TVÅBETYG LEKTION 5. Tyskland. Produktion: År Produktion Areal: hektar

Transkript

1 TVÅBETYG LEKTION 5 Tyskland Produktion: År Produktion Areal: hektar Mest planterade druvsorter: Blå: Spätburgunder 11 %, Dornfelder 8 % Gröna: Riesling 22 %, Muller Thurgau 13 %, Grauburgunder 4 % I Tyskland växte vinet vilt långt innan människorna kom, men vinkulturen här börjar med den romerska belägringen. De romerska härarna förde alltid med sig vinsticklingar för att säkra dryckesförsörjningen. Klimatet var varmare då och vinodlingarna fick senare flyttas till det som nu är de bästa lägena, branta sluttningar mot syd och sydväst, skyddade för väder och vind. Efter romarrikets fall övertog kyrkorna och klostren uppgiften att vårda och utveckla vinkulturen. Rieslingdruvan lär exempelvis ha kommit till Rheingau med abbedissan Hildegard av Bingen på talet, och klostret Eberbach där Hildegard bodde nämns fortfarande som en av de mest framstående vinodlarna. Liksom i Bourgogne splittrades egendomarna under Napoleons belägring, och vingårdarna kom att delas mellan staten och vinbönderna. De första kooperativen bildades på talet. Ungefär två tredjedelar av alla vinbönder, med en tredjedel av den odlade arealen, ingår numera i kooperativ. Den tyska vinkulturen stagnerade under tiden mellan talet och fram till 1950, men har sedan fått ett markant uppsving. Den 50:e breddgraden anses vara nordlig gräns för odling av vin (i Tyskland motsvarar det sluttningen nedanför Schloss Johannisberg och i Nordamerika Alaskas sydspets). Klimatet i Tyskland påverkas av de milda västliga vindar som strömmar från havet in över kontinenten. Detta i kombination med välexponerande lägen möjliggör vinodling i Tyskland. I de norra delarna av det vinproducerande Tyskland ligger de mest berömda vingårdarna i sydlägen utmed floddalar.

2 Vintyper Tyskland är ett vitvinsland, men andelen röda viner ökar för varje år och står för närvarande för nästan en tredjedel av produktionen. Landet producerar vitt vin i alla söthetsgrader, men mer än hälften är numera torrt eller nästan torrt (halbtrocken). Mycket av Tysklands berömmelse som vinland kommer dock från de ädelrötade (edelfäule) söta vinerna. Frisk, fruktig syra kännetecknar de tyska vinerna. Det är deras ryggrad och gör vinerna unika. Den höga fruktsyran gör även att Tyskland har ett eget sätt att benämna söthetsgraden i ett vin. Det som avgör om ett vin klassificeras som ett trocken eller halbtrocken, det vill säga torrt eller halvtorrt, är inte bara restsockernivån utan även hur hög denna är i förhållande till syran. Detta innebär sammantaget att ett torrt tyskt vin kan hålla en högre sockerhalt än till exempel ett torrt franskt vin. Tyska kvalitetsviner är generellt sett alkoholsvaga, dels på grund av det nordliga odlingsklimatet och dels eftersom de ofta inte jäses ut. Ojäst, steriliserad druvmust kallas süssreserve. Denna kan tillsättas det utjästa vinet, för att harmonisera det till den söthetsgrad man önskar. Süssreserven måste vara av samma kvalitet och ursprung som vinet i övrigt. Det finns ingen regel som säger att man inte får tillsätta süssreserve, men det sker mest i viner upp till och med QbA- nivå (se nedan). Chaptalisering är tillåtet för QbA- viner men inte för Prädikatswein (tidigare - viner). Det är därför som de förment enklare QbA- vinerna ofta har en högre alkoholhalt än Prädikatswein. Vid framställning av rieslingviner blockeras oftast den malolaktiska jäsningen för att inte sänka vinets syra och minska friskheten. I de sydliga tyska distrikten framställs ganska mycket rosévin. Rotling är en vintyp som framställs av såväl gröna som blå druvsorter. Weissherbst är ett ljust färgat rosévin framställt av blå druvor. Förutom stilla viner produceras även mousserande viner, vilka i Tyskland kallas sekt. Vinlagar & klassificering Druvmustens specifika vikt är utgångspunkt för vinets klassificering, bortsett från kvalitetsklasserna selection och classic, som istället utgår från ursprungsområde (något av kvalitetsvindistrikten). Vinerna från dessa två klasser ska ha ett visst skördeuttag och vara gjorda på för regionen typiska druvsorter. Druvmustens specifika vikt mäts i grader Oechsle. Graderna anges i förhållande till vattnets specifika vikt, gram/liter. Om musten mäts till exempelvis gram/liter säger man att musten mäter 90 grader Oechsle. Minimikraven för de olika kvalitetsklasserna varierar efter distrikt och druvsort.

3 Tyskland har, liksom övriga EU- länder, två kvalitetshuvudklasser: bordsvin och kvalitetsvin. Bordsvin indelas i två huvudgrupper: Deutscher Tafelwein. Enkla bordsdrycker med lägre mognadsgrad. Kommer från bordsvinsdistrikt. Druvorna är odlade i Tyskland. Deutscher Lantwein. Vinet har något högre mognadsgrad och viss distriktskaraktär. Kommer från lantvinsdistrikt. Kvalitetsvin indelas i fyra undergrupper: Classic Qualitätswein Classic. Selection Qualitätswein Selection. Qualitätswein bestimmter Anbaugebiete (QbA). Vinet kommer från ett av 13 kvalitetsdistrikt. Det ska ha distriktets karaktär. Upp till och med denna nivå får chaptalisering förekomma. Prädikatswein. Chaptalisering inte får förekomma. Sex predikat ingår i Prädikatswein: Kabinett. Från normalskörden. Spätlese. Från sen skörd. Viner från dessa klasser kan vara torra, halvtorra eller ha viss sötma. Auslese. Från väl mogna eller övermogna klasar av druvor. Dessa viner är vanligen söta, men kan jäsas ut och bli torra. Beerenauslese. Från speciellt utvalda, övermogna druvor, till stor del angripna av ädelröta. Eiswein. Har skördats och pressats i fruset tillstånd. Musten blir mycket koncentrerad både vad gäller sötma och syra. Kravet på mustvikt är samma som för beerenauslese. Trockenbeerenauslese. Från övermogna druvor som under inverkan av ädelröta skrumpnar till russinkonsistens. Vinerna blir mycket söta och extremt koncentrerade med lång och intensiv arom. Dessa viner framställs endast vissa gynnsamma år. Namnen på predikaten är inte tvingande utan ska mer ses som ett sätt att specificera typiska egenskaper. Ett undantag är dock eiswein, där odlaren måste hålla sig till speciella framställningsmetoder. Det finns dock noga reglerat hur många grader Oechsle musten från en viss druva i ett visst distrikt minst måste ha uppnått för att vinet ska få kallas för ett visst predikat. Kända odlare ligger dock ofta lågt i sin klassificering, det vill säga ett spätlesevin kan formellt sett motsvara kraven för en auslese. Kvalitetsvinerna måste komma från ett av de 13 kvalitetsdistrikten. De måste innehålla bestämda druvsorter och hålla en viss minimimustvikt, motsvarande en viss potentiell alkoholhalt. Därtill måste vinet genomgå en kvalitetskontroll som innefattar skördekontroll, kemisk analys och sensorisk provning. Vinet får sedan sitt kontrollnummer. Det kallas för Amtliche Prüfungsnummer (A.P.- nummer).

4 Beteckningen sekt får bara mousserande viner på importerade druvor, medan deutscher sekt är framställt på druvor som odlats i Tyskland. För att få kvalitetsbeteckningen QbA måste vinet vara gjort på druvor från ett bestämt kvalitetsdistrikt. Vid sidan om de gängse märkningsreglerna, som är baserade på mustvikt, växer nu fram en ganska svårgenomtränglig flora av olika vingårds- och vintypsklassificeringar i Tyskland. Det är de tyska odlarorganisationerna som går i bräschen för denna utveckling. Problemet är bara att olika organisationer har olika regler. En del av dessa har godkänts av de tyska vinmyndigheterna och blivit officiella, andra har det inte. Exempel på sådana nya beteckningar är selection, classic och grosses gewächs. Begreppen erster gewächs och erster lage är intressanta i så motto att de bland annat bygger på en klassificering av vingårdar motsvarande det franska cru- begreppet. Beteckningarna återfinns i Rheingau respektive Mosel. Från och med årgången 2012 kompletteras begreppen erstes gewächs och erstes lage och det blir en fyrgradig skala med inspiration från grand cru- systemet i Bourgogne.VDP Grosse Lage den högsta klassificeringen för de allra bästa vingårdarna, kan jämföras med Grand Cru i Bourgogne. Därefter kommer VDP Erste Lage, näst bästa vingårdarna, kan jämföras med Premier Cru i Bourgogne.Den tredje och helt nya klassificeringen blir VDP Ortswein, kan jämföras med Village- vin i Bourgogne.Den fjärde heter VDP Gutswein, vilket är kvalitetsviner med regional karaktär, kan jämföras med AOP Bourgogne. Druvsorter Druvsorter som är markerade med * finns mer utförligt beskrivna i druvbilagan. Riesling* Riesling är Tysklands mest odlade druvsort och den främsta kvalitetsdruvan i landet. Den blommar sent och riskerar inte så lätt att förstöras av vårfrosten. Det är därför ingen slump att Tyskland, som är ett av världens nordligaste vinproducerande länder, är hemort för rieslingdruvan. Den finns idag på cirka 21 procent av odlingsarealen, vilket gör den till Tysklands vanligaste druvsort. Rieslingdruvan är känd för sin elegant aromatiska doft som med tiden kan få ett inslag av petroleum. Den ger ett friskt och syrligt vin. Extraktrikedomen i smaken balanseras av den markanta syran. Rieslingdruvan påverkas av klimat och jordmån. I Mosel ger den lätta, aromatiska och friska viner, i Rheingau mer fylliga viner med distinkt syra och i Frankendistriktet kraftiga och nästan jordiga viner. Riesling har dock inte sitt bästa växtläge i Franken. Müller- thurgau Druvan müller- thurgau är resultatet av en korsning som gjordes av doktor Müller från Thurgau i Schweiz. Han korsade riesling med madeleine royal för att få fram en produktiv druva med rieslings fördelaktiga växtegenskaper. Han lyckades inte riktigt, men trots det är müller- thurgau fortfarande den näst mest odlade druvan i Tyskland. Den mognar tidigt och ger stora skördar. Trots druvans positiva egenskaper förlorar druvan snabbt i popularitet och det beror på att kvaliteten på druvan inte motsvarar dom positiva växtegenskaperna. Müller- thurgau står för 16 procent av odlingsarealen.

5 Druvan ger blommigt vin med viss fyllighet, mild syra och något besk eftersmak. Spätburgunder Till följd av rödvinsboomen i Tyskland ökar de blå druvorna snabbt. Det är inte osannolikt att spätburgunder snart är Tysklands näst mest odlade druva. Spätburgunder, som är synonym med pinot noir, är idag den enda riktigt högkvalitativa blå druvsorten i landet. Framstående producenter finns så långt upp i norr som i Ahr och Rheingau, annars är det framför allt Baden och Pfalz som odlar spätburgunder. Silvaner Silvaner var länge Tysklands mest odlade druvsort, men i slutet på talet fick den ge upp platsen till müller- thurgau. Sedan dess har druvan fortsatt att tappa i popularitet, men förhoppningsvis kan den få en renässans med det ökande intresset för de gamla druvsorterna. Silvaner ger milda, fruktiga viner. Kvalitetsmässigt står silvanervinerna från Franken och Rheinhessen främst. I Franken är silvaner fortfarande en viktig druva och här kan den, om skördeuttaget begränsas, ge viner med en djup, jordig och personlig stil. Viner gjorda på silvaner får mild, neutral arom och balanserad syra. Övriga druvor Bland övriga druvor i Tyskland kan nämnas den gröna korsningsdruvan kerner, som är en rieslingliknande druva med bra syra. En annan blå druva på frammarsch är dornfelder. Om avkastningen begränsas kan druvan ge viner med, för tyska förhållanden, god färg och frukt. Grauburgunder (den tyska motsvarigheten till pinot gris) och weissburgunder (pinot blanc) ökar stadigt i framför allt södra Tyskland. De kan ge torra, fylliga, alkoholstarka viner av internationell stil. Vinregioner Vinodling förekommer främst i södra Tyskland men även i väster kring Rhen och dess bifloder. Det finns 13 kvalitetsvindistrikt i landet. Elva av dessa ligger just runt Rhen och bifloderna. De övriga två, som kommit till efter Tysklands enande, ligger längre åt nordost. De 13 distrikten är Ahr, Baden, Franken, Hessische Bergstrasse, Mittelrhein, Mosel- Saar- Ruwer, Nahe, Pfalz, Rheingau, Rheinhessen, Saale- Unstrut, Sachsen och Württemberg. Saale- Unstrut norr om Naumberg och Sachsen vid Elbe kring staden Dresden är båda tämligen små och ännu i stort sett okända utanför landets gränser. Ahr

6 Ahr är en av Tysklands nordligaste vinregioner beläget vid floden Ahr söder om staden Bonn. Det är de röda vinerna som dominerar i Ahr och närmare 88 procent av arealen är planterade med blå druvor. Mest planterade druvsort är Spätburgunder med 62 procent, följt av Portugieser 11 procent och Riesling sju procent. Bereich: Bereich Walporzheim/Ahrtal Baden Baden är Tysklands sydligaste vinregion. Det ligger öster om floden Rhen och väster om Baden ligger den franska vinregionen Alsace. Baden är Tysklands tredje största vinregion och har hektar vinodlingar och producerar ca 1,5 miljoner hl per år. Det är Medelhavsklimat med varma somrar, distriktet Kaiserstuhl är Tysklands varmaste. Det finns många olika jordmånstyper bl.a. Kalksten i Taubenfranken och vulkaniskt jord i Kaiserstuhl. Baden kallas för Pinotparadiset) och mer än hälften av arealen är planterade med Pinotsorterna Spätburgunder (Pinot Noir), Weissburgunder (Pinot Blanc) och Grauburgunder (Pinot Gris). Andra viktiga druvsorter är Müller- Thurgau och Riesling. Bereich: Badische Bergstraße, Tauberfranken, Bodensee, Breisgau, Kaiserstuhl, Kraichgau, Tuniberg, Markgräflerland, Ortenau Franken Franken ligger i Bayern vid floden Main. Würzburg är den största staden i området och där finns vingården Stein som gav upphov till namnet Steinwein, den gamla beteckningen för Frankenvinerna. Klimatet här är typiskt inlandsklimat med varma, torra somrar och kalla vintrar, vilket innebär att frosten kan vara ett stort problem. Jordarna är i väster huvudsakligen sandsten och i övrigt återfinns olika former av kalksten. Torra viner är tradition i Franken. Torra eller nästan torra viner står för 75 procent av produktionen idag. I de östra och mellersta delarna görs nästan uteslutande vita viner, men i västra delen dominerar rött vin. I Franken odlas främst Müller- Thurgau och Silvaner. Silvaner är druvan som gett Franken sin berömmelse, och den kommer mycket bra till sin rätt här. Druvan ger smakrika, rökiga och kraftiga viner med inslag av mineral och jord. Bereich: Maindreieck, Mainviereck, Steigerwald Exempel på praktiskt tvåbetygsprov Franken

7 Vitt vin Druva Land Region Silvaner Tyskland Franken Hessische Bergstrasse Hessiche Bergstrasse är en av Tysklands minsta vinregioner. Det ligger öster om floden Rhen och gränsar till Baden i norr. Namnet härstammar från att det var en gammal romersk handelsväg, bergsvägen. Varma somrar och milda vintrar ger utmärkta förutsättningar för vinodling. Jordmånen varierar från porfyr och kvarts i den norra delen till sand och lerjord på en bergrund av granit i söder. Mest planterade druvsort är Riesling som står hälften av den planterade arealen följt av Grauburgunder, Müller- Thurgau och Spätburgunder. Bereich: Region Starkenburg, Umstadt Mittelrhein Mittelrhein ligger öster om Rhein och sträcker sig från Bonn i norr till Bingen i söder. Regionen är känd som en av de mest pittoreska i Tyskland och den södra delen av regionen mellan Koblenz och Bingen togs in i Unescos världsarvslista Det är rikligt med sol och tack vare att solbestrålingen reflekterar från Rhen i kombinatnion med att de branta sluttningarna skyddar från kalla vindar är det bra förutsättningar för att odla vin. Jordmånen består mestadels av lerjord på en bergrund av hårt skiffer (Grauvacke). Mest planterade druvsort är Riesling som står för ungefär 70 procent av den planterade arealen följt av Spätburgunder, Müller- Thurgau och Kerner. Bereich: Loreley, Siebengebirge Mosel Distriktet omfattar floden Mosel från franska gränsen till dess utflöde i Rhen vid Koblenz, samt bifloderna Saar och Ruwer i närheten av staden Trier. Det här är ett av Tysklands förnämsta vindistrikt. Vinrankorna växer i branta lägen, ibland svindlande höga, och tack vare flodens vindlingar bildas många skyddade sydlägen. Högt uppe på sluttningarna dominerar stenig skiffer och Riesling odlas där. Riesling är också regionens mest planterade druvsort och står för mer än 50 procent av den planterade arelaen. Vinerna kan vara ytterst eleganta och saknar kanske motstycke bland världens vita viner. Längre ner i dalarna har man kraftigare lerjordar och där odlas huvudsakligen Müller- Thurgau för enklare viner.

8 Bereich Burg Cochem, Bernkastel, Ruwertal, Saar, Obermosel, Moseltor Exempel på praktiskt tvåbetygsprov Mosel Vitt vin Druva Land Region Riesling Tyskland Mosel Nahe Nahe ligger väster om Rheingau vid floden Nahe som är en biflod till Rhen. Klimatet är milt med risk för vårfrost. I den norra delen av regionen finns det delar som påverkas av de svala vindar från det tyska höglandet vilket ger en längre mognadssäsong som resulterar i aromatiska viner med hög syra. Nahe är den vinregion i Tyskland som flest olika typer av jordmåner, över 180 typer finns här, bl.a. porfyr, lerjord, granit, skiffer och kvart, det här innebär också en stor variation av vinernas karaktär. 75 procent av de viner som produceras är vita och Riesling är den mest planterade druvsorten följt av Müller- Thurgau och Dornfelder. Bereich: Nahetahl Pfalz Distriktet kallades tidigare Rheinpfalz. Det gränsar i norr till Rheinhessen och i söder till Frankrike. Pfalz är tillsammans med Rheinhessen den region som producerar mest vin, cirka 25 procent av landets totala produktion. Odlingarna ligger ungefär tio km från Rhen i skydd av Haardtbergen och har den högsta medeltemperaturen i Tyskland. Klimatet är milt och jordmånen består framför allt av lätta sandjordar, ibland på basaltgrund. Inflytandet från Alsace i söder är betydande, men tyvärr går inriktningen mer mot kvantitet är kvalitet. Müller- thurgau är den mest odlade druvan. På de bästa lägena odlas naturligtvis riesling för högtstående kvalitetsviner, men även silvaner och andra druvor. Pfalz har också en viktig och ökande rödvinsproduktion. Bereich: Mittelhaardt- Deutsche Weinstraße, Südliche Weinstraße Rheingau

9 Distriktet sträcker sig från Hochheim vid floden Main till Lorch vid gränsen till Mittelrhein. Rheingau står för cirka tre procent av Tysklands produktion men anses vara det ledande vindistriktet. Odlingen består till 80 procent av riesling och kvaliteten är mycket hög, vilket beror på en lång, sammanhängande södersluttning mot floden Rhen. Jordmånen är grusig sand på skiffer som ger gynnsamma odlingsförhållanden genom att vara porös och lätt att värma upp. Här blir vinerna fylliga och karaktärsfyllda med mogen doft och distinkt syra. Ett antal vinodlare i distriktet har slutit sig samman för att säkerställa hög kvalitet på vinerna. De viner som uppfyller en rad stränga kvalitetskrav kallas chartaviner och får säljas med beteckningen på etiketten. Mycket av den tyska vinhistorien har sitt ursprung i Rheingau och dess gamla kloster och vingods. Exempel är upptäckten av ädelröta och lanseringen av spätlese. Bereich: Johannisberg Exempel på praktisk tvåbetygsprov Rheingau Vitt vin Druva Land Region Riesling Tyskland Rheingau Rheinhessen Rheinhessen är till ytan det största distriktet. Ungefär 25 procent av den tyska vinproduktionen finns här. Distriktet ligger mellan floderna Nahe och Rhen. Klimatet är milt och berggrunden består av kalksten och sandsten, ibland täckt av löss eller märgel. Här odlas mest müller- thurgau och silvaner, men de bästa vinerna görs på riesling, odlad längs Rhenfronten i närheten av Nierstein. Rheinhessen är källan till mer än hälften av all liebfraumilch som produceras, men även om distriktets utbud till stor del består av mediokra viner finns vid Nierstein ypperliga lägen som producerar viner väl i klass med vinerna från Pfalz Bereich: Bingen, Nierstein, Wonnegau Saale- Unstrut Saale- Unstrut ligger på den 51:e breddgraden och är Tysklands nordligaste vindistrikt. Här möts floderna Elbe, Saale och Unstrut. Det har odlats vin här sedan år 998. Klimatet är kontinentalt med

10 varma och torra somrar och kalla vintrar. Jordmånen består av färgad sandsten på en bergrund av kalksten. Mest planterade druvsorter är Müller- Thurgau, Weissburgunder och Silvaner. Bereich: Scholoss Neuenburg, Thüringen, Mansfelder Steen Sachsen Sachsen ligger på den 51:e breddgranden och är Tysklands östligaste vinregion. Regionen ligger vid floden Elbe och är en av landets minsta vinregioner. Det är kontinentalt klimat med torra heta somrar och kalla vintrar. Jordmånen domineras av lerjord och sand på en berggrund av gnejs och granit. Bereich: Dresden, Eisertal, Meißen Würtemberg Würtemberg ligger i södra Tyskland öster om Baden vid floden Neckar. Klimatet är milt och tack vara Schwabenbergen i öster blir den en långsam mognad för druvorna trots det sydliga läget. Det är varierande jordmån med bl.a. lera, keuper, sandsten och musselkalk. Det här är av två regioner där de röda vinerna dominerar och mest planterade druvsort Trollinger följt av Riesling och Schwarzreisling. Bereich: Württembergischer Bodensee, Bayerischer Bodensee, Kocher- Jagst- Tauber, Oberer Neckar, Remstal- Stuttgart, Württembergisch Unterland Druvsynonymer Grauburgunder Lemberger Ruländer Schwarchriesling Spätburgunder Weissburgunder Pinot Gris Blaufränkisch, Kékfrankos Pinot Gris Pinot Meunier Pinot Noir Pinot Blanc

11 Österrike Produktion: hl/år Areal: ha Mest odlade druvsorter: Blå: Zweigelt (14,1 %), Blaufränkisch (7,0 %) Gröna: Grüner Veltliner (29,4 %), Welchriesling (7,8 %) Trots att snart 30 år har gått så är det många som fortfarande förknippar Österrike med glykolskandalen 1985, med lite distans det bästa som har hänt Österrike som vinland eftersom efterspelet medförde en extrem kvalitetshöjning av vinerna. Historia Det finns arkeoligiska bevis för att det har odlats vin i Traisental för år sedan. Druvkärnor har hittats i urnor i Zagerdorf som härrör från 700 år f.kr. Romarna utvecklade vinodlingen i landet, bl.a genom kejsaren Probus, som började plantera druvor norr om alperna. Efter romarrikets fall blev det en vinmässig nedgång sedan landet invaderades av bl.a. slaver, västgoter och avarer. Vinodlingen utvecklades sedan av kyrkan och 1359 introducerade Rudolf IV den förska vinskatten Ungeld. Under talet fick vinnäringen ytterligare ett uppsving som sedemera bromsades upp av det trettioåriga kriget. I augusti 1784 föddes den österrikiska traditionen heuriger genom ett kejserligt dekret som gav alla vinodlare möjligheten att sälja sina egenodlade jordbruksprodukter och viner året om. Under talet drabbades landet av svampsjukdomar som gråmögel och mjöldag, som en följd av dessa sjukdomar bildades det nationella institutet för vinodling och önologi i Klosterneuburg Vinlusen kom till Österrike 1872 och utplånade merparten av vinodlingarna i landet och det tog decennier för vinindustrin att återhämta sig, det positiva var att lågkvalitativa druvsorter ersattes med bättre, bl.a. Grüner Veltliner. Efter första världskriget var Österrike den tredje största vinproducerande landet i världen, merparten exporterades i bulk för att blandas med viner från bl.a Tyskland. Denna utveckling fortsatte efter andra världskriget och merparten av det som producerades under 1980-

12 talet var ointressante viner som exporterades till i första hand Tyskland, så m.a.o. kommer glykolskandandalen som en räddande ängel. År 2014 var Österrike nummer 17 bland de vinproducerande länderna i världen med en produktion på 2,8 miljoner hektoliter. I dag står vita viner för 65 procuent av produktionen, en minskning med 10 procent sedan Vinlagar & klassificering Den österrikiska vinlagsstiftningen har anpassats till den nya EU- lagsstiftningen. Vin utan geografiskt ursprung Denna klass hette fram till och med 2009 bordsviner. Det enda som behöver anges är vilket land vinet kommer ifrån. Det är möjligt att ange druvsort och årgång, men inte druvsorter som anger ett ursprung, exempelvis Weissburgunder, Blauer Burgunder eller Blaufränkisch. Viner med geografiskt ursprung Här finns två klasser Viner med skyddat geografiskt ursprung (PGI, Protected Geografical Indication) och Viner med skyddad ursprungsbeteckning (PDO, Protected Designation of Orgin). Viner med skyddat geografiskt ursprung Här används fortfarande beteckningen Lantwein och det måste komma från något av Österrikes tre vinodlingsområden Weinland (Niederösterreich, Burgenland och Wien), Bergland (Oberösterreich, Salzburg, Kärnten, Tirol och Vorarlberg) eller Steirerland (Steiermark). Viner med skyddad ursprungsbeteckning Här används beteckningen Qualitätswein. Ett Qualitätswein skall komma från en vinregion och vara gjort på en eller flera av de 35 tillåtna druvsorterna. Det finns två typer av indelningar, vinregioner, det är de nio som är förbundsrepubliker Niederösterreich, Burgenland, Wien, Bergland, Oberösterreich, Salzburg, Kärnten, Tirol, Vorarlberg och Steiermark och sedan de 16 specifika vindistrikt, av dessa är 9 DAC- distrikt, DAC är ett distrikttypiskt vin. Även Prädikatswen går under klassen Qualitätswein. Här är druvmustens specifika vikt är utgångspunkt för vinets klassificering och

13 det gäller vita och söta viner. Druvmustens specifika vikt mäts i grader KMW (Klosterneuburger Mustwaage). Graderna anges i förhållande till vattnets specifika vikt, gram/liter. Om musten mäts till exempelvis gram/liter säger man att musten mäter 20 grader KMW (5 gram är 1 KMW). Qualitätswein: Minimum 15 o KMW, vinet kommer från ett av de 16 vindistrikten och skall vara gjort på en eller flera av de tillåtna 35 druvsorterna. Chaptalisering tillåtet. Kabinett: Minimum 17 o KMW, chaptalisering tillåtet. Prädikatswein. Chaptalisering inte får förekomma. Sju predikat ingår i Prädikatswein: Spätlese: Minimum 19 o KMW Från sen skörd. Viner från dessa klasser kan vara torra, halvtorra eller ha viss sötma. Auslese: Minimum 21 o KMW, från väl mogna eller övermogna klasar av druvor. Dessa viner är vanligen söta, men kan jäsas ut och bli torra. Beerenauslese: Minimum 25 o KMW,från speciellt utvalda, övermogna druvor, till stor del angripna av ädelröta. Eiswein: Minimum 25 o KMW, har skördats och pressats i fruset tillstånd. Musten blir mycket koncentrerad både vad gäller sötma och syra. Strohwein/Schilfwein: Minimum 25 o KMW, från druvor som har torkat på halmbädd i minst tre månader. Ausbruch: Minimum 27 o KMW, från ädelrötade eller naturligt torkade druvor. Trockenbeerenauslese: Minimum 30 o KMW Från övermogna druvor som under inverkan av ädelröta skrumpnar till russinkonsistens. Vinerna blir mycket söta och extremt koncentrerade med lång och intensiv arom. Dessa viner framställs endast vissa gynnsamma år. Kvalitetsvinerna måste komma från ett av de 16 kvalitetsdistrikten. Beteckningen sekt får bara mousserande viner på importerade druvor, medan Österreiches sekt är framställt på druvor som odlats i Tyskland. För att få kvalitetsbeteckningen. DAC (Districtus Austriae Controllatus) Ett distriktspecifikt vin. Det innebär att det bygger på det romanska systemet att beteckna viner, vilket innebär att det har en speciell smakprofil och kommer från en specifikt ursprung.

14 Det finns för närvarande nio DAC- distrikt (november 2014) Weinviertel DAC (Grüner Veltliner) Traisental DAC (Grüner Veltliner eller Riesling) Kremstal DAC (Grüner Veltliner eller Riesling) Kamptal DAC (Grüner Veltliner eller Riesling) Neusiedlersee DAC (Zweigelt) Leithaberg DAC (Grüner Veltliner, Weissburgunder, Chardonnay, Neuburger eller Blaufränkisch) Mittelburgenland DAC (Blaufränkisch) Eisenberg DAC (Blaufränkisch) Wiener Gemischter Satz DAC (Minst tre gröna druvor som är planterade i samma vingård, den högsta andelen av en druvsort får vara högst 50 procent och den tredje högsta minst 10 procent). Druvsorter Druvsorter som är markerade med * finns mer utförligt beskrivna i druvbilagan. Grüner Veltliner* Österrikes mest odlade druvsort, planterad på 29 procent av arealen, en minskning med sju procent på 15 år. Naturlig korsning på Traminer och St Georgen. Det görs allt från lätta friska viner till kraftfulla prädikatsviner. Framträdande aromer är kryddpeppar, persika och burkpäron. Welchriesling Den näst mest odlade gröna druvsorten. En användbar druvsort som används till både bordsviner, mousserande viner och prädikatsviner. Hög fruktsyra och fruktiga aromer med inslag av gröna äpplen och citrus. Weissburgunder (Pinot Blanc, Klevner) En mutation på Grauburgunder (Pinot Gris). Behöver bra vingårdslägen för att producera kvalitetsviner.

15 Riesling * Riesling är en druvsort som en på frammarsch i Österrike och planteringarna har ökat med 13 procent de 15 senste åren. Högklassiga viner görs i Kamptal, Kremstal och Wachau. Zweigelt En nykorsning av St Laurent och Blaufränkisch som gjordes av Dr Fritz Zweiglet i Klosterneuburg Det är Österrikes mest planterade druvsort med 14 procent, en ökning med sex procent de senaste 15 åren. Kan ge kraftfulla viner med bra tanninstruktur. Framträdande dofter är charkuterier, rökighet och körsbär. Blaufränkisch (Lemberger, Kekfrankos) Österrikisk druvsort som med rätt hantering ger den kraftfulla viner med toner av körsbär och mörka plommon, hög fruktsyra och bra tanniner, har bra lagringspotential. St Laurent Kommer från Klosterneuburg och är döpt efter St Lawrencedagen, den 10 augusti då druvorna börjar ändra färg. Ger mörka viner med toner av körsbär och moreller. Vinregioner Niederösterreich Österrikes största vinregion och står för närmare 60 procent av landets vinproduktion. Karaktärsdruvan är Grüner Veltliner som är planterad på 44 procent av arealen. Regionen är indelad i åtta vindistrikt Carnuntum, Kamptal, Kremstal, Thermenregion, Traisental, Wachau, Wagram och Weinviertel, som är indelade i tre klimatzoner. Weinviertel i norr, regionerna kring Donau och väster om Wien samt det varmare Pannonien i sydöstra delen av regionen. Carnuntum Ett litet distriktet som sträcker sig från Wien i väst till den slovakiska gränsen i öster. Klimatet kontinentalt med heta somrar och kalla vintrar. Jordmånen består av grus- och lerjordar, där de mest planterade druvsorterna Zweigelt och Blaufränkisch trivs utmärkt.

16 Kända vinbyar: Göttlesbrunn, Arbesthal, Höflein, Petronell, Prellenkirchen. Kamptal Kamptal har fått sitt namn från floden Kamp som rinner genom distriktet. Här finns också Österrikes mestproducerande vinby, Langenlois. Klimatet påverkas av det varma Pannonien och det svalare Waldviertel i nordväst vilket ger en kombintaion av dagar och svala nätter vilket ger en långsam mognad av druvorna. Det är en varierande jordmån från grus- och lerjordar till kristallisk röd sandsten, detta på en berggrund som är 320 till 350 miljoner år bestående av vulkaniska partiklar och en gammal flodbädd. Jordarna i kombination med klimatet ger en stor variation i vinerna. Mest planterade druvsorter är Grüner Veltliner och Riesling och det är också de som används i DAC Kamptal. Kända vinbyar: Langenlois, Zöbing, Gobelsburg, Kammern, Strass. Kremstal Kremstal har fått sitt nam från staden Krems och ligger vid Donau. Även här påverkas klimatet av det varma Pannonien och det svalare Waldviertel vilket är utmärkt för druvornas mognad. Jordmånen varier från bergigt runt Krems till djup lösjord öster om staden. Mest planterade druvsorter är Grüner Veltliner och Riesling, vilka också är druvsorterna i DAC Kremstal. Kända vinbyar: Stein, Krems, Senftenberg, Rohrendorf, Gedersdorf, Furth. Thermenregion Thermenregion som ligger söder om Wien. Distriktet skapades så sent som 1985 i samband med den nya vinlagstiftningen, men det har odlats vin här i mer än 2000 år. Mest kända vinby är Gumpoldskirchen. Klimatet påverkas i första hand av Pannonien och somrarna är varma och höstarna torra. Jordmånen består lerjord på på en bergrund bestående av ihoppressad grus, sand, musslor och snäckor. Mest planterade druvsorter är de gröna Zierfandler och Rotgipfler samt de blå St.Laurent och Pinot Noir. Kända vinbyar: Gumpoldskirchen, Traiskirchen, Pfaffstätten, Baden, Sooß, Bad Vöslau, Tattendorf. Traisental

17 En litet litet vindistrikt på 790 hektar. Vinrankorna är planterade på smala terasser med torr kalkartad grusjord. Det speciella klimatet där värmen från Pannonien möter de svala vindarna från alperna ger varma dagar och kalla nätter, vilket ger syrliga viner med härlig aromstruktur. Mest planterade druvsorter är Grüner Veltliner (60 procent) och Riesling. Kända vinbyar: Nussdorf, Reichersdorf, Inzersdorf, Traismauer, Herzogenburg. Wachau Wachau är på UNESCOS världsarvslista, detta distrikt ligger vid Donau mellan byarna Melk och Krems. På Riesling och Grüner Veltliner planterade på de brant lutande terassodlingrna produceras några av världens bästa vita viner. Klimatet påverkas både av Pannonien och Atlanten. Varje vingårdsläge har sitt eget mikroklimat beroende på solexponering, lutning och jordmån. Wachau har ett eget klassificeringssystem där de vita torra vinerna är indelade i tre kategorier beroende på naturlig alkoholhalt. Steinfeder Aromatiska lätt viner med alkoholhalt upp till 11,5 procent. Federspeil Alkoholhalt mellan 11,5 och 12,5 procent. Smaragd Sent skörda druvor som ger rika och kraftfulla torra viner. Kända vinbyar: Spitz, Arnsdorf, Wösendorf, Joching, Weißenkirchen, Dürnstein, Loiben, Rossatz, Mautern. Wagram Wagram sträcker ut sig på den norra sidan om Donau, fram till 2007 hette distriktet Donauland. Distriktet är hemvist för den berömda vinbyn Klosterneuburg. Jordmånen består av lager av lössjord som formerades under istiden på en berggrund av havsavlagrinar och grusjord från floden. Mest planterade druvsorter är Grüner Veltliner, Riesling och Roter Veltliner.

18 Kända vinbyar: Feuersbrunn, Fels, Grossriedenthal, Gösing, Kirchberg, Großweikersdorf, Klosterneuburg. Weinviertel Weinviertel är Österrikes största vindistrikt och står för nästan 30 procent av landets vinproduktion. Distriktet sträcker sig från Donau i söder till Tjeckien i norr och Manhartsberg i väst till Slovakien i öster. Distriktet kan delas in i tre subregioner beroende på jordmån och klimat. Den dominerande druvsorten är Grüner Veltliner och på den görs också Weinviertel DAC och Weinviertel DAC Reserve. Kända vinbyar: Röschitz, Retz, Haugsdorf, Falkenstein, Poysdorf, Herrnbaumgarten, Wolkersdorf, Mannersdorf. Exempel på praktiskt tvåbetygsprov Niederösterreich Vitt vin Druva Land Region Grüner Veltliner Österrike Niederösterreich Burgenland Burgenland är Österrikes näst största vinregion och står för närmare 30 procent av vinproduktionen i landet. Regionen består av fyra distrikt Eisenberg/Südburgenland, Leithaberg/Neusiedlersee- Hügelland, Mittelburgenland och Neuisiedlersee. De är främst känt för sina kraftfulla röda och sina botrytiserade söta viner. Eisenberg/Südburgenland Ett litet vindistrikt (498 hektar) som mestadels består av hobbyodlare. Merparten av det vin som produceras konsumeras lokalt. Distriktets karaktärsdruva Blaufränkisch trivs utmärkt på de olika typerna av lerjordar.

19 Kända vinbyar: Eisenberg, Deutsch Schützen, Rechnitz Leithaberg/Neusiedlersee- Hügelland Leithaberg ligger på Neusiedlersees västra strand och det varierande klimatet innebär att det finns många olika vintyper som kommer härifrån. Mest känt är det ädelsöta vinet Ruster Ausbruch från staden Rust. Från Leithabirge kommer de torra vita och röda vinerna som är klassificerade DAC Leithaberg. De vita vinerna är gjorda på Weissburgunder (Pinot Blanc), Chardonnay, Neuburger och Grüner Veltliner. De röda vinerna har Blaufränksich som karaktärsdruva och det är tillåtet att blanda in upp till 15 procent bestående av Zweigelt, St Laurent eller Pinot Noir. Kända vinbyar: Jois, Winden, Purbach, Donnerskirchen, Schützen, Oggau, Mörbisch, Großhöflein. Mittelburgenland Det här är centrum för röda viner i Österrike och den dominerande druvsorten är Blaufränkisch, men det görs också utmärkta röda viner på Zweigelt och Cabernet Sauvignon. Mittelburgenland DAC görs på 100 procent Blaufränkisch. De topografiska och klimatiska förutsättningarna för vinodling är utmärkta. Distriktet skyddas av Sopronbergen i i norr och Kozsegbergen i söder. Torra och varma vindar kommer från Pannonien i öster, de djupa lerjordarna håller kvar regnvattnet något som är bra under perioder med lite regn. Kända vinbyar: Neckenmarkt, Horitschon, Deutschkreutz, Lutzmannsburg. Neusiedlersee Distriktet Neusiedlersee står för mer än 50 procent av produktionen i Burgeland. Distriktet ligger på den östra sidan av sjön Neusiedlersee. Klimatet påverkas av Pannonien vilket ger heta somrar och kalla vintrar. Höstarna är dimmiga och fuktiga vilket ger idealiska förhållanden för ädelrötan att utvecklas på druvornas skal och i det här distriktet görs några av världens bästa söta viner. Det är en stor variation i jordmån med allt från lera, lösjord till sand och grus, vilket ger förutsättningar för många olika druvsorter att blomma ut. Mest planterade druvsorter är Zweigelt och Welchriesling. Kända vinbyar: Gols, Mönchhof, Halbturn, Podersdorf, Frauenkirchen, Illmitz, Apetlon, Andau.

20 Steiermark Steiermark består av de tre distrikten Vulkanland Steiermark (Süd- Oststeiermark), Südsteiermark och Weststeiermark. Vulkanland Steiermark (Süd- Oststeiermark) Distriktets specialitet är aromatiska viner på Traminer och merparten av dem säljs lokalt. Trots att distriktet är relativt litet (1 400 hektar) så odlas det mer druvsorter än i något annat distrikt i Österrike, här återfinns Welschriesling, Morillon (lokalt namn för Chardonnay), Weißburgunder (Pinot Blanc), Grauburgunder (Pinot Gris), Gelber Muskateller, olika typer av Traminer, Sauvignon Blanc och lite Riesling, tillsammans med olika blå druvor, speciellt Zweigelt. Klimatet är en kombination av torrt av varmt Pannoniskt och varmt och fuktigt Medelhavsklimat. Jordmånen består mestadels av vulkaniska jordar, sand, lösjord, skiffer och gnejs. Kända vinbyar: Hartberg, Fürstenfeld, Kapfenstein, St. Anna am Aigen, Klöch, Straden, Bad Gleichenberg. Südsteiermark Här görs några av världens bästa aromatiska viner på Sauvignon Blanc. Den varierande jordmånen bestående av bl.a. sandsten, skiffer, märgel och kalksten gör att även andra druvsorter som Welchriesling, Morillon (Chardonnay), Traminer och Gelber Muskateller trivs bra här. Det varma och fuktiga Medelhavsklimatet i kombination med kalla nätter ger en lång växtsäsong med långsam druvmognad och resultatet blir aromatiska viner. Kända vinbyar: Gamlitz, Ratsch, Berghausen, Spielfeld, Leutschach, Kitzeck. Weststeimermark Weststeiermark är hemvist för Schilcher eller som det korrekta namnet lyder Blauer Wildbacher. Det görs allt från friska och krispiga roséer till kraftfulla röda med bra tanninstruktur och mousserande. Både jordmån och klimat skiljer sig från granndistrikten. Jordmånen består av glimmig skiffersten och gnejs. Det är Medelhavsklimat med relativt mycket regn. Kända vinbyar: Stainz, St. Stefan ob Stainz, Deutschlandsberg

21 Wien Wien är både en vinregion och ett vindistrikt och har numera ett eget DAC, Gemischter Satz som är ett blandvin på minst tre druvsorter, där den dominerande druvsorten får ingå till max 50 procent och den minst förekommande till minst 10 procent. Wien har en lång vintradition, men har fram tills nu mest varit känt för sina enkla Heurigerviner. Kända vinlägen: Bisamberg, Nussberg, Kahlenberg, Georgenberg.