ÅRSSKRIFT SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRAREFORENINGS. forsta HÄFHT. CENTRALSTYRELSEN TJUGUTREDJE ÅRGÅNGEN UTGIFVEN

Transkript

1 SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRAREFORENINGS ÅRSSKRIFT UTGIFVEN AF CENTRALSTYRELSEN TJUGUTREDJE ÅRGÅNGEN 1902 forsta HÄFHT STOCKHOLM GusTAF LINDSTRöMs BoKTRYCKERI 1902

2 Årsberätte se för 1901 Med är I go r har Sveriges amänna fokskoärareförening afsutat sitt tjuguandra verksamhetsår Vid rgoo ärs sut utgjorde antaet medemmar i föreningen 73 I 5 fördeade pä 242 kretsföreningar Af dessa har en näigen Frö;kindskretsen med r r medemmar ur medemsför teckningen afförts Enigt frän nämnda krets ämnadt med deande har fertaet af dess medemmar ingätt i omkringig gande kretsföreningar Därjämte har iuens ärme- och ira rinruifö"rem"ng sammansagits med Skideroz"kskretsen under namnet I{uenskretsen trädt Föjande ro nya kretsföreningar hafva under år rgo r in i Sveriges amänna fokskoärareförening nämigen Åt vidabergs (13) Gimåkra (r3) Enighet ( r r ); Nona Råda (24) Östra Väsimanands ( I 7) Ramnäs (I 5) Lfom ( I 2 ) Våmhus ( 9) jä1fsö- Undersviks (g) och Ömskö"dsvz"ks (3 6) Af de förutvarande kretsföreningarna hafva föjande ändrat namn : Sydvästra Uppands jö"rening af jokskoeväuner ti Syd västra Uppandskretsen Ljungkykretsens skojö"rening ti Sunnerbo kretsen och Nedre Fryken-A jsdaskretsen ti I{z"skretsen Efter de under äret inträffade förändringarna utgj ordes för eningen vid r go 1 ärs sut af 2 50 kretsföreningar med sam managdt 7g62 medemmar Kretsföreningarnas anta har sä unda under äret ökats med 8 och medemmarnas anta med 647 Beträffande den ekonomiska stäningen hänvisas ti den ängre fram införda revisionsberättesen Här mä endast näm nas att behåningen frän år 1900 utgj orde kronor 10573: 95

3 5 4 inkomsterna under IgoI kronor I o 5I5: I 7 och utgifterna un- der samma år kronor 90 73: I 7 h vadan behåningen ti I go 2 utgör kronor I20 r s: gs: h viket utvisar en ökning i behåningen af kronor I442: oo Häraf framgår att så vä antaet kretsföreningar och medemmar som ock inkomsterna och behåningen ökats hvar emot utgifterna minskats För bedömande af föreningens utvecking i rent yttre af seende under de gångna tjugutvå åren m eddeas föjande öfversikt: År 1 Kretsar 77 I88o go r 88I I25 I88z IJ6 I I I88s 141 r886 I34 I I88 8 I53 r 889 I8go rs6 164 I89I I67 I892 I7I r I894 I89S I r897 2IO i 217 I r 8 9g I9oo 242 I go I 250 Medemmar JI s6z g6_2 I ' I Inkomster I 787: so I469: so I637: I6 I686:' ro r7o9: 7s I6I3: 98 I 597: :' I2 2385: 10 ' 2242: 7g 2486: g 2700: : : r6 5849: 39 8 r6s: : 53 86s6:?o 9647= 78 IOSIS: 17 1 ' Utgifter - 720: 835= I334= IJ46: r3s6: 1237: IIJ8: 1375= I470: r63r: 224I: i837= I897: 4608: 5890: 6o88: 6469: 168r8: 7r5o: Behåning o o8 37' 55 o : 52 r 9073:' I7' \ j 1 Io66: I700: 2002: 2342: 2740: 3 rr7: = 3950: 4864: 5475= 5719: 6444: 7247: 6617: 6024: s7b5= 748I: 9548: : 10573= 12015: so o6 o6 14 I6 I Föreningens centrastyrese har under år I go 1 bestått af Enzz' Hammarund f G Siiderberg Aexander Jonsson j f Dast1ö'rh Frz'dt:fuv Berg Afr Daz'n f Franzen foh:s Johans son och Anna L Lehe Af dessa har Hammarund varit ord förande Söderberg vice ordförande Jonsson sekreterare och Daström kassaförvatare samt Hammarund Jonsson Daström och Berg medemmar af centrastyresens verkstäande utskott Centrastvresen i sin hehet har under år I goi haft två sammanträde ett i början af januari samt ett vid påsk Dess verkstäande utskott har sammanträd t 23 gånger Den ti kretsföreningarnas behanding under het utsända ' vidyftiga frågan om fokskoebyggnade7' på emdet har omfattats med stort intresse samt mångenstädes föranedt ifiga öfverägg ningar och ängre uttaanden En sammanfattning af de å unda framkomna önskemåen har jämte centrastyresens egna uttaanden i ämnet bifvit inämnad ti chefen för eckesiastik departementet med anhåan att öfverintendentsämbetet måtte anmodas att vid utarbetandet af nya normaritningar ti fok skoebyggnader jämte beskrifning taga tibörig hänsyn ti de Det torde kunna förväntas att de på uttaade önskemåen dagig erfarenhet grundade uttaanden som såunda bifvit gjorda af inemot 200 ärareföreningar i andets aa dear skoa komma att utöfva ett ingaunda betydeseöst infytande på de nya normaritningarna och därmed äfven på skobyggnaderna i vårt and Den statistiska bearbetningen af de insamade uppgifterna angående öfoerbefokm'ngen z'nom fokskoan är nu i det närmaste afsutad och torde redan under innevarande år komma att offentiggöras Den undersökning som härigenom bifvit utförd ämnar en ganska åskådig bid af skoarbetets skiftande för håanden och utgör en god utgångspunkt vid bedömandet af hvad som bör göras för fokundervisningens fortsatta utvecking och förbättrandet af ärares och ärarinnors stäning Därjämte torde den bifva af ej ringa betydese för åstadkommandet af en fuständigare och ändamäsenigare fokskoestatistik )

4 Sveriges amänna fokskoärareförenings utvecking har fortfarande 'gätt jämnt och stadigt framät Medems'!ntaet har afsevärdt stigit och at fera frägor hafva varit föremä för be: handing inom föreningen Den ti föjd häraf ökade arbets bördan för centrastyresen kan nu genom den höjning af sty reseedamöternas anta som under äret bifvit genomförd; i större utsträckning än hittis varit möjigt fördeas hvarigenom bättre utsikt bifvit beredd att ägna de mängskiftande frägorna en asidig utredning Ehuru en yttei'igare utvecking sannoikt kommer att kräfva ännu vidsträcktare arbetsfördening är det tydigt att en sädan utvecking är både af behofvet päkaad och synnerigen önsk Ska nämigen fokundervisningen kunna nä en ständ värd punkt som motsvarar vär tids behof sä erfordras att ärare och ärarinnor med at större kraft sträfva härför och säunda bereda den under skoarbetet vunna verkiga sakkunskapen a t större infytande pä' skoan i dess hehet I samma män som detta sker) ska föreningens mä hafva ryckt närmare Detta mä är fortfarande iksom det atj ämt varit : svenska fokskoans och fokbidningens höjande enhet och god anda inom ärarekären och förbättr-ing af ärarens stäning i amänhet Stockhom i aprj ' r J G Söder'berg I 902 Emi Hammarund 1/e;ander Jonsson Frjdf;juv Berg Pehr 13orgh J Franzr}n Joz:s Jozansson!nna L LesseJ1 J J 1Jastrå'm 1/fr JJain Hanna Jå'nssop Mauritz Tennman Föreningsärenden 1902 ÄRENDEN BEHANDADE AFKETSARNA 9or I Ansvarsfrihet för 1900 års- räkenskaper och f'ör- I revisionsberättesen af den 2 februari I go 1 hade 7 -vatning hemstäts att föreningen med uttaande af e tt erkännsamt tack bevijar centrastyresen fu ansvarsfrihet för räkenskaper och förvatning under är' I goo Denna hemstäan behandades af röstberättigade krets föreningar samt bef af dem aa bevijad 2 3 Va af sex centrastyreseedamötej;' och en r e- Genom det den I 6 november I gq I afsutade vaet ut sågos ti centrastyreseedamöter för 902 ) c)1 I 904 Fridtjuv Be115 i Stockhom med 3550 rqster Aifr DaNn i Hus: kvarna med 3546 röster f G Siiderberg i Lid"köping med röster och Hanna Jb'nsson i Östra Torn med 3025 röster ti centrastyreseedamot för I 902 och I 903 P Borg/t i Lekaryd med 2 3 o 5 röster samt ti centrastyreseedamot för I 902 M Tennmau i Sandö med I 983 röster (Kvarstående centra styreseedamöter 'voro: för I gci2 och I 903 Aexander Jonsson i Stockhom J Franzen i Lund och Anna L Lesse i Gte borg för I 902 Emi Hammarund och J J Daström i Stockhom scjmt J oh: s J ohansso;' i yötebor) Närmast i rösteta kommo: Er ijs t V estberg \ Hudiksva med -visor _ röster Stina Quint i Stoekhom 1i1ed 430 röster L G Broome

5 8 9 i Bårsöf med 397 röster J Cederberg i Narrköping med 294 röster G M Sandin i Grums me d 148 röster J Ahen i Grängesbe rg med 1 30 röster Jänny Osson i Narrköping med 77 röster och Anna Hem ming i Mamö med 69 röster - Därjämte erhöo 1 08 personer hvar dera 1-45 röster Vid revisorsvaet utsägos ti revisor för I 90 I I 902 och ärs rakenskaper och förvatning Nzs Lundat! i Lund med 23 8 I röster samt ti revisor för I 90 I och I 9 02 års räkenskaper Afr Friden i Örebro med 2058 röster (Kvar stäende revisor för I 90 I ärs räkenskaper är Otto Bejbom i Strängnäs ) - Ti revisorssuppenter för I90I vades J P Linden i Stockhom med 7 I 7 röster och P Borg h i Lekat-yd med 398 röster I enighet med fertaets besut hafva såsom kassaförvatarearfvode utanordnade I 9 03 Närmast i rösteta kommo: Å Vemborg i VIunsö med 274 r!}ster A G Vihander i Stockhorri med 185 röster L G Broome i Bårsöf med 121 röster A Björkund i Sundsva med 1 13 röster - F Lije hom i Göteborg med 62 röster A nd Linden i Stockhom med 55 r öster G- Å Vesterin i Västerhaninge med 54 röster och P Lager bad i Tumba med 52 röster - Dessutom erhöo 78 perso ne r h var dera 1-48 röster Ti centrastyresen hade ingått 236 vaprotokol Af dessa kasserades 4 i afseende pä revisorsvae t emedan vased ar upptagande ovabara personer bifvit godkända Protokos utdrag saknades från 7 kretsföreningar 4 Sekretera1 earfvode för 1901 Centrastyreisen hade föresagit att detta arfvode skue utgä med samma beopp som föregäende är nämigen 5 oo kronor Ärendet behandades af röstberättigade kretsför eningar Band dessa bevijade 225 kretsföreningar soo kro nor och 2 kretsföreningar 6oo kronor Pä grund af detta besut hafva 500 kronor bifvit för ändamået utanordnade 5 Xassa;förvatarearfvode iör 1901 Centratyresen hade för detta arfvode föresagit samma beopp som för år eer 200 kronor Ärendet behandades af röstberättigade kretsförening ar band hvika I bevijade roo kronor 224 bevijade 200 kronor och 2 bevijade 300 kronor 200 kronot bifvit Fokskoabyggnader på andet Uti ingifven motion 6 hade Sydvästra Uppandskretsen anhäit att centrstyre Jsen måtte vidtaga ätgärder för ästadkomm ande af förättnngar 1 afseende andet pa fokskaebyggnader ti normaritningar pä de uppdragtt ät Särskidt med hänsyn därti att k m:t ha öfverintendentsäntbetet att utarbeta nya normaritningar ti fok skoebyggnader ansäg centrastyresen att tifäet vo :e ämphg : för ärarekåren att inför vederbörande uttaa sma onskemi berörda hänseende och besöt därför att utsända ärendet ti amän behanding inom kretsföreningarna sarrit anmodade dssa att senast den r 5 september I go I ti centrastyresen afgifva svar ä föjande f-ägor: : 1 Är det önskvärdt att skookaerna och ärarebostaden m- rymmas i samma eer i särskida byggnader? n 2 Hvika anordningar äro behöfiga för att astadkomma nnoiig isorering mean skookaerna och ärarebostaden 1 de fa da de måste inrymmas i samma byggnad'? 3 Hvika särskida okaer förutom ärosa anser kretsförenmg en höra ti en fut ändamåsenig skobyggnad? 4 För hviket anta barn anser kretsföremngen att ce oih saoen af ärorum böra vara afseeda? b 5 H vika dimensioner anses ämpitgast: a) å ärosaar? b) å afkädningsrum? c) å söjdsa för gossar? d) å fickor? e) å förvaringsrum för skomatene? f) å ek- (rast-) skju? 6 Hvika önskemå vi kretsföremngen uttaa rörande upp värmnings- och uftväxingsanordningar i skosaar och öfnga sko okaer? 7 Hviken behanding af gof och väggar anser hetforenmge ' bäst främja sundhet och renighet inom skookaerna? 8 Huru många rum böra höra ti en ärm:ebostd för att d:nn a ska kunna anses som tjänig bostad)> och hvtka dnnens10ner a ce särskida rummen äro önskvärda: a) beträffande fokskoans ärare? b) beträffande småskoans ärare? 9 Hvika önskemå vi kretsföreningen uttaa angående uthusbyg gn ad ern a? 10 Rvika skomöber höra ti eq ändamåsenig inredning af en skosa?

6 I I IO 11 Är draga? den: ensitsiga eer den tvåsitsiga skohänken att före- 12 Hvika andra önskemå vi krctsföreninoen uttaa: "" a) angående skobänkarna? b) angående den öfri ga skoinredningen såsom katedern svarta tafan pansch- och kartstä samt förvaringsskåp? 13 Hvik'a äro kretsföreningens åsikter an9ående ändamf1sen'" igaste inredningen af afkädningsrummen: a) då deras ändamå en dast är att tjäna ti förvaringsrm1 för tiamens Jtterkäder och matsäckskorgar? b) då de äfven skoa tjäua ti måtidsrum för barnen? c) dfi de tiika äro afseeda ti gymnastikoka? 14 Hvika önskemå vi kretsföreningen uttaa med J1änsyn ti skobyggnadspatsens beskaffenhet skobusets u'ienterino och byggnads sä t ekpan s<:mt öfriga a ordninga1 i skohusets närma te omgifningar! utofver bvad 1 den besknfvance texten ti 1878 års normaritningar angifves? Med stort intresse har fertaet kretsförenin gar behandat ärende och mångenstäd es har det föranedt ifiiaa öfver äggningar och ängre uttaanden Inti den I 4 ok ober då detta ärendet sutbeha:n dades f af centrastyresen hade protokosut I 8 7 röstberätti gade kretsföreni ngar (Seder drag i nkommit från mera inkommo protokosu tdrag från ytterigare I 2 kretsföreni ngar men dessa kun?e gifvetvis icke föraneda någon åtgärd) En sammanfatt ning af de I 87 kretsförenin garnas önskemå jämte cen trastyresens egna uttaanden i ämnet återfinnes i nedanståen de ti chefen för eckesiastik cepartem' e ntet inämnade krifves_e ' Tm Hen Statsduet och Chef'e; j'6r K'ttng cepa1tementet Eckesiastic- Mec anedning af det uppdrag Kung VIaj:t gifvit åt öfverinten ntsäm bete tt 11tarbeta nya' normaritningar ti fokskaebyggnader Jamte besknfmng har centrastyresen för Sveriges ajmänna foksko ärareförening hviken ansett att ärate och ärarinnor vid rikets fok och småskor borde kunna ämna uppysningar som vore ägnade att utgöa ett mgaunda vär deöst materia vid uppgörandet af de nya nor mantmngarna och vh afattandet af texten ti' desamma funnit sig böra bereda nämnda ärare och ärarinnor tifäe att uttaa sina öns kemå beträffande de kraf som enigt bvat erfarenhetmi gifvit vid banden böra stäifts såvä på skookaerna och deras inredningsom ä:fven pa ärarebostäderna mad därti hörande byggnader Centrasty resen utsände därför under sistidna apri månad f1ågan om f'otscoe- uymjnader på muet ti behanding inom SYeriges amänna foksko ärareförenings särskida kretsföreningar samt anmodde dessa att ti centrastyresen insända protokosutdrag angående de vid ärendets behanding gjorja uttaandena Utåtanden i ärendet hafva inkommit från 187 kretsföreningar och tiåter sig eontrajstyresen häraf meddea föjande sammanstä ning 1 1 Af nyssnämncb 1 87 föreningar hafva 16 1 uttaat ön?kvärd4e" ten af att skookaerna och ärarebostaden måtte fpräggas1ti skida Däremot hafva 6 föreningar förkarat det vara ämpigast byggnader att skoomerna och ärarebostaden inrymdes i samrna byggnad En förmedande ståndpunkt bar intagits af 14 föreningar bvika ansett att skookaerna och ärarebostaden hest borde inrym11as i särskida byggnader å sådana patser där fera ärare undervisa men att det vore bättre eer åtminstone ika fördeaktigt om skookaerna och ä :rarebostaden förades ti smma byggnad å de patser dr det finnes bott en skosa (eer en fok- och en småskoesa) Tre förej}iqgar hafva förkarat det vara ikgitigt om skookaerna och ärarebostaden inrymmas i samma eer i särskida byggnader och tre hafva utan att angifva hviket de ansågo fördeaktigast hemstät att normarit ningarna måtte upptaga paner å såvå skosaarnas oeh ärarebostadens inrymmande i samma byggnad som ock deras föräggande ti särskida byggnader Srtsom skä mot den nu brukiga och i 1878 års normaritningar förekommande sammankoppingen af skookaer och ärarebostäder i samma byggnad hafva föreningarna ofta anfört att hvika anordning ar som än vidtagas för att åstadkomma isoering mean de särskida okaerna ömsesidigt störande inverkningar ikvä näppeigen kunna undvikas samt äfven ntt stora svårigheter möta att 'åt byggnaden kun na f!):däna ett titaande yttre enär de oika krafven på skookaerna och bostadsrummen i afseende på böjd fönstrens storek m m knap past medgifva åstadkommandet af önskvärd symmetri enhet och he gjutenhet Vidare har påpekats att där byggnadspatserna äro biiga så::;om ju -faet oftast är på andsbygden sammanagda kostnaden för uppförandet af skookaer och ärareostad ej behöfver bifva större om de föräggas ti sän;kilca byggnader än om de inrymmas i en enda sådan 2 Rörande de anordningar som äro behöfiga för att åstadkom ma nödig isoering en skookaerna och ärarebostaden -i de fap då de måste inrymmas i samma bjggnacl bafva :6-era oika önskemå framstäts Hvad först angår bostadens äge förhr11iande ti srookaerna }1af:va 96 föreningar 1ttaat att bostaden bö var11 wägen i smma våning som skookaerna Fera bafva framhåit att nödig ioering är omöjig att stdkomma om bost\i1fer föt:ägges öfver eer undr skookaema Ingen har föresagit att bostaden skue vara beäge:p uneer skookaerna hvaremot 3 föreningar ansett att een borde för äggas i öfvervåningen dock ej öfver sjäfva skosaen Af de återstå ende 88 föreningarna hafva några ansett det ikgitigt om bostaden

7 13 12 förades bredvid eer öfver skookaerna under det andra as icke eer på ett ej fut tydigt sätt angifvit sin ståndpunkt i berörda hän seende I afseende på isoeringen i öfrigt framhåes af nästan aa för eningar nödvändigheten af att ti skookaerna och ärarebostaden fin nas från hvarandra skida ingångar och förstugor samt att ingen an nan dörrförbindese mean dem förefinnes än genom förstugorna Vidare uttaas af de ara festa föreningarna att skookaerna och bostads rummen 'höra föräggas så ångt från hvarandra som möjigt och att invid gränsen mean de särskida okaerna böra förekomma sådaua rum som icke ständigt användas såsom barnens afkädningsrum förstugor trappuppgångar materierum bostadens tambur garderober kök och skafferi m m För öfrigt har af fertaet framhåits att isoering bör åstad kommas genom dubba från hvarandra genom tomrum skida bjäkag det ena för gof; det andra för innertak eer genom dubba väggar med fyning Några hafva förordat en murad vägg med uftrum 3 Beträffande frågan om hvika särskida okaer förutom äro sa som anses höra ti en fut ändamåsenig skobyggnad hafva samtiga 18 7 föreningar som yttrat sig i ärendet framhåit nödvän digheten af särskidt afkädningsrum och ej få baf-va önskat ett sådant för gossar och ett för fickor under det några andra ansett att ett afkädningsrum borde finnas för hvarje skosa De festa kretsförening ar hafva förkarat en förstuga eer en inbyggd -veramda vara behöfig utanför afkädningsrummet Försag om att normaritningnrna borde upptaga söjdsa för gossar bar framstäts af 180 föreningar Åtskiiga af dessa hafva emeertid ansett ika äm]jigt eer ämpigare att söjd saen för gossar icke förades i den egentiga skobyggnaden utan i sär skid byggnad eer i samma hus som vedboden tvättstugan och mat boden En särskid söjdsa för fickor förordas af 80 föreningar hvar emot 31 ansett en sådan obeböfig En särskid gymnastiksa anses af kretsföreningar behöfig och önskvärd) bvaremot åtskiiga förkarat afkädningsrummet eer ekskjuet kunna och böra inredas så att det äfven kan tjäna såsom gymnastikoka Nödvändigheten af ett för ändamået inrättadt förvaringsrum för undervisningsmaterieen 'bar framhåits af 114 föreningar under det att ett minche anta föreningar ansett ett sk p kunna ersätta ett dyikt materierum där bott en skosa finnes Atskiiga föreningar hafva uttaat önskvärdbeten af skokök och badrum äfvensom för de skoor där fera skosaar finnas af gymnastiksa samingsrum bibioteksrum och expeditionsrum I samband bärmed hafva några föreningar uttryckt önskan om att Titningar uppgjordes äfven för skohus med fera än två ärosaar 4 I fråga om det barnanta för hviket de oika sagen af äro böra vara afsedda bafva meningarna fördeat sig på föjande 'Um sätt: a) J) barn 40-50' b) Småskoesa 25 barn 13 föreningar föreså högst ' J) 99_ eer ara högst 40 barn 38 c) Söjdsa (ö1 gossw 23 föreniigai' upugifva barn J: J) 50 d) Söjdsa fö?' fickor 20 barn 6 föreni gar föreså högst ' Rörande ag fram stäts 5 för storeken af ärosaarnas gofyta bafva föjande a) Focscoesa 15 föreningar föreså kvm : >> öfve JJ ocskoesaz 1 1 förenirtg'år uppgifva högst b) Småscoesa 1 1 föreningar föreså kvm öfver 60 3 ' bredd t mean ärosaarnas äng o<; Det önskade förhåande et synas forem gar a angifves -visserigen ganska oika men i amänh större än breden Atsk anse att ängden bör vara omkring 25 ea gofytan at ICke h r ga föreningar hafva uttryckt saken saunda en k adrat bid hö den tan den ats som upptages af skobor upp Läro aarnas ämpigaste höjd har angifvits enhgt föjande gifter dm föreningar föreså jo 51 13' 62 '4'' ' '

8 I5 De framstäda önskningarna i afseende på afkädningsnumnets storek växa högst betydigt beroende band annat därpå att somiga föreningar afsett detta rum för fera ändamå än andra föreningar Åtskiiga hafva angifvit afkädningsrummets storek i förhåande ti ärosaens De festa af dessa hafva ansett att det borde vara häftei eer minst häften så stort som denna Några föreningar hafva augif vit en viss gofyta för hvarje barn och i detta fa variera uppgiftema mean 1j2 och kvm pr barn Fera hafva angifvit bestämda mått och enigt dessa anses i amänhet fokskoans afkädningsrum böra hafva en gofyta af omkring 40 kvm och småskoans kvm Endast reativt få föreningar hafva ämnat bestämda försag i fråga om söjdsaarnas storek och de önskningsmå som framstäts variera högst betydigt De festa af dem som ämnat uppgifter härvidag synas emeert id önska en gofyta af kvm 6 I afseende på uppvärmnings- och uftväxingsanordningar i sko saar och öfriga skookaer sammanfaa fertaet föreningars önskemå väsentigen med de anvisningar som finnas angifna i den beskrifvande texten ti års normaritningar Fera föreningar hafva emeer tid särskidt framhåit eer betonat vissa önskemå Så hafva några föreningar uttaat att kakeugnar äro att föredraga framför kaminer enär de senare förstöra uften samt åstadkomma atför J1astig upp värmning och afsvaning h varjämte värmens fördening i 'Ummets oik& dear bir atför ojämn Andra föreningar åter förorda ventiations kaminer af ena eer andra saget såsoin varande bittre ägnade att åstadkomma på samma gång jämnare och tiräckigare virme samt kraftigare uftväxing Mot yentierna i väggarna hafva från ej H föreningar framstäts kagomå Af ett tjuguta föreningar har rekom menderats Sven Nissons uftväxingssystem och af ett trettiota har framstäts önskan om centrauppvärmning särskidt i skoor med fera ärosaar Några föreningat hafva föresagit :ttt aa fönster borde kunna öppnas uneer rasterna samt att de öfversta rutorna måtte vara försedda med gångjärn i nedra kanten och med inrättning- för att kun na fäas nedåt samt med skydd 'mot drag vid sidorna Ganska många föreningar hafva ansett sig böra på det kraftigaste betona att icke bott de egentiga ärosaarna utan äfven öfriga skookaer särskidt afkädningsr:ummet måtte erhåa anordningar för ämpig uppvärmning och effektiv ventiation 7 I fråga om hviken behanding af gofven som anses bä:;t främja sundhet och renighet inom skookaerna hafva de festa för eningar uttaat önskvärdheten_ af att i beskrifningen ti normaritning arna bestämdare än hittis betonas vikten af att gofven ojedränkas enär de annars hastigt sitas upp samt gifva anedning ti dammbid ning och ti uppsugning af smuts hvarigenom de i hög grad bidraga ti att fördärfva uften i skohm1men Enär detta i synnerhet är för håandet med ösare gof hf!fva några föreningar uttaat önskvärbe ten af att gofven gjordes af hårdare träsag t exek eer bok Ganska många föreningar hafva (aternativt) föresagit att gofven måtte betäckas med inoeummattor eer andra dyika mattor och fera band dessa önska att gofvet därunder ägges af beton med asfat I afseende på ändamåsenigaste behandingen af väggar :ch tak i trähus hafva så godt som aa föreningar uttaat att hea vaggarn& samt toket borde ojemåas i jusa varma färger Fera hafva r håit önskvärdheten af att hea väggarna paneas under det de ofna _ ansett enqast nedre häf en eer trejedeen behö va pnes 8 Samtiga förenmgar utom fyr hvrka ej yttmt srg o!arare bostadens storek och beskaffenhet hatva gjort uttaanden gae e t därpå att en bostad som utgöres f mindr än tre rum och kk a BI:nd des 1 8_ fo: adees otiräckig för en fokskoararefamrj eningar hafva 66 hemstät att ärarebostaden matte ut01:s af tre eer minst tre rum samt kök så godt som aa med det tragt att aremot samtiga rummen och köket skue igga inti1 hvarandra föreningar föresagit att ärarebos a en borde beta af f hafva 5 fo1 De ofnga rum samt kök de fstn med nvssnämnda tragg eningarna hafva ntingen framstät önskan om fyra rum och Jcok med det tiäo'o'et att det ena rummet kunde vara beäget å vmde1 Uer ock _ att ärarebostaden måtte utgöras af mmst tre mtr h var föresag o andra iggande rum med kök samt där förhåandena sadan n-:edgrfva e of därjämte ett vindsrum De festa föreningarna hafa framhah _ af' en vet af eoen tambur och forstuga samt garderober och skaffen som af a dees särskid utgång från köket I afseende på storeken af fokskoärarebostadens sarskrida rum bode (saen) hafva de festa föreningar ansett att det största rummet af kvm det andra (hvardagsrummet) omknng hafva en O'ofyta ::> 25 kvm och det tredje (ärarens arbetsrum) --15 kvm storeken å det fjärde rummet har eneast angifvits af ett fåta förenmg-ar och vrtra ökts strek as kvm önskningurna väx mean 1 1 oc beroende af huru nda det finnes trgang pa sarskrid ;tv att- b1y:-: _ oc1 kvm I amänbet håa sig önskningarna okmgbakstuga : Bostaden för småskoans ärare har af 1 16 fcrenmgar ansetts bori bestå af två rum och kök under det att 4 7 förmngr ansett ett r med kök tiräckigt och 15 föreningar föresag1t a 2 rum och koj J\Jven härvidag framhåes ganska amänt be 10fvet af tan:bur arde Vikten af att särskid mgang beredes tr smaskorober och skaff:ni _ ärarebostaden framhåes af ett stort anta förenmgar Det stone (eei kvm vara böra ts angifv enda) rummets gofyta har i amänhet kvr'? och det andra rummets äfvensom kökets omkrmg 9 Angående uthusbyggnaderna hafva framsta tsatskihga onskemå ntöfver hvad i texten ti 1878 års normantmngar ang1 es Så har af fertaet föreningar frambåits behofvet af mtbod tvat ork: brygg- och bakstuga t:jamt redskapsrum pdrettrum och 10nsh 1s vind har af ej få föreningar ansetts erforcerg Gans amanga_fo:nnga r n hafva uttaat såsom ett viktigt önskema att kaaren e1 foiagges under bostaden eer skookaen utan exempevis unde\ -bakstugan och vedboden 10: I fråga om hvhka skomöber som höra ' n nda måsenig inredning af en skosa h afva de festa foremga :-_ förutom skobord pats för äraren svart!' tafor samt staumngar för panschers och kartors upphängande - äfven angfv1t pattform f p? 22 it? 2 2!! }? }

9 stoar för besökande väggur gardiner eer p ersienner termometer och materieskåp Ganska många hafva dessnt0m framhåit behofvet af orge fönsterbord för krukväxter äfvensom sanitära spottkär för sj uka barn Icke få föreningar önska att i beskrifningen ti normaritning- arna måtte angifvas att kädhängare eer matskåp adrig få finnas i en skosa 1 1 Beträffande skoborden hafva 150 föreninga förkarat sig anse att de ensitsiga äga (afgjorda) företräeen JramfM de tyåsitsiga hvaremot 15 föreningar varit af motsatt åsikt Atskiiga af de öfriga fdrenin O'arna syn as bafva af oika skä varit tveksamma vid vaet här- ntinnan Någia önska att båda sagen måtte upptagas i normaritning arna Såsom skä för sitt förordande af det ensitsiga skobordet hafva föreningarna vanigen angifvit att detta bord bättre än det tvåsitsiga isoerar de enskida barnen från hvarandra och såunda des främjar större sjäfständighet i arbetet vid barnens s k tysta öfningar och des förebygger de faror i discipinärt sedigt och sanitärt hänseende som ätt uppstå genom att barnen sitta för nära hvarandra 1 2 Rörande skobordens form och beskaffenhet i öfrigt hafva de festa föreningar gjort mera amänna uttaanden i hufvudsakig öfver ensstämm ese med: anvisningarna i andra uppagan af n ormaritningarna Ganska många hafva dessutom ansett behöfigt att i b eskrifningen ti notmaritningarna angåfves att skobord af oika storekar erfordras och icke få föreningar utfva uttaat önskvärdheten af stäbara sko bord I fråga om beskaffenheten af äratens pats katedern afvw meningarna visat sig deade Under det nämigen ett 40-ta föremngar ansett en (katederformig) pupet än d am åsenigast bar et hka strt anta förkarat ett med ådor försedt större bord vara ämpigare N ag ra föreningar haf1'a förordat sammanbyggd pupet och orge katederorge De festa föreningar synas önska två krittafor (svarta tafor) en hängande bakom ärarns pats och en fristående på gofvet den senre med vridbar skifva Atskiiga föreningar önska dessutom en sarskid sångtafa under det andra ansett att notinjerna böra vara upprade p å den ena krittafan Ka11tstäet bör enigt de festas m e_mng? rses med hissinrättning samt kunna fyttas Gurdmerna anses 1 amanhet böra vara jusa och skjutbara 1 3 I fråga om afkädningsrummens inredning har amät uttaats ön)kvärdheten af att ämpiga uppvärmnings- och uftväxhngsan rd ningar där m åtte an bringas äfvensom att gof väggat och tak m atte b ehandas p å samma sätt som i skoaen För hv arje barn anses b öra finnas en eer hest två numrerade kädhängare samt ett fack för 'sko don under kädhängarna och ett fack för matkorgar öfver eer under desamma Ett eer hest fera vattenkär och tvättstä äfvensom ett :med ock försedt spottkär anses i amänhet böra finnas i afkädnings rummet Om såsom ganska enhäigt förordas afkädningsrummet äfven :ska tjäna ti måtidsrum för barnen anses att s ko dons- ('och mat korgs) facken ' böra så anordnas att de kunna tjänstgöra som sittpatser för barnen samt att därjämte ånga bord böra där finnas Om såsom af några föreningar förkarats tjänigt afkädnings: xummet tiika ska afses ti gymnastikoka anses det böra vara så; stort 'att kädhängare och skofack m m rym mas vid de öfriga väg garna under det ena ångväggen bör upptagas af ribbstoar Därj ämte böra en eer två bommar samt nödigt anta ösa bänkar finnas i rum- m et Åtskiiga föreningar hafva uttaat att afkädningsrummet adrig bör användas ti gymnastikoka emedan uften i detsamma säan är tiräckigt ren 14 De uttaade önskemåen med hänsyn ti skobyggnadspat sens bes kaffenhet skohusets orienterii1g och byggnadssätt fekpan samt öfriga mwrdningar i skohusets närmaste omgifningar ö fverensstämma i amänhet med h vad so ni i dessa hänseenden angifves i den beskrif vande texten ti års normaritningar Åtskiiga önskemå därut öfver hafva emeertid äfven framstäts Så anföres band annat att i texten ti normaritningarna hord e angifvas det erforderiga tomtut rymmet Fera föreningar hafva förordat uppför m det af ek- eer rast s kj u; i hviket barnen kunde uppehåa sig1 under rasterna då vädret icke tiåter dem att vistas under har himmel Ganska amänt har uttaats att skohuset eer ekpatse1i bör förses 'med faggstång och ' :Hagga: J )\'fånga föreningar hafva erinrat om c<en" 'rppföstrånde betydese'n' af att nt so1n träder barnen ti m ötes i skoan bär s könbetens p rä ge Sutigen fram håa fera föreningat 'åtti; om>' hormaritningarna s k oa kunna få någon nämnvärd betydese så måsteförsani 'ngaina för piktas att vfd uppförandt>t af s kohus taga hänsyn ti d essa ii'tnii1g'ar hvikas efterefnad s kue varå underkastad sakkunhi;g kontro D'är jämte uttaas önskvärdh eten af ett stadgande ö'm att' itrarens rhi:ming ska i nhämta s d'å pan uppgöres ti nytt e'm' Ki1'd1 ing- af ga'tnnah : skohus " ' ' Af: den i det föregående augifi1a snnmanfattningen af fran virt aurs rua dear' samade på dagig erfåre'n het gnnd:a : :uttaanden : i ämnet fram går att andra uppagan af normai'it11ing-ar ti foksjtoebygg nader: jä mte heskrifning vissei'igen 'fortfarande i: fe)a' Mycken anses gmfs'ka tifred's stäande m en äfven att erfiuenheten gifvit- vid' handen : att åtskiiga tiägg och äncri)ga:r' i desamma: äro högigen- f behofyet på- kaade Sveriges auniä nna foskouärareörenmgs ce1ttastyrese som i nt :Yä;sentigt' ansuter sig tiu :d af kretsföreningarnas fera utta- ade åsikterna i ämnet pser det synnerigen ön:skvärt ' att : de: _gj'orca uttaandena Oefie r ingad i öfverint md'entsämiet'e ts-känneco'r: samt vi i' det föjand'e i korthet ahgifv:i' det s'om njigt d uppfi:ttning 11tgör det hufvudsakigaste af de framkomna; ' 0ns1{em'å:en Centrasty- : 2

10 r8 19 resen får atså med afseende på o marbetnin gen af normaritningarn a jämte beskrifning v ördsamt h emstäa: ) att i de nya normaritningarna gifves bestämdt företräde åt an ordningen med s kookaer och ärarebostad i skida byggnader och att inga ritningar måtte uppgöras med m era än en ärarebostad i samma byggnad som skookaerna ; 2) att om ritningar \ppgöras med skookaer och ärareb ost a d (-bostäder) i samma byggnad d e särskida okaerna måtte förses med war sin ingång samt skookaerna och de egentiga bostadsrummen föräggas så ångt som möjigt från h varandra och på det verksammaste si t t isoeras ; 3) att rtningar måtte uppgöras för skohus med oika anta äro saat såsom en fokskoesa en småskoesa en fok- o ch en småskoe sa två fokskoesaar två fok- och två småskaesaar fyra fok- och två småskaesaar samt fyra fok- o ch fyra småskoesaar och att rit ingarna måtte i amänhet u pptaga - förutom ärosa(-ar) söjdsa( - ar) t)ch ett afkädningsrum för hvarje ärosa - äfven förstugor materie rum skokök och badrum samt där f era ärosaar finnas dessutom en gy mnastiksa hviken jämvä kan tjäna såsom sångsa och samingsrum ; 4) att ritningarna ti fokskaesaar böra b eräknas eneast för barn och ti småskaesaar fö:' 25 a 30 b arn; 5) att fokskaesaarna (beräknade för 45 barn) måtte erhåa di m ensionerna 9 m X 7 m X 4 m och småskaesaarna (beräknade för öo barn) 8 m X 6 m X 4 m samt att afkädningsrummen måtte tita gas ganska stora isynnerhet om särskid gymnastiksa ej finnes ; 6) att vid omarbetningen af anvisningarna i fråga om uppvärm ning och uftväxing måtte tises att anordningarna för dessa sätta s i sådant samband m ed hvaran dra att den utifrån kommande uften upp v ärmes innan den sprider sig i rummet ; 7) att behofvet af en ratione behanding af gofven starkare framhåe& än hvad som är förhåandet i texten ti andra uppagan af normaritningarna ; 8) att ritningarna ti fokskoärarebostäder måtte upptaga des -± inti hvarandra iggande rum och kök des 3 sammanhängande rum och k ök och des 3 rum och kök å n edre b otten jämte ett vindsrum samt att ritningarna ti småskoärarebostäder måtte upptaga des rum och kök des 2 sammanhängande rum och kök äfvehsom att rum m en måtte titagas något större än hvac som angifves i andra upp a gan af n orma ritningarna ; 9) att fuständiga ritningar ti uthusbyggnader och käare måtte uppgöras samt att å dessa måtte upptagas - förutom de i andra upp agan n ämnda - äfven matbod tvätt- och bakstuga m m ; O) att utförigare anvisningar måtte ämnas i fråga om de m öb er m m som h öra ti e n ändamåsenig inredning a f e n skosa samt om ämpigaste beskaffenheten af desamma ; 1 1 ) att skosaarna måtte beräknas för ensitsiga skobord ; '2) att behofvet af skobord uta f oika storekar äfvensom för deen med stäbara skobord måtte påp ekas ; 13) att anvisnjng!!r måtte ämnas -ngående ämpigaste uppvärm ningen ventieringen och inredningen af afkädningsrummen des då deras ändamå endast är att tjäna ti fö1:varingsrum för bat:nens ytter käder och matkorgar samt ti måtidsrum des då de tiika äro af sedda ti gymnastikoka ; 14) att i texten ti de nya normaritningarna måtte framhåas uödvän digheten af tiräckigt stort tomtutrymme b ehofvet af rastskju samt önskvärdheten af faggstång och fagga Efter att såunda hafva i korthet angifvit såvä kretsföreningar nas som sin egen uppfattning i frågan om norm aritningar ti fok skoebyggnader pa ane-et får centrastyresen vördsammast anhåa : a) att herr statsrådet måtte gifva öfverintendentsämbetet de af denna skrifvese med anmodan att ämbetet måtte vid utarbetandet af nya n ormaritningar ti fokskaebyggn ader jämte beskrifning taga den h än syn ti här uttaade önskem å som pröfvas ämpigt ; b) att åtgärder måi te vidtagas för att gifva normarit ningarna större infytande på skobyggnadernas beskaffenh et och inredning än de bittis ägt ; c) att föreskrift måtte utfärdas därom att vederbörande ärares m ening ska inhämtas då pan uppgöres ti ny eer ändring af gamma skobyggnad - _ Vördsammast A Sveriges amänna fokskoärareförenings vägn'ar Dess centrastyreses verkstäande utskott : (Namnunderskrifter) Sto ckhom den 14 o ktober Enigt hvad cen trastyresen inhämtat har öfve intendents ämbe tet ännu icke a fgj ort ärendet

11 21 ÄREND EN NDER C NTRALSTYR ELS ENS BEH ANDLING A Pedagog-ska ärenden Frågor rörande skoväsen (ets organisati on Om o frågan om fokskoans amänna stä ning sä ic ke varit i ärskid grad b rännande - under d<:(t fyddc!- het aktue är e fortfarand hon att natur igger det dock i sakens och m åste bifva detta i a t högre grad j sam ma män som Strid en d en amänna sam h äsutveck ingen s krider framät so n dningar grundäskä motsatta dra mean de bäda hvaran sträfva att behärska och eda denna utvecking nämigen den som karakteris eras af kasskiua dsprincipe n med sin brist p ä sy mpat i för och förstäese af samtidens fokbidnin gssträfvanden i sig o c h den som i samhäet ser ett organiskt het innefattar tydigen äfven kampen o m fokskoan hennes uppgift och stä Den förstnämn da äskädning ens man toerera fokskoan ning vidt som hon kan anses tj äna kass-sam hä et och de si bott där söka därför ti hvarje p ris kvarhåa hen n e p ä e n pats sam burgnare e d än fr skid häes hon så mycket som möjigt Vännerna af en samhäsu tvecking fö r h ä skassern as skoa vars befordran de ett grundvik or är att den bästa möj iga eni n teektuea och moraiska utvecki n g tiförsäkra s samtiga skida samhäsmedemmar pä samma gäng en organisk sam verkan dem emean främjas genom de oika samhäsinrättning arna kunna adrig uppgifva k rafvet pä att fokskoan erhåer den pats som enigt ett dyikt äskådningssätt bör tikomma henne nämigen säsom den för hea nati o n ens barn gemen sam m a bottenskoan hviken har att tigodose det för aa barn inti en viss äder ikartade och gemensamma bidningsbehofvet Att öfvettygesen om nödvändigheten h äraf är inom Sve riges aänna' fo k skoärat eförening amän och djupt rotad har tydigt framgått af de uttaanden som inom densamma pj ort a1 sedan för snart 20 är sedan frågor röran de skoorga_ dr satts under debatt msatwnen De största h inder som upprest sig och at fortfc rande resa si emot ifrägavaran de sträfvande hafva samtiga sin ge mensam ma rot i nedärfda sociaa förd omar äfven i de fa där detta icke si a d ees öppet och ohöjd träder i dagen På den amänna skoo1 ganisationen beror uppenbarigen i ej oväsentig män h:1ruvida dessa fördomar komma att skinaras b och försvinna eer fortfarande komma att frodas och sä at De försök som i öfverensstämm ese djupare rötter i sinn ena ed en amänt utbredd m e n i ängden ohåbar äskädnin g gjorts a t t söka fä t i stånd en för me(ekasseu afseed särskih sk oart hvars uppgift vore att vid sidan af fo kskoan förbereda sin a: ärjungar för di1'e k t utträde i det p raktiska J i fvet 11afva h ittis bifvit yck ige n afvärida i ej ri n ga män tack vare d en o m ständ igheten att dyika försök i tid uppmärksamm ats o'ch b e ' kämpats af fo kskoevännerna Ur sträfvandena att ti försäkra fokskoan stäningen sä som den amänt grundäggar:de bid ningsan staten håfva k ra fven pä införa11det af e n auiänt 1ne 1! borgerig bidningspröf'niug för års å< ern ' D e t sätt hvarpä d en na fråga framgtt som e n konsekvens öses kommer tydigen att bifva af ing;ipande betydese för fo k D e inom vissa infyteserika skoans stäning o c h utvecki n g kretsat' med ' ' e n uppenbar ifvec bedtifna bem ödandena att tör

12 2 )" 22 de a mä n n a äroverken monopo i s era nämnda bidni ngspröf n i ng innebära o tv i fv e ak ti g t den för närvarande största fara s o m hotar fokskoan Hennes utvecking skue o m dyika bemö danden kröntes med framgäng komma att hämmas och för k väfvas och fokskoans h ög re a f d en i ng samt högre fokskoan skue ti stor de k omm a att förora sin b ety dese För att o m m öj i g t afvärja denna fara ingick cen t ra styr es en den I 2 a p ri I 900 ti k m : t med en skrifvese h varuti pä anförda skä anhös att för n äm n d a pröfning måtte faststäas ungefar de fordringar h vika i det den o juni I 8 99 afgifna Ytt rande i äroverksfrågan föresagits och särskid t att vid e en sam m a endast ett främm ande språk måtte bifva o b igato riskt samt att p röfninge n i fråga m åtte kunna få afiäggas icke a enast vid amänna äroverkets nederskoa uta n ock vid öfriga undervisningsanstater hvika föra sina ärj ungar ti det bid n i n gsm å som pröfningen är afseed a tt v i ts or d a Huruvida denna framstäning som af k m : t remitterades ti äroverkskommitten bifvit beaktad och de däri framstäda ö n skemåen uppfyda kommer att visa sig vid o ffe n tigg öra n' det a f kommi ttens betänkande Band de skä som af personer tihörande de mera be med ade samhäsk2sserna anfö ras emot att åta deras barn u n dervisas i fokskoan är det i s yn n e r h et ett som timätes afgörande betydese och det är den sediga fara som nödvän digtvis är fö r b und e n med att såsom i fobkoan för närvarande ofta sker sammanföra de väartade barnen med de vanartade eer i sedigt afseende försumm ade och därför med hänsyn t i vanor och umgängeston s ämre städa barnen Äfven om d etta förhåande mycket öfverdrifves vare sig därför att det tros vara svårare än det i verkigheten är eer d ä-rfö r att det i förevändning för den a a h ändeser tjänar som en vä kommen sociaa fåfänga n att därmed förk ara och försvara det verkiga eer åtsade misstroendet mot fokskoan sa förtj änar det i aa händeser att avarigt beaktas Cent ra s ty rese n har ock t agit fr ågan om b ere ::: a n de af s k Tvångsuppfostringskommitt en hvars b e tä n k and e för eega t atsedan början af sistidna år Den 4 apri I 90 r ingick centt astyresen ti k m : t med en petition i h viken ämna des en s a m m anfa tt n i n g af kretsföreningarnas uttaan een m e d anedning af kommitteförsaget samt framstädes en underdå n ig anhåan att k m:t måtte godkänna och bringa ti för verkigande de af Tvån gsuppfostringskommitte n fra m a gda för -sagen angående vanartade och s e d i g t' försummade barns be handing dock med de afvikeser som bifvit af res rvanten fokskoem3nnen inom k o m m it t en förordade Ti innevarande riksdag har k m:t afåtit en proposition med försag ti ag angående uppfostran åt vanartade och i s ed igt afseende försummade barn Den kungiga p rop ositi o n e n har för förberedande b eh a n d i ng bifvit hänvisad ti ett särskidt u ts kott Goda utsikter synas atså nu finnas för a tt denn a nge ä gen h et snart ska komma a t t ordnas på ett för fokskoans Därmed bir ock et t af d e starkaste u tveck in g gagnande sätt skä sorri h ittis enigt h vad ofvan framhåits från de burg n are samhäskassernas sida bruka t anföras mot att för dessa k assers barn begagna sig af fokskoans undervisning un dan röjd t Ett annat skä som i enahanda syfte u n de rstund om åter sig fö r n imm a är att fokskoan s y nne r igast i större stadssam h ä e n n ödgas band sina ärjungar hysa i inte ektu et afseende bristfäigt u trustade barn hviket är ägnadt att verka häm m and e och neddragande på undervisningen och i föjd däraf försämra resutatet af skoarbetet ti förfång för de normat begåfvade barnen Då dyika ka go m å icke sakna fog h ar centrastyresen s edan fera år t i b a ka uttaat sig för upp rä ttandet af s k sär kasser eer hjäpkasser för sådana ärjungar hvika efter om sorgsfu sakkunnig undersökning befinnas tihöra ifrå ga v aran d e ka tego ri af barn Förberedeser ti en p ra k ti s k ösning af denna fö r fokskoans ut ve ck i ng ingaunda o viktiga fråga hafva ock gj orts ge n o m de å skö barn företagna äkareun dersömingar som sär skidt vid hufvudstadens fokskoor ägt rum Därmed är för sta steget taget i riktning mot förverkigandet af önskemået att öfverv ägånde och en dess edamot har som bekant in o m ri ks dage n tag it det initiativ som föranedde tisättandet af den för i inteektuet afseende bristfäigt utrustade barn Liksom fokskoans utvecking så vä i afseende på hate n särskid U}pfostran åt 'Tanarta<e och sedi gt förs ummade barn -i upprätta s ärk asser eer tjätkasser