LIVSCYKELANALYS Miljöpåverkan från Sydkrafts elproduktion 1999

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LIVSCYKELANALYS Miljöpåverkan från Sydkrafts elproduktion 1999"

Transkript

1 LIVSCYKELANALYS Miljöpåverkan från Sydkrafts elproduktion 1999 Innehåll 1 Inledning sid 2 2 Sydkrafts eltillförsel och elproduktionen i Norden 5 3 Sammanställning av miljöpåverkan från Sydkrafts elproduktion 9 4 Metod för Sydkrafts LCA-studie 23 5 Livscykelanalys av Sydkrafts elproduktion Vattenkraft Kärnkraft - Barsebäck och Oskarshamn Oljekondens - Karlshamnsverket Reservkraft - Sydkrafts gasturbiner Naturgas - Heleneholms kraftvärmeverk Vindkraft 85 6 Livscykelinventering av nya produktionsanläggningar 93 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Resultat för respektive kraftslag Karakteriseringsfaktorer Litteraturreferenser, generella LCA-data Granskningsrapport med kommentarer

2 2 1. Inledning Energikoncernen Sydkrafts miljöarbete ska präglas av helhetssyn, öppenhet och saklighet Sydkrafts engagemang inom miljöområdet ska kännetecknas av initiativkraft och förutseende med hänsyn till dagens och framtidens krav från samhälle, kunder medarbetare och övriga intressenter. I linje med detta budskap i Sydkrafts miljöpolicy har ett antal miljöprojekt initierats och drivits inom koncernen under senare år, varav den livscykelanalys som denna rapport beskriver är ett. Inom Sydkraft har vi lång erfarenhet av att mäta och redovisa utsläppen från våra kraftverk. I takt med miljöfrågornas växande betydelse ökar emellertid också kraven på en mer fullständig redovisning. I en livscykelanalys följs en produkt från vaggan till graven och miljöpåverkan inventeras och utvärderas för samtliga stadier som produkten passerar. Produktion av råvaror, halvfabrikat, energi m m som ingår i produkten ska tas med. Påverkan på miljön vid transporter, vid drift av fabriker, smältverk, oljeutvinningsplattformar, kraftverk och andra processer som har en koppling till produkten ska beaktas liksom miljöpåverkan från byggande och rivning av anläggningar. Ett första projekt med syfte att ta fram en livscykelinventering av Sydkrafts elproduktion genomfördes under Basen för studien var 1996 års driftdata. Det projekt som denna rapport utgör den sammanfattande redovisningen av, har inneburit en uppgradering av den tidigare genomförda studien till att utgöra en livscykelanalys (LCA), med driftdata från 1999 som bas. Förutom skillnaden i basår, är sättet att redovisa resultatet en av de större skillnaderna mellan de två studierna års studie genomfördes som en livscykelinventering, vilket innebar att resultatet redovisades i form av massflöden (gram/mwh) specifikt för varje emission, resurs eller avfall års studie är istället utförd som en LCA, varför resultatet redovisas sammanräknat i totala bidrag till olika slags miljöpåverkan, t ex bidrag till växthuseffekten. Till varje kategori av miljöpåverkan kan flera emissioner ge olika stora bidrag. Den använda LCA-metodiken följer i huvudsak ISO 144-seriens riktlinjer för livscykelanalyser [3, 4, 5, 6] och för att den genomförda livscykelanalysen skall kunna ligga till grund för kommande certifierade miljövarudeklarationer (EPD Environmental Product Declaration), har dessutom AB Svenska Miljöstyrningsrådets riktlinjer anammats[7, 8].

3 3 Projektgruppen i arbete. Från vänster: Eva-Marie Rönnquist, Maria Nilsson, Åke Hansson och Magnus Pettersson Projektets uppdragsgivare är Åke Hansson, Produktionsstaben. Projektansvarig är Maria Nilsson och i projektgruppen ingår Eva-Marie Rönnquist och Magnus Pettersson, alla från Sycon Energikonsult. Dessutom har ytterligare ett antal personer inom koncernen medverkat i större eller mindre omfattning. Resultatet av livscykelanalysen bör vara av stort intresse för Sydkrafts kunder och bli ett vederhäftigt och välkommet bidrag i våra kunders miljöarbete. All den information som samlas in kan dock också utnyttjas på många andra sätt. Den helhetsbild som erhålls av miljöpåverkan från Sydkrafts elproduktion via livscykelanalysen, skapar bl a förutsättningar för en ökad samordning av koncernens interna miljöarbete och kunskapen blir en stor tillgång i arbetet med Sydkrafts miljöledningssystem och övriga miljöprojekt. Resultatet kan också bli ett hjälpmedel vid miljöförbättrande åtgärder i befintliga kraftverk, liksom vid val av teknik för ny elproduktion. Analysen hjälper oss att prioritera våra miljöinsatser till områden som totalt sett ger bäst resultat. Resultaten från analysen ger oss också viktig kunskap för att på ett mer heltäckande, konsekvent och sakligt sätt kunna informera om och diskutera energibranschens miljöfrågor. Indirekt ger den ökade kunskapen en förståelse för miljöfrågor bland Sydkrafts personal, vilket på sikt blir till gagn för miljön. Studien ger också en ökad kunskap om Sydkrafts leverantörers verksamhet, vilket ger koncernen möjlighet att verka för att även deras processer styrs mot goda miljölösningar.

4 4 Sammanfattande granskningsutlåtande Denna livscykelanalys (LCA) av Sydkrafts elproduktion följer i huvudsak riktlinjerna för en LCA som ligger till grund för certifierad miljövarudeklaration av elenergi i Sverige. De avvikelser som har gjorts har sannolikt ganska liten betydelse för resultaten. Studien uppfyller också de flesta av de krav som den internationella standarden för LCA ställer på studier som ligger till grund för miljömässiga jämförelser mellan konkurrerande produkter. Den viktigaste avvikelsen är att föreliggande tredjepartsrapport inte inkluderar en kvalitativ och kvantitativ beskrivning av de processer för vilka data har samlats in. Det problemet har dock delvis lösts genom att läsaren hänvisas till Sydkraft och till studiens mer detaljerade underlagsrapporter. Sammantaget ger studien ett gediget intryck, trots några brister i metodval och dataunderlag. Den fyller de syften som den är tänkt att fylla. Observera dock att resultaten gäller för år 1999, vilket skiljer sig något från andra år. Notera också att studien inte inkluderar den elenergi som Sydkraft köper från andra producenter, vilket 1999 motsvarade ca 11% av företagets totala elanskaffning. Studien har syftet att bokföra de olika kraftslagens miljöpåverkan, och inte att utreda konsekvenserna av olika beslut. En studie av det slaget ger ökad kunskap om de studerade systemen och bidrar därigenom till underlaget till beslut om exempelvis förbättringsåtgärder eller framtida elproduktionsteknik. Den ger dock inte bästa möjliga information om effekterna av olika beslut. Tomas Ekvall, granskningspanelens ordförande CIT Ekologik, Stiftelsen CHALMERS INDUSTRITEKNIK Göteborg, juli I kap. 2 i denna rapport ges en kort introduktion till Sydkrafts del i det nordiska elsystemet. Därefter presenteras i sammanfattning de olika kraftslagens miljöpåverkan i kap. 3. Mer detaljerad information kring studiens metodik och resultaten från respektive kraftslag återfinns därefter i kapitel 4 och 5. Malmö, juli 2

5 5 2. Sydkrafts eltillförsel och elproduktionen i Norden Sydkraft äger eller är delägare i ett antal kraftverk, som producerar merparten av den el som Sydkraft säljer till sina kunder. Utöver verksamheten knuten till den egna produktionen bedriver koncernen även handel med el inom ramen för den avreglerade elmarknaden i norra Europa. Vattenkraft och kärnkraft svarar normalt för huvuddelen av Sydkrafts elproduktion. De båda energislagen utgör därmed basen i Sydkrafts produktionssystem. Flertalet av Sydkrafts elproduktionsanläggningar är lokaliserade till södra Sverige. Exempelvis finns merparten av de drygt 1 vattenkraftverk som koncernen förfogar över i Sydsverige. Ca 9 % av Sydkrafts vattenkraftproduktion sker emellertid i fåtal större kraftverk i Norrland. Den kärnkraft, som ingår i Sydkrafts produktionsmix kom till och med november 1999 från Barsebäcksverket och från Oskarshamnsverket, vilket Sydkraft äger till drygt 5 %. Efter uppgörelsen med staten och stängningen av Barsebäcksverkets ena block produceras Sydkrafts kärnkraftsel nu i Barsebäck, Oskarshamn och Ringhals. Då vatten- och kärnkraft av något skäl inte räcker till - främst vid torrår och då elbehovet är högt under vinterhalvåret - används det oljeeldade kraftverket i Karlshamn. Kraftverket har på senare tid kompletterats med omfattande utrustning för rening av rökgaserna från svavel och kväveoxider. I vissa fall utnyttjas även Sydkrafts oljeeldade gasturbiner som reservkraft. Det sker då elbristen är akut, till exempel vid tillfälliga förbrukningstoppar och vid störningar i andra kraftverk eller på elnätet. I kraftvärmeverket Heleneholm produceras både el och värme. Huvudsyftet med anläggningen är att försörja Sydkrafts kunder i Malmö med fjärrvärme, men den el som produceras ingår också i Sydkrafts elproduktionssystem. Naturgas är huvudbränsle i kraftverket med olja som reserv vid eventuell brist i gastillförseln. El och fjärrvärme produceras också i kraftvärmeverket i Örebro som i betydande omfattning använder biobränsle i sina pannor. I Sydkrafts produktionssystem ingår 17 vindkraftverk varav 12 aggregat på Vindön utanför Landskrona. Av koncernens egen elproduktion svarar vindkraftverken dock för knappt,6 %. Under år med mindre nederbörd och därmed mindre vattenkraft än normalt kompletteras Sydkrafts egen produktion med inköp av el. Inköpen utgörs främst på den nordiska elbörsen men även genom bilaterala avtal med aktörer i Danmark och Tyskland.

6 6 Sydkrafts installerade effekt 1999, totalt 5 9 MW Kärnkraft 4% Övrig värmekraft 11% Vattenkraft 4% Gasturbin 9% Sydkrafts elanskaffning 1999 % 1% 8% 6% 4% 2% % Handel 11 % Vind,6 % Fossil 3 % Kärn 49 % Vatten 37 % I syfte att tekniskt och ekonomiskt bäst utnyttja krafttillgångarna i Norden har elkraftföretagen i Sverige, Norge, Danmark och Finland sedan 196-talet samverkat inom samarbetsorganet Nordel. Det nordiska kraftsystemet har utnyttjats så att anläggningar med låg rörlig produktionskostnad, oavsett i vilket land de finns, har startats innan de med högre rörlig produktionskostnad tagits i drift. Detta samarbete har under många år varit ett viktigt bidrag till en låg produktionskostnad och därav relativt låga elpriser i de nordiska länderna. Efter de senaste årens avregleringar av elmarknaderna i Norge, Finland och Sverige har den öppna samverkan mellan producenterna inom Nordel ersatts av en fri marknad för elhandel. Sverige och Norge har dessutom sedan 1 januari 1996 en gemensam börs - NordPool - för elhandel. Bilden på nästa sida åskådliggör sammansättningen av elproduktionen i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Den sammanlagda nordiska elförbrukningen är cirka 375 TWh. Sedan den samlade tillgången till vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme i det nordiska systemet utnyttjats täcks återstående elbehov genom produktion i kolkraftverk i Danmark och Finland. Minskad vattenkraftproduktion vid torrår liksom bortfall av kärnkraftproduktion leder därför till ökad körning i kolkraftverk. Å andra sidan kan produktion i kolkraftverk i Danmark reduceras genom elexport till Danmark vid tillfällen då tillgången till vattenkraft och kärnkraft överstiger den egna förbrukningen i Sverige och Norge. De nordiska länderna har en gemensam marknadsplats när det gäller elförsörjningen och bör också med hänsyn till elproduktionens miljöpåverkan betraktas som en region. Sydkrafts elinköp från Danmark medför ökade utsläpp från danska kolkraftverk samtidigt som vår export dit innebär minskad kolkraftproduktion och därmed reducerad miljöpåverkan. Sett ur ett nordiskt perspektiv bidrar Sydkraft till minskade utsläpp av bl a växthusgaser och försurande ämnen så snart vi har möjlighet att exportera el till Danmark.

7 7 Om elanvändningen i Norden ökar eller om befintliga kraftverk tas ur bruk kan nya kraftverk behöva byggas. Alla nya kraftverk kommer att ha en väsentligt högre total produktionskostnad än kostnaderna i den befintliga produktionsapparaten. Av nya kraftslag har s k gaskombianläggningar den lägsta produktionskostnaden. Nya biobränsleeldade kraftverk har högre kostnader. När ett kraftverk väl är byggt och investeringen är gjord är det den rörliga kostnaden för drift, underhåll, avfallshantering m m som avgör hur kraftverket kommer att utnyttjas. Beslut om att investera i ett nytt kraftverk förutsätter däremot att kraftverkets totala produktionskostnad inklusive kapitalkostnad kommer att täckas av kraftintäkten. Investering i ny elproduktion sker därför inte förrän marknadspriset för det befintliga systemet blir tillräckligt hög i förhållande till totalkostnaden för ny produktion. I det nordiska elsystemet och i den elhandel som bedrivs inom Sydkraft ingår produktion av norsk el (huvudsakligen vattenkraft) och dansk el liksom import av tysk el. I brist på indata för importerad el har det hittills inte varit möjligt att göra en fullständig livscykelanalys av dessa kraftslag. Den el som Sydkraft köper in, motsvarade ca 11 % av total elanskaffning För att ändå ge en översiktlig bild av hur Sydkrafts elhandel påverkar miljön visas i följande diagram vissa specifika driftutsläpp under 1999 för de länder som huvudsakligen utgör Sydkrafts motparter. För norsk vattenkraft har antagits motsvarande driftutsläpp som för Sydkrafts vattenkraft. För Danmark anges medelvärde för dansk elproduktion på Jylland och Fyn, som till huvuddelen baseras på kol och naturgas[1]. De tyska värdena avser den produktionsmix av kol- och gaskraft som levererats från PreussenElektra via kabelförbindelsen Baltic Cable mellan Skånes sydkust och Lübeck [2]. Som jämförelse visas de specifika driftutsläppen från Sydkrafts totala mix av egen elproduktion, således utan bidrag från reinvestering, produktion av driftkemikalier och transport av dessa för att siffrorna ska bli jämförbara

8 8 med motsvarande norska, danska och tyska. Emissioner från elproduktion i Åbyverket ingår i Sydkrafts siffror, men inte emissioner från inköpt el. g/mwh Spec driftutsläpp av NO x och SO SO2 NOx kg/mwh 1 8 Spec driftutsläpp av CO CO Danmark Tyskland Norge Sydkraft Danmark Tyskland Norge Sydkraft Ovanstående diagram är endast till för att ge en översiktlig bild av miljöpåverkan från som den el Sydkraft köper in. Det kan förekomma skillnader i sättet att redovisa utsläppsstatistik mellan olika länder, t ex har Danmark relativt stor andel samtidig produktion mellan el och värme, för vilken redovisningssättet har stor betydelse. Någon långtgående jämförelse bör därför inte göras mellan de olika ländernas uppgifter

9 9 3. Sammanställning av miljöpåverkan från Sydkrafts elproduktion Introduktion De livscykelanalyser, som redovisas i denna rapport omfattar miljöpåverkan från Sydkrafts huvudsakliga kraftslag dvs Vattenkraft representerat av tre stationer och ett årsmagasin Kärnkraft Barsebäcksverket och Oskarshamnsverket Oljekondens Karlshamnsverket Reservkraft Sydkraft Gasturbiner Naturgaseldad kraftvärme Heleneholmsverket Vindkraft representerat av Vindöns vindkraftpark I den samlade dokumentationen av projektet ingår även detaljerade rapporter för respektive kraftslag. Dessa detaljrapporter uppfyller de krav som ISO ställer vad gäller transparens och detaljeringsgrad vid rapportering av livscykelanalyser. I detta kapitel görs en översiktlig redovisning av det sammanfattande resultatet från livscykelanalyserna för de sex olika kraftslagen. För mer detaljerad information kring studiens metodik, avgränsningar, allokering mm, se kap. 4 och för mer detaljerad information för respektive kraftslag se kap. 5. Inventeringsresultat och miljöpåverkansresultat för respektive kraftlag finns redovisade i bilagor till denna rapport. För de olika kraftslagen redovisas den specifika miljöpåverkan dvs miljöpåverkan per producerad MWh el sett över hela livscykeln. Med producerad MWh el avses generellt i denna rapport MWh netto utmatad el från kraftverket dvs med kraftverkets egenförbrukning av el bortdragen. Som komplement till uppgifterna om den specifika miljöpåverkan, som alltså belyser varje enskilt kraftslags miljöpåverkan, redovisas också de absoluta utsläppen från Sydkrafts samlade elproduktion år Produktionen sker i Sydkrafts olika kraftverk och utgör således en blandning av olika produktionsslag. Det är viktigt att notera, att elproduktionen från respektive produktionsslag, liksom Sydkrafts emissioner, varierar från år till år främst beroende på vattenkrafttillgången och tillgängligheten i kraftverken. Sammanfattning av LCA-resultat I följande avsnitt redovisas de olika kraftslagens specifika bidrag till några av de miljöpåverkanskategorier som Sydkraft har valt att studera i sin livscykelanalys. Diagrammen i nedanstående sammanfattning visar olika ämnens påverkan på miljön uppdelat på de sex olika kraftslagen. Eftersom alla kraftslag redovisas i samma diagram blir detaljeringsgraden låg för de kraftslag som har liten specifik påverkan. I de fall informationen i diagrammen inte är tillräckligt tydlig, hänvisas till den specifika redovisningen för respektive kraftslag i kap. 5 samt till det detaljerade resultatet i bilaga 1. I resultatbilagan finns varje kraftslags totala resultat för samtliga påverkanskategorier redovisade.

10 1 Vid genomförandet av livscykelanalysen har de studerade processerna delats upp i tre delar för att åskådliggöra bidragen från olika faser i kraftslagens livscykler. De tre delarna är bygg, bränsle och drift. I kap. 5 redovisas resultatet för de olika kraftslagen uppdelat på dessa tre delar. Förhållandena under 1999 utgör underlag för den driftberoende delen av miljöpåverkan. Det är viktigt att komma ihåg att det är den specifika miljöpåverkan för respektive kraftslag som visas. Den totala miljöpåverkan beror på hur mycket de olika kraftslagen utnyttjas. Gasturbiner används t ex sällan och deras påverkan på omgivningen blir därför liten trots de relativt höga specifika utsläppen. För att illustrera detta redovisas sist i detta kapitel även det totala bidraget till några av påverkanskategorierna från de studerade kraftslagens elproduktion under Känslighet för onormal drift Denna studie bygger på driftåret Detta år var ett relativt normalt driftår för flertalet av de studerade kraftslagen, dock inte för Karlshamnsverket som hade en ovanligt liten drift. Den korta drifttiden medför en hög specifik miljöpåverkan för verket under 1999, bland annat på grund av att hjälpkraftförbrukningen får ett stort genomslag. I studien har en känslighetsanalys gjorts för det fallet att Karlshamnsverket skulle producera ca 5 GWh istället för de 17 GWh som var fallet GWh är bedömt som en rimlig nivå på Karlshamnsverkets reservkraftproduktion under ett driftår. Känslighetsanalysen visar att den specifika miljöpåverkan minskar väsentligt vid en ökad drift, se vidare kapitel 5.3. Utsläpp av växthusgaser Inkommande solljus värmer upp jordytan som i sin tur avger värmestrålning. I atmosfären finns gaser som kan fånga upp jordens värmestrålning (infraröd, långvågig strålning) och omvandla den till värme. Dessa gaser kallas växthusgaser. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jorden har ett klimat lämpat för biologiskt liv. De viktigaste naturliga växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. Med det som i miljösammanhang ofta kallas växthuseffekten menas egentligen den klimatförändring som människan antas orsaka genom att öka halterna av växthusgaser i atmosfären, vilket förstärker den naturliga växthuseffekten. Exakt vilka miljöeffekter som kan blir resultatet av ökade halter växthusgaser i atmosfären är svårt att förutspå. Klimatförändringar i någon form antas dock uppstå, vilket innebär globala miljöproblem. Några möjliga effekter av en ökande medeltemperatur är torka och utbredande ökenområden i vissa delar av världen och smältande glaciärer med stigande havsnivåer och översvämningar av lågt belägna landområden till följd, i andra delar. Även väderförhållandena tros påverkas av växthuseffekten, med t ex ökad frekvens av stormar och orkaner som följd. Som diagrammet nedan visar är utsläppen av koldioxid från de olika kraftslagens livscykler den helt dominerande orsaken till kraftslagens bidrag till kategorin. De specifika utsläppen av koldioxid är av naturliga skäl allra störst för de kraftslag som

11 11 producerar el med hjälp av förbränning av fossila bränslen, dvs oljekondens, gasturbiner och naturgaseldad kraftvärme. Det förhållandevis stora värdet för oljekondens beror bland annat på ett högt specifikt behov av hjälpkraft vid liten produktion. Bidragen till kategorin från övriga kraftslag härstammar i första hand från energianvändning i livscykelns olika delar. För vattenkraft kommer dock en stor del av bidraget till kategorin från emissioner från överdämd mark. g CO2-ekv. / MWh 1 4 Utsläpp av växthusgaser N2O CO2 CH4 CFC m.fl. 4 2 Vattenkraft Kärnkraft Oljekond Gasturbin Naturgas kvv Vindkraft Utsläpp av ozonnedbrytande gaser Ozonlagrets förtunning är ett miljöproblem på så sätt att det stratosfäriska ozonlagret är jordens enda skydd mot solens skadliga ultravioletta strålar. En minskning av det stratosfäriska ozonet innebär därmed en ökad risk för t ex hudcancer och andra skador på människor, djur och växtlighet till följd av skadlig UV-strålning. Ozonnedbrytande gaser utgörs av halogenerade kolväten. Vissa av dessa ämnen är det vi i dagligt tal kallar freoner och tillhör grupperna CFC, HCFC och bromerade kolväten. g CFC11-ekv. / MWh Utsläpp av ozonnedbrytande gaser,2,15 CFC m.fl.,1,5, Vattenkraft Kärnkraft Oljekond Gasturbin Naturgas kvv Vindkraft

12 12 Som diagrammet ovan visar är bidraget till kategorin klart störst för kärnkraftens livscykel. Bidraget från kärnkraftscykeln kommer i sin tur till största delen från läckage av köldmedium från gaskylare vid urananrikningsprocesserna. Läckage av köldmedium förekommer även i andra delar av de olika kraftslagens livscykler, men eftersom arbetet med att fasa ut ozonnedbrytande s k freoner har kommit förhållandevis långt i Sverige, så bidrar inte dessa ev. emissioner till denna miljöpåverkanskategori. Uppgifterna kring köldmedieläckage från kärnkraftens bränslekedja har varit detaljerade. Det kan finnas en viss risk att underlaget för övriga kraftslag innehåller icke identifierade dataluckor inom just denna kategori och att det specifika bidraget för övriga kraftslag därmed skulle vara något högre. Några kända dataluckor finns dock inte. Utsläpp av försurande gaser Försurning av mark och vattendrag innebär att ph-värdet i mark och vatten sjunker, vilket leder till att förutsättningarna för biologiskt liv försämras eller förändras. I en försurad miljö kan metaller lakas ut från marken och förgifta omgivningen. Vidare störs den naturliga balansen mellan organismer och deras omgivning. Tillsammans kan detta vid en fortsatt försurning leda till att vissa arter helt slås ut. Utsläpp av försurande ämnen har även en direkt påverkan på människors hälsa och på vårt historiska arv, i form av byggnader, minnesmärken m m. Försurande gaser utgörs av bland annat svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak, saltsyra samt andra syror och svavelföreningar. mol H+ / MWh Utsläpp av försurande gaser NOx SO2 Övrigt 4 2 Vattenkraft Kärnkraft Oljekond Gasturbin Naturgas kvv Vindkraft De specifika bidragen till kategorin från utsläppen av kväveoxider och svaveldioxid är allra störst för de kraftslag som producerar el med hjälp av förbränning av fossila bränslen, dvs oljekondens, gasturbiner och naturgaseldad kraftvärme. Bidragen till kategorin från övriga kraftslag härstammar i första hand från energianvändning i livscykelns olika delar. Notera att enheten för bidrag till påverkanskategorin skiljer sig från övriga kategorier. Kategorin redovisas i mol, inte i gram som övriga kategorier. För utsläpp i gram av respektive emission hänvisas till resultat i bilagor.

13 13 Utsläpp som bidrar till bildning av marknära ozon Bildning av marknära fotokemiska oxidanter och då främst ozon, sker under inverkan av solljus i områden med höga halter av kväveoxider och kolväten, framför allt eten och propen. Bildning av marknära ozon är ett problem eftersom ozon i vår närmaste omgivning är giftigt både för människor och växter. Inversion är ett klimatläge då luften står stilla och inte kan transportera bort luftföroreningar. Om föroreningarna samtidigt utsätts för starkt solljus kan s k fotokemisk smog uppstå, vilket innebär luft med höga koncentrationer av ozon och andra oxidanter. Fotokemisk smog uppstår främst i trakten kring stora städer. Utsläpp av gaser som bidrar till bildning av marknära ozon g eten-ekv. / MWh 8 VOC NMVOC 6 CH4 HC 4 2 Vattenkraft Kärnkraft Oljekond Gasturbin Naturgas kvv Vindkraft På samma sätt som för de tidigare redovisade kategorierna, utsläpp av växthusgaser och försurande gaser, är de specifika bidragen störst för kraftslagen som nyttjar förbränning vid produktion av el. För oljekondens ger dessutom lagringen av olja betydande bidrag till kategorin. Samtliga ozonbildande ämnen som redovisas i diagrammet är kolväten i bred bemärkelse. Sättet att redovisa kolväteutsläpp kan skilja sig åt för olika uppgiftslämnare. Det är därför egentligen svårt att dra kategoriska gränser mellan de ämnen (grupper av emissioner) som redovisas i diagrammet. Istället är det mer intressant att se på det totala bidraget till påverkanskategorin för respektive kraftslag. Utsläpp av övergödande ämnen Övergödning, även kallat eutrofiering, orsakas av att ett ekosystem tillförs stora mängder näring. Utsläpp av kväveoxider, ammoniak och flyktiga kolväten, utsläpp av fosfor och kväve bidrar till näringstillskottet. Den ökade näringstillgången i ekosystemet gynnar vissa organismer, vilka har förmågan att snabbt tillgodogöra sig den extra näringen, medan andra organismer missgynnas. Övergödning av vattenmiljöer medför till en början en ökad biologisk aktivitet. Den ökade produktionen av organiskt material kräver allt mer syre, varpå syrebrist uppstår med döda bottnar och minskande djurliv som följd. Utsläpp av syreförbrukande organiskt material (COD), bidrar direkt till syrebristen och ett minskande djurliv. Övergödning av mark leder till ändrade

14 14 växtförhållanden. Näringsämnen kan också läcka från den övergödda marken till vattendrag och på så sätt bidra till den akvatiska övergödningen. g O2-ekv. / MWh Övergödning (utsläpp till luft) NH3 NOx 8 4 Vattenkraft Kärnkraft Oljekond Gasturbin Naturgas kvv Vindkraft g O2-ekv. / MWh Övergödning (utsläpp till vatten) Tot-N Tot-P NO3 NH4NO3 NH4 COD 2 Vattenkraft Kärnkraft Oljekond Gasturbin Naturgas kvv Vindkraft I diagrammen ovan visas bidragen till kategorin från olika övergödande emissioner för respektive kraftslag. Det klart dominerande bidraget kommer från utsläpp av kväveoxider till luft. Bidragen till kategorin från utsläpp av övergödande ämnen till vatten redovisas separat för att upplösningen annars blir för dålig. Utsläpp av radioaktivitet Emissioner av radioaktiva ämnen förknippas i regel med kärnbränslecykeln. I kapitel 5.2 redovisas radioaktiva utsläpp till luft och vatten som följd av Sydkrafts kärnkraftproduktion. Även icke nukleära bränslen såsom kol, torv och biobränslen kan innehålla radioaktiva isotoper som släpps ut i samband med förbränning, men dessa bränslen har inte ingått i studien.

15 15 Energianvändning Utöver den bränsleenergi som omvandlas till el i kraftverket behövs för respektive kraftslag en viss mängd hjälpenergi i livscykelns olika delar. Under kraftverkets drift förbrukas exempelvis el som hjälpkraft till pumpar, fläktar m m. Vidare behövs energi för att bygga kraftverket, för att producera bränsle, för att framställa stål, betong m m för transporter, rivning och omhändertagande av restprodukter. I diagrammet nedan visas hur stor total mängd hjälpenergi som behövs för att producera 1 MWh el. Energianvändningen uttrycks som specifik energianvändning per MWh nettoproducerad el och redovisas uppdelat så att egenproducerad el redovisas separat. Hjälpenergibehov MWh energianvändning / MWh prod.el,16,12,8,4, 2,7,68 Internt prod. hjälpkraft el Övrig energianvändning Vattenkraft Kärnkraft Oljekond Gasturbin Naturgas kvv Vindkraft Gasturbinerna utnyttjar extern producerad elenergi bl a för sina styrsystem även då anläggningarna står i beredskap. Även om denna förbrukning i absoluta tal är relativt låg blir det specifika hjälpenergibehovet högt eftersom gasturbinernas årliga produktion är liten. Av samma anledning blir den specifika energianvändningen för oljekondenskraftverket stor. Den producerade mängden el var under 1999 liten, men eftersom hjälpenergibehovet för att hålla hela kraftverket stand-by, är relativt konstant oavsett hur mycket el som produceras blir den specifika användningen hög. Den specifika energianvändningen för oljekondens kan därmed fluktuera mycket från år till år, beroende på producerad nettoel. Energibehovet vid utvinningen av naturgas på gasplattformen står för det största bidraget till energibehovet för naturgaskraftvärme. För kärnkraften står bränslekedjan för en stor del av energianvändningen och då framförallt anrikningen av bränslet. För vindkraft och gasturbiner sker ingen separat mätning av förbrukning av internt producerad el.

16 16 Markanvändning Elproduktion innebär att mark tas i anspråk i varierande omfattning för olika kraftslag. Det rör sig här om olika sorters markutnyttjande. Vattenkraften medför exempelvis överdämning av markområden som inte kan utnyttjas för andra ändamål. För övriga kraftslag utgörs markbehovet av kraftverkstomten samt mark som tas i anspråk för bränslekedjan där gruvdrift och omhändertagande av restprodukterna oftast är dominerande. Utöver det markbehov i form av kraftverkstomt som redovisas i studien, gäller för vindkraft att ett betydligt större område behöver utnyttjas om flera kraftverk skall placeras i grupp. Vindkraftverken riskerar annars att skugga varandra. Se även resonemang kring markanvändning för Vindkraft i kapitel 5.6. Nedanstående diagram jämför den specifika markanvändningen för de olika kraftslagen fördelat på den antagna livstidsproduktionen. Markanvändningen kommenteras närmare under respektive kraftslag. m2 / MWh Markanvändning,24,2,16,12,8,4, Vattenkraft Kärnkraft Oljekond Gasturbin Naturgas kvv Vindkraft Resursförbrukning Utnyttjande av icke förnybara resurser är en viktig miljöaspekt. Ett för snabbt och stort utnyttjande av dessa ändliga resurser idag kan innebära att resurserna inte finns tillgängliga i ett framtida samhälle. Nedan redovisas tre exempel på förbrukning av ändliga resurser, järnmalm, kopparmalm och sand. Sand (grus) används vid tillverkning av betong. Dessa resurser har valts eftersom deras massflöden är dominerande i samliga kraftslag. Materialen åtgår vid byggandet av anläggningarna, vid reinvestering samt vid omhändertagande av restprodukter. För mer noggrann redovisning av resurser hänvisas till de resultattabeller som finns i bilaga 1 för respektive kraftslag.

17 17 g/mwh 12 Användning av kopparmalm Vattenkraft Kärnkraft Oljekond Gasturbin Naturgas kvv Vindkraft g/mwh 5 Användning av järnmalm Vattenkraft Kärnkraft Oljekond Gasturbin Naturgas kvv Vindkraft g/mwh 8 Användning av sand Vattenkraft Kärnkraft Oljekond Gasturbin Naturgas kvv Vindkraft

18 18 Resultatet av analysen visar att kraftverk med liten livstidsproduktion har den högsta specifika förbrukningen av betong, järnmalm och kopparmalm vilket är naturligt eftersom materialåtgången fördelas på ett litet antal MWh el. Detta syns särskilt tydligt för gasturbinerna. Diagrammen visar vidare att av övriga kraftslag har vindkraft den högsta specifika åtgången av järnmalm, kopparmalm och sand. Kärnkraftens förbrukning av kopparmalm kan i stor utsträckning hänföras till tillverkningen av kopparkapslar för inkapsling av det utbrända kärnbränslet. Övrig miljöpåverkan Förutom direkt mätbar miljöpåverkan från Sydkrafts elproduktion i form av utsläpp, resursförbrukning m m, kan även andra störningar i kraftverkens omgivning förekomma. Ambitionen med Sydkrafts LCA-projekt är att också omfatta en kvalitativ bedömning av förändring av landskapsbilden, buller och påverkan på biologisk mångfald. Förutom att uppfattas som miljöstörande kan elproduktion också upplevas som en risk. Det kan handla om allt från tunga transporter i anslutning till tätbebyggelse, till den oro människor kan känna inför tanken på oljetankerhaveri, dammras eller en kärnkraftolycka. Risk och psykologiska faktorer är dock svårkvantifierbara begrepp som inte omfattas av Sydkrafts LCA-projekt. Förändring av landskapsbilden Synpunkter kring kraftverkens utseende och placering är subjektiva. Utformning och lokalisering kan av vissa människor upplevas som störande. Flera av Sydkrafts kraftverk är av tekniska skäl lokaliserade till den syd- och mellansvenska kusten. Även om arkitektoniska ansträngningar har gjorts för att få kraftverken att ge ett så gott visuellt intryck som möjligt utgör exempelvis kraftverket i Barsebäck och vindkraftverken på Vindön påtagliga inslag i den skånska landskapsbilden. Visuellt intryck är i allmänhet omöjligt att kvantifiera. Ett betraktelsesätt kan vara att sätta förändringen av landskapsbilden i relation till den nytta, som en anläggning ger. Man kan exempelvis jämföra intrycket av Barsebäcksverkets två ursprungliga aggregat med det visuella intrycket av ca 6 vindkraftverk av den typ Sydkraft har på Vindön, som skulle behövas för att uppnå samma genomsnittliga årliga elproduktion som Barsebäcksverket (8,4 TWh/år). Vattenkraft medför alltid ingrepp i naturen och i en del fall också en avsevärd visuell påverkan. Vattenregleringar, överdämning av kultur- och skogsmark och ibland helt torrlagda älvsträckor är exempel som innebär stora landskapsförändringar. För att minska den visuella påverkan kan åtgärder som t ex minimitappning vidtas.

19 19 Buller Också buller kan vara störande för närboende och fritidsfolk. Sydkrafts elproduktion är dock i allmänhet relativt tysta industriprocesser. Tillfälliga störningar kan förekomma t ex blåsning av säkerhetsventiler vid Heleneholmsverket, som ligger i tätbebyggt område. Sådana regelmässiga blåsningar görs en gång per år. Vindkraft är det kraftslag som av allmänheten ofta uppfattas som mest störande med avseende på buller eftersom kraftverken ibland byggs inom eller i närheten av rekreationsområden. Vindön, som med sina 12 vindkraftverk utanför Landskrona står för den dominerande delen av Sydkrafts produktion av vindel, är att betrakta som ett industriområde varför buller från kraftverken inte kan anses störa omgivningen. Påverkan på biologisk mångfald Som varje ingrepp i naturen påverkar elproduktionen också i större eller mindre omfattning den biologiska mångfalden. Påverkan kan vara såväl positiv som negativ (ibland hävdas dock att all påverkan är negativ, dvs att den ursprungliga, opåverkade biotopen är den mest värdefulla, oavsett hur artrik/artfattig den biotopen råkar vara). En höjd vattentemperatur till följd av kylvattenutsläpp i havet medför exempelvis att biotopen förändras. Ett antal arter som inte trivs i varmare vatten riskerar att försvinna medan andra tillkommer. Vattenkraften påverkar den biologiska mångfalden såväl uppströms som nedströms kraftverken. Vattenregleringar, överdämningar och ibland helt torrlagda älvsträckor ger konsekvenser på djur och växtliv som är svåra att åtgärda. Vissa biotoper kan utarmas och vandringsfisk hindras på sin väg till lekplatserna uppåt längs älvarna. Åtgärder som t ex minimitappning gör att en del av floran och faunan i det strömmande vattnet kan bibehållas. Totala föroreningsutsläpp från de studerade kraftslagens elproduktion Den totala elproduktionen från de studerade kraftslagen under 1999, fördelade sig på de olika kraftslagen enligt följande: Kraftslag % av total produktion från studerade livscykler 1999 Vatten 42 % Kärnkraft 57 % Oljekondens,6 % Gasturbiner,3 % Naturgaseldad kraftvärme 1,3 % Vindkraft,7 % Procentsiffrorna i tabellen ovan skiljer sig något från de som anger kraftslagens andel av Sydkrafts totala elproduktion. Detta beror på att under 1999 förekom viss elproduktion utöver den elproduktion som de studerade kraftslagen stod för, t ex producerades el även i Åbyverket, Sydkrafts fastbränsleeldade kraftvärmeverk i Örebro.

20 2 Elproduktionen från Åbyverket, som 1999 var i samma storleksordning som den från det studerade naturgaseldade kraftvärmeverk, har inte ingått i denna studie. En separat LCA-studie har utförts för el och värmeproduktion i Åbyverket, parallellt med det projekt som denna rapport avser. Förutom Åbyverkets elproduktion har Sydkraft ägarintressen i ytterligare några elproducerande bolag som under 1999 gav upphov till en mindre mängd el. Dessutom förekom inköp av el under året vars miljöpåverkan inte heller ingått i studien. Miljöpåverkan från Sydkrafts totala elproduktion från de studerade kraftslagen under 1999 kan beräknas med hjälp av de tidigare angivna specifika bidragen från varje kraftslag. Diagrammen nedan visar miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv, således inte enbart driftutsläppen utan också bidragen från bränslekedjan samt byggande och rivning av berörda anläggningar. Totala utsläpp av växthusgaser Totala utsläpp av försurande gaser Totala utsläpp av övergödande ämnen NOx NH3 ton CO2-ekv CO2 CH4 CFC m.fl. kmol H NOx SO2 Övrigt ton O2-ekv. 4 2 utsläpp till vatten Från studerade kraftslag 1999 Från studerade kraftslag 1999 Från studerade kraftslag 1999 De totala bidragen till växthuseffekt, försurning och övergödning från den del av Sydkrafts elproduktion som de studerade kraftslagen svarade för, fördelar sig på de olika kraftslagen enligt nedanstående diagram. Vattenkraft och kärnkraft stod för ca 97 % av Sydkrafts totala elproduktion 1999 (Åbyverket och övrig produktion inräknad). På grund av att produktionen från dessa båda kraftslag är så stor i förhållande till övriga kraftslag, svarar de tillsammans också för en stor del av den totala miljöpåverkan i respektive kategori. Naturgaseldad kraftvärme är det kraftslag som efter kärnkraften ger störst bidrag till den totala påverkan. I det fallet beror inte bidragets storlek på en stor elproduktion, utan på förhållandevis stora specifika bidrag till varje kategori. Gasturbiner och oljekondens däremot, som har de högsta specifika bidragen till respektive kategori, ger små bidrag till den totala påverkan eftersom den producerade mängden el under 1999 har varit liten. Det bör noteras att de totala utsläppen från kärnkraftens livscykel är små trots de synbart höga staplarna i diagrammen. Om man sätter de totala utsläppen från kärnkraftens årliga elproduktion i relation till en alternativ elproduktion med hjälp av förbränning, finner man att för samma mängd växthusgaser som kärnkraftens livscykel totalt sett gav upphov till under 1999 års produktion, skulle produktionen i exempelvis

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft OKG AB, 2010-01-12 Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att få en balanserad bild av olika kraftslags miljöpåverkan, bör hela livscykeln

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Metoder - LCA. LCA resultat Miljöpåverkansbedömning. Livscykeln för en produkt. Bedömning av olika systems potentiella miljöeffekter

Metoder - LCA. LCA resultat Miljöpåverkansbedömning. Livscykeln för en produkt. Bedömning av olika systems potentiella miljöeffekter Källa: Sveriges Verkstadsindustrier, Teckning: Ulf Östlund HB Livscykeln för en produkt Metoder - LCA LCA resultat Miljöpåverkansbedömning Bedömning av olika systems potentiella miljöeffekter Användning

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003

Läs mer

Tork Advanced Wiper 400 Performance

Tork Advanced Wiper 400 Performance Wiper 400 Performance Miljövarudeklaration (Environmental Product Declaration, EPD) Registreringsnummer: 45 22 01 Mer information: www.environdec.com 1. Företaget SCA Tissue Europe är den ledande leverantören

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer meningen och skillnader Tomas Rydberg Att deklarera dina transporters klimatpåverkan Trafikverket/NTM 2010-10-05 Miljövarudeklaration Klimatdeklaration SO 2

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Version 1 av artikeln : Feldeklarerad miljöpåverkan av el från nya biopannan i kraftvärmeverket

Version 1 av artikeln : Feldeklarerad miljöpåverkan av el från nya biopannan i kraftvärmeverket Att: John Kraft VLT Härmed översändes en artikel om den nya biopannan i Västerås kraftvärmeverk! Den blev något fyllig, men det finns mycket som jag vill säga. Om du tycker att den är alltför fyllig så

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Jämförelse av dricksvatten - översiktlig livscykelanalys (LCA)

Jämförelse av dricksvatten - översiktlig livscykelanalys (LCA) UP 04 12975 Jämförelse av dricksvatten - översiktlig livscykelanalys (LCA) Thomas Angervall, Anna Flysjö och Berit Mattsson Maj 2004 Studien är utförd på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm. Sammanfattning

Läs mer

Livscykelanalys. Vattenfalls elproduktion i Norden

Livscykelanalys. Vattenfalls elproduktion i Norden Livscykelanalys Vattenfalls elproduktion i Norden 2 Livscykelanalys Vattenfalls elproduktion i Norden Innehåll Det nordiska elsystemet 5 Olika kraftslag har olika egenskaper 6 Distribution och elmix 7

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

Flergångstextilier. Bekvämt, säkert, kostnadseffektivt och miljövänligt

Flergångstextilier. Bekvämt, säkert, kostnadseffektivt och miljövänligt Flergångstextilier Bekvämt, säkert, kostnadseffektivt och miljövänligt Att använda flergångstextilier vid operationer är ur flera synpunkter ett helt överlägset val i förhållande till motsvarande produkter

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Norden Ett förtydligande är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har Nord Pool som källa och de svenska

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

LIVCYKELANALYS, LCA Från vaggan till graven

LIVCYKELANALYS, LCA Från vaggan till graven LIVCYKELANALYS, LCA Från vaggan till graven Varje människas enskilda beslut, inköp och handlingar sprider sig som ringar på vattnet genom hela industrisamhället, genom samhällssektorer, förbi nationella

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Projektuppgift E Denna projektuppgift är uppdelad i fyra uppgifter, som täcker prisbildning på elmarknader,

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

FoodTankers AB. Miljörapport

FoodTankers AB. Miljörapport FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Miljöutredning 2001 Reviderad 2007

Miljöutredning 2001 Reviderad 2007 Miljöutredning 2001 Reviderad 2007 INNEHÅLL Miljöutredning...1 1. INLEDNING... 3 2. BESKRIVNING AV KÖPINGS BOSTADS AB... 3 Miljöorganisationen enligt nedan...4 Ledningsgruppen...4 Anders Nordqvist VD...4

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 1997

MILJÖREDOVISNING 1997 MILJÖREDOVISNING 1997 DEN NYA TIDENS ENERGIFÖRETAG MILJÖCONTROLLERN HAR ORDET 3 SYDKRAFTS MILJÖPOLICY 4 MILJÖLEDNING 5 INRE MILJÖ ARBETSMILJÖ 7 MILJÖKOSTNADER 9 MILJÖSKULD MILJÖTILLGÅNGAR 10 LIVSCYKELANALYS

Läs mer

aft Värmekr E.ON Miljöbokslut för Öresundsverket 2011

aft Värmekr E.ON Miljöbokslut för Öresundsverket 2011 E.ON Värmekraft Miljöbokslut för Öresundsverket 2011 2 Innehåll 3 Förord 4 Öresundsverket fortsatt effektivt och konkurrenskraftigt 6 Miljöbokslut för Öresundsverket 2011 10 Öresundsverket och miljömålen

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak?

Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak? Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak? Johan Kling, Svenska Naturskyddsföreningen, 2003-06-02 All elproduktion har negativ påverkan på miljön oavsett om den kommer från kärnkraftverk,

Läs mer

RAPPORT Livscykelanalyser av fjärrvärme

RAPPORT Livscykelanalyser av fjärrvärme RAPPORT Livscykelanalyser av fjärrvärme En förstudie NR 021268 Juni 2003 Livscykelanalyser av fjärrvärme en förstudie Jessica Johansson och Göran Finnveden fms/foi ISSN 1401-9264 2003 Svensk Fjärrvärme

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer