Hur svårt kan det va? att prioritera gång- och cykeltrafik i detaljplanearbetet en workshop för Skånes kommuner

Transkript

1 AB Åldermansgatan 13 SE Lund, Sweden telefon fax Stockholm: Barnhusgatan 16 SE Stockholm, Sweden telefon fax Göteborg: Barnhusgatan 1 SE Göteborg, Sweden telefon info@trivector.se bankgiro plusgiro org nr PM 2011:35 Hanna Wennberg Lena Smidfelt Rosqvist Hur svårt kan det va? att prioritera gång- och cykeltrafik i detaljplanearbetet en workshop för Skånes kommuner Syfte och upplägg I studien Hög prioritet för gång- och cykeltrafik i samhällsplaneringen fallstudier i skånska kommuner undersöks i vilken grad gång- och cykeltrafik fått hög prioritet och vad som påverka denna prioritering. Baserat på fallstudier i Malmö och Lund identifieras hinder och framgångsfaktorer för prioriteringen av gång- och cykeltrafik och råd för bättre prioritering tas fram. Studien har genomförts av på uppdrag av Hållbar Mobilitet Skåne och Trafikverket under september till december Den ingår som en del i Tillhåll 1, Delprojekt 6 Samverkan kring hållbar tillgänglighet i samhällsplaneringen. Studien rapporteras i en slutrapport (Trivector Rapport 2011:94) och presenteras på en workshop för Skånes kommuner den 2 december 2011 kl i HMSkånes lokaler i Malmö. Arrangör för workshopen är HMSkåne och har genom Hanna Wennberg och Lena Smidfelt Rosqvist varit processledare. Inbjudan till workshopen visas i Figur 1. Figur 1 Inbjudan till workshopen som distribuerades av HMSkåne till Skånes kommuner.

2 2 Syftet med workshopen är att sprida lärdomar och inspiration från studien till skånska kommuner och därmed öka kunskapen om hur arbetet med att ge gångoch cykeltrafik hög prioritet i samhällsplaneringen kan utvecklas. Erfarenhetsutbyte med kommuner ger också feedback till projektet och möjlighet att förbättra exempelvis de råd som föreslås i slutrapporten. Workshopens upplägg presenteras i Tabell 1. Sammanlagt deltog 28 personer där Trafikverket, Region Skåne, Naturskyddsföreningen, Hållbar Mobilitet Skåne och nio skånska kommuner fanns representerade (Tabell 2). Tabell 1 Workshopens upplägg Start Varaktighet Ämne min Inledning HMSkåne hälsar välkomna och introducerar Trivector presenterar bakgrund och aktuellt om gc-frågor min Presentation av resultat från studien (Trivector) min Diskussion: Vilka är fallgroparna i gång- och cykelplaneringen och hur undviker vi dem? Indelning i grupper om ca 6 personer: På blädderblock noteras fallgropar från studien. Gruppens uppgift är att diskutera: Fundera över de fallgropar som studien pekar ut och komplettera utifrån dina erfarenheter! Hur undviker vi fallgroparna? Vilka lösningar föreslår ni för respektive fallgrop? Gruppledaren noterar nytillkomna fallgropar (utöver de som studien bidragit med) och identifierade lösningar på blädderblocket min Gruppen rangordnar fallgroparna, dvs. fördelar pluppar (24 st) mellan sina lösningar. Man kan sätta alla pluppar på en lösning (den viktigaste) eller fördela ut dem. Plupparna symboliserar tillgängliga resurser min Presentation av råd och checklistor (Trivector) min Diskussion: Synpunkter på råd/checklistor I samma grupper som tidigare: På bordet finns råden från studien. Alla har också fått ut checklistorna. Gruppens uppgift är att diskutera: Fungerar de fem råden? Behöver de kompletteras? Fungerar checklistorna? Har de rätt omfattning och inriktning? Hur når vi ut med råden och checklistorna? Vem behöver dem? Gruppledaren antecknar gruppens synpunkter min Gruppledaren från varje grupp summerar kort diskussionen Lunch

3 3 Tabell 2 Deltagare i workshopen Namn Organisation Britt Carlsson-Green 1 Hållbar Mobilitet Skåne Magdalena Nilsson 1 Hållbar Mobilitet Skåne Marianne Nilsson Kävlinge kommun Mikael Anderson Kävlinge kommun Carin Holst Kristianstads kommun Anja Andrén Lomma kommun Linnea Qvarnström Lomma kommun Agneta Persson Lunds kommun Camilla Morland Malmö stad Leif Jönsson Malmö stad Lukas Lindgren Malmö stad Mårten Zetterman Malmö stad Peter Håkansson Malmö stad Margit Anderberg Naturskyddsföreningen Patrick Leijon Region Skåne/Öresund som cykelregion Charlotte Lundberg Svalövs kommun Jacob Levallius Svalövs kommun Jens Karlsson Svalövs kommun Håkan Bjurek Trafikverket Patrick Olsson Trafikverket Helena Rosenlind 1 Trafikverket Marie Larsson 1 Trafikverket Jack Bårström 1 Trafikverket Leif Roos Trelleborgs kommun, Tekniska nämnden Hanna Wennberg 2 AB Lena Smidfelt Rosqvist 2 AB Johanna Perlau Örkelljunga kommun Linnea Widing Östra Göinge kommun 1) Representerar arbetsgruppen på HMSkåne och Trafikverket som initierat studien 2) Processledare för workshopen

4 4 Tema 1: Vilka är fallgroparna för gång- och cykeltrafiken i planeringen? Hur undviks fallgroparna? I studien pekades sammanlagt 13 fallgropar ut som på olika sätt motverkade prioriteringen av gång- och cykeltrafik i kommunal planering (se Trivector Rapport 2011:94 för utförligare information om fallgroparna). Dessa presenterades för deltagarna, som sedan gruppvis diskuterade fallgroparna och hur man kan arbeta för att undvika dem. Diskussionen avslutades med att deltagarna fick fördela tillgängliga resurser (symboliserade av självhäftande pluppar ) på fallgroparna flest resurser skulle tilldelas de fallgropar de tyckte var mest relevant och viktigast att ta itu med. Varje grupp fick 24 pluggar att fördela. Fördelningen visas i Tabell 3. De största hindren för gång- och cykelfrågorna återfinns sent i planeringsprocessen. Deltagarna menar att man tappar lite av frågan hela tiden i processen, dvs. de goda intentionerna och kunskapen från måldokumenten försvinner allteftersom. Detta stämmer överens med de slutsatser som dras i studien att det är i detaljplaneringen då frågorna ställs på sin spets som gång- och cykelfrågor riskerar att kompromissas bort. Ett hinder är även byggskedet. Då kan frågan kompromissas bort, t ex att krav på cykelparkering glöms bort eller prioriteras ner vid bygglovsansökan eller att man bygger lösningar som inte är helt optimala för gång- och cykeltrafikanter. Ytterligare ett hinder är att allt inte är styrande, t ex är enbart sådant som regleras i detaljplanekartan juridiskt bindande. Studien lyfter fram att cykelparkering hanteras enbart i planbeskrivningen och regleras sällan i detaljplanekartan på samma sätt som bilparkering. Översiktsplanen och strategiska dokument är inte heller juridiskt bindande, men är ändå ett viktigt verktyg för att prioritera gång- och cykeltrafik i planeringen.

5 Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 5 Tabell 3 Fördelning av tillgängliga resurser på de fallgropar för gång- och cykelplaneringen som studien pekar ut (tillgängliga resurser symboliserades av självhäftande pluppar som deltagarna fick fördela varje grupp fick 24 pluppar att fördela). Summering Politisk vilja och inriktning Resurser Mål, strategier och riktlinjer Förankring Kunskap och innovation Ansvar Dialog och samarbete 3 3 Struktur och rutiner Motstående intressen Frimärksplanering 7 7 Helhetsgrepp Uppföljning, utvärdering och avstämning Se gång och cykel som två trafikslag Fallgroparna som presenteras i studien skulle kunna slås samman i andra kategorier då de till viss del är överlappande och påverkar varandra. En av diskussionsgrupperna gav följande förslag på kategorisering (Figur 2). Uppföljning, utvärdering och avstämning Politisk vilja och inriktning Ansvar Resurser Frimärksplanering Helhetsgrepp Mål, strategier och riktlinjer Förankring Motstående intressen Dialog och samarbete Struktur och rutiner Kunskap och innovation Se gång och cykel som två trafikslag Figur 2 Förslag på kategorisering av fallgroparna identifierade i studien.

6 6 Politisk vilja och inriktning För fallgropen politisk vilja och inriktning diskuterades följande problem och lösningar: Vi måste våga vara tydliga i politiken vad gäller att nedprioritera biltrafiken i exempelvis centrum. Vid majoritetsskifte i kommunen är det viktigt att hålla styrdokument/strategier så pass generellt hållna så de fungerar oavsett byte av politiskt styre. Resurser För fallgropen resurser diskuterades följande problem och lösningar: Brist på resurser för cykelplan och cykelvägar handlar om den politiska viljan. Frågan borde prioriteras minst lika högt som bilvägar och bilparkering. Någon grupp menar att vid införande av biltullar borde inkomna pengar dediceras till gc-projekt. En lösning som små kommuner kunde se är bidrag från Trafikverket till genomförande av cykelledsplaner (på samma sätt som för hastighetsplaner). Flera grupper diskuterade extern finansiering, t ex att det borde vara enklare att söka medel för gång- och cykelprojekt och exemplifierar med hur det är i Danmark. Kommunerna kan vara i ekonomisk otakt relativt varandra, vilket pekas ut som en fallgrop för den regionala cykelplaneringen. Trafikverket och Region Skåne kallar berörda kommuner till möte om t ex cykelutveckling och avsiktsförklaringar tas fram med 50 % bidrag där vissa kommuner medverkar och andra inte. Det är avgörande för takten att detta ligger i linje med kommunernas budgetplanering. Samarbete mellan kommuner vid t ex EU-ansökan kräver bl a stöd från regionen. Mål, strategier och riktlinjer För fallgropen mål, strategier och riktlinjer diskuterades följande problem och lösningar: Det är en dålig överblick av strategiska dokument. Man bör kartlägga dokumenten och kommunicera detta i organisationen. I sammanhanget är det också viktigt med samarbete redan i framtagningen av dokumenten, dvs. förankring sker vid dokumentens tillkomst. Översiktsplanen förverkligas inte alltid och förblir vision, vilket kan undvikas genom att översiktsplanen omsätts i en handlingsplan med tidplan och resurser. Här är det också viktigt att peka ut ansvariga för genomförandet samt att följa upp efterlevnaden. Ibland är det bättre att ha en trafikstrategi där gång- och cykeltrafiken behandlas tillsammans med övriga trafikslag än att ha en separat cykelstrategi, gångstrategi osv.

7 7 Förankring För fallgropen förankring diskuterades följande problem och lösningar: Det är viktigt att övergripande mål och strategiska dokument är förankrade och tydligt utpekade. Väl förankrade mål och planer är en förutsättning för ett paradigmskifte i planeringen. Det kräver samverkan över olika sektorer, t ex mellan projekteringsavdelning och drift & underhåll. Förankring handlar inte bara om förankring inom kommunens organisation. Några deltagare menar att kommunen ibland är herre och att kommuninvånarna är där nere. Det är viktigt att kommunicera kring kommunens strategi och att lyssna av invånarna. Det är viktigt att utse en person som är ansvarig för översiktsplanens genomförande. Att överföra översiktsplanens mål och intentioner till fördjupningar av översiktsplanen och planprogram liksom till en konkret handlingsplan är viktigt för att få ett mer användbart dokument. Politiker och ledning behöver träffas och diskutera frågor som rör hållbar planering kunskapshöjande aktiviteter är viktigt (såsom vi gör på denna workshop). En av diskussionsgrupperna refererar till Skånetrafiken och hur de har lyckats genom tydlig förankring. Duktiga tjänstemän som genomfört övergripande tankar hela vägen ner. Det kan vara lättare för Skånetrafiken än för en kommun i ett avseende Skånetrafiken har ju bara en fråga att ta hänsyn till. Det är viktigt med bred förankring för att undvika problem (t ex att tappa tråden) vid nytt styre. Tydliggöra kopplingen mellan ansvar och resurser att diskutera detta direkt efter översiktsplanens förankring. Förankringen försvåras av att det är flera olika förvaltningar/avdelningar som arbetar med frågan. Personligt engagemang hos enskilda tjänstemän diskuterades av flera deltagare. Eldsjälen är viktig (tyvärr kanske frågan borde vara bredare förankrad än så). Kunskap och innovation För fallgropen kunskap och innovation diskuterades följande problem och lösningar: Att införa nya värderingar i planeringen är viktigt, men tar tid. Det är viktigt att nya tankar och idéer är väl förmedlade till dem de berör. Några deltagare menar dock att det ser positivt ut att vi är väg åt rätt håll. Kunskapshöjande insatser är ett ständigt pågående arbete! De som planerar och bygger måste också cykla för att få kunskap och erfarenheter som de kan omsätta i sitt arbete. Det är t ex dålig skyltning vid

8 8 ombyggnader beror det på dålig kunskap? I sammanhanget gavs också förslaget att man kan arrangera cykelvägsinspektioner och/eller cykelförståelsekurser för politiker och tjänstemän för att aktualisera frågan. Utbildningen diskuterades också, dvs. att de som utbildas till fysiska planerare och arkitekter redan i sin grundutbildning borde få med sig kunskaper om hållbara transporter och gång- och cykelfrågor. Redan i grundutbildningen är det viktigt att skapa möjlighet till möten och samarbeten mellan de yrkesgrupper som kommer att arbeta tillsammans i framtiden, t ex mellan trafikingenjörer och planerare/arkitekter. Då grundläggas en ömsesidig förståelse och respekt för varandras professioner. Dialog och samarbete För fallgropen dialog och samarbete diskuterades följande problem och lösningar: Det är för lite samarbete mellan förvaltningar/avdelningar, vilket till viss del beror på brist på resurser och tid. Det är viktigt att identifiera ansvariga personer och möjliga kontaktvägar. Genom att arbeta för vi-känsla och gemensamma mål kan eventuellt revirtänk undvikas. Det är även viktigt att skapa möjligheter för mer mellankommunalt samarbete och här behövs även initiativ från andra aktörer än kommunerna, t ex Trafikverket och regionen. Struktur och rutiner För fallgropen struktur och rutiner diskuterades följande problem och lösningar: Att samordna kommunens insatser skapar synergieffekter och sparar pengar att göra rätt saker från början. Kommunen borde ställa tydliga krav på gc-utbyggnad vid exploatering. Motstående intressen För fallgropen motstående intressen diskuterades följande problem och lösningar: För att bättre hantera motstående intressen är det viktigt att samla all kompetens i början av projekten för gemensamt avstamp, att vara öppen för allas intressen, dokumentera avvägningar (vilka och varför) och verka för en god dialog och samarbete i största allmänhet. Det finns en stark lobby för biltrafiken och vägar t ex genom handeln och näringslivet, vilket saknas för cykel. En av diskussionsgrupperna menar att man ofta gör det lite lätt för sig i den övergripande planeringen genom att blunda för de konflikter som kan komma senare. Man borde bli bättre på att i tidigt skede identifiera och hantera potentiella målkonflikter. Frimärksplanering För fallgropen frimärksplanering diskuterades följande problem och lösningar: För att undvika frimärksplanering är det viktigt att göra områden från början, redan i planeringens tidiga skeden.

9 9 Redan när man börjar planera ett område så måste gång- och cykelfrågorna finnas där så att det blir en integrerad planering av bebyggelsen och infrastrukturen (och då inte bara tänka bilvägar, utan även gång- och cykelvägar!). Helhetsgrepp om detaljplaneområdet är viktigt att se till målpunkter i och utanför området, kollektivtrafiken i och utanför området, befintliga gångoch cykelinfrastruktur i och utanför området osv. Helhetsgrepp För fallgropen helhetsgrepp diskuterades följande problem och lösningar: Det är viktigt att arbeta med alla delar i planeringen för gång och cykel (bebyggelseplanering, infrastruktur, drift och underhåll, information och kommunikation, påverkansarbete osv.) och se till att dessa frågor fungerar tillsammans. När man talar om helhetsgrepp handlar det även om ett helhetsgrepp geografiskt och tidsmässigt. Vid framtagning av åtgärdsplan och genomförande av åtgärder är det viktigt att satsa på potentiella cyklister och i sammanhanget peka ut vilka dessa är för den aktuella kommunen. Planering för gång- och cykeltrafik är en process som implementeras i den kommunala planprocessen, t ex i fördjupningar av översiktsplanen och på detaljplanenivå. Däremot är frågan inte lika tydligt implementerad när det gäller drift och underhåll samt bygglovsskedet ett strukturellt problem. Drift och underhåll får för lite resurser! Planeringssidan måste också planera så att det fungerar rent praktiskt för drift- och underhållssidan att utföra sina uppdrag. En lösning är att involvera alla aktörer i arbetet, även drift och underhåll, och en förvaltningsövergripande planering. Uppföljning, utvärdering och avstämning För fallgropen uppföljning, utvärdering och avstämning diskuterades följande problem och lösningar: Det förekommer lite eller nästan obefintlig uppföljning och utvärdering i planeringen, inte bara när det gäller gång- och cykeltrafiken. Så har det alltid varit. Uppföljning är viktigt för att lära till nästa gång och för att påvisa och motivera investeringars värde. Det är viktigt att alla förvaltningar/avdelningar följer upp sitt arbete. Några deltagare menade att driften granskar gång- och cykelvägar från bilrutan, vilket inte alltid är det bästa sättet. Se gång och cykel som två trafikslag För fallgropen se gång och cykel som två trafikslag diskuterades följande problem och lösningar:

10 10 Det är viktigt att även lyfta gångfrågorna i planeringen, så att man inte bara hantera cykelfrågor. Att göra gång till en stark trend. Ibland tar också gångfrågorna över i planeringen, t ex att konskevensen blir att cyklister ska cykla i gångfart. Det är viktigt att se till båda trafikslagens behov och förutsättningar de ska inte utformas på bekostnad av varandra (snarare på bekostnad av biltrafiken). Gång- och cykelmiljöer bör utformas så att de passar båda trafikslagen. Här är tydlighet viktig vad är avsikten med planeringen/utformningen? Tema 2: Råd och checklistor för bättre prioritering av gång- och cykeltrafik i planeringen I studien föreslås fem råd som sedan preciseras ytterligare (se Trivector Rapport 2011:94 för utförligare information om råden och dess preciseringar). Studien föreslår även två checklistor: en för användning på strategisk nivå (t ex vid framtagning av översiktsplan och/eller strategiska dokument rörande gång- och cykeltrafik) och en för detaljplanering. Dessa råd och checklistor presenterades för deltagarna på workshopen, som sedan fick diskutera deras användbarhet och hur de kan implementeras. Synpunkter på de fem råden Råden upplevdes självklara och logiska. För de kommuner som redan arbetar aktivt med gång- och cykelfrågor kan några råd till och med upplevas alltför självklara. Råden ser dock ut att kunna fungera i stort det går att anpassa arbetsprocessen efter råden. Viss anpassning av råden till lokala förutsättningar och omständigheter kan behövas och det är såklart upp till den enskilda kommunen att göra denna anpassning.

11 11 Samtidigt finns det också risk att det blir för mycket information. Någon menade att vi ibland behöver mer verkstad, mindre snack. Mycket tid och energi läggs på strategier och dokument. Däremot saknas ofta en plan och resurser för genomförande. Råden fungerar säkert fram till genomförandet det är där problemet finns. Mycket handlar om den goda viljan, menar några deltagare. Man kan ha följt en checklista till punkt och pricka, men i slutändan kan resultatet skilja sig mycket åt beroende på att det är olika byggherrar. Det är också svårt att få med de mjuka värdena. Man kan göra allt rätt enligt checklistan, men det blir ingen stadsdel för människor ändå. Förankringen på ledningsnivå bör ske hos både politiker och högre tjänstemän. Deltagarna tog upp frågan om att arbeta med helheten genom planprocessen och att planhandläggarna ser trafiken som en del av helheten. Råden bör kompletteras med att det finns en gemensam målbild över helheten i ÖP eller FÖP etc. i samband med förankringen. Det krävs också ett aktivt beslut för satsningen som inkluderar att tillräckliga resurser och kompetens finns eller att ställningstagande görs om att behov finns att ta in externa resurser. Det bör också klargöras i vilken budget/budgetar som resurser avsätts för arbete med helhetssyn och förvaltningsöverskridande frågor i planprocessen. En utmaning idag är att detaljplanearbetet är omfattande och resurskrävande redan och att tidplanen ofta är knapp. När det gäller rådet om Etablera en effektive struktur för planeringen (råd 4) föreslår deltagarna att en rutin skulle kunna upprättas för avstämning av helhetsgreppet kring bebyggelse och trafik i olika skeden längs hela planprocessen. Dessutom att metoder eller nya former för planering bör tillämpas för att genomföra planering i samarbete inom kommunen och med andra intressenter. Uppföljning och utvärdering är viktigt men svårt. Det tar tid innan en dålig detaljplan ger avtryck i kommunmätningar, menade några deltagare. I mindre kommuner kan det saknas en trafikplanerare som utgör en viktig länk mellan plan- respektive tekniska/gatuförvaltningen. I större kommuner som Malmö finns trafikplanerare som lägger 80 % av sin tjänst på plangranskning. Frågan är om lösningen skulle kunna vara att kommuner delar på en anställd trafikplanerare? Deltagarna trodde inte det med utgångspunkt i gjorda försök som i t ex Vellinge och Svedala, där det ej fungerade då trafikplaneraren blev alltför splittrad mellan organisationer. Kanske en inhyrd (eventuellt gemensam) konsult skulle kunna arbeta utan att bli splittrad på samma sätt? Nackdelar med en konsult är att lobbying uteblir och att kontinuitet riskerar att inte upprätthållas. Gång- och cykelfrågor har idag låg status. Deltagarna menade dock att frågan inte kan skötas med lillfingret. Ett mer systematiskt arbetssätt för gång- och cykelfrågor kan bidra till att höja statusen. Även samhällsekonomiska kalkyler är viktiga för att visa nyttan med cykelinfrastruktur. Det viktiga är att det finns en politisk vilja och att denna är kopplad till nuläget. Kommunen måste visa på en vilja till förändring och sätta konkreta mål för gcplaneringen. Vi behöver en parkeringsnorm som talar om hur många meter från huvudentrén som cykelparkeringen måste finnas inom. På så vis kan då kan de som beviljar bygglov påverka. Sedan är det också viktigt att beskriva vilka konsekvenserna är för andra intressen.

12 12 Synpunkter på checklistorna Checklistor kan vara användbara för att säkerställa att viktiga frågor kommer med i planeringen, inte minst fyller den en viktig funktion för dokumentation och uppföljning och kan användas vid plangranskning. Tanken med checklistorna är dock att de även ska vara en stöttepelare under planeringens gång. Samtidigt finns det nackdelar och utmaningar förknippade med checklistor (inte minst att få planerare att använda dem). Generellt bör antalet punkter/frågor i checklistorna ses över så att det inte blir för mycket information. Vissa kommuner (liksom vissa personer) har större behov av checklistor än andra. Precis som för råden är det upp till den enskilda kommunen att anpassa checklistorna efter sina behov och förutsättningar. Checklistorna måste exempelvis harmonisera med befintliga mål och strategier i kommunen. Risken med att säkra en prioritering av gc-trafik genom checklistor är att de reduceras till ingenjörsfrågor, när de i själva verket är samhällsmål. Motsvarande frågor måste komma upp i tidigt skede och på övergripande nivå i strategiska program, som strategier och principer, som förankras i hela organisationen. I kommuner där strategiska program saknas striden om gc-frågorna tas på nytt i varje ny detaljplan. I checklistan för detaljplaneringen saknas hur grönområden respektive tunnlar längs gc-vägar påverkar tryggheten för gc-trafikanter, även om det finns belysning. En diskussion fördes om hur funktion för cykelstråk kan utgöra grund för prioritering. På Malmö stad har man tidigare satsat på cykelvägar i bostadsområden, men börjar nu komplettera med stråk för pendling som i Köpenhamn. En deltagare tog också upp frågan om på vilka stråk man bör prioritera belysning, dvs. i stråk för arbets- och skolresor, medan det i rekreationsstråk ofta inte behöver vara belyst. En deltagare ansåg att trafiksäkerheten i korsningspunkter samt anslutningspunkter mellan cykelvägnät och gatunät både i och utanför bostadsområden saknas i checklistan. Något man ville lägga till var att tillräcklig allmän platsmark planläggs för att säkra sikt i korsningar med runda hörn. Detta kan dock vara ett motstående intresse med det arkitektoniska. Hur når vi ut med råd och checklistor? Råden och checklistorna är bra om de används. En utmaning är att nå ut med föreslagna råd och checklistor till kommunerna och där spelar centrala och regionala myndigheter en viktig roll för spridningen. Nästa utmaning är att få enskilda planerare att använda checklistor i det dagliga arbetet. Det är olika ansvar för olika delar av planeringsprocessen (från ÖP till DP) dvs. olika mottagare av råden. Samma checklistor ska användas av alla på kommunen för att verkligen få genomslag i kommunens planering. Det är lättare att få planerare att använda checklistor och liknande verktyg om de är anpassade till rådande förutsättningar i kommunen och synkroniserade med kommunens mål, andra verktyg osv. Denna anpassning av generella råd och checklistor till kommunspecifika hjälpmedel görs med fördel i samarbete med de som ska använda hjälpmedlen. Deltagarna var överens om att en nyckel för förverkligande av dessa råd är en spindel på kommunen som äger frågan och kan ta ansvar för att hela kedjan/processen följs. Man lyfte fram att resultaten till stor del styrs av vilken organisation som finns och vilka personer som ingår, vad de har för kompetens och drivkraft.