REGERINGSUPPDRAG. Redovisning av uppdraget om en översyn av katastrofberedskapen inom skolområdet (U1999/1532/S)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REGERINGSUPPDRAG. Redovisning av uppdraget om en översyn av katastrofberedskapen inom skolområdet (U1999/1532/S)"

Transkript

1 REGERINGSUPPDRAG Dnr 99:1508 Regeringen Utbildningsdepartementet STOCKHOLM Ã Redovisning av uppdraget om en översyn av katastrofberedskapen inom skolområdet (U1999/1532/S) Ã Härmed överlämnar Skolverket redovisningen av uppdraget om en översyn av katastrofberedskapen inom skolområdet (U1999/1532/S). Mats Ekholm Generaldirektör Maria Mindhammar Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har dessutom avdelningschefen Lena Fischer samt enhetschefen Kjell Hedwall deltagit. Ã

2 Dnr 99:1508 Redovisning av regeringsuppdraget om en översyn av katastrofberedskapen inom skolområdet Brandkatastrofen i Göteborg Skolornas satsningar på brandförebyggande åtgärder

3 SKOLVERKET RAPPORT Dnr 99:1508 Förord Natten till fredagen den 30 oktober 1998 drabbades Sverige av den svåraste brandkatastrofen i modern tid. En våldsam brand inträffade under en ungdomsfest i en föreningslokal på Hisingen i Göteborg. Vid branden omkom 63 ungdomar och 213 skadades. Omkring 150 av de skadade ungdomarna behövde vård på sjukhus och 74 av dem intensivvård. Festen anordnades av en grupp ungdomar som i förväg delat ut flygblad och sålt biljetter. De flesta ungdomarna på festen var i åldern år och kom från Göteborgs alla stadsdelar, men i huvudsak från de invandrartäta förortsområdena i norra Göteborg. Många av ungdomarna hade själva utländsk bakgrund. Enligt uppgift hade nästan 400 ungdomar någon gång under kvällen varit inne i festlokalen. Händelsen benämns allmänt i Göteborg för "brandkatastrofen". Man talar även om "därungdomar" och avser då de som var på brandplatsen. Antalet ungdomar som förlorat syskon, andra släktingar eller kamrater är svårt att överblicka, men kretsen "drabbade ungdomar" är stor. Denna rapport är en redovisning av regeringsuppdraget till Skolverket om en översyn av katastrofberedskapen inom skolområdet baserat bl.a. på erfarenheter med anledning av brandkatastrofen i Göteborg. Utredningen har genomförts under hösten/vintern 1999/2000 och projektledare har varit Maria Mindhammar, undervisningsråd på Skolverket. Projektgruppen har bestått av gymnasieadjunkten Lena Haldin, universitetsadjunkten Marianne Lundgren och psykologen Kristina Ingemarsson. Projektassistent har Ulrik Hammarsträng varit.

4 SKOLVERKET RAPPORT Dnr 99:1508 Fotografi från brandplatsen tagen strax efter årsdagen av branden. Av denna framgår alla minnessymboler som lämnats på platsen.

5 SKOLVERKET RAPPORT Dnr 99:1508 Innehåll Förord 2 1 Sammanfattning 5 2 Uppdraget 8 3 Inledning 9 Utredningens genomförande 9 4 Insatser efter brandkatastrofen 12 Göteborgs kommuns organisation 12 De första tre dagarna efter brandkatastrofen samt den första veckan därefter 12 Tiden därefter 15 5 Erfarenheter av arbetet efter brandkatastrofen 23 Elevernas situation, erfarenheter och reaktioner 23 Personalens situation och erfarenheter från arbetet på skolorna 27 Övergripande erfarenheter 29 Erfarenheter från Angeredsgymnasiet 32 6 Skolornas satsningar på brandförebyggande åtgärder 35 Kursplaner och övriga författningar 35 Brandförebyggande åtgärder - Räddningsverket 36 Intervjuundersökningen bland de 19 kommunerna 39 Effekter av brandutbildning - erfarenheter från intervjuade räddningstjänster och skolor 40 7 Kommentarer och slutsatser 42 Erfarenheter från brandkatastrofen i Göteborg 42 Skolans övergripande ansvar 44 Förebyggande insatser i skolan 45 Skolans och kommunens agerade i en kris- eller katastrofsituation 45 Skolans satsningar på brandförebyggande åtgärder 46 Sammanfattande slutsatser 47 Bilagor: 1 Utredningsuppdraget 2 Intervjuer och dokumentation 3 En elevuppsats kring upplevelserna av branden 4 Angeredsgymnasiet efter brandkatastrofen 5 Krissituationer i andra kommuner - Landskrona och Norrköping 6 Exempel från räddningstjänster som arbetar aktivt med utbildning mot skolor 7 Pågående och planerade forskningsprojekt och andra utredningar kring brandkatastrofen 8 Exempel på krisplaner

6 SKOLVERKET RAPPORT Dnr 99: Sammanfattning I rapporten redovisas regeringsuppdraget om en översyn av katastrofberedskapen inom skolområdet bl.a. baserat på erfarenheter med anledning av brandkatastrofen i Göteborg. Enligt uppdraget skall Skolverket = dokumentera och sammanställa skolornas insatser efter brandkatastrofen i Göteborg = = med utgångspunkt från de erfarenheter som dokumentationen ger, utarbeta rekommendationer för hur skolan i framtiden kan organisera sina insatser vid katastrofhjälp i samråd med Räddningsverket granska effektiviteten av de satsningar på brandförebyggande åtgärder som skolorna gör. Brandkatastrofen i Göteborg Natten till fredagen den 30 oktober 1998 utbröt en våldsam brand under en ungdomsfest i Göteborg där 63 ungdomar omkom och 213 skadades. Enligt uppgift hade nästan 400 ungdomar någon gång under kvällen varit inne i festlokalen. Händelsen benämns allmänt i Göteborg som "brandkatastrofen". Av de 63 omkomna var 43 elever vid någon av gymnasieskolorna i Göteborg. Många av ungdomarna gick/går på skolor i invandrartäta områden. Skolverket har genomfört intervjuer vid ett urval av de drabbade grund- och gymnasieskolorna samt intervjuat företrädare för Göteborgs kommun liksom psykologer, socionomer och annan stödpersonal. En större intervjuinsats har gjorts på Angeredsgymnasiet eftersom denna skola var hårdast drabbad. Skolverket har vidare tagit del av befintlig dokumentation från kommunen och resultatet av den enkätundersökning som kommunen genomfört bland elever och personal. Utöver detta har Skolverket intervjuat företrädare för andra kommuner där olyckor med elever inträffat. Insatser sattes in från Göteborgs kommun och de drabbade skolorna redan dagen efter branden och ett omfattande samarbete mellan olika berörda aktörer inleddes. Många av fritidsgårdarna öppnades redan samma natt som branden inträffade. Skolorna öppnades dagen efter branden, trots att det var höstlov, och deras krisgrupper sammankallades. Eleverna kom dock inte till skolorna under helgen i den utsträckning som beräknats utan sökte i stället tröst hos varandra och återfanns framförallt vid brandplatsen, på sjukhusen och - i vissa fall - även i kyrkor och på fritidsgårdar.

7 SKOLVERKET RAPPORT Dnr 99:1508 Representanter från socialtjänsten, Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och kyrkan fanns tidigt på skolorna, vilket upplevdes som värdefullt. Vid intervjuerna framkommer att det var en fördel att redan före branden ha upparbetade kontakter mellan skolorna och dessa verksamheter. Alla berörda skolor ställde in undervisningen första skoldagen och ordnade i stället samlingar och minnesstunder. Varje skola agerade därefter utifrån sin speciella situation. Eleverna uppger att det efter branden var viktigt att även inom klassen på skoltid tala om det som hänt. Av enkätundersökningen framkommer att en del elever önskat samtala ytterligare kring händelsen medan personalen i stor utsträckning trott att eleverna fått tillräckligt med tid avsatt för detta. Det var betydelsefullt för ungdomarna att de sedan tidigare kände de personer de kunde vända sig till efter brandkatastrofen och lärarna fick här en viktig roll. Att delta vid begravningar och skriva om det som hänt var också viktigt liksom symbolhandlingar och ritualer. Behovet av att komma tillbaka till vardagen med ordning och struktur växte tidigt fram på skolorna men fick också balanseras mot behovet av hänsyn och stöd till de sörjande. Under året efter branden har skolorna tillhandahållit såväl olika former av psykosocialt stöd som stödundervisning för drabbade elever. Vidare har undervisning under sommaren erbjudits liksom sommarläger och särskilda sommararbeten för ungdomarna. Av intervjuerna framgår att de drabbade elevernas skolprestationer generellt sett försämrats efter branden. Det finns många exempel på elever som efter branden fått en ökad frånvaro från skolan eller t.o.m. hoppat av sin gymnasieutbildning. Flera av de drabbade eleverna hade dock redan före branden en problematisk skolsituation och många av de ungdomar som var på brandplatsen hade även tidigare upplevt traumatiska händelser, vilket förvärrade brandens effekter för dem. Samtliga skolor, som Skolverket varit i kontakt med, har haft en kris- /katastrofplan att arbeta efter och de intervjuade uppger att denna varit till hjälp vid krishanteringen. Av enkätundersökningen framgår dock att en del av personalen inte visste om att deras skola hade en krisplan. Av intervjuerna framkommer vidare att fortlöpande information till elever och personal är betydelsefullt. Skolorna fick av kommunledningen mandat att resursmässigt agera efter omständigheterna och tillåtelse att överskrida budgetramar. Trots detta finns exempel på att de ekonomiska förutsättningarna uppfattades som oklara. Det varierar i vilken omfattning skolorna satsat resurser för olika former av stöd till drabbade elever. Två huvudfaktorer tycks ha varit avgörande för hur den enskilda skolan hanterat krissituationen och efterarbetet med eleverna, nämligen dels hur hårt drabbad den enskilda skolan var, dels vilket förhållningssätt skolledningen intog.

8 SKOLVERKET RAPPORT Dnr 99:1508 Personalen vid skolorna har arbetat mycket övertid och i vissa fall har också fler anställts. Alla tycks ha erbjudits stöd och hjälp och över lag är personalen på de skolor Skolverket varit i kontakt med nöjda med det stöd de fått. Personalen vittnar dock om att de ett år efter branden är mycket trötta och att sjukskrivningarna ökat. Både lärare och elever uttrycker ett behov av undervisning om krisreaktioner och krishantering, både i förebyggande syfte och som hjälp i det akuta krisskedet. Kommunen anlitade redan inledningsvis en extern krishanteringsexpert som föreläste för personalen. Eleverna har till viss del erhållit undervisning kring detta område efter brandkatastrofen men inte i tillräcklig utsträckning enligt enkätundersökningen. Det har betytt mycket för skolorna att kommunen tillsatte en central samordnare och inrättade fem stödcentrum. Skolorna upplevde också som värdefullt att Räddningstjänsten besökte berörda klasser. Detta, liksom visningen av brandlokalen, underlättade elevernas bearbetning av det inträffade. Många av de drabbade ungdomarna gick fortfarande i grundskolan när branden inträffade. Flera av eleverna började dock i gymnasieskolan nästkommande läsår. Av utredningen framgår att överlämnandet mellan grund- och gymnasieskolan har varit en svag länk i arbetet efter brandkatastrofen. Skolornas satsningar på brandförebyggande åtgärder Någon samlad kunskap om i vilken omfattning elever får utbildning kring brand finns inte. För att kunna ge en beskrivande bild över i vilken utsträckning elever ges sådan utbildning har Skolverket genomfört en mindre intervjuundersökning bland ett slumpmässigt urval av kommuner. Vidare har kontakt tagits med några räddningstjänster som är kända för att engagerat satsa på utbildning kring brand ute på skolorna. Skolverkets utredning visar att många av de tillfrågade räddningstjänsterna arbetar aktivt ut mot skolorna, men att det ser olika ut från kommun till kommun. Inom räddningstjänsten generellt finns det ingen övergripande strategi för hur arbetet gentemot skolorna skall bedrivas. Vidare saknas i många av de tillfrågade kommunerna en gemensam syn på hur dessa frågor skall behandlas på övergripande nivå och inom de olika verksamheterna. Av utredningen framgår att insatserna är beroende av tillgängliga resurser hos räddningstjänsterna. De intervjuade är överens om att det är viktigt att räddningstjänsten har kontakt med skolelever och uppgifter finns om att det i många fall givit effekt. Räddningsverkets undervisningsmaterial används i relativt stor omfattning och uppskattas av användarna.

9 SKOLVERKET RAPPORT Dnr 99: Uppdraget Denna rapport är en redovisning av regeringsuppdraget U1999/1535/S till Skolverket om en översyn av katastrofberedskapen inom skolområdet. Utredningsuppdraget kan delas upp i tre delar: 1. Skolverket skall dokumentera och sammanställa skolornas insatser vid den katastrofsituation som uppstod vid branden i Göteborg den 30 oktober I direktiven nämns vidare uppdraget på följande sätt: "I samband med detta arbete bör även samarbetet mellan skola och fritidsgårdar uppmärksammas." "Skolverket skall dokumentera vilka resurser som sattes in samt redovisa inriktning och omfattning av verkets egna insatser till stöd för skolorna." 2. Skolverket skall, med utgångspunkt från de erfarenheter som dokumentationen ger, utarbeta rekommendationer för hur skolan i framtiden kan organisera sina insatser vid katastrofhjälp. Uppdraget specificeras enligt följande: "Där bör uppmärksammas de erfarenheter och kunskaper som erhållits genom studier och utredningar i samband med tidigare allvarliga händelser i Sverige samt de utredningar som pågår med anledning av brandkatastrofen." "Särskild uppmärksamhet bör ägnas dels de projekt som Räddningsverket arbetar med och som behandlar frågor rörande skolan, dels vad regeringen anfört i Prop. 1996/97:11 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred om den enskilda människans möjligheter att agera på rätt sätt vid olyckor, katastrofer m.m." 3. Skolverket skall i samråd med Räddningsverket granska hur effektiva de satsningar på brandförebyggande åtgärder är som skolorna gör. Det gäller t.ex. brandövningar, översyn genom skyddsronder och studiebesök hos räddningstjänsten. Regeringsuppdraget i sin helhet redovisas i bilaga 1.

10 SKOLVERKET RAPPORT Dnr 99: Inledning Utredningens genomförande Arbetsmetod Den huvudsakliga arbetsmetoden har varit intervjuer, företrädesvis under september - december 1999, med företrädare för Göteborgs kommun, olika myndigheter och organisationer samt med skolledning och olika personalkategorier på ett urval av de drabbade skolorna, vilka framgår av bilaga 2. Även representanter från fritidsgårdar har intervjuats. Vidare har utredningen tagit del av befintlig dokumentation från Göteborgs kommun och resultatet av den enkätundersökning som genomfördes av kommunen, med ekonomiskt bidrag från Skolverket, under maj månad 1999 bland elever och personal på ett urval av de drabbade skolorna. Företrädare för Göteborgs kommun har på ett värdefullt sätt bidragit under själva utredningen samt lämnat synpunkter på utredningens resultat och Skolverket har under utredningens gång samrått med Räddningsverket. Angeredsgymnasiet är den gymnasieskola där flest elever omkommit. Skolverket har därför valt att göra en större intervjuinsats vid denna skola och att redovisa Angeredsgymnasiet insatser efter brandkatastrofen i bilaga 4. Till grund för utredningen ligger också erfarenheter från Norrköping och Landskrona, som nyligen drabbats av allvarliga händelser där skolelever omkommit, se bilaga 5. En utbildningsdag med kris/olycka/katastrof som tema arrangerad av Norrköpings kommun har givit kunskap, liksom en konferens anordnad av Räddningsverket med förebyggande av brand som tema. Skolverket har vidare haft kontakt med krishanteringsexperter. Utredningen bygger även på en litteraturgenomgång inom berörda områden. Skriften "Beredskapsplan för skolan" av Atle Dyregrov utgiven av Rädda Barnen har varit användbar. "Kris och katastrof - En handbok för skolan" av Mariann Andersson och Kristina Ingemarsson bör också nämnas, liksom Should Crisis Call från Skottland. Fler skrifter finns upptagna i litteraturförteckningen, bilaga 2. För att kunna ge en beskrivande bild över i vilken utsträckning elever får förebyggande utbildning kring brand har Skolverket genomfört en mindre intervjuundersökning bland ett slumpmässigt urval av kommuner. Vidare har kontakt tagits med några räddningstjänster som är kända för att engagerat satsa på utbildning kring brand ute på skolorna.

11 SKOLVERKET RAPPORT Dnr 99:1508 Några förutsättningar av betydelse för utredningen kring brandkatastrofen i Göteborg Skolan fick en nyckelroll vid denna katastrof. Av de 63 omkomna ungdomarna var 43 elever vid någon av gymnasieskolorna i Göteborg. En del av de omkomna ungdomarna kom även från kranskommuner eller andra orter i landet. Några av ungdomarna gick inte på någon skola alls och en del gick på fristående skolor. Många skolor blev därför berörda. Detta har komplicerat kartläggningen av skolornas insatser efter brandkatastrofen. Flest antal omkomna fanns på Angeredsgymnasiet. Eleverna på Angeredsgymnasiet bor till största delen i den stadsdel där skolan är belägen, medan förhållandet för de centralt belägna gymnasieskolorna som t.ex. Burgårdens utbildningscentrum och Katrinelundsgymnasiet är annorlunda. Elever som studerar vid dessa och vissa andra gymnasieskolor kommer från hela Göteborgs kommun. Det har varit svårt, ibland omöjligt, att avgränsa skolans insatser från det övriga samhället. I det akuta skedet efter branden och alltjämt arbetas det över gränserna i kommunen och samarbetet är omfattande. Det talas allmänt om den "göteborgsanda" som skapats. Någon av de intervjuade sade, "att det nu är som det alltid borde vara". Den allmänna uppfattningen tycks vara att arbetet över lag varit prestigelöst och att eventuella samarbetshinder för det mesta har undanröjts. Många av eleverna som var på den aktuella festen gick/går på skolor som är placerade i invandrartäta områden. Situationen på dessa skolor skiljer sig i viss mån från andra skolor i Göteborg. Enligt stadsdelschefen i Lärjedalen (Angered), Östen Carlsson, är det här ett speciellt klimat: "Eleverna lever på ett annat sätt helt i skolan. Skolan har stort ansvar för den sociala fostran och måste ha en större helhetssyn. Detta påverkar naturligtvis skolans arbetssätt. Skolan har oftast större nätverk. Steget att hantera en krissituation är därför kanske inte så stort då. För en annan skola i Göteborg kanske det mer är enbart undervisningen som är det primära. Föräldrarna där har större ansvar för den sociala fostran och för fritidsaktiviteter. Omställningen till krishantering är nog större för en sådan skola. I en mer 'svensk' stadsdel hade skolan kanske fått en mindre roll än vad skolorna hos oss fick efter brandkatastrofen." De intervjuade vid Hammarkullsskolan i Lärjedalen bekräftar denna bild. Eleverna är ofta i skolan långt före första lektionen och vill i regel inte gå hem efter det att skolan är slut. Skolloven är inte alltid omtyckta. För dessa elever står skolan för en stor del av tryggheten i livet. Enligt de intervjuade ser ungdomarna i de invandrartäta stadsdelarna i hög utsträckning varandra som bröder och systrar. Banden ungdomarna emellan är mycket starka och kontaktnäten stora.

12 SKOLVERKET RAPPORT Dnr 99:1508 Upplevelsen av branden var traumatisk för de närvarande och många av de drabbade eleverna hade redan tidigare upplevt traumatiska händelser från t.ex. krigssituationer, vilket förvärrade brandens effekter för dem. För många familjer som flytt till Sverige från krigsdrabbade länder har det varit svårt att acceptera att familjen, sedan man en gång flytt från något hemskt, drabbas av ytterligare en fasansfull händelse. Många av ungdomarna på platsen var starkt kritiska till räddningspersonalens insatser, vilket rörde upp känslorna ytterligare. Ungdomarna hade även i många fall sedan tidigare en misstänksam inställning mot svenska myndigheter. Festen hölls natten mellan en torsdag och fredag. Eftersom det var höstlov innebar det att första skoldagen efter olyckan kom att bli först på måndagen. Skolorna var visserligen öppna under helgen men den största anhopningen av elever kom först efter helgen. Detta gav skolornas ledning fördelen av några dagars betänketid för planering av hur skolan skulle agera i rådande situation.

13 SKOLVERKET RAPPORT Dnr 99: Insatser efter brandkatastrofen Göteborgs kommuns organisation Göteborgs kommun är uppdelad i 21 stadsdelsnämnder (SDN) med tillhörande stadsdelsförvaltning (SDF). SDN och SDF har ansvar för grundskola, folkhälsa samt socialt och ekonomiskt stöd i respektive stadsdel. Ansvaret för krishanteringsfrågor ligger också på stadsdelsnämnderna. Vid varje SDF finns en stadsdelschef. Stadskansliet är kommunstyrelsens och personalnämndens stabs- och serviceorganisation med uppgift att biträda den politiska ledningen i samhällsledningsfrågor, ekonomisk planering och uppföljning, arbete med stadens övergripande organisationsstruktur och personalpolitik. Ansvaret för gymnasieskolorna vilar på Utbildningsnämnden med tillhörande Utbildningsförvaltning. De första tre dagarna efter branden (fredagen den 30 oktober - söndagen den 1 november 1998) samt den första veckan därefter Kommunledningen i Göteborg Under natten till fredagen den 30 oktober, redan några timmar efter brandkatastrofen, beslutade kommunledningen i Göteborg att samtliga stadsdelsförvaltningar skulle inta högsta beredskap för att inrätta kriscentrum. Samtliga stadsdelschefer underrättades om läget och fick i uppdrag att organisera arbetet i respektive stadsdel. Senare under natten hade krismottagningar och telefonjourer bemannats i de flesta av stadsdelarna. På brandplatsen arbetade socialsekreterare från två av stadsdelsförvaltningarna. Ungdomarna sökte sig direkt efter brandkatastrofen i första hand till brandplatsen och sjukhusen istället för till de olika kriscentrum som upprättades. De "drog omkring" utomhus och det var därför viktigt att lokaler som t.ex. kyrkor öppnades samt att det fanns mat och dryck tillgängliga. På fredagsmorgonen, dagen efter branden, uppmanade kommunledningen till att öppna både grund- och gymnasieskolor trots att det var höstlov. Berörda grundskolerektorer kontaktades av respektive stadsdelsförvaltning och gymnasierektorerna av Utbildningsförvaltningen. Samtliga gymnasierektorer kallades till möte på Utbildningsförvaltningen på fredagskvällen och hade sedan en återträff på söndagskvällen.

14 SKOLVERKET RAPPORT Dnr 99:1508 Stadskansliet och Utbildningsförvaltningen blev en länk mellan skolorna, sjukhusen, Räddningstjänsten m.fl. och såg till att viktig information kom skolorna tillhanda samt gav dem erforderlig stöd och administrativ hjälp. E- postsystemet till skolorna förbättrades och e-post med anknytning till branden fick ett speciellt utseende så att dessa lätt skulle upptäckas i mängden av meddelanden. Kommunen stödde sedan de initiativ som kom från stadsdelsnivå och skolor och samordnade endast det som var nödvändigt från övergripande kommunnivå. På kommunens officiella webbplats (www.goteborg.se) publicerades information kring frågor rörande brandkatastrofen redan på ett tidigt stadium. På lördagseftermiddagen träffades stadsdelscheferna och beslut fattades att varje skola individuellt skulle genomföra måndagens manifestationer. Principerna fastställdes kring flaggning och representation vid kommande begravningar. Stadskansliet fick hjälp med information av en begravningsentreprenör kring de olika folkgruppernas begravningsseder. Informationen förmedlades vidare till stadsdelsförvaltningarna. Det fanns en stor efterfrågan på skolorna efter att få namnen på de omkomna och skadade för att kunna förbereda krisarbetet. De centrala förvaltningarna arbetade intensivt med att få fram sådana listor. Under söndagen träffades stadsdelscheferna åter igen och träffades sedan varje morgon veckan ut. Via kommunledningen i Göteborg anlitades kort tid efter brandkatastrofen Dr Atle Dyregrov, vid Centret för Krispsykologi i Bergen i Norge. Han har lång erfarenhet av arbete med barn och familjer som hamnat i kris efter olika former av dödsfall, t.ex. från dödsskjutningarna 1996 på skolan i Dunblane i Skottland. Redan på tisdagskvällen höll Dyregrov föredrag inför ca 900 personer från berörda skolor. Han beskrev de olika reaktionerna i sorgeprocessen och hur man samtalar i svåra situationer. Sedan den första föreläsningen i anslutning till brandkatastrofen har Dyregrov återkommit med flera föreläsningar i Göteborg bl.a. kring ledarskap i krissituationer. Förutom föreläsningarna har Dyregrov också varit behjälplig i planeringsarbetet av de stödcentrum som upprättades. Vidare hölls redan inledningsvis föreläsningar av Utbildningsförvaltningens egen psykolog. Dessa kom sedan att bli ett viktigt stöd för personalen på berörda skolor. Skolorna i Göteborg Samtliga skolor som Skolverket varit i kontakt med har haft någon form av kris-/katastrofplan att arbeta efter. Rektorerna kallade under fredagen efter branden in skolornas krisgrupper på respektive skola.

15 SKOLVERKET RAPPORT Dnr 99:1508 Skolorna öppnades redan under dagen efter brandkatastrofen och höll sedan öppet hela helgen. Det faktum att det var många ungdomar med utländsk bakgrund som drabbades av branden gjorde att skolorna ställdes inför svårigheter när det gällde kommunikation med anhöriga, kondolering, deltagande vid begravningar osv. Modersmålslärarna blev en stor hjälp i detta arbete. Personalen vid flertalet skolor samlades under söndagen för att vara väl förberedda inför skolstarten. Övriga skolor samlade personalen tidigt på måndagsmorgonen. På måndagen hölls samlingar och minnesstunder av olika slag. En del skolor valde att anordna gemensamma minnesstunder för samtliga elever. Hvitfeldtska gymnasiet anordnade denna i en närbelägen kyrka. Andra valde att ha samlingar klassvis och avvakta någon vecka med minnesstund, dit även anhöriga till de omkomna bjöds in. På alla skolor som intervjuats upprättades också någon form av minnesmonument t.ex. i form av minnesrum eller ett bord med levande ljus och fotografier av de omkomna. På flera av skolorna gjordes tidigt under den första skolveckan en inventering, oftast i form av enkäter till eleverna, av vilka som drabbats av brandkatastrofen och på vilket sätt. Alla berörda skolor ställde första dagen in undervisningen, men sedan valde skolorna lite olika vägar. På en skola valde skolledningen att starta undervisningen den andra dagen, men ha extra resurser till hands. På andra skolor ställdes undervisningen in en längre tid. Varje skola agerade utifrån sin speciella situation. Vissa skolor hade öppet kvällstid. Flera skolor besökte de avlidnas familjer och deltog vid begravningar. Rektorerna besökte över lag de omkomnas familjer och kondolerade. En del skolor anordnade transporter till begravningarna. Vidare besöktes de skadade eleverna på sjukhusen. Klasser besökte även brandplatsen om önskemål om detta uppkom. Elever och lärare deltog i måltider tillsammans. Vissa skolor bjöd vid något tillfälle personalen på en gemensam måltid som en behövlig andningspaus och en av gymnasieskolorna bjöd på frukost varje morgon den första veckan. Rektorerna informerade regelbundet eleverna och personalen. På exempelvis Munkebäcksgymnasiet lade skolledningen varje dag ett informationsblad till personalen i deras postfack. Skolorna lät de omkomnas skolbänkar och elevskåp stå orörda och lät dessa i de flesta fall vara så läsåret ut.

16 SKOLVERKET RAPPORT Dnr 99:1508 Övriga Många av fritidsgårdarna öppnades under natten eller tidigt på morgonen efter brandkatastrofen, antingen på uppmaning av stadsdelsförvaltningarna eller på personalens eget initiativ. Under den efterföljande veckan utökade flera av fritidsgårdarna öppettiderna. Socialsekreterare och representanter från Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) fanns representerade vid flera av skolorna. Kyrkan kom att få stor betydelse redan i initialskedet efter brandkatastrofen. Flera kyrkor öppnade under brandnatten och i Hammarkullens kyrka etablerades stadsdelen Lärjedalens sociala kriscentrum. Präster från kyrkan var i många fall behjälpliga vid minnesstunder på skolorna och som stöd åt både elever och lärare. Tiden därefter Kommunledningen i Göteborg Räddningstjänsten besökte skolorna Mycket tidigt efter branden framkom behov, med anledning av elevernas reaktioner och ifrågasättande, att få träffa anställda från Räddningstjänsten. Inom Räddningstjänsten i Göteborg finns sedan 1998 en arbetsgrupp, kallad HÄFA (Händelsebaserat förebyggande arbete), med brandmän som bl.a. arbetar förebyggande ut mot skolorna, se bilaga 6. HÄFA-gruppen fick i uppdrag av kommunledningen att möta skoleleverna och informera kring brandens händelseförlopp och räddningsinsatserna. Under tre månader besöktes omkring 200 klasser. De brandmän som ingår i HÄFA-gruppen är alla utbildade inom debriefing (avlastande samtal) för räddningstjänstpersonal och har även utbildning inom krishantering vilket innebär att de har stor kunskap om krisreaktioner. Flertalet av de brandmän som besökte skolorna hade inte deltagit i räddningsarbetet vid brandkatastrofen. Samtliga var dock väl insatta i räddningsarbetet eftersom de hade varit med vid de samtal som brandmän i tjänst under brandkatastrofen haft efteråt. Många av klassbesöken var turbulenta och brandmännen fick ta emot anklagelser kring räddningsinsatserna den aktuella natten. Samtalen strukturerades på ett sätt som gjorde att brandmännen lyckades möta och hantera ungdomarnas aggressioner.

17 SKOLVERKET RAPPORT Dnr 99:1508 Central samordnare förordnades och stödcentrum bildades I mitten av november 1998 förordnades för en tidsperiod på två år en central samordnare för arbetet efter brandkatastrofen, Lars Lilled. Denne placerades vid Stadskansliet. Som ett led i kommunens förstärkning av sin organisation efter brandkatastrofen på Hisingen beslöts att fem så kallade stödcentrum snabbt skulle upprättas. De startade sin verksamhet i början av De är knutna till ungdomsmottagningarna i Göteborg och skall verka under minst två år. Varje stödcentrum har ett avgränsat geografiskt område att ansvara för men tar även emot elever från andra stadsdelar om de går på en gymnasieskola i det aktuella stödcentrumets område. I de flesta fall rekryterades socionomer med tidigare erfarenhet av ungdomar till dessa centrum. Varje stödcentrum har ett lokalt råd knutet till sig där kommunens samordnare för brandkatastrofen, representanter från berörda grundskolor och från Utbildningsförvaltningen, sjukvårdens flyktingmottagning - enheten för Krigs- och tortyrskadade, socialtjänsten, skolhälsovården och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ingår. En av huvuduppgifterna för verksamheten är att aktivt följa upp individer/familjer med hjälp av listor över omkomna, patientlistor, listor från förundersökningen etc. Andra uppgifter är att inventera insatsbehov, vara rådgivande till stadsdelsnämnderna, arbeta uppsökande på skolorna och att ha hög tillgänglighet för de drabbade. För att få en uppfattning om hur behoven såg ut genomförde de fem centrumen under våren ett ganska omfattande kartläggningsarbete, där det ingick att träffa personal från skolor, fritidsgårdar, socialkontor, församlingar, vårdcentraler och frivilliga organisationer. I kartläggningen fokuserades följande grupper: elever som skulle gå från grundskolan till gymnasieskolan, elever som skulle gå ut gymnasieskolan vårterminen 1999, elever som avbrutit sina gymnasiestudier samt ungdomar som var för gamla för fritidsgården och som saknade arbete. För att klara detta arbetade personalen med uppsökande verksamhet på skolorna. Kontaktpersoner för skolorna utsågs i många fall. I ett möte med skolkuratorerna på berörda grundskolor senvåren 1999 återkopplades kartläggningen för att dra lärdom av erfarenheter och planera det fortsatta arbetet samt också för att undersöka hur uppföljningsarbetet skulle fortsätta. Varje stödcentrum har bedrivit verksamheten på sitt sätt. I deras regi har genomförts såväl enskilda samtal som samtal i överlevandegrupper och föräldramöten har hållits kring temat barns krisreaktioner. Centrumen har vidare haft samarbete med Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). I en gymnasieskola har, i regi av det aktuella centrumet, genomförts en utbildning i "livskunskap" med bl.a. krisreaktioner som tema. Centrumen har

På natten ringdes jag in

På natten ringdes jag in Sammandrag av Tuija Nieminen-Kristoferssons FoU-rapport På natten ringdes jag in Att lära sig av det oförutsebara i krisgruppernas arbete efter branden på Backaplan oktober 1998 Textbearbetning: Ann-Sofie

Läs mer

Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11

Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11 2010-09-02 Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11 Mål Målen med krisplanen är att vid traumatiska händelser bland elever och anställda ge ett bra omhändertagande av drabbade och ge stöd åt de anställda

Läs mer

Krisplan för Mönsteråsgymnasiet/Komvux

Krisplan för Mönsteråsgymnasiet/Komvux Reviderad 20150824 Krisplan för Mönsteråsgymnasiet/Komvux I händelse av svår olycka, dödsfall eller annan kris inom Mönsteråsgymnasiet/Komvux. Innehåll: 1. Inledning 2. Bakgrund och syfte 3. Några begrepp

Läs mer

2013/14. Något svårt har hänt KRISPLAN. Uddevalla Gymnasieskola Östrabo 1

2013/14. Något svårt har hänt KRISPLAN. Uddevalla Gymnasieskola Östrabo 1 2013/14 Något svårt har hänt KRISPLAN Uddevalla Gymnasieskola Östrabo 1 Krisgruppen sammankallas vid: 1. Allvarlig olycka/dödsfall Elev/elever som är inblandade samt även personal. Viktigt med en bedömning

Läs mer

Handlingsplan/ Krishantering

Handlingsplan/ Krishantering Handlingsplan/ Krishantering KATASTROFPLAN En dramatisk händelse, som en olycka eller ett dödsfall kan få stora konsekvenser för både den drabbade och hennes/hans omgivning. Därför är det viktigt att denna

Läs mer

KRISPLAN HANDLINGSPLAN FÖR KRISHANTERING NORGÅRDENSKOLAN F-9. Alla elever och vårdnadshavare skall informeras om vår krisplan.

KRISPLAN HANDLINGSPLAN FÖR KRISHANTERING NORGÅRDENSKOLAN F-9. Alla elever och vårdnadshavare skall informeras om vår krisplan. BARN OCH UTBILDNING Läsåret 08/09 KRISPLAN HANDLINGSPLAN FÖR KRISHANTERING NORGÅRDENSKOLAN F-9 Alla elever och vårdnadshavare skall informeras om vår krisplan. Krisplanen skall utvärderas i slutet av varje

Läs mer

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER Reviderad 16 oktober 2014 Deltagare i Karlfeldtgymnasiets krisgrupp Rolf Engman Gymnasiechef Bo Larsson Mikael Andersson Utvecklingsledare Jan Vennberg Intendent Åsa

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Handlingsplan för krissituation

Handlingsplan för krissituation PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Drogpolicy och Beredskapsplan

Drogpolicy och Beredskapsplan Drogpolicy och Beredskapsplan Drogpolicy Selånger FK är en ideell idrottsförening som arbetar för idrottande, gemenskap, kamratskap och social fostran. För oss är det viktigt att våra barn och ungdomar

Läs mer

KRISPLAN Bergakottens förskola

KRISPLAN Bergakottens förskola KRISPLAN Bergakottens förskola Inledning Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen

Läs mer

1. MÅLSÄTTNING MED HANDLINGSPLANEN

1. MÅLSÄTTNING MED HANDLINGSPLANEN KRISPLAN 2011/2012 1. MÅLSÄTTNING MED HANDLINGSPLANEN Planen syftar till att hjälpa barn och personal i krishantering Att få vara ett redskap till att ge uttryck för sina känslor och tankar Att sätta av

Läs mer

Höglandsskolans Krisplan from sept-12

Höglandsskolans Krisplan from sept-12 Höglandsskolans Krisplan from sept-12 Krisledningsgrupp: arb hem mobil Monika Warsén /rektor 50843204 376303 076-1243204 Isabel Rodriguez /bitr.rektor 50843202 070-7184391 Madeleine Reiser /bitr.rektor

Läs mer

Den person som får kännedom om krissituation kontaktar rektor.

Den person som får kännedom om krissituation kontaktar rektor. 2015-09-15 Krisplan för Furulunds enhet Furan Steg 1 (omedelbara åtgärder) Den person som får kännedom om krissituation kontaktar rektor. Rektor sammankallar krisgruppen. Om rektor inte finns tillgänglig

Läs mer

1.Se till att skadade/berörda får hjälp. 2.Kontakta någon i skolans krisledningsgrupp (adresslista s.2)

1.Se till att skadade/berörda får hjälp. 2.Kontakta någon i skolans krisledningsgrupp (adresslista s.2) Leksands folkhögskola Augusti 2012 Beredskapsplan vid krissituationer Vid en krissituation: 1.Se till att skadade/berörda får hjälp 2.Kontakta någon i skolans krisledningsgrupp (adresslista s.2) 3.Skolans

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Stödgruppens viktigaste funktion är: att stödja och handleda personalen i krissituationer.

Stödgruppens viktigaste funktion är: att stödja och handleda personalen i krissituationer. Handlingsplan för krissituationer När ett barn drabbas av en olycka eller ett dödsfall påverkar det inte bara det enskilda barnet starkt utan också dess omgivning. I sådana situationer ska vi ha en beredskap

Läs mer

Krishanteringsplan för

Krishanteringsplan för Krishanteringsplan för 2015-02-10 Förord I vårt samhälle försöker vi på alla sätt undvika olyckor och kriser. Trots alla ansträngningar som görs vet vi att någon gång händer det som inte går att förutse

Läs mer

Remissvar angående revisionskontorets rapport Skolornas arbete för att motverka mobbing och andra former av kränkande behandling

Remissvar angående revisionskontorets rapport Skolornas arbete för att motverka mobbing och andra former av kränkande behandling Farsta Stadsdelsförvaltning Förskola, skola fritid och kultur TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-31 Handläggare: Lars Lindgren Tfn: 08-508 18 250 Till Farsta stadsdelsnämnd Remissvar angående revisionskontorets

Läs mer

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18 Sida 1 (8) Samverkansprogram Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset inom Sida 2 (8) Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset. Polis eller ambulans kallar

Läs mer

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 28 Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Bakgrund och inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att människor som vistas där får den hjälp och det stöd

Läs mer

Riktlinjer för övergångar. - mellan förskola och skola 2013

Riktlinjer för övergångar. - mellan förskola och skola 2013 Sida 1 (8) 2013-12-17 Riktlinjer för övergångar - mellan förskola och skola 2013 Riktlinjer för övergångar mellan förskola och skola i Stockholms stad från 2013 Bakgrund I Stockholm är det vanligt att

Läs mer

Krisplan för Friskolan Mosaik Reviderad 151029

Krisplan för Friskolan Mosaik Reviderad 151029 Krisplan för Friskolan Mosaik Reviderad 151029 Arbetsplaner Friskolan Mosaik: Arbetsplan för skolverksamheten Arbetsplan för fritidshemsverksamheten Arbetsplan för elevhälsan Likabehandlingsplan samt plan

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING Handlingsplanen ska ge all personal på Värnamo Vuxenutbildning grundläggande information, kunskap och beredskap om hur man kan agera vid krissituationer

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Krisplan vid dödsfall och olyckor. Reviderad 2013-12-12

Krisplan vid dödsfall och olyckor. Reviderad 2013-12-12 Krisplan vid dödsfall och olyckor Reviderad 2013-12-12 1 Beredskapsplan vid dödsfall och olyckor Död och sorg är ett tema som vi ofta har svårt för att tala om. Samhället och familjestrukturen har gradvis

Läs mer

Skolornas krisberedskap och arbete med krishantering efter naturkatastrofen i Sydostasien

Skolornas krisberedskap och arbete med krishantering efter naturkatastrofen i Sydostasien Avdelningen för utbildningsinspektion Ulrika Lindmark 2006-01-12 1 (13) Skolornas krisberedskap och arbete med krishantering efter naturkatastrofen i Sydostasien 2 (13) Skolornas krisberedskap och arbete

Läs mer

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier

Läs mer

Dnr :4011. Skolbeslut för fristående grundskola. efter tillsyn av Potentia Education i Håbo kommun

Dnr :4011. Skolbeslut för fristående grundskola. efter tillsyn av Potentia Education i Håbo kommun 2010-04-20 Dnr 44-2009:4011 Skolbeslut för fristående grundskola efter tillsyn av Potentia Education i Håbo kommun Skolbeslut Tillsyn i Potentia Education 2010-04-20 1 (2) Dnr 44-2009:4011 Potentia Education

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER GÄLLANDE FÖR KNUTSBO FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER GÄLLANDE FÖR KNUTSBO FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM 1 (12) SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-06-13 Knutsbo/Junibackens Skolområde HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER GÄLLANDE FÖR KNUTSBO FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM krisplan knutsbo (2).doc Postadress

Läs mer

Krisplan Intern version

Krisplan Intern version Krisplan Intern version Beslut: Högskolestyrelsen 2001-06-11 Revidering: Rektor 2011-11-21, 2014-12-01 Dnr: DUC 2011/1822/10 Gäller fr o m: 2014-12-01 Ersätter: Krisplan, inter version, DUC 2011/1822/10,

Läs mer

Kommunens övergripande krisledningsplan finns i krisplanen.

Kommunens övergripande krisledningsplan finns i krisplanen. Krisplan Åsens skola Läsåret 2016/2017 En kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk Mål: Att all personal ska vara väl förtrogen med och känna trygghet i Åsen skolas krisplan. Att krisgruppen vid en

Läs mer

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år.

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år. RAPPORT 1 (5) Vår handläggare Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef Rapport Sommarskola 2010 Bakgrund Sommaren 2010 genomfördes, i Interkulturella enhetens regi sommarskola för elever i år 8, 9 och gymnasieskolan.

Läs mer

Västra skolområdet. Krisplan för. skolor,förskolor,familjedaghem. Läsår 2012/2013. Reviderad 7 November Västra skolområdet

Västra skolområdet. Krisplan för. skolor,förskolor,familjedaghem. Läsår 2012/2013. Reviderad 7 November Västra skolområdet 1 Läsår Krisplan för Västra skolområdet skolor,förskolor,familjedaghem Reviderad 7 November 2011 Västra skolområdet Ängetskolan Höglandskolan Älgvägen 35 Åvägen 12 891 42 Örnsköldsvik 891 43 Örnsköldsvik

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA Här hittar du sidnr. Olycksfall, du som kommer först till olycksplatsen 2 Krisgruppens arbete 2 Rutiner i händelse av förälders dödsfall 3 Bussolycka 3 Ett barn försvinner

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN 2015. Handledning för krisledningsgruppen och enhetens personal vid Vuxenutbildningsenheten i Jönköpings Kommun

KRISHANTERINGSPLAN 2015. Handledning för krisledningsgruppen och enhetens personal vid Vuxenutbildningsenheten i Jönköpings Kommun KRISHANTERINGSPLAN 2015 Handledning för krisledningsgruppen och enhetens personal vid Vuxenutbildningsenheten i Jönköpings Kommun Definition En kris definieras oftast som en händelse där ens tidigare erfarenheter

Läs mer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer POSOM psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer 2013-02-19 2013-02-19 1 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 2 1.1 Psykiskt och socialt omhändertagande... 2 1.2 Samarbetsorgan...

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER Reviderad 3 mars 2014 Karlfeldtgymnasiets krisplan Om en allvarlig olycka eller dödsfall inträffar där elev, lärare eller övrig personal på skolan är inblandad skall

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Täby Baskets katastrofplan Rutiner vid katastrofer

Täby Baskets katastrofplan Rutiner vid katastrofer Täby Baskets katastrofplan Rutiner vid katastrofer Vid olycksfall 1. Ge första hjälpen 2. Ring SOS alarm tfn 112 3. Underrätta krisansvarige som samordnar och tar vidare kontakter med övriga i krisgruppen.

Läs mer

Övertorneå kommun. Krisplan. Förskola, grundskola och gymnasieskola

Övertorneå kommun. Krisplan. Förskola, grundskola och gymnasieskola Övertorneå kommun Krisplan Förskola, grundskola och gymnasieskola 2013/2014 1 Innehållsförteckning Förklaringar 3 Stödgrupp vid olycka eller dödsfall 3 Åtgärder vid barns/elevs dödsfall 4 Åtgärder vid

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011 FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011 Enkäten syftar till att fånga upp föräldrars syn på kolonivistelsen och samarbetet med Terapikolonierna.

Läs mer

Krisplan Annelundsskolan del 2

Krisplan Annelundsskolan del 2 Bildning Krisplan Annelundsskolan del 2 Fastställd av skolledning och personal Reviderad 2016-02-11 Bildning Christina Larsson 046-73 98 00 Christina.Larsson@kavlinge.se Annelundsskolan Västergatan 15,

Läs mer

Beredskapsplan för krishantering Programnämnd 5

Beredskapsplan för krishantering Programnämnd 5 Beredskapsplan för krishantering Programnämnd 5 Fastställd av Programnämnd 5, 2014-03-19 Denna beredskapsplan är ett komplement till den basala beredskapsplanen för krishantering på Karolinska Institutet

Läs mer

Försäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris

Försäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris Försäkra dig om: - Att ambulans - polis - brandkår tillkallas. Larmnummer 112. - Att ge första hjälpen. - Att hålla obehöriga borta från olycksplatsen. - Att trösta och lugna. - Att rektorn meddelas omedelbart

Läs mer

Krisplan vid dödsfall och olyckor

Krisplan vid dödsfall och olyckor Krisplan vid dödsfall och olyckor 1 Beredskapsplan vid dödsfall och olyckor Död och sorg är ett tema som vi ofta har svårt för att tala om. Samhället och familjestrukturen har gradvis förändrats och därmed

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Reviderad senast: Godkänt av: Gällivare närsjukvård Jokkmokks Kommun Svenska Kyrkan Polisen

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Reviderad senast: Godkänt av: Gällivare närsjukvård Jokkmokks Kommun Svenska Kyrkan Polisen Sida 1 (5) Samverkansprogram Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset inom Sida 2 (5) Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset. Sjukvårdens uppgifter Identifiering

Läs mer

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 Krisgrupp vid Strandängsskolan 7-9 Namn tel. arbete hemtelefon mobiltelefon Andreas Karlsson 77137 0706 577 137 rektor Susanne Kaczmarek 77769 0709 500 469 bitr. rektor Anna

Läs mer

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Rytmus i Göteborgs kommun. Skolinspektionen. Dnr :5384 Rytmus

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Rytmus i Göteborgs kommun. Skolinspektionen. Dnr :5384 Rytmus Dnr 44-2010:5384 Rytmus 2011-06-15 Theres Svenssons gata 8 417 55 Göteborg info.goteborg@rytmus.se Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Rytmus i Göteborgs kommun Beslut 2011-06-15 1(9)

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Skolakut i Skärholmen

Skolakut i Skärholmen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2007-11-13 Handläggare: Elisabet Sjöberg Telefon: 508 33 947 Till Utbildningsnämnden 20071213 Skolakut i Skärholmen Svar på hemställan

Läs mer

Tillsyn av Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor

Tillsyn av Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor r"nk Skolinspektionen Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor Kungstensgatan 6 114 25 Stockholm Dnr 44-2014:6082 Dnr 42-2014:5886 1 (6) Tillsyn av Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor Skolinspektionens beslut Det

Läs mer

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02 Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-02 Johan Järnesund 08-440 14 32 Johan.jarnesund@rsos.se Undersökning av det psykologiska/psykosociala stöd som erbjudits drabbade

Läs mer

Fastställd dec 2006 Reviderad aug 2015. Mattias Nilsson, rektor Marianne Stenvall, förskolechef

Fastställd dec 2006 Reviderad aug 2015. Mattias Nilsson, rektor Marianne Stenvall, förskolechef Fastställd dec 2006 Reviderad aug 2015 Mattias Nilsson, rektor Marianne Stenvall, förskolechef ÅTGÄRDER VID OLIKA TYPER AV KRISER Barn skadas svårt avlider under skoltid. 2. Ambulans och polis tillkallas.

Läs mer

Krisplan för Al Salamskolan. Plan för hantering av svår olycka, svårt sjukdomsfall eller dödsfall gällande elever och skolpersonal.

Krisplan för Al Salamskolan. Plan för hantering av svår olycka, svårt sjukdomsfall eller dödsfall gällande elever och skolpersonal. Krisplan för Al Salamskolan Plan för hantering av svår olycka, svårt sjukdomsfall eller dödsfall gällande elever och skolpersonal. Innehållsförteckning Krisplan för Al Salamskolan... 1 Inledning... 3 Uppföljning

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID OLYCKA/KRIS

HANDLINGSPLAN VID OLYCKA/KRIS HANDLINGSPLAN VID OLYCKA/KRIS 2 Innehållsförteckning: sid Handlingsplan vid olycka/kris Klara Gymnasium 3 - Akut omhändertagande - information till personal - information till elever - information till

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT OMHÄNDERTAGANDE VID STORA OLYCKOR OCH KATASTROFER

HANDLINGSPLAN FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT OMHÄNDERTAGANDE VID STORA OLYCKOR OCH KATASTROFER SÄVSJÖ KOMMUN 2007-05-08 1 HANDLINGSPLAN FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT OMHÄNDERTAGANDE VID STORA OLYCKOR OCH KATASTROFER Antagen av kommunstyrelsen i Sävsjö kommun 2007-06-05, 126 SÄVSJÖ KOMMUN 2007-05-08 2

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut Huvudman kontaktcenter@vasteras.se Verksamhetschef vid sjukhusskolan kerstin.svensson@vasteras.se Beslut efter kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus i Västerås kommun Skolinspektionen

Läs mer

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, åk 7-9 Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014)

Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014) Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014) Vår vision Alla ska lyckas! Falkenbergs gymnasieskola och gymnasiesärskola är

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Krisplan för Trollehöjdskolan

Krisplan för Trollehöjdskolan Krisplan för Trollehöjdskolan Reviderad 14 oktober 2013 av skolkurator May-Gunn Andersson Lilja och skolsköterska Linnéa Dalteg, reviderad 20 november 2015 av skolkoordinator Carina Arthursson 1(11) Innehåll

Läs mer

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 20130902 Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 1 Innehållsförteckning Hedlundaskolan Världens skola!... 3 Anmälan av ny elev (nyanländ)... 3 Inskrivning... 4 Pedagogiskt samtal... 4 Introduktionsperiod

Läs mer

Demokrativeckor 2013

Demokrativeckor 2013 Demokrativeckor 2013 Ewa Franzén Bun 2013/259 Ubn 2013/118 november 2013 2013-10-18 1 (4) Innehåll 1. BAKGRUND/ SYFTE... 2 2. PLANERING OCH GENOMFÖRANDE... 2 3. SYNPUNKTER... 2 4. SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG...

Läs mer

REGLEMENTE FÖR POSOM-VERKSAMHETEN I SVENLJUNGA KOMMUN

REGLEMENTE FÖR POSOM-VERKSAMHETEN I SVENLJUNGA KOMMUN Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-09-03 108 Ansvarig: Kommunchef Revideras: Vid behov Följas upp: REGLEMENTE FÖR POSOM-VERKSAMHETEN I SVENLJUNGA KOMMUN

Läs mer

Att möta studenter eller personal i sorg www.anstalld.umu.se

Att möta studenter eller personal i sorg www.anstalld.umu.se Enheten för personal- och organisationsutveckling Att möta studenter eller personal i sorg www.anstalld.umu.se Studentprästerna, universitetshälsan och studenthälsan är en möjlig resurs i svåra situationer

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen

Läs mer

Central rättning av nationella prov Motion (2015:74) av Jennyfer Redin (M)

Central rättning av nationella prov Motion (2015:74) av Jennyfer Redin (M) Utlåtande 2016:105 RIV (Dnr 106-1600/2015) Central rättning av nationella prov Motion (2015:74) av Jennyfer Redin (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2015:74)

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER Tänk på Pärm måste finnas tillgänglig med föräldrars aktuella telefonnummer både till hemmet och till arbetet. I pärmen ska även aktuell anhöriglista med telefonnummer

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Huvudman kontaktcenterahelsinqbord.se eslut Verksamhetschef vid sjukhusskolan Madeleine.Melanderahelsinciborq.se Beslut efter kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus i Helsingborgs kommun

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut Huvudman karlstadskommunakarlstad.se Verksamhetschef vid sjukhusskolan susanne.eklundakaristad.se Beslut efter kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus i Karlstads kommun Skolinspektionen

Läs mer

Kalmar kommun Södermöre kommundelsförvaltning Ljungbyholmsskolan, Ljungbyholms förskola och Södermöreskolan

Kalmar kommun Södermöre kommundelsförvaltning Ljungbyholmsskolan, Ljungbyholms förskola och Södermöreskolan Kalmar kommun Södermöre kommundelsförvaltning Ljungbyholmsskolan, Ljungbyholms förskola och Södermöreskolan Framtagen av Krisgruppen Fastställd av Claes Lindmark Ulf Nilsson Upprättad den 2003-05-14 Reviderad

Läs mer

KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall

KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall Ebersteinska gymnasiet Innehåll Telefonlista... 3 Krissituation handlingsplan... 4 Handlingsplan... 4 Information och kontakt med massmedia...

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Innehållsförteckning: 1. Inledning...3 2. Mål...3 3. Organisation...4

Läs mer

Årsanalys av Skolenkäten 2014

Årsanalys av Skolenkäten 2014 Enheten för statistik Pontus Bäckström RAPPORT 1 (13) Årsanalys av Skolenkäten 2014 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Beslut för fristående grundskola med fritidshem

Beslut för fristående grundskola med fritidshem Floda Friskoleförening Rektorn vid Floda friskola karinb@flodafriskola.se för fristående grundskola med fritidshem efter tillsyn av Floda friskola i Katrineholms kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 För Terapikolonier AB Anna Johansson och Peter Larsson Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten

Läs mer

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING. Angående Upprustning, bemanning och beredskap i våra fritidsverksamheter

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING. Angående Upprustning, bemanning och beredskap i våra fritidsverksamheter RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING FÖREBYGGANDE UNGDOMS INSATSER OCH MEDBORG ARSERVICE TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.6.-821-2011 SID 1 (6) 2012-04-04 SDN 2012-04-19 Handläggare: Christina Hermansson Telefon:

Läs mer

Handlingsplan för krissituation gällande för Knappekullaenhetens förskole- och skolenheter.

Handlingsplan för krissituation gällande för Knappekullaenhetens förskole- och skolenheter. LERUM400, v 1.0, 2007-04-19 HANDLINGSPLAN I KRISSITUATION 1 (5) 2008-10-08 2011-10-19 rev Lärande Knappekullaenheten Handlingsplan för krissituation gällande för Knappekullaenhetens förskole- och skolenheter.

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut Huvudman sundsvalls.kommun@sundsvall.se Verksamhetschef vid sjukhusskolan annelie.haglund@skola.sundsvall.se Beslut efter kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus i Sundsvalls kommun

Läs mer

Åtgärdsprogram vid kris och extraordinära händelser

Åtgärdsprogram vid kris och extraordinära händelser Reviderad 11 01 26 Åtgärdsprogram vid kris och extraordinära händelser 1. När bud om större olycka / händelse / incident som berör många personer når skolan, kallas krisgruppens stab samman av gymnasiechef

Läs mer

Riktlinjer för bemötande och stöd vid kriser och dödsfall

Riktlinjer för bemötande och stöd vid kriser och dödsfall UFV-PA 2016/83 Riktlinjer för bemötande och stöd vid kriser och dödsfall Fastställda av personaldirektören 2016-01-13 Innehållsförteckning Inledning 3 Definitioner 3 Vid kriser 3 Vid akut kris 3 Skapa

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Olycksfall och krisstöd

Olycksfall och krisstöd Olofströms kommun 1 (5) Krishanteringsplan för Olofströms kommun I denna handlingsplan tar vi upp åtgärder som kan behövas vid olycksfall, akut sjukdom, brand m.m. Dessa åtgärder kan även appliceras vid

Läs mer

Krishanteringsplan Backaskolan. Uppdaterad

Krishanteringsplan Backaskolan. Uppdaterad Krishanteringsplan Backaskolan Uppdaterad 170120 Innehåll Telefonlista Krisgruppen s 3 Telefonlista Organisationer s 3 Krisgruppens arbetsuppgifter s 4 Dödsfall - Personal s 5 I den berörda gruppen: I

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Krika Bygdeskola Krisberedskapsplan

Krika Bygdeskola Krisberedskapsplan Krika 2005-01-05 Krika Bygdeskola Krisberedskapsplan Katastrof Definition: En händelser där flera personer är drabbade och många blir påverkade, direkt eller indirekt, tex bussolyckor, branden i Göteborg,

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

Gullänget Kroksta IBS

Gullänget Kroksta IBS Krisplan för 2015 2016 Inledning 1 Krisplanens syfte 1 Kontaktlista Krisgrupp 1 Krisen kommer 1 Svårare Olycka eller dödsfall Fösta insatsen 2 Efter olycka/dödsfall Insatser efter olycka eller dödsfall

Läs mer

Krisplan Solhemsskolan 08-508 412 81

Krisplan Solhemsskolan 08-508 412 81 Krisplan Solhemsskolan 08-508 412 81 Senast uppdaterad 2009-04-23 2009-09-17 1 Innehållsförteckning Sida 3, Viktiga telefonnummer 4, Solhemsskolans krisgrupp Handlingsplaner 5, Fysisk misshandel 6, Akut

Läs mer

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll Krisplan för Bele Barkarby Innebandy Innehåll Inledning...2 Krisplanen syfte...2 Krisen kommer...2 Svårare olycka eller dödsfall...2 Första insatsen...2 Efter olycka / dödsfall... 2 Insatser efter olycka

Läs mer