdomsgrupper och riskfaktorer för ohälsa. I takt med att man alltmer förstått betydelsen av tvärsektoriellt samarbete på nationell, regional och lokal nivå har insatserna successivt också inriktats på arenor, målgrupper och strukturella förhållanden. De senaste årtiondena har i vårt land omfattande studier gjorts av äldres hälsa och ohälsa och dess samband med en rad olika biologiska, psykologiska och sociala förhållanden. Flera longitudinella äldreprojekt pågår, t.ex. H-70-studien i Göteborg och Kungsholmsprojektet i Stockholm. Genom dessa har värdefull kunskap erhållits om risk- och skyddsfaktorer för äldres hälsa. Syftet med denna skrift är att redovisa nationella och internationella erfarenheter och kunskaper om folkhälsoinsatser riktade till befolkningsgrupper 65 år och äldre. Tillvägagångssättet har varit att inhämta artiklar och rapporter från befintliga databaser, att be ett antal svenska nyckelpersoner med forsknings- och utvecklingsarbete kring äldres hälsa skriva kunskapsunderlag för vissa delområden samt att besöka institutioner med utvecklingsarbete om äldres hälsa. 24

20 Det naturliga åldrandet Aldrig har så många blivit så gamla i Sverige. Vi skjuter åldrandet framför oss. Svenskarna har inte bara blivit äldre utan äldre och friskare. Detta konstaterade man redan 1980 i populationsundersökningen 70 år och äldre i Göteborg (H 70). Vi kan påverka åldrandet med vår livsstil påskynda eller fördröja det. Det är alltså inte bara arv och miljö som styr vårt åldrande, utan vår livsstil har stor betydelse för vår hälsa på äldre dagar. Vi vet numera att t.ex benskörhet till stor del orsakas av vår moderna livsstil med för litet motion och för mycket stillasittande, kombinerat med för lite vistelse ute i dagsljuset och för litet tillskott av kalcium framför allt är detta ett problem hos äldre kvinnor. Idag klassas osteoporos eller benskörhet som en folksjukdom. Den ökar i oroväckande takt och går allt längre ner i åldrarna. Tidigare ansågs benskörhet vara en mer eller mindre naturlig del av åldrandet. I dag vet vi att ett fortsatt friskt liv kräver insatser precis som ett friskt skelett kräver att benstommen belastas (att vi motionerar) och får tillräckligt av kalcium och D vitamin. Alkoholmissbruk och rökning skadar skelettet. Det är därför beklagligt att fler kvinnor röker och att såväl rökning som alkoholdrickande går ned i åldrarna. Här är förebyggande insatser angelägna, då skelettskador redan i dag betyder svårt lidande för många och mycket stora insatser från sjukvård och socialtjänst till höga kostnader. Det behövs kunskaper om vad som är friskt och vad som är sjukt under åldrandet. Man kan vara ung och frisk eller sjuk och lika självklart vara gammal och frisk eller gammal och sjuk. Våra attityder och negativa föreställningar påverkar vår syn på åldrande och ålderdom.vad är tro och vad är vetande? Det som emellertid alltid sker är att kroppen med åren åldras och förslits också vid frånvaro av sjukdom. Människan blir skörare både fysiskt, psykiskt och socialt. En banal infektion kan hos en 80-åring få svåra konsekvenser därför att marginaler har krympt och motståndskraften minskat generellt. Återhämtningen tar längre tid, precis som muskelfunktion och tankeprocessen går långsammare hos 80-åringen jämfört med en 40- eller 20-åring. Hjärnan måste stimuleras och musklerna tränas om bra funktion ska kunna upprätthållas. Hjärtat belastas också allt hårdare med stigande ålder och lungornas 27

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Hälsopromenad för seniorer med ett livsviktigt budskap

Hälsopromenad för seniorer med ett livsviktigt budskap Hälsopromenad Alkohol Alkoholkonsumtionen i Sverige är ca 10 liter ren alkohol per person 15 år och äldre. Över tid har konsumtionsmönstret ändrats så vi dricker mer alkohol under veckorna och inte som

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt?

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt? Kliniken för 201-0-05 2015-0-05 Vad är osteoporos? Osteoporos eller benskörhet är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad hållfasthet av skelettet och ökad risk för benbrott (fraktur).

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

sammanfattning och slutsatser

sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Att förebygga sjukdom är en angelägen uppgift för samhället och för individen. I SBU-rapporten Längre liv och bättre hälsa finns en rad exempel på framgångsrika förebyggande

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Äldres skador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall år 2000-2006 samt prognoser för år 2007-2016

Äldres skador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall år 2000-2006 samt prognoser för år 2007-2016 Äldres skador i Västernorrland Höftfrakturer orsakade av fall - samt prognoser för år 2007- INNEHÅLL FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 INLEDNING... 5 SYFTE... 6 FRÅGESTÄLLNINGAR... 6 METOD OCH MATERIAL...

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Fråga: Ökar alkohol risken för cancer? Eurobarometer 2010 Cancerformer och alkohol Bröst (hos kvinnor) Tjock- och ändtarm Munhåla Svalg Struphuvud

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Mineralet för kraft och energi

Mineralet för kraft och energi Vetenskap Magnesium Magnesium hjälper oss att få mer energi, mer ork och bättre förmåga att motstå flera sjukdomar. Susanna Larsson, forskare på Karolinska Institutet i Solna, berättar att 24 000 personer

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer