LIV TILL ÅREN. om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LIV TILL ÅREN. om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre"

Transkript

1 LIV TILL ÅREN om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING... 9 Inledning Det naturliga åldrandet Allt fler äldre Äldres situation Hälsa och sjuklighet Regionala skillnader Skillnader mellan män och kvinnor Social förankring och socioekonomiska skillnader Äldre invandrare Erfarenheter av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete bland äldre Kartläggning av hälsofrämjande verksamhet för äldre i Sverige Rekreation, socialt stöd, boendemiljö Psykisk hälsa Hembesök och hälsokontroller avseende äldre Att bemästra de vardagsnära aktiviteterna Fysisk aktivitet Skador och olycksfall Osteoporos Matens betydelse i högre åldersgrupper Diabetes

3 Hjärt-kärlsjukdom Cancer Tandhälsa Syn och hörsel Rökstopp Alkohol och beroendeskapande medel Hälsoekonomiska aspekter på folkhälsoarbete riktat till äldre Det förebyggande arbetets potentiella effekter bland äldre Frivilliga organisationer en resurs i folkhälsoarbetet riktat till äldre Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser utveckling Bilaga: Heidelbergrekommendationer för att främja fysisk aktivitet bland äldre English Summary

4 FÖRORD Att lägga goda år till livet bör vara grundläggande i äldrepolitiken. Vården och omsorgen bidrar till detta. Men det förebyggande arbetets betydelse i äldrepolitiken har inte tillräckligt uppmärksammats. Det är aldrig för sent att förebygga. Denna skrift är en sammanställning och analys av befintlig kunskap om möjligheterna att förebygga sjukdom och främja hälsa bland människor i pensionsåldrarna. Regeringen och äldreberedningen uppmärksammade behovet av en genomgång av kunskapsläget ungefär samtidigt. Beredningen uppdrog åt Karolinska institutets avdelning för socialmedicin att göra en kunskapssammanställning om förebyggande insatser till äldre inom socialtjänst och hälso- och sjukvårdsområdet. Ingemar Norling vid Göteborgs Universitet har tidigare på uppdrag av beredningen kartlagt betydelsen av aktiviteter inom fritids- och kultursektorn. Regeringen gav i regleringsbrevet 1998 Folkhälsoinstitutet i uppdrag att ta fram underlag som redovisar erfarenheter av vilka möjligheter som finns att arbeta sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande bland äldre och bedöma möjliga effekter för individ och samhälle. Eftersom båda uppdragen huvudsakligen hade samma inriktning valde Folkhälsoinstitutet och äldreberedningen att samarbeta. Ansvarig för arbetet vid Folkhälsoinstitutet har varit avdelningsdirektör Anna Thille och för Karolinska institutets arbete universitetslektor Bengt Wramner. 5

5 Till underlag för rapporten ligger dokumenterade studier och projekt samt begärda underlag från flera experter. Ett speciellt tack riktar vi till docent Lars Andersson, professor Barbro Beck-Friis, professor Lars Bäckman, professor Finn Diderichsen, med. dr. Kerstin Frändin, med. dr. Susanne Iwarsson, professor Olof Johnell, docent Brita Karlström, docent Ingemar Norling, med. dr. Ulla Sonn, professor Bertil Steen, professor Bengt Wessby, professor Lars Wilhelmsen och odont. dr. Tor Österberg. Det är vår förhoppning att rapporten skall ge impulser till handling. Folkhälsoarbete riktat till äldre på lokal, läns- och på nationell nivå behöver utvecklas. FOLKHÄLSOINSTITUTET SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Äldreberedningen Agneta Dreber, Generaldirektör Margareta Arvidson, Ordförande 6

6 SAMMANFATTNING År 1970 var knappt 14 procent av befolkningen över 65 år. Mellan åren 1970 och 1997 har andelen över 80 år fördubblats, från 2,4 till 4,8 procent. Idag är 17,5 procent av befolkningen i Sverige 65 år och äldre. År 2010 beräknas andelen ha ökat till 18 procent och år 2020 till 20 procent. Att andelen äldre i befolkningen ökar är en global trend, och frågan om vilka möjligheter som finns att främja hälsan och förebygga sjukdomar hos äldre uppmärksammas alltmer internationellt. Denna utveckling pekar på två saker: För det första är det såväl från enskilda människors som från samhällets synpunkt nödvändigt att satsa på kostnadseffektiva insatser för att bevara och stärka möjligheterna för ett självständigt liv upp i hög ålder. För det andra är givetvis en ökad förväntad medellivslängd något positivt, som förklaras av ett allmänt sett bättre hälsotillstånd. Enligt Statistiska Centralbyråns Välfärd och ojämlikhet i 20-års perspektiv , var det betydligt färre - ungefär 5 procent i åldersgruppen år som 1995 ansåg att deras hälsotillstånd var dåligt jämfört med Detta stöds också av utvecklingen på mer specifika områden som t.ex. tandhälsa och rörelseförmåga. I denna rapport konstateras bland annat att det vetenskapliga underlaget för att värdera olika typer av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bland äldre är begränsat. Det är i många fall inte möjligt att på vetenskaplig grund uttala sig om vad som ger resultat och varför. Detta beror dels på att det krävs studier som pågår under lång tid för att se samband mellan åldrande och hälsa, dels på att det inte varit ett prioriterat forskningsområde. Även om erfarenheten av uppdraget är att det finns få vetenskapliga artiklar publicerade och rapporter om erfarenheter av intervention när det gäller sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete riktat till äldre, är den viktigaste slutsatsen att det går att förebygga och påverka äldres psykiska och fysiska hälsosituation i stor utsträckning genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Denna möjlighet är större än man tidigare trott, och det grundläggande 9

7 för hälsa och livskvalitet är att äldre bibehåller en hög grad av psykisk, fysisk och social aktivitetsnivå. På basis av det underlag som redovisas utkristalliserar sig tre huvudslutsatser: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bör, baserade på de kunskaper och erfarenheter som bland annat redovisas i denna rapport, mer påtagligt och systematiskt integreras i äldrepolitiken och dess praktiska tillämpning nationellt, lokalt och hos de frivilliga organisationerna. Det finns ett stort behov av ökad kunskap om vilka åtgärder som kan bidra till bättre hälsa och livskvalitet för äldre och därför är det angeläget att detta kan tillgodoses genom forskning. Genom ett samlat arbete är det möjligt att utveckla och utvärdera skilda metoder för att genomföra olika hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser som ger äldre förutsättningar att vidmakthålla en självständig tillvaro så länge som möjligt. Vad påverkar äldres hälsa? Det är inte möjligt att med utgångspunkt från genomgångna studier och rapporter ta fram någon enskild faktor, som den mest betydelsefulla för att kunna fortsätta att leva ett självständigt liv. Däremot framstår en kombination av olika insatser av såväl hälsofrämjande som förebyggande karaktär som viktiga. För både psykisk och fysisk hälsa är rekreation, socialt stöd, boendemiljö, hembesök och hälsokontroller, fysisk aktivitet, matvanor, rökstopp och måttlighet med alkohol betydelsefullt. Och för att undvika sjukdomar och problem, som är vanliga bland äldre, måste riskfaktorer för skador och olycksfall, osteoporos, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer elimineras eller begränsas i så stor utsträckning som möjligt. För vissa funktioner är hjälpmedel av stor betydelse t.ex. vid syn- och hörselnedsättning. En bra tandhälsa betyder mycket för en allmänt god hälsa. Rekreation, socialt stöd och boendemiljö Forskning visar att kvalitet och inriktning av rekreation har en påtaglig betydelse för hälsan och att särskilt naturbaserade aktiviteter ger en god psykisk, social och fysisk stimulans. Rekreation har stor betydelse för äldres hälsa, livskvalitet, oberoende och vårdkonsumtion. Man har kunnat visa att rekreation och socialt stöd, 10

8 i enlighet med de äldres egna önskemål, minskar symtomupplevelse vid kronisk och degenerativ sjukdom: äldre vuxna med artrit (reumatism) eller osteoporos (benskörhet) uppvisar minskad smärta och stelhet, ökad rörlighet och muskelstyrka samt ökad benstyrka. Rekreation och socialt stöd främjar fysisk hälsa och reducerar riskfaktorer. Man har kunnat påvisa signifikant förbättrad hjärtkärlfunktion, minskning av kroppsfett och kroppsvikt och sänkt blodtryck. Rekreation ger ökad aktivitetsnivå och medvetenhet om omgivningen, minskad förvirring, förbättrat minne, förbättrad förmåga att lösa problem samt minskat beroende av mediciner. Studier pekar på att begrepp som åldersförändring behöver ses över eftersom en stor del av det vi kallar åldersförändringar i form av funktionsnedsättning istället är effekter av understimulering, passiv livsstil, rollförändringar, sänkt motivation d. v. s. förändringar som är påverkbara. Sociala aktiviteter och kontakter, t.ex. gemenskap med släkt och vänner eller djur, har stor betydelse för hälsan på flera olika sätt. Sålunda kan traumatiska försämringar som att bli änkling påverka dödlighet, immunförsvar, drogkonsumtion, sjukvårdskonsumtion och förmåga att klara sig själv. Effekterna blir mer negativa för män än för kvinnor. Insatser för att motverka ensamhet är av stort värde för äldre när det gäller att bibehålla god hälsa. Boendemiljön kan betraktas som stödjande eller hindrande i förhållande till äldre människors självständighet i dagliga aktiviteter. De flesta äldre bor i ordinärt boende med hög standard men trots detta finns det miljöhinder i nästan alla äldres bostäder. Resultat av forskning kring äldres boende visar att det finns samband mellan fysiska miljöfaktorer och äldres förmåga att utföra vardagliga aktiviteter speciellt bland dem som har påtagliga funktionella begränsningar. Följaktligen är bostadsanpassningar och framsynt planering av bostaden förebyggande åtgärder som kan leda till ett ökat oberoende för individen och minskade samhällskostnader för t.ex. hemtjänstinsatser. Psykisk hälsa Mycket återstår att studera och bevisa när det gäller primärprevention av olika demenstillstånd. Vetenskapligt grundade insatser är att upptäcka och åtgärda högt blodtryck samt att minska rökning. Det finns flera studier, som visar att behandling av högt blodtryck hos äldre även måttligt förhöjt tryck har en gynnsam inverkan på de kognitiva funktionerna. 11

9 Minnesträning utgör en speciell form av minneskompensation. En slutsats av forskning, som utvärderat effekterna av specifik träning i olika minnesstrategier, är att äldre personer uppvisar förbättrad minnesprestation efter träning. Denna förbättring tycks vara relativt generell och förbättringen kan kvarstå lång tid efter det att träningen avslutats. Resultat som är synnerligen relevanta när det gäller möjligheten att motverka åldersrelaterade försämringar av minnesfunktionerna är sambandet mellan social och fysisk aktivitet och minnesförmåga bland äldre personer. Social och fysisk aktivitet hos äldre kan ha en uppbromsande effekt på den naturliga försämringen av det episodiska minnet. Olika individfaktorer, som t.ex. kön, utbildning, har också visat sig hänga samman med minnesförmåga hos äldre personer. Relativt starka samband har påvisats mellan både social och fysisk aktivitet och minnesprestation hos personer över 65 år. De sociala aktiviteter, som studerats, inkluderar besök på biografer, restauranger eller konserter med vänner, kursverksamhet och läsgrupper. Bland de fysiska aktiviteter som undersökts kan nämnas promenader, cykling och att gå i trappor. Ett intressant resultat när det gäller fysiska aktiviteter är att interventionsstudier där tidigare fysiskt inaktiva äldre har deltagit i regelbundna promenader inte enbart visat sig förbättra den fysiska förmågan t.ex. lägre puls och blodtryck, utan också förbättrat minnet. En tänkbar förklaring till dessa resultat är att den förbättrade fysiska konditionen leder till en ökad blodgenomströmning i hjärnan. Hembesök och hälsokontroller De svenska erfarenheterna ger inte någon övertygande dokumentation av värdet av omfattande rent medicinska undersökningar som del i förebyggande verksamhet för äldre. Däremot är värdet av förebyggande insatser riktade mot hjälpmedelsbehov, social omsorg, omvårdnadsprogram och olycksfallsprofylax väl dokumenterade. Erfarenheter från Sverige pekar på att återkommande hälsokontroller av äldre i första hand skall riktas till dem som inte har kontakt med hälso- och sjukvården, framför allt personer över 80 år. En utvärdering av uppsökande hembesök hos äldre i Danmark har pekat på flera positiva effekter bl.a. minskad sjukhusvård och intagning på sjukhem. Utvärde- 12

10 ringarna har visat att hembesöken skapar en god, ömsesidig kontakt, ger de äldre ett bra tillfälle att beskriva sin egen livssituation och sina vardagliga bekymmer samt stärker de äldres självförtroende. De ger vidare tillfälle att i viss mån fånga upp medicinska problem och tidiga symtom på ohälsa och möjligheter att ge råd för att påverka ohälsosamma vanor som fysisk inaktivitet, felaktiga matvanor, felaktig användning av mediciner, alkohol och tobak. Fysisk aktivitet Också hos äldre har man konstaterat positiva effekter av fysisk aktivitet på en rad sjukdomar t.ex. ledbesvär, högt blodtryck, tjocktarmscancer, depression och ångest. Det finns ett stort antal studier som bekräftar det positiva sambandet mellan fysisk aktivitet och funktionsförmåga, liksom nyttan av tidigt insatt förebyggande verksamhet för att motverka onödig funktionsnedsättning på äldre dagar. Kondition, muskelstyrka, reaktionshastighet, balans och gånghastighet är exempel på funktioner som kan påverkas med regelbunden fysisk aktivitet. Risken för fallolyckor och frakturer hos äldre minskar också vid regelbunden fysisk aktivitet. Dessutom har man hos äldre visat att fysisk aktivitet minskar risken för hjärt- kärldöd och sjuklighet. Den amerikanska Surgeon General-rapporten om fysisk aktivitet och hälsa betonar nyttan av regelbunden, lågintensiv träning t.ex. 30 minuters daglig promenad. Att öka den fysiska aktiviteten ses i denna omfattande vetenskapliga sammanställning som en stor utmaning för folkhälsan och vinsterna är framför allt förebyggande av för tidig död, onödig sjukdom och funktionsnedsättning, kontroll av vårdkostnader och bibehållande av bra livskvalitet upp i hög ålder. Skade- och olycksfall Mer än hälften av alla dödsolyckor (57 procent) och slutenvårdstillfällen (51 procent) till följd av olyckshändelser drabbar personer över 65 år, trots att dessa inte utgör mer än 18 procent av befolkningen. Dödsfall på grund av fallolyckor dominerar bland äldre. Fallolyckor utgör 40 procent av det totala antalet olycksfallsskador bland äldre och inträffar framför allt i bostaden. 13

11 De faktorer i miljön som bidrar till fallskador är främst bostadens utformning, utrustning och inredning, belysningsförhållanden och bristande handikappanpassning av den inre och yttre miljön. Motion förbättrar balansen och stärker skelettet. Balanserad kost med tillskott av D-vitamin minskar benskörhet. Rikligt med vätska förbättrar balansen. Omvänt ökar benskörhet vid rökning, och alkohol ökar risken att falla. Modeller från kommuner i Sverige har varit förebilder för utvecklingen av lokala tvärsektoriella och samhällsorienterade skadeförebyggande program. Ett åtgärdsprogram kan omfatta information/upplysning, utbildning, olika former av tillsyn samt förbättringar och förändringar av den fysiska miljön. Åtgärderna kan riktas mot individen, närmiljön och samhällsmiljön och syftet är att öka medvetenheten om skaderisker och att stimulera och mobilisera befolkningen till ett ökat engagemang i det skadeförebyggande arbetet. Metoden Säker och Trygg Kommun har visat sig vara effektiv för att minska olycksfallsskador inte minst bland äldre. Osteoporos Både sjukdomen osteoporos och andra orsaker till ökad frakturbenägenhet hos äldre kan förebyggas. Fysisk aktivitet har positiv effekt på skelettet, muskelmassan och falltendensen. Effekten är knuten till regelbunden aktivitet och tycks minska eller försvinna om aktiviteten upphör. Hos äldre är därför regelbunden fysisk aktivitet av stort värde. Kosthållet spelar stor roll för äldre, och adekvat intag av kalcium, vitamin D och energi är viktigt. Undervikt och viktminskning är riskfaktorer för låg benmassa och frakturer. Särskilt utsatta är personer med ätstörningar, fysiskt inaktiva och äldre med dåliga matvanor. Rökning har på flera olika sätt en negativ effekt på skelettets hållfasthet. Den har en direkt effekt gentemot benvävnaden men också genom att hos kvinnor bidra till låg vikt och tidig menopaus. 14

12 Matens betydelse i högre åldersgrupper Matens sammansättning är viktig inte bara för att bevara hälsa och förebygga sjukdom utan också för att behandling och rehabilitering av äldre skall lyckas. Eftersom förekomsten av de flesta kroniska sjukdomarna är mycket högre i de högre åldersgrupperna, är goda matvanor. Man bör när det gäller äldre särskilt uppmärksamma matens innehåll av vitamin D, kalcium och kostfiber. Många äldre får också i sig för litet vätska. Andra viktiga förebyggande insatser kan vara att man bidrar till att skapa förutsättningar för att äldre får uppleva matglädje och en bra måltidsmiljö. Diabetes Förekomsten av diabetes (sockersjuka) ökar snabbt över hela världen inte minst bland äldre. Vid 80 års ålder har ca 20 procent diabetes. Den vanligaste typen av sockersjuka är den s.k. typ 2-diabetes och den går både att förebygga och fördröja. Risken för typ 2-diabetes minskar avsevärt om man är fysiskt aktiv, har bra matvanor, bra sammansatta måltider fördelade över dagen och undviker övervikt. Dessa förebyggande insatser överensstämmer således med dem, som beskrivs i ett flertal andra kapitel i denna rapport. Hjärt- kärlsjukdom Hjärt- kärlsjukdomarnas orsaker är endast delvis kända. Det rör sig om ett komplicerat samband mellan arv och miljö, där såväl skadande som skyddande faktorer samverkar. Icke påverkbara riskfaktorer är hög ålder, manligt kön och ärftlig benägenhet för hjärtinfarkt och slaganfall (stroke). Diabetes medför en påtagligt ökad risk för kranskärlssjukdom. Personer med dåligt socialt nätverk och låg socioekonomisk status löper ökad risk att drabbas av kranskärlssjukdom. Medan för dem som är fysiskt aktiva minskar risken att drabbas av hjärtinfarkt och plötslig hjärtdöd. Viktiga påverkbara riskfaktorer är rökning, blodfettsrubbningar och högt blodtryck. 15

13 Cancerprevention Var tredje svensk kommer någon gång under sitt liv att insjukna i cancer och 25 procent av alla svenskar kommer att få cancer före 75 år ålder. Vart femte dödsfall i Sverige orsakas av cancer. Åldern i sig kan betraktas som den största enskilda riskfaktorn för ett cancerinsjuknande procent av all cancer i västvärlden orsakas av rökning. Hög alkoholkonsumtion bidrar till cancer i munhåla, svalg, matstrupe och lever. Matens sammansättning har betydelse för flera cancerformer. Studier visar att det finns starka belägg för att mat som innehåller mycket grönsaker, frukt och bär minskar risken för vanliga cancerformer. Det finns också kemiska ämnen med säkerställd eller misstänkt cancereffekt hos människan. Solljus har de senaste åren uppmärksammats alltmer vad gäller risken för hudcancerformen malignt melanom och andra former av hudcancer. Insatser riktade till äldre i syfte att förebygga eller senarelägga insjuknande i cancer är i princip desamma som i yngre åldrar. Av sekundärpreventiva insatser är det främst screening mot bröstcancer med mammografi som har bedömts som kostnadseffektivt att fortsätta med även efter uppnådd pensionsålder. Tandhälsa Flera befolkningsstudier visar att tandhälsan kan ses som en bra värdemätare på det allmänna hälsotillståndet. Tandhälsan har förbättrats i Sverige också hos äldre, vilket sannolikt beror på flera samtidiga samhällsförändringar som skett under och 1980-talen; förbättrad sjuk- och tandvård för de äldre, mer preventiva insatser mot karies och tandlossning, förbättrade munhygienvanor och bättre matvanor. Orsak till den försämring i tandstatus, som ändock sker med stigande ålder, är minskad salivsekretion, bl.a. orsakad av läkemedel, ökning av kariesframkallande bakterier. 16

14 Det är viktigt att de äldre kan bibehålla regelbunden tandvård. Det är en angelägen uppgift för samhället att tillskapa resurser för att nå de äldre som är i särskilt stort behov av tandvård. Flera landsting har börjat med uppsökande verksamhet bland de äldre, i vilken ingår undersökning hos tandläkare. Det krävs emellertid mer forskning för att förbättra tandhälsan. Syn och hörsel Tidig upptäckt av nedsatt hörsel och syn och insättande av behandlingar eller tekniska hjälpmedel är mycket angeläget. På så sätt minskas risken för psykologiska och sociala negativa effekter av hörsel- eller synskadan. Både nedsatt hörsel och syn är mycket underrepresenterade i journalhandlingar avseende äldre. Det finns några speciella ämnesområden, där primärpreventiva insatser kan vara av värde. Tidig upptäckt av grön starr, d.v.s. högt ögontryck, är särskilt betydelsefullt bland riskpersoner med sjukdomen i släkten. Rökning har visat sig vara en riskfaktor för grå starr hos äldre. Rökstopp även hos äldre minskar risken för att utveckla eller försämra detta sjukdomstillstånd. Det finns ett klarlagt samband mellan hörselproblem och omgivningsfaktorer. På grund av hörselproblem kan det vara svårt att etablera nya kontakter. Därför kan förlust av nära anhöriga och vänner öka risken för ångest, depression och social isolering. Det är viktigt att komma ihåg att tidig hjälp med t.ex. hörapparat ger gynnsamma effekter, vilket man konstaterat vid bedömning av känslomässiga och intellektuella funktioner. Rökstopp Det har visat sig att rökning är en riskfaktor för lårbenshalsfrakturer och att rökning antas påskynda allmänna åldrandeprocesser, vilka leder till tidigare behov av hjälp med dagliga funktioner. Att rökning hos äldre med demens utgör en allvarlig risk för eldsvåda är ett välkänt förhållande. De flesta av de svåra eldsvådorna med flera dödsfall i olika institutioner i Norden under och 1990-talen har orsakats av att äldre och sjuka personer har rökt utan tillsyn. I Sverige har man endast undantagsvis arbetat med rökavvänjning bland äldre men här finns internationell dokumentation som visar positiva resultat även när äldre människor slutar röka. Epidemiologiska studier har visat att en rökare, som 17

15 slutar att röka t.ex. i årsåldern, reducerar sin överrisk att dö i förtid till hälften. En rad rökavvänjningsmetoder framtagna främst för yngre och medelålders personer har visat sig lika verkningsfulla då de används av äldre. Alkohol och beroendeskapande medel De alkoholrelaterade sjukdomar, som drabbar äldre och som till en del skulle kunna förebyggas eller senareläggas, är tidig demens av olika slag, självmord, tarmskador som leder till bristande näringsupptag, skrumplever, diabetes, hjärtsvikt, benskörhet och gikt. Man räknar med att i västvärlden har mellan 5 och 12 procent av männen och 2 procent av kvinnorna alkoholproblem när de uppnår pensionsålder. Dessa problem yttrar sig oftast i form av svårbedömda symtom, förvirringstillstånd, olycksfall, påverkan av annan medicinering och akuta mag-tarmbesvär eller i samband med självmord eller självmordsförsök. Äldre personer med alkoholproblem är överrepresenterade bland dem som behöver sjukhus- eller sjukhemsplats. Erfarenheter från främst USA visar att enkel screening i samband med läkarbesök såväl i primärvård som sjukhusvård har samma effekt hos äldre personer som hos yngre. Cirka 50 procent av sömnmedlen konsumeras i åldersgruppen 65 år och äldre. Med stigande ålder minskar kroppens förmåga att eliminera bensodiazepiner. Stora bensodiazepindoser ger minnesförlust. Flera studier tyder på att även regelbunden tillförsel i ordinerade doser kan ge minnesstörningar och andra tecken på försämrad kognitiv funktion. Dessa försämringar har funnits endast hos dem som hade ett regelbundet, dagligt intag, vilket styrker misstanken att långtidsanvändning är olämplig. Bensodiazepiner påverkar både muskelspänning, balansfunktion och reaktionstid. Detta gör att medlen ökar risken för fall, med ökad risk för bl.a. lårbensfraktur. Detta ger ytterligare argument för restriktiv förskrivning. 18

16 LIV TILL ÅREN Inledning Hälsa och ohälsa i en befolkning kan förstås som ett samspel mellan grundläggande levnadsförhållanden, individens livsstil och förutsättningar att fatta hälsoriktiga beslut, befolkningens åldersstruktur, ärftliga förhållanden samt hälso- och sjukvårdens resurser och annan samhällsservice. Med prevention menar man de åtgärder som i någon mening förhindrar uppkomst eller utveckling av sjukdom eller ohälsa. Ofta används termerna primär, sekundär och tertiär prevention för att belysa var i förloppet som insatserna äger rum. Med primär prevention menas insatser som sätts in före uppkomst av sjukdom eller skada. Dessa insatser kan vara såväl individ- som samhällsinriktade. Av tradition har merparten av hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete utgjorts av tidig upptäckt av ohälsa, vilket benämns sekundär prevention. Med tertiär prevention avses insatser för att förebygga försämring eller återfall, när en sjukdom redan föreligger. Enligt uppdraget belyses i denna rapport endast insatser, som i första hand kan hänföras till primär prevention. Folkhälsoarbetet kan beskrivas som bestående av två komponenter att förebygga sjukdom (engelska disease prevention) och att främja hälsa (engelska health promotion). Folkhälsoarbetet måste därför byggas inte bara på kunskaper om faktorer och förhållanden som gör människor sjuka (patogenes) utan också på kunskaper om vad som gör att människor förblir friska (salutogenes). Folkhälsoarbetet bör skapa en jordmån för en gynnsam utveckling av människors hälsa. Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor har sannolikt mycket stor betydelse för utvecklingen av människors hälsa och ohälsa. I ett brett samhällsperspektiv kan fastslås att folkhälsoarbetets fokus under senare år har förskjutits från medicinsk specialisering mot social helhet och ett tvärsektoriellt arbe- 21

17 te, från levnadsvanor mot levnadsvillkor, från riskgrupper mot stödjande miljöer och från målgrupper mot arenor för folkhälsoarbete. Det finns mot den bakgrunden olika strategiska utgångspunkter för folkhälsoarbetet. En viktig dimension av folkhälsoarbetet handlar om jämlikhet i hälsa. Den samlade bilden för Sverige visar, att många människor får allt bättre hälsa samtidigt som vissa inte har haft samma positiva utveckling. Skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper ökar. En ökande andel människor, framför allt kvinnor i arbetarklass och lägre medelklass, har såväl sociala och ekonomiska som hälsomässiga problem. Vissa befolkningsgrupper har större sjuklighet och dödlighet än genomsnittet, och ofta är det samma grupper som samtidigt har flera av de allvarliga hälsoriskerna. Detta gäller också de äldre. Inom folkhälsovetenskapen och det förebyggande arbetet talar man ofta om olika ansatser eller nivåer för insatser. Folkhälsoproblem kan angripas som: Sjukdomsgrupper, d.v.s. som hjärt-kärlsjukdomar, cancer eller skador p.g.a. olyckor. En fördel med detta synsätt är att det förebyggande arbetet kan göras konkret och tydligt för allmänheten och att det är lätt att engagera hälso- och sjukvårdens personal. En nackdel är att det kan leda till medikalisering av sociala problem. Riskbeteenden, d.v.s. som alkohol-, tobaks-, kost- och motionsvanor. En fördel med detta synsätt är att multipla effekter kan uppnås eftersom ett riskbeteende ofta påverkar flera sjukdomar. Nackdelar är bl.a. att sammansatta och komplexa problem förenklas för mycket och att redan utsatta grupper utpekas och stigmatiseras. Arenor, d.v.s. handlingsplaner som byggs upp kring de platser eller verksamheter där människor har sin dagliga tillvaro. Detta kan vara arbetsplats, skola, bostadsområde eller frivilligorganisation. Målgrupper, d.v.s. handlingsplaner som är utformade efter behov av specifika insatser för vissa målgrupper. Målgrupperna kan vara en åldersgrupp som barn eller som i denna skrift äldre. Strukturella faktorer som t.ex. arbetslöshet, boendesegregation, utanförskap och social isolering. Fördelar med detta synsätt är att man kan uppnå breda vinster ur välfärdssynpunkt och att utsatta grupper prioriteras. Att arbeta på strukturell nivå ger möjlighet att utveckla stödjande miljöer, vilket är ett kost- 22

18 nadseffektivt sätt att arbeta. Nackdelar kan vara att de medicinska effekterna blir mindre tydliga och att individens ansvar och möjligheter blir mindre. Uppdraget från Socialdepartementet och Svenska Kommunförbundet omfattar en redovisning av vilka möjligheter som finns att arbeta sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande bland äldre och en beskrivning av kunskapsläget beträffande folkhälsoarbete riktat till äldre. Även om vård och omsorg är betydelsefullt för äldres hälsa ingår det inte i uppdraget att belysa de verksamheterna. Utgångspunkten har varit att sammanställa en översikt av befintlig dokumentation om sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser riktade till äldre. Äldre definieras som personer 65 år och äldre. Med hälsofrämjande insatser för äldre avses insatser som bidrar till att man kan fortsätta att leva ett självständigt liv och som bidrar till att upprätthålla individens livskvalitet. En avgränsning i uppdraget har varit att beskriva folkhälsoinsatser till äldre. En stor del av äldres hälsa och sjuklighet har naturligtvis grundlagts tidigare under deras levnad, då de också varit en målgrupp för folkhälsoinsatser på olika sätt. Bedömning av sådana insatser tidigare i livet ingår inte i rapporten. Underlag för rapporten har varit publicerade svenska och internationella studier och projekt angående förebyggande och hälsofrämjande insatser. Inom många ämnesområden har antalet svenska eller nordiska publikationer varit litet, och därför bygger vissa avsnitt till stor del på internationell dokumentation. En avgörande utgångspunkt för kunskapsöversikten har varit att redovisa vilka någorlunda väl dokumenterade kunskaper och erfarenheter som finns beträffande folkhälsoarbete riktat till äldre. I den mån det har varit möjligt har olika åldersintervall inom begreppet äldre beskrivits var för sig. En avsikt med denna skrift är att ge bl.a. kommuner, landsting och frivilliga organisationer underlag för sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser bland äldre. Äldrepolitiken och samhällets insatser för de äldres hälsa står inför en rad utmaningar. Långsiktigt handlar det om att ställa om hela samhället till en befolkningsstruktur med en stor andel medborgare i åldrarna över 65 år. Med folkhälsoarbete avses i denna skrift målinriktade och organiserade sjuk- 23

19 domsförebyggande och hälsofrämjande insatser. Hittills har folkhälsoarbetet främst varit inriktat på sjukdomsgrupper och riskfaktorer för ohälsa. I takt med att man alltmer förstått betydelsen av tvärsektoriellt samarbete på nationell, regional och lokal nivå har insatserna successivt också inriktats på arenor, målgrupper och strukturella förhållanden. De senaste årtiondena har i vårt land omfattande studier gjorts av äldres hälsa och ohälsa och dess samband med en rad olika biologiska, psykologiska och sociala förhållanden. Flera longitudinella äldreprojekt pågår, t.ex. H-70-studien i Göteborg och Kungsholmsprojektet i Stockholm. Genom dessa har värdefull kunskap erhållits om risk- och skyddsfaktorer för äldres hälsa. Syftet med denna skrift är att redovisa nationella och internationella erfarenheter och kunskaper om folkhälsoinsatser riktade till befolkningsgrupper 65 år och äldre. Tillvägagångssättet har varit att inhämta artiklar och rapporter från befintliga databaser, att be ett antal svenska nyckelpersoner med forsknings- och utvecklingsarbete kring äldres hälsa skriva kunskapsunderlag för vissa delområden samt att besöka institutioner med utvecklingsarbete om äldres hälsa. 24

20 Det naturliga åldrandet Aldrig har så många blivit så gamla i Sverige. Vi skjuter åldrandet framför oss. Svenskarna har inte bara blivit äldre utan äldre och friskare. Detta konstaterade man redan 1980 i populationsundersökningen 70 år och äldre i Göteborg (H 70). Vi kan påverka åldrandet med vår livsstil påskynda eller fördröja det. Det är alltså inte bara arv och miljö som styr vårt åldrande, utan vår livsstil har stor betydelse för vår hälsa på äldre dagar. Vi vet numera att t.ex benskörhet till stor del orsakas av vår moderna livsstil med för litet motion och för mycket stillasittande, kombinerat med för lite vistelse ute i dagsljuset och för litet tillskott av kalcium framför allt är detta ett problem hos äldre kvinnor. Idag klassas osteoporos eller benskörhet som en folksjukdom. Den ökar i oroväckande takt och går allt längre ner i åldrarna. Tidigare ansågs benskörhet vara en mer eller mindre naturlig del av åldrandet. I dag vet vi att ett fortsatt friskt liv kräver insatser precis som ett friskt skelett kräver att benstommen belastas (att vi motionerar) och får tillräckligt av kalcium och D vitamin. Alkoholmissbruk och rökning skadar skelettet. Det är därför beklagligt att fler kvinnor röker och att såväl rökning som alkoholdrickande går ned i åldrarna. Här är förebyggande insatser angelägna, då skelettskador redan i dag betyder svårt lidande för många och mycket stora insatser från sjukvård och socialtjänst till höga kostnader. Det behövs kunskaper om vad som är friskt och vad som är sjukt under åldrandet. Man kan vara ung och frisk eller sjuk och lika självklart vara gammal och frisk eller gammal och sjuk. Våra attityder och negativa föreställningar påverkar vår syn på åldrande och ålderdom.vad är tro och vad är vetande? Det som emellertid alltid sker är att kroppen med åren åldras och förslits också vid frånvaro av sjukdom. Människan blir skörare både fysiskt, psykiskt och socialt. En banal infektion kan hos en 80-åring få svåra konsekvenser därför att marginaler har krympt och motståndskraften minskat generellt. Återhämtningen tar längre tid, precis som muskelfunktion och tankeprocessen går långsammare hos 80-åringen jämfört med en 40- eller 20-åring. Hjärnan måste stimuleras och musklerna tränas om bra funktion ska kunna upprätthållas. Hjärtat belastas också allt hårdare med stigande ålder och lungornas 27

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Leif Aringer 29 augusti 2013 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 1 Befolkningspyramid för Sverige

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Propp-rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. - Uppföljning och utvärdering av verksamheten i Jakobstad

Propp-rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. - Uppföljning och utvärdering av verksamheten i Jakobstad Propp-rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. - Uppföljning och utvärdering av verksamheten i Jakobstad HVD, ft Pia Nyman, Staden Jakobstad, social- och hälsovårdsverket PeL Kaj Palenius,

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

FALL OCH FALLPREVENTION

FALL OCH FALLPREVENTION FALL OCH FALLPREVENTION Sammanställt av Maria Källkvist 1 Den äldre befolkningen Sverige har en av världens äldsta befolkningar. De senaste tio åren har antalet äldre över 65 år ökat med en procent och

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Handikapp- och folkhälsopolitik

Handikapp- och folkhälsopolitik Handikapp- och folkhälsopolitik - olika sidor av samma mynt Sörmland oktober 2010 MargaretaPersson Varför blir vissa sjuka och andra behåller hälsan? Gener? Virus/bakterier? Otur/slumpen? Arvsynden? Levnadsvanor?

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Perspektiver - Mestring og folkehelse Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Nils Söderman, universitetsadjunkt Högskolan Väst i Trollhättan, Institutionen för omvårdnad, hälsa

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Hälsopromenad för seniorer med ett livsviktigt budskap

Hälsopromenad för seniorer med ett livsviktigt budskap Hälsopromenad Alkohol Alkoholkonsumtionen i Sverige är ca 10 liter ren alkohol per person 15 år och äldre. Över tid har konsumtionsmönstret ändrats så vi dricker mer alkohol under veckorna och inte som

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet? Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,

Läs mer

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner) Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer 2001-2013 i Region Skåne (alla diagnospositioner) Caddie Zhou Maria Sandberg Ingemar Petersson ERC Syd (Epidemiologi

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer