BILAGOR. Brandkatastrofen i Göteborg

Transkript

1 Dnr 99:1508 BILAGOR Redovisning av regeringsuppdraget om en översyn av katastrofberedskapen inom skolområdet Brandkatastrofen i Göteborg Bilagor: 1 Utredningsuppdraget 2 Intervjuer och dokumentation 3 En elevuppsats kring upplevelserna av branden 4 Angeredsgymnasiet efter brandkatastrofen 5 Krissituationer i andra kommuner - Landskrona och Norrköping 6 Exempel från räddningstjänster som arbetar aktivt med utbildning mot skolor 7 Pågående och planerade forskningsprojekt och andra utredningar kring brandkatastrofen 8 Exempel på krisplaner

2 BILAGA 1 Regeringsbeslut U1999/1532/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk STOCKHOLM Uppdrag till Statens skolverk om en översyn av katastrofberedskapen inom skolområdet 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Statens skolverk att i enlighet med vad som sägs i bifogade inom Utbildningsdepartementet upprättad promemoria dokumentera och sammanställa skolans insatser vid den katastrofsituation som uppstod i samband med branden i Göteborg den 30 oktober Skolverket skall utarbeta rekommendationer för hur skolan i framtiden kan organisera sina insatser vid katastrofhjälp samt granska effektiviteten i skolornas brandförsvarssatsningar. Skolverket skall samråda med Statens räddningsverk vid genomförandet av uppdraget. Skolverket skall lämna en redovisning av uppdraget till regeringen senast den 1 mars På regeringens vägnar Ingegerd Wärnersson Kenneth Ekberg Kopia till Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet Statens räddningsverk Göteborgs stad Postadress Telefon växel E-post: registrator@education.ministry.se STOCKHOLM X.400: S=Registrator; O=Education; P=Ministry; A=SIL; C=SE Besöksadress Telefax Telex Drottninggatan MINEDUC S

3 2 Bilaga till regeringsbeslut nr 18 Skolans arbete med katastrofberedskap med anledning av brandkatastrofen i Göteborg den 30 oktober 1998 Bakgrund Den brand som krävde 63 ungdomars liv under en pågående fest i Makedoniska föreningens lokaler i Göteborg den 30 oktober 1998 är den svåraste brandkatastrofen som inträffat i Sverige i modern tid. Denna händelse har väckt många frågor om samhällets beredskap för att hantera katastrofer av det här slaget. Mot bakgrund av händelserna i Göteborg är det därför viktigt att ta tillvara de erfarenheter som erhölls i samband med branden. Eftersom det rörde sig om ungdomar i skolåldern blev skolan den institution som fick ta hand om många av de ungdomar som drabbades personligen eller som hade vänner och anhöriga som drabbades. Även fritidsgårdarna spelade i detta sammanhang en viktig roll genom att de fick ta emot många ungdomar dagen efter då skolorna var stängda p.g.a. lov. I dag finns det elever med anknytning till brandkatastrofen som har svårigheter att komma tillbaka till skolan och fortsätta sina studier. En del elever tappar ett helt år av sin skolgång och har fått psykiska skador som kanske aldrig kommer att läka. Det är därför angeläget att undersöka hur skolan klarar att vara en institution i samhället och ta hand om elever som är inblandade i en katastrof. Hur skolorna arbetar för att förebygga bränder och lära eleverna livräddning varierar. Det finns många skolor som målmedvetet och regelbundet undervisar i säkerhetsfrågor och lär ut kunskap om hur man hanterar nödsituationer, och andra skolor som mer pliktskyldigt låter livräddning och säkerhet stå på schemat. Kunskaper om livräddning och att kunna hantera nödsituationer ska eleverna i dag få genom ämnet Idrott och Hälsa, både i grund- och gymnasieskolan. Ansvaret för att skolorna uppfyller de krav som ställs i kursplanerna ligger på kommunerna. Inom grundskolan är det oftast idrottsläraren som tillsammans med skolhälsovården sköter livräddningsundervisningen. Inom gymnasieskolan sköts motsvarande uppgifter av idrottsläraren tillsammans Röda Korset och liknande organisationer.

4 3 Uppdrag Statens skolverk bör ges i uppdrag att i samråd med Statens räddningsverk dokumentera och sammanställa skolans insatser vid den katastrof-situation som uppstod vid branden i Göteborg den 30 oktober I samband med detta arbete bör även samarbetet mellan skola och fritidsgårdar uppmärksammas. Skolverket skall dokumentera vilka resurser som sattes in samt redovisa inriktning och omfattning av verkets egna insatser till stöd för skolorna. Skolverket skall, med utgångspunkt från de erfarenheter som dokumentationen ger, utarbeta rekommendationer för hur skolan i framtiden kan organisera och strukturera sina insatser vid katastrofhjälp. Där bör uppmärksammas de erfarenheter och kunskaper som erhållits genom studier och utredningar i samband med tidigare allvarliga händelser i Sverige samt de utredningar som pågår med anledning av brandkatastrofen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas dels de projekt och handlingsprogram som Räddningsverket arbetar med och som behandlar frågor rörande skolan, dels vad regeringen anfört i Prop. 1996/97:11 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred om den enskilda människans möjligheter att agera på rätt sätt vid olyckor, katastrofer m.m. I kursplanernas mål ställs krav på elevernas kunskaper om olycksfall och livräddning. Skolverket skall i samråd med Räddningsverket granska hur effektiva de brandförsvarssatsningar, t.ex. brandövningar, översyn genom skyddsronder och studiebesök hos brandförsvaret, är som skolorna gör för att öka kunskapen och insikten hos elever och övrig personal i skolan.

5 BILAGA 2 Intervjuer och dokumentation Intervjuerna har genomförts företrädesvis under september december Kort beskrivning av skolor som Skolverket varit i kontakt med Gymnasieskolor i Göteborg Angeredsgymnasiet Skolan är belägen i nordöstra Göteborg. Skolan har ett brett utbud av utbildningar. Det går ca 1400 elever på nationella program vid Angeredsgymnasiet och ca 400 på ungdomsvägledningen. Till Angeredsgymnasiet hör också Riksgymnasiet för svårt rörelsehindrade elever. Angeredsgymnasiet var den skola som drabbades hårdast av brandkatastrofen. På skolan omkom 15 elever. Ytterligare 67 elever hade besökt festen och överlevt, men 23 av de överlevande skadades. Angeredsgymnasiet har följande program: Det estetiska programmet, handels- och administrationsprogrammet, individuella programmet - introduktionskurs (IVIK), hantverksprogrammet /trä, fordonsprogrammet, medieprogrammet, det naturvetenskapliga programmet och det samhällsvetenskapliga programmet. De två sistnämnda har flest elever. Burgårdens utbildningscentrum Skolan är belägen i centrala Göteborg och har ett brett utbildningsutbud. Det totala antalet elever uppgår till 3000 (4800 inkl. vuxenstuderande och hotell- och restaurangskolan). Skolans upptagningsområde omfattar främst de norra och östra stadsdelarna i Göteborg. På Burgårdens utbildningscentrum var det 11 elever som omkom i brandkatastrofen, 12 skadades varav en svårt och ett 70 tal befann sig på brandplatsen under den aktuella natten. Uppemot 600 elever hade någon form av relation till någon av de omkomna. Hvitfeldtska Gymnasiet Skolan är belägen i centrala Göteborg. På skolan går ca 1900 elever i huvudsakligen studieförebredande program samt specialutformade sådana. Det finns också en introduktionsutbildning för invandrare. Skolans upptagningsområde är för de specialutformade programmen inte bara Göteborg utan också dess kranskommuner. En elev på skolan omkom i brandkatastrofen och sju elever skadades. Lindholmens Gymnasium Skolan är belägen på Hisingen. På skolan går det ca 800 elever fördelade på industriprogrammet, energiprogrammet och elprogrammet. Eleverna är till största delen pojkar bara 30 är flickor. På skolan gick en elev som omkom i branden och 35 hade varit på brandplatsen. Av dessa var det tre som lades in på sjukhus. Munkebäcksgymnasiet Skolan är belägen i östra delen av Göteborg och har östra och norra Göteborg som huvudsakligt upptagningsområde. Skolan har ca 850 elever. På skolan finns utöver det individuella programmet bara två program barn- och fritidsprogrammet samt medieprogrammet. När det

6 2 gäller medieprogrammet är skolans upptagningsområde hela Göteborg utom de norra stadsdelarna. På skolan omkom en elev och några behövde sjukhusvård. Av de som togs in på sjukhus var det en elev som behövde stanna en längre tid. Ca 50 elever betecknades som berörda. Grundskolor i Göteborg Bergsjöskolan Skolan är belägen i nordöstra Göteborg under stadsdelsnämnden Bergsjön. På skolan går ca 500 elever i årskurserna 1-9 och man arbetar integrerat med fritidsgården Bergsjögården. På skolan dog en elev och en blev allvarligt skadad i brandkatastrofen. På skolan finns också 12 Vidare har ytterligare 12 elever varit vid brandplatsen. Hammarkullsskolan Skolan är belägen i nordöstra Göteborg under stadsdelsnämnden Lärjedalen. I årskurserna 7-9 finns ca 300 elever. Fritidsgården Mixgården är integrerad i skolans verksamhet. Det var två av skolans elever som omkom i branden. Dessutom omkom ett par f.d. elever samt en elev med stark koppling till Mixgården. Flera elever på skolan hade släkt som omkom. Tre av skolans elever blev svårt skadade. Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan - Skolan är belägen på Hisingen i Göteborg under stadsdelsnämnden Backa. Skolan är till största delen en skola för årskurserna 7-9, men har även några klasser i årskurserna 4-6. Omkring 550 elever går på skolan. På skolan gick en av de elever som omkom i brandkatastrofen. Dessutom omkom en f.d. elev och syskon till elever. Det var mellan 10-15, varav åtta från skolans balettklasser, som var på brandplatsen under natten. Dessutom fanns det ytterligare elever som planerat att gå på festen. Övriga skolor Alléskolan, Landskrona Skolan har ca 270 elever från förskoleklass upp till årskurs 5. Här har utredningen endast varit i kontakt med områdeschefen för skolan. Nämnda områdeschef är också områdeschef för Dammhagsskolan (se nedan). Skolan drabbades av en drunkningsolycka med två omkomna 1997 där de lärare som varit närvarande vid olyckan också åtalades för vållande till annans död. Dammhagsskolan, Landskrona Skolan har ca 550 elever i årskurserna 1-9. Skolan drabbades av en drunkningsolycka bara några månader innan olyckan på skolan ovan. Ledetskolan, Ale På skolan i Ale, som är en av Göteborgs kranskommuner, går det ca 300 elever i årskurserna 7-9. Det finns en fritidsgård integrerad i skolans lokaler. En av skolans elever omkom och en skadades vid brandkatastrofen på Hisingen.

7 3 Rambodalsskolan, Norrköping På skolan finns ca 250 elever med årskurserna 1-7. Man har en fritidsgård integrerad i skolan. Skolan drabbades av en minibussolycka 1999 där sex av dess elever omkom. Intervjuer Intervjuer/samtal kring brandkatastrofen i Göteborg och allmänt kring krishantering Göteborg *\PQDVLHVNRORU Magnus Dahlbeck, rektor, Angeredsgymnasiet Ulla Reiderstedt, studierektor, Angeredsgymnasiet Lars Stensson, studierektor, Angeredsgymnasiet Kicki Forsell, föreståndare Ungdomsvägledningen, Angeredsgymnasiet Berith Wingstedt, elevsekreterare, Angeredsgymnasiet Bengt Johansen, föreståndare elevcafét, Angeredsgymnasiet Berith Gullskog, personalsekreterare, Angeredsgymnasiet Bengt Svensson, tillsynsman, Angeredsgymnasiet Hans Grönskog, kurator, Angeredsgymnasiet Lars Johansson, kurator samt samordnare för brandkatastrofarbetet, Angeredsgymnasiet Margita Peterson, skolsköterska, Angeredsgymnasiet Marianne Hagsand, skolsköterska, Angeredsgymnasiet Daniel Carlsson, studie- och yrkesvägledare, Angeredsgymnasiet Roland Ladestam, studie- och yrkesvägledare, Angeredsgymnasiet Iraj Parsifar, psykolog, Angeredsgymnasiet Ingvor Brandt, lärare, Angeredsgymnasiet Kärstin Lyons, lärare, Angeredsgymnasiet Karim Nagiszadeh, lärare, Angeredsgymnasiet Bo Hansson, lärare, Angeredsgymnasiet Lillemor Wijk Rönnow, lärare, Angeredsgymnasiet Margreta Lindell, lärare, Angeredsgymnasiet Morgan Carlsson, lärare, Angeredsgymnasiet Göran Omneus, lärare, Angeredsgymnasiet Kenneth Eriksson, lärare, Angeredsgymnasiet Elisabeth Verde, lärare Angeredsgymnasiet Hanna Helgegren, elevrådet, Angeredsgymnasiet Ola Bränholm, elevrådet, Angeredsgymnasiet Gustav Svensson, elevrådet, Angeredsgymnasiet Anita Clausson, rektor, Burgårdens utbildningscentrum Siv Granberg, kurator, Burgårdens utbildningscentrum Carina Spenke Svedlund, adjunkt, Burgårdens utbildningscentrum Irene Johansson, expeditionen, Esther Mosessons Gymnasium Christer Holmström, rektor, Hvitfeldtska Gymnasiet

8 4 Christel Wennerlund - Frej, skolkurator, Hvitfeldtska Gymnasiet Asta Axelsson, skolsköterska, Hvitfeldtska Gymnasiet Tordis Andrén, skolsköterska, Hvitfeldtska Gymnasiet Lotta Aurell, studierektor, Lindholmens Gymnasium Ragnar Nilsson, studieledare/lärare, Lindholmens Gymnasium Margareta Moström, skolsköterska, Lindholmens Gymnasium Ulla-Britt Dahlöf, bitr. rektor, Munkebäcksgymnasiet Birgitta Olofsson, kurator, Munkebäcksgymnasiet *UXQGVNRORU Christiane Holzwart, enhetschef fritid kultur, Stadsdelsnämnden Bergsjön samt bitr. rektor Bergsjöskolan Lars Jacobsson, rektor, Hammarkullsskolan Agneta Carlquist Naddi, skolsköterska, Hammarkullsskolan Ebba Hermelin, skolkurator, Hammarkullsskolan Amanda Haux, lärare, Hammarkullsskolan Stig Santa, rektor, Skälltorpsskolan Liselotte Hakeberg, bitr. rektor, Skälltorpsskolan Margaretha Höglund, skolsköterska, Skälltorpsskolan Atti Trygg, skolkurator, Skälltorpsskolan 6W GFHQWUXPHQ Britt Berggren, samordnare, Stödcentrum Centrum Lars-Åke Lundberg, samordnare, Stödcentrum Hisingen Ann Hanbert, Stödcentrum Hisingen Anders Kjällström, samordnare, Stödcentrum Nordost Madeleine Björck, samordnare, Stödcentrum Örgryte/Härlanda Håkan Andreasson, Stödcentrum Örgryte/Härlanda Claes Olsson, samordnare Stödcentrum Väst Kristian Wall, Stödcentrum Väst )ULWLGVJnUGDU Terje Jansson, fritidsledare, Bergsjögården Lars Kindblom, fritidsledare, Backa Kulturhus Teddy Paunkoski, fritidsledare, Mixgården

9 5 6YHQVNDN\UNDQ Gunnar Kampe, kyrkoherde, Angereds församling Anders Radix, skolkyrkan 3ROLWLNHURFKWMlQVWHPlQ Frank Andersson, ersättare i kommunstyrelsen Wivianne Backlund, utvecklingsledare och Individ- och familjeenhetschef i Stadsdelsförvaltningen Bergsjön, Östen Carlsson, stadsdelschef, Stadsdelsförvaltningen Lärjedalen Anthony Curry, ordförande, Stadsdelsnämnden Bergsjön Siv Ehnberg, samordnande skolsköterska Ann Margret Frykholm, utredare, Stadskansliet Åke Hallberg, Utbildningsförvaltningen region Hisingen Per Hassling, personalsekr., Räddningstjänsten Stor-Göteborg Lars Lilled, central samordnare för brandkatastrofen Thure Nilsson, f.d. rektor och tjänsteman vid Utbildningsförvaltningen Vivi-Ann Nilsson, kommunalråd Birgitta Nyzell, socialchef, Stadsdelsförvaltningen Lärjedalen Mats Ridelius, Utbildningsförvaltningen region Hisingen Anne Söderberg, Stadskansliet Även ytterligare politiker och tjänstemän har beretts tillfälle att yttra sig. gyuljd Jutta Kjaerbeck, sjuksköterska, Östra Sjukhuset Marianne Vilanger, Sjukvårdens flyktingmottagning Enheten för krigs- och tortyrskadade Lotta Wiberg, psykolog, Ungdomsrådgivningen Humlan Utanför Göteborg 6NRORU Jerry Karlsson, skolområdeschef, Landskrona Kerstin Anderlind, rektor, Dammhagskolan, Landskrona Gösta Hessfelt, rektor, Ledetskolan, Ale Birgitta Tergil-Kågesten, rektor, Rambodalsskola, Norrköping Reidar Andersson, rektor, Åse gymnasium, Stockholm

10 6 gyuljd Atle Dyregrov, filosofie doktor, Centret för krispsykologi, Bergen Björn Gunnarsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Göran Gyllenswärd, barnpsykolog, Rädda Barnen Kristina Ingemarsson, psykolog Per Mossegård, Svenska kyrkans kriscentrum i Vårsta Lars Wassenius, Utbildningsförvaltningen, Stockholms kommun Lars Österdahl, f d byråchef vid Statens Räddningsverk Kontakt med övriga myndigheter Arbetarskyddsstyrelsen Försvarets forskningsanstalt (FOA) Socialstyrelsen Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) Intervjuer kring skolornas satsningar på brandförebyggande åtgärder Anders Asplund, brandmästare, Stockholm Thorsten Bladlund, brandinspektör, Räddningstjänsten Dala Mitt Kjell Dyberg Ek, ordf. Ungdomsbrandkåren och stf räddningschef Räddningstjänsten Mellanskåne Ulf Erlandsson, Räddningsverket Carl-Axel Hermansson, Räddningsverket Mats Karlsson, Räddningstjänsten Piteå Inger Larsson, Räddningsverket Gunbritt Lindfors, säkerhetssamord. Sörmlandskustens Räddningstjänst Tore Lundmark, räddningschef, Räddningstjänsten Landskrona Yvonne Terjestam, fil.dr. psykologi, Lunds universitet Per-Olof Wikström, bitr. verksjurist, Räddningsverket Ingemar Waldenby, sektionschef HÄFA, Räddningstjänsten Stor Göteborg Kartläggning av skolornas satsningar på brandförebyggande åtgärder telefonundersökning (ordförande i den nämnd som är ansvarig för räddningstjänsten, representant för räddningstjänsten samt rektor för 1 skola) i följande 19 kommuner och skolor: Bengtsfors Franserudsskolan Enköping - Fjärdhundraskolan Huddinge - Källbrinksskolan/Stenmoskolan Härnösand - Älandsbro skola Höganäs Bruksskolan Lycksele Furuviksskolan Malmö - Munkhätteskolan Motala - Södra skolan

11 7 Nora - Karlängsskolan Nässjö - Rosenholmsskolan Olofström - Brännaregårdsskolan Orsa - Digerbergets RO Staffanstorp Mellanvångsskolan Storuman - Skytteanska skolan Vara - Nästegårdsskolan Vilhelmina Hembergsskolan Åtvidaberg Alléskolan Ödeshög - Fridtjuv Bergskolan Östersund -Tavelbäcksskolan Dokumentation Offentligt tryck Regeringens proposition 1996/97:11 -%HUHGVNDSHQPRWVYnUDSnIUHVWQLQJDU SnVDPKlOOHWLIUHG Försvarsutskottet betänkande 1996/97:FöU -%HUHGVNDSHQPRWVYnUDSn IUHVWQLQJDUSnVDPKlOOHWLIUHG Regeringens skrivelse 1998/99:33 -%HUHGVNDSHQPRWVYnUDSnIUHVWQLQJDUSn VDPKlOOHWLIUHG SOU 1999:68 %UDQGNDWDVWURIHQL* WHERUJ'UDEEDGH0HGLHU0\QGLJKH WHU SOU 1999:48, /luddy(vwrqld Rapporter, annan litteratur och promemorior Andersson Mariann och Ingemarsson Kristina,.ULVRFKNDWDVWURI±HQKDQG ERNI UVNRODQLiber Utbildning Andreasson Håkan, 5XGROI6WHLQHUSn8QJGRPVPRWWDJQLQJHQ± 6DPPDQVWlOOQLQJDYHWWSURMHNWPHGVDPWDOVJUXSSHULnN1999 Arbetarskyddsstyrelsen, ) UVWDKMlOSHQRFKNULVVW GAFS 1999:7 Arbetarskyddsstyrelsen, 0LOM QSnMREEHW±.ULVHURFKNULVKDQWHULQJQU Dahlström Mia och Flodin Bertil, Styrelsen för Psykologiskt Försvar,,QIRU PDWLRQVEHUHGVNDSI UWDOHWVNULVHU Dyregrov Atle och Hordvik Elin %DUQVVRUJ±1nJUDUnGWLOOIDPLOMRFKYlQ QHU

12 8 Dyregrov Atle, för Rädda Barnen, tel (vx.), %HUHGVNDSVSODQ I UVNRODQ±%DUQLVRUJ Dyregrov Atle,.DWDVWURISV\NRORJStudentlitteratur Lund, Flodin Bertil, Styrelsen för psykologiskt försvar, 3ODQODJGNULVNRPPXQLND WLRQ FOA, Kamedorapport nr. 39,.DWDVWURIPHGLFLQVNDVWXGLHUL%RUnV±+RWHOO EUDQGHQMXQL FOA.ULVOHGQLQJL* WHERUJ±(QVWXGLHDY* WHERUJV6WDGVOHGQLQJYLG EUDQGHQL0DNHGRQLVNDI UHQLQJHQVORNDOHULRNWREHU Foresti Aída och Karlsson Miranda, * WHERUJKDUVRUJ±%RNHQRPEUDQG NDWDVWURIHQ Gliko Braden MajelCentering Corporation, N Saddle Creek Rd, Omah, NE 68104, USA,*ULHI&RPHV7R&ODVV±$Q(GXFDWRU V*XLGH Gold Anne och Yule William, Turnaround Distibution Ltd, 27 Horsell Road, London N5 1XL, :LVHEHIRUHWKHHYHQW±FRSLQJZLWKFULVHVLQVFKRROV Gyllenswärd Göran, för Rädda Barnen, 6RUJILQQV Gymnasieskolorna i Göteborg, 6DPPDQVWlOOQLQJDYLQVDWVHUQDHIWHUEUDQG NDWDVWURIHQ Göteborgs läkaresällskap, nuvehulwwhovhi U Göteborgs Stads hemsida, Göteborgs Stad, Stadskansliet, 8WYlUGHULQJDYNDWDVWURIVDPRUGQLQJVJUXS SHQVL* WHERUJVVWDGRUJDQLVDWLRQRFKDUEHWVVlWWYLGEUDQGNDWDVWURIHQ Göteborgs Stad Utbildning, Region Hisingen, 5DSSRUWWLOO8WELOGQLQJVQlPQ GHQRPVlUVNLOGDLQVDWVHUI UHOHYHUYLG* WHERUJVJ\PQDVLHVNRORUHIWHU EUDQGNDWDVWURIHQGHQRNWREHU Göteborgs StadcUVERN Jansson Stig och Hagström Annika, (QEUR YHUP UNDYDWWHQ Cordia Länsstyrelsen Västra Götaland, PM, cwjlughui UDWWI UElWWUDGHWI UHE\J JDQGHDUEHWHWPRWEUDQG Morge Sara, Styrelsen för psykologiskt försvar,.ulvlqirupdwlrqsnlqwhuqhw

13 9 Nilsson Ulf, 0LQIDUIDURFKODPPHQSveriges begravningsförbund 1lUGHWRIDWWEDUDKlQGHU«5DSSRUW%XVVRO\FNDQL0nE GDOHQ1RUJH ISBN Räddningstjänsten Stor-Göteborg, 9DGKDUGHJMRUWPHGYnUVNROD"±(Q VDPPDQVWlOOQLQJDY%UlQGHULVNRORURFKXWELOGQLQJVHQKHWHU Räddningsverket, Yvonne Terjestam och Olof Rydén, $WWOHNDPHGHOGHQ± (QERNRPEDUQHOGRFKEUDQG Räddningsverket, %HWHHQGHVW UQLQJDUKRVEDUQVRPOHNHUPHGHOG±(QLQ WHUYMXEDVHUDGVWXGLHDYJUXQGVNROHHOHYHUFoU Rapport P21-171/97, 1997 Räddningsverket, 'RNXPHQWDWLRQ) UHE\JJPHGPlQQLVNDQLFHQWUXP± VHSWHPEHUL.DUOVWDG Räddningsverket, (OGOHNDURFKHOGDQOlJJHOVH±%ODQG±nUJDPODEDUQ FoU Rapport P21-109/95, 1995 Räddningsverket, (OGOHNDUEODQGEDUQRFKXQJGRPDU±(QLQWHUYMXEDVHUDG VWXGLHDYEDUQRFKGHUDVP GUDUFoU Rapport P21-160/96 Räddningsverket, )OLFNRURFKSRMNDUVOHNPHGHOG±%HW\GHOVHQDYPRWLYRFK VMlOYELOGFoU Rapport P21-146/96, 1996 Räddningsverket, *nughwdwwi UHE\JJDDQODJGDEUlQGHU±HQLQWHUYHQ WLRQVVWXGLHSnOnJVWDGLHEDUQFoU Rapport P21-162/96 Räddningsverket,.ULVKDQWHULQJ HQKDQGERNI UYDQOLJWI{ON Räddningsverket, 2EVHUYDW UVUDSSRUW%UDQGNDWDVWURIHQL* WHERUJ 9 Räddningsverket, 9DUI UOHNHUEDUQPHGHOG"±6DPEDQGPHOODQHOGOHNDU PRWLYRFKVMlOYELOGKRVJUXQGVNROHHOHYHUFoU Rapport P21-108/95 Socialstyrelsen, Allmänna råd från Socialstyrelsen 1991:2 (Reviderad 1996), 3V\NLVNWRFKVRFLDOWRPKlQGHUWDJDQGHYLGVWRUDRO\FNRURFKNDWDVWURIHU Socialstyrelsen, Kamedorapport nr. 60, %UDQGHQSnSDVVDJHUDUIlUMDQ6FDQ GLQDYLDQ6WDUGHQDSULO Socialstyrelsen, Kamdorapport nr. 62, 6SnUYDJQVRO\FNDQL* WHERUJGHQ PDUV Socialstyrelsen, $WWYDUDEHUHGG±8WELOGQLQJLQI UNDWDVWURIHULIUHGRFK NULJ, 1999 Stirling Council Education service, Viewforth Stirling FK8 2ET, Scotland,

14 10 6KRXOGFULVLVFDOO±&LULV0DQDJPHQWLQ6FKRROV(IIHFWLYH3UHSDUDWLRQDQG 5HVSRQVH The American Academy Of Experts In Traumatic Stress Administrative Offices, 368 Memorial Highway, Commack, New York , &ULVHV5HVSRQVH,Q2XU6FKRROV±)RXUWK(GLWLRQ1999 Västra Götalandsregionen, Beredskapsenheten, 5DSSRUWRPNDWDVWURIEUDQ GHQSn+LVLQJHQK VWHQ1999 Wiesæth och Mehlum Lars (red.), 0lQQLVNRUWUDXPDQRFKNULVHU Bokförlaget Natur och Kultur, 1997 ÖCB,.RPPXQHQVEHUHGVNDS Rättsfall Hovrätten över Skåne och Blekinge, 'RP, Dom nr DB 4197, Mål nr B Massmedia m.m. Arbetet Nyheterna, 29 oktober 1999 Göteborgs-Posten, (WWnUHIWHUEUDQGHQ±(QELODJDWLOO* WHERUJV3RVWHQ RNWREHU Göteborgs Tidningen, 0LQQHVELODJDRPEUDQGHQ25/ Harringer Bo, 6ROGLHUV±HQILOPRP+LS+RSRFK+DPPDUNXOOHQ1999 Harringer Bo, 'HWlULQWHVRPGXWURUPDQQHQ±HQILOPRP+DPPDUNXOOHQ 1999 Jansson Stig och Hagström Annika, (QEUR YHUP UNDYDWWHQ±RPPlQQL VNRUQDEDNRPUXEULNHUQDStudiekassett på video Räddningsverkets tidning, 6LUHQHQQU Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 68±VXEVWDQVVSHFLDO1999 SVT, Dokumentär, (WWnUHIWHUEUDQGHQ±HQILOPRPDWWJnYLGDUH1999 Övrigt Diverse dokument från Göteborgs kommun, stödcentrumen m.fl.

15 BILAGA 3 En elevuppsats kring upplevelserna av brandkatastrofen i Göteborg Fotografi på minnesplattan på ytterväggen till brandlokalen som sattes upp på årsdagen av branden. Nedan följer en uppsats skriven den 12 april 1999 av en pojke på en av Göteborgs gymnasieskolor: "Väggarna var alldels brända och det var blodigt på golvet. Folk låg överallt, medvetslösa och döda. Jag hörde att det brakade därinne och folk skrek. Jag kände värmen som tryckte mot mitt ansikte. Det smakade rök. Det luktade äckligt och kläderna som låg på golvet var helt uppbrända. Det var den 29 oktober 1998 som jag upplevde detta. Det var då jag för första gången i mitt liv såg människor som plågades till döds. Jag och mina kompisar var ute på stan den kvällen. Det var en fest i Backa hade vi hört, men vi orkade inte åka dit så vi satte oss på ett café. Vi satt på caféet tills

16 2 klockan slog Sedan sa vi att vi kunde ju åka till Backa och se hur festen var. Vi hoppade in i bilen och åkte dit. När vi kom fram såg vi att det brann kraftigt. Vi gick fram till festlokalen och såg flera människor ute på platsen som skrek och grät. Folk ropade: Mina vänner är därinne, hjälp dom!. Jag kände mig helt konstig. När jag vände mig om såg jag min kompis gå in i lokalen. Då sprang jag efter honom. Jag ropade att han inte skulle gå in, men han hörde mig inte. Plötsligt hörde jag att fönstren gick sönder. Jag gick runt och tittade för att se om mina vänner var där. Då kom en kompis fram till mig och sa Min bror är där inne, hjälp honom! Jag blev chockad. Jag flippade över och rusade in i lokalen. I trapporna var det mycket folk som bar ut människor. Jag sprang upp och hjälpte till. Jag har aldrig sett en bränd eller död person, så när jag såg dessa människor mådde jag illa. Alla försökte hjälpa varandra. Efter ett tag märkte vi att det inte kom ut mer folk så vi gick in i lokalen där det brann. När jag gick in genom dörren såg jag en massa människor som låg på varandra, men jag visste inte om dom var döda eller inte. Brandmännen försökte köra ut oss, men vi vägrade, så polisen kom. Dom stod mitt i ingången så att vi inte skulle smita in. Vi började bråka med polisen. "Varför få vi inte komma in?" frågade vi. Polisen sa: "Därför att ni inte skall komma till skada. Om ni går in så kanske ni inte kommer tillbaka. Därför släpper vi inte in er." Folk blev upprörda och skrek: "Min brorsa är därinne, mina kompisar är därinne!" Plötsligt kom en brandman och sa till polisen att man behövde ungdomarnas hjälp. Vi började bära ut folk. Jag kunde inte titta på människornas kroppar. En del personer var helt brända och andra var bara skadade. Jag var skiträdd, men plötsligt slog det ner i min hjärna att mina kompisar var kvar där inne och att jag måste hjälpa dom. Så jag gick in i lokalen igen. Också nu såg jag människor som låg på varandra. Efter några sekunder såg jag en av mina vänner komma sakta krypande. Jag tog honom på min rygg och sprang direkt till ambulansen. Han var bränd i ansiktet, benen och ena armen. Jag skyndade mig tillbaka och tog med mig en kompis och vi gick in i lokalen igen. Vi gick sakta inåt. Vi passerade garderoben. Efter några steg började vi känna värmen. På vänstra sidan låg det fler människor på varandra. Jag vände mitt huvud bakåt för att se om min kompis var med mig. Sedan vände jag mig framåt igen och då såg jag en tjej som lyfte upp handen. Hon låg längst ner. Det låg döda människor på henne. Jag gick till en brandman och sa till honom: "Det finns en tjej som lever därinne." Men han hörde mig inte för att han hade gasmask på sig. Då ropade jag till min kompis och sa: "Hjälp mig att få ut henne!". 2

17 När vi rörde henne var hon oerhört varm så vi tog jackor till hjälp och drog ut henne. Det var otäckt att titta på henne. Hon var totalt förstörd. Jag såg hennes ansikte. Det var helt bränt, ena ögat var alldeles svart och håret var uppbränt. Vi fick ut henne, men vi vet inte om hon klarade sig eller inte. Klockan var Brandmännen sade till oss att det fanns fler döda därinne men att vi inte kunde göra något mer. Så vi började ta oss ut från lokalen. När vi kom ut, såg jag inte mina vänner så jag letade efter dom. Jag ringde deras mobiltelefoner, men dom svarade inte. Jag blev rädd. Jag tänkte Kanske är dom döda?. Men plötsligt hörde jag någon ropa mitt namn och jag vände mig om. Då såg jag dom en bit bort. Polisen hade spärrat av hela området så att ingen kunde komma in. Jag och mina kompisar ställde oss bredvid varandra och kramade varandra. Vi tackade Gud att han hjälpte oss, att ingen av oss kom till skada. * * * Fyra månader senare sitter jag här i skolan och har skrivit om vad jag har upplevt. Jag känner mig starkare nu och mår bättre, men jag tänker på det hela tiden. Jag drömmer mycket om katastrofen. Varje dag åker jag förbi brandplatsen och då tänker jag tillbaka och det känns jobbigt. Jag vill inte tänka på det, men det går inte att slå bort. Det som har hänt kommer att följa mig resten av mitt liv. Men idag klarar jag mer, jag kan prata mer om det, men helst vill jag inte göra det." 3 3

18 BILAGA 4 Angeredsgymnasiet efter brandkatastrofen Totalt går elever på Angeredsgymnasiet. På skolan finns ca 40 olika etniska grupper bland eleverna. Från norra Göteborg kommer omkring 60 procent av eleverna. Området präglas av låg medelinkomst, och låg utbildningsnivå samt hög invandrartäthet. Ungdomsvägledningen (UVL) skolan tillhör skolan sedan läsåret 1993/94. Verksamheten riktar sig till gymnasieelever från hela Göteborg som har svårt att finna sig tillrätta inom skolan. Elevantalet är omkring 400 elever. Ett mål är att motivera dem för vidare gymnasiestudier och undervisningen bedrivs oftast med två lärare i varje grupp. Eleverna studerar för behörighet till gymnasiets nationella program eller för att fullgöra ett reducerat program. I ledningsgruppen, som tillsattes under hösten 1998, ingår en rektor och fem studierektorer varav en vid Riksgymnasiet för rörelsehindrade och en föreståndare vid UVL samt kuratorn, som tillika är uppföljningssamordnare för skolans arbete efter branden. Antalet lärare är sammanlagt 130, och inom service och administration finns 58 personer. Elevvården består av två kuratorer och tre skolsköterskor. Till Angeredsgymnasiet finns caféverksamheten JAJA knuten. Till caféet kommer elever för att spela spel, fika och umgås med varandra under dagtid. Sedan slutet av hösten 1999 bedrivs fritidsgårdsverksamhet i lokalerna under kvällstid. Krisplan och krisgrupp Redan före brandkatastrofen fanns en krisplan för Angeredsgymnasiet innefattande åtgärder mot negativa händelser. Det fanns också en krisgrupp på nio personer: rektor, studierektor, kurator (uppföljningssamordnaren), skolsköterskor, lärare, personalassistent och tillsynsman. Enskilda dödfall hade inträffat under åren och 1992 och 1993 förekom diverse bombhot. Undervisningsklimat Personalens engagemang för skolans utveckling är sedan länge mycket stort. Lärare har anställts med starkt samhällsintresse och med ambitioner att utveckla skolan i positiv anda med gemensam värdegrund och människosyn. De intervjuade uppger att det är bra stämning på skolan och flertalet beskriver skolan som en fredad zon, där etniska konflikter läggs åt sidan. Alla elever vid Angeredsgymnasiet skall vid skolstart skriva under skolans plattform om vad som skall gälla för att det sociala samspelet skall fungera på skolan. Plattformen har utarbetats av lärare och elever tillsammans och

19 2 baseras på Förenta Nationernas deklaration om mänskliga rättigheter. Plattformen tillkom 1993 och finns uppsatt i varje klassrum. Den diskuteras flera gånger per termin. Vid konfrontationer och andra liknande situationer diskuteras den. Under året bedrivs olika sammansvetsande aktiviteter bl.a. dataklubb och skolshow. Skolshowen sätts upp minst 4 ggr/år i skolans idrottshall. Eleverna planerar och genomför den på sin fritid. Framträdandet består av sång och musik. Showen har en symbolfunktion för Angeredsgymnasiet och är en samlingspunkt för alla på skolan. Brandens följder för Angeredsgymnasiet Många drabbade De elever som studerade på Angeredsgymnasiet höstterminen 1998 berördes mycket kraftigt av brandkatastrofen. Vid branden omkom 15 elever, varav tolv pojkar och tre flickor. Ytterligare 67 elever var där och av dessa skadades 23. Ett hundratal elever drabbades av svår sorg. Alla verksamma på skolan berördes starkt känslomässigt av katastrofen. Det omfattande stöd- och rehabiliteringsarbete som startades efter branden har pågått under 1999 och kommer att behöva pågå i flera år framöver. Skolans beteckning på elever som befann sig på katastrofplatsen är "därelever" medan elever, som hade en nära relation till omkomna, betecknas som elever med stark sorg, "sorgelever". Enligt en sammanställd prognos kommer såväl antalet "därelever" som "sorgelever" att vara stort även nästkommande läsår i och med att nya elever tillkommer från grundskolan trots att vissa också lämnat gymnasiet. Prognosen visar att skolan t.o.m. läsåret 2003/2004 kommer att ha elever som är drabbade av brandkatastrofen. Personalförstärkningen efter brandkatastrofen Extra personal, både elevvårdspersonal och lärare, har anställts och lärare och elevvårdspersonal har fått utökad arbetstid. Ytterligare insatser har gjorts under året av ordinarie lärarpersonal i form av bl.a. stödundervisning och hemundervisning. En psykolog, med iranskt ursprung, har anställts på heltid under två år. Två kuratorer har tillkommit, en på 75% vid reguljära skolan för att avlasta ordinarie kurator och en på 100% vid UVL för att avlasta kuratorn där. Anställning av en specialpedagog tidigarelades och en skolsköterska har fått utökad tjänst med 20%. Uppföljningssamordnaren har avlastats från sina ordinarie uppgifter till 75%.I dennes uppdrag ingår att vara behandlare och samordnare samt under rektorns ledning ha huvudansvar för allt uppföljningsarbete relaterat till branden. I skolans stödorganisation för elever som är drabbade av branden finns, förutom uppföljningssamordnaren, även skolans tre skolsköterskor, två kuratorer, den extra tillsatte psykologen samt en kurator från aktuellt stödcentrum.

20 3 De första två skolveckorna efter branden Dagen efter brandkatastrofen samlades ledningsgruppens och krisgruppens personal på morgonen. Även personal utanför krisgruppen åkte på fredagsmorgonen till skolan efter massmedias information om olyckan. För att få ytterligare information begav sig ledning, elevvårdspersonal och några lärare på eget initiativ till olika områden och mötesplatser där ungdomar brukar träffas. Vid återkomsten till skolan delgav de varandra vad de fått veta. Informationssökandet pågick under hela helgen och långsamt klarnade bilden. Personalen gav varandra bra stöd, var orädda och vågade ta initiativ. Uppgifter delades ut till var och en, t.ex. fick en person personalansvar och en annan elevansvar. Alla i ledningen har olika yrkesbakgrund vilket blev en styrka i den uppkomna situationen. Skolans krisplan var ett stöd och en trygghet i arbetet. Rektorn hade tät kontakt med sjukvården angående omkomna och skadade. På söndagen kallade rektorn in personalen. Det var mycket bra uppslutning. Personalen beskriver mötet som den tystaste samling de upplevt. Alla skulle få en chans att förbereda sig inför mötet med elever och föräldrar vid skolstarten på måndagen. Brandolyckan innebar en väldig anspänning för alla som arbetade på skolan. Ett stort ansvar lades på var och en, vilket ingen var förberedd på. Man hade dock samtidigt stor omsorg om varandra, vilket bl.a. visade sig i att mat och dryck ordnades fram. Skolans krisplan var inte välkänd för flertalet av personalen men de intervjuade beskriver att allt fungerade bra. Elevvårdspersonalens kunskaper om krishantering fanns att tillgå. Rektorn och uppföljningssamordnaren beskrivs som fältherrar med civilkurage, tydlig struktur och god organisation. Det var en kombination som utföll väl. De intervjuade uttrycker en lättnad över att de upplevde ett tydligt ledningsansvar där ledningen ansträngde sig till det yttersta för att stötta personalen. Rektorn tog huvudansvaret för kontakten med massmedia, som senare fick tillträde till skolan med restriktioner att inte filma eller fotografera elever. Informationen till personalen var snabb med dagrapporter om döda, skadade och övriga drabbade. Skolledningen var mycket noga med att ge rätt information och dubbelkontrollerade alla uppgifter. Det var viktigt att kunna dämpa ryktesspridningen. Minnesvägg avsattes och minnesbord, kondoleansbok, dukar, ljusstakar och ljus ordnades fram. Vid skolstarten på måndagen var personalen redo att möta ungdomarna. En studie- och yrkesvägledare säger: "Strukturen fanns. Man var förberedd på det oförberedda. Första dagen var flygfältet klart men man visste inte vad som skulle landa." Ett 25-tal platser för enskilda samtal var reserverade för ungdomarna och elevvårdspersonal, lärare och studierektorer var tillgängliga där. Första skoldagen efter lovet beskriver två lärare på följande sätt: "Dagen var som en film. En fullständig tystnad lägrade sig över skolan." Samlingar arrangerades i skolans idrottshall. De var otroligt mäktiga med stilla musik, diktläsning, sång och vem som helst som ville fick framträda. Tal hölls av rektorn, präst och imam. Många av de intervjuade uppger att erfarenheter från skolans skolshowuppsättningar var till stor fördel i arbetet med samling-