Hälsningar från. #jobbskaparna. i Skåne

Transkript

1 Hälsningar från #jobbskaparna i Skåne

2 Till Skånes politiker Vi möter dagligen företagsamma människor i Skåne som arbetar för utveckling och förändring, i såväl de mindre som större sammanhangen. Det är människor som förtjänar att lyftas fram. Under sommaren har vi därför låtit ett antal skånska företagare skriva gästkrönikor på vår hemsida. De ville berätta om sin vardag och om sin oro över hur olika politiska beslut kan komma att påverka deras möjligheter att driva företag och därmed skapa jobb. Budskapet är tydligt: som politiker kan du fatta beslut som hindrar dem eller ger dem förutsättningar att växa. Men det är enbart de som slutligen tar beslutet att vilja och våga anställa de är jobbskaparna. Här har vi samlat deras berättelser som är fulla med exempel från vardagen samt deras tankar och känslor. Deras önskan är att du vill ta dig tid att läsa då de riktar sig till just dig. Skulle du dessutom vilja besöka dem så står deras dörrar öppna. Ett gott företagsklimat är att ge företagsamma människor bästa förutsättningar! Malmö i september 2014 Rolf Elmér Regionchef Svenskt Näringsliv Skåne Per Linde Linde Metallteknik AB, Helsingborg Vi behöver ett bättre företagarklimat Jag har varit företagare i väldigt många år och sett företagens betydelse för jobben och vårt välstånd. Så här i valtider vill jag ge ett medskick till dig som ska lägga din röst i valurnan. P.S Samtliga krönikor finns även på vår hemsida Innehåll 3 Vi behöver ett bättre företagarklimat 17 Skillnaden mellan nya jobb eller inga alls 5 Vi skapar riktiga jobb 19 Jag vill anställa fler ungdomar 7 Varför ska min köttbulle straffbeskattas? 21 Vi vill inte dra i handbromsen 9 Jag är ingen riskkapitalist 23 Riv barriärerna så skapar vi jobben! 11 Hetsjakten på privata vårdgivare måste sluta 26 Vi behöver bättre attityd till vårdföretagare 13 Hur många Florence Nightingale finns det? 28 Omoderna regler gör mig frustrerad 15 Varför ska jag starta företag? 30 Valfrihet handlar om att kunna välja bort Här är mina synpunkter som entreprenör och jobbskapare på några av de frågor som politiker talar om och det de inte talar om. Frågan vem är det som anställer är något som alla borde reflektera över. Företagen är arbetsgivare liksom stat, kommun och landsting. Det offentliga finansieras av skattemedel och är starkt beroende av det svenska näringslivets förmåga att klara den internationella konkurrensen. För det är på den internationella arenan som vårt välstånd skapas via företagens förmåga att sälja sina produkter och tjänster. När anställer då företagarna? Jo, för att klara den naturliga personalomsättningen som t ex pensionsavgångar men viktigare på grund av att de är konkurrenskraftiga och därmed får möjlighet att växa. Med denna insikt menar jag att alla insatser som ger våra företag en ökad konkurrenskraft också gör att vi får fler jobb och därmed ett högre välstånd. Våra politiker måste inse att det är enda vägen som finns för att på sikt lösa problemen med ungdomsarbetslöshet, fas3 och andra sysselsättningsrelaterade problem. Jag får lätt känslan att man inte ser skogen för bara träd, pratar om delar av problematiken i stället för helhetsbilden. 3

3 Hur ska man då hjälpa till att öka konkurrenskraften? I mitt företag skulle se fram emot t ex sänkt kapitalskatt, sänkt statlig skatt och minskad arbetsgivaravgift som också är en skatt. Sedan tycker jag att det som ska bort är det största klavertrampet i modern arbetsmarknadspolitik som skedde då man lagstiftade om Lagen om anställningsskydd. Berusade av makt ville man även få makt över arbetsmarknaden. Det finns andra lösningar som hanterar detta på mycket smartare sätt. Se t ex på Danmark som har vad som kallas flexicurity, en mix av flexibilitet för arbetsgivaren och security, det vill säga trygghet för den anställde. LAS ger en falsk trygghet för den anställde. Framväxten av bemanningsföretag är ett klart bevis på detta. Facket vet inte hur man ska hantera detta. De vill kunna kontrollera och begränsa dessa företags engagemang på arbetsplatserna samtidigt som man vill ha deras anställda som medlemmar. Frågan är en het potatis för politikerna för de tror att det betyder förlust av väljare om de ändrar i trygghetssystemen. Både företagare och anställda ser tydligt nackdelarna genom anställda som inte vågar byta jobb på grund av turordningen och företag som inte vågar anställa på grund av rädslan och det jobbiga med att friställa personal som inte passar in i organisationen. Vad är det för lagstiftning som både fack och arbetsgivare i många fall gör allt för att undvika för det gemensammas bästa? Nej, ta tag i detta i en ny trepartsuppgörelse så snart det bara går. Det finns sätt att hantera detta som gör att alla parter blir nöjda och att vi får ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Det i sin tur gör att fler får möjlighet att komma in. Tyvärr Stefan Löfven, jag tror inte ett dugg på ett innovationspolitiskt råd. Det kan vara trevligt för de som sitter där, men det kommer inte att bidra till ökad konkurrenskraft för våra företag. Att tro att uppfinningar ska växa ur utströdda pengar är helt fel. Uppfinningar genereras hos kluriga uppfinnare och i friska företag. En smart idé hittar alltid kapital via företag och privatpersoner som ser potential i uppfinningen. Att satsa pengar till universitet och högskolor också är bra. Där ska grundforskningen ta fram nya idéer som leder till nya produkter och tjänster men resten av pengarna gör mycket bättre effekt om de satsas generellt på alla företag. Ett generellt bättre företagarklimat det ger mer nytta än att tro att bidrag leder till innovation. Det pågår nu en hetsjakt kring välfärdsföretagare där vänsterpolitiker vill lagstifta om sådant som det faktiskt inte borde gå att stifta lagar om. Glöm detta, det blir inte bra. Satsa hellre på att förhindra skatteflykt för de oseriösa som utnyttjar systemet på fel sätt. Fuskare har aldrig gillats och de planerar för sin egen undergång. Jag vet att det är svag konjunktur, att arbetslösheten är stor och att det ser mörkt ut för Men det finns ingen som vet hur morgondagen kommer att gestalta sig, så därför finns det heller ingen anledning till varför vi inte skall se optimistiskt och positivt på framtiden. Har vi konkurrenskraftiga företag så kommer människor att anställas i de företagen. Den politiker som verkar för detta, borde få din röst i höst. Morgondagens framgång föds i positiv syn på framtiden! Per Linde Linde Metallteknik AB, Helsingborg Annette Lahti K2C in Sweden AB, Helsingborg Jag lyssnade på ett föredrag av Feministiskt Initiativ häromdagen. De pratade om att ta från de rika och ge till de fattiga och bestraffa de som driver företag och går med vinst. Jag blev helt knäsvag när jag hörde det. Vi skapar riktiga jobb I vilken värld lever Fi och en del andra politiker? Hur tror de att jobb skapas och varifrån tror de att pengarna till välfärden kommer? Jag har själv legat sömnlös många nätter oroad över om jag kommer att kunna betala löner till mina anställda nästa månad. Jag har tagit lån upp över öronen för att kunna starta det företag jag länge drömt om och var sannerligen inte rik då. Skulle nog inte kalla mig rik nu hellre, trots att företaget snurrar på rätt bra. Tänk om vi entreprenörer inte skulle kunna få göra vinst - 4 5

4 hur ska vi då kunna täcka våra lån och investeringar för att starta och utveckla våra verksamheter? Det är tack vare alla oss som vågar ta steget till eget som jobben skapas det är inte politiker som anställer. två åtgärder kan vi ta in ungdomar, lära upp dem och hitta en lönsam affär som leder till expansion. Det ger oss en möjlighet att introducera unga under ordnade former och det skapar riktiga jobb efter tre månaders introduktion. Jeanette Bohman, ägare av Skivarps Gästgivaregård Jag tog steget till eget för fem år sedan. Jag hade då jobbat i callcenterbranschen i över 20 år och hade en dröm om att göra jobbet bättre än alla andra. Idag är jag stolt delägare av K2C, ett företag inom kundservice, telemarketing och försälj ning. Vi är 80 anställda och växer i snabb takt. När vi bjuder in till julfest i år kommer vi att vara över 100 med arbetare. Jag är glad över att kunna bidra till vår välfärd genom att vår verksamhet skapar många arbetstillfällen. Men jag är oroad över vad som händer efter valet i höst. I Sverige finns det 400 företag i min bransch. Konkurrensen är stenhård och marginalerna är små. Alla kostnader påverkar hur många medarbetare vi kan ha på lönelistan. Vi anställer företrädelsevis unga medarbetare. De flesta får sitt första jobb via oss och vi blir en brygga in arbetslivet för dem. Om dessa två åtgärder försvinner med en ny regering efter valet kommer det att slå direkt på hur många unga vi kan anställa. Det är varken bra för ungdomarna, arbetsmarknaden eller de skatteintäkter vi genererar. Risken blir då att fler företag följer branschtrenden att flytta verksamheten till Teneriffa, Barcelona, Thailand eller Dubai där de förvisso erbjuder bostad till medarbetarna, men lägre löner och sämre arbetsvillkor - och inte minst - inga skatteintäkter till Sverige. Att hitta bestraffningsmodeller för entreprenörer som skapar jobb leder ingen annanstans än till mer arbetslöshet och sämre välfärd. När ska Fi och andra partier förstå att man inte ska bita den hand som föder oss. Varför ska Att kalla frågan om rättvis moms på mat för ett hamburgerkrig visar på vilket sätt media och en rödgrön politik värdesätter en av Sveriges basnäringar. För dem tycks vår bransch och jobben där inte ha något värde alls. För oss är lägre arbetsgivareavgift för unga och nystartsbidrag direkt avgörande för vår utveckling. Genom dessa Annette Lahti K2C in Sweden AB, Helsingborg min köttbulle straffbeskattas? Jag läste en artikel i Sydsvenskan den 13 juli med rubriken Valet kan avgöras av hamburgerjobben. Artikeln gjorde mig rasande arg då den ger en felaktig bild av restaurangnäringen. Men den är bara en av flera artiklar och uttalanden under det senaste året som ger en skev bild. Samma dag hade vi utbildning för personalen som jobbar här under sommarsäsongen. De får utbildning i öl- och vinkunskap, det är viktigt att de vet vad de ska rekommendera och själva skapa sig en uppfattning om vad de serverar. Det handlar inte om att lära sig att vända hamburgare. 6 7

5 Alla i personalen är under 22 år. En del kommer direkt från skolan och för många är detta deras första jobb. Vi är glada att kunna erbjuda dem arbetslivserfarenhet som gör det lättare för dem att komma vidare på arbetsmarknaden. Vår verksamhet är säsongsbetonad, det vill säga stor del av året är det ett renodlat familjeföretag. Men vissa tider under året räcker inte familjen till. Det här är med andra ord perfekt för ungdomar som söker sommarjobb och helgjobb. De tjänar pengar och de får samtidigt lära sig ett yrke. För visst är servitris/servitör, diskare, lokalvårdare, köksbiträde, kock och bartender yrken? Visst är det väl värt lika mycket att diska i restaurangköket som i sjukhusköket, eller servera kaffe till gästerna i trädgården som att servera kaffe till pensionärerna på vårdhemmet? För oppositionens politiker verkar inte dessa jobb lika mycket värda. Det gör mig faktiskt ordentligt upprörd när media och politiker kallar lika moms på lika mat för ett branschstöd eller ännu värre ett branschbidrag, som företagaren dessutom stoppat i egen ficka. Hur kan man motivera att en sallad som tillverkas i mitt restaurangkök ska beskattas med 13 procent mer än salladen som tillverkas i ICA-köket? När Jonas Sjöstedt (V) och Stefan Löfven (S) har sina tårdrypande tal om hur mycket pengar dessa reformer har kostat så undrar jag samtidigt hur de kan sova gott om natten? Deras löften om garantijobb är ju samma sak som att sätta krokben för de riktiga jobben i en bransch som under en global lågkonjunktur skapat tillväxt. Jag saknar också de rödgrönas diskussion om moms i andra branscher. Var är diskussionen om branschstödet till livsmedelsbranschen, resebranschen, bokbranschen eller kulturbranschen? Att höja momsen på restaurangmat handlar helt enkelt om straffbeskattning för att restauranger står för personal som dukar fram salladen, tallrikar, bestick, dukar, servetter, toaletter, disk, värme, försäkringar, el och vatten samt en lokal, ett bord och en stol att sitta på. Stöd? Bidrag? Något sådant har inte kommit mig till del i alla fall. De som bidrar är väl ändå vi företagare som driver verksamheter, som satsar vår tid och våra pengar och bygger upp företag där människor får riktiga jobb. De politiskt fabricerade garantijobben som utlovas är ungefär som när man var liten och lekte affär i kompisens källare. Det var ju inte på riktigt. Alla restauranger är inte stora hamburgerkedjor som ligger på torget inne i stan eller längs E4:an där bilturisterna snabbt kommer, äter och åker. Nej, de allra flesta är småföretag med få anställda, ofta säsongsberoende, ibland också utanför städer och där kundtillströmningen är ryckig. Som vårt lilla företag. De allra flesta är inte heller hamburgerrestauranger, det är en fantastisk variation på utbud av olika typer av matlagning och service. En höjd moms på restaurangmat och höjda arbetsgivaravgifter, den så kallade dubbelstöten, kommer naturligtvis att drabba såväl priser på restaurangmaten såväl som jobben för våra ungdomar. Ja, inte bara de ungas jobb eller tillväxten i vårt företag, nej det drabbar såklart alla jobb och tillväxten i hela branschen. Men vårt lilla företag kanske inte är så viktigt för dessa politiker, de få jobb vi skapar kanske inte är så viktiga heller? Kanske att de som propagerar för en höjning av momsen på restaurangmat samt arbetsgivaravgiften skulle ta sig en funderare på hur det hade sett ut om dessa reformer inte införts. Fundera på hur många verksamheter som i den globala lågkonjunkturen hade gått under och dragit med sig både personal och skulder som hela samhället förlorar på. Fundera även på om inte de jobb som tillkommit i branschen sedan momssänkningen istället hade varit många, många tusen jobb färre utan reformerna. Fundera också på hur det kommer sig att restaurangnäringen och besöksnäringen som skapar jobb till många, framförallt unga och utlandsfödda har skapat tillväxt under en lågkonjunktur. Jag är ingen riskkapitalist Jag och min fru driver förskolan Sagobrunnen på landet strax utanför Helsingborg. Så har det inte alltid varit. Men nu är det vår gemensamma dröm och den hotas. Björn Kuylenstierna Sagobrunnens Förskola AB En hel del olika arbeten har det varit innan jag fann rätt. Efter att ha jobbat med försäljning, ledarskap inom flera olika branscher och pendlat mil om året till och Att det fortfarande finns politiker som tror att det är de som skapar jobben är beviset för hur lite kunskap det finns om vilka som verkligen gör det - vi företagare. Jeanette Bohman Skivarps Gästgivaregård från jobbet fick det räcka. Då hade jag och min fru Linda parallellt startat och drivit en förskola i ett år och möjligheten för mig att växla spår fanns. Min fru är utbildad förskollärare och har alltid haft ett brinnande hjärta för barn. Hon har verkat både i privata och kommunala verksamheter i ca 20 år i Helsingborg och Höganäs. Hon har alltid känt att allt det hon lärt sig från detta, 8 9

6 både bra och dåligt, skulle kunna förverkligas i drömmen om en egen förskola. Att driva ett eget företag var och är vår delade dröm. Att få utveckla barnen från 1-årsåldern, att hjälpa dem att lära sig våga stå i centrum, att synas. Att skriva sina första bokstäver, att kunna räkna till 10 på engelska, att våga stå på en scen redan som ettåring och sjunga solo för 150 förhandlat fram en ny lekplats på ca kvadratmeter och investerat i nya lekredskap. För våra medarbetare erbjuder vi friskvård, julfest, kräftskiva, två inköpsresor till Ullared per år, fortbildning och after work. Självklart har vi kollektivavtal, medarbetarsamtal och lönesamtal med givna lönekriterier. Vi har investerat i nytt uppläggningskök, nytt personalutrymme med nya möbler och datorer. Vi följer alla lagar och regler, vi har haft tillsyn av miljö och livsmedel tre gånger utan anmärkning. Vi har SAM, brandövningar och utbildning i barn-hlr. Jag tror att alla förstår att de pengar man investerar, den risk man tar att förlora hus och hem, att riskera hamna utanför det sociala skyddsnätet vid eventuell konkurs och att inte kunna ge sina egna barn en dräglig uppväxt måste på något sätt vägas upp med möjligheten att kunna driva ett företag med vinst. Om vinstsyftet är det enda som ligger i fokus i debatten om friskolor, istället för att likställa tillsynen av både privata och offentliga alternativ, har vi valt en väg som bara går utför. Öka tillsynen och utveckla målen, både för privat och offentligt drivna skolor, det gynnar kvaliteten. Och låt den som är bäst på att driva en verksamhet göra det, oavsett om det kan gå att tjäna en krona eller två på den! Låt möjligheten för både mig och min fru och alla andra underbara människor som har valt det som är bäst för deras barn och anhöriga att finnas kvar efter den 14 september. Björn Kuylenstierna Sagobrunnens Förskola AB föräldrar när man är fyra! Att få hjälpa och utveckla dessa underbara individer, dessa goa ungar, vår framtid. Det är vår gemensamma dröm. Vi startade med tre barn i mars 2009, och som för alla företagare tar det tid innan verksamheten växer. Till julen 2009 hade vi sju barn. Hurra - min fru kunde ta ut lön för första gången! Jag sköter ekonomin och administrationen och min fru det pedagogiska, allt för att få homogena personalgrupper och rätt förutsättningar för våra barn. Vår lilla förskola har idag ca 45 barn och vi är tio anställda. Vi har utvecklat verksamheten med ytterligare en lokal i Åstorps kommun där vår utegrupp har tillgång till toalett och äter lunch. Vi har investerat i två nya minibussar, När jag läser de förslag som framför allt Miljöpartiet och Vänsterpartiet lägger fram om friskolor, och argumenten om att pengar hamnar i stora utländska riskkapitalisters fickor får jag en klump i halsen. Jag är ingen riskkapitalist och jag har inga konton på Caymanöarna. Tillsammans med min fru har jag haft tre olika arbeten under hela uppstartsåret, men bara lön för ett. Jag blir både arg och ledsen när jag hör deras argument. Tycker verkligen (MP) och (V) att jag är en så dålig människa och en parasit i samhället bara för att jag driver en privat förskola? Hur kan någon påstå att våra barn inte mår bra av det fria skolvalet, hur kan någon säga att vi inte tar hand om vår underbara personal? Varför är det så fel att vara arbetsgivare inom den privata välfärden när så många människor i vårt land väljer just detta alternativ - ca 40 procent i Helsingborgs kommun. Jag ser inte mig själv som en utsugare av välfärden utan som ett positivt alternativ till utvecklingen av vårt samhälle och av de som ska ta över efter mig när det är tid att kasta in handduken. Hetsjakten på privata vårdgivare måste sluta Som privat vårdgivare blir jag kränkt flera gånger i veckan när jag läser eller ser på nyheterna. Dagligen är jag och mina kollegor slagpåsar i debatten. Men trots detta älskar jag vårt företag och mitt jobb. Birthe Björkenstock Backebo Vård & Omsorg Det var lusten att skapa bättre resultat och få möjlighet att påverka verksamheten till det bättre som fick mig och min man att starta vår första verksamhet för 20 år sedan. Drivkraften är densamma ännu men motståndet större, vilket 10 11

7 är märkligt eftersom vi nu mer än någonsin behöver både skapa fler jobb och en bättre vård. Därför är jag förvånad över hetsjakten på oss privata vårdgivare som inget hellre vill än just det. Jag och min man driver idag två verksamheter; ett demensboende och ett HVB-hem för psykiskt sjuka. Vi tar hand om de svårast sjuka som i princip inte klarar sig själva. Totalt har vi 61 vårdplatser som i stort sett måste vara fullbelagda för att vi ska nå lönsamhet. Våra verksamheter ger 80 arbetstillfällen - ca 70 heltids- och 10 timanställda. Förra året gjorde vi kronor i vinst i demensboendet, som vi till 75 procent återinvesterar i t ex utbildning och underhåll av lokaler. Det är inte mycket kvar till avbetalning på lån m m efter det. Min egen lön går upp och ner utifrån de ekonomiska förutsättningarna. Så det är inte i vinstintresse vi driver vår verksamhet som vi beskylls för i debatten. Våra uppdragsgivare är kommunerna. Men de är också våra konkurrenter som har möjligheten att göra upphandlingar när de själva inte klarar att ge den vård de behöver erbjuda eller när de själva inte har plats. Det som gör mig mest arg är att många kommuner ställer höga krav på oss vårdföretagare för att kunna bli upphandlade - krav som de själva inte alltid kan hålla. Vi har inget emot att hålla hög kvalitet, tvärtom. Vi har många gånger högre bemanning och högre kvalitet än många kommunala verksamheter. Kvalitet kostar, människors välmående måste få kosta och våra uppdragsgivare borde vara beredda att betala det priset. Idag är upphandlingarna så prispressade att kalkylen inte alltid går ihop - och det är för att många kommuner helt enkelt inte vill erbjuda privat vård - även om det i slutändan blir bättre för vårdtagarna och billigare för kommunen. Nästan varje vecka hör anhöriga och vårdtagare av sig till oss och frågar hur de kan få en plats hos oss, men vi är inget valbart alternativ. Även om de själva önskar vara hos oss, är kommunens besked ofta att de inte har råd att erbjuda plats. När kommunen väljer bort oss verkar det inte som om de räknar med samma poster för sin verksamhet som för vår. Men när vi gjorde en uträkning tillsammans med kommunen slutade vår prislapp under kommunens. Används pengarna rätt om kommunens verksamhet är dyrare än privata alternativ? Vad är det för fel med privata alternativ som har högre kvalitet till ett bättre pris? Vissa politiker verkar vilja behålla egna verksamheter som är dyrare av ideologiska skäl, istället för att använda skattemedlen på ett kostnadseffektivt sätt. Göran Hägglund gjorde en lysande insats i sitt Almedalstal han pratade om att valfrihet fullt ut tvingar alla verksamheter att anpassa sig utifrån individens behov. Då måste man se över sin kvalitet och göra uppföljningar. Det är inga konstigheter. Det leder dessutom till att de som inte sköter sig slås ut. Jag skulle önska att alla politiker förstår att det är genom att erbjuda valfrihet som vi kan expandera, utveckla vården och skapa jobb. Utan privata alternativ och valfrihet drabbas såväl de äldre som sysselsättningen. Hetsjakten på de privata vårdgivarna måste därför sluta. Det är värt för dig att fundera på när du lägger din röst i september. Birthe Björkenstock Verksamhetschef Backebo Vård & Omsorg Hur många Florence Nightingale finns det? Jag har varit tjänsteföretagare och pedagogisk entreprenör i Hörby sedan 1986 och drivit förskola i 20 år, sedan Efter noga övervägande har jag nu kommit fram till att jag inte vill driva förskola längre. Lena Karman Klurifax Barnteaterhus AB Med styrelsens hjälp kommer jag därför att försöka överlåta verksamheten och här vill jag berätta varför jag tagit det beslutet. Valet 2014 blir ett vägval vilket samhälle vi vill ha i framtiden. Olika rapporter om förskola och skola visar tydligt på vikten av att låta pedagogiska blommor blomma. Alla människor 12 13

8 fungerar inte likadant och vi behöver fritänkare, glada, posi tiva och kreativa entreprenörer som är beredda att pröva nya pedagogiska idéer, i liten skala i egen regi. Så andas kommer jag att försöka stötta alla framtida pedagogiska entreprenörer och jobba för barnens rätt att få vara olika och för föräldrars rätt att välja förskola och skola åt Maja Jörding Stormtrivs Öresund AB har alla pedagogiska inriktningar en gång vuxit fram. sina barn! Här är skälen till varför jag inte vill fortsätta med för Allt har börjat med en modig, nytänkande pedagog t.ex. skoleverksamheten: Montessori, Waldorf, Freinet, Reggio Emilia, och Vygotski. Vi behöver många pedagogiska entreprenörer som kan 1. Kommuntjänstemännens godtyckliga, oförutsägbara göra pragmatiska didaktiska program och låta moderna tillämpning av lika villkorslagen. forskarrön slå ut i verkligheten. Utan pedagogiska entre 2. Svårigheten att få extra resurser till barn i behov av prenörer stannar de akademiska forskarrönen i forskar- särskilt stöd. och politikervärlden och når inte ut till barn och elever i 3. Praxisen kring rätteligen skrivna barn, som omöjliggör praktisk verklighet. ekonomisk framförhållning. 4. Sjuklöneansvaret för personalen och den tröga arbets- Många i Sverige tycks istället tro att alla pedagogis rätten. ka tankar redan är tänkta och vi inte längre behöver 5. Byråkratiskt krångel som stjäl tid från det pedagogiska nytänkande tjänsteföretag. Allt ska bara förvaltas, helst ledarskapet. på ett och samma sätt överallt. Det är tragiskt om det 6. Allmänhetens förändrade attityd till fristående verk- åter ska bli kommunala monopol, som tillsammans med samheter till följd av vinster i välfärden debatten. några få privata jättekoncerner ska stå för all förskole- och skolverksamhet i Sverige, när alla mindre har gett upp. Låt det inte bli så! Vid ett eventuellt maktskifte i höstens val förväntas den pedagogiska entreprenören (oftast en kvinna) dessutom 7. Min egen hälsa och brist på egen fritid. Det har helt enkelt blivit för tuffa villkor att vara tjänsteföretagare. Jag kommer att fortsätta vara pedagogisk entreprenör även om jag släpper mina förskolor och dessemellan vill jag bara vara kunna vara mamma och mormor Varför ska jag starta företag? Att dessutom kunna arbeta med det jag tycker är kul, spännande och har många års arbetslivserfarenhet av som till exempel personal, kunder och service gjorde det än mer intressant. satsa all sin tid, all sin kraft, allt sitt kunnande och allt sitt och njuta av livet. Att kunna gå en skön skogspromenad Jag såg också att det fanns ett stort behov av reg kapital helt utan egen vinning. Hon ska ta hela risken, hela ansvaret och hela förlusten om det går dåligt men hon ska aldrig få ta ut en krona i vinst ur sitt eget bolag om det går bra. Hur många Florence Nightingale tror ni det finns i Sverige? Själv drar jag mig ur leken men så länge jag lever och med lille Leo på tu man hand ska bli helt underbart. Tack alla som har stöttat Klurifax förskolor under årens lopp! Lena Karman Klurifax Barnteaterhus AB Det var frågan jag ställde till mig då jag fick chansen att starta upp Stormtrivs Öresund AB. Svaret kom dock snabbt - vad kunde vara mer rätt än att starta ett företag där svarta jobb blir vita och som gör att valfriheten ökar? lerade och vita hushållstjänster. Marknaden för svarta städtjänster var stor, och utan eftertanke på den anställdes arbetsvillkor eller minskade skatteintäkter köpte man det som fanns att tillgå. När man nu läser artiklar och hör argument med olika politiska förslag som hotar och ifrågasätter RUT 14 15

9 (avdrag för hushållsnära tjänster) blir jag väldigt orolig. Inte för min egen del, utan för många av mina anställda som då återigen kommer att bli hänvisade tillbaka till den svarta arbetsmarknaden de tidigare var på, eller att bli helt arbetslösa. De kommer då stå utan anställningstrygghet med anställnings avtal och reglerade löner. Inga försäkringar, sjukersättning, semesterersättning eller pension. Vem vill detta? Driver man ett serviceföretag krävs det att man har nöjda kunder som väljer att köpa och betala för just dina tjänster. För att kunna uppnå det måste man ha en företagskultur där man tillsammans är entusiastisk, har yrkesstolthet och känner ansvar. Det är dessa faktorer som har bidragit till vi har ett friskt och sunt företag som växer, som skapar nya och fler arbetstillfällen. Vi bidrar även till minskad segregation då flera av våra anställda har sina rötter utomlands. skapar en minuspost. Rutföretag genererar genom de många nya jobben skatt och andra transfereringar som utjämnar statens kostnader för avdraget. RUT har alltså gett så många nya jobb att det betalt sig självt i form av ökade skatteintäkter. Visst är det fantastiskt med en reform som medfört så många positiva effekter? Ett annat argument jag hört är att de som använder sig av avdraget endast är höginkomsttagare. Det stämmer inte. Köpare av ruttjänster återfinns i alla inkomstlägen och de som köper mest är barnfamiljer, äldre, kvinnor och personer med en lön på högst kronor i månaden. Speciellt många äldre säger att de hellre beställer hushållstjänster av ett RUT-företag än väntar på att erbjudas hjälp genom den kommunala hemtjänsten. Genom RUT får de valfriheten att själva bestämma vad de vill ska utföras i hemmet. Ta inte bort denna valmöjlighet för de äldre! Luis da Silva, L9 Fitness AB, och Ulrik Wehtje, Fastighets AB Företagaren, Skurup Skillnaden mellan nya jobb eller inga alls I semestertider blir det ibland tid för sällskapspel med barn och vänner och likheten mellan dessa och att driva företag är ofta slående. Ingetdera är en dans på rosor utan ofta resor fyllda av utmaningar. Användandet av RUT-tjänster ökar hela tiden, totalt sett Att det fortfarande förekommer svartjobb med exempel har branschen vuxit med 500 procent sedan 2008 och ca vis papperslösa som jobbar inom branschen är så klart Det gör resan än mer spännande och en stark går att bedriva företag med deras regelverk eller brist av heltidsjobb har skapats. Nog så viktigt i en tid av beklagligt, men det har inget med RUT att göra. Olagligt är belöning är att kunna ta sig fram längs slingrande stigar regler. Skillnaden mellan deras oordning och våra ordnade hög arbetslöshet, hur många branscher kan visa på sådan olagligt och de som sköter sig kan knappast belastas med trots alla hinder som dyker upp. I företagsvärlden är grund regler kan bli lägre löner, tuffare arbetsförhållande, skatte tillväxt? Vi anställer också många unga som står längre ifrån att det finns kriminella som inte gör det. tanken en affärsidé som skall förverkligas. Om affärsidén fusk etc, men visst går det att bedriva verksamhet i nästan arbetsmarknaden och som behöver ett första jobb för att inte är allt för svag så kommer företagets lycka att styras alla länder. komma in. Men det är också de, tillsammans med de utlands Alla jobb är bra jobb, alla jobb kräver kompetens och det är av hur man parerar utmaningarna. Precis som i vilket säll födda, som är som mest sårbara om avdraget för RUT skulle vi företagare som skapar dessa jobb om politikerna ger oss skapspel som helst. De som skriver regler för sällskapsspel behöver ibland lägga minska eller upphöra enligt de politiska förslag som finns. förutsättningar. Jag önskar därför att alla politiker vill införa in troll eller spöken för att skapa lite fler utmaningar. Men LOV (lagen om valfrihetssystem) i alla kommuner. Men I både sällskapsspelen som företagsverkligheten är det vik jag kan lova våra politiker att det inte behövs i före Ett argument som hörs ibland mot RUT är att det skulle framför allt - låt RUT fortsätta vara en jobbskapare! tigt att ha bra och tydliga regler som alla förstår. Att driva tagsvärlden, utmaningar får vi ändå. Trots det skapas ofta vara en subvention och en kostnad för staten. Rutavdraget företag i Sverige kan vara en fördel eftersom vi faktiskt helt tokiga utmaningar genom ogenomtänkta regelverk som fungerar på så sätt att resurser genereras till statskassan när tjänster köps, och alltså inte som en subvention som Maja Jörding Stormtrivs Öresund AB har många spelregler som är bra utformade. När man reser utomlands förundras man ibland att det över huvudtaget bromsar företagsutvecklingen

10 Vid julen 2013 ville vi öppna ett nytt hälsogym i Skurup. Det borde vara bra för kommunen eftersom det skapar: Nya arbetstillfällen (ca 10 st) Ny skattebas Friskare kommuninvånare Mer fritidsaktiviteter Mindre bilpendling till andra orter För oss som företagare fanns det ett antal utmaningar: Hitta rätt personal det skulle nog gå bra. Finns många driftiga personer att tillgå. Finansiering. Även om räntorna är låga är det tufft att få någon att satsa pengar i sådan verksamhet. Anpassade lokaler. Här fanns ett bra grundmaterial, som med mindre anpassningar kunde blir väldigt bra. Hitta kunder. Hälsotrenden är stark men det var viktigt att komma igång snabbt. Årskort tecknas ofta efter jul och nyår. Sedan måste vi ha kommunala tillstånd. Vilket hinder blev värst och mest tokigt? Jag hoppas ni gissar fel men det var utan tvekan kommunala tillstånd. Man skulle kunna tro att kommunen skulle uppmuntra starten men istället så hoppar trollen fram. Visst är det viktigt att verksamheten är kontrollerad innan man släpper in allmänheten. Det måste finnas anpassat brandskydd, ventilation, handikapptillgänglighet osv men det var ju egentligen minst lika viktigt för oss som för kommunen. Kraven var inte problemet, utan deras handläggning. Först så fanns det en gammal detaljplan som föreskrev tung industri i vårt område och då kan man ju inte ha ett gym där. Visserligen hade man redan beviljat massor av undantag för andra verksamheter men Sedan blev det mest tokigt. Kommunen ansåg man skulle kunna lösa alla tillstånd men vi fick under inga omständigheter börja med några förberedelser innan vi fått rätt stämpel på pappren. Det tolkade vi som att vi inte fick göra några bygglovspliktiga åtgärder förrän vi fått starttillstånd. Tolkningen uppfattade vi som logiskt och innebar inga problem vi avvaktade med sådana åtgärder. Men så menade man inte. När man kom på inspektion utdömde man istället böter (byggsanktionsavgift) på nästan en halv miljon kronor för att vi städat lokalen och målat väggarna. Det var ju en fin start. Dels en mycket kostsam bot, dessutom en stämpel att vi var skurkar. Utomlands inträffar sådana tokigheter när man inte betalar rätta mutor i tid. Men visst kan det hända även i Sverige när någon älskar att bygga hinder utan dessa gör någon nytta. Jag har frågat varför vi fick böter för vanligt underhåll men inte kunnat få något svar. Vilken skada skulle våra åtgärder kunnat medföra? Om vi följt kommunens åsikt och helt enkelt suttit och väntat i tre månader (tiden det tog att få starttillstånd), så skulle vi startat gymverksamheten i början av sommaren när alla vill vara ute sämre start får man leta efter. Då hade det inte blivit något gym och inga arbetstillfällen. Vi trodde att kommunen skulle ge support till nya företag men istället blev det tvärtom. Företagare kan skapa jobb men dåliga regelverk kan lätt döda sådana försök. Ulrik Wehtje Fastighets AB Företagaren, Skurup Jag vill anställa fler ungdomar Jag förstår mig inte på politiker som vill höja arbetsgivaravgiften för unga. Jag vet av egen erfarenhet att en lägre arbetsgivaravgift ger fler jobb och att det är en viktig inkörsport till arbetsmarknaden. Hotet att avgiften skulle höjas vid ett eventuellt regeringsskifte efter valet gör mig både bekymrad, ledsen och förbannad. Jag började som extraanställd på OnlineSverige - ett callcenter med verksamhet i Lund och Umeå. Jag arbetade mig uppåt och har haft flera olika positioner i bolaget. Idag är jag vice VD och är med och leder utvecklingen. Vi är nu 500 anställda (varav 250 på heltid) och vi har planer på att fortsätta expandera de kommande åren. Min egen resa illustrerar vikten av att tidigt komma in i arbetslivet och att det första jobbet är en viktig inkörsport till framtida jobb. Här spelar en lägre arbetsgivaravgift för unga Emma Link vvd OnlineSverige en avgörande roll. Vissa politiker vill hellre satsa pengarna på utbildningssatser, men vad gör det för nytta om målgruppen är skoltrötta ungdomar? Det är lönlöst att försöka få dessa att plugga, när de egentligen bara behöver ett jobb för att komma in på arbetsmarknaden. Det gör att de sedan kan ta nästa steg - vilken kan vara fortsatt jobb eller studier. Jag och vår ledning har täta kontakter med politiker och får titt som tätt besök på vårt företag. Det är mycket välkommet för det är viktigt att politiker får se hur deras beslut 18 19

11 fungerar i verkligheten ute hos företag. Tyvärr möts vi av ett tydligt ointresse från oppositionens partier att komma på besök. Det är synd därför att även de borde ha intresse av att få ökad kunskap och att se de unga i ögonen - det är deras framtid som står på spel. Vi anställer många ungdomar som gör sin debut på arbetsmarknaden hos oss. Det innebär ett stort engagemang, efter som vi lär upp dem hur det är att jobba, hur det fungerar på en arbetsplats. För många kan det låta självklart, men har man aldrig satt sin fot på en arbetsplats är det en hel del man måste lära sig vid sidan om arbetsuppgifterna. Det kan vara självklara saker som att komma i tid, men också praktiska saker kring sådant som lön, skatt och arbetsregler. Det vill säga vilka rättigheter samt skyldigheter man har som anställd. För oss innebär det ett merarbete men vi ser det som en utbildningsinsats. Med en lägre arbetsgivaravgift kan vi avsätta tid och motivera den extra insatsen. Dessutom är det viktigt för oss att ta samhällsansvar och låta unga få en chans till sitt kanske första jobb. Det är viktigt såväl för ungdomarna själva som för Sverige. Vi är stolta över att vi verkar i en bransch som kan skapa jobb för unga. Sedan arbetsgivaravgiften sänktes för unga har andelen anställda som har sin huvudsakliga arbetsinkomst via oss ökat från att vara 20 procent till procent. Den sänkta avgiften har alltså lett till att vi har kunnat anställa fler unga som trivts och arbetat mer eller mindre heltid hos oss. Vår plan är att växa ytterligare 25 procent kommande två år, det innebär över 100 nya arbetstillfällen. Höjs arbetsgivaravgiften för unga igen måste vi gå en helt annan väg för att möta framtiden. Vi skulle då få se över hela vår rekryteringsprocess och anställda färre. Vi skulle inte kunna ta emot lika många unga oerfarna som tidigare. Vi skulle tvingas höja priserna och sannolikt även få en minskad omsättning och därmed generera mindre skatteintäkter. Men värst av allt - en höjd arbetsgivaravgift för unga skulle ge näring till den trend vi redan ser i vår bransch - utflyttning. Redan idag etablerar många av våra branschkollegor callcenters i andra länder med helt andra arbetsvillkor. Dit flygs svenska medarbetare in som får jobba under sämre arbetsvillkor än i Sverige. Och behöver jag nämna att bolagets intäkter och de anställdas skatter inte hamnar i Sverige? För mig är frågan om arbetsgivaravgiften för unga den viktigaste frågan i valet. Jag vet att en höjning inte bara slår direkt mot vårt företag utan för många företag i många olika branscher, och naturligtvis därmed även för unga som behöver ta ett första steg in i vuxenlivet genom att få ett jobb. Att vi kan vara med och skapa många jobb för unga är i sig en grundsten för sysselsättningen och därmed för vår välfärd. Det är fantastiskt att få arbeta med ungdomar, jag hoppas få möjligheten att kunna fortsätta med det i samma utsträckning de kommande åren. Politiker ge oss förutsättningar att även efter valet i september kunna ta emot många unga som gör sin debut på arbetsmarknaden! Höj inte arbetsgivaravgiften för unga. Emma Link vvd OnlineSverige Vi vill inte dra i handbromsen Jag representerar en av de största privata arbetsgivarna i Ystad. På lönelistan har vi omkring 200 medarbetare vilket innebär ca 130 heltidsanställda. Bara under resten av året beräknar vi anställa ett 10-tal till. Vi är sugna på att fortsätta utveckla vår verksamhet och därför vore det så trist om ett politiskt förslag skulle sätta stopp för vår expansion. Vi har investerat 100 miljoner kronor i vår verksamhet under de senaste åren. Det har lett till att vi nu blivit en internationell året-runt-destination med god beläggning. Anders Nilsson VD Ystad Saltsjöbad Många ungdomar tar sina första steg in på arbetsmarknaden här på Ystad Saltsjöbad. Jag är både glad och stolt över att kunna anställa så pass många personer, inte minst att ge ungdomarna en väg in i arbetslivet. Den sänkta restaurangmomsen och arbetsgivaravgifterna har varit väsentliga för oss, det har gjort att vi har vågat satsa. Skulle dessa höjas efter höstens val kommer vi bli tvungna att dra i bromsen. Det handlar inte bara om vår verksamhet, utan hela branschen. Våra medarbetare är från 24 olika nationer och nära hälften är under 26 år. Man kan säga att vi är en bra plantskola för 20 21

12 dessa grupper när de får sitt allra Vi har en nära dialog med lokalpoli första jobb. En sänkt arbetsgivar tiker i de flesta partier och vi har en avgift ger oss möjlighet att ägna bra dialog om hur vi ska skapa goda tid till att lära upp dessa och på så förutsättningar för ett blomstrande sätt få in dem på arbetsmarknaden. näringsliv i regionen. Den här frågan Socialdemokraterna pratar om att kan vi dock inte påverka på lokal istället satsa på utbildning för unga nivå, utan den ligger som en våt filt det gör vi redan tack vare sänkt över hela vårt land och påverkas av arbetsgivaravgift. vilka som bildar regering efter valet. Vår näring har hamnat i skottglug Jag känner inte igen mig i bilden från gen. Socialdemokraterna har lovat politikerna att detta är en fel och att åter höja restaurangmat-momsen icke fungerande reform. Det har gett och höja arbetsgivaravgifter för oss en möjlighet att utveckla, expan ungdomar om de vinner valet. Detta dera och anställa. Det har gett oss drabbar många företag men särskilt lugnet i själen så man vågar satsa. vår bransch och dess anställda. Det Då kan vi rekrytera mer outbildad kommer få stora negativa konse personal och utbilda dem, vilket är kvenser, speciellt i sydöstra Skåne precis det vi behöver för att få igång där besöksnäringen är en stor och sysselsättningen. viktig del av regionens näringsliv. För oss är detta en avgörande fråga i Det som stör mig är att man säger valet och den påverkar inte bara oss att vår näring är subventionerad, arbetsgivare, utan även tusentals samtidigt som maten på ICA, Coop eller i korvkiosken ska ha lägre moms än maten på vår restaurang. Sänkt moms och arbetsgivaravgifter möjliggör för oss att våga expandera, vilket leder till mer skatteintäkter och fler anställda. En höjning efter valet skulle innebära en negativ spiral med högre priser och färre gäster vilket i slutändan hindrar expansion och nyanställningar. anställda. Lyft dessa frågor när du ställer politikerna mot väggen inför valet i höst. Ge oss förutsättningar att skapa fler jobb och för att slippa dra i handbromsen! Anders Nilsson VD, Ystad Saltsjöbad Carin Stoeckmann, VD Byggmästar n i Skåne Riv barriärerna så skapar vi jobben! 22 23

13 Jag är en stolt byggentreprenör som efter ett generations skifte leder Byggmästar n i Skåne, ett lokalt byggföretag verksamt i Skåne. Jag är dock inte ensam, utan gör detta tillsammans med 190 underbara medarbetare. Det är vi tillsammans som är företaget. Vi älskar byggbranschen trots alla utmaningar! Tillsammans vill vi växa vidare, men vi ser många hinder på vägen till en sund och god byggbransch. När jag i maj hade förmånen att träffa ordförandena underhålla sina fastigheter då hela hyran blir vit, istället för de politiska ungdomsförbunden blev jag mycket glad, då för svart under bordet som knappast genererar underhåll i många av dem förstod vikten av en fungerande bostadsmarknad och varför det är så viktigt att våga stå upp för fastigheten. och ta beslut om en fri hyressättning. På en fri marknad Konkurrensen på hyresgäster skulle också, när tillräckligt råder ingen brist! Genom att successivt och långsamt på många bostäder finns, leda till att underhållet skärps och ett ansvarsfullt sätt börja frigöra hyressättningen kommer att hyror sänks. Redan idag skulle en del hyror sänkas, i de investerare att våga satsa mer på hyresrätter och det kommer därmed att byggas fler bostäder. bostadsrätter. Flyttkedjan skulle förbättras och företag mindre attraktiva lägena, precis som de gör med villor och som behöver rekrytera skulle få lättare att göra så på en Skälen till att det inte byggs fler hyresrätter är enkla, nämligen att det inte är lönsamt och att det tar för lång tid att Istället för att subventionera byggandet till byggherrarna fungerande bostadsmarknad, med en god mix av alternativ. få tillbaka pengarna på investeringen. Hyressättningen är som vissa vill, är det bättre att subventionera hyrorna med naturligtvis inte den enda parametern som behöver förändras, men det är en mycket viktig parameter som de vuxna de fall där boende i hus där hyran skulle gå upp under en tid, hjälp av bostadsbidrag till dem som verkligen behöver det, i politikerna inte vågar ta i, eftersom frågan är känslig. Många kan få stöd. politiker bedömer att det vore bra, men att de inte kan ta i det just nu. De, ofta unga, som står utanför den korrekta En annan viktig parameter i bostadsbyggandet är konkurrens. Dels är det viktigt att de kommunala bostadsbolagen bostadsmarknaden skulle få möjlighet att finna sitt första egna boende, och fastighetsägarna skulle bättre kunna och därmed de lokala kommunala politikerna säkerställer att deras upphandlingar välkomnar även små och medelstora företag att lämna anbud så att de inte skapar onödigt höga kvalificeringskrav som begränsar mer än gör nytta, dels att kommunerna när de ska sälja mark eller fastigheter även kontaktar mindre aktörer och att eventuell försäljning sker i öppen konkurrens. Försäljning av mark handlar trots allt om en av medborgarnas största och mest värdefulla tillgång, som ska hanteras på ett så bra sätt som möjligt. Ökad konkurrens ger möjlighet till bättre priser och lösningar, samt ger möjlighet till de mindre lokala företagen att växa vidare! Alldeles för ofta stöter vi på offentliga förfrågningar där alldeles för få aktörer kan lämna anbud och där byggherrarna därmed begränsar möjlighet till bättre användning av våra skattemedel, som till stor del kommer från företag och våra medarbetare. En tredje viktig parameter för att få igång bostadsbyggandet är byggreglerna. Tack och lov fattades det beslut om före sommaren att begränsa de kommunala särkraven utöver de nationella byggreglerna vilket kommer att underlätta och minska vissa kostnader såsom projektering och prefabricering. Vi behöver dock även se över de nationella byggreglerna. En del regler, i sig vällovliga, försvårar och fördyrar bostadsbyggandet och minskar utbudet av nya bostäder. Ett ökat bostadsbyggande vinner alla på, de som saknar bostad eller som på grund av bostadsbrist inte kan ta ett jobb i en viss stad, de som verkar inom byggindustrin, och inte minst staten och kommunerna får in ytterligare intäkter i form av mervärdesskatt, skatt på löner mm. Politiker, riv barriärerna så bygger vi bostäderna, se över hyressättningen, konkurrensen och byggreglerna. På så sätt ger ni byggbranschen bra förutsättningar att växa och vi och andra företag kan skapa fler jobb! Carin Stoeckmann VD Byggmästar n i Skåne 24 25

14 Tina Zetterling Verksamhetschef Barnmorskegruppen Öresund tagningar i Malmö, Trelleborg och Vellinge, har två bokslut med svarta siffror bakom oss och ser positivt på framtiden med expansion i framförallt Malmö. Även om Region Skåne är en drivande kraft i att stimulera privat vård så dyker det upp situationer som ställer saker på sin spets. De politiska besluten påverkar i hög grad min möjlighet att förbättra och utveckla mina verksamheter. Dessutom är det inte bara jag och min kompanjon som tagit risker och lämnat tryggheten för att starta eget - våra medarbetare som alla är erfarna barnmorskor har också lämnat den trygga offentliga verksamheten för att vara med på resan. Den kunskap, kraft och energi som vi har tillsammans bidrar till att utveckla vår verksamhet vidare. Hur gör jag det utan medel att kunna satsa på att investera, utbilda och anställa de allra bästa? Vi behöver bättre attityd till vårdföretagare Jag har arbetat hela mitt yrkesverksamma liv inom offentlig sjukvård, både på specia listmottagningar och som chef inom akutsjukvården. För tre år sedan kom en avgörande punkt i mitt liv - jag tog chansen att starta Barnmorskegruppen Öresund. Idag är jag stolt över den verksamhet vi byggt upp och varje person jag kan anställa. Påhejad av Region Skåne startade jag och en kompanjon (Petra Vigh) Barnmorskegruppen Öresund Det var i samband med att hälsoval enligt LOV (lagen om valfrihet) infördes för mödrahälsovården. Då började en väldigt intensiv period och omställning att gå från offentligt anställd till att bli egen företagare. Vid sidan om mina ordinarie arbetsuppgifter, fick jag lägga till en rad andra, som jag aldrig tidigare gjort - det var nyttigt, lärorik, svårt och mycket stimulerande. Att ha jobbat i samma verksamhet i offentlig regi som jag nu gör i privat regi är en intressant erfarenhet. Fördelen att själv driva verksamheten är att man har friheten att själv bestämma och testa, ändra, göra om och ständigt göra bättre. Beslutsvägarna är korta och vi har möjlighet att erbjuda mer än i det offentliga. Vi har valt att satsa på att förbättra vår tillgänglighet och har lagt mycket tid och energi på att ta reda på vad blivande föräldrar idag efterfrågar och har byggt upp ett paraply av föreläsningar och tilläggstjänster för att möta dessa. Det berikar vården och gynnar vårdtagarna. Idag är vi 11 medarbetare plus ett par visstidsanställda, har mot Det är inte heller alltid de politiska besluten följs, meningarna går isär och jag som liten aktör hamnar i kläm mellan politiker och tjänstemän. Ett exempel på detta är att kvinnoklinikerna inte tillåter barnmorskor och läkare att jobba extra för privata vårdgivare. Det är synd för jag ser det som en möjlighet till kompetensutbyte, utveckling och ökat samarbete mellan oss aktörer runt den gravida kvinnan vilket bara höjer kvaliteten på vården. Ett annat exempel på konsekvenser av politiska beslut i min vardag är att vårdcentraler nu ges möjlighet att tilläggsackreditera gynekologimottagningar men inte barnmors kemottagningar. För oss innebär dessa två exempel en stor begräsning i hur vi på ett naturligt sätt kan utveckla vår verksamhet men framförallt innebär det en icke konkurrensneutral spelplan. Jag har gått i personlig borgen för att starta min verksamhet och ägnar all min vakna tid kring den. Jag vågar inte ens tänka på hur låg timlön jag har om jag skulle räkna alla timmar jag jobbar. Att jag som tar en risk inte skulle kunna ta del av den vinst som genereras är helt absurd. Min ambition att våra medarbetare får ännu bättre villkor och upplever ett större inflytande nu än när de jobbade i offentlig regi, hur gör jag det möjligt utan en buffert? Därför blir jag närmast förbannad när Västerpartiet målar upp en bild som är helt felaktig. De vill ge bilden av att vi privata vårdgivare flyttar ut pengar ur landet och plågar våra medarbetare med sämre villkor än i den offentliga vården. Verkligheten är en helt annan. Vi kämpar för att kunna utveckla omhändertagandet av den gravida kvinnan, som vi brinner för. Vi använder våra intäkter på ett så klokt sätt som vi bara kan för att för att erbjuda mer, både till kvinnorna men också till våra medarbetare. I grund och botten är det ju faktiskt vi som startar företag som skapar jobb och därmed skatteintäkter som sedan kan användas till vård och omsorg. Därför får jag inte ihop vänstersidans fientliga attityd till entreprenörer i allmänhet och privata vårdföretagare i synnerhet. Jag är stolt över varje person jag kan anställa och för varje skattekrona jag kan generera. Min resa från offentligt anställd till företagare har gett mig en inblick i hur viktigt det är för samhället med ett gynnsamt företagsklimat där näringsliv och politik arbetar nära för att skapa så bra förutsättningar som möjligt. Låt inte politiker rasera det! Tina Zetterling Verksamhetschef Barnmorskegruppen Öresund 26 27

15 Agnetha Estberger VD Brud- och Festspecialisten Anina Jag driver en bröllopsbutik i Helsingborg som jag vuxit upp i då min mamma startade den för snart 50 år sedan. Av naturliga skäl går verksamheten på högvarv under sommaren. Tack vare ökad efterfrågan kan vi då med glädje fördubbla vår personalstyrka. Mitt företag är beroende av flexibla regler vad gäller anställningsformer men nu finns det orosmoln. Omoderna regler gör mig frustrerad Vi halverar styrkan från september till december när färre väljer att gifta sig. Av den anledningen är några av mina medarbetare anställda just med formen allmän visstid det är så min bransch fungerar. Skulle allmän visstid försvinna som anställningsform, som facket föreslår, skulle vi tvingas att slå igen butiken och tre anställda skulle då bli utan jobb. Det skulle kännas bedrövligt. Vi är i en högservicebransch. De bröllopskläder vi säljer innebär i snitt 5-6 timmars kontakt med våra kunder. Vårt kundsegment har ofta ont om tid på vardagar men skulle gärna komma ner till butiken på helgerna för att prova och modifiera sina kläder. Men som arbetsgivare kan jag inte ha öppet då på grund av den otidsenliga övertidsersättningen med 100 procent efter klockan 12 på lördagar och hela söndagen. Det finns inte en möjlighet för mig att betala mina medarbetare dubbel lön på helger. Detta är givetvis inget mina medarbetare kräver, flera av dem skulle gärna jobba på helgen istället för veckodagarna med samma lön, men lag och avtal hindrar oss att anpassa vår verksamhet utifrån behov från kunder och medarbetare. Frågan om övertid och visstidsanställningar är en sådan het fråga att ingen vågar ta i den med tång. Fackförbunden har en stark ställning, men som småföretagare anser jag att facket gräver de anställdas grav. För att få fart på Sveriges ekonomi och öka möjligheten till att skapa fler jobb måste politiken hjälpa till att modernisera synen på arbetsmarknaden. Det måste finnas en valmöjlighet både för medarbetare och för företagare att skapa arbetstillfällen som passar såväl företagets verksamhet som medarbetarnas arbetssituation. Som det ser ut nu är reglerna omoderna och stelbenta och motverkar sitt syfte, vilket gör mig oerhört frustrerad. Jag är rädd för att en eventuellt ny regering efter valvinst i höst går facket till mötes och genom lagstiftning gör det svårare för oss företagare att skapa jobb. Jag efterlyser ett större intresse att se verkligheten för oss småföretagare. Det finns stor potential hos oss, vi är många och de allra flesta vill gärna växa. Vi skapar många jobb redan, men skulle kunna skapa ännu fler om politiker och fack gav oss förutsättningar. Gör det! Agnetha Estberger VD Brud- och Festspecialisten Anina 28 29

16 Mats Christensson, VD Poolarna Assistans AB Val är alltid viktiga men för mig som företagare känns valet 2014 som ett ödesval. Vi i Sverige har det bra jämfört med många, men i alla samhällen finns naturligtvis utrymme för förbättringar. Vad som oroar mig är att det känns som om vi nu står inför ett val som kan vrida utvecklingen bakåt i stället för framåt. Valfrihet handlar om att kunna välja bort En fråga i hetluften är privata företag inom välfärdssektorn. Vänsterpartiet beskyller oss företagare som arbetar i sektorn för att ha girigheten som drivkraft. Vilken planet och verklighet kommer de från? Mitt företag, Poolarna Assistans AB med bas i Malmö, arbetar sedan åtta år tillbaka med personlig assistans. Det är ingen guldkantad verksamhet. Vi har 150 anställda och omsätter 30 mkr per år. Vårt mål är en årlig avkastning på fem procent, vilket ett högt uppsatt mål. Dessa procent ska främst användas till investeringar i vår personal i form av utbildningar och annan kompetensutveckling. Den som påstår att vi skär guld med täljkniv får nog titta på andra branscher. Våra vinstmarginaler avskräcker säkerligen många lycksökare. Drivkraften inom privata vårdföretag är inte pengar utan det är att skapa en valmöjlighet och bättre vård för kunderna. Vår drivkraft är att leverera bästa tänkbara kvalitet i allt vad vi företar oss. Engagerade medarbetare som trivs och känner ansvar är en förutsättning för detta. Lyckas vi inte hålla hög kvalitet får vi inga kunder, så enkelt är det. Inom alla branscher finns avarter och de ska naturligtvis bekämpas. Men det stora flertalet av oss har kundens bästa, inte girigheten, som drivkraft. Fördomar sprids snabbt och för de som inte är så väl insatta i frågan blir de snabbt en sanning. Vi vill alla leva i ett samhälle där det finns medel att omsätta orden omsorg, omtanke och respekt i konkret handling. Då krävs vettiga förutsättningar för Sveriges alla hårt arbetande företagare. Idag och imorgon. Vänstersidan har en ideologisk inställning att stat och kommun ska hantera välfärden. Det är ett förlegat tankesätt. När fler aktörer ges möjlighet växer det fram nya alternativ, 30 31

17 vilket skapar valfrihet för medborgarna att själva göra sina vårdval. att vi bara drivs av vinstintressen. Kvaliteten måste komma före vinstintresset. Den stora nyttan med privata alternativ tycker jag är att det ger oss möjlighet att kunna välja bort. Tänk själv, idag kan du ju t ex välja bort din frisör, tandläkare, bilmekaniker eller din städfirma om du inte är nöjd. Varför begränsa detta när det gäller vården för vanliga människor? Vi ska inte nöja oss med dålig kvalitet, det ska finnas möjlighet att välja bort den. Det är inte möjligt om det är politiker som gör valet i stället för du själv. Allt hänger ihop, och får vi förutsättningar att fortsätta driva våra verksamheter kommer vi att fortsätta att skapa jobb som ger skatteintäkter och inte minst en god och kvalitativ vård där medborgare både kan välja och välja bort. Den valfriheten handlar valet om för mig. Så snälla, goa politiker: börja tala om det som verkligen betyder något valfrihet och kvalitet i välfärden! Den här kalla ideologiska vinden som blåser över Sverige när det gäller privata vårdföretagare tycker jag är hämmande för vårt land. Det jag vänder mig starkast emot är bilden av Mats Christensson VD, Poolarna Assistans AB 32