Intervention mot stress i gymnasiet En slutrapport avseende projektet FP308 för Länsförsäkringars Forskningsfond

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intervention mot stress i gymnasiet En slutrapport avseende projektet FP308 för Länsförsäkringars Forskningsfond"

Transkript

1 Intervention mot stress i gymnasiet En slutrapport avseende projektet FP308 för Länsförsäkringars Forskningsfond Aleksander Perski, Karin Schraml, Giorgio Grossi, Irena Makower, Malena Ivarsson Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet Projekttid: Sammanfattning År 2006 gjordes en omfattande utredning som tyder på en tydlig ökning av stress och psykisk ohälsa bland ungdomar, under de senaste 20 åren (SOU 2006:77). Det saknas studier som insatser för att systematiskt motarbeta dessa problem. Syftet med detta projekt var att utveckla, implementera och utvärdera ett interventionsprogram mot stress bland ungdomar. En enkätkartläggning bland gymansieelever visade att nästan varannan flicka och var femte pojke känner sig stressad. Implementeringen av kognitiv-beteendeterapeutiska åtgärder med syfte att lära ut stresshantering bland ungdomar visade sig vara mer lovande på individ- än på gruppnivå. Bakgrund I Sverige har antalet långtidssjukskrivna ökat drastiskt mellan år 1997 och år 2002 [1]. De vanligaste diagnoserna bakom sjukskrivningarna är stressrelaterade sjukdomar. Med detta menas kroppsliga sjukdomar och psykiska besvär som resultat av långvarig stress. Stress och stressrelaterade sjukdomar utgör ett stort problem i det moderna västerländska samhället eftersom de minskar den enskilda människans livskvalité och välbefinnande samtidigt som de kostar samhället mycket pengar [2, 3]. Barn och ungdomar förskonas inte av de ökande folkhälsoproblemen, stress och mental ohälsa [4, 5]. Den största ökningen har skett bland unga vuxna. Sedan 1980-talet har andelen som uppger ängslan, oro eller ångest i stor sett fördubblats i åldrarna år [6] och andelen barn och ungdomar som anger sig ha olika psykosomatiska besvär har ökat dramatiskt. År 1997 uppgav 25% av eleverna på högstadiet och gymnasiet att de ofta eller alltid kände sig stressade. År 2000 hade denna andel ökat till 35% [7]. I en undersökning från Socialstyrelsen, där över 1000 barn och ungdomar i åldrarna 11 till 18 år deltog, kände sig 21 % stressade flera gånger i veckan och andelen steg till 42 % om det gällde stress minst en gång per vecka. 1

2 De som kände sig stressade i högre grad än andra hade också oftare psykosomatiska besvär (huvudvärk, ont i magen, svårt att somna minst en gång per vecka) och lågt psykiskt välbefinnande [6]. Man fann också ett klart samband mellan upplevelsen av stress och dåliga levnadsvanor [8]. Att antalet unga som klagar över stress och mental ohälsa tilltar [4] uppmärksammades även på Stockholms Stressmottagning. Ett tilltagande antal unga människor med utvecklad stressproblematik konsulterar mottagningen och rapporterar stark stress tidigt i livet, redan under sin skoltid. Denna utveckling har väckt intresse bland Stressforskningsinstitutets forskare som sedan år 2004 ägnar sig åt att närmare belysa skolelevers situation. I detta sammanhang har ett frågeformulär utvecklats och pilotstudier genomförts. Den första pilotstudien genomfördes vi år 2005 vid tre Stockholmsgymnasier (två gymnasier i innerstaden, en utanför). Tvåhundra elever i årskurs 2 besvarade pilotenkäten om stress, livsstil och självkänsla. Denna studie visade att stress är ett stort problem för 30 % av eleverna. Bland flickorna rapporterade över 40 % klara symptom på utmattning trötthet, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Höga stressymptom fann vi hos elever med prestationsbaserad självkänsla och låg global självkänsla. Elever med symptom på utmattning skilde sig markant i livsstilsfrågor sov mindre under helger, gjorde mer läxor, hoppade oftare över frukost och lunch, bantade oftare, rörde sig mindre och rökte oftare. I en av skolorna genomförde vi samma enkätundersökning även bland sjätte- och sjundeklassare. Av 100 elever hade 26 liknande symtom som i gymnasierna. Vidare har vi under 2006 genomfört en pilotstudie i hela årskurs 1 i två gymnasier på Lidingö [9]. Sammanlagt 304 elever (159 pojkar och 145 flickor) fyllde i enkäten. Resultaten visar bland annat att ett skrämmande stort antal, 101 elever (33,2%) hade höga poäng på en skala som mäter graden av utmattning. 69 flickor (47,6%) och 32 pojkar (20,1%) angav att de upplevde stress- och utmattningssymptom under större delen av sin dagtid [10]. Vi har noterat att de som rapporterar allvarliga stressymptom även beskriver sin livssituation som tämligen 2

3 svår. De stressade eleverna uppfattade att kraven i skolan var högre och känslan av kontrollöver sin skolsituation lägre än elever som angav att de mådde bra. Att de som rapporterar stressymtom på det hela taget mår sämre visar även följande siffror som jämför de stressade med de icke-stressade eleverna (sifforna i parantes): De stressade eleverna visar i större utsträckning en lägre känsla av livstillfredsställelse; 12,9% av de stressade eleverna (vs. 2,1% av de icke-stressade) känner sig ganska missnöjda med sin totala livssituation. De är oftare sjuka och 29,8% (vs. 12,5%) tycker att deras allmänna hälsotillstånd har varit tämligen dåligt under det senaste halvåret. 35,7% (vs. 8,3%) rapporterar att de har huvudvärk och 24,7% (vs. 4,7%) att de har ont i magen för det mesta. De stressade eleverna tar dessutom oftare huvudvärkstabletter än de icke-stressade eleverna. Hela 57,4% av den stressade gruppen (vs. 19,9%) bedömer sin sömnkvalitet som ganska eller mycket dålig [9]. Vidare såg vi att global självkänsla spelar en avgörande roll i prediktionen av utmattningssymptom [10]. Den ovan beskrivna trenden verkar hålla i sig. Senast under våren 2010 har flera rapporter publicerats som visar alarmerande siffror gällande stressproblematiken i skolan. Så visar t.ex. skolverkets senaste rapport Attityder till skolan 2009 att varannan flicka och var femte pojke i gymnasiet alltid eller oftast känner sig stressade. Vidare anser ungefär var tionde elev (de flesta av dem flickor) att kraven i skolan är för höga [11]. Undersökningen av levnadsförhållanden, ULF 2009, visar samma bild. Resultaten av dessa rapporter går helt i enlighet med våra data och erfarenheter av kontakter med ungdomar [12]. Trots att den ökande stressen och den mentala ohälsan är väl kartlagda [4,6,7,13] saknas det svenska studier som pekar på arbetssätt för att systematiskt motverka dessa problem. SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvårdens Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk litteraturöversikt pekar på en stor brist vad gäller interventioner som har vetenskapligt stöd [14]. Vidare rapporterar Kungliga vetenskapsakademiens hälsoutskott 3

4 [15] att studier kring barns och ungdomars stress över tid är fåtaliga och snarare ickebefintliga när det gäller god vetenskaplig kvalitet. En del internationell forskning har utvärderat olika strategier för att förbättra livshanteringen och minska stressen i skolan. Till dessa hör Going to the Goal, en skolintervention i USA som syftade till att förbättra elevernas problemlösningsfärdigheter [16], Life-skills program i Kanada som fokuserade på avslappning, stresshantering och ökad känsla av kontroll, [17] samt Everybody s different med syfte att stärka självkänsla och förbättra stresshanteringen bland ungdomar i Australien [18]. Studierna pekar på en del positiva effekter. Övergripande syfte Syftet med föreliggande projekt var att utveckla ett interventionsprogram mot stress, baserat på våra erfarenheter från arbetet med patienter på Stressmottagningen samt från tidigare pilotstudier. Med hjälp av kognitiv-beteendeterapeutiska verktyg ville vi förbättra elevernas stresshanteringsstrategier och därmed minska förekomsten av utmattningssymptom som medför en ökad risk för tung ohälsa [19]. En sund så kallad global självkänsla och upplevelsen av inflytande över den egna situationen är faktorer som skyddar mot stress. Interventionens fokus låg därför på att lära ut strategier för att hantera inre och yttre krav [20], öka elevernas globala självkänsla, samt minska deras prestationsbaserade dito [21, 22, 23]. Genom att genomföra och utvärdera interventionsprogrammet ville vi bana väg för konkreta satsningar mot stressproblematiken bland ungdomar. Syftet var att, i förlängningen, utveckla en behandlingsmanual med konkreta verktyg för stressprevention i denna grupp. 4

5 Kartläggning av elevernas stress I början av år 2009 informerade vi eleverna och föräldrarna vid Hersby och Blackebergs gymnasium om vår planerade satsning mot stress. Vi genomförde kartläggningar av stress, psykiskt välbefinnande och livsstil med en enkätinsamling (Stressforskningsinstitutets psykosociala frågeformulär) under vecka 6. Vi utvärderade enkätsvaren för att få en bild av elevernas situation samt identifiera dem i behov av åtgärder mot stressen. Enkäten besvarades av 191 elever vid Hersby och 288 vid Blackebergs gymnasium, vilket motsvarar svarsfrekvenser på 93 respektive 90%. Sammanlagt besvarade 471 elever frågorna kring olika stressymptom (SMBM-skalan). Utifrån svaren på denna skala delades eleverna in i en grupp med hög (128 st, 26,7%) och en med låg grad av stressymptom (343 st, 71,6%). I figur 1 visas könsfördelningen för stressade och mindre stressade elever i båda skolor (för skolspecifika diagram se bilaga 1, figur 1 och 2) % % 16,6 % % hög stressgrad 81,4 % 62 % % % låg stressgrad flickor (n=229) pojkar (n=242) (n=242) stressgrad Figur 1. Flickors och pojkars grad av stressgrad upplevda stressymptom Jämförelse av elever med låg grad av rapporterade stressymptom (grupp1), elever med hög grad av rapporterade stressymptom (grupp 2) och elever med klinisk hög grad av rapporterade stressymptom (grupp 3) visade följande resultat (se tabell 1). 5

6 Tabell 1. Gruppjämförelser med ANOVA. grupp1 (n=343) grupp 2 (n=113) grupp 3 (n=15) M SD M SD M SD F df p Global självkänsla 3,46 0,444 2,85 0,532 2,49 0,520 93, <0,001 Pb självkänsla 2,96 0,936 3,48 0,952 3,11 0,964 15, <0,001 Krav 2,65 0,546 3,30 0,454 3,43 0,783 73, <0,001 Kontroll 3,08 0,320 3,01 0,320 2,76 0,367 9, <0,001 Socialt stöd 3,50 0,358 3,27 0,473 2,86 0,549 30, <0,001 Sömnproblem 4,56 0,670 3,59 0,766 3,35 0,717 96, <0,001 Ångest 5,99 2,883 10,30 3,403 12,40 3, , <0,001 Depression 2,71 2,003 5,85 2,912 7,20 3,385 95, <0,001 Upplevd hälsa 4,14 0,787 3,31 0,769 2,87 0,640 61, <0,001 Huvudvärk 2,34 0,900 3,14 1,051 3,20 1,265 33, <0,001 Magont 1,92 0,814 2,73 0,866 2,80 1,146 45, <0,001 Hoppa över frukost 4,23 1,205 3,58 1,438 3,07 1,792 15, <0,001 Sjukfrånvaro 3,88 1,007 3,17 1,149 2,40 1,549 29, <0,001 Med hjälp av post hoc tester (Scheffé test) undersökte vi vilka av gruppskillnaderna som var signifikanta. Grupp 1 visade signifikant bättre global självkänsla, lägre prestationsbaserad självkänsla, mindre krav, mer socialt stöd, mindre sömnproblem, mindre ångest och depression, bättre upplevd hälsa, mindre värk i huvudet och magen och lägre grad av sjukfrånvaro än grupp 2 och grupp 3. Grupp 1 hoppar över frukost mindre ofta än de andra två grupperna. Det fanns ingen signifikant skillnad gällande upplevd kontroll mellan grupp 1 och grupp 2. Grupp 2 och grupp 3 visade inga signifikanta skillnader med tanke på prestationsbaserad självkänsla, upplevda krav, sömnproblem, depression, upplevd hälsa samt huvudvärk och magont. De hoppar över frukost i lika stor utsträckning. Grupp 3 rapporterade dock signifikant lägre global självkänsla, lägre upplevd kontroll, mindre socialt stöd, mer ångest och en högre grad av sjukfrånvaro än grupp 2. Fysiologisk undersökning Vi har även samlat in fysiologiska mått som ska ge objektiva indikationer på elevernas stressnivå. I detta syfte har 34 fysiologiska mätningar gjorts bland 28 elever under 2009 och ytterligare 61 under Mätningarna pågick under 22 timmar och innefattade rörelse- och hjärtfrekvensvariabilitet, salivkortisol (6 provtagningar) och självskattad stress. 6

7 Intervention mot stress Inom ramen för projektet provade vi olika interventionsupplägg både i grupp och individuellt - för att förbättra elevernas stresshanteringsstrategier. Individuell kognitiv-beteendeterapi (KBT) för de mest stressade eleverna Femton elever med kliniska nivåer av stressymtom (samtliga flickor) erbjöds deltagande i individuell terapi som startade i början av HT Fem av dessa flickor genomgick KBTbehandling. De gick i terapi en gång i veckan och fick mellan 9 och 13 terapisessioner. Behandlingen var individuellt anpassad och innehöll inslag av bland annat stresshantering vid social stress och betygsstress, sömnkunskap, bemötande av destruktiva tankemönster, stärkande av självkänslan och tidshantering. Som visas i Tabell 2, var resultatet av den individuella behandlingen var mycket lovande när det gäller alla beroende variabler. Tabell 2. Resultaten av den individuella terapin. Mätinstrument Före terapi Efter Terapi T-test, df=4 Effektstorlek M SD M SD t p Pretest-posttest/ pooled SD SMBM 5,3 0,7 3,9 0,7 2,68 0,05 2,00 RES 29 7,9 35,2 3,3 2,68 0,05 1,02 RES värde 10,4 3,2 16,6 3,0 3,35 0,03 1,99 RES kompetens 15,8 2,8 18,4 2,3 1,96 0,12 1,01 PBSK 3,7 0,8 2,5 0,6 3,17 0,03 1,69 Beck ångest 25 7,2 12,8 2,6 5,05 0,007 2,25 Beck depression 21,4 8,8 11,6 5,1 2,88 0,04 1,36 Beck självbild 34,8 8,3 47,4 7,9 3,69 0,02 1,55 SMBM= Shirom-Melamed Burnout Measure mäter graden av upplevda stressymptom RES= Rosenberg-self-esteem scale mäter global självkänsla PBSK= Prestationsbaserad självkänsla Beck avser ett mätinstrument för ungdomar som mäter ångest, depression och självbild Utvärdering av terapins effektivitet visade på tillfredställande effekter. Den genomsnittliga effektstorleken ligger på 1,65 (en effektstorlek på större än 0,80 får tydas som en stor terapieffekt). Detta visar att terapin medförde en betydande minskning av stressymptom, 7

8 ångest och depressivitet, samt en ökad självkänsla hos terapideltagarna. Överlag visade eleverna stark motivation för terapin och var nöjda med resultatet. Intervention för stressade elever i små grupper år 2009 Elever som rapporterade en hög nivå av stressymptom erbjöds deltagande i vår gruppintervention, som kallades för Stresskola och som började vecka 13. Den bestod av workshops baserade på KBT. Interventionen syftar till att förändra stressbeteenden som bidrar till inadekvata sätt att hantera krav och därmed till stress och utmattning. Innan sommarlovet tog eleverna del av fyra workshopsessioner och efter sommarlovet fortsatte vi med ytterligare sex träffar. Vid dessa tio tillfällen arbetade vi med följande teman: 1. Att lära känna sin stress Kursintroduktion. Deltagarna får information om vad som bidrar till uppkomst och vidmakthållande av stressprocesser. De blir inskolade i att förstå och registrera sin egen stressituation enligt STORK-modellen (Situation, Tanke, Organism, Respons, Konsekvenser). 2. Acceptans Att vilja bli av med och undvika stress kan leda till motsatt effekt och ökar stressupplevelsen. Det går inte att tänka bort negativa tankar och känslor. Deltagarna blir uppmuntrade att ändra sin attityd gentemot stressande situationer och omständigheter i vilka de saknar påverkansmöjlighet. Acceptans presenteras som ett alternativ till att kämpa/fly. 3. Mål och värderingar När det gäller mål tenderar vi människor att tänka i termer av vad vi vill slippa eller vill bli av med. Det är mycket svårare att formulera hur man vill ha det istället. Deltagarna får tillfälle att bli medvetna om egna värderingar och fundera kring konkreta, positivt formulerade mål. Vi övar kring att sätta ord på vad det är som verkligen är viktigt här i livet. Hur ska värderingar och målbilder formuleras? 8

9 4. Sömn och problemlösning Sömn och återhämtning är av central betydelse för att motverka stressen. Vad kan man tänka på för att öka förutsättningarna för att somna och sova bättre? Här presenteras fakta kring sömnen, sömnhygien och metoder för att sova bättre. I en gruppuppgift får deltagarna träna på att använda problemlösningsmodellen för att hjälpa en fiktiv skolkamrat att få bot med sina sömnproblem. 5. Mindfulness och frikoppling från språket Det mänskliga språket kan orsaka lidande då vi skapar regler för hur vi bör vara för att duga, när vi tar våra negativa tankar bokstavligt, när vi grubblar och ständigt lever i framtiden. Övningar i medveten närvaro och sk defusion -övningar (inte ta tankarna bokstavligt) presenteras och provas. 6. Socialt samspel och kommunikation Vårt sociala nätverk utgör en resurs när det gäller stresshantering. Konflikter och gräl med våra nära och kära kan dock likaväl ge upphov till stress och obehagliga känslor. Det finns olika sätt att kommunicera med sin omgivning. Olika kommunikationsstilar presenteras och deltagarna får träna på att stå upp för sig själva samt hävda de egna behoven på ett respektfullt sätt. 7. Att förändra sina tankar Ofta är det våra egna tankar som hindrar oss från att göra det vi verkligen vill eller främjar att vi undviker obehagliga situationer och drar oss för utmaningar. Här introduceras begrepp som scheman, tankefällor och automatiska tankar. Deltagarna lär sig att identifiera sina tankar och övar kring hur dessa kan accepteras alternativt förändras. 8. Prokrastinering (att skjuta upp och förhala) Även när det börjar dra ihop sig tenderar somliga av oss att skjuta upp de mest angelägna uppgifterna. Varför städer vi skrivbordet när det egentligen är dags att plugga inför matteprovet? Hur kommer det sig? Vi pratar om hur benägenheten att skjuta upp saker och ting skapar stress och övar kring hur man kan komma till rätta med problemet. Vi använder 9

10 konkreta metoder för att bryta undvikandebeteendet, t.ex. Schweizerost-metoden (utnyttja hålen i tiden), 5-minutersmetoden ( jag ska bara jobba i 5 minuter ) och småstegsprincipen (bryta ner uppgifter i små, hanterbara delar). 9. Självkänsla God självkänsla skyddar oss mot stress. Begreppet inre, relations- och prestationsbaserad självkänsla introduceras. Deltagarna får testa sig själva. Hur beter sig en person med relationseller prestationsbaserade självkänsla, rent konkret? Vilka för- och nackdelar har beteendet? Kan man göra annorlunda? Deltagarna uppmuntras till att göra beteendeexperiment, dvs. prova att bete sig annorlunda i utvalda situationer och på så sätt testa om de mest fruktade katastroftankarna verkligen inträffar. Positiv dagbok: att skifta fokus till det positiva. 10. Att gå vidare på egen hand Interventionen avslutas med en stor sammanfattning. Deltagarna arbetar med att sammanställa varsin individuella vidmakthållandeplan. Vad har jag lärt mig? Vilka risksituationer kan uppstå? Vad gör jag då? Vi diskuterar skillnaden mellan bakslag och återfall och poängterar vikten av att fortsätta implementera de nyvunna insikterna på en vardaglig basis. Ursprungligen tackade 18 elever i Hersby gymnasium och 20 elever i Blackebergs gymnasium ja till deltagande i interventionen. Det fanns dock tyvärr ett stort bortfall under interventionens gång (se tabell 1). Sammanlagt 24 elever kan räknas som bortfall eftersom de kom till högst tre gruppträffar (se BG i tabell 1). Bland dessa fanns det sex elever som inte kom till någon gruppträff överhuvudtaget. De resterande 14 eleverna som deltog i minst fyra av gruppträffarna kan anses vara vår faktiska interventionsgrupp (se IG i tabell 3). Deltagarefrekvensen i interventionsgruppen låg därmed på 37%. I tabell 3 visas även antalet elever per kontrollgrupp (KG) i varje skola. 10

11 Tabell 3. Antal elever i interventionsgruppen (IG), bortfallsgruppen (BG) och kontrollgruppen (KG) per skola. IG (4ggr/mer) BG (högst 3 ggr) KG ALLA Hersby Blackeberg Enligt kursutvärderingar och personliga samtal med interventionsdeltagarna förklaras det stora bortfallet bland annat i att gruppträffarna ägde rum utanför den reguljära skoltiden, på eftermiddagarna. Men även felaktiga förväntningar (ingen quick fix ), för långa pass (två timmar åt gången), för långt intervall mellan träffarna (varannan vecka) och uppehåll över sommaren var anledningar till att vissa hoppade av kursen. Dessutom var det svårt att motivera eleverna att prata i grupp och delta aktivt. De gick i olika klasser och kände inte varandra så väl, något som kan ha fått dem att känna sig hämmade. Andra slutsatser från gruppinterventionen var att kursens innehåll uppskattades. De elever som deltog under hela kursen gav oss väldigt positiv feedback gällande kursens teman och innehåll. De berättade att de fått vissa nya insikter och lärt sig nya färdigheter för att hantera sina bekymmer. Exempelvis skrev någon elev i utvärderingsblanketten att hon hade fått Enormt ökad medvetenhet om stress, hälsa och sömn. medans någon annan rapporterade att Jag har lärt mig att hantera stressfyllda situationer mycket bättre, planera tiden bättre och fått bättre sömn. Skolårets interventionsgenomgång hjälpte oss att förstå vilka övningar, diskussionsteman, teoridelar och uppgifter som lämpar sig inom ramen för stresshanteringskursen för sextonåringar samt hur en idealisk presentation av innehållet bör se ut. Uppföljning av elever från gruppinterventionen Efter avslutad intervention försökte vi att följa upp samtliga 86 elever som i början av 2009 hade visat starka stressymptom och därmed antingen hade hamnat i interventions- eller kontrollgruppen (se tabell 1). I början av 2010 skickade vi dem en uppföljningsenkät som efter flera påminnelser besvarades av 48% av eleverna. I tabell 4 visas både antalet elever 11

12 som deltog i uppföljningen (Uppföljning) och antalet elever som valde att inte delta (Ej uppföljning). Tabell 4. Uppföljningsstatus bland eleverna i interventionsgrupp (IG), bortfallsgrupp (BG) och kontrollgrupp (KG). Uppföljning Ej uppföljning Hersby IG (4ggr/mer) 6 2 BG (högst 3 ggr) 2 8 KG 8 14 Blackeberg IG (4ggr/mer) 6 0 BG (högst 3 ggr) 5 9 KG I tabell 2 visas att sammanlagt 12 elever i interventionsgruppen (IG) besvarade enkäten både innan och efter avslutat intervention. Vidare besvarade sju elever i bortfallgruppen (BG) båda enkäter. Bland kontrollgruppens elever (KG) var det sammanlagt 22 elever som besvarade vår enkät två gånger. Utvärderingen av interventionen är baserad på jämförelse mellan dessa tre grupper. Gruppskillnaderna testades med hjälp av en envägs ANOVA. Det fanns inga signifikanta skillnader gällande de undersökta variablerna vid första mättillfället, dvs. att grupperna hade samma baslinje och var därmed jämförbara. Interventionsgruppen visade signifikant lägre ångest vid andra mätningen än bortfallsgruppen (F=3,307; p=0,048), men inga andra gruppskillnader kunde påvisas vid denna tidpunkt (se bilaga 2, tabell A och B). Dessutom beräknade vi om det skett signifikanta förändringar mellan första och andra mättillfället bland eleverna i interventionsgruppen. Vi hittade ingen signifikant förbättring vad gäller stressymptom, självkänsla och de andra undersökta variablerna (se bilaga 2, tabell C). Den undersökta gruppens storlek var relativ liten (n=12) vilket kan vara en möjlig förklaring av detta resultat. 12

13 Stressintervention i reguljär undervisning år 2010 Under år 2010 testade vi ett modifierat upplägg av vår skolintervention. Vårt syfte var att nå så många stressade elever som möjligt och samtidigt motverka bortfall under interventionens gång. I samarbete med de involverade skolorna kom vi överens om att erbjuda Stresskolan inom ramen för reguljär undervisning. I Hersby gymnasium agerade två skolklasser som interventionsgrupp och två klasser som kontrollgrupp. I Blackebergs gymnasium agerade en klass som interventionsgrupp och en klass som kontrollgrupp. I Hersby bestod interventionens omfattning av 10 undervisningstimmar à 50 minuter. Dessa var fördelade på fem skolveckor, dvs. två kurstillfällen per skolvecka. Fem undervisningstimmar ägde rum inom ramen för ämnet idrott och hälsa och fem undervisningstimmar från ämnet biologi. Av praktiska skäl blev interventionsupplägget i Blackebergs gymnasium lite annorlunda. Där bestod interventionen av 8 undervisningstimmar à 50 minuter. Dessa var fördelade på åtta skolveckor, dvs. ett kurstillfälle per skolvecka inom ramen för ämnet idrott och hälsa. Interventionens innehåll var i stort sätt samma som i Stresskolan På grund av den förkortade tiden fokuserade vi mindre på interaktiva element (diskussioner och grupparbeten) utan koncentrerade oss på informationsförmedling och praktiska tekniker som kan omsättas relativt omgående. I princip fick interventionsklasserna i båda skolor samma intervention. I Herbsy gymnasium använde vi de två extra undervisningstimmarna till att öva avslappning. Eleverna tog emot Stresskolan med blandade känslor. Bland vissa elever stötte vi på väldigt mycket motstånd. Många yttrade att de hellre ville ha idrotts- och biologilektioner och visade sitt missnöje öppet genom att vara distraherade och stökiga under lektionerna. Tyvärr, tog dessa elever mycket av uppmärksamheten från undervisningen. 13

14 Det fanns dock ett flertal elever, särskilt flickorna, som var intresserade och deltog aktivt i stresskolan. Med andra ord mötte vi väldigt heterogena grupper hälften intresserade och hälften ointresserade vilket försvårade genomförandet av interventionen. Kursen var inte betygssatt, vilket kanske minskade vissa elevers motivation ytterligare. Ett axplock av kommentarer i utvärderingsblanketten ska illustrera hur olika interventionen uppfattades, dvs. åk 1 ungdomar har olika behov vad gäller stresshanteringskunskap. - vi kunde haft fler avslappningsövningar - det som var mycket intressant var hur man skulle hantera sömnproblem - lite teoretiskt, man sätter sig sällan med övningar på papper när man är stressad - era teorier om olika situationer har varit ganska intressanta men jag tvivlar på att de funkar för alla i praktiken - ni kom med många intressanta förslag på tips för att motverka stress - detta var extremt mycket slöseri med tid. det var bland det onödigaste jag har gjort - jag tycker jag aldrig haft problem med stress och tror inte jag kommer tänka mycket på detta i framtiden - jag lärde mig ett annat sätt att tänka som ibland kan komma till användning i vardagen - asså jag tyckte att ert arbete var bra konstruerat och ni visste vad ni snackade om. Men ämnet stress är inget för oss ungdomar. Vi bryr oss inte om det! - jag tycker att hela kursen har varit bra och intressant. Allt som har gåtts igenom under kursen har varit viktigt och värd att komma ihåg - det har pågått under en ganska lång tid och vissa saker har varit bra men andra saker har bara gjort en uttråkad - Mycket bra initiativ! Vi gymnasieelver blir ofta stressade och därför är det högst angeläget att undervisa speciellt om detta ämne. Undervisningen kändes innehållsrik och balanserad - jag kommer att komma ihåg hur jag ska slappna av. Jag har lärt mig vilka metoder jag kan använda 14

15 Alla involverade skolklasser besvarade Stressforskningsinstitutets enkät innan interventionen. Interventionsklasserna besvarade Stressforskningsinstitutets enkät även efter avslutat intervention. Tyvärr hittade vi inga signifikanta effekter gällande stressymptom, självkänsla och andra stressrelaterade variabler mellan första och andra mättillfälle bland interventionsklassens elever (se bilaga 2, tabell D). Eftersom vi är intresserade om den genomförda interventionen innebär åtminstone långsiktig positiva effekter bland interventionseleverna jämfört med eleverna i kontrollklasserna kommer vi att följa upp eleverna en gång till, under februari Slutsatser och överväganden inför framtida satsningar Syftet med projektet var att utveckla ett interventionsprogram mot stress baserad på våra erfarenheter i arbetet med stresspatienter och på tidigare pilotstudier. Med hjälp av kognitivbeteendeterapeutiska verktyg var avsikten att förbättra elevernas möjligheter att hantera stress, krav och påfrestningar. Vi producerade tämligen omfattande, individ- och gruppinterventioner mot stress bland ungdomar. Utvärderingen av den individuella terapin styrker dess effektivitet. Vi drar slutsatsen att elever som upplever mycket stress är hjälpta genom individuella kontakter, där de får möjlighet att bygga upp en relation till behandlaren och vågar öppna sig. Inom ramen för projekttiden kunde vi tyvärr inte se signifikanta statistiska effekter av gruppinterventionen. Detta kan ha flera orsaker. Förmodligen spelar det stora bortfallet i interventionsgruppen en väsentlig roll. Det är svårt att påvisa effekter i så små grupper. Som effektivitetsmått använde vi bland annat stressymptom och självkänsla. Kanske skulle mindre stabila variabler varit ett bättre alternativ för att fånga en mer omedelbar, direkt effekt av interventionen. Det är m a o svårt och tar tid att bryta gamla vanor och lära in nya 15

16 beteenden. Förändringen i form av färre upplevda stressymptom och bättre självkänsla kan därmed dröja. I detta avseende vore långtidsuppföljningar önskvärda. Det är också svårt att påvisa effektiviteten av preventiva insatser. Baserat på många deltagares verbala feedback vill vi ändå hävda att vi har kunnat bidra till en ökad medvetenhet om stress och stresshantering. I bästa fall bidrar dessa kunskaper till att förhindra att somliga ungdomar drabbas av stressrelaterad ohälsa. Inför framtida, liknande studier handlar det enligt vår åsikt inte så mycket om att modifiera gruppinterventionens innehåll utan snarare om att hitta det rätta interventionsformatet för att nå, motivera och väcka intresset hos så många ungdomar som möjligt. Möjligtvis är ännu kortare insatser, i form av 10-minuterspass fördelade över hela skolåret och introducerande av tränade mentorer under mentorstimmarna, det mest ideala sättet att förmedla stresshanteringskunskap på bred front. Ett alternativ skulle kunna vara att samla stresskunskap i form av tilltalande, ungdomsanpassade texter, bilder och filmsnuttar på en internetplattform. På så sätt blir det möjligt för den enskilde att på egna villkor, dvs. i mån av tid och interesse få tillgång till kunskap om stress och värdefulla stresshanteringstips som kan testas och prövas på egen hand. Att tillhandahålla mobilapplikationer (t.ex. avslappningsövningar) kan ytterligare vara ett sätt att implementera korta stresshanteringsövningar i vardagen, just när det passar en själv bäst (t.ex. i bussen på väg till skolan). De i inledningen nämnda rapporters resultat [4, 14, 15] poängterar, helt i enlighet med våra erfarenheter från detta projekt att ungdomar är en svårundersökt grupp och att det är komplexa och svårmätta faktorer som påverkar deras psykiska hälsa och välbefinnande. Detta gör det svårare men samtidigt desto viktigare att hitta och implementera skräddarsydda, evidensbaserade interventioner för ungdomar som mår dåligt på grund av stress 16

17 Rapportering Baserande på studiens data och resultat pågår en sammanställning av vetenskapliga publikationer. Den första vetenskapliga artikeln har accepterats för publikation i en av de mest prestigefyllda tidskrifterna gällande ungdomars livssituation och utveckling Journal of Adolescence : Schraml, K., Perski, A., Grossi, G. & Simonsson-Sarnecki, M. (2010). Stress symptoms among adolescents: The role of subjective psychosocial conditions, lifestyle, and self-esteem, Journal of Adolescence (2010), doi: /j.adolescence (article in press). Arbete med följande vetenskapliga artiklar är pågående: Schraml, K. & Perski, A. Association between stress symptoms, self-esteem and academic achievement (manuskript, 2010). Ivarsson, M., Schraml K., & Perski, A. Physiological indicators of stress among adolescents. (manuskript, 2011). Makower, I., Perski, A., Schraml, K. CBT based therapy for highly stressed adolescents with low self-esteem. (manuskript, 2011). Syftet med interventionsprogrammet var vidare att bana vägen för konkreta satsningar mot stressproblematiken bland ungdomar. Baserat på projektets resultat och slutsatser håller vi just nu på att utveckla en omfattande, evidensbaserad behandlingsmanual riktad till kognitiva beteendeterapeuter för individuell behandling av särskild stressade elever. Pågående sammanställning av två manualer: Schraml, K., Grossi, G., & Perski, A. Stresskolan manual för att minska stress bland gymnasieungdomar. Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet. (manuskript, 2011). 17

18 Makower, I. Manual för individuell KBT-behandling av stressade elever med låg självkänsla. Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet.(manuskript, 2011). Förutom det kommer att tas fram en omfattande broschyr riktad till skolpersonal och föräldrar som innehåller konkreta handlingstips och preventiva verktyg för att förbättra stressade ungdomars och elevers livssituation. Referenser 1. Försäkringskassan, (2006). På nätet: 2. Perski, A. (2002). Ur balans. Bonnier fakta. 3. Shirom, A. (2003). Job-related burnout. In J.C. Quick & L.E. Tetrick (Eds.), Handbook of occupational health psychology (pp ). Washington, DC: American Psychological Association. 4. SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa analyser och förslag till åtgärder. 5. Danielsson, M., & Marklund, U. (2002). Svenska skolbarns hälsovanor 2001/02. Statens Folkhälsoinstitut. 6. SOU 2001:55. Barns och ungdomars välfärd. 7. Skolverket (2001). Barnomsorg och skola. 8. Folkhälsoinstitut (2005). Folkhälsopolitisk rapport. 9. Schraml, K., Perski, A., Simonsson-Sarnecki, M., Makower, I., & Risteniemi, H. (2007). Intervention mot stress i gymnasieskola - ett pilotstudie i samarbete med Stressforskningsistitutet och Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet. Forskningsrapport, beställes under: 10. Schraml, K. (2006). Stress bland gymnaasieelever. Med fokus på utmattningssymptom, global självkänsla och prestationsbaserad självkänsla. Magisteruppsats, Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet 11. Skolverket (2010). Attityder till skolan Elevernas och lärarnas attityder till skolan. Rapport 344; hämtat från: 12. ULF (2009). Undersökning av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån, hämtat från: aspx 13. UF 2005: 32. Kvalitetsredovisning för förskolan och skolan i Lidingö år Lidingö stad. 14. SBU (2010). Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk litteraturöversikt. Rapport; hämtat från: 15. Kungliga vetenskapsakademiens hälsoutskott (2010). Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. En systematisk litteraturöversikt med tonvikt på förändring över tid. Rapport; hämtat från: kva.episerverhotell.net/sv/ 18

19 16. O Hearn, T.C., & Gatz, M. (2002). Going for the goal: Improving youths problem-solving skills through a school-based intervention. Journal of community psychology, 30, 3, Gilbert, J. N., & Orlick, T. (1996). Evaluation of a life skills program with grade two children. Elementary School Guidance & Counseling, 31, 2, O Dea, J., & Abraham, S. (2000). Improving the body image, eating attitudes, and behaviors of young male and female adolescents: a new educational approach that focuses on self-esteem. International Journal of Eating Disorders, 28, 1, Melamed, S., Shirom, A., Toker, S., Berliner, S., & Shapira, I., (2006). Burnout and Risk of Cardiovascular Disease: Evidence, Possible Causal Paths, and Promising Research Directions. Psychological Bulletin, 132, 3, Theorell, T., & Karasek, R.A. (1996). Current Issues Relating to Psychosocial Job StrainandCardiovascular Disease Research. Journal of Occupational Health Psychology, 1, 1, Bandura, A. (2000). Self-efficacy. i Kazdin, Alan E. (Ed). Encyclopedia of psychology, 7, Washington, DC, US: American Psychological Association. 22. Rector, N.A., & Roger, D. (1997). The stress buffering effects of self-esteem. Person. Indiv. Diff., 23, 5, Hallsten, L., Josephson, M., & Torgen, M. (2005). Performance-based self-esteem: A driving force in burnout process and its assessment. Arbete och Hälsa. Arbetslivsinstitutet (Nr. 2005: 4). 19

20 BILAGA 1 - Illustrativa diagram och figurer % 14,3% hög stressgrad 60% 85,7% låg stressgrad flickor (n=90) pojkar (n=98) Figur 1. Grad av upplevda stressymptom Hersby gymnasiums elever ,7% 18,1% hög stressgrad 63,3% 78,5% låg stressgrad flickor (n=139) pojkar (n=144) Figur 2. Grad av upplevda stressymptom bland Blackebergs gymnasiums elever. 20

Stress i gymnasieskola. Aleksander Perski, Karin Schraml, Giorgio Grossi, Irena Makower Stressforskningsinstitut, Stockholms Universitet

Stress i gymnasieskola. Aleksander Perski, Karin Schraml, Giorgio Grossi, Irena Makower Stressforskningsinstitut, Stockholms Universitet Stress i gymnasieskola Aleksander Perski, Karin Schraml, Giorgio Grossi, Irena Makower Stressforskningsinstitut, Stockholms Universitet Statens Folkhälsoinstitut. Svenska skolbarns hälsovanor 21/2 och

Läs mer

Pluggstress och livsstress det senaste från stressforskningen. Aleksander Perski Stressforskningsinstitutet,SU

Pluggstress och livsstress det senaste från stressforskningen. Aleksander Perski Stressforskningsinstitutet,SU Pluggstress och livsstress det senaste från stressforskningen Aleksander Perski Stressforskningsinstitutet,SU Besvär med sömnen Procent Kvinnor Procent MКn 45 45 40 35 30 25 40 35 30 25 1988/89 2000/01

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Välkomna! Ungas psykiska hälsa Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte med föreliggande rapport... 2 Slutsatser... 3 Kommentarer

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Vad är mindfulness? Att vara medveten i nuet, utan att värdera eller döma. (Kabat-Zinn 1999)

Vad är mindfulness? Att vara medveten i nuet, utan att värdera eller döma. (Kabat-Zinn 1999) Vad är mindfulness? Att vara medveten i nuet, utan att värdera eller döma (Kabat-Zinn 1999) Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam på ett särskilt sätt - med avsikt - i ögonblicket - utan att värdera

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm

Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm Hur mår våra barn och ungdomar? Curt thagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR

KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR 1 OM KLARA LIVET Den mobilanpassade webbplatsen Klara LIVET är ett stöd för elever som vill utmana sig själva och träna sig i att må bättre. Webbplatsen

Läs mer

HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012

HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012 HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012 Marie Wilhsson, doktorand Petra Svedberg, docent Jens Nygren, docent Högskolan i Halmstad Sektionen

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

En KBT-modell vid sviktande självkänsla för stressade ungdomar.

En KBT-modell vid sviktande självkänsla för stressade ungdomar. En KBT-modell vid sviktande självkänsla för stressade ungdomar. Irena Makower De flesta klienter som söker KBT vill få hjälp med sviktande självkänsla vid sidan av andra problem som stress och olika ångest-

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö,

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö, + Kognitiv Beteendeterapi KBT-verktyg Motivation och krisfärdigheter www.beteendekompetens.se Karin Ovefelt + Acceptans och förändring, individ och miljö! 2 Det krävs kraftfulla verktyg för att hjälpa

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

På onkologikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. rehabilitering. Yoga är underbart.

På onkologikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. rehabilitering. Yoga är underbart. Yoga är underbart. Yoga och samtal gör livet Evidensbaserad forskning på cancerpatienter som fått utöva yoga eller mindfulness visar signifikanta förbättringar när det gäller stress, oro, humörstörningar,

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund!

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Rapport från enkäten Skolelevers arbetsmiljö och hälsa VT 1 Katja Gillander Gådin Hej! I slutet av höstterminen 9 och i början av vårterminen 1 svarade ni elever

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer FACT Varför? Mer och mer konsultationer sker i miljöer som primärvård, skolor, fthv, krishjälp, korttidsboenden,

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer