ordförande i Yrkesmentorer inom Rotary Ideell förening.

Transkript

1 Förord Som ordförande för Yrkesmentorer inom Rotary ideell förening har jag haft glädjen att få delta i ett viktigt humanistiskt arbete i Rotarys regi. Vi gavs möjligheten att genomföra ett projekt för invandrare med en kvalificerad yrkesutbildning genom att utnyttja Rotarys sociala yrkesnätverk. För denna uppgift inrymdes detta arbete naturligt inom ramen för den nybildade föreningen. Denna förening har till uppgift att skapa en organisation för att erbjuda mentorer till ett stort antal adepter över hela Västra Götaland och Halland. Visst var det trögt i början men den energi och den vilja till att göra en insats som demonstrerats i projektet är imponerande. Till dags dato har 176 mentorer på något sätt varit engagerade i 180 adepter. De flesta mentorerna har upplevt en spännande period när man fått träffa personer med helt andra erfarenhet från helt andra länder och kulturer vi är vana vid. Att få ta del av dessa personers önskningar och ambitioner har varit inspirerande liksom att få känna hur mycket det betyder för dem att någon vill ge råd och stöd och guidning in till det svenska arbetslivet. Att få visa vad Rotary kan åstadkomma ger en annan slags stolthet. Jag vill tacka alla som är och hoppas vi kommer att vara engagerade som mentorer för de invandrare som inte har egna nätverk här i landet även framgent.

2 Jag vill också tacka de lokala kontaktpersoner som gjort ett fantastiskt arbete för att koppla ihop adepterna med lämpliga mentorer utom och inom Rotary ett av världens största sociala yrkesnätverk. ordförande i Yrkesmentorer inom Rotary Ideell förening. Vill du veta mer? Maila till: info@yrkesmentorer.se eller besök vår hemsida:

3 Innehållsförteckning Förord 1 Innehållsförteckning 3 Varför får inte utländska akademiker jobb? 4 Upplägget 5 Starten 6 Adepterna 7 Motivation 7 Rörlighet 8 Språket 8 Några adepters resa 9 Mentorerna 12 Mentorsuppdraget 14 Att vara mentor 15 Administrationen 18 Seminarieverksamheten 19 Praktikplatser 20 Resultaten 21 Framtiden 23

4 Varför får inte utländska akademiker jobb? Sommaren 2010 möttes några personer från västsvenska Rotaryklubbar som var och en på sitt sätt hade sett hur utländska akademiker och yrkesutbildade hade svårt att hitta rätt på arbetsmarknaden. Det var dels några medlemmar i Landvetter Råda Rotaryklubb, som hade en önskan att få göra något för gruppen men inte fick fram adepter, dels några medlemmar som under en lång följd av år arbetat med de problem som finns i processen mot arbete för läkare från tredje land. Insikten kom att Rotarys nätverk genom att ställa upp som mentorer för akademiskt skolade invandrare skulle kunna bli en viktig pusselbit för det sista steget mot arbete. Med sitt humanistiska engagemang och struktur som yrkesnätverk skulle Rotary kunna vara en kraft som kan erbjuda något ytterligare utöver de offentliga institutionerna och ge invandrade akademiker ett kompletterande stöd för att komma in i arbetslivet. I början var det sju Rotaryklubbar i Västsverige, som med stor iver tog sig an uppgiften att föra ut information till alla möjliga instanser för att både få tag i lämpliga adepter och mentorer till dessa. Efter hand har verksamheten utökats så att det i dagsläget är 15-talet klubbar som är medlemmar i föreningen. Samtidigt kan konstateras att projektet har engagerat mentorer från sammanlagt över 30 klubbar i hela västra Sverige och berör tre Rotarydistrikt. En projektansökan för ett projekt som skulle omfatta hela Västra Götalands län och Halland resulterade i projektstöd från Ungdomsstyrelsen, Västra Götalandsregionen och

5 Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Den ideella föreningen Yrkesmentorer inom Rotary ideell förening (YIRIF) bildades i oktober 2010 och verksamheten kunde starta den 1 november Det innebär att vi för framtiden har skapat en solid grund för mentorsverksamhet för en grupp personer som inte har egna nätverk mot arbetsmarknaden. Vi har genom många informationsinsatser lyckats sälja in konceptet till en så stor och vittförgrenad organisation som Rotary. Upplägget Tanken bakom projektet var att vi skulle utnyttja Rotarys stora geografiska spridning så att vi kunde nå adepter var de än befann sig i länen. Vi etablerade fem s.k. noder runt varje högskoleort som skulle fungera som stödpunkter och där vi skulle ha ett nära samarbete mellan Rotary, högskolorna/universiteten och Arbetsförmedlingen. Mentorsarbetet har skett utifrån noderna: Fyrbodal Göteborgsregionen Halland Sjuhärad Skaraborg. En lokal samordnare utsågs för varje sådan nod. Dessa lokala samordnare har varit en förutsättning för det resultat som vi har uppnått. Genom otaliga besök i Rotaryklubbar och genom direktkontakter med enskilda personer som skulle kunna vara mentorer har vi kunnat nå de kvantitativa

6 målen för projektet. Göran Håkansson, som svarat för den ojämförligt största insatsen, dvs Göteborgsområdet och norra Halland, förtjänar särskild uppmärksamhet. Göran Håkanson, drivande samordnare i Göteborgsområdet Starten Upptakten blev trögare än vi hade tänkt oss. Den kö av adepter från rätt målgrupp som vi hade tänkt oss fanns plötsligt inte. Arbetsförmedlingen kunde inte enkelt söka ut de som hade flyktingbakgrund eller deras anhöriga, som Ungdomsstyrelsen förutsatte. Samtidigt fick vi in många anmälningar från personer som kommit till Sverige av andra skäl. Förväntningarna hos dem som registrerade sig kunde vi därför inte möta med de mentorer vi hade de skulle ju sparas till målgruppen. Efter mycket påtryckningar fick vi dock möjlighet att senare utöka målgruppen.

7 Adepterna Adepterna skulle vara flyktingar eller anhöriga till flyktingar med en akademisk eller annan kvalificerad yrkesutbildning. Inledningsvis var det svårt att få tag i adepter med rätt bakgrund, men allt eftersom projektet fortskridit har tillströmningen ökat. Men en stor del av de som anmält sig på vår hemsida har en annan bakgrund än den eftersökta. För oss som jobbat i projektet har det ändå varit intressant att försöka hitta mentorer också till de övriga behoven är ju lika stora oavsett skälen för att man kommit hit. Fördelningen mellan kvinnor och män är ungefär lika. De som anmält sig kommer från jordens alla hörn och bär naturligtvis med sig mycket skilda erfarenheter och kanske också förväntningar. Det mest generella draget är att adepterna har stora förväntningar på att mentorn skall kunna snabbt ordna jobb till adepten. Det har varit en stor uppgift att försöka få förväntningarna till en rimlig nivå. Eftersom konjunkturen har dämpat efterfrågan på arbetskraft så har också möjligheterna att ordna praktik och jobb minskat i samma utsträckning. Motivation Adepternas egen motivation är generellt sett hög men det finns också de som väntar på att andra skall göra något. För många har väntan på uppehållstillstånd och tid i språkutbildning skapat frustration eftersom man känner att de akademiska kunskaperna riskerar att passera bäst-föredatum. Därför blir också förväntningarna stora på att mentorn skall kunna ordna ett jobb tämligen omgående.

8 Efter hand förstår adepterna att mentorsrelationen är ett viktigt steg på vägen men att vi inte kan göra utfästelser om en anställning. Rörlighet Det är inte helt lätt att etablera mentorsrelationer. I början av projektet när vi bara fick namnuppgifter på möjliga adepter krävdes det ibland många telefonsamtal och mail innan man fick kontakt med personerna. En misstro mot anonyma telefonnummer och har försenat många mentorspar. En stor rörlighet inom adeptgruppen gör också att det ibland har varit svårt att få kontakt. Språket Det svenska språket är svårt att ta till sig och många i vår målgrupp har modersmål som saknar likhet med svenskan. Ändå lär sig många förvånansvärt snabbt det nya språket. Men det är också ett stort antal som har en överdriven tro på sina språkkunskaper. När vi talar om hur viktigt det är att inte bara behärska språket i yrkesrollen utan också kunna fungera i kaffepauser och andra sociala sammanhang, så är det inte ovanligt att man framhåller att man är här för att arbeta, inte för att snacka. Det finns exempel på situationer där mentorn har kunnat ordna en bra praktik och det sedan har stupat på att personen inte kunnat göra sig förstådd på arbetsplatsen. Det vi kunnat notera i projektet är att språklärarna har gett sina elever så mycket beröm att man ofta överskattar sina kunskaper. Självklart står dessa elever ofta i en klass för sig jämfört med elever som inte har en lång skolutbildning bakom sig och därför anses vara duktiga. Men det förtjänar att påpekas

9 att man måste trycka på att behovet av kunskaper i svenska ofta är avsevärt större än för andra grupper med tanke på de typer av jobb som adepterna aspirerar på. Ett annat bekymmer är att den svenska man lärt sig ganska snart kan börja urholkas om man inte kommer i arbete eller andra aktiviteter som gör att man fortsätter att dagligen använda språket. Många adepter har uttryckt att mentorn är den första icke-myndighetsperson eller språklärare som man fört samtal med. Det innebär att mentorsrelationen också är viktig för att bibehålla och utveckla språket. Sedan finns det också adepter som på kort tid har utvecklat fantastiska förmågor att kunna kommunicera. För dem är det lättare att skapa kontakter och att komma till intervjuer och sedan till jobb. Några adepters resa Ali kom som utbildad agronom från Mogadishu i Somalia i september Han bosatte sig i Vänersborg och läste först SFI och sedan svenska som andraspråk. I maj 2012 fick Ali genom Yrkesmentorer inom Rotary en mentor. Ali berättar att han blev väldigt förvånad när Marianne ringde och presenterade sig. Först var han lite osäker vad detta skulle innebära och vad det handlade om. Men efter första mötet med Marianne förstod han vilken tur han haft. Han beskriver hur snäll och omtänksam hon är och vilken vänskap som uppstått mellan dem. Att hon sedan hade kontakter så att Ali fick göra praktik ett par dagar i

10 veckan vid Hushållningssällskapet gjorde saken ännu bättre. Då kunde han få visa upp sina kunskaper och sin vilja att göra ett bra jobb. Dessutom fick han plötsligt krav på sig att prata svenska hela dagarna och också skriva på svenska. Det har förbättrat hans svenska mycket. Att arbetskamraterna korrigerar honom när han säger fel uppskattar han också. På så sätt lär han sig ännu mer. Det har sedan i november resulterat i att han faktiskt också fått en projektanställning på heltid. Ali är överlycklig och säger själv att han inte vet hur hans situation hade sett ut om han inte fått kontakt med Marianne. Nu känner han sig mycket hoppfull inför framtiden och vill gärna studera vidare i första hand till en magisterexamen. På frågan om vad som skiljer arbetet i Somalia mot Hushållningssällskapet skrattar Ali och säger att Det är jättestor skillnad. I Mogadishu skulle aldrig cheferna kunna tänka sig att fika tillsammans med övrig personal. Som anställd skulle man heller inte få så mycket ansvar och så mycket frihet som här i Sverige. Så nu känner sig Ali väldigt hemma här och han har till och med provat på att åka skidor och tyckte det var kul. Raya är biomedicinsk analytiker från Irak och fick i februari 2012 sjuksköterskan Elisabeth från Göteborg som mentor.

11 Det har varit mycket svårt att få komma intill de praktikplatser som krävdes för att Socialstyrelsen skulle bevilja legitimation. Med Elisabeths kontakter kunde detta lösa sig och Raya fick de 10 veckors praktik som egentligen var allt som krävdes. I december 2012 två dagar före julafton fick Raya besked om sin legitimation. Som hon själv uttryckte det: Det var mitt livs bästa julklapp. Och nu arbetar hon som biomedicinsk analytiker på Sahlgrenska i Göteborg. Ekaterina (Katya) Mezentceva med sin mentor Kent Christensson.

12 Rotarys mentor Bengt-Göran Hansson har varit ett stöd för Asra Alashaa när hon fick en AT-tjänst som läkare. Mentorerna Rekryteringen av mentorer har gått till på olika sätt. Genom otaliga informationsinsatser på Rotary-möten har ett begränsat antal mentorer gått in på hemsidan och listat sig som intresserade mentorer. Det visade sig att denna metod gav alltför klena resultat i förhållande till insatsen. Det är nog en naturlig mänsklig reaktion att man inte utan vidare räcker upp handen och anmäler sig för en verksamhet som man inte är säker på vad den innebär. Ibland har det varit effektivare att helt sonika fråga personer i Rotary, som har aktuell inriktning, om de skulle kunna tänka sig att ställa upp för ett första möte med någon ur målgruppen utan att känna

13 tvång om en fortsättning. Uppgiften för det första mötet var då att: 1. undersöka om personen har så pass bra kunskaper i svenska att de kan kommunicera med mentorn och på en eventuell praktikplats längre fram. 2. förhöra sig om utbildning och erfarenheter och försöka bedöma var den kompetensen bäst skulle kunna passa in. 3. känna efter om personkemin är sådan att man skulle kunna ta sig an personen som adept och därmed acceptera ett mentorskap. I Göteborgsområdet där den absoluta merparten av adepterna finns har denna metod visat sig vara mest effektiv. Omkring 70% av dem som på detta sätt har träffat en person har också fortsatt i en mentorsrelation. Någon gång har personkemi mellan adept och mentor inte stämt. Då har relationen avbrutits och man har försökt med annan mentor. En annan modell har varit att bjuda in potentiella adepter och mentorer till ett informellt möte där man fikat eller ätit något enkelt. Vid de samtal som då kommit till stånd mellan olika personer har en naturlig kontakt uppstått, som har lett till ett stort antal mentorsrelationer. Inledningsvis trodde vi nog att de flesta mentorer skulle kunna rekryteras bland dem som gått i pension. Men förvånansvärt många yrkesverksamma har tagit sig an en adept med gott resultat.

14 Mentorsuppdraget Uppdraget att vara mentor i detta projekt har haft som utgångspunkt att den viktigaste målsättningen skall vara att skapa sådana kontakter i arbetslivet som kan underlätta möjligheten att få jobb. Det vi har förmedlat från projektet är att mentorskapet skall innebära att man normalt träffas under en åttamånadersperiod och att man under denna tid har minst tre möten. Ambitionen skall också vara att hjälpa adepten att komma till en praktikplats som är i linje med adeptens utbildning och erfarenhet. Innehållet i mentorsrelationen har varierat mycket. Varje mentorspar kan nog sägas ha hittat sina egna former för att umgås. Liksom det finns ett otal definitioner på vad ett mentorskap är och skall syfta till så har också våra mentorspar agerat olika. Men hos de flesta har adeptens utbildning och personliga färdigheter, i förhållande till arbetsmarknadens krav, varit det centrala i samtalen. I en enkät till mentorerna framkom att man vill få mer utbildning i vad mentorskapet innebär och vilka förväntningar man skall motsvara. De mentorer som har engagerats har alla tagit uppgiften mycket seriöst och ställt frågor om de förväntningar som man skall försöka infria. Generellt kan sägas att mentorerna ställer mycket höga krav på vad de skall kunna tillföra i relationen med adepten. I vissa fall har det varit nödvändigt att avdramatisera och konkretisera mentorsuppdraget för att man skall våga ta sig an en adept. Om mentorn har lyckats ordna en praktik inom en verksamhet som ligger nära personens utbildningsinnehåll

15 eller tidigare erfarenheter skulle uppdraget kunna anses fullgjort utan att de åtta månader har gått. På detta sätt har ett antal mentorer också kunnat ta sig an flera adepter under projekttiden. Många mentorspar fortsätter också att träffas efter det att insatsen inom ramen för projektet är fullgjord men då på eget initiativ. Utbildning för mentorerna har inte kunnat ges som större katedrala insatser utan har gjorts vid mindre lokala möten och vid de genomförda seminarierna. Anledningen är att rekryteringen av mentorer har skett successivt allt eftersom vi fått anmälda adepter. Vi har kunnat förse de mentorer som så önskat med två böcker om mentorskap: Mentorskap Individuell människohjälp (Claes I Helgesson) respektive Ringar på vattnet mentorskap förändrar (Internationella Kvinnoföreningen i Malmö). På fråga till mentorerna om insatsen bör premieras med någon form av belöning så uttrycker de flesta att man ser ett för adepten lyckat resultat som den allra främsta belöningen. Att vara mentor Claes I Helgesson har mångårig erfarenhet av att vara mentor, bl a för nyblivna egenföretagare. Han säger så här om att vara mentor åt invandrarakademiker: Vid den första kontakten frapperas man av att vi två är på samma våglängd när det gäller fack-kunskaper. Samtidigt öppnar sig i samtalen avgrunder när

16 det gäller kunskapen om det svenska samhället och om hur samvaron mellan medarbetare fungerar på en svensk arbetsplats och om vårt sätt att umgås med medmänniskor. Liksom om hur den svenska samhällsapparaten fungerar. Det är lätt att föreställa sig att samma sak skulle gälla mig om jag kom till adeptens hemland. Jag har också imponerats av adepternas vilja att lära sig allt om Sverige och av viljan av att passa in. Så min roll som mentor blir därför att tillhandahålla nyckeln till att låsa upp den svenska koden. En annan sak som jag har stött på är osäkerheten om vad en mentor är och mentorns roll. Om man har sitt ursprung från ett diktaturstyrt samhälle är det lätt att dra slutsatsen att vi mentorer är någon slags myndighetsrepresentanter som vill styra och kontrollera adeptens göranden och låtanden. Ytterligare ett lås att låsa upp. Jag har också stött på en för mig oväntad tacksamhet från adeptens sida. Jag tycker inte att jag gör något märkligt, bara för ett samtal om det som står mig nära, mitt yrke och mitt samhälle. Men för adepten är det naturligtvis av värde att få samtala med en kollega som inte minst kan ge tips om personer och organisationer att kontakta. Att vara mentor åt en yrkeskollega från ett annat land är bland det roligast jag gjort! Per-Ola Attman har mentorserfarenheter från sitt arbete med att hjälpa läkare med utländsk examen in i den svenska sjukvården. Han säger:

17 Jag är mentor för ett par yngre läkare som kommit till Sverige från Kurdistan och Bolivia. Det är mycket stimulerande att få dela med mig av mina erfarenheter från ett långt yrkesliv och eftersom jag under många år var chef och rekryterade läkare så kan jag visa dem vad de i sin tur behöver visa och arbeta på för att väcka intresse och få en anställning. Dessa kollegor behövs i vården samtidigt som det är ett antal trånga kvalifikationspassager de skall ta sig igenom för att få den eftertraktade legitimationen och bli anställningsbara. De har ingen brist på entusiasm och förståelse för regelverket och de är vana vid konkurrens och krav på prestationer. Arbetsmarknaden är mycket gynnsam när de fått sin legitimation Svensk sjukvård har en annan struktur än i många länder med läkaren som en del av ett team snarare än den ofelbare mästaren men vi har också en hierarki och uppförandekod och jag kan hjälpa dem att förstå den och undvika några klavertramp och det är i de flesta fall roligt att se sig själv i spegeln. Det underlättar för oss bägge att vi är kollegor för vi har en gemensam värdegrund och även jag har varit yngste läkaren i en gemenskap och det gör samtalen mera otvungna. De

18 flesta invandrade läkare har en stor respekt för de äldre kollegorna och det tar lite tid innan de vågar vara tillräckligt öppna för att samtalen skall ge resultat. En erfarenhet är att de överskattar sina språkkunskaper kanske på grund av för mycket beröm under SFI och motsvarande. De talar hemspråk hemma och övar inte svenska. Det ställs helt andra krav på språkkunskaper som läkare som har befogenhet att skriva journaler som skall förstås av kollegor och andra medarbetare, intyg och utlåtanden som kan ha avgörande betydelse för patienterna liksom att förstå förordningar och instruktioner. Många invandrade akademiker har en lång uppförbacke att uppnå en färdighet i svenska som är på akademisk nivå och det är en angelägen fråga för våra utbildningsinstanser att möta det behovet. Jag känner att mitt mentorsarbete gör nytta för mina adepter och jag får dessutom mycket tillbaka från dem- att göra nytta frigör många endorfiner Administrationen När vi startade projektet kom vi snart fram till att vi behövde någon form av datasystem för att hantera anmälningar av adepter och mentorer. Istället för att manuellt hantera inkomna ansökningar och inskickade personliga brev och CV:n fungerar vårt system i flera avseenden automatiskt. Det är möjligt att enkelt hålla koll på var i processen som adepterna befinner sig. Likaså kan vi sortera och se vilka mentorer som är upptagna med adepter och vilka som kan

19 engageras för nya adepter. Men trots att flera moment har tagits bort är det ett tidskrävande arbete att hantera nödvändiga uppgifter om alla personer som finns registrerade. Vi har också träffat avtal med den firma som utvecklade systemet på vilka premisser andra projekt kan få del av utvecklingen för att skapa egna system. Därigenom har det blivit möjligt att för framtida projekt ta vara på vårt arbete. Högskolan i Borås har valt att hantera sina Korta Vägenstudenter med detta system. Redovisningen av projektet efter respektive projektperiod har blivit mycket smidigare genom detta system. Sorteringsfunktionerna gör det enkelt att läsa av hur många som tillhör den primära målgruppen, fått mentorskontakt, kommit till praktik eller arbete eller av olika skäl avbrutit relationen till mentorn. Genom att vi har mailadresser till alla adepter och mentorer i systemet förenklas också gemensamma utskick till personerna. Seminarieverksamheten För att skapa bra tillfällen för adepter och mentorer att mötas och för att uppmuntra och ge stöd till de mentorer som engagerat sig har ett antal lokala och gemensamma seminarier genomförts. Dessa möten har ibland innehållit föreläsningar om vad rollen som mentor innebär och mentorskapets syfte. Men ofta har det också varit avspända kontakter mellan mentorer

20 och adepter som gjort att man kunnat avdramatisera rollen så att nya mentorer vågat ta på sig uppdraget. Vid seminarierna har mentorerna kunnat träffas och utbyta erfarenheter och man har fått ställa alla de frågor kring mentorskapet som man undrat över. Praktikplatser I det här projektet har vi jobbat utifrån att det i förlängningen skall leda till att adepterna snabbare kommer i arbete och rätt sorts arbete jämfört med andra flyktingar med samma utbildningsbakgrund. Under tiden har en ovälkommen lågkonjunktur dämpat arbetsmarknaden, vilket minskat tillgången på möjliga praktikplatser. Men detta till trots är det många adepter som snabbt har fått komma in på olika arbetsplatser och fått visa upp sina kunskaper.

21 Den glädje över att få komma till en arbetsplats med verksamhet som man känner väl från sitt tidigare yrkesliv och utbildning går inte att ta miste på. Bara det faktum att man får delta i gemenskapen på en arbetsplats gör att språket genast blir mycket bättre. Bara genom att titta på mailkonversationen direkt efter anmälan och hur det ser ut längre fram visar hur mycket kontakterna med enskilda etablerade svenskar betyder. Resultaten Vad är ett resultat i ett mentorsprojekt? Skall vi bara se till vilka som har kommit ut på arbetsmarknaden och i så fall vad är det som räknas? Eller kan man också se till andra värden i form av nya kontakter med etniska svenskar och möjlighet att utveckla språket på ett naturligt sätt? Har möjligheterna att få jämföra hur arbetsplatskulturerna kan se ut i olika länder? Vad har vi då åstadkommit under de här 2 ½ åren? Skall man se till adepternas förväntningar om att en mentor skall kunna vara den som snabbt ordnar ett jobb så har vi bara lyckats till ca 10 15%. Men ser vi på projektet i ett längre perspektiv kommer en stor andel att få visa upp sina kunskaper, bli sedda som personer med kompetens och bli en viktig rekryteringsbas. Redan det faktum att många får prata med någon som är etablerad i arbetslivet och kanske t.o.m. har utbildning inom samma bransch skapar ett mervärde för personerna.

22 I operativa tal har vi under projektet arbetat med över 200 adepter. Av dem har ungefär 150 lett till en reell mentorsrelation. Av dessa har tio avbrutits av olika skäl: personerna har flyttat till annan del av landet eller rest tillbaka till hemlandet, i något fall har man uppgivit en utbildning som inte var sann, eller så har de hoppat av projektet för att de trott mera på andra möjligheter. För ett 20-tal personer har projektet redan inneburit praktikplats och/eller arbete. Ett tjugotal personer behöver förbättra sina språkkunskaper innan en praktik kan vara aktuell. Men mentorsrelationen fortgår under tiden och kan kanske sporra personerna att vara ännu mer aktiva i sin språkinlärning. För övriga är man mitt uppe i mentorsprogrammet. Så småningom kommer också de att komma till praktikplatser och jobb även om det kan dröja ett tag. Det finns också bieffekter som inte märks som resultat nu men som är viktiga för framtiden. Ett exempel på detta är de biomedicinska analytikerna, som inte har haft tillgång till något kompletteringsprogram. Det var inte mycket praktik som de behövde för att få sin utbildning erkänd av Socialstyrelsen men det var nästan omöjligt att få fram dessa praktikplatser. Genom projektet kom frågan upp på bordet och utmynnade i ett avtal mellan utbildningen Utländska Tekniker och Ingenjörer (Göteborg) och Västra Götalandsregionen respektive Göteborgs universitet. Genom detta avtal kommer framtida biomedicinska analytiker från tredje land att ha en tydlig väg in till den svenska sjukvården, där de inte nekas den praktik som krävs för att få legitimation.

23 En mycket större konsekvens av vårt projekt är det etablerade samarbetet med Swedbank i Göteborgsområdet. Där är syftet att skapa praktikjobb i kombination med mentorskap för ett antal utländska adepter inledningsvis främst ekonomer. Under hösten kommer ca 150 kundföretagare inom alla branscher att bjudas in till Swedbank där de får möta ett ännu större antal möjliga adepter. Tanken är att Rotary skall tillhandahålla mentorer till dessa adepter som samtidigt får chans till praktikanställningar. Diagrammet visar antalet etablerade mentorspar inom de olika noderna per 24 mars Till dessa kommer 86 adepter för vilka matchningen med en mentor ännu inte var klar. Ytterligare 83 adepter var vid den aktuella tidpunkten registrerade i databasen, men deras kompetens var ännu inte fastställd till fullo. Framtiden Från sommaren 2013 upphör den offentliga finansieringen

24 av projektet Yrkesmentorer inom Rotary men Rotary vill och kommer att fortsätta den framgångsrika verksamheten och har att söka nya vägar för dess finansiering. Vi har en historia för varje person som ingått i projektet och de allra flesta har haft stor glädje och nytta av projektet. Det är värmande att få höra all den tacksamhet som adepterna uttrycker i våra samtal med dem. Glädjen över att få använda sin kompetens och känna sig vara en del av det svenska samhället är påfallande. Genom projektet har vi skapat en solid erfarenhetsgrund för en framtida verksamhet som är känd i en mycket stor ideell organisation men också känd inom Arbetsförmedling, utbildningsorganisationer etc. Vi förutsätter därför att de organisationer och myndigheter som har ansvar för integrationsfrågor ser effekten och värdet av mentorsprogrammen och verkar för att skapa förutsättningar för att mentorsverksamheten skulle kunna bibehållas med den omfattning den nu har. Sverige behöver den kompetens som de invandrade akademikerna och yrkesutbildade har. Vi kan hjälpa till med att det inte bara blir ord! Ulla Ekström. projektledare