Att anta reviderad krisledningsplan för mandatperioden

Transkript

1 _ Datum Mottagare: Kommunstyrelsen Revidering av krisledningsplan Sammanfattning Enligt Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, som trädde i kraft den 1 september 2006, skall kommunen för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur man skall hantera en extraordinär händelse. Nu gällande Krisledningsplan antogs av kommunfullmäktige Kommunen har nu tagit fram en aktuell plan (krisledningsplan) för mandatperioden , som bygger på erfarenheter och utvärderingar från genomförda utbildningar och övningar. Samt de risker och sårbarheter som har framställts i kommunens risk och sårbarhetsanalys för mandatperioden Planen kommer att löpande revideras efter framtida planerade utbildningar och övningar samt eventuella lagändringar. Bakgrund Syftet med planen är framförallt att vara ett hjälpmedel vid en samhällsstörning/extraordinär händelse. Krisledningsplanen består av en grundplan med bilagor. I grundplanen redovisas bl.a. hur kommunens ledningsansvar är organiserat vid en särskild händelse i fredstid. Kommunens krisledningsorganisation består i planen av en krisledningsnämnd (ksau) och en beredningsgrupp. Till krisledningen kopplas även en servicefunktion och en informationsenhet med tillhörande lägesfunktion. Grundplanen finns med som bilaga i kallelsen medan bilagorna inte bifogas. Dessa finns på kommunstyrelsen kansli för den som vill ta del av dem inför beslutet, samt på kommunens Intranät där dom kontinuerligt aktualiseras. Förslag på beslut KS och KF Att anta reviderad krisledningsplan för mandatperioden FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: Org.nr: Box 303 Fax: Internet: FILIPSTAD E-post: kommun@filipstad.se Besök: Hantverksgatan 22

2 2 Michael Björklund Säkerhetssamordnare Bilaga: Krisledningsplan

3 Med extraordinär händelse avses sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning och kräver skyndsamma insatser av kommun eller landstinget Utdrag ur lagen Extraordinära händelser i fredstid i kommuner och landsting Krisledningsplan för samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap Krisledningsplanen antogs den x xx 2015 KF xx och ersätter den gamla Krisledningsplanen som antogs den 27 sep 2012 KF 78 KRISLEDNINGSPLAN

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Definitioner Bakgrund Planens syfte Mål för kommunens krisberedskap Viktiga principer vid kriser KOMMUNENS RISKER ANSVAR ENLIGT LAG OCH FÖRORDNING KOMMUNENS LEDNINGSFORMER Utgångspunkter Insats- och krisledningsansvar Kommunens krisledning vid extraordinär händelse Fullmäktigebeslut, delegation och befogenheter Organisation Uppstart Extraordinär händelse KRISLEDNINGENS UPPGIFTER Kommunfullmäktige skall: Krisledningsnämnd skall: Beredningsgrupp skall: Chef för beredningsgrupp skall: Ledningsgenomgång Analys - alternativ händelseutveckling Lägesfunktion Servicefunktion Ekonomi Avlösning Bistånd och stöd Avveckling Rapportering Utvärdering INFORMATIONSVERKSAMHET Organisation av informationsenhet Informationsansvarig Internet och Intranät Upplysningsfunktion Växeln Massmediafunktion Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) SAMBAND LOKALER OCH INSTALLATIONER SAMVERKAN KRISLEDNINGSPLAN

5 10. UTBILDNING OCH ÖVNING HÖJD BEREDSKAP BEFATTNINGSKORT Kommunchef/chef för beredningsgrupp Stabschef Informationsansvarig Chef för upplysningscentral Lägesuppdaterare för upplysningscentralen Kommunikatör i upplysningscentralen Chef för berörd avdelning/enhet Chef lägesfunktionen Telefonväxelansvarig Fältrepresentant för krisledningen Ansvarig för omvärldsbevakning BILAGOR/HANDLINGSPLANER Intranätet KRISLEDNINGSPLAN

6 1. INLEDNING Enligt Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, som trädde i kraft den 1 september 2006, skall kommunen för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur man skall hantera en extraordinär händelse. Kommunen har nu tagit fram en aktuell plan (krisledningsplan) för mandatperioden , som bygger på erfarenheter och utvärderingar från genomförda utbildningar och övningar. Samt de risker och sårbarheter som har framställts i kommunens risk och sårbarhetsanalys för mandatperioden Planen kommer att löpande revideras efter framtida planerade utbildningar och övningar samt eventuella lagändringar. Krisledningsplanen är ett hjälpmedel för Krisledningsnämnden och dess krisledning vid en extraordinär händelse eller samhällstörning i kommunen. Kommunstyrelsen arbetsutskott(ksau) är Krisledningsnämnd i Filipstads kommun. Vid en extraordinär händelse kan Krisledningsnämnden Överta verksamhetsansvar och beslutsbefogenheter från andra nämnder (se krisledningsnämndens reglemente (bilaga 1:3) Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala innebär en allvarlig störning överhängande risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner kräver skyndsamma insatser Krisledningsplanen är framtagen av säkerhetssamordnaren i samverkan med kommunchefen. Den skall ständigt hållas aktuell. Kontakta säkerhetssamordnaren vid ändringar och kompletteringar. KRISLEDNINGSPLAN

7 1.1 Definitioner Extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 1 Kris En kris är en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är en oväntad händelse, utanför det vanliga och för att lösa krisen krävs samordnade åtgärder från flera aktörer. 2 Kris och extraordinär händelse Begreppen kris och extraordinär händelse ligger mycket nära varandra. En händelse som är en kris kan samtidigt eller i ett senare skede också bli eller övergå till att vara en extraordinär händelse. Men en kris kan också vara en kris som trots att den är omfattande aldrig får så stor påverkan på samhällsviktig verksamhet att den uppfyller rekvisiten för att i lagens mening vara en extraordinär händelse. Definitionen av kris är dock så brett formulerad att det är svårt att föreställa sig att händelse som är en extraordinär händelse inte samtidigt skulle vara en kris. Enligt Filipstas kommuns tolkning ligger den stora skillnaden i begreppen hur stor påverkan på samhällsviktig verksamhet en händelse har. Att rekvisiten för en extraordinär händelse är uppfyllda är viktigt framförallt när det gäller eventuell aktivering av krisledningsnämnd. Filipstads kommun väljer att planera och förbereda hanteringen av kriser och extraordinära händelser enligt exakt samma principer och det är därför av mindre vikt vilken term man väljer att använda i förebyggande perspektiv. Krisberedskap Krisberedskap är förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder, samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. 3 1 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 Prop. (2007/08:92) Stärkt krisberedskap- för säkerhets skull 3 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap KRISLEDNINGSPLAN

8 Höjd beredskap För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvaret detsamma som all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. Totalförsvar består av militär verksamhet och civil verksamhet. 4 Beslut om skärpt eller höjd beredskap fattas och meddelas av regeringen. Vid höjd beredskap ska kommunen och landstinget vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena ska kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret. 5 Samhällsviktig verksamhet Definitionen av en samhällsviktig verksamhet är en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 6 4 Lag (1992:1 403) om totalförsvar och höjd beredskap 5 Lag (1992:1 403) om totalförsvar och höjd beredskap 6 MSBFS 2015:5 Föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser KRISLEDNINGSPLAN

9 1.2 Bakgrund För att få ett säkrare samhälle krävs att samhällets aktörer arbetar gemensamt och mot samma mål för att minska sårbarheten och öka förmågan att hantera olyckor och kriser när de inträffar. Samhällets beredskap tar avstamp i den normala dagliga verksamheten som sedan kompletteras för att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och extraordinära händelser 7. Utgångspunkterna för kommunernas krishanteringsarbete och skydd mot olyckor regleras i Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, som trädde i kraft den 1 september 2006, Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor som trädde i kraft 1 januari 2004 och Överenskommelsen mellan staten och Svenska Kommunförbundet som reglerar kommunernas uppgifter och ersättning. x xx 2015 xx antog kommunfullmäktige KRISLEDNINGSPLANEN som grundar sig på lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting. Planen är reviderad och bygger på de extraordinära händelser och andra samhällsstörningar som redovisas i kommunens risk- och sårbarhetsanalys (som antogs i KS den x 2015 xx), samt utgår från målinriktningen som anges i Överenskommelsen mellan staten och SKL, , se bilaga 1:1. Vid ett skärpt säkerhetspolitiskt läge kompletteras och anpassas krisledningsplanen till höjd beredskap, se upplägg Planens syfte Planens syfte är att vara ett hjälpmedel för kommunens krisledning hur de ska hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. Planen är också avsedd att i tillämpliga delar kunna användas även vid samhällsstörningar, som inte bedöms som en extraordinär händelse. Planen redovisar framför allt funktioner som ledning, information, samordning och rapportering. Den tar upp resursbehoven i den anpassade organisationen i fråga om t ex personal, lokaler, samband och hjälpmedel. Syftet med planen är också att redovisa befogenheter, särskilda rutiner och behovet av samverkan samt att informera andra berörda myndigheter om kommunens krishantering. Planen ska ge en sammanfattning av handlingsplanerna för kommunens verksamhetsområden och de kommunala bolagen. Planen gäller även under höjd beredskap efter viss komplettering under den s.k. anpassningsperioden. KRISLEDNINGSPLAN

10 1.4 Mål för kommunens krisberedskap Vid allvarliga, extraordinära händelser eller vid regeringens beslut om höjd beredskap är kommunens övergripande mål att: Kommunen ska värna befolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning och verka för att de viktiga samhällsfunktionerna upprätthålls. Kommunen ska vid extraordinära händelser och höjd beredskap ha omedelbar förmåga att leda, samordna och informera. Kommunen ska verka för samordning av den planering som sker inom kommunen och hos olika myndigheter och organisationer vad avser Filipstads kommun Kommunen ska i möjlig utsträckning fungera enligt sin ordinarie organisation. Verksamhetsmål Inom två timmar från det att larm skett ska krisledningsnämnd och krisledningsgrupp ha en förmåga till ledning och beslutsfattande motverka eller lindra konsekvenserna av de skador som har inträffat upprätthålla allmänhetens förtroende för kommunen säkerställa att oumbärlig och viktig verksamhet alltid kan genomföras enligt fastställd godtagbar nivå och minimera påverkan på övrig verksamhet samordna krisarbetet enligt det geografiska områdesansvaret med bl.a. kommunala bolag, länsstyrelsen, centrala myndigheter, andra kommuner och näringslivet i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa samhällsviktig verksamhet som måste upprätthållas ge invånare och media tillräcklig och korrekt information om händelsen all kommunal verksamhet bedrivs i så normala former som möjligt. Särskilda hänsyn tas till personer med särskilda behov så som barn och ungdomar samt äldre och funktionshindrade. KRISLEDNINGSPLAN

11 1.5 Viktiga principer vid kriser För att nå uppsatta mål vid en inträffad kris ska följande principer särkskilt beaktas: Ansvarsprincipen Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet i normala situationer också har motsvarande ansvar vid en störning i samhället. Regeringen har tydliggjort att ansvarsprincipen även innebär att alla aktörer som berörs av en störning, direkt eller indirekt, som kan bidra till att hantera konsekvenserna har ett ansvar att agera även i osäkra lägen. Ansvarsprincipen innebär också att aktörerna ska stödja och samverka med varandra, detta brukar kallas den utökade ansvarsprincipen. Närhetsprincipen Närhetsprincipen innebär att en samhällsstörning ska hanteras där den inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga. Likhetsprincipen Likhetsprincipen innebär att aktörer inte ska göra större förändringar i organisationen än vad situationen kräver. Verksamheten under en samhällsstörning ska alltså fungera som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt. Principen om situationens krav Den organisation vi skapar för att hantera en kris måste innehålla den typ av materiella resurser och den kompetens som krävs för att hantera de situationer som ska hanteras. Rent konkret innebär det att vi måste förstå och klargöra vilka materiella resurser eller kompetenser som krävs och kan krävas vid olika möjliga händelseutvecklingar och se till att dessa finns redo för insats i kommunen när de behövs. KRISLEDNINGSPLAN

12 2. KOMMUNENS RISKER Kommunens risk- och sårbarhetsanalys redovisar de riskobjekt, samhällsviktiga verksamheter, kritiska beroenden för samhällsviktiga verksamheter som finns i kommunens geografiska område. Vilka oönskade händelser som kan påverka kommunen, vilken sannolikhet händelserna inträffar samt vilka konsekvenser dessa skulle få. Analysen redovisar även vilken hanteringsförmåga Filipstads kommun har att hantera respektive oönskade händelse. Risk- och sårbarhetsanalys finns att tillgå på kommunens intranät. De större riskobjekten i Filipstads kommun är: Väg 26, 63, 245 och 772: Vägar för farlig gods transporter. Trafikolyckor och utsläpp av farlig gods. Vattentäkterna i sjön Yngen, Dalkarlssjön och Brattforsheden. Utsläpp av farligt gods inom dessa områden kan medföra allvarlig skada på vattentäkterna. Farligtgods transporter på järnväg. Trafikolyckor i samband med transporter av farligtgods, skol- och turistbusstrafik samt fjällsemestertrafik Industrier: Hantering av farliga kemikalier. Okontrollerat utflöde av kemikalier. Större bränder: Offentliga lokaler, skolor och vårdinrättningar. Skogsbränder Övrigt som kan hända i kommunen är: Omfattande och långvarigt el- och teleavbrott samt avbrott/störningar i vattenförsörjningen. Naturolyckor såsom snöoväder, storm, och värmeböljor. Världsomfattande influensa, Pandemi eller fågelinfluensa En kärnkraftsolycka i Sverige eller närliggande grannländer som kan få betydande verkningar också i Filipstad. 3. ANSVAR ENLIGT LAG OCH FÖRORDNING 1. I lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 7, som trädde i kraft 1 september 2006, regleras kommuners och landstings särskilda organisationer och befogenheter vid extraordinära händelser i fredstid. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala innebär en allvarlig störning överhängande risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner kräver skyndsamma insatser 7 Lagen finns som bilaga 2:2 KRISLEDNINGSPLAN

13 2. I lag om skydd mot olyckor och förordning om skydd mot olyckor (nya från 1 januari 2004) föreskrivs hur samhällets räddningstjänst skall organiseras och bedrivas i fred och vid höjd beredskap. Den nya lagen betonar ytterligare vikten av det förebyggande arbetet mot olyckor som kan föranleda räddningsinsatser. Det innehåller också bestämmelser om de åtgärder som stat och kommun ska vidta till skydd mot olyckor. Viktiga lagar och förordningar inom krisledningsområdet och skydd mot olyckor, se bilaga 2:1. 4. KOMMUNENS LEDNINGSFORMER 4.1 Utgångspunkter Den krisledningsorganisation, som skall kunna aktiveras vid en extraordinär händelse i fredstid, skall vara flexibel och kunna anpassas till aktuell händelse. Den skall bestå av en krisledningsnämnd (förtroendevalda) och en beredningsgrupp (tjänstemän med nyckelpersoner) I denna plan kommer krisledningsorganisationen att benämnas krisledning. 4.2 Insats- och krisledningsansvar I kommunen finns insatsresurser. Hög insatsberedskap har framförallt räddningstjänsten, polisen och sjukvården. Räddningsledaren ansvarar för ledningen av åtgärder enligt lagen om skydd mot olyckor. Tekniska avdelningen har hög beredskap för olyckor som berör den kommunaltekniska försörjningen. Räddningsledaren har rätt och skyldighet att självständigt fatta nödvändiga beslut och lämna information om vad som händer. Han har rätt att anmoda myndigheter och enskilda att medverka i räddningsinsatser. Vid extraordinär händelse är krisledningsnämnden ansvarig och får överta verksamheten eller delar därav i den utsträckning som fullmäktige beslutat, se nedan. 4.3 Kommunens krisledning vid extraordinär händelse Vid en extraordinär händelse krävs inom kommunen en övergripande operativ ledning. Dess främsta uppgift är att snabbt vara tillgänglig, se helheten på kommunens område, fatta nödvändiga beslut och tänka framåt samt skapa en analysgrupp (se 5.6) som arbetar med alternativ händelseutveckling. Krisledningen har huvudansvaret för information och rapportering. Ansvarsfördelningen inom gruppen skall vara densamma som i ordinarie verksamhet d.v.s. verksamhetschef/enhetschefer tar ansvar för frågor inom sina ansvarsområden. 4.4 Fullmäktigebeslut, delegation och befogenheter Fullmäktige har med stöd av lagen om extraordinär händelse utsett kommunstyrelsen att vara kommunens krisledningsnämnd. Fullmäktiges beslut, se protokoll, bilaga 1:2. KRISLEDNINGSPLAN

14 När nämnden är samlad övertar krisledningsnämnden alla nämnders befogenheter, förutom valnämnden, revisorsnämnden och överförmyndaren i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens omfattning och art. Ovan nämnda ska tillämpas med stor restriktivitet och beslutanderätten ska återgå till nämnder och styrelser så snart omständigheterna medger. Krisledningsnämndens ansvar och befogenheter vid en samhällelig kris regleras av I lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (se bilaga 2:2) och i reglementet för krisledningsnämnden, bilaga 1: Organisation Krisledningsorganisationen skall vara flexibel och så förberedd att den snabbt kan fungera i aktuell situation och handla enligt nedan. 4.6 Uppstart Vid en händelse som bedöms kunna bli av omfattande art skall kommunen följa händelseutvecklingen och vara beredd att vidta åtgärder. I detta läge bygger kommunen upp en organisation (startgrupp) anpassad till det behov som finns. I första hand kontaktas kommunchefen eller säkerhetssamordnaren som informerar kommunalrådet, varefter de avgör om inlarmning av personal enligt larmlistan, bilaga 3:1 och vidtar åtgärder enligt åtgärdskalender uppstart, bilaga 4: Extraordinär händelse Då sådan information framkommit som motiverar att händelsen bedöms som extraordinär inkallas krisledningsnämnden enligt lista, bilaga 3:2 och vidtar åtgärder enligt åtgärdskalender, bilaga 4:2. Beslut om övergång till krisledningsorganisation för extraordinär händelse dokumenteras och delges alla berörda, se exempel på beslut om extraordinär händelse och frånträdande, bilaga 5:1-2. KRISLEDNINGSPLAN

15 Krisledning består av: Krisledningsnämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott, se bilaga 3:2. Beredningsgrupp Kommunchef (chef) Informationsansvarig Teknisk chef Chef servicefunktionen Chef Miljö- och bygg Experter (med hänsyn till olyckans art) Platschef räddningstjänst Chef barn- och ungdom Socialchef Chef lägesfunktionen Säkerhetssamordnaren Uppgifter redovisas för Kommunfullmäktige, krisledningsnämnden, chef beredningsgrupp, beredningsgruppen, servicefunktion, upplägg 5. Informationsenheten och lägesfunktion upplägg 6. Samverkande aktörer, upplägg 9. POSOM-gruppen, handlingsplaner. Räddningstjänsten och övriga förvaltningar under handlingsplaner Vid samhällstörning Då krisledningsnämnden inte alltid aktiveras ens vid omfattande störningar, uppstår en situation där kommunen befinner sig i ett läge emellan ordinarie organisation och krisledningsnämnd, se figur sid 4. Vid denna typ av samhällsstörningar, som inte är att betrakta som extraordinär händelse men som kräver särskild samordning och ledning, kan kommunchef, Sf kommunchef och/eller säkerhetssamordnare besluta att kommunens beredningsgrupp skall samlas. I detta läge fråntar krisledningsstaben inte den ordinarie verksamhets ansvar och uppgifter. Beredningsgrupp syftar i detta läge till att stödja respektive verksamhet, kontinuerligt informera kommunstyrelsen samt skapa en samlad lägesbild med kommunens resurser och problem. Till beredningsgruppen kan knytas stödfunktioner utifrån den aktuella händelsen. Krisledningsstaben skall då i tillämpliga delar följa denna plan. KRISLEDNINGSPLAN

16 5. KRISLEDNINGENS UPPGIFTER 5.1 Kommunfullmäktige skall: Hålla sig informerad Om krisledningsnämnden trätt i funktion och fattat beslut ska besluten anmälas till Kommunfullmäktige vid nästa Kommunfullmäktigesammanträde. Kommunfullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för Krisledningsnämndens redovisning av besluten. Besluta att Krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra Avsikten är att Krisledningsnämnden själv beslutar att dess verksamhet ska upphöra. Men även Kommunfullmäktige kan fatta ett sådant beslut. Syftet är att skapa en yttersta spärr mot att Krisledningsnämnden missbrukar sina befogenheter 5.2 Krisledningsnämnd skall: Tolka kommunens roll och ange inriktning för krishanteringen Ansvara för informationsinsatserna Företräder kommunen och presenterar ben samlad bild av läget Begär bistånd från annan kommun, myndighet och organisation Besluta om mer omfattande prioriteringar Besluta om långsiktiga åtgärder för att reducera de negativa konsekvenserna av inträffad händelse Tillse att författningsenliga skyldigheter iakttas Följa händelseutvecklingen Besluta om hjälp till enskild Fatta beslut, ge delegationer 5.3 Beredningsgrupp skall: Analysera Skapa informationsunderlag för intern och extern kommunikation Förbereda föredragningar Svara för den information som ska spridas Verkställa och följa upp beslut Svara för samverkan Planera för åtgärder på längre sikt Kontinuerligt följa händelseutvecklingen och samordna verksamheten över förvaltnings- och myndighetsgränser Se till att dagbok förs varvid beslut och vidtagna åtgärder fortlöpande noteras KRISLEDNINGSPLAN

17 5.4 Chef för beredningsgrupp skall: Kommunchefen (eller ersättare) fungerar som chef för beredningsgruppen Leda, samordna och planera arbetet i beredningsgruppen Ansvara för 1:a stabsorienteringen Utse stabschef Ansvara för gruppens kontakter med krisledningsnämnd Bedöma behov av ledningsgenomgång och ansvara för föredragning till krisledningsnämnd Bedöma behovet av samverkan med andra myndigheter och organisationer 5.5 Ledningsgenomgång För att underlätta ledningsgenomgången har en förenklad ledningsinstruktion samt föredragningslista för stabsorientering tagits fram, se bilaga 7: Analys - alternativ händelseutveckling Analysen innebär att en eller flera personer ur beredningsgruppen avdelas (en analysgrupp), för att fristående från det löpande arbetet göra en översiktlig planering för ett eller ett par alternativ för en svårare händelseutveckling. Analysen skall leda fram till kriterier som medför att krisledningen bör ändra inriktning till följd av att utvecklingen har blivit en annan än den man från början utgått ifrån. 5.7 Lägesfunktion Vid alla insatser krävs dokumentering och lägesuppföljning. Lägesuppföljningen utgör basen för: Underlag för bedömanden och beslut Underlag för information Förutsättning för samordning och samverkan Förutsättning för avlösning Underlag för erfarenhetsåterföring Lägesfunktionens personal, uppgifter och åtgärdslista, se bilaga Servicefunktion För att säkerställa att verksamheten ska kunna bedrivas säkert, ha bra service och fungera avbrottsfritt under en längre tid knyts kommunens servicefunktion till krisledningen. Servicefunktionens personal, uppgifter och åtgärdslista, se bilaga Ekonomi En extraordinär händelse i kommunen innebär nästan alltid en ekonomisk belastning. För att underlätta den ekonomiska hanteringen och ansökan om ersättning för extra kostnader redovisas krisledning och räddningstjänst på separata konton Alla kostnader som går att hänföra till den särskilda händelsen och kommunens åtgärder med anledning av den redovisas på ett konto för krisledning KRISLEDNINGSPLAN

18 Räddningstjänstens kostnader redovisas åtskilt från andra kostnader och på ett räddningstjänstkonto Kostnader som härrör från den extraordinära händelsen ska debiteras särskilt konto, för att kostnadsfördelningen ska bli tydlig och för att underlätta eventuellt framtida försäkrings- och skadeståndsanspråk. Särskild konteringsanvisning ska finnas tillgänglig digitalt på kommunens intranät och i pappersform hos kommunens centrala ekonomifunktion. Kommunchefen ansvarar för att särskilt konto skapas och används. Dagboken och övrig dokumentation utgör grund för kostnadsredovisning Avlösning Det finns hela tiden ett krav på omedelbart agerande, uthållighet och samordning, bygg därför upp en stor organisation från början och trappa ner om inte all personal behövs. Tänk på att det behövs utvilad personal efter 8-10 timmar. Avlösning bör alltid ske successivt, d.v.s. att avlösande befattningshavare går dubbelt med avgående under en viss tid. Det är ofta lämpligt att genomföra ledningsgenomgång i samband med avlösning. Då får pågående skift en allmän orientering om läget i stort och inriktning av arbetet. Därefter bör funktionsvis avlösning/överlämning ske. Chef lägesfunktionen ansvarar för upprättande av personal- och arbetstidstablå samt att ett schema för skiftgång upprättas, exempel på skiftgång, se bilaga Bistånd och stöd Bistånd mellan kommuner och landsting Kommuner och landsting får på begäran lämna hjälp till andra kommuner och landsting som drabbas av en extraordinär händelse i fredstid. Om hjälp har lämnats har kommunen rätt till skälig ersättning av den andra kommunen. Stöd till enskilda Kommuner har rätt att, om det finns synnerliga skäl, stödja enskild som drabbats av en extraordinär händelse. En förutsättning är att biståndet underlättar kommunens åtgärder för att hantera den extraordinära händelsen. Biståndet får endast ges i begränsad omfattning, t.ex. taxiresor och utlåning av mobiltelefon. Kommunen står för kostnaderna för stödet. Retroaktivt stöd får inte förekomma. Biståndet kan ges utan sedvanlig behovsprövning enligt socialtjänstlagen Avveckling Så snart den ordinarie organisationen har förutsättningar att leda verksamheten, ska kommunen återgå till normala verksamhetsformer. Krisledningsnämnden måste alltid fatta ett formellt beslut om avveckling. Kommunchefen har ansvaret för att avvecklingen genomförs. KRISLEDNINGSPLAN

19 Detta görs genom dokumentation, se exempel på frånträdande, bilaga 5:2 och som delges berörda aktörer. Handlingarna sammanställs och överlämnas till diariet. Lokalerna återställs. En första utvärdering med berörd personal genomförs. Vid behov görs en grundligare utvärdering Rapportering Kommunen skall hålla länsstyrelsen underrättad via Rakel och Wis om vilka åtgärder som vidtagits för att minska risker och sårbarheter i kommunen samt hur de har skapat en god förmåga att hantera uppkomna krissituationer. Vid en inträffad extraordinär händelse skall kommunen ge länsstyrelsen fortlöpande information om läget i kommunens egen verksamhet och i det geografiska området. När hanteringen av en extraordinär händelse slutförts skall en utvärdering göras och resultatet rapporteras till länsstyrelsen Utvärdering Åtgärder som har utförts i samband med en samhällsstörning eller extraordinär händelse ska utvärderas. Detta ska genomföras sedan kommunen har återgått till ordinarie organisation. Underlag för utvärdering ska samlas in under händelsen. Kommunchefen ansvarar för att utvärderingen sker. 6. INFORMATIONSVERKSAMHET Informationsarbetet organiseras och leds av kommunens informationschef i samverkan med beredningsgruppen och krisledningsnämnden. Uppgift: Ansvaret för att informera Varje verksamhet har alltid ett ansvar att informera inom sitt eget verksamhetsområde. Vid en extraordinär händelse eller samhällsstörning har informationen avgörande betydelse. Trycket från media och allmänhet kan snabbt komma att bli för stort för den egna verksamheten att hantera. Det kan snabbt uppstå behov av att avlasta verksamheten och samordna kommunens information såväl internt som externt med andra organisationer. Det är därför viktigt att informationschefen kontaktas i ett tidigt skede. Om informationstrycket blir ohanterligt i den ordinarie organisationen kan det bli aktuellt att öppna upplysningscentralen, skicka pressmeddelande och hålla presskonferenser. Om Krisledningsnämnden beslutar att behandla en händelse som extraordinär, då kan Krisledningsnämnden också ta över ansvaret för information. I sådant fall använder sig man av Informationsenheten, som är kommunledningens instrument för information till/från allmänheten, massmedia, myndigheter/organisationer och egen personal. KRISLEDNINGSPLAN

20 Kommunens informationsansvarige har ansvar för att informationsenheten upprättas. Den kan inkallas helt eller i lämpliga delar. Samråd skall ske med räddningsledaren och krisledningen. Informationsenheten skall kunna genomföra samordnad information inom 3 timmar Media och allmänhet Förvaltningarnas ordinarie informationsansvar Vardagshändelse Media och allmänhet Informationschefen stödjer förvaltningarnas informationsinsatser Händelse som kan komma att bli extraordinär Media och allmänhet Krisledningsnämnden kan ta över nämnders beslutsbefogenheter och verksamhetsansvar Extraordinär händelse Informationspolicy Målsättningen med informationsarbetet är att: beskriva krisens/katastrofens bakgrund och utveckling varna människor vid akut livsfara skapa förutsättningar för att samhällets åtgärder kan förstås och beaktas nå alla med upplysningar om vidtagna åtgärder, oavsett språkhinder, bostadsort eller handikapp underlätta så att alla berörda kan hantera de regleringsåtgärder som ett krisläge kan medföra En grundförutsättning för att informationen skall vara trovärdig och uppfattas av så många som möjligt är att den är öppen, sann, enkel, lättillgänglig, lämnas snabbt och upprepas ofta är entydig, dvs. att den samordnas inom kommunen Syftet med informationsarbetet är att tillgodose målgruppernas behov och ge dem beslutsunderlag för deras eget agerande med anledning av den inträffade katastrofen eller krisen. KRISLEDNINGSPLAN

21 Informationskanaler Utifrån varje situation förmedla information genom alla lämpliga kanaler, som exempel. Extern information: Meddelande via radio, TV, TT, Rakel, annonser, flygblad, kommunens hemsida (kriswebbplats), Facebook och telefonservice för synskadade. Intern information: Intranät, WIS, e-post, Rakel, fax- och flygblad. Informationsbehov Gemensamt för krissituationer är att människors behov av information ökar samtidigt som möjligheterna att tolka budskapet rätt minskar. Informationen bör innehålla fakta om vad en varning eller ett larm innebär vilka konsekvenser krisen/händelsen antas få vad kan man göra för att skydda sig Målgrupper Indelas i: direkt berörda - behöver fortlöpande information om vad som hänt samt råd och anvisningar för sitt fortsatta handlande indirekt berörda - har ungefär samma behov av information som de direkt drabbade massmedier - har särskilda behov, allt från ren pressinformation och möjligheter till intervjuer etc. 6.1 Organisation av informationsenhet Krisledning (räddningsledare) Internet och Intranät Internet och Intranet Informationsansvarig Upplysningsfunktion Massmediafunktion Växeln Bemanningslista, se bilaga 9. KRISLEDNINGSPLAN

22 Uppgifter Kommunens informationsenhet ska efter samråd med krisledning/räddningsledare kunna överta informationsansvaret. 6.2 Informationsansvarig Ansvarig för informationsenhetens verksamhet. Han/hon skall ingå i kommunens krisledning. Uppgift: anpassa och bygga upp organisationen efter behov hantera akuta pressfrågor till dess massmediafunktion organiserats ansvara för den information som läggs ut på kriswebbplatsen medverka vid samordningen av information från krisledningsnämnden/ beredningsgruppen och övriga myndigheter medverka till korrigering och komplettering av felaktiga eller ofullständiga uppgifter i massmedia 6.3 Internet och Intranät Ansvarig för Internet och Intranät. Uppgift: presentera aktuell information och meddela alla med internet och intranät (samråd med informationsansvarige och lägesfunktionen) lägga in information på kriswebbplatsen 6.4 Upplysningsfunktion Upplysningsfunktionen har tre viktiga uppgifter dels att svara på allmänhetens frågor dels att informera om kommunens bedömningar, beslut och åtgärder och dels att återkoppla olika inkommande uppgifter som behöver föras vidare till krisledningen. Funktionen biträds av experter beroende på olyckans/katastrofens art. För upplysningar på främmande språk kan språklärare/tolkar komma i fråga. Uppgift: informationsservice till anhöriga och till drabbade informationsservice till allmänhet informationsservice till myndigheter vidarebefordran av centrala och regionala direktiv hänvisar frågor vidare som upplysningscentralen inte har svar på sammanställer ofta förkommande frågor till informationsenheten KRISLEDNINGSPLAN

23 Ansvarig för upplysningscentralens verksamhet. Uppgift: på uppdrag från informationsansvarig sammankalla och starta upplysningscentralen ansvara för informationsflödet mellan upplysningsfunktionen och övriga inom informationsenheten sammanställa den information som skall kommuniceras utåt. Detta görs i samråd med informationsansvarig. Sammanställa de vanligaste frågorna som upplysningscentralens får och delge dessa till informationsansvarig Hålla kontinuerliga genomgångar med upplysningscentralen och i samråd med lägesfunktionen ansvara för avlösning av personalen I samråd med ansvarig för Internet lägga ut dom vanligaste frågorna på kommunens kriswebbplats Telefonnummer till upplysningsfunktion meddelas till SOS-Alarm, polisen, landstinget (för vidarebefordran till sjukhusens akutmottagningar och vårdcentraler), centrala myndigheters informationsenheter. Allmänheten informeras om telefonnumret via lokalradion, annonser, informationsblad, kommunens växel och kommunens kriswebbplats. Upplysningsfunktion har särskilt gruppnummer Växeln Växeln fungerar som normalt med bemanning av ordinarie personal. Växeln kommer under en krissituation fungera som ett nav när det gäller den interna telefontrafiken samt återkoppla inkommande uppgifter som behövs föras vidare till krisledningen. Växeln skall i sin tur få ta del av beslut och åtgärder från krisledningen. Uppgift: Svara på frågor från allmänheten Föra vidare information till informationsenheten Sammanställa ofta förkommande frågor och föra dom vidare till informationsenheten Ansvara för den interna teletrafiken Hänvisa samtal till upplysningscentralen KRISLEDNINGSPLAN

24 6.6 Massmediafunktion Massmediafunktionens viktigaste uppgifter är att utforma pressmeddelande och anordna presskonferenser, sammanställa bakgrunds- och informationsmateriel samt vara kontaktperson med press, radio och TV. Till massmediefunktionen kan personer med medievana från andra förvaltningar, institutioner och frilansjournalister kallas. Uppgift: utforma pressmeddelanden och anordna presskonferenser sammanställa bakgrunds- och informationsmaterial bevaka informationsspridningen i massmedia kontakter med radio och TV Presscentret lokaliseras i för ändamålet lämpliga lokaler i Folkets Hus. Telefonnummer som skall användas av media, sprids till lokalradion, TV, länspressen samt rikspressen via TT. 6.7 Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Radio och TV Enligt avtal mellan staten och Sveriges Radios olika programbolag kan pågående sändning avbrytas för varningsmeddelanden vid större nödlägen. VMA kan sändas både vid räddningstjänst och situationer som kan utvecklas till allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Det finns två typer av meddelanden: varnings- och informationsmeddelande. Meddelande sänds genom Sveriges Radio, privat lokalradio, Sveriges Television, SVT Text, TV3, TV4, TV7, TV 8, Kanal 5 och Kanal 6. Varningsmeddelande sänds omedelbart i situationer då omedelbar risk finns för skada på människor, egendom eller i miljön. Ett varningsmeddelande upprepas inom fem minuter. Varningsmeddelandet sänds alltid i samtliga medverkande radio- och Tv-kanaler. Behöriga är räddningsledare, polismyndighet, smittskyddsläkare och anläggningar med farlig verksamhet. Informationsmeddelande sänds, utan krav på omedelbarhet, för att förebygga och begränsa skador på människor, egendom eller i miljön. Ett informationsmeddelande upprepas inom tio minuter. Informationsmeddelandet kan begära bli sänt i alla medverkande radio- och Tv-kanaler. Behöriga är samma som är behörig att sända varningsmeddelande samt Regeringskansliet, alla myndigheter med ansvar och skyldighet för krishantering, kommuner och landsting, Svenska kraftnät och 15-talet teleoperatörer med eget nät Av meddelandet till allmänheten bör följande förhållande framgå: VEM som står bakom meddelandet VAD som inträffat VAR nödläget inträffat KRISLEDNINGSPLAN

25 NÄR nödläget uppstod KONSEKVENSERNA av det inträffade VILKA meddelandet riktar sig till FÖRHÅLLNINGSORDER till allmänheten Behöriga att sända informationsmeddelande Kommunchefen, driftchef, informationschef och säkerhetssamordnaren har mandat att begära sändning av informationsmeddelande till allmänheten. För att begära sändning av meddelandet tar man kontakt med SOS-centralen i Karlstad på telefonnumret Utomhussignal Före radiomeddelandet (VMA) kan man på utomhus varningssystemet utlösa signalen VIKTIGT MEDDELANDE. När något har hänt - glöm inte att skicka ut meddelande om att kommunens ledningsorganisation är samlad att meddela samtliga samarbetspartners om vidtagna informationsåtgärder att underrätta massmedia om vilka som ingår i informationsenheten och hur man når informationsansvarig Personal för informationsenheten, se bilaga 9 Checklistor - informationsenhet, se bilaga 10:1-4. Telefon- och faxlista, se bilaga 11. Utrustningslista - informationsenhet, se bilaga 12. Lokaler, se bilaga SAMBAND Ordinarie telefon- och radiosamband används i så stor utsträckning som möjligt. Eventuellt kan befintliga mobiltelefoner omdisponeras för att förstärka framförallt lednings- och informationssidan. Viss omdisponering av telefoner och lokaler för krisledningen och informationssidan har planlagts (se avsnitt lokaler). Under dagtid bemannas kommunens växel med ordinarie personal. Om läget kräver att växeln hålls öppet dygnet runt kallas extra personal in. Vid avbrott på telenätet eller där skadeplatsen är så belägen att det inte går att upprätta telefonförbindelse skall radioförbindelse upprättas via radiosamband. SOS Alarm utgör den viktigaste sambandsresursen. Förteckning över tillkommande teleförbindelser inom kommunkontoret, se bilaga 13. KRISLEDNINGSPLAN

26 8. LOKALER OCH INSTALLATIONER Samtliga kommunens verksamheter skall bedrivas i de ordinarie arbetslokalerna. Lokaler och extra installationer för krisledningen och informationsverksamheten är förberedda inom kommunkontorets lokaler och i angränsande utrymmen. Utrustningslista för information, se bilaga 12 och för krisledning, se bilaga 14. Lokaler krisledning och information, se bilaga 15. Delar av krisledningen kan också vid behov verka från annan lämplig plats för samgruppering med annan myndighet eller för att komma närmare aktuell olycksplats. Skiss och förteckning, se bilaga SAMVERKAN Då en kris inträffar ökar samverkan snabbt med ett antal aktörer som ska samordna sina insatser för att på bästa sätt kunna hantera krissituationen. Under krisen är tiden ofta en begränsande faktor och därför är det viktigt att ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna är tydliga (vilka mandat de har att agera) och att kontakterna mellan dem är väl etablerade. I detta avsnitt redogörs sammanfattat för kommunens viktigaste samverkanspartners och deras ansvarsområden. LÄNSSTYRELSEN, Värmland NÄRLIGGANDE KOM- MUNER FÖRSVARSMAKTEN POLISEN MSB LANDSTINGET Samordning av resurser, stöd och rådgivning. Bergslagens räddningstjänstförbund (Hällefors, Storfors, Kristinehamn, Karlskoga och Degerfors). Räddningsresurser, Ledningspersonal mm. Ställer personal och materiel till förfogande t ex personal för bårtransporter, landsvägs- och terränggående fordon. Sambands- och ledningsresurser. Avspärrning, trafikreglering, utrymning, söka försvunna personer, identifiering mm. Bistår med räddningstekniks expertis och information. Ansvaret för sjuktransporttjänst/ambulansverksamhet och katastrofberedskap. Utsändande av sjukvårdsgrupper. KRISLEDNINGSPLAN

27 SMHI SOS ALARM AB FRG SVERIGES RADIO / LO- KALRADIO/ TV FORTUM AB TELIA KYRKAN Tillhandahåller meteorologisk och hydrologisk information. Tar emot larm och larmar ut styrkor. Samordnar och tillgodoser samhällets behov av alarmeringstjänster. Tillhandahåller personella resurser m.m. Medverkar vid information. Sänder viktiga meddelande till allmänheten. (VMA). Reservkraftverk, röjningspersonal m.m. Extra teleförbindelser mm. Själavård, minnesgudstjänst m.m. Samverkansaktörer, sakkunniga/experter, verksamhetsområden, telefonoch faxnummer samt e-postadresser redovisas i bilaga UTBILDNING OCH ÖVNING Krisledningsnämnden, beredningsgruppen med stödfunktioner skall under mandatperioden genomgå minst ½ dags utbildning/övning per år för att bibehålla sin förmåga i sin befattning. Verksamhetsövergripande övningar skall genomföras i samband med upprättande av handlingsplaner för respektive verksamhetsområde. Övnings- och utbildningsplanen för , se kommunens Intranät. 11. HÖJD BEREDSKAP Försvarsutredningen gjorde vid sin säkerhetspolitiska analys år 2004 bedömningen att ett militärt väpnat angrepp i alla dess former från en annan stat direkt mot Sverige är osannolikt under minst en tioårsperiod. På grund av detta finns ingen anledning att vidta några extra beredskapsförberedelser med inriktning på en höjd beredskapssituation och det är inte heller meningsfullt att göra en särskild plan för höjd beredskap. Vid ett säkerhetspolitiskt läge kompletteras och anpassas krisledningsplanen till höjd beredskap, se åtgärdskalender för anpassning till höjd beredskap, bilaga 18. Lagen om civilt försvar föreslås utgå och ersättas med en utökning av lagen om extraordinära händelser i kommuner och landsting benämnd: Lagen om kommunernas och landstingens åtgärder för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. KRISLEDNINGSPLAN

28 Innebörden i begreppet civilt försvar ska inte ändras. Det civila försvarets huvuduppgift är att under höjd beredskap kunna skydda befolkning och samhällsviktiga funktioner samt att stödja det militära försvaret. En god krishanterings förmåga bygger på en helhetssyn som grundas på planering för kriser i hela hotskalan från mindre allvarliga händelser i fredstid över extraordinära händelser och svåra påfrestningar på samhället i fred till det värsta tänkbara nämligen krig i vårt land. Kommunstyrelsen ansvarar för ledningen av det civila försvaret under höjd beredskap. De ska verka för att den verksamhet som bedrivs i kommunen av olika aktörer samordnas och för att samverkan kommer till stånd mellan dem som bedriver verksamheten. KRISLEDNINGSPLAN

29 BEFATTNINGSKORT Kommunchef/chef för beredningsgrupp Roll Du är nu chef för beredningsgruppen Ansvar Ditt ansvar är att leda och fördela arbetet inom beredningsgruppen. Arbetsuppgifter Leda, samordna och planera beredningsgruppens arbete och se till att gruppen har backup och stöd. Genomför 1: stabsorienteringen se checklista stabsorienteringen, se bilaga 6:2. Ansvara för gruppens kontakter med krisledningsnämnd. Säkerhetsställ att kontakt med informationschefen har upprättats. Säkerhetsställ kontakten med berörda myndigheter. Utse stabschef. Följ upp och återkoppla vad gjorde vi bra? a. Kan något i vårt arbetssätt förändras till det bättre? b. Vilka erfarenheter har händelsen gett oss? Vid gruppens avslut genomför gemensam debriefing (vid behov)med hjälp av utbildad. KRISLEDNINGSPLAN

30 Befattningskort Stabschef Roll Du är nu stabschef och arbetar operativt med krisledning. Du är underställd kommunchefen/chef för beredningsgruppen. Ansvar Du biträder kommunchef/chef för beredningsgruppen med arbetet i beredningsgruppen. Arbetsuppgifter Hjälp till att samordna beredningsgruppen arbete och se till att gruppen har backup och stöd. Biträd chefen för beredningsgruppen. 1: stabsorienteringen se checklista stabsorienteringen, se bilaga 6:2. Hjälp chefen för beredningsgruppen att samordna informationen som skall delges till krisledningsnämnden. Säkerhetsställ att kontakt med informationschefen har upprättats. Säkerhetsställ kontakten med berörda myndigheter. Bistå chefen för beredningsgruppen. vid samordning och ledning av stabsorienteringen, se checklista stabsorienteringen, se bilaga 6:2. KRISLEDNINGSPLAN

31 Befattningskort Informationsansvarig Roll Ansvar Du är nu informationsansvarig. Du är underställd stabschefen. Ditt ansvar är att samordnar informationen internt och externt Arbetsuppgifter Information till telefonväxeln vilka samtal som får kopplas igenom samt vilken information som kan ges. Sammankalla all personal som ingår i informationsgruppen och upplysningscentralen. Samordna informationen som skall publiceras externt och internt. Starta upp WIS. Informera externa aktörer som blivit direkt eller indirekt påverkade av händelse Planera och samordna informationen för en presskonferens tillsammans med kommunchef/chef för beredningsgruppen. Kontakta förvaltningschefer för att samordna informationsverksamheten. Samordna informationen till upplysningscentralen. Rapportera på stabsorienteringen. Medverka till korrigering och komplettering av felaktiga eller ofullständiga uppgifter i massmedia Hantera akuta pressfrågor till dess massmediafunktion organiserats Medverka vid samordningen av information från krislednings-nämnden/ beredningsgruppen och övriga myndigheter KRISLEDNINGSPLAN

32 Befattningskort Chef för upplysningscentral Roll Du är nu chef för upplysningscentralen. Du är underställd informationsansvarig Ansvar Du ansvarar för att upplysningscentralen upprättas, fungerar och att den delges korrekt och tillräcklig information. Arbetsuppgifter På uppdrag från informationsansvarig sammankalla och starta upplysningscentralen. Sammanställa den information som skall kommuniceras utåt. Detta görs i samråd med informationsansvarig. Sammanställa de vanligaste frågorna som upplysningscentralens får och delge dessa till informationsansvarig. Starta upp WIS. Hålla kontinuerliga genomgångar med upplysningscentralen och i samråd med lägesfunktionen ansvara för avlösning av personalen. Rapportera till informationsansvarig. KRISLEDNINGSPLAN

33 Befattningskort Lägesuppdaterare för upplysningscentralen Roll Du är nu Lägesuppdaterare i upplysningscentralen. Du är underställd chefen för upplysningscentralen. Arbetsuppgifter Hjälp till att ställa i ordning lokalen för upplysningscentralen. Ta del av den informationen som delges av chefen för upplysningscentralen. Hjälp chefen för upplysningscentralen att samordna och utforma informationen som skall delges till kommunikatörerna. Följ händelseutveckling på WIS. Vid FAQ samordna informationen och skriv upp på storskärm via projektor, whiteboard alternativt blädderblock så att samtliga kan ta del av informationen. KRISLEDNINGSPLAN

34 Befattningskort Kommunikatör i upplysningscentralen Roll Du är nu kommunikatör i upplysningscentralen. Du är underställd chefen för upplysningscentralen. Arbetsuppgifter Se till att arbetslokalerna och utrustningen för upplysningscentralen iordningställs. Ta del av den informationen som delges av chefen för upplysningscentralen. Säkra att Du har ett kvalitetssäkrat informationsunderlag som grund för Dina svar till allmänheten. Tänk på att lämna korrekt och öppen information. Om Du får en fråga Du inte kan svara på sök information hos samordningsassistenten. Tänk på att försök behålla lugnet bättre få samtal som ges korrekt information än att stressa. Både för Dig själv och den som ringer. Vid samtal från personer som vill till krisledningen ta namn och nummer. Uppgifterna ges till chefen för upplysningscentralen som vidarebefordrar meddelandet till efterfrågad person. KRISLEDNINGSPLAN

35 Befattningskort Chef för berörd avdelning/enhet Roll Du är chef för berörd avdelning/enhet. Du är underställd kommunchefen/chef för beredningsgruppen. Ansvar Du ansvarar för att krishanteringen i den egna verksamheten samt att information sprids intern i den egna organisationen. Arbetsuppgifter Informera den egna organisationen om händelsen. Delge krisledningen med information om Hur omfattande förvaltningen är berörd Vilka resurser som finns Vilka resurser som kommer behövas Säkerhetsställ att bemanningen är tillräcklig och förbered för plan för avlösning av personal. Rapportera på stabsorienteringarna. KRISLEDNINGSPLAN

36 Befattningskort Chef lägesfunktionen Roll Du är nu dokumentationsansvarig. Du är underställd stabschefen. Ansvar Du ansvarar för att loggbok över händelsen och det löpande arbetet förs samt övriga funktioner inom sekretariatet. Arbetsuppgifter På uppdrag från i chef för beredningsgruppen sammankallapersonal och iordningställ ledningsplatsen. Se till att loggningsfunktionen sätts igång. Starta upp WIS. För upp på ett överskådligt sätt vad som beslutas (smartbord och whiteboard). För upp på ett överskådligt sätt vad som skall göras (smartbord och whiteboard). Förvarna och påminn så att inget glöms bort. Säkerhetsställ att bemanningen är tillräcklig och förbered för plan för avlösning avpersonal. Rapportera på stabsorienteringarna. KRISLEDNINGSPLAN

37 Befattningskort Telefonväxelansvarig Roll Du är nu telefonväxelansvarig. Du är underställd informationsansvarig. Ansvar Du ansvarar för att växeln är bemannad och fungerar, samt att växeltelefonisterna har korrekt och tillräcklig information för att utföra sina arbetsuppgifter. Arbetsuppgifter Se till att växeln blir bemannad. Samordna informationen för växeltelefonisterna tillsammans med informationsansvarig. Säkerhetsställ att samtliga växeltelefonister har fått korrekt information. Informera växeltelefonisterna vikten av att följande rutin följs. Vid samtal från personer som vill till krisledningen ta namn och nummer. Koppla inte vidare! Uppgifterna ges till Dig som vidarebefordrar meddelandet till efterfrågad person. Klargör vilka samtal som får släppas igenom. Sammanställ eventuella frågor och samordna med chefen för kriskommunikation. Säkerhetsställ att bemanningen är tillräcklig och förbered för plan för avlösning av personal. Rapportera till informationsansvarig. KRISLEDNINGSPLAN

38 Befattningskort Fältrepresentant för krisledningen Roll Du är nu fältrepresentant för krisledningen. Du är underställd stabschefen. Ansvar Du ansvarar för att vara kommunens representant på plats. Arbetsuppgifter Du representerar kommunen på olycksplatsen. Upprätta kontakt med räddningsledare. Samordning måste ske med övriga funktioner i beredningsgruppen. Tänk på att inte lämna någon information som inte är bekräftad men informationsansvarig Samordna information från olycksplatsen och redogör för krisledningen. Ta reda på vilket resursbehov som finns, två steg framåt dokumentera. Rapportera på stabsorienteringarna. KRISLEDNINGSPLAN

39 Befattningskort Ansvarig för omvärldsbevakning Roll Du är nu ansvarig för omvärldsbevakningen. Du är underställd stabschefen. Ansvar Du ansvarar för att analysgruppen och omvärldsbevakningen. Arbetsuppgifter Arbeta problemorienterat med alla typer av omfall. Analysgruppen utgör en tankesmedja för att finna tänkbara strategier i syfte att stödja krisledningsarbetet. Analysarbetet kan påbörjas med att svara på följande frågor vad vet vi? vad tror vi? worst case scenario Utse representanter för att arbeta med omvärldsbevakning under pågående krisledningsarbete i form av analys av andra kommuner, myndigheters samt samverkanspartners åtgärder. Tänk på att analysgruppen inte arbetar operativt KRISLEDNINGSPLAN

40 Ärende: Tjänsteskrivelse Datum Referens: Hannes Fellsman Sida 1(2) Mottagare: Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse återremiss Översiktsplan 2035, Filipstads kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att översiktsplan för Filipstads kommun är klar för granskning. Kommunstyrelsen föreslås att lägga informationen om tysta områden till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Miljö- och stadsarkitektkontoret har tagit fram ett förslag till granskningshandling översiktsplan för Filipstads kommun med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. En styrgrupp bestående av presidierna i KS och MOB har varit delaktig i framtagandet av granskningshandlingen. Översiktsplanens syfte är att klargöra förutsättningarna för bebyggelseutvecklingen inom kommunen, användningen av våra mark- och vattenområden och den fysiskt bebyggda miljön samt att tillvarata kommunens unika kvaliteter. Planmaterialet är organiserat i fyra delar: 1. Inledning 2. Utmaningar & visioner 3. Planförutsättningar- och strategier 4. Konsekvenser Ärendet behandlandes på kommunstyrelsens sammanträde den 25 februari Översiktsplanen återremitterades då för att få redovisning av möjligheten att införa tysta områden i kommunen och vad det skulle innebära. I dagsläget finns det inget tillförlitligt digitalt underlag för att peka ut tysta områden i Värmland. Länsstyrelsen i Jönköping har dock sökt och därefter erhållit projektmedel av Naturvårdsverket för att ta fram en enkel, lättanvänd och kostnadseffektiv GIS-modell för att identifiera ostörda (bullerfria) områden på länsnivå. Därefter har de fått i uppdrag att göra samma analys för hela landet. Arbetet beräknas vara klart efter årsskiftet 2015/2016 och först då finns ett underlag att arbeta vidare med inom kommunen. FILIPSTADS KOMMUN Tel: Org.nr: Box 303 Fax: Internet: FILIPSTAD E-post: hannes.fellsman@filipstad.se Besök: Hantverksgatan 22

41 2 Beslutsunderlag Översiktsplan 2035 för Filipstads kommun, Värmlands län, granskningshandling februari Hannes Fellsman Förvaltningschef Miljö- och stadsarkitektkontoret Filipstads kommun Lena Wahlgren Fysisk planerare Miljö- och stadsarkitektkontoret

42 Filipstad2035 ÖversiktsplanförFilipstadskommun,Värmlandslän Granskningshandling Samrådshandlingmaj2014 februari 2015

43 Medverkande Beställare: Filipstads kommun Kontakt: Hannes Fellsman Lena Wahlgren Konsult: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Johanna Söderholm Handläggare miljö: Sara Nordmark Handläggare GIS, layout: David Jansson, Cecilia Flygare Foton: WSP/Filipstads kommun Allmänt kartmaterial: GSD Fastighetskartan, Lantmäteriet 2014 Titel: Filipstad 2035, översiktsplan för Filipstads kommun, Värmlands län. Granskningshandling februari 2015 Uppdragsnr: WSP:

44 Läsanvisning FILIPSTAD 2035 Ny översiktsplan (ÖP) för Filipstads kommun ersätter den från 1990 och fokus ligger på utveckling av tätorterna och stråken däremellan tillsammans med LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Tillsammans med ÖP gäller en fördjupning för tätorten Filipstad (2013) och ett tematiskt tillägg gällande vindbruk (2011). Redovisning av dessa planer sker även sammanfattat i ÖP. Översiktsplanen finns både som ett digitalt dokument och som pappersutgåva. I den digitala planen finns länkar till viktiga hemsidor med aktuellt planeringsunderlag, till exempel länsstyrelsens WebbGIS, vilket är en sammanställning av underlag från centrala statliga myndigheter. Översiktsplanen är uppdelad enligt följande: Kapitel 1. Inledning Kapitlet redovisar vad en översiktsplan är, bakgrund och syfte till den nya planen samt planprocessen att ta fram en översiktsplan. Kapitel 2. Utmaningar & visioner Kapitlet redovisar kommunens övergripande förutsättningar och målsättningar som berör den framtida mark- och vattenanvändningen. Kapitel 3. Planförutsättningar & Strategier Kapitlet redovisar de allmänna intressena tillsammans med övriga intressen och strategi för att på sikt nå de uppsatta målen. Kapitel 4. Konsekvenser Kapitlet redovisar vilka konsekvenser som de åtgärder som föreslås i översiktsplanen innebär. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 3

45 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Vad är en översiktsplan? Ny översiktsplan för Filipstads kommun Planprocessen Organisation Tidplan UTMANINGAR & VISIONER Filipstad fram till idag Analys av kommunens förutsättningar Vision Filipstad Filipstads kommun i regionen PLANFÖRUTSÄTTNINGAR & STRATEGIER Gällande planer Översiktsplaner Detaljplaner och områdesbestämmelser Naturmiljö Geologi, klimat och landskap Riksintressen och Natura Skyddade naturmiljöer Kommunens ställningstagande Vattenfrågor Vattendirektivet och miljömål Sjöar med attraktiva bebyggelseområden Naturresurser Jord- och skogsbruk Gruvor och täkter Kulturmiljö Riksintressen för kulturmiljö Skyddade kulturmiljöer Övriga värdefulla kulturmiljöer Kommunens ställningstagande Bebyggelse och näringsliv Strategi för bebyggelseutveckling Byar och socknar Tätorter Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Friluftsliv, rekreation och turism Riksintressen för friluftsliv Områden viktiga för friluftslivet Kommunens ställningstagande Kommunikationer Vägtransportplaner Riksintressen för kommunikationer Vägnät Järnvägsnät Godstransporter Kollektivtrafik Flyg Gång- och cykeltrafi k Kommunens ställningstagande Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

46 3.9 Teknisk infrastruktur Riksintressen för energiförsörjning Energiförsörjning Vatten och avlopp Avfallshantering Tele- och datakommunikationer Kommunens ställningstagande Miljö och riskfaktorer Miljöfarliga verksamheter Förorenade områden Väg och järnvägstrafi k Buller Vibrationer Luftföroreningar Strålning Klimatförändringar Totalförsvaret Horssjöns skjutfält Mellankommunala intressen KONSEKVENSER Inledning Miljöbedömningens syfte och krav på innehåll Utgångspunkter och metod Miljöbedömningens avgränsning Metod för genomförande av miljöbedömningen Utredningsalternativ Bedömningsgrunder och indikatorer för miljöpåverkan Miljömål Miljökvalitetsnormer Annan hänsyn och riktvärden för översiktlig planering Miljökonsekvenser Översiktsplanens betydande miljöpåverkan Uppfyllelse av nationella miljömål Påverkan på riksintressen Påverkan på miljökvalitetsnormer Sociala och ekonomiska konsekvenser Samlad bedömning Osäkerhetsfaktorer REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 - Utvidgat strandskydd Bilaga 2 - Kommunfullmäktiges protokoll Bilaga 3 - Länsstyrelsens granskningsyttrande Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 5

47 6 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

48 1. INLEDNING Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 7

49 8 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

50 Kapitel 1 Inledning 1.1 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Enligt plan- och bygglagen (2010:900) ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan (ÖP). ÖP:s syfte är att ge vägledning och stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden i hela kommunen samt hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. I ÖP ska det framgå hur kommunen avser att tillgodose allmänna intressen (särskilt riksintressen), hur miljökvalitetsnormerna ska följas samt områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) som avses i 7:e kapitlet 18e första stycket miljöbalken. ÖP ska även samordnas med relevanta nationella och regionala mål samt planer och program som har betydelse för en hållbar utveckling. Konsekvenserna av utvecklingsförslaget ska slutligen framgå tydligt. ÖP kan ändras genom fördjupningar och tillägg. En fördjupning innebär en mer detaljerad redovisning inom ett visst geografiskt område, till exempel tätorter där det sker förändringar. Tillägg innebär att planeringsfrågor som inte tidigare har behandlats i ÖP redovisas, till exempel hur kommunen ser på utvecklingen av vindkraft för hela kommunens yta. ÖP med tillägg och fördjupningar är inte juridiskt bindande, men är kommunens visionsdokument som redovisar allmänna intressen och avväger dessa mot varandra. Kommunen ska minst en gång per mandatperiod (var 4:e år) pröva om översiktsplanen är aktuell i förhållande till lagkraven. 1.2 NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR FILIPSTADS KOMMUN Gällande ÖP togs fram 1990 och anses idag vara inaktuell. Ny ÖP för Filipstads kommun ersätter den från 1990 och fokus ligger på utveckling av tätorterna och stråken däremellan tillsammans med LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Kommunen tog 2011 fram en vindbruksplan som ett tematiskt tillägg till ÖP:n. Redovisning av dessa områden sker sammanfattat i ÖP. I övrigt sker hänvisning till den gällande vindbruksplanen. Kommunen har en ny fördjupning till översiktsplan för Filipstads tätort (2013). Fördjupningens ställningstaganden redovisas i översiktligt ÖP. I övrigt sker hänvisning till den gällande fördjupningen. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 9

51 Kapitel 1 Inledning 1.3 PLANPROCESSEN P L A N P R O C E S S E N SAMRÅD SAMRÅDSRE- DOGÖRELSE GRANSKNING GRANSK- NINGSUTLÅ- TANDE ANTAGANDE Ö V E R S I K T S P L A N Planprocessen att upprätta översiktsplan med fördjupningar och tillägg regleras i plan- och bygglagens 3:e kapitel. Förfarandets olika steg redovisas nedan: Samråd. Dialog med länsstyrelsen och andra berörda myndigheter, berörda kommuner och kommunala organ, regionplaneorgan, kommuninvånare och andra som har intresse av förslaget. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Samrådsredogörelse. Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. Handlingarna revideras om det bedöms vara relevant. Granskning. Dialog med länsstyrelsen och andra berörda myndigheter, berörda kommuner och kommunala organ, regionplaneorgan, kommuninvånare och andra som har intresse av förslaget. Planförslaget ska ställas ut under minst 2 månader. Den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra detta skriftligen. Granskningsutlåtande. Efter granskningstiden sammanställs inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande. Handlingarna revideras om det bedöms vara relevant. Antagande. Översiktsplanen antas av kommunfullmäktige Organisaon För framtagande av ny ÖP har en referensgrupp tillsatts vilken består av kommunala tjänstemän samt politiker i miljö- och byggnadsnämnden och kommunstyrelsens presidier Tidplan Målet är att översiktsplanen färdigställs under Tidplanen är dock preliminär. Arbetsmoment Förslag till tidplan Uppstartsmöte och insamling av befintligt underlagmaterial (till exempel berörda kommunala planer och styrdokument) Framtagande av ÖP med konsekvensanalys (samrådshandling) januari-mars 2014 Presentation/diskussion för politiker/styrgrupp april 2014 Eventuella revideringar/kompletteringar Beslut om samråd Ks 28:e maj 2014 Samråd sommar 2014 Framtagande av samrådsredogörelse höst 2014 Ev. revidering framtagande av granskningshandling Beslut om granskning Ks 25:e februari 2015 Granskning (två månader, reglerat i PBL) mars-april 2015 Framtagande av granskningsutlåtande maj 2014 Färdigställande inför antagande Beslut om antagande maj/juni Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

52 2. UTMANINGAR & VISIONER Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 11

53 12 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

54 Kapitel 2 Utmaningar och visioner 2.1 FILIPSTAD FRAM TILL IDAG Filipstads kommun är en av 16 värmländska kommuner, belägen i östra delen av landskapet och utgör en del av Värmlands bergslag. Regionen befolkades på grund av gruvhanteringen, som varit central i området sedan 1300-talet. När gruvindustrin fick ett uppsving på 1700-talet växte även Filipstad. Filipstads stad bildades 1611, genom en utbrytning ur Färnebo socken och ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Efter ett flertal sammanslagningar uppgick Filipstads stad 1971 i Filipstads kommun tillsammans med landskommunerna Värmlandsberg, Kroppa samt Rämmen. Filipstad har sedan dess varit centralort i kommunen och är Värmlands tredje äldsta stad (näst efter Karlstad och Kristinehamn). Staden och kommunen är uppkallad efter prins Karl Filip som var son till Karl IX och bror till Gustav II Adolf. Idag är Filipstad kommunens enda stad och största tätort. Befolkningsutvecklingen i kommunen har sedan Filipstads kommun bildades, då kommunen hade cirka invånare, varit svagt negativ. Idag bor cirka personer i kommunen. Filipstad ingår i en arbetsmarknad bestående av flera kommuner, där Karlstad är den viktigaste. Pendlingen till och från Karlstad är stor. Filipstad konkurrerar med andra kommuner om att vara en attraktiv boplats med ett levande och expansivt näringsliv. Det kräver en väl fungerande kommunal service, handelsutbud samt rekreationsoch friluftsområden. Idag identifieras kommunen med sin historia - spännande gruvor, trolska skogar, hyttor och bruk från svunna tider med sin natur, mineralartrikedom och många industriminnesmärken. Filipstad förknippas också med varumärken som Wasabröd/Barilla och OLW (de största arbetsgivarna förutom kommunen) samt kända personer som till exempel Nils Ferlin (svensk poet, ), John Ericsson (uppfinnare, ), Frans Adolf von Schéele (bergstjänsteman och kommunalman, ), Kerstin Sundh (författare, ) och idrottsstjärnor som Jonny Nilsson (skridskoåkare), Magnus Norman (tennisspelare) och Johan Wallner (utförsåkare). Som den allmänna trenden sker en succesiv förtätning av centralorten här Filipstad. Detta kan sägas vara både negativt och positivt. En förtätning av invånare leder bland annat till ökat underlag för all typ av service och arbetsplatser. Kommunen bedömer att en utveckling av centralorten Filipstad därmed är viktigast tillsammans med särskilt attraktiva boendemiljöer utanför tätorten, företrädesvis med bra pendlingsmöjligheter Analys av kommunens förutsäningar Enligt forskning ska en stad eller samhälle präglas av mångfald, hållbar utveckling och ha en egen identitet för att människor ska trivas. För att identifiera kommunens förutsättningar för den strategiska planeringen har en analys genomförts, med grund i SWOT-analysen, det vill säga identifiering av kommunens styrkor, svagheter, möjligheter och hot ( Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats - SWOT). Analysen har resulterat i sammanfattade mål som kan leda till en positiv utveckling av kommunen. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 13

55 Kapitel 2 Utmaningar och visioner Boende och service - nuläge I Filipstad finns närhet till allt natur, friluftsliv och kommunal service så som badhus, ishall, idrottshallar, ridskola med mera. Som boende upplevs hög livskvalitet även om hemmablindhet finns. Hemmablindheten bedöms bland annat bero på att det negativa oftare framhävs (till exempel i media) framför det positiva. Marknadsföringen av kommunen kan därutöver utvecklas. Inom kommunen är det lättbott, det vill säga det är lätt att hitta den bostad man önskar till rimligt pris. Låga fastighetsvärden beroende av lågt byggtryck innebär dock att människor har svårt att få igen satsade pengar. Kommunen bedöms vara familjevänlig. Här finns bland annat ett bra utbud av skolor och barnomsorg och närhet till nästan allt en barnfamilj efterfrågar. Befolkningstillväxten är svag (+- 0 ungefär de senaste åren). Pendlingsmöjligheterna behöver förstärkas till närliggande orter, till exempel Karlstad, Karlskoga och Kristinehamn. Näringsliv och service nuläge Inom kommunen finns en stark livsmedelsindustri med framför allt Wasabröd/Barilla och OLW. Kommunens arbetsmarknad är dock smal och sårbar med få stora arbetsgivare (till exempel kommunen, Wasabröd/Barilla och OLW, Lesjöfors fjädrar, Robust ståldörrar, Springwire och Fimek). Inom kommunen finns två eftergymnasiala utbildningar Filipstads Bergsskola (del av Luleå universitet) samt Gammelkroppa skogsskola (privat högskola). Därutöver närhet till Karlstad och Örebro universitet. Delar av den offentliga och kommersiella servicen har med åren centraliserats till större orter. Det relativt korta avståndet till Karlstad (där all typ av service finns) bedöms dock vara positivt. Mycket har hänt och byggts de senaste åren, till exempel genomfarterna i Filipstad och Lesjöfors, upprustning av Stora torget (med bland annat scen) och Lilltorget (med glasskiosk och lekplats), byggande av trygghetsboende, ny skola Persberg, utveckling av park och gatuskötsel samt nya cykelvägar. Frilusliv, rekreaon och turism - nuläge Inom kommunen finns ett rikt föreningsliv, allt från idrottsföreningar till kulturföreningar och politiska- och religiösa föreningar. För att vara en liten kommun bedöms kulturutbudet (som vänder sig allmänheten, till exempel teater) vara bra. I övrigt finns ett större utbud i till exempel Karlstad, vilket kan nyttjas. Utbudet av nöjen och restauranger kan bli bättre. Inom kommunen finns många fina och pittoreska platser att ta till vara på och utveckla. De som särskilt bör lyftas fram är Långbans gruvby, Filipstads gamla stadskärna, Trollstigen i Lesjöfors, Bergslagskanalen, Brattforsheden och Högbergsfältet i Persberg. Kalhyttans sport- och fritidsanläggning är unik och attraktiv och 14 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

56 Kapitel 2 Utmaningar och visioner lockar besökare, inte bara i kommunen, utan från hela landet. Området är snösäkert och arrangerade bland annat skid-sm 2001 och draghunds-sm Här har stora satsningar gjorts vilket bör tas till vara. Oxhälja marknad är en av Sveriges största marknader med anor från 1600-talet. Marknaden är välbesökt, med cirka besökare/år. Inom vissa håll kan kommunen vara mindre bra på att se, tillvarata/ värna om befintliga värden och utveckla dessa, till exempel bevarande och utveckling av kulturmiljöer och enskilda byggnader. Ibland kan eventuellt underlag/kunskap eller övergripande strategier saknas kring dessa. 2.2 VISION 2020 Filipstads kommun har tagit fram en vision som sträcker sig fram till år 2020 (fastställd av kommunfullmäktige 31 oktober 2012, 96). Visionen innebär att Filipstads kommun, invånare som näringsliv, verkar gemensamt för en social, miljömässig och hållbar ekonomisk utveckling som får fler invånare och företag att vilja och kunna stanna i Filipstad och som får fler människor och företag, att välja Filipstad att etablera sig, bo och leva i. Visionen innebär att: Filipstads kommun är välkänd för sina goda möjligheter att utöva fritids- och sportaktiviteter i ändamålsenliga anläggningar och lätt tillgänglig natur. Det har bidragit till invånarnas goda hälsa och en växande turism inom friskvård och friluftsliv. Filipstads ungdomar får genom hela skoltiden en bra näringslivs- och samhällsorientering. Kommunen gör en fortsatt satsning på ökade resultat och nära samarbete med kommunens näringsliv. Tillsammans har det resulterat i att ungdomarna kan göra medvetna val beträffande utbildning och yrkesval. Detta bidrar till att näringslivet i Filipstad har väl utbildade medarbetare. Hela kommunen har en modern digital infrastruktur. Tillsammans med vår lugna, naturnära miljö och goda pendlingsmöjligheter, gör det kommunen attraktiv att leva, bo och verka i. Kommunen ingår i ett väl etablerat lokalt och regionalt arbete för effektiv och modern energianvändning, ren miljö och bra vattenförsörjning. Våra framgångar bygger på ett öppet och delaktigt samhälle. Kommunen är en viktig aktör för att bland annat utveckla integrationen av nyanlända, stötta kultur- och föreningslivet samt föra dialog med innevånare, företag och besökare. Vår kommun erbjuder trygghet i vardagen. Barnen får en trygg uppväxtmiljö och gamla en trygg ålderdom. I Filipstad är vi alla stolta ambassadörer för vår kommun! Kommunens vision bedöms vara applicerbar även på längre sikt varför den är en självklar grund för ÖP. De delar av visionen som direkt kan kopplas till beslut kring mark- och vattenanvändningsfrågorna är att kommunen bör möjliggöra för: satsningar på anläggningar, områden och platser för fritids- och sportaktiviteter. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 15

57 Kapitel 2 Utmaningar och visioner ett attraktivt näringsliv och handel, till exempel enkel etablering av verksamheter och industri. väl fungerade teknisk infrastruktur och hållbara transporter med goda pendlingsmöjligheter inom kommunen samt målpunkter som Karlstad och närliggande tätorter. attraktivt boende. uppmuntra och främja etablering och produktion av förnybar energi. 2.3 FILIPSTAD 2035 Människor väljer idag i större utsträckning var de vill bo och ställer allt större krav på platsen de väljer. Konkurrensen kommuner och regioner emellan hårdnar och många samhällen och tätorter kämpar för sin överlevnad och för att upprätthålla en god kommunal service, motverka arbetslöshet och utflyttning. Genom att ta tillvara och utveckla det som är bra i kommunen tillsammans med att tillhandahålla god samhällsservice med skola, vård och omsorg och goda kommunikationer bedöms att Filipstads kommun kan upprätthålla sitt befolkningsunderlag och förhoppningsvis på sikt även skapa en positiv trend där människor väljer att stanna kvar eller bosätta sig i kommunen. Mål för boende och service Kommunen stärker sitt erbjudande som boendekommun, erbjuder attraktiva boendemiljöer och är lyhörd för vad människor efterfrågar, till exempel bra pendlingsmöjligheter och möjlighet till bredbandsuppkoppling i hela kommunen. Fokus ligger översiktligt på att utveckla centralorten Filipstad, tätorterna och LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Kommunen arbetar fortsatt för att lyfta fram en positiv bild av Filipstad. Kommunen arbetar fortsatt med viktiga pendelstråk till framför allt Karlstad, Kristinehamn och Karlskoga, utvecklad kollektivtrafik med tätare turer och bättre vägar (breddade, uträtade, viltstängsel, 2-1 vägar). Mål för näringsliv och service Kommunen värnar företagen och nyföretagande genom att bland annat ha en god planberedskap, till exempel för etablering av verksamheter, industri och produktion av förnybar energi. Kommunen arbetar med att stärka den kommersiella och kommunala servicen. Filipstads Bergsskola, och Gammelkroppa skogsskola värnas särskilt. Filipstad kan dock inte alltid erbjuda samma handel och aktiviteter som finns i till exempel Karlstad och eftersträvar därför inte det. Kommunen värnar istället att utveckla det som redan finns tillsammans med att alltid kunna erbjuda ett bra grundutbud i närområdet. 16 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

58 Kapitel 2 Utmaningar och visioner Mål för frilusliv, rekreaon och turism Kommunen tar tillvara och värnar initiativ som rör utveckling av anläggningar, områden och platser för fritids- och sportaktiviteter, men även platser som Långbans gruvby, Filipstads gamla stadskärna, Trollstigen i Lesjöfors, Bergslagskanalen, Brattforsheden, Högbergsfältet i Persberg, Kalhyttans sport- och fritidsanläggning och Oxhälja marknad. Ytterligare utveckling av till exempel Kalhyttans friluftsområde ger positiva bieffekter för turism företagande inom kommunen. I de fall unika och/eller värdefulla områden eller byggnader berörs görs alltid en bedömning hur och ifall aktuella åtgärder är lämpliga. I de fall bevarandekrav behövs ställs krav i till exempel detaljplaner eller områdesbestämmelser. 2.4 FILIPSTADS KOMMUN I REGIONEN Filipstad är en del av en större region Värmland, med Karlstad som huvudort, cirka 6 mil söder om Filipstad. Översikstplan (ÖP) ÖP 15 Filipstads kommun, Värmlands län FILIPSTAD I SVERIGE Avstånd till: Karlstad Stockholm / Oslo /Göteborg 60 km Ca 300 km Oslo Karlstad Stockholm Göteboorg Skala 1: (A4) Km Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 17

59 Kapitel 2 Utmaningar och visioner Värmlandsstrategin Alla regioner i Sverige har i uppdrag från regeringen att ta fram en så kallad regional utvecklingsstrategi. Värmland har därmed tagit fram en gemensam strategi för hur länet ska utvecklas fram till år 2020 (Värmlandsstrategin , Region Värmland). Strategins vision är Värmland ett skönare liv. Region Värmland har det regionala utvecklingsansvaret, som därmed samordnar insatserna för genomförandet. Strategin ska bland annat vara ett verktyg vid förhandlingar med regeringen, statliga myndigheter och EU när medel och satsningar ska fördelas. Värmlandsstrategin är hela Värmlands strategi och det krävs att många bidrar för att den ska kunna omsättas i verklighet. Delar av ansvaret ligger därmed på kommunerna. I strategin pekas åtta värmländska styrkor ut, sådana som redan finns och som är välkända och sådana som Värmland behöver utveckla och synliggöra mer. Var och en för sig är de inte unika, men tillsammans utgör de Värmlands särprägel: Välkomnande och öppet Skog Berättartraditionen Karlstad Internationellt näringsliv Länken till Oslo Vänern Karlstads universitet I Värmlandsstrategin pekas vidare fyra prioriterade områden ut: livskvalitet för alla fler och starkare företag höjd kompetens bättre kommunikationer Därutöver finns 33 mätbara mål som länet ska uppnå till år Flera av målen berör på ett eller annat sätt kommunens strategiska planering: 1. Nettoinflyttning till Värmland om personer. 2. Karlstads lokala arbetsmarknad ska befolkningsmässigt bli Sveriges sjunde största. 3. Ohälsotalet i Värmland ska minska och nå riksgenomsnittet. 4. Sjukpenningtalet i Värmland ska minska och fortsätta ligga under riksgenomsnittet. 5. Försörjningsbördan i Värmland ska närma sig riksgenomsnittet. 6. Skillnader på arbetsmarknaden mellan könen och mellan de med utländsk bakgrund och de med svensk bakgrund ska minska. 7. Skillnader inom utbildningsystemet mellan könen och mellan de med utländsk bakgrund och de med svensk bakgrund ska minska. 8. Relativt sett ökade statsbidrag enligt kultursamverkansmodellen. 18 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

60 Kapitel 2 Utmaningar och visioner 9. Värmland ska vara mer känt för sina styrkeområden och det vi vill att dessa förknippas med. 10. Antal nystartade företag ska närma sig riksgenomsnittet. 11. Andelen som vill vara företagare ska öka. 12. Det privata näringslivets investeringar i forskning och utveckling ska öka till samma nivå som riket exklusive storstadslänen. 13. Ökad innovationskraft så att Värmland närmar sig riket exklusive storstadslänen. 14. Andelen förvärvsarbetande (förvärvsfrekvens) ska vara högre än riksgenomsnittet. 15. Antalet förvärvsarbetande 16 år och äldre i Värmland ska öka med Andelen kvinnor som är representerade i styrelser ska öka. 17. Utsläppen av växthusgaser ska minska mer i Värmland än i riket som helhet. 18. Energieffektiviseringen i Värmland ska vara högre än för riket. 19. Andelen förnybar energianvändning av slutgiltig energianvändning i Värmland ska öka. 20. En ökad andel unga ska gå ut grundskolan med behörighet till yrkesförberedande och studieförberedande gymnasieprogram. 21. Andelen 20-åringar med en fullföljd gymnasieutbildning ska öka och fortsatt ligga över riksgenomsnittet. 22. Andelen av befolkningen år med eftergymnasial utbildning ska öka och närma sig riksgenomsnittet. 23. Öka matchningen på arbetsmarknaden så att lediga arbeten i relation till arbetslösheten minskar. 24. Den öppna arbetslösheten ska minska och fortsätta ligga under riksgenomsnittet. 25. Ungdomsarbetslösheten ska minska och närma sig riksgenomsnittet. 26. Andelen långtidsarbetslösa ska vara lägre än i riket. 27. Ökade möjligheter att bo och arbeta i hela Värmland. 28. Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka sina andelar av persontransporterna. 29. Restiderna med tåg och buss till Oslo, Stockholm och Göteborg (gällande morgon och eftermiddagståg) ska minska. 30. Antalet avgångar och passagerare vid Karlstad Airport ska öka. 31. Direktflyg till Köpenhamn och minst en annan internationell hubb. 32. Öka godsmängden som transporteras på Vänern. 33. Alla hushåll och företag ska ha möjlighet till bredband om minst 100 Mbit/s. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 19

61 Kapitel 2 Utmaningar och visioner Filipstads kommun ställer sig bakom Värmlandsstrategin och har valt att särskilt lyfta fram egna prioriterade områden där kommunen har störst möjlighet att påverka för att nå målen i Värmlandsstrategin. Detta beskrivs under kapitel 2.3 Filipstad 2035, genom mål för boende och service, näringsliv och service samt friluftsliv, rekreation och turism. Europeiska landskapskonventionen (ELC) För mer information se Naturvårdsverkets och Riksantikvarieämbetets hemsidor. Europeiska landskapskonvenonen Den 1 maj 2011 trädde den europeiska landskapskonventionen (ELC) i kraft i Sverige. Syftet med konventionen är att skapa en gemensam europeisk ram för arbetet med de europeiska landskap som är utsatta för ett förändringstryck genom samhällsutvecklingen. Konventionen gäller alla landskap, från tätt bebyggda till obefolkade och eventuellt skyddade områden. Landskapskonventionen gäller med andra ord alla typer av landskap som människor möter i sin vardag, eller kan välja att vistas i på sin fritid. Övergripande mål för konventionen är att gå från ett objektsorienterat synsätt i samhällsplaneringen till planering utifrån en helhetssyn och att en del av makten över besluten ska flyttas från statliga och regionala myndigheter till lokala myndigheter och de enskilda medborgarna. Sveriges regering gjorde bedömningen att lagstiftningen i Sverige lever upp till de generella krav som ställs i konventionen och som handlar om att landskapets betydelse ska erkännas i lag. Filipstads kommun ställer sig bakom konventionen, vilket bland annat innebär att kommunen i sin kommande planering ska: Medvetengöra landskapens värden hos allmänhet, näringsliv och myndigheter. Nyttja kompetens hos experter och allmänhet i näringsliv och offentlig sektor samt i skolan. Tillföra kunskap genom kartläggning och värdering, med deltagande av allmänhet, sakkunniga och förvaltning. 20 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

62 3. PLANFÖRUTSÄTTNINGAR & STRATEGIER Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 21

63 22 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

64 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier 3.1 GÄLLANDE PLANER Översiktsplaner Kommuntäckande översiktsplan Gällande översiktsplan är från 1990 (Översiktsplan för Filipstads kommun, ÖP90) och kan anses vara inaktuell. ÖP90 består av ett huvuddokument med två tillhörande kartor. Gällande bestämmelser redovisas samt utpekade områden för föreslagen bebyggelseutveckling. När föreliggande plan antagits upphör ÖP90 att gälla. Fördjupningar av översiktsplanen För Filipstads tätort finns en fördjupning till den kommuntäckande översiktsplanen vilken antogs 2013 (Fördjupad översiktsplan för Filipstad, FÖP Filipstad). FÖP Filipstad innefattar redovisningar och planeringsriktlinjer för 11 delområden inom Filipstads tätort. Föp Filipstad är uppdelad i 4 delar: Del 1 Mål och möjligheter. Den första delen består av en kort presentation av Filipstads tätort, målsättningar och visioner för planen samt utvecklingsmöjligheter och rekommendationer för översiktlig markanvändning inom tätorten. Del 2 Planeringsförutsättningar. I del 2 redovisas planeringsförutsättningarna. Del 3 Stadsdelsredovisningar. I del 3 redovisas tätorten uppdelad i delområden. För varje delområde redovisas förutsättningarna samt föreslagen användning av mark- och vattenområden och bebyggelsemiljö samt rekommendationer för planeringsinsatser utifrån de behov som konstaterats. Del 4 Miljökonsekvenser. I del 4 redovisas planens konsekvenser enligt lagkraven i miljöbalken och plan- och bygglagen. Planen är aktuell och ersätter ÖP för aktuellt område. FÖP Filipstad utgör samtidigt underlag för ÖP. Fördjupad översiktsplan för Filipstad Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2013, 62 Temaska llägg ll översiktsplanen Till ÖP finns ett tematiskt tillägg avseende vindbruk, vilken antogs 2011 (Tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindbruk). I planen redovisas tre områden i kommunen som är lämpliga för vindbruk. Vindbruksplanen är aktuell och gäller tillsammans med ÖP. Vindbruksplanen utgör även underlag för ÖP Detaljplaner och områdesbestämmelser Detaljplaner (tidigare kallade stads- eller byggnadsplaner) reglerar markens användning och bebyggelse. Detaljplanen är ett juridiskt bindande dokument som reglerar de rättigheter och skyldigheter som råder mellan markägare och samhället och mellan olika markägare. Områdesbestämmelser liknar en detaljplan, men det är endast möjligt att reglera vissa, i plan- och bygglagen, angivna frågor. Områdesbestämmelser ger inte någon direkt rätt att använda marken på angivet sätt, utan är främst till för att förhindra sådana åtgärder som omöjliggör eller försvårar att mar- Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 23

65 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier ken och vattnet används på avsett sätt. Områden med detaljplaner finns i huvudsak i centralorten samt ett mindre antal i andra tätbebyggda delar av kommunen. Handlingarna förvaras på Miljö- och byggnadsförvaltningen. Inga områdesbestämmelser finns idag i kommunen. Malung kommun Vansbro kommun Ludvika kommun Översikstplan (ÖP) ÖP 15 Filipstads kommun, Värmlands län GÄLLANDE PLANER 26 Detaljplanelagt område Fördjupad översiktsplan (FÖP), plangräns Djuprämmen Hagfors kommun Bosjön Näsrämmen Lesjöfors Dalkarssjön 26 Stensjön Nordmark Hällefors kommun Långban Stora Horssjön Persberg 63 Saxen Lersjön Filipstad Yngen Lungen Alstern Brattfors 63 Färnsjön Karlstad kommun Daglösen 26 Östersjön Nykroppa 0 2, Km 24 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun Storfors kommun

66 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier 3.2 NATURMILJÖ Geologi, klimat och landskap Filipstads kommun ligger inom de naturgeografiska regioner i Sverige som präglas av barrskog och relativt lite myr. I kommunen finns geologiskt mycket intressanta miljöer i form av isälvsavlagringar, varav Brattforsheden utgör den mest välkända. De stora förekomsterna av sandiga områden ger förutsättningar för ett rikt djur- och växtliv där sandödlan kan tjäna som symboliskt exempel, men som även omfattar många insektsarter som är beroende av sandiga miljöer. Den på vissa ställen kalkrika berggrunden ger förutsättningar för en hög artrikedom vilket syns i till exempel ängs- och betesmarker som fortsatt hävdas. Sverige, med undantag av fjällregionen, brukar delas in i 8 så kallade odlings- eller växtzoner (område där klimatbetingelserna och årstidernas påverkan på växter bedöms vara likartade), där zon 1 är den mildaste och 8 den bistraste. Filipstads kommun befinner sig i gränzonen mellan odlingszon 3-5 beroende var i kommunen man befinner sig Riksintressen och Natura 2000 I Filipstads kommun finns ett antal områden som är utpekade riksintresseområden för naturvård: Fräkensjömyrarna Svartälven (omfattar Eriksdeltat Älvsjön, Munkmossarna, Sifilsmossen och Vrakhedarna). Långban Nordmarksmossarna Yngen (omfattar Bjursjöområdet och Bjursjöområdet) Lungälvsmossarna Stormossen vid Finndalen Brattforsheden (omfattar sex delområden varav tre är naturreservat) I Filipstads kommun finns ett antal områden som är utpekade Natura 2000 områden: Brattforsheden Stormossen Finndalen Nordmarksmyrarna Lungälvsravinerna Gullplatshagen Mögrevsbäcken Tibergs udde Östra Höjden Munkmossarna Åbengtshöjden Geijersdalsmossen Fräkensjömyrarna Riksintresse Områden som är av nationell betydelse för olika samhällsintressen, som har naturvärden eller kulturvärden som är så ovanliga att de gör områdena viktiga för hela landet, kan pekas ut som områden av riksintresse enligt 3:e och 4:e kapitlet i miljöbalken. Det kan exempelvis vara jord- och skogsbruk, rennäring och yrkesfiske, råvaruutvinning, energiutvinning, vattenförsörjning, natur- och kulturmiljövård samt friluftsliv. Områden som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada deras värden eller möjligheterna att använda dem för avsett ändamål. Riksintressen enligt 3:e kapitlet miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande, utvinning, tillkomst, utnyttjande eller som kan motverka eller skada deras värden. Riksintressen enligt 4:e kapitlet miljöbalken regleras geografiskt genom särskilt utpekade områden direkt i lagtexten. Natura 2000 Områden utpekade som Natura 2000 innebär skydd för djur och växter från utrotning och att förhindra att deras livsmiljöer förstörs (utifrån EU:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektiv). I svensk lag återfinns Natura 2000 under benämningen Särskilda skyddade områden i enligt 7:e kapitlet miljöbalken liksom i områdesskyddsförordningen. Majoriteten av Natura 2000-områdena är skyddade som nationalpark eller naturreservat. Varje Natura 2000-område ska omfattas av en bevarandeplan, vilken bland annat beskriver områdets värde, eventuella hot, vilket skydds- och skötselbehov som finns samt bevarandemål för naturtyper och arter. Det krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Bevarandeplanen är ett viktigt underlag vid bedömning inför eventuella åtgärder. Tillstånd söks hos och lämnas av länsstyrelsen. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 25

67 Malung kommun Vansbro kommun Ludvika kommun Översikstplan (ÖP) ÖP 15 Filipstads kommun, Värmlands län NATURMILJÖ Riksintresse naturvård enl. 3 kap. 6 MB Riksintresse Natura 2000 Naturreservat Pågående naturreservatsbildningar Nyckelbiotoper 26 Djuprämmen Biotopskyddsområde Naturvärdesobjekt Naturvårdsområden av regionalt intresse, länsstyrelsen 1990 Utökat strandskydd Hagfors kommun Bosjön Näsrämmen Lesjöfors Dalkarssjön 26 Stensjön Nordmark Hällefors kommun Långban Stora Horssjön Persberg 63 Saxen Lersjön Filipstad Yngen Alstern Lungen Brattfors 63 Färnsjön Skala 1: (A4) Daglösen Karlstad kommun 26 Östersjön Nykroppa 0 2, Km Storfors kommun 26 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

68 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Skyddade naturmiljöer Naonalparker I Filipstads kommun finns ingen nationalpark. Naturreservat Inom Filipstads kommun finns i nuläget av 10 naturreservat: Lungälvsravinerna Geijersdalsmossen Gullplatshagen Brattfors brandfält Brattforsheden Kittelfältet Högbergsfältet Tibergs udde Åbengtshöjden Svartån Utöver ovanstående naturreservat är följande områden under utredning för reservatsbildning: Milkullen Orrbergshöjden Mögrevsbäcken Hornkullstorp Nordmarksmyrarna Munkmossarna Naturvård, områden av regionalt intresse Länsstyrelsens översiktliga naturinventering från 1990 omfattar naturvårdsområden med regionalt intresse. Totalt är 87 områden utpekade inom Filipstads kommun. Ett flertal av dessa sammanfaller med biotopskyddsområden och övriga värdefulla naturmiljöer, samt Åbengtshöjdens naturreservat och Östra höjden och Nordmarksmyrarna som är Natura 2000-områden. Tre av de inventerade naturområdena är under utredning för reservatsbildning: Orrbergshöjden, Hornkullstorp och Nordmarksmyrarna. Information om skyddade naturmiljöer För aktuell information om skyddade naturmiljöer, se länsstyrelsen Värmlands regionala planeringsunderlag/ webbgis ( Skogsstyrelsens webbgis Skogens pärlor, och Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur ( se). Nationalparker I Sverige finns 29 nationalparker - fjäll, urskogar, myrar, skärgårdar, äldre odlingslandskap - större sammanhängande (statligt ägda) områden med representativa landskapstyper i natursköna eller unika miljöer som ska bevaras i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick. Naturreservat Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat enligt 7:e kapitlet 4 miljöbalken i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 27

69 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Miljöskyddsområde Ett större mark- eller vattenområde får av regeringen förklaras som miljöskyddsområde enligt 7:e kapitlet 19 miljöbalken om det krävs särskilda föreskrifter på grund av att området, eller en del av området, är utsatt för föroreningar eller på annat sätt innebär att en miljökvalitetsnorm inte följs. Djur- och växtskyddsområde Om särskilt skydd för en djur- eller växtart inom ett visst område behövs, får länsstyrelsen eller kommunen meddela föreskrifter som inskränker rätten till jakt eller fiske eller allmänhetens eller markägarens rätt att uppehålla sig inom ett område. Biotopskydd och nyckelbiotoper Små mark- eller vattenområden kan klassas som biotopskyddsområden om de grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter. Med nyckelbiotop avses en livsmiljö där rödlistade arter identifierats eller kan förväntas finnas. Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut. Undantagna är arter med utpräglat landskapsekologiska krav, till exempel många fåglar eller större däggdjur. Termen nyckelbiotop är framtagen av Skogsstyrelsen för att tillämpas i samband med naturvärdeinventeringar i skog. Inventering pågår kontinuerligt. Miljöskyddsområden I Filipstads kommun förekommer inga miljöskyddsområden. Djur- och växtskyddsområden I Filipstads kommun förekommer inga djur-och växtskyddsområden. Biotopskyddsområden Inom kommunen finns 18 områden som är satta under biotopskydd. Merparten av biotopskyddsområdena gäller äldre naturskogsartade skogar. Ett generellt biotopskydd gäller därutöver alltid för alléer, källor, odlingsrösen, pilevallar (allé av pilar), stenmurar i jordbruksmark, åkerholmar, småvatten och våtmarker i jordbruksmark. För biotopskyddsområden ska det finnas fastställda skötselinstruktioner. Nyckelbiotoper och övriga värdefulla naturmiljöer Skogsvårdstyrelsens inventering av skogsmark har identifierat ett hundratal nyckelbiotoper och cirka 100 naturvärdesobjekt (områden med naturvärden utan att objektet når upp i kvaliteten nyckelbiotop) inom hela Filipstads kommun. Av dessa ligger 25 områden helt eller delvis inom reservat eller biotopskydd och ytterligare fyra områden ingår delvis i Natura 2000 områden. Därutöver finns ett tjugotal områden med frivilliga naturvårdsavtal mellan markägare och staten om hur naturvärden ska skötas, bevaras, utvecklas och så vidare. I stora delar av kommunen förekommer sumpskog och andra områden som inventerats och bedöms ha höga naturvärden. Rödlistade och fridlysta arter Att en art är rödlistad innebär att en art är utrotningshotad, riskerar att bli utrotningshotad eller på något sätt är missgynnad. Rödlistan är ett pågående arbete, liksom arbetet med åtgärdsprogrammen för dessa. För aktuell information se Regeringen kan besluta om fridlysning (lagligt skydd för artens fortlevnad) av en art i hela landet, i ett län eller i en del av ett län. För närvarande är cirka 300 växt- och djurarter fridlysta i hela landet och ungefär 50 växt- och djurarter fridlysta i ett eller flera län. Alla frilysta arter finns i artskyddsförordningen (2007:845) med bilagor. 28 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

70 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Strandskydd Strandskydd gäller vid havet, insjöar och vattendrag och syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (generellt strandskydd). Länsstyrelsen får i enskilda fall besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften (utökat strandskydd). Kommunerna har idag det primära ansvaret för att hantera frågor om strandskydd, vilket vanligtvis sker i detaljplaner (enligt 7 kap. miljöbalken, 18 g, återinträder till exempel strandskyddet om en detaljplan ersätts med en ny detaljplan) eller i bygglovsärenden. Länsstyrelserna har till uppgift att granska dessa dispenser. Felaktiga beslut upphävs vilket kan överklagas till högre instans. Länsstyrelsen fattar beslut om dispenser och upphävande av strandskyddet i områden som skyddas enligt 7:e kap. miljöbalken, till exempel inom ett naturreservat, samt när det gäller vägar, järnvägar och försvarsanläggningar. En förutsättning för upphävande av strandskyddet är att det finns så kallade särskilda skäl. Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet beaktas detta endast om aktuellt område avser mark som: 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. eller om: 7. en byggnad, anläggning, verksamhet eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. En översiktsplan ska ge vägledning vid bedömningen om en plats ligger inom ett område som är lämpligt för utvecklingen av landsbygden, så kallat LIS-område. Både vid enskilda dispenser och i detaljplaner ska alltid en så kallas fri passage mellan strandlinjen och byggnaderna/anläggningarna finnas. Strandskyddsgränsen grundar sig på den strandlinje som redovisas i fastighetskartan. I de fall strandlinjen förandras med tiden gäller strandskyddet från den nya strandlinjen och i oklara fall kan det vara nödvändigt med en inmätning av gränsen för strandskyddsområdet. Den 1 juli 2009 trädde nya strandskyddsbestämmelser i kraft och länsstyrelsen har som ett led av det arbetat med en översyn av det utvidgade strandskyddet (enligt 7 kap. 14 miljöbalken). Kommunerna samt ägare och inne- Strandskydd Enligt 7:e kapitlet miljöbalken (13-18 ) gäller strandskydd vid insjöar och vattendrag med syfte att säkra förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor för djur och växter på land och i vatten. Även små bäckar, småvatten och anlagda vatten omfattas av skyddet. Inom strandskyddsområdet får till exempel inte nya byggnader uppföras, byggnader ändras till annat ändamål, grävnings- och andra förberedelsearbeten för bebyggelse utföras eller andra anläggningar eller anordningar utföras som hindrar allmänhetens tillträde eller försämrar livsvillkoren för djur eller växter. Strandskyddet omfattar vanligtvis en zon på 100 meter från såväl land- som vattensidan av strandkanten (vid normalvattenstånd), så kallat generellt strandskyddsområde. På vissa ställen har dessa 100 meter utökats upp till 300 meter från strandlinjen eftersom det behövs för att tillgodose strandskyddets syften. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 29

71 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier havare av särskild rätt till mark har varit remissinstans i detta arbete. Nytt beslut trädde i kraft 1 januari 2015, vilket innebär stora förändringar för Filipstads kommun i förhållande till tidigare situation då 58 sjöar berördes av utvidgat strandskydd (om 150 och 200 meter). Det nya beslutet innebär att det utvidgade strandskyddet istället gäller för 8 sjöar och vattendrag och beslutet omfattar endast utvidgningar på land (i vattenområden råder det generella strandskyddet om 100 meter). För övriga sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd (100 meter). Beslutet innebär samtidigt att följande äldre beslut, i den del som rör utvidgningar av strandskyddsområden, inom Filipstads kommun upphör att gälla: - Beslut om strandskydd inom Filipstads kommun, Lst nr Beslutet daterat Beslut gällande strandskydd med anledning av miljöbalkens införande, Lst nr Beslutet daterat De (nya) utvidgade strandskyddsområdena omfattar områden som har, eller inom en överskådlig framtid förväntas få, mycket höga värden för allmänhetens friluftsliv och/eller för djur- och växtlivet. Utvidgningarna bedöms behövas för att säkerställa strandskyddets syften i dessa områden. I länsstyrelsens underlagsmaterial för beslutet ingår olika inventeringar och klassningar av värdefull natur. Inventeringarna omfattar områden med värdefulla lövskogar, värdefulla vattendrag och våtmarker, nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt, skyddsvärda träd, ängs- och betesmarker, samt värdefulla odlingslandskap. Underlagsmaterialet innehåller vidare en stor mängd uppgifter om hotade arter som finns listade i den svenska rödlistan och/eller är listade i EU-lagstiftningen (Fågeldirektivet 2009/147/EG och Art- och Habitatdirektivet 92/43/EEG). Förekomsten av habitat och arter har granskats av länsstyrelsen och en bedömning har gjorts från fall till fall av dessa naturvärdens omfattning och betydelse for strandskyddets syften. Länsstyrelsen har i sitt beslut också tagit hänsyn till yttre förhållanden i form av till exempel avskiljande vägar, järnvägar och bebyggelse samt redan ianspråktagna områden. 30 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

72 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Kommunens ställningstagande Filipstads kommun är starkt kritisk till den rådande strandskyddslagstiftning som finns idag. Filipstads kommun består av miltals obebyggda strandområden vilka det ligger ett totalt byggförbud på idag då stränderna skyddas av det generella strandskyddet. Strandskyddslagen borde differentieras och ha olika innebörd beroende på vart i landet man befinner sig. Förslagsvis skulle fler skäl till strandskyddsdispens finnas i glesbygd. Gällande beslut om det utvidgade strandskyddet bedöms få stora konsekvenser för Filipstads kommuns utveckling. Kommunen har under flera år haft en positiv trend där inflyttning och omställning av fritidshus till permanentbostäder stabiliserat befolkningsutvecklingen i kommunen. En ökad bebyggelseutveckling, parallellt med ett aktivt arbete att hitta väl fungerande kommunal service, är en bidragande och framtida mycket viktig strategisk fråga för samhällsutvecklingen i kommunen. Glesbygden hålls vid liv, värnas och vårdas av att det bor människor där. Flera av kommunens tätorter ligger vid, eller i nära anslutning, till sjöar och vattendrag och har utvecklats till de samhällen de är idag genom bland annat gruvdrift. Att försvåra byggnation vid sjönära attraktiva lägen riskerar snarare att glesbygden avfolkas, vilket i förlängningen kan leda till förfall och igenväxning. Så länge strandskyddslagen ser ut om den gör anser Filipstads kommun att det generella strandskyddet på 100 meter är fullt tillräckligt för att uppnå strandskyddets syften. Det generellt låga bebyggelsetrycket, samt att en stor del av kommunens stränder består av jungfrulig mark, gör det redan idag, på grund av olika skydd och restriktioner svårt att utveckla kommunen. Ytterligare en restriktion genom ett utvidgat strandskydd är en direkt olämplig åtgärd som både på kort och lång sikt kommer få stora konsekvenser för allmänhet, markägare och kommunens totala utveckling. Kommunen har överklagat länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskydd i Filipstads kommun (ref ). I första hand yrkar Filipstads kommun på att strandskyddet ska återgå till 100 meter vid de sjöar i kommunen där länsstyrelsen beslutat om utvidgat strandskydd. I andra hand yrkar Filipstads kommun att det utvidgade strandskyddet vid sjön Yngen ska återgå till 100 meter. Se även kapitel Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Filipstads kommun bekräftar i övrigt utpekade naturvärden. Om planering och exploatering sker i direkt anslutning till värdefulla områden görs en bedömning av hur åtgärden påverkar befintliga värden och syftet med skyddet och vad som är möjligt att åstadkomma i det enskilda fallet. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 31

73 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Vattendirektivet Vattendirektivet, eller ramdirektivet för vatten, innebär en ram med enhetliga regler på EU-nivå för skydd av europeiska vatten; sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten (ej hav). Direktivet fastslår att länderna i sin vattenförvaltning ska utgå från avrinningsområden (naturens egna vattengränser) och inte från av människan införda administrativa gränser, för att åtgärda brister i vattenmiljö och vattenkvalitet. För att nå framgång i detta arbete behövs en helhetssyn och gemensamma prioriteringar. Samordningsansvar för dessa frågor har Havsoch vattenmyndigheten. Miljömål Sverige har, med utgångspunkt från bland annat vattendirektivet, antagit ett antal miljömål med syfte att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. En uppfyllelse av de samlade målsättningarna medför att vi bland annat skapar en god miljö i sjöar, vattendrag, kustvatten och hav. Länsstyrelsen har uppdraget att samordna det regionala arbetet för att uppnå alla de svenska miljömålen (totalt 16 stycken). För mer information se Vattenskyddsområden Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde (enligt 7:e kapitlet 21 miljöbalken) till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som nyttjas eller kan antas komma att nyttjas för vattentäkt. 3.3 VATTENFRÅGOR Landskapet i Filipstads kommun präglas av de för västra Bergslagen typiska småsjöarna och vattendragen. Cirka 10 procent av kommunen består av vatten och bland de större vattenmiljöerna hör sjöarna Yngen, Daglösen, Alstern, Svartån och Lungälven. Bland de större sjöarna, som ligger intill tätbebyggt område och/eller där tillkommande bebyggelse kan bli aktuell enligt kommunen kan nämnas Lersjön, Färnsjön, Daglösen, Abborrtjärn, Yngen och Östersjön Vaendirekvet och miljömål I sitt kretslopp rör sig vatten mellan atmosfären, grundvattnet, vattendrag, sjöar och hav och ofta över stora geografiska områden. I kretsloppet används och påverkas vattnet på olika sätt. Hotbilden och påverkan på sjöar och vattendrag är komplex och utgörs av till exempel skogsbruk, jordbruk, reglering, kanalisering och rensning. Länsstyrelsen i Värmlands län bedömer att miljömålet grundvatten av god kvalitet är möjligt att nå i länet till år För att nå övriga mål, till exempel levande sjöar och vattendrag, krävs fler styrmedel, en ökad samverkan samt en ökad takt på åtgärdsarbetet. Värdefulla vaen Inom arbetet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Naturvårdsverket, Fiskeriverket (numera Havs- och vattenmyndigheten) och Riksantikvarieämbetet tillsammans med länsstyrelsen sammanställt områden med Sveriges mest värdefulla sötvattenmiljöer. Inom Filipstads kommun finns flera sådana områden. Sjösystemet och vattnen kring Älvsjöhyttan väster om Lesjöfors, Lungälven med omgivande vatten, vattendragen som förbinder Hemtjärn med Daglösen respektive Bosjön med Grässjön (Hagfors kommun), Nordmarksälven samt Sandsjön/Sandsjöälven/Kvarndammen är utpekade som nationellt värdefulla. Yngen har klassats som nationellt särskilt värdefullt vatten. Av Riksantikvarieämbetet har miljöerna kring vattendragen vid Storbrohyttan, Brattfors, Bjurbäcken, Saxåhyttan, Långban, Motjärnshyttan och Rämens bruk klassats som särskilt värdefulla. För dessa vatten har åtgärdsstrategier tagits fram. Juridiskt skydd, kalkning mot försurning, ytterligare reduceringar av utsläpp, hänsyn i skogsbruket, förbättringar av avloppsrening, minskat näringsläckage från åkermark med mera, är viktigt för att nå upp till målen. Vaentäkter och vaenskyddsområden Inom Filipstads kommun finns tre vattenskyddsområden: Yngens ytvattentäkt (öster om Filipstads tätort), Dalkarlssjöns ytvattentäkt (sydväst om Lesjöfors) och ett område i anslutning till/strax sydväst om Brattfors (grundvattentäkt). Ytterligare ett vattenskyddsområde (grundvattentäkt) är under bildande i Nordmark (beräknas slutföras under 2015). Cirka 40 procent av de allmänna vattentäkterna i kommunen saknar skyddsföreskrifter eller är 20 år eller äldre. Kommunen bör på sikt utreda om fler vattentäkter ska ingå i vattenskyddsområde eller om revidering behövs av befintliga skyddsföreskrifter. Kommunen behöver även på sikt ta fram en vattenförsörjningsplan och se över behovet av reservvattentäkter. 32 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

74 Malung kommun Vansbr o kommun Översikstplan (ÖP) ÖP 15 Filipstads kommun, Värmlands län VIKTIGA VATTENOMRÅDEN Nationellt värdefulla vatten Ludvika kommun Vattenskyddsområden Grundvattenförekomster 26 Djuprämmen Hagfors kommun Bosjön Näsrämmen Lesjöfors Dalkarlssjön 26 Stensjön Nordmark Långban Hällefors kommun Stora Horssjön Persberg 63 Saxen Lersjön Filipstad Yngen Alstern Lungen Brattfors 63 Abborrtjärn Färnsjön Skala 1: (A4) Daglösen Karlstad kommun 26 Nykroppa Östersjön 0 2, Km Storfors kommun Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 33

75 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999 för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor från till exempel trafik och jordbruk. En MKN kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas i ord. MKN kan ses som styrmedel för att på sikt nå miljömålen. Det finns idag MKN för olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477), olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660), olika parametrar i havsmiljön (SFS 2010:1341) olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) samt för omgivningsbuller (SFS 2004:675). VISS VISS, Vatten InformationsSystem Sverige är en databas med information om läget för alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. För mer information se viss.lansstyrelsen.se/ MKN för vatten Varje vattenmyndighet skall fastställa kvalitetskrav för ytvattenförekomster i enlighet med 4 kap. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. För mer information se Vikga grundvaenresurser De isälvsavlagringar som finns i kommunen utgör viktiga grundvattenresurser. Inom Filipstads kommun finns det 13 stycken grundvattenförekomster. Vattenmyndigheten har bedömt att samtliga grundvattenförekomster i kommunen har god kemisk och kvantitativ status. Del av dessa utgör grundvattentäkter, vilka ligger utspridda över hela kommunen och varierar i storlek. Miljökvalitetsnormer Västerhavets vattendistrikt är Sveriges västligaste vattendistrikt och omfattar bland annat Värmlands län. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har utsetts till Vattenmyndighet för Västerhavets vattendistrikt. Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt beslutade i december 2009 om MKN för samtliga vattenförekomster i distriktet (yt- och grundvatten). Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år 2015 om inte särskilda skäl finns (tidsfrist kan ges till 2021 eller som längst till 2027). MKN innefattar även ett krav på ickeförsämring, vilket innebär att vattenförekomstens miljötillstånd inte får försämras till en lägre statusklass. Miljökvalitetsnormer för ytvaenförekomster Alla ytvatten ska uppnå god ekologisk status (alternativt god potential) samt god kemisk ytvattenstatus senast 22 december 2015 om inte särskilda skäl finns. I underlaget för framtagande av LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) presenteras tolv områden som ur kommunens perspektiv bedömts vara intressanta för utveckling. Den ekologiska och kemiska statusen för berörda vattenförekomster redovisas i tabellen nedan. För övriga sjöar och vattendrag i kommunen hänvisas till VISS. Vattenmyndigheten har bedömt att samtliga berörda vattenförekomster uppnår måttlig ekologisk status (2013), med undantag av Yngen som uppnår god ekologsik status, och att risk finns att ekologisk status/potential inte uppnås Den kemiska statusen bedöms vara god för alla aktuella vatten. Ingen uppgift om ekologsik eller kemisk status finns dock för Abborrtjärn. 34 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

76 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Miljökvalitetsnormer för grundvaenförekomster Grundvattenförekomster ska senast den 22 december 2015 uppnå god grundvattenstatus. Utgångspunkten för en miljökvalitetsnorm är en bedömning av vattnets nuvarande kvalitet och kemiska status samt en framtida riskbedömning. I tabellen nedan redovisas de grundvattenförekomster som finns i kommunen. Vattenmyndigheten har bedömt att samtliga grundvattenförekomster har god kvalitet. Det bedöms heller inte vara någon risk att kemisk status eller kvantitativ status inte uppnås till år Vattenförekomst Ekologisk status (2013) MKN Ekologisk status Kemisk status (2009) exkl. kvicksilver MKN. Kemisk ytvattenstatus exkl. kvicksilver Lersjön Måttlig* Risk att ekologisk status/potential inte uppnås 2021* Timsälven Måttlig* Risk att ekologisk status/potential inte uppnås 2021* Norsbäcken Måttlig* Risk att ekologisk status/potential inte uppnås 2021* Färnsjön Måttlig* Risk att ekologisk status/potential inte uppnås 2021* Skillerälven Måttlig* Risk att ekologisk status/potential inte uppnås 2021* Daglösen Måttlig* Risk att ekologisk status/potential inte uppnås 2021* God God God God God God God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 Abborrtjärn** Yngen God* Ingen risk att ekologisk status/potential inte uppnås 2021* Östersjön Måttlig* Risk att ekologisk status/potential inte uppnås 2021* Djuprämmen Måttlig* Risk att ekologisk status/potential inte uppnås 2021* Näsrämmen Måttlig* Risk att ekologisk status/potential inte uppnås 2021* God God God God God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status Tabell: Miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomster *Arbetsmaterial (2013) ** Uppgift saknas Vattenkvaliteten påverkas idag av utsläpp från enskilda och kommunala avloppsanläggningar, industri samt historiska föroreningar. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 35

77 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Grundvattenförekomst Kemisk status Kvantitativ status Risk att kemisk status inte uppnås 2021 Risk att kvantitativ status inte uppnås 2021 Brattforsheden God God Ingen risk Ingen risk Brattforsheden- Rådasjön God God Ingen risk Ingen risk Bredvik-Heden God God Ingen risk Ingen risk Edsholm God God Ingen risk Ingen risk Gåsborn- Fredriksberg God God Ingen risk Ingen risk Holmskogen God God Ingen risk Ingen risk Kalhyttan- Storbron God God Ingen risk Ingen risk Lersjöed God God Ingen risk Ingen risk Liksta- Flottuvan God God Ingen risk Ingen risk Nordmark God God Ingen risk Ingen risk Oforsen God God Ingen risk Ingen risk S Uvberget God God Ingen risk Ingen risk SE God God - Ingen risk Tabell: Miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomster Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvaen Ingen vattenförekomst i Filipstads kommun är utpekat som fisk- eller musselvatten enligt Naturvårdsverkets förteckning (NFS 2002:6). 36 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

78 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Åtgärdsprogram för Västerhavets vaendistrikt Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt beslutade i december 2009 att anta ett åtgärdsprogram för att säkerställa vattenkvaliteten i distriktet. Syftet med åtgärdsprogrammet är att se till att de MKN som har föreskrivits för vattendistriktets vattenförekomster uppfylls senast den 22 december 2015, eller vid den tidpunkt som Vattenmyndigheten beslutat. Av åtgärdsprogrammet framgår det vilka åtgärder som behöver vidtas, när detta ska ske samt vilken myndighet eller kommun som behöver vidta respektive åtgärd. Programmet är bindande för kommunen (genom miljöbalken 1998:808, 5 kap 8 ) som är ålagd att den 28 februari varje år rapportera till Vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår i syfte att säkerställa att MKN som har föreskrivits för vattenförekomster inom kommunens verksamhetsområde uppnås. I övrigt ska kommunen: Ansvara för tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön och prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riske r a r at t i nt e up pn å, go d ekolog i sk st at u s el le r go d ke m i sk st at u s. Ansvar: Miljö- och stadsarkitektkontoret Ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Ansvar: Miljö- och stadsarkitektkontoret Inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. Ansvar: Teknik- och serviceförvaltningen Tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god ke m i sk st at u s o ch go d k va nt it at iv st at u s o ch et t lå ng si k t ig t sk yd d. Ansvar: Teknik- och serviceförvaltningen Utveckla planläggning och prövning så att MKN för vatten uppnås och inte överträds. I samband med kommande planering och exploatering ska kommunen det vill säga utreda eventuell påverkan på MKN om åtgärden kan komma att påverka någon vattenförekomst. Särskilt viktigt är detta när ytvattenförekomster berörs i samband med utveckling av föreslagna LIS-områden. I samband med detaljplanering hanteras detta alltid i behovsbedömning för MKB (inom ramen för miljöbedömning enligt miljöbalken). Ansvar: Miljö- och stadsarkitektkontoret Arbeta med vatten- och avloppsvattenplaner (i samverkan med länsstyrelsen), särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. Ansvar: Teknik- och serviceförvaltningen Samverka med länsstyrelsen och ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet, exempelvis båtturism, som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, el le r r i ske r a r at t i nt e up pn å, go d ekolog i sk el le r go d ke m i sk st at u s. Ansvar: Miljö- och stadsarkitektkontoret Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 37

79 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Sjöar med arakva bebyggelseområden Lersjön Färnsjön Daglösen Lersjön Lersjön ligger norr om Filipstads tätort. Sjöns östra och västra stränder omges av skogsmark. Längs den östra stranden finns ett flertal fritidshus medan den västra stranden till större delen är obebyggd. Lersjöns norra förbindelse mot sjön Agen omges av åkermark. Sjöns vattenkvalitet är god och sjön erbjuder gott fiske av gädda, abborre, sik, lake, ål, öring och röding. Observationer i Artportalen indikerar ett rikt fågelliv runt sjön, med inslag av rödlistade arter. Lersjön är också utpekad som värdefull med avseende på flodkräfta och förekomst av glacialrelikter. Generellt strandskydd råder kring sjön. Färnsjön Färnsjön ligger sydväst om Filipstads tätort och står i förbindelse med Lersjön och Daglösen via Norsbäcken och Timsälven. Naturvärdena är höga och sjön har även höga värden för rekreation och friluftsliv. Flottuvan i sjöns södra ände, är enligt länsstyrelsens naturinventering från 1990, ett ekologiskt känsligt område. Observationer i Artportalen indikerar ett rikt fågelliv runt sjön, som också är värdefull med avseende på flodkräfta. Vid Färnsjön erbjuds bad och fiske samt möjligheter till kanotfärder. Färnsjön är relativt liten och har en låg omsättning på vattnet vilket gör den sämre rustad att hantera föroreningar. Sjön omges av åkermark på den västra sidan och bostadsområden och industrimark på den östra. Näringsbelastningen är således hög och har orsakat viss igenväxning. Generellt strandskydd råder kring sjön. Den sydöstra delen berörs av landskapsbildsskydd. Daglösen Daglösen ligger söder om Filipstad och står i förbindelse med Lersjön via Skillerälven. Sjöns östra och södra stränder består huvudsakligen av skogsmark medan sjöns västra och norra strand domineras av åkermark och tätortsbebyggelse. Sjön har en hög näringsbelastning vilket har fått effekter på dess ekologiska status. Samtliga stränder är påverkade av infrastruktur. En kanotled, Järnrundan, går runt sjön. Daglösen ingår även i turist- och rekreationsstråket Bergslagskanalen. Generellt strandskydd råder kring sjön. Den mellersta delen berörs av landskapsbildsskydd. Abborrtjärn Abborrtjärn ligger sydost om Filipstads tätort, inom avrinningsområdet för Daglösen. Abborrtjärn omges huvudsakligen av skog men ansluter till bebyggelse norrut. Hela sjön omfattas av landskapsbildsskydd. Sjöns östra strand upp till Rv 63 redovisas i den kommunövergripande naturinventeringen och bedöms ha höga värden för landskapsbild, geovetenskap och friluftsliv. I området ligger moränvallar som på några ställen är tydligt utbildade. Terrängen är i övrigt väldigt blockrik. Abborrtjärn 38 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

80 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Yngen Yngen, ha stor, är en oligotrof klarvattensjö öster om Filipstad inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Yngen är en av länets allra värdefullaste sjöar. Den kalkhaltiga berggrunden i omgivningarna medför högt och stabilt ph-värde och en buffertkapacitet som motstår surt nedfall. Vattnet är mycket klart och näringsfattigt med ett siktdjup kring 8-9 meter. Omgivningarna består till största delen av skogsmark. Jordarterna är morän och isälvsgrus. Sjön ligger inom en berggrundsgeologiskt mycket komplex och intressant trakt i västra delen av Bergslagen. Yngen är klassad som ett nationellt särskilt värdefullt vatten för fiskevård och naturvård och är i sin helhet riksintresse för naturvård. Flera naturvärden knyter an till de berggrundsgeologiska förhållandena. I Yngens omgivningar finns gruvfält med intressant berggrundsgeologi och mineralogi. Här finns även värdefulla odlingslandskap, växtlokaler och rikkärr. Den mest intressanta fiskarten är rödingen, då sjön hyser ett av de fåtaliga ursprungliga rödingbestånden söder om Dalälven. Yngen hör också till de större av rödingsjöarna. Övrig fiskfauna består av öring, sik, siklöja, gädda, lake, abborre, nors, elritsa, löja, mört och ål. Fetsik, vätterröding, gullspångsöring och regnbåge har planterats in under 1900-talet. Flodkräfta har funnits men är nu utdöd på grund av pestutbrott. Yngens öar har stor betydelse för landskapsbilden. De är bevuxna med olikåldrig tallskog och lövskog. Getön, Älgön, Storön och Limön är av speciellt intresse ur geologisk och botanisk synpunkt. Förekomsten av kalk ger en rik flora på öarna med en rad orkidéer som skogsknipprot, purpurknipprot och brudsporre. Därtill har bland annat grusbräcka, klippbräcka, blåsippa, skogsvicker, backvial, svartbräken, trolldruva och tibast påträffats. Inom området har buskmus observerats. Yngen utgör dricksvattentäkt för Filipstad, Nykroppa och Persberg och utgör vattenskyddsområde. Strandskyddet vid Yngen är utökat i stora delar upp till 300 meter. Se bilaga 1 - karta Östersjön Östersjöns omgivningar utgörs huvudsakligen av skogsmark. Nykroppa ligger vid sjöns norra strand. Spridd bebyggelse och infrastruktur finns även längs stränderna i övrigt. Inslag av våtmarker och odlingsmark förekommer. Östersjön är utpekad som värdefull med avseende på två störningskänsliga arter, fiskgjuse och storlom. Steklar har inventerats vid badplatsen och den rödlistade arten guldsandbi har observerats i området. Bredviksudden beskrivs i den kommunövergripande naturinventeringen. Området är värdefullt dels genom den mosaik av naturtyper som finns med inslag av ovanliga djur och växter, dels genom att området har betydelse för rekreationen genom hembygdsgården och landskapsbilden i allmänhet. Hättälven hyser enligt naturinventeringen fina lövbiotoper samt en del kulturhistoriskt intressanta byggnader och lämningar från olika epoker. Generellt strandskydd råder kring sjön. Yngen Östersjön Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 39

81 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Djuprämmen Sjön Djuprämmen är helt omgiven av skogsmark. I sjöns norra ände ligger en långsträckt sandstrand med en badplats. Bebyggelse finns främst vid sjöns södra ände. Sjöns branta östra och västra stränder obebyggda. Sjön bedöms vara försurningspåverkad enligt VISS (Vatten Informationssystem Sverige). Generellt strandskydd råder kring sjön. Djuprämmen Näsrämmen Näsrämmen ingår i Göta älvs huvudavrinningsområde och avvattnas av Tvärälven (Rämmån). Näsrämmen är påverkad av flödesregleringar enligt VISS och har därför en tidsfrist till år 2021 att uppnå god ekologisk status. Området ligger i ett skogs- och odlingslandskap. På sjöns västra, norra och östra sida finns mindre klungor av samlad bebyggelse. På en flikig udde och ett brett näs invid vattnen Bosjön, Nordvikssjön och Näsrämmen ligger byn Rämmen. På den östra stranden av Näsrämmen ligger byarna Östervik och Österbotten. Del av byn Rämmen är av riksinteresse för kulturmiljön. Landskapet bedöms i den kommunövergripande naturinventeringen ha höga landskapsestetiska värden på grund av kulturvärdena på platsen. Området har pedagogisk betydelse för förståelsen av hur byar och kulturlandskap vuxit upp kring järnhanteringen. Generellt strandskydd råder kring sjön. Näsrämmen 40 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

82 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier 3.4 NATURRESURSER Jord- och skogsbruk Enligt miljöbalken 3:e kapitlet 4 är jord- och skogsbruk av nationell betydelse. Detta innebär att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på annat ställe. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk. Skogsmark av betydelse för skogsnäringen avser markens beskaffenhet samt andra värden, till exempel sammanhängande skogsområden Jordbruksverkets blockdatabas redovisar jordbruksmark som fanns med i ansökningar om jordbrukarstöd 2013 eller något av de närmast föregående åren. Inom Filipstads kommun finns åtskilliga sådana områden. Blockdatabasen uppdateras kontinuerligt och utgör därmed ett kvalitetssäkrat planeringsunderlag vilket kan nås via länsstyrelsen Värmlands webbplats (webb- GIS-regionalt planeringsunderlag). Därutöver har kommunen upprättat en skogsbruksplan, vilken är under kontinuerlig utveckling. Alla exploateringsföretag, till exempel vägar, ledningsdragningar och bebyggelse som kan leda till komplikationer för ett rationellt skogsbruk och ett fungerande jordbruk ska inte tillåtas. Däremot kan komplettering av befintlig bebyggelse i skogsområden ske. Hänsyn måste därmed tas i det enskilda fallet. Ny bebyggelse bör generellt heller inte lokaliseras med hänsyn till risken för lukt eller andra störningar från jordbruket Gruvor och täkter Täkt är beteckningen på en plats eller fyndighet som utnyttjas för utvinning, brytning eller insamling av grus, morän, berg, torv, blocksten, lera, sand, kalksten, vatten, jord, kol, olja, naturgas eller annat material från fastighet i avsikt att nyttiggöra det uttagna materialet genom försäljning eller egen användning. Det är ett statligt allmänt intresse att utvinningen av malmer och mineral inom landet tryggas. Från och med år 1993 sker dock ingen prospektering i Sverige i statlig regi utan endast genom de företag eller enskilda som beviljats undersökningstillstånd enligt minerallagen. Minerallagen (1991:45) reglerar hur utvinningen av dessa så kallade koncessionsmineral möjliggörs. Bergsstaten är den myndighet som ansvarar för tillämpningen av lagen. Filipstads kommun är en del av Bergslagen med en lång historia av bergshantering. På grund av sjunkande världsmarknadspriser på järnmalm och metaller under mitten och senare hälften av 1900-talet förvann i stort sett all gruvdrift från kommunen. Trots detta finns rika mineralförekomster på många platser, exempelvis så är Långban en av de mest mineralartrika platserna i världen. De senaste årens stigande efterfrågan på metaller och mineral och ny tillgänglig teknik gör nu att gruvdriften återigen framstår som ett reellt verksamhetsområde. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 41

83 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Värdefulla ämnen Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material ska enligt 3:e kapitlet 7 miljöbalken så långt det är möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa. Plats eller fyndighet som nyttjas för utvinning, brytning eller insamling av grus, morän, berg, torv, blocksten, lera, sand, kalksten, vatten, jord, kol, olja, naturgas eller annat material från fastighet i avsikt att nyttiggöra det uttagna materialet genom försäljning eller egen användning benämns som täkt. I dagsläget finns en par täkter i drift i kommunen: Yngshyttan 1:337. Kalkbrytning i Gåsgruvan, strax nordost om tätorten Filipstad, genom SMA Mineral Persberg AB. Fyndigheten av urkalksten vid Gåsgruvan är av riksintressen enligt 3:e kapitlet 7 andra stycket miljöbalken. Här bryts berg för kross, blocksten och industrimaterial. Stöpsjön 1:13. Bergtäkt för kross genom Stöpsjöhyttans Egendom. Täkten ligger cirka en mil nordväst om tätorten Filipstad. Därutöver finns ett antal beviljade undersökningstillstånd för metaller och industrimineral i kommunen, nordost i tätorten Filipstad, samt ett förbud nordost om Lesjöfors. Täktverksamhet är tillståndspliktig enligt miljöbalken om det inte är fråga om materialuttag för husbehov. Större uttag för husbehov är enligt miljöbalken anmälningspliktig hos kommunen. Tillstånd för materialtäkt beslutas av länsstyrelsen och utfärdas för en viss tidsperiod. För mer information om täkter, se kap Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

84 Malung kommun Vansbr o kommun Översikstplan (ÖP) ÖP 15 Filipstads kommun, Värmlands län Ludvika kommun NATURRESURSER Riksintresse för värdefulla ämnen eller material Jordbruksverkets blockdatabas (jordbruksmark) Barrskog enl. fastighetskartan Åkermark enl. fastighetskartan 26 Djuprämmen # # Beviljade undersökningstillstånd, metaller och industrimaterial, enl. SGU Förbud till undersökningstillstånd, mineraler och industrimaterial, enl. SGU Kalkgruva Bergtäkt Hagfors kommun Bosjön Näsrämmen Lesjöfors Dalkarssjön 26 Stensjön Nordmark Hällefors kommun Långban # Stora Horssjön Persberg 63 Saxen Lersjön Filipstad Yngen Alstern Lungen Brattfors 63 Färnsjön Skala 1: (A4) Daglösen Karlstad kommun 26 Östersjön Nykroppa 0 2, Km Storfors kommun Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 43

85 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Riksintresse Områden som är av nationell betydelse för olika samhällsintressen, som har naturvärden eller kulturvärden som är så ovanliga att de gör områdena viktiga för hela landet, kan pekas ut som områden av riksintresse enligt 3:e och 4:e kapitlet i miljöbalken. Det kan exempelvis vara jord- och skogsbruk, rennäring och yrkesfiske, råvaruutvinning, energiutvinning, vattenförsörjning, natur- och kulturmiljövård samt friluftsliv. Områden som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada deras värden eller möjligheterna att använda dem för avsett ändamål. Riksintressen enligt 3:e kapitlet miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande, utvinning, tillkomst, utnyttjande eller som kan motverka eller skada deras värden. Riksintressen enligt 4:e kapitlet MB regleras geografiskt genom särskilt utpekade områden direkt i lagtexten. Riksintresse för kulturmiljövården Enligt 3:e kapitlet 6 miljöbalken är utvalda miljöer med få eller inga motsvarigheter i regionen och landet. De ska representera hela landets historia från stenålder till nutid och visa hur människan nyttjat tillgängliga naturresurser, utvecklingen av samhället, sociala villkor, näringsliv, byggnadsskick och olika estetiska ideal. Det lagstadgade skyddet för riskintressen för kulturmiljövården innebär att utpekade områden eller objekt inte får påtagligt skadas av anspråk på ändrad mark- eller vattenanvändning. Kulturreservat Enligt 7:e kapitlet 9 miljöbalken kan ett mark- eller vattenområde förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. Kulturreservaten är sammansatta landskap där marker, byggnader, anläggningar, spår och lämningar tillsammans utgör värdefulla kulturhistoriska helhetsmiljöer, till exempel ett karaktärsfyllt jordbruksområde eller en kulturhistoriskt intressant industrimiljö. Kulturreservaten ska skötas enligt en framtagen skötselplan som beskriver målen och hur dessa ska nås. 3.5 KULTURMILJÖ Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av kulturvärden ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dessa. Områden av riksintresse ska särskilt skyddas. I plan- och bygglagen (2010:900), miljöbalken (1998:808), kulturmiljölagen (1988:950) och skogsvårdslagen (1979:429) finns bestämmelser om detta. Länsstyrelsen ansvarar för tillsyn över kulturminnesvården i länet och Riksantikvarieämbetet har högsta tillsyn över kulturminnesvården i landet. Termen kulturmiljö har sedan 1980-talet använts som en beteckning för objekt i den fysiska miljön som påverkats och formats av mänsklig aktivitet. De enskilda objekten och de samlade miljöerna ger en inblick i gångna tiders samhälle och kan till exempel utgöras av byggnader, samhällen, infrastruktur, industrier och jordbrukslandskap/skogsmark. Kulturmiljövård är en samlingsbeteckning för verksamheter avsedda att vårda, förvalta, levandegöra och sprida kunskap om kulturvärden hos fornlämningar, bebyggelse och kulturlandskap. Det är viktigt att avväga hur samhället kan utvecklas där nya goda kulturmiljöer tillskapas samtidigt som de gamla värnas, det vill säga hur vi kan ge plats åt det nya i det gamla Riksintressen för kulturmiljö I Filipstads kommun finns tio utpekade riksintressen för kulturmiljövården. De flesta av kulturmiljöerna i kommunen kommer av arvet från bergshanteringen och gruvdriften och visar på framväxten av brukssamhällen med gruvor, hyttor, arbetarbostäder, herrgårdar och andra typiska inslag. Områden med riksintresse för kulturmiljövården i Filipstads kommun är: Rämmen Motjärnshyttan Långban Saxåhyttan Nordmark-Taberg Persberg Storbrohyttan Brattfors Hornkullen Bjurbäcken 44 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

86 Malung kommun Vansbro kommun Översikstplan (ÖP) ÖP 15 Filipstads kommun, Värmlands län KULTURMILJÖ Ludvika kommun! Riksintresse kulturmiljövård enl. 3 kap. 6 miljöbalken Fornlämning enligt FMIS (ej kvalitetssäkrat efter lagändring 2014) Landskapsbildsskydd 26 Djuprämmen kj # Kulturmiljöprogrammet "Ditt Värmland" Byggnadsminnen enl. 3 kap. 1 kulturmiljölagen Kulturvägar enl. "Vägar till historien", år 2000 Naturminnen Kyrkliga kulturminnen Hagfors kommun Bosjön Näsrämmen Lesjöfors Dalkarssjön 26 Stensjön Nordmark Hällefors kommun Långban Stora Horssjön Persberg 63Saxen Lersjön Filipstad Yngen Alstern Lungen Brattfors 63 Färnsjön Skala 1: (A4) Daglösen Karlstad kommun 26 Östersjön Nykroppa 0 2, Km Storfors kommun Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 45

87 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Storbrohyttan är belägen vid Lersjöns utlopp till Skillerälven och är ett av kommunens nio byggnadsminnen Skyddade kulturmiljöer Kulturreservat I Filipstads kommun finns inget kulturreservat. K-märkning K-märkning är ett allmänt använt samlingsbegrepp för många olika typer av lagskydd avsedda att skyddad bebyggelse och miljöer av kulturhistoriskt intresse. Det starkaste lagskyddet har byggnadsminnen. Varje byggnadsminne får ett individuellt skydd och får inte rivas och ändringar kräver i de flesta fall länsstyrelsens tillstånd. Det finns drygt 2000 anläggningar och miljöer i Sverige som är skyddade som byggnadsminnen. Naturminne Ett särpräglat naturföremål får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturminne enligt 7:e kapitlet 10 miljöbalken, om det behöver skyddas eller vårdas särskilt. Skyddet omfattar även det område på marken som krävs för att bevara naturföremålet och ge det behövligt utrymme. Värdefull och skyddad bebyggelse En byggnad som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde får förklaras som byggnadsminne av länsstyrelsen. Skydd för dessa regleras i kulturmiljölagens tredje kapitel. Bestämmelserna får också tillämpas på parker, trädgårdar eller andra anläggningar I Filipstads kommun finns 9 byggnader som är klassade som byggnadsminnen: Långbans hytta och herrgård Bergmästargården i Filipstad Brattforshyttan Filipstads kvarn Kärns gård Motjärnshyttan Nedre Kalsteniigården Rämens herrgård Storbrohyttan 46 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

88 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier I övrigt kan område/byggnad skyddas inom kulturreservat enligt miljöbalken. Tidigare var det också i kommunal plan enligt plan- och bygglagen möjligt att skydda byggnader eller miljöer med så kallad Q/q-bestämmelse (användning anpassad till bebyggelsens kulturvärde ). Idag regleras istället tänkt användning, till exempel B för bostäder, kompletterad med rivningsförbud och eventuella skyddsbestämmelser om så behövs (egenskapsbestämmelsen q ). Det finns ett flertal detaljplaner med Q/q i Filipstads kommun. Fornlämningar Enligt Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister Fornsök finns cirka 400 kända fornlämningar i Filipstads kommun. Skydd för dessa regleras i kulturmiljölagens andra kapitel. Den 1 januari 2014 trädde en förändring av dåvarande lag om kulturminnen mm i kraft. Att uppmärksamma är att Riksantikvarieämbetets fornminnesregister inte är kvalitetssäkrat efter förändringarna av lagen. Fornlämningar får inte rubbas, tas bort, grävas ut, täckas över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändras eller skadas. Påträffas en fornlämning ska detta snarast anmälas till länsstyrelsen eller Polismyndigheten. Skyddade kulturmiljöer För aktuell information om skyddade kulturmiljöer, se länsstyrelsen Värmlands regionala planeringsunderlag/ webbgis ( Skogsstyrelsens webbgis Skogens pärlor, Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur ( samt Riksantikvarieämbetets kartverktyg Fornsök ( OBS! Riksantikvarieämbetets kartverktyg Fornsök - FMIS är inte kvalitetssäkrat efter lagändring Kyrkliga kulturminnen Kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser är skyddade enligt kulturmiljölagens fjärde kapitel. Inom Filipstads kommun finns 7 kyrkliga kulturminnen: Brattfors kyrka Filipstads kyrka Gåsborns kyrka Kroppa kyrka Lesjöfors kyrka Nordmarks kyrka Rämmens kyrka Kyrkobyggnader och kyrkotomter ska bland annat vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. Naturminnen Ovanlig få naturminnen finns i Värmland, 26 stycken totalt, varav 3 st ligger i Filipstads kommun. Dessa utgörs av: tall utmed Strandvägspromenaden ormgranar i Sandsjön skarnhög Långban Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 47

89 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Landskapsbildsskydd Vissa kulturmiljöer omfattas av ett särskilt landskapsbildsskydd. Områdena bildades med stöd av den dåvarande naturvårdslagen och även om begreppet inte finns med i miljöbalken, som ersatt naturvårdslagen, gäller de gamla bestämmelserna fram till dess nya tas fram. För varje område med landskapsbildsskydd finns särskilda bestämmelser. Även områdesbestämmelser kan användas för att värna landskapsbilden. Landskapsbildsskydd I Filipstads kommun finns ett antal områden med landskapsbildsskydd. Samtliga återfinns inom eller runt Filipstads tätort mot närliggande sjöar och vattendrag samt vid Storhöjden nordost om tätorten Övriga värdefulla kulturmiljöer Odlingslandskapet Landskapet är sammansatt av element från olika tidsskeden och kan liknas vid en mosaik av bitar från olikåldriga pussel. Det moderna jordbruket har kanske betytt mer för det nutida landskapets utseende än de föregående 4500 åren, men trots det finns spår kvar i landskapet efter de människor som levt här före oss, spår som är en del av vårt kulturarv. Stenrösen/odlingsrösen och konturer av äldre åkrar vittnar om tidigare generationers arbete för att plöja upp och odla marken. Stenlämningar som odlingsrösen och husgrunder har betydelse för naturvården, bland annat som viktiga boplatser för flera av våra växelvarma kräldjur. Odlingsrösen och stenmurar i jordbruksmark omfattas av biotopskydd enligt miljöbalken och får inte skadas. Regionalt kulturmiljöprogram I kulturmiljöprogrammet för Värmland Ditt Värmland från 1989 finns 25 områden inventerade och beskrivna i Filipstads kommun, ett antal av dessa är även klassade som riksintressen för kulturmiljövården. Följande områden i det regionala kulturmiljöprogrammet förekommer i Filipstads kommun (exklusive dem som sammanfaller med riksintresse för kulturmiljövården): Stora Lönnhöjden Rämmens kyrka Gåsborns kyrkby Stjälphyttan Bosjön Kärn Dammhyttan Stöpsjöhyttan Båren Svartåhyttan Mögsjöhyttan Torskbäcken Gammalkroppa Nykroppa Abborrberget 48 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

90 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Kommunens ställningstagande Filipstads kommun bekräftar utpekade kulturvärden. Om planering och exploatering sker i direkt anslutning till värdefulla områden görs en bedömning av hur åtgärden påverkar befintliga värden och syftet med skyddet och vad som är möjligt att åstadkomma i det enskilda fallet. Om det behövs bestämmelser för att i ett sammanhang trygga väsentliga drag i den yttre miljön eller ett bevarandekrav för enskilda byggnader rekommenderas att detta föregås av planarbete (detaljplan eller områdesbestämmelser). Utveckling av kulturmiljöer så som Saxå bruk Nordost om Persberg, invid väg 63 mot Hällefors och vid sjön Saxens nordvästra strand, ligger Saxå Bruk (riksintresse för kulturmiljövården). Hyttan nämns i skrift första gången år 1540 och hölls i drift till Något egentligt brukssamhälle kom aldrig att växa upp kring Saxåhyttan och under slutet av 1800-talet bestod bebyggelsen i stort sett bara av herrgården, ett par arbetarkaserner samt en skolbyggnad. Idag utgör samhället en miljö bestående av masugn, stångjärnshammare, klensmedja, kolhus, förrådskulturer, den klassicistiska bruksherrgården med flyglar, generationsskifteshuset/gästgivaregård ( Mellangården ), skolhus och åldringsboende. Byggnaderna är välbevarande och för området gäller en detaljplan från 1992, med syfte att bland annat möjliggöra för golfbana med restaurang- och service i kolhuset samt gästgiveri- och hotellverksamhet förlagt till bruksherrgården och Mellangården. Herrgården drivs idag som konferens och upplevelseanläggning och stora delar av marken runt anläggningen används som golfbana. Planer finns att utveckla denna verksamhet, vilket omfattar Saxån som helhet. Tanken är bland annat att utveckla ett destinationsmål och ett europeiskt center för måltidsforskning. Möjligen kan även verksamheten utvidgas vintertid för längdskidåkning eller liknande. Planerna innebär bland annat viss ombyggnation och komplettering av bebyggelse. Kommunen ser mycket positivt på utveckling av Saxå Bruk under förutsättning att stor hänsyn tas till kulturmiljön i området. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 49

91 Malung kommun Vansbro kommun Översikstplan (ÖP) ÖP 15 Filipstads kommun, Värmlands län BEBYGGELSE & SERVICE Serviceort Vansbro Ludvika Ludvika kommun Regional kollektivtrafik Grundskola Förskola 26 Livsmedelsbutik, lanthandel Djuprämmen Hagfors kommun Bosjön Näsrämmen Lesjöfors Hagfors Dalkarssjön 26 Stensjön Nordmark Hällefors kommun Långban Stora Horssjön Persberg 63 Saxen Hällefors Lersjön Filipstad Yngen Lungen 63 Färnsjön Alstern Brattfors Skala 1: (A4) Karlstad kommun Daglösen 26 Nykroppa Östersjön 0 2, Km Karlstad Kristinehamn Storfors 50 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

92 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier 3.6 BEBYGGELSE OCH NÄRINGSLIV Kommunens befolkning är till största del koncentrerad kring tätorterna, där omkring 80 procent av kommunens totalt cirka invånare bor (2013). Övriga 20 procent bor på landsbygden. Kommunens arbetsmarknad är ganska smal och därmed sårbar med få stora arbetsgivare. Filipstad ingår dock i en arbetsmarknad bestående av flera kommuner, där Karlstad är den största och dit arbetspendlingen är stor Strategi för bebyggelseutveckling Vision 2035 I Filipstads kommun 2035 lever människor det goda livet. Här finns allt man behöver, i liten skala. I kommunen arbetar man aktivt och har under många år lyft fram och utvecklat kommunens tillgångar och sådant man är särskilt stolt över, särskilt inom områdena: anläggningar, områden och platser för fritids- och sportaktiviteter attraktivt näringsliv och handel, till exempel genom god planberedskap väl fungerade teknisk infrastruktur och hållbara transporter med goda pendlingsmöjligheter inom kommunen samt målpunkter som Karlstad och närliggande tätorter områden för attraktivt boende etablering av produktion av förnybar energi Arakvitet Att ett boende eller ett läge är attraktivt skiljer sig människor och verksamheter emellan. Därför är det viktigt att kommunen kan erbjuda olika typer av lokaliseringar och ha planberedskap för detta. Det är därför i den föreliggande planeringen viktigt att följa hur preferenserna skiljer sig för att kunna bemöta efterfrågan. Övergripande principer För att inte utarma förutsättningarna för att upprätthålla befolkningsunderlaget och för att på sikt möjliggöra en positiv trend där människor väljer att stanna kvar och bosätta sig i kommunen har följande övergripande principer för bebyggelseutvecklingen formulerats: Tillkommande bebyggelse ska i första hand lokaliseras där befintlig infrastruktur och etablerade sociala strukturer finns, vilket företrädesvis är i eller i direkt anslutning till kommunens befintliga tätorter (Filipstad, Brattfors, Nykroppa, Persberg, Nordmark och Lesjöfors) eller längs kommunikationsstråken mellan Filipstad och tätorterna samt i attraktiva områden där landsbygdsutveckling kan ske. Kommunen ska arbeta för att ha god planberedskap för näringslivets utveckling. Särskilda markområden utanför tätorten Filipstad redovisas dock inte i ÖP då det mesta förutsätts ske inom tätorten Filipstad. Kommunen ska verka för att handel lokaliseras i centrumnära lägen inom tätorterna. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 51

93 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier En förtätning där redan befintlig infrastruktur och etablerade sociala strukturer finns skulle innebära ett stärkt kundunderlag för såväl service som näringslivet och bidrar till en ökad social närvaro i staden samt minskar transportbehoven. Bostadsförsörjningsprogram I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) regleras kommunernas bostadsförsörjningsansvar. I lagen fastställs att varje kommun ska ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna ska ses över varje mandatperiod och innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Filipstads kommun har under 2014 påbörjat arbete med nytt bostadsförsörjningsprogram då det senaste gäller för åren Länsstyrelsen i Värmland har därutöver tagit fram en bostadsmarknadsanalys för Värmland (Bostadsmarknadsanalys Bostad först, länsstyrelsen Värmland, 2013). Bostadsmarknadsanalysen beskriver bland annat läget på den värmländska bostadsmarknaden och bygger på uppgifter från den årliga bostadsmarknadsenkäten som kommunerna besvarar och som sammanställs av länsstyrelsen/boverket. Statistiska uppgifter hämtas från SCB och annan regionalt framtagen statistik. Sammanfattningsvis är bostadsmarknaden i Värmland ojämn på grund av avståndet till större arbetsmarknader. Många av kommunerna, däribland Filipstad, upplever en mycket svag befolkningstillväxt (eller till och med minskning) som leder till stillastående priser och trög marknad vad gäller nybyggnation. I relation till folkmängden var Filipstad, efter Uppvidinge i Småland, den kommun som hade störst invandring i hela Sverige under Antalet pendlare fortsätter samtidigt att öka vilket ställer krav på både kommunikationer och bostadsmarknad. Rekommendaoner vid exploatering Kommunen har valt att ta fram generella riktlinjer för byggande i kommunen i stort. Detta innebär att om inga markanvisningar redovisas för ett område/ tätort har bedömning gjorts att inget bebyggelsetryck finns inom den period ÖP sträcker sig. Om betygelsetryck uppstår i tätorter kommer kommunen att ta fram mer detaljerade strategier för hur dessa orter kan utvecklas, till exempel genom fördjupningar av översiktsplanen eller program. Detta har redan gjorts för tätorten Filipstad. Krav på detaljplan eller områdesbestämmelser Om detaljplan eller områdesbestämmelser inte finns kan kommunen i vissa fall ställa krav på planläggning innan ytterligare exploatering får ske. Kravet på att upprätta en detaljplan uppstår beroende av den typ av förändring som planeras och förhållandena i omgivningen. Vanligtvis krävs detaljplan vid ny sammanhållen bebyggelse. Kravet är dock kopplat till vilka och hur omfattande bygglovspliktiga åtgärder som ska genomföras, inte till antalet bygglovspliktiga byggnadsverk. Tidigare (enligt den äldre plan- och bygglagen, 1987:10) gick detta under begreppet samlad bebyggelse och avsåg då områden med tomter som gränsar till varandra eller som åtskiljs endast av vägar eller naturmark och som tillsammans har minst hus. Skillnaden är idag att bedömning sker i det enskilda fallet och utifrån övriga kravfaktorer 52 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

94 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier i plan och bygglagen (4:e kapitlet). Detaljplan krävs exempelvis: vid större förändringar och vid nya anspråk på mark- och vattenområden som tidigare inte är exploaterad. vid återkommande kompletteringar av enskilda hus intill befintlig bebyggelse. i de fall där bebyggelse innebär behov av gemensamma anordningar (till exempel gator) eller då flera frågor måste lösas i ett sammanhang. om det behövs bestämmelser för att i ett sammanhang trygga väsentliga drag i den yttre miljön eller ett bevarandekrav för enskilda byggnader. Även när ett nytt enstaka byggnadsverk ska byggas kan det krävas detaljplan (för vindkraftverk gäller dock särskilda regler). Kravet på detaljplan gäller för ett nytt byggnadsverk som är: en byggnad eller en anläggning som kräver bygglov och som kan medföra betydande inverkan på omgivningen. en byggnad eller en anläggning som kräver bygglov och som uppförs där det råder stor efterfrågan på mark. Med betydande inverkan på omgivningen menas att de verksamheter som inryms i byggnadsverket kan störa omgivningen på olika sätt. Men det kan också innebära andra effekter för omgivningen, till exempel inverkan på landskapsbilden eller förutsättningar för trafiken. Undantag i kravet på detaljplan kan även uppkomma, till exempel vid exploatering på obebyggda så kallade lucktomter. Mark- och miljööverdomstolen har tolkat begreppet lucktomt som: en mindre fastighet eller ett mindre markområde, som saknar huvudbyggnad, och som ligger mellan andra bebyggda mindre fastigheter eller markområden (MÖD , mål nr P ). Om syftet med det man vill uppnå redan på ett tillräckligt sätt är reglerat genom områdesbestämmelser, gäller heller inte kravet på detaljplan. Om inte kommunen själv initierar en planprocess, kan så kallat planbesked enligt 5 kapitlet 2 plan- och bygglagen ges. I Miljö- och byggnadsnämndens beslut beskrivs förutsättningarna för en eventuell planprocess. Exploatering för eller i anslutning ll miljöstörande verksamhet I kapitel 3.10 Miljö- och riskfaktorer beskrivs gällande krav och riktlinjer för olika typer av miljöstörande verksamhet. Dessa ska alltid följas vid planring och exploatering inom Filipstads kommun. Bebyggelse och andra åtgärder som berör vikga natur- och kulturmiljöer Bebyggelse eller andra åtgärder som påverkar eller skulle kunna påverka viktiga natur- eller kulturmiljöer bör alltid föregås av ett ställningstagande om hur bebyggelsen eller åtgärden påverkar natur- eller kulturmiljön och hur detta i sådant fall bör hanteras. I de flesta fall kan kultur- och naturvärden skapa attraktionskraft i ett område varför de bör nyttjas i planeringen istället för att ses som ett problem. För att underlätta i planeringen bör därför ett kommuntäckande kommunalt kulturmiljöprogram upprättas, utifrån dagens kunskapsläge och behov. Ett förbättrat kunskapsunderlag kan också åstadkommas genom kulturmiljöutredningar. Ett sådant underlag kan beskriva ett områdes karaktärsdrag, peka ut dess värdekärnor och de särskilt framträdande kulturhistoriska värdena i miljön. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 53

95 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Fornlämningar påträffas ofta vid markarbeten och skogsbruk av olika slag varför försiktighetsåtgärder måste vidtas vid exploatering då många lämningar inte syns ovan mark. Om en fornlämning står i konflikt med ett annat intresse kan tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Tillstånd för annat intresse beviljas endast om fornlämningen medför hinder som inte står i relation till dess betydelse. Ett tillstånd innebär vanligtvis att ett borttagande föregås av en arkeologisk undersökning eller att en särskild åtgärd vidtas för att bevara fornlämningen. Vid bedömningen av en fornlämnings värde vägs även dess omgivning in då fornlämningen är mest värdefull i sin naturliga omgivning. Inom områden med landskapsbildsskydd är det särskilt viktigt att tillkommande bebyggelse (eller annan åtgärd) anpassas till landskapsbilden. Byggnader bör till exempel inte placeras mellan väg och intressanta utblickar. Byggnader bör även sammanföras i grupper som anknyter till skogsbryn, sluttningar och andra landskapselement. Nybyggnader samt ombyggnader ska i övrigt utformas omsorgsfullt utifrån omgivningen med avseende på proportioner, tak- och fasadutformning, material och färgsättning samt tomtplatsens disposition. I odlingslandskapet bör om möjligt stenrösen/odlingsrösen och konturer av äldre åkrar eller boplatser hållas fria från träd och buskar och synliggöras genom bete och/eller slåtter så att de får landskapets historia att framträda Byar och socknar Filipstads kommuns område motsvarar socknarna: Brattfors, Färnebo, Gåsborn, Kroppa, Nordmark och Rämmen. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Filipstads stad som 1863 bildade en stadskommun. Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanslagningar och Värmlandsbergs landskommun bildades genom sammanläggning av kommunerna Brattfors, Färnebo, Gåsborn och Nordmark. Filipstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Filipstads stad och landskommunerna Värmlandsberg, Kroppa samt Rämmen. Kommunen består av många mindre byar och samhällen vilka kommunen värnar om ska fortsatt kunna leva. Många har en rik historia, kultur och natur, vilka även är intressanta i turistiska sammanhang. Exempelvis kan nämnas Gåsborns kyrkby, Långbans gruv- och hyttby (plats för gruvbrytning från 1500-talet) och Storbrohyttan som är en av Bergslagens ståtligaste hyttor med verksamhet mellan Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

96 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Tätorter Filipstad MALUNGS KOMMUN VANSBRO KOMMUN Allmänt Filipstad har en rik historia och var länge ett viktigt centrum i Bergslagens gruvhantering. Idag är Filipstad kommunens enda stad och största tätort. Filipstads kulturhistoriska miljöer vittnar om traktens tidigare storhetstid och sätter staden på kartan. HAGFORS KOMMUN 26 Vansbro Ludvika LUDVIKA KOMMUN Filipstad omgärdas av tre sjöar (Lersjön, Färnsjön och Daglösen) vilka bidrar till att skapa natursköna och vackra omgivningar. Vatten, grönska och den rika tillgången till kulturhistoriska miljöer är inslag som bidrar till att ge Filipstad dess karaktär. Hagfors Lesjöfors 26 HÄLLEFORS KOMMUN Bebyggelse, näringsliv och service I tätorten Filipstad bor cirka 6000 personer (2013) drygt hälften av kommunens invånare (som totalt uppgår till omkring personer). Bebyggelsemiljön är rikt varierad och innerstadens utvecklingshistoria finns representerad från småskalig kulturhistorisk bebyggelsemiljö i närheten av vattendragen till mer modernistisk och relativt storskalig stadsmiljö i närheten av riksvägarna. Större delen av kommunens offentliga och kommersiella service är koncentrerad till huvudorten Filipstad. Här finns vårdcentral, skolor (grundskolor, gymnasieskola samt Bergsskolan som är en del av Luleå tekniska universitet), busstation, några större livsmedelsbutiker och ett övrigt varierat, mindre butiksutbud. Filipstads kommun har en stark livsmedelsindustri med framför allt Wasabröd/Barilla (grundat 1904), idag är världens största knäckebrödsfabrik, och OLW (grundat 1968). Båda dessa ligger inom tätorten Filipstad. I Gammelkroppa, cirka 1 mil sydost om tätorten Filipstad, finns ytterligare en högskola - Skogsskolan. Därutöver närhet till Karlstad och Örebro universitet. Planerad utveckling För Filipstads tätort har en fördjupning av översiktsplanen (FÖP Filipstad) tagits fram som mer i detalj redovisar tätortens förutsättningar och tänkt utveckling (Fördjupad översiktsplan för Filipstad, 2013). FÖP Filipstad redovisar visioner, mål och rekommendationer för den framtida användningen av mark- och vattenområden samt riktlinjer för befintlig och blivande bebyggelse och bebyggelsemiljö inom FÖP:s avgränsade område. Nyckelfrågorna i FÖP Filipstad och tätortens utveckling är det attraktiva boendet, hur centrum ska bibehålla och utveckla sin attraktivitet samt hur den kulturmiljö, som finns i staden, ska bevaras. Områden i direkt anslutning till tätorten/föp:s avgränsade område och i anslutning till infarterna/större vägar kan därutöver utgöra attraktiv kommersiell tomtmark, exempelvis utmed väg 26/63 mellan vägen till Storhöjden och Gåstjärn. Om så blir aktuellt bör etableringar föregås av detaljplanearbete där viktiga frågor hanteras. KARLSTAD KOMMUN Karlstad Brattfors Nordmark Filipstad 63 Långban Persberg Tätorter i Filipstads kommun en Brattfors Nordmark 63 Lersjön Färnsjön Stensjön Filipstad Daglösen 26 Storfors Kristineham Stora Horssjön Persberg 63 Nykroppa STORFORS KOMMUN Långban Östersjön Yngen Hällefors Fördjupningsområdets omfattning (från FÖP) Nykroppa Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 55

97 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Sammanfattningsvis är målet för Filipstad att skapa förutsättningar för: nya attraktiva bostads- och fritidshusområden som kan locka fler att bosätta sig i Filipstad. ett attraktivt och levande centrum. Planera för en mer enhetlig stadsbild, en sammanhållen struktur med utgångspunkt i Filipstads lokala tradition. bevarande och vitalisering av stadens historiska bebyggelsemiljöer med särskilt avseende på den historiska kärnan. förtäta om möjligt på lämpliga platser. att stadens gång- och cykelstråk ska bli lättillgängliga och väl fungerande. goda utvecklingsmöjligheter för näringsliv, turism, handel, service och kommunala tjänster genom att tillgodose behovet av utbyggnadsområden genom god planberedskap. kommunikationer; pendlingsförutsättningar, skolskjutsar, vägar och annan infrastruktur. nätverksbildande för samverkan med andra kommuner i liknande planeringssituation, till exempel inom problemområden som bevarandefrågor och byggnadsvård, regional trafikplanering etc. ett rikt och växande utbud för idrott och friluftsliv. 56 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

98 FILIPSTADS TÄTORT Lersjön! Föreslaget LIS-område Riksintresse vägar enl 3 kap. 8 MB Riksintresse kulturmiljörvård enl. 3 kap. 6 MB Biotopskyddsområde, nyckelbiotoper & naturvärdesobjekt Fasta fornlämningar Filipstad Abborrtjärn Daglösen Färnsjön Skala 1: Översiktsplan 2015 Filipstads kommun ,3 0,6 1,2 Km

99 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Braors Allmänt Brattfors ligger utmed riksväg 63, en knapp mil sydväst om Filipstad. I Brattfors bor omkring 150 personer (2013). När samhället uppkom är inte känt, men en hytta finns upptagen i jordeboken från år Under 1600-talets första hälft uppfördes tre stångjärnshammare vid Brattforshyttan. Trots det ofördelaktiga läget, relativt långt från och dessutom besvärlig väg från gruvorna, kom Brattfors med tiden att utvecklas till en betydande järnindustri som lades ner på 1900-talets början. Smedjan revs ganska snart efter den nedlagts. Hyttan finns däremot kvar och är bevarad som industrihistoriskt minnesmärke. Bebyggelse, näringsliv och service I Brattfors finns förskola och skola F-6. De flesta boende på orten arbetspendlar till närliggande orter. Planerad utveckling Brattfors har ett attraktivt läge med möjlighet till landsbygdsboende med närhet till Filipstad, men också bara 5 mil till Karstad dit det går att pendla kollektivt (cirka 1 timmes restid med buss). Kommunen har dock inte reserverat särskilda områden för tillkommande bebyggelse i Brattfors då inget bebyggelsetryck för närvarande finns. Om sådant uppstår bör dock lämplig typ av planering föregå exploatering, till exempel fördjupningar av översiktsplanen eller detaljplaner. Detta beslutas i det enskilda fallet utifrån de tidigare beskrivna övergripande principerna för bebyggelseutveckling tillsammans med rekommendationerna för exploatering. 58 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

100 BRATTFORS Riksintresse naturvård enl 3 kap. 6 MB Riksintresse kulturmiljörvård enl. 3 kap. 6 MB Riksintresse vägar enl 3 kap. 8 MB Naturreservat Biotopskyddsområde, nyckelbiotoper & naturvärdesobjekt Fornlämning enligt FMIS (ej kvalitetssäkrat efter lagändring 2014) Brattfors Skala 1: Översiktsplan 2015 Filipstads kommun ,25 0,5 1 Km

101 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Nykroppa Allmänt Nykroppa ligger cirka 13 km sydost om Filipstad utmed riksväg 26. Här bor omkring 850 personer (2013). Samhället var fram till början av 1970-talet en bruksort, dominerad av Nykroppa Järnverk, vilket ingick i Uddeholmskoncernen. Första gången Nykroppa nämns i samband med järnhantering är i 1540 års jordebok. Man vet dock att människor bott i området sedan stenåldern; 1911 påträffades bland annat en stenåldersyxa vid Riddarnäset. Hornkullens silvergruvor, cirka 3 km norr om Nykroppa, började bearbetas redan på 1570-talet på initiativ av Hertig Karl, sedermera Karl IX. Denna lät också rusta upp järnbruket och anlägga en kungsgård (exakt lokalisering är okänd). Nykroppa kom sedan att vara kronobruk fram till 1622 då det utarrenderades, bland annat till Louis de Geer. I början av 1700-talet slogs Nykroppa bland annat ihop det med Storfors bruk som drevs i privat ägo fram till i mitten av 1800-talet då det uppgick i Storfors bolag. Brukets drift och skötsel överläts då åt en disponent. I samband med den så kallade bruksdöden på 1800-talets senare del slogs mindre hyttor ut till fördel till större enheter. Järnverket i Nykroppa byggdes i samband med detta ut. Samtidigt fick man också tillgång till järnväg. Det nya järnverket fortsatte att växa under 1800-talet och 1900-talets första del, men framgångarna tog slut i mitten av 1900-talet för att i början av 1970-talet läggas ner helt till förmån för Degerfors, trots att stålverket då gick relativt bra. En cirka 400 år lång järnhanteringsepok var då över. Som mest arbetade här omkring 800 personer (i början av 1940-talet). I stort sett hela järnverket revs därefter och den stora ånghammaren, som togs ur drift i 1955, är idag nästan det enda som finns kvar av Nykroppa Järnverk. I samband med järnverkets nedläggning startades den nuvarande dörrfabriken som idag går under namnet Robust Ståldörrar AB. Företaget har omkring 50 anställda. Bergslagsbanan (Gävle - Kil) går genom Nykroppa vilken trafikeras med persontrafik. Nykroppa är i övrigt känt i järnvägskretsar som den sista slutstationen för otaliga järnvägsfordon som demonteras på det gamla järnverksområdet. Bebyggelse, näringsliv och service I Nykroppa finns bland annat förskola och skola F-6, livsmedelsbutik och Folkets Park. Dessutom finns ett rikt föreningsliv med ett antal idrottsföreningar. Stor arbetsgivare på orten är Robust ståldörrar. I övrigt arbetspendlar många till närliggande orter. Planerad utveckling Nykroppas fördelaktiga läge vid Östersjöns strand och befintlig järnvägsanslutning tas tillvara genom ett utpekande av LIS-område inom tätortens strandområde. Med relativt enkla åtgärder skulle det vara möjligt att öppna upp landskapet ut mot sjön, framför allt genom röjning, men även genom förtätning av bebyggelse, anordnande av strandpromenader, mötesplatser med mera. Större exploateringar bör föregås av lämplig typ av planering, till exempel fördjupningar av översiktsplanen eller detaljplaner. Detta beslutas i det enskilda fallet utifrån de tidigare beskrivna övergripande principerna för bebyggelseutveckling tillsammans med rekommendationerna för exploatering. 60 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

102 NYKROPPA! Föreslaget LIS-område Riksintresse vägar enl 3 kap. 8 MB Riksintresse järnvägar enl 3 kap. 8 MB Biotopskyddsområde, nyckelbiotoper & naturvärdesobjekt Fasta fornlämningar Nykroppa Östersjön Skala 1: Översiktsplan 2015 Filipstads kommun ,3 0,6 1,2 Km

103 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Persberg Allmänt Persberg ligger vid sjön Yngen, cirka 6 km nordost om centralorten Filipstad, utmed riksväg 63. Här bor omkring 300 personer (2013). Historiskt sett är Persberg ett gruvsamhälle med järnmalmsbrytning sedan medeltiden. Den sista gruvan lades ned i slutet av 1970-talet. Flera olika gruvfält finns därmed i trakten. Störst är Persbergs Odalfält, som var i drift ända till år Högbergsfältet, det näst största gruvfältet, lades ner i början av 1900-talet och utgör idag naturreservat. Här finns bland annat den allmänt tillgängliga gruvgången Tilas Stoll. Persbergs gruvor var troligen först med maskinborrning i Sverige, vilket skedde på 1860-talet. På den tiden var Persbergs gruvor en av de anläggningar som producerade mest malm i Sverige. Malmen räknades kvalitetsmässigt som en av Sveriges bästa och var ovanligt fri från föroreningarna svavel och fosfor. Även om gruvan är nedlagd förekommer ännu verksamhet i anrikningsverket genom företaget Gåsgruvan Kalcit som anrikar kalk från den närliggande Gåsgruvan för vidare användning inom pappersindustrin. Företaget SMA Mineral AB, som förutom i Gåsgruvan även driver verksamhet på fler orter i Sverige, har huvudkontor på orten. Gruvorna var förr i tiden en stor attraktion och har besökts av bland annat Carl von Linné och Prins Gustav (sedermera Gustav III). Djupaste schaktet vid Odalfältet är drygt 400 meter. Bebyggelse, näringsliv och service I Persberg finns förskola och skola F-6. Kalkindustrierna Gåsgruvan Kalcit och SMA Mineral AB dominerar idag näringslivet i Persberg, även om de flesta boende sedan gruvdriften lades ned arbetar i centralorten Filipstad (eller andra närliggande orter). Planerad utveckling Förutom att en mindre del av Persbergs strandområde är utpekat som LISområde har inte kommunen reserverat särskilda områden för tillkommande bebyggelse i Persberg då inget bebyggelsetryck för närvarande finns. Om sådant uppstår bör dock lämplig typ av planering föregå exploatering, till exempel fördjupningar av översiktsplanen eller detaljplaner. Detta beslutas i det enskilda fallet utifrån de tidigare beskrivna övergripande principerna för bebyggelseutveckling tillsammans med rekommendationerna för exploatering. 62 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

104 PERSBERG Persberg! Föreslaget LIS-område Utökat strandskydd Riksintresse vägar enl 3 kap. 8 MB Riksintresse naturvård enl 3 kap. 6 MB Riksintresse kulturmiljörvård enl. 3 kap. 6 MB Riksintresse värdefulla ämnen Biotopskyddsområde, nyckelbiotoper & naturvärdesobjekt Fasta fornlämningar Yngen Skala 1: Översiktsplan 2015 Filipstads kommun ,25 0,5 1 Km

105 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Nordmark Allmänt Nordmark är ett gammalt gruvsamhälle cirka 1,5 mil nordväst om Filipstad. Här bor omkring 200 personer (2013). När järnmalmsbrytningen på orten upptogs är okänt, men redan 1540 fanns tre hyttor i trakten (Fogdhyttan, Haborshyttan och Nordmarkshyttan) som med största sannolikhet använde sig av Nordmarksmalm. Nordmarkshyttan var längst i bruk vilken lades ner Ett flertal intressanta byggnader finns i Nordmark, bland annat Masmästargården (där chefen för Nordmarkshyttan bodde en gång i tiden), Bössmedja, Get-Annas stuga (Anna levde på att sälja getmjölk under 1920-talet) Mineralmuseum och Gruvmuseum. På sommaren finns även servering och möjlighet till guidning på orten. Bebyggelse, näringsliv och service I Nordmark finns bland annat förskola och skola F-6 samt en aktiv fotbollsförening, Nordmarks IF, som 2011 utsågs till årets fotbollsklubb i Värmland. De flesta boende på orten arbetspendlar till närliggande orter. Planerad utveckling Kommunen har inte reserverat särskilda områden för tillkommande bebyggelse i Nordmark då inget bebyggelsetryck för närvarande finns. Om sådant uppstår bör dock lämplig typ av planering föregå exploatering, till exempel fördjupningar av översiktsplanen eller detaljplaner. Detta beslutas i det enskilda fallet utifrån de tidigare beskrivna övergripande principerna för bebyggelseutveckling tillsammans med rekommendationerna för exploatering. 64 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

106 Nordmark Skala 1: ,25 0,5 1 Km NORDMARK Riksintresse kulturmiljörvård enl. 3 kap. 6 MB Biotopskyddsområde, nyckelbiotoper & naturvärdesobjekt Översiktsplan! 2015 Filipstads kommun 65 Fasta fornlämningar

107 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Lesjöfors Allmänt Lesjöfors, i kommunens norra del, cirka 40 km norr om centralorten Filipstad, är kommunens näst största tätort med cirka 1100 invånare (2013). Tätorten ligger vid Lesjöns södra ände och i Lesjöälvens dalgång och passeras av riksväg 26 och Inlandsbanan. Lesjöfors ingick tidigare i Rämmens socken som senare blev landskommun och som 1971 ingick i kommunsammanslagningen som blev Filipstads kommun. Lesjöfors växte upp kring järnhanteringen under 1600-talets senare del och var länge en utpräglad bruksort. Lesjöfors bruk (Lesjöfors AB) hade länge en central roll i tätorten. Bruket lades ner 1985, men delar av verksamheten, som omfattar tillverkning av fjädrar till fordon, har dock fortsatt i form av Lesjöfors Fjädrar, vilket är tätortens största arbetsgivare (med cirka 100 anställda). Bebyggelse, näringsliv och service I Lesjöfors finns förskola och skola F-9 samt serviceboende. Stor arbetsgivare på orten är Lesjöfors fjädrar. I övrigt arbetspendlar många på orten till närliggande orter. I Lesjöfors finns ett museum med utställningar om såväl brukshistorien som om orten i övrigt. Här finns även Esperanto-Gården, som är en konferensoch kursgård som drivs av esperantister i de nordiska länderna. Ortens idrottsliv utmärks framför allt av bandylaget Lesjöfors IF, ofta kallat Bandybaronerna. Planerad utveckling Kommunen har inte reserverat särskilda områden för tillkommande bebyggelse i Lesjöfors då inget bebyggelsetryck för närvarande finns. Om sådant uppstår bör dock lämplig typ av planering föregå exploatering, till exempel fördjupningar av översiktsplanen eller detaljplaner. Detta beslutas i det enskilda fallet utifrån de tidigare beskrivna övergripande principerna för bebyggelseutveckling tillsammans med rekommendationerna för exploatering. 66 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

108 LESJÖFORS Riksintresse vägar enl 3 kap. 8 MB Biotopskyddsområde, nyckelbiotoper & naturvärdesobjekt Lesjöfors Skala 1: Översiktsplan 2015 Filipstads kommun ,25 0,5 1 Km

109 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Enligt 7:e kapitlet 18 d miljöbalken kan strandskyddsdispens ges för en byggnad, anläggning, verksamhet eller åtgärd bidrar som till utvecklingen av landsbygden. Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) måste dock anges i kommunens ÖP tillsammans med hur valda områden långsiktigt bidrar till utvecklingen av landsbygden. Detta kan till exempel innebära att åtgärder inom LIS-området bedöms innebära ökat underlag för service och/eller en positiv sysselsättningseffekt på orten. I övrigt måste också strandskyddets syften tillgodoses, det vill säga allemansrättsligt tillgängliga strandområden samt goda livsvillkor för växt- och djurlivet. ÖP har föregåtts av framtagandet av ett planeringsunderlag gällande LIS inom Filipstads kommun. Underlaget belyser generella planeringsförutsättningar och beskriver en urvalsprocess för framtagande av LIS-områden. Därefter presenteras tolv områden som ur kommunens perspektiv bedömts vara intressanta för utveckling: 1. Lersjön - Finnshyttan 2. Färnsjön - Kalhyttan 3. Färnsjön - Strandkullen / Jonstorp 4. Daglösen - Flakudden 5. Daglösen - Nedre Stensta 6. Abborrtjärn - Mörtenberg 7. Yngen - Persberg skola (Persberg) 8. Yngen - Vinternäset (Persberg) 9. Yngen - Skösselviken (Persberg) 10. Östersjön - Nykroppa 11. Djuprämmen - Djuprämmen 12. Näsrämmen Rämmen Urvalsprocess för LIS-områden Urvalsprocessen för att peka ut lämpliga LIS-områden inleddes med att kommunen diskuterade förutsättningarna för utveckling av strandnära bebyggelse inom kommunen. Detta gjordes utifrån kända förhållanden, till exempel bygglovförfrågningar och kommunala planeringsunderlag. Därefter har aktuella områden sorterats ut utifrån nedan beskrivna allmänna utgångspunkter: Sjöar och tjärnar med obebyggda stränder ska inte utgöra LIS-områden. Stränder och tjärnar med utpekade höga natur- eller friluftsvärden ska inte utgöra LIS-områden. Tonvikt bör ligga på områden i närheten av kommunens tätorter, då det innebär bättre möjligheter till ekonomisk utveckling och upprätthållande av service. I ett nästa skede har kvarvarande områden utretts vidare genom okulärbesiktning på plats och genom att förutsättningarna för landsbygdsutveckling och strandnära bebyggelse studerats för varje enskilt utredningsområde. En bedömning har därefter gjorts med utgångspunkt i samlat material. Boverkets och Naturvårdsverkets handbok 2009:4, utgåva 2 Strandskydd - en väg- 68 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

110 Malung kommun Vansbro kommun ÖVERSIKT UTREDNINGSOMRÅDEN Utredningsområde Ludvika kommun 26 Djuprämmen Hagfors kommun Bosjön «12 Näsrämmen «11 Lesjöfors Dalkarssjön 26 Stensjön Nordmark Långban Hällefors kommun Alstern Lungen Brattfors 63 «3 Lersjön «1 Filipstad «4 «6 Färnsjön ««2 5 Stora Horssjön Persberg «8 «7 «9 Yngen 63 Saxen Daglösen Karlstad kommun 26 Nykroppa Östersjön «10 Skala 1: (A4) Storfors kommun 0 2, Km Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 69

111 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier ledning för planering och prövning har i övrigt fungerat som handledning i arbetet. Övriga frågor som ingått som förutsättning i urvalet och avgränsningen av respektive LIS-område är: Fri passage. Både vid enskilda dispenser och i detaljplaner ska alltid en så kallas fri passage mellan strandlinjen och byggnaderna/ anläggningarna finnas. Bredden bör vara anpassad till topografi och bebyggelsetradition och ska enligt Boverkets och Naturvårdsverkets allmänna råd utgöras av några tiotals meter. I områden med tät bebyggelse är det bra om den fria passagen är tydlig gentemot själva tomtplatserna och byggnaderna, och en tydlig avgränsning eller markering i terrängen kan villkoras i ett dispensbeslut. Gällande lagstiftning. Utan att detta redovisas på en detaljerad nivå i varje utredningsområde gäller, utefter vad som är relevant i respektive område, naturligtvis även övrig lagstiftning (utöver plan- och bygglagen och miljöbalken) samt andra vedertagna hänsynsregler. Syftet med strandskyddet, att säkra allmänhetens tillgång till attraktiva strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet, ska alltid kunna tillgodoses. Varje sjö och tjärn behandlas utifrån sina speciella förutsättningar. För att skapa en översiktlig bild av sjöarna, då summan av flera områden inom samma sjö tillsammans kan innebära en större påverkan vad gäller både landskapsbild, allmän tillgång till strand och vattenkvalité, redovisas områdena i grupper per sjö. Respektive sjö beskrivs i ÖP översiktligt i kapitel 3. Planeringsförutsättningar Vattenfrågor. Behovet av bryggor har inte närmare redovisats för respektive utredningsområde, men det kan antas att frågan om bad- respektive båtbryggor i anslutning till områdena kommer att uppstå i samband med lovgivning/planläggning. Anläggande av bryggor, pirar och liknande är anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet beroende på omfattningen. Anmälan alternativt tillstånd söks separat hos länsstyrelsen. 70 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

112 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Generella rekommendaoner vid exploatering i strandnära lägen För alla delområden som föreslås lämpliga för LIS gäller följande rekommendationer (förutom platsspecifika rekommendationer som redovisas för respektive område): Översvämningsrisker och risker vad gäller ras och skred studeras mera detaljerat i de områden där risker kan finnas. Godkända vatten- och avloppslösningar ska anordnas vid eventuell exploatering. Detta inkluderar även godkänd dagvattenomhändertagande. Om anslutning till kommunalt vatten-och avlopp är möjligt ska detta vara en förutsättning. Vid närhet till större vägar ska bullerutredning och eventuell riskutredning angående farligt gods genomföras vilket fortsatt planering och exploatering ska ta hänsyn till. en bedömning av behovet av naturinventering görs inför varje beslut om utveckling. en bedömning av behovet av inventering av kulturmiljön inför varje beslut om utveckling. Vid en strandskyddsdispens ska en tomtplatsbestämning göras för att bestämma gränsen mellan det område där markägaren kan hävda privat zon och det område som allmänheten har möjlighet att använda (fri passage). Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten. En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Tomtplatsavgränsningen bestäms i det enskilda fallet och utifrån rådande omständigheter. Enligt miljöbalkspropositionen bör till exempel en fritidshustomt normalt inte omfatta mer än 2000 kvadratmeter. I de utpekade LIS-områdena som följer beskrivs att enstaka kompletteringar kan ske genom lovgivning. Detta innebär att enstaka byggnader/åtgärder kan medges om inga andra hinder finns (till exempel stridighet gentemot annan lagstiftning) och om byggnaden eller åtgärden placeras i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. Avståndet får endast i undantagsfall uppgå till så mycket som 200 meter. Med enstaka betyder att krav på detaljplaneläggning inte föreligger. Genomförbarhet Kommunens LIS-utredning pekar ut ett antal områden vilka bedöms möjliga att exploatera på ett sätt som innebär utveckling av landsbygden på lång sikt. Som framgår av de enskilda områdesbeskrivningarna krävs i allmänhet efterföljande planer och/eller utredningar så som detaljplan, naturvärdesbedömning, va-utredning och liknande underlag för lovprövning. Någon av de efterföljande utredningarna eller planerna kan visa att det tänkta projektet är olämpligt av olika skäl. Planen är det vill säga översiktlig och i sig ingen garanti för genomförbarheten av förslagen. Underlaget är grovt och inte alltid förankrat hos berörda markägare. Planen innebär inga åtaganden för enskilda, men kan ge en framtida möjlighet att exploatera i strandnära lägen. Tidig kontakt med kommunen rekommenderas därför i varje enskilt projekt. Kommunens ställningstagande är i övrigt att generellt tillvara och utveckla attraktiva boendemiljöer. De utpekade LIS-områdena bedöms utgöra de viktigaste, men kommunen ställer sig även positiv till att utveckla andra ställen med sammanhållen bebyggelse i strandnära lägen. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 71

113 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier LERSJÖN Finnshyan Förutsäningar Aktuellt område ligger vid Lersjöns sydöstra sida, längs väg 246 mot Nordmark/Hagfors och nås via en infart strax norr om bruket och herrgården. Närmaste hållplats för kollektivtrafik finns inne i Filipstad centrum. Närmaste tätort, vilken LIS-området har till syfte att förstärka, är Filipstads tätort som ligger i direkt anslutning Finnshyttan (gång- cykelavstånd). Marken ägs till största del av kommunen, men dels även privat. Området består av skogsmark intill före detta Finnshyttans bruk. Ett par bostadshus och ett äldre kontorshus finns också i området samt en badplats (i kommunal regi) i den södra delen, Talludden. I södra delen, som ingår i riksintresset/byggnadsminnet Storbrohyttan och hembygdsgården, finns en campinganläggning. Inom området finns ett flertal kulturhistoriska lämningar, bland annat husgrunder, minnesstenar och en hjulgrav. Området ingår även i kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland. Naturmiljön i området är varierad och i olika grad påverkad av skogsbruk och annan mänsklig verksamhet. Skogsområdet söder om tidningshuset har lång kontinuitet som skogsmark. Idag dominerar lövskog, kvarlämnad efter avverkningar, bland annat ett aspbestånd med indikationer på ett ökande naturvärde genom bohål och inslag av död stående ved. Norr om tidningshuset tar ett område vid där tidigare kulturmark (trädgårdar, verksamhetsytor för den mekaniska verkstaden med mera) har övergått till lövskog med inslag av kulturväxter. Strutbräken och ormrot är skogliga signalarter som återfinns i detta område. Norr om den så kallade lagunen är skogsmarken mer ordinär blandskog med björk och gran. Observationer i Artportalen indikerar ett rikt fågelliv runt sjön, med inslag av rödlistade arter. Lersjön är också utpekad som värdefull med avseende på flodkräfta och förekomst av glacialrelikter. Området är allemansrättsligt tillgängligt med undantag av privat tomtmark kring det gamla bruket och befintliga bostadstomter. Generellt strandskydd råder i området (där ej detaljplan gäller). Kommunalt vatten och avlopp finns utbyggt i närområdet. Analys En komplettering med bostäder och utveckling av verksamheter bedöms kunna bidra till utveckling och stärka underlaget för service i tätorten Filipstad. Området ansluter till befintlig bostadsbebyggelse och infrastruktur, vilket är fördelaktigt. Kulturmiljön i ett kulturhistorisk intressant område - Storbrohyttan, vilket ska ses som en tillgång som skulle kunna utvecklas som besöksmål. En förutsättning är att detta kan ske på ett varsamt och omsorgsfullt sätt tillsammans med kulturhistorisk och byggnadsantikvarisk kompetens. En utveckling av området bör även föregås av en naturvärdesinventering för att identifiera delområden med högre naturvärden samt eventuella förekomster av rödlistade och/ eller skyddade arter. Med hänsyn tagen till förekommande naturvärden, bedöms en utveckling av området kunna ske utan att djur- och växtlivet vid Lersjön påverkas på ett negativt sätt. 72 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

114 Skala 1: (A4) m Hemtjärnen Lersjön 246 Storbrotorpet Finnshyttan Halludden Talludden! r Finnshytte- Sandkullen Storbron!\!< Munkeberg åsen Storbro masugn Krusbo Älvkullen Hörnåsen 1. LERSJÖN - FINNSHYTTAN ââââââââ â â Utredningsområde Badplats Övrigt!! Nyckelbiotoper Kraftledning Föreslaget LIS-område Camping!< Kulturmiljoprogrammet Markradonrisk Sevärdhet Natur, landskap, friluftsliv "Ditt Värmland"!\ Karteringsområde för Våtmarksinventering Riksintresse kulturmiljövård Forn- och kulturlämningar è è è è è ras och skred Översvämningskänsliga!( Fornlämning enl. FMIS Rekommenderad väg Sumpskog områden Översiktsplan 2015 Filipstads för farligt kommun gods 73 Avvattningsforetag Åkermarksinventring Kulturlämning enl. # Ev. förorenad mark â â â!( Kanotled Skog och Historia r è è è è è è è è è è

115 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier LERSJÖN 74 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

116 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Förutsättningarna för friluftsliv i och kring Lersjön bedöms inte påverkas negativt av en exploatering i området. Kompletterande bebyggelse i anslutning till den befintliga bedöms inte påverka landskapsbilden på något omfattande sätt. Slutsatser och rekommendaoner Ett ianspråktagande av aktuellt område bedöms kunna bidra till landsbygdsutveckling/tätortens utveckling utan att strandskyddets syften motverkas. Fortsatt planering bedöms lämplig under förutsättning att: utbyggnad föregås av detaljplanering. Enstaka kompletteringar bör dock kunna hanteras med lovgivning. särskild hänsyn och omsorg tas till kulturmiljön i området - behov av kulturmiljöanalys samt behov av samråd med kulturhistoriskoch byggnadsantikvarisk kompetens görs i samband med planering/bygglovsgivning. badplatsen Talludden förblir tillgänglig och attraktiv för allmänheten. viken/lagunen, som är en tillgång i området och har ett värde för närrekreation, bör värnas/utvecklas. tillräckligt skyddsavstånd lämnas till närliggande kraftledning (möjligvis kan den grävas ner). behov av utredning kring eventuell förorenad mark (kring före detta Finnshyttans bruk) görs senast i samband med planering/ bygglovsgivning. inventering/utredning sker gällande naturmiljö/fridlysta arter. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 75

117 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier FÄRNSJÖN Kalhyan Förutsäningar Aktuellt område ligger på västra sidan Färnsjön, cirka 1,5 kilometer sydväst om Filipstad centrum. Området nås från Kalhyttevägen via riksväg 63 (primär transportled för farligt gods). Närmsta busshållplats finns längs efter riksväg 63. Marken ägs delvis av kommunen, dels privat (Karlstads stift). Närmaste tätort, vilken LIS-området har till syfte att förstärka, är Filipstads tätort (gång- cykelavstånd). Området består delvis av ett öppet landskap, delvis skogsmark nedanför Kalhyttans sport- och fritidsanläggning. Spridd fritidshusbebyggelse återfinns längs stranden. I norra delen av området är en sportby/stugby under uppförande. Bebyggelsen i närområdet är varierad, det finns både äldre (Kalhyttans herrgård och torpet Stommen strax norr om utredningsområdet) och senare tillkomna hus. Inom området finns inga kända fornlämningar eller andra listade kulturlämningar. Området domineras av blandskog. Två områden med sumpskog finns redovisade av Skogsstyrelsen varav en fuktskog/alskog och en kärrskog som dock är påverkad av torvtäkt. Större delar av skogen nedanför höjden i väster och fram till den väg som försörjer befintliga hus vid stranden präglas av höga vattennivåer. Observationer i Artportalen indikerar ett rikt fågelliv runt sjön, som också är värdefull med avseende på flodkräfta. Området är allemansrättsligt tillgängligt med undantag av privat tomtmark. Generellt strandskydd råder i området. Kommunalt vatten och avlopp finns utbyggt i närområdet. Dessa ledningar bedöms dock inte vara dimensionerade för utbyggnad i större skala. Anslutning till kommunalt vatten och avlopp är därmed möjlig till större kostnad. Analys Komplettering med enstaka bostadshus i anslutning till befintlig bebyggelse bedöms kunna bidra till ett ökat underlag för service i tätorten Filipstad. Vid utveckling av området bör hänsyn tas till hydrologin i de mindre sumpskogar som finns på platsen. Läge för bebyggelse bör väljas så att dränering av våtare marker undviks. Möjlighet till utökad bebyggelse i anslutning till Kalhyttans sport- och fritidsanläggning i Kalhyttan bedöms stärka värdena för friluftslivet i området. Stranden är bebyggd med fritidshus sedan tidigare och kompletterande bebyggelse i anslutning till den befintliga bedöms inte påverka landskapsbilden på något omfattande sätt. 76 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

118 ââââ âââââ â Kalhyttan Skala 1:5 000 (A4) m Färnsjön 2. FÄRNSJÖN - KALHYTTAN Bergskalhyttan Utredningsområde Forn- och kulturlämningar!( Fornlämning enl. FMIS Föreslaget LIS-område!( Kulturlämning enl. Skog och Historia Natur, landskap, friluftsliv Övrigt Sumpskog!! Kraftledning Hyttblecket Åkermarksinventring Översiktsplan 2015 Markradonrisk Filipstads kommun 77

119 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier FÄRNSJÖN 78 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

120 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Slutsatser och rekommendaoner Ett ianspråktagande av aktuellt område bedöms kunna bidra till landsbygdsutveckling/tätorten Filipstads utveckling utan att strandskyddets syften motverkas. Fortsatt planering bedöms lämplig under förutsättning att: utbyggnad föregås av detaljplanering. Enstaka kompletteringar bör dock kunna hanteras med lovgivning. en utveckling av området görs med hänsyn till hydrologin i befintliga sumpskogar och inte medför oavsiktlig dränering av dessa. markradonrisken utreds. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 79

121 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier FÄRNSJÖN Strandkullen / Jonstorp Förutsäningar Aktuellt område ligger vid Färnsjöns östra strand, i anslutning till bostadsområdena Strandkullen och Jonstorp och precis väster om Wasabröd/Barillas anläggning centralt i Filipstad. Området ligger i anslutning till befintlig infrastruktur, och nås via infarter från Konsul Lundströms väg (sekundär transportled för farligt gods). Närmaste busshållplats finns längs Konsul Lundströms väg. Marken ägs av kommunen. Närmaste tätort, vilken LIS-området har till syfte att förstärka, är Filipstads tätort (gång- cykelavstånd). Norra delen av området utgörs av äldre åkermark, mellan befintliga villaområden och industriområde. Södra delen består av en plan gräsyta som delvis nyttjas som fotbollsplan av närboende. Inga kända fornlämningar eller andra typer av kulturlämningar finns i området. Området ingår till stora delar i kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland och angränsar i söder till ett område med landskapsbildsskydd. Norr om den befintliga bebyggelsen utgörs naturmiljön av igenväxande åkermark och lövskog. Lövskogens värde är här högt i anslutning till vattenmiljöerna. Området ansluter i sin nordvästra utbredning till Norsbäcken som mynnar i Lersjön. Norsbäcken har problem med övergödning. Söder om den befintliga bebyggelsen utgörs naturmiljön på land av anlagda gräsytor, bland annat en fotbollsplan. Närmast strandlinjen växer en lövträdsridå med bland annat björk, al och asp. Vattenstranden är bevuxen med ett sammanhängande vassbälte. Området är allemansrättsligt tillgängligt (med undantag av privat tomtmark). Södra delen av området har använts som fotbollsplan. Generellt strandskydd råder i området (där ej detaljplan gäller). Kommunalt vatten och avlopp finns utbyggt i närområdet. Analys Kompletterande bebyggelse och anläggningar (till exempel strandpromenad) i området bedöms kunna bidra positivt till tätortens utveckling och till att stärka underlaget för service och näringar i Filipstad. Området lämpar sig väl för utbyggnad då det ligger relativt centralt och i anslutning till redan utbyggd infrastruktur med vägar och kommunalt vatten och avlopp. Området kan idag ha ett värde som en del av en grön korridor för djur- och växtliv längs Norsälven - från Lersjön till Färnsjön i en annars exploaterad miljö. Korridoren är dock bruten av Rv 63 som utgör en kraftig barriär. Genom ett lämna ett skyddsavstånd mot Norsälven kan älvsträndernas funktion som grönstråk bibehållas. Området söder om bebyggelsen bedöms ha lägre värden för djur- och växtlivet. Friluftslivet bedöms inte påverkas negativt. En exploatering i området skulle snarare kunna innebära ett större tillgängliggörande och nyttjande av strandområdet, till exempel genom anläggande av en gång och cykelväg (enligt kravet på fri passage) och eventuellt anläggande av bryggor och båtplatser. Fotbollsplanen har ett värde för boende i området. Plats- och ytbehov för idrott och lek i området måste därför ses över. 80 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

122 âââââââââ è è è è è è è Skala 1:5 000 (A4) m Strandkullen Färnsjön Jonstorp 3. FÄRNSJÖN - STRANDKULLEN, JONSTORP Utredningsområde Föreslaget LIS-område Natur, landskap, friluftsliv Kulturmiljöprogrammet "Ditt Värmland" Avvattningsföretag Landskapsbildsskydd enl. 19 Naturvårdslagen Forn- och kulturlämningar!( Fornlämning enl. FMIS Övrigt!! è è è è è è è Kraftledning Markradonrisk Översvämningskänsliga områden Karteringsområde för ras och skred Rekommenderad väg för farligt gods Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 81 # Ev. förorenad mark

123 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier FÄRNSJÖN 82 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

124 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Kompletterande bebyggelse i anslutning till den befintliga bedöms inte påverka landskapsbilden på något omfattande sätt. Närheten till industriområde (Wasabröd/Barilla) i öster kan innebära störningar som föranleder utredningar hur de ska hanteras. Slutsatser och rekommendaoner Ett ianspråktagande av aktuellt område bedöms kunna bidra till landsbygdsutveckling/tätorten Filipstads utveckling utan att strandskyddets syften motverkas. Fortsatt planering bedöms vara lämplig under förutsättning att: utbyggnad föregås av detaljplanering. Enstaka kompletteringar bör dock kunna hanteras med lovgivning. ytor för idrott ses över (om intresse finns från allmänheten/föreningar). en utveckling av området görs med hänsyn till befintligt avvattningsföretag. tillräckligt skyddsavstånd lämnas till närliggande kraftledning (möjligvis kan den grävas ner). utredning görs med hänsyn till närheten till industriområdet och huruvida eventuella störningar ska hanteras. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 83

125 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier DAGLÖSEN Flakudden Förutsäningar Aktuellt område ligger centralt i Filipstad, mellan kyrkan och kyrkogården, i närheten till riksväg 26/Nykroppavägen (primär transportled för farligt gods). Området omfattar parken och gästhamnen. Marken ägs av kommunen. Närmaste tätort (inom vilken området ligger), vilken LIS-området har till syfte att förstärka, är Filipstads tätort. I västra delen av utredningsområdet, kring kyrkan, finns sannolikt stadslager från 1600-tals staden. Kyrkogården ligger på en åskulle som ingår i Filipstadsåsens system av avlagringar. Området ingår i kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland och bedöms i den kommunövergripande naturinventeringen ha en mycket stor betydelse för landskapsbilden. Söder om kyrkogården omfattas Daglösens stränder av landskapsbildsskydd. Naturmiljön utgörs av anlagda gräsytor och grusade promenadstråk. Gles vassvegetation och uppslag av lövsly växer i strandlinjen. Grövre alträd står i strandkanten och mellan Flakudden och Kanonudden står en björkallé som omfattas av det generella biotopskyddet (dispensplikt krävs för eventuella förändringar). Området är allemansrättsligt tillgängligt. Generellt strandskydd råder i området (där ej detaljplan gäller). Kommunalt vatten och avlopp finns utbyggt i närområdet. Analys En utveckling av parkområdet och gästhamnen, med tillgängliggörande av vattnet och strandlinjen, kan ge stadsmiljön ett tillskott och göra den mera attraktiv för både boende och besökare i Filipstad. En utveckling av området bedöms inte påverka förutsättningarna för djuroch växtlivet på ett betydande sätt. Parkmiljöer kan ofta hysa trädskikt med höga naturvärden eftersom träd där tillåts växa till och bli gamla. En plan för parkmiljön på Flakudden bör omfatta skötsel och föryngring av trädbeståndet även med avseende på biologisk mångfald. Åtgärder som skadar björkallén kräver dispens från biotopskyddet. En utveckling av området skulle vara gynnsam för den allmänna tillgängligheten och friluftslivet. Beroende på hur parkmiljön och gästhamnsområdet hanteras, påverkas landskapet i mer eller mindre grad. Miljöerna kring kyrkan och kyrkogården är känsliga, och dess inbördes relation får inte åsidosättas eller överskuggas. 84 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

126 âââââââââ â Skala 1:5 000 (A4) m Kanonudden Bergmästar- gården Filipstad Daglösen 4. DAGLÖSEN - FLAKUDDEN Mosebacke Utredningsområde Föreslaget LIS-område Natur, landskap, friluftsliv Riksintresse för vägar enl. 3 kap. 8 MB Landskapsbildsskydd enl. 19 Naturvårdslagen â â â Kulturmiljöprogrammet "Ditt Värmland" Kanotled Forn- och kulturlämningar!(!( Fornlämning enl. FMIS Övrigt è è è è è è è è è è è è è è è Översvämningskänsliga områden Karteringsområde för ras och skred Kulturlämning enl. Rekommenderad väg Skog och Historia för farligt gods Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 85 # Ev. förorenad mark

127 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier DAGLÖSEN 86 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

128 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Slutsatser och rekommendaoner Området är attraktivt för allmänt nyttjande. Det ligger centralt men upplevs ligga i skymundan, på baksidan av Hotell John. En utveckling av parkområdet, med exempelvis allmänt tillgängliga bryggor intill strandpromenaden/parken, utökade serveringsmöjligheter och någon mindre anläggning så som kiosk eller liknande i anslutning till gästhamnen, kan utveckla området och höja attraktiviteten i stadsmiljön utan att för del skull motverka strandskyddets syften. Fortsatt planering bedöms lämplig under förutsättning att: utbyggnad föregås av detaljplanering för hela området. ny bebyggelse anpassas till den befintliga miljön gällande placering, storlek och utformning. särskild hänsyn och omsorg tas till kulturmiljön i området - dels de objekt som finns i parkområdet, men också till den historiska koppling som finns mellan kyrkan och begravningsplatsen. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 87

129 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier DAGLÖSEN Nedre Stensta Förutsäningar Aktuellt område ligger vid Daglösens östra strand, strax söder om Piludden cirka 2,5 kilometer från Filipstads centrum. Området nås från riksväg 26/ Nykroppavägen (primär transportled för farligt gods). En busshållplats finns vid Nykroppavägen (hållplats Stensta). Marken ägs av kommunen. Närmaste tätort, vilken LIS-området har till syfte att förstärka, är Filipstads tätort (gång- cykelavstånd). Området består av skogs- och åkermark intill Nykroppavägen. Både fritidshus och permanenta bostäder finns i omgivningarna. Inga kända fornlämningar eller andra registrerade kulturlämningar finns i området. Området omfattas dock av landskapsbildsskydd. Området kan innehålla alléer, som är biotopskyddade och omfattas av dispensplikt. Naturmiljön på land utgörs huvudsakligen av före detta åkermark som numera nyttjas för hästbete. Däremellan finns lövskogsområden med björk, al och asp ända ner mot vattenstranden. Öppna diken i åkermarken omfattas av det generella biotopskyddet. Området är allemansrättsligt tillgängligt (med undantag av privat tomtmark). Öster om Nykroppavägen ligger Filipstads Ridskola. Generellt strandskydd råder i området. Kommunalt vatten och avlopp finns inte utbyggt i närområdet. Analys Kompletterande bebyggelse i området bedöms kunna bidra positivt till landsbygdsutveckling och stärka underlaget för service och näringar i tätorten Filipstad. Området lämpar sig för utbyggnad då det ligger i anslutning till redan utbyggd infrastruktur med vägar. Området bedöms ha allmänna värden för djur- och växtlivet. De öppna dikena kan ha betydelse för olika djurs lek och föryngring där hänsyn behöver tas vid fortsatt planering. Dispens från biotopskyddet krävs om åtgärderna skadar naturmiljön. Friluftslivet bedöms inte påverkas negativt. Ridskolans betesmarker behöver dock flyttas. Området är ianspråktaget och omgärdas av befintlig bebyggelse, vilket gör landskapet mindre känsligt för ytterligare påverkan. 88 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

130 Skala 1:5 000 (A4) m Lilla Bellevue Nedre Stensta Denniketorp 5. DAGLÖSEN - NEDRE STENSTA ââââââââ â â Utredningsområde Föreslaget LIS-område Natur, landskap, friluftsliv Riksintresse för vägar enl. 3 kap. 8 MB Landskapsbildsskydd enl. 19 Naturvårdslagen â â â Avvattningsforetag Karlsberg Kanotled Forn- och kulturlämningar!(!( Fornlämning enl. FMIS Kulturlämning enl. Skog och Historia Övrigt!! # Markradonrisk Rekommenderad väg för farligt gods Kraftledning Ev. förorenad mark Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 89

131 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier DAGLÖSEN 90 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

132 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Slutsatser och rekommendaoner Ett ianspråktagande av aktuellt område bedöms kunna bidra till landsbygdsutveckling/tätortens utveckling utan att strandskyddets syften motverkas. Fortsatt planering bedöms lämplig under förutsättning att: utbyggnad föregås av detaljplanering. Enstaka kompletteringar bör dock kunna hanteras med lovgivning. ny bebyggelse anpassas till den befintliga miljön gällande placering, storlek och utformning. förlust av betesmarker ersätts och tillräckligt skyddsavstånd lämnas till närliggande hästhållning. tillräckligt skyddsavstånd lämnas till befintlig kraftledning (möjligtvis kan den grävas ner). Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 91

133 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier ABBORRTJÄRN Mörtenberg Förutsäningar Aktuellt område ligger vid Abborrtjärnens norra strand, cirka 1-1,5 kilometer från Filipstads centrum. Området nås från Filipstads centrum via Kärleksvägen alternativt via Östra vägen/mörtenberg. Närmsta busshållplats finns längs efter Hertig Karlsgatan/Nykroppavägen (riksväg 63/26, primär transportled för farligt gods). Marken ägs av kommunen. Närmaste tätort, vilken LIS-området har till syfte att förstärka, är Filipstads tätort (gång- cykelavstånd). Området består av gles tallskog på en höjd ovanför vattnet, i anslutning till bostadshusen på Mörtenberg. Området skiljs från vattnet av en grusväg (Kärleksvägen). Strax öster om utredningsområdet finns en fast fornlämning, en före detta hästjärnväg från gruvdriftstiden. Inom området finns också en torplämning, stenmur och rester av en husgrund. Området omfattas av landskapsbildsskydd och ingår i Kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland. Naturmiljön utgörs av skogsmark. I områdets nordöstra delar dominerar blandskog i blockig terräng. I områdets sydvästra delar domineras skogen av gles likåldrig tallskog. Området är allemansrättsligt tillgängligt (med undantag av privat tomtmark). I områdets östra avgränsning börjar en cykelled som går längs gamla NKlJ/ÖWJ-banan med fortsättning till Nordmark. Generellt strandskydd råder i området. Kommunalt vatten och avlopp finns inte utbyggt i närområdet. Analys Kompletterande bebyggelse i området bedöms kunna bidra positivt till tätorten Filipstads utveckling och till att stärka underlaget för service och näringar i Filipstad. En utveckling av området bedöms kunna ske utan stora konsekvenser för djur- och växtlivet. Bebyggelse bör hänvisas till områdets västra delar i anslutning till vägen och söder om befintlig bebyggelse. Här är skogen mer ensartad och tydligt präglad av skogsbruk medan blandskogen i områdets östra delar har större förutsättningar att hysa ett varierat djur- och växtliv. Kompletterande bebyggelse i områdets västra delar bedöms inte påverka friluftslivet negativt förutsatt att de vägar och leder som utgör värdekärnor för friluftslivet bevaras. Området har ett exponerat läge på höjden ovanför vattnet. Vid komplettering av bebyggelse bör hänsyn tas till omgivningarna och naturmiljön på platsen, till exempel genom varsam placering av byggnader, skala och färgsättning, val av grundläggning och bevarande av vegetation. Kompletterande bebyggelse i anslutning till befintlig bedöms inte påverka landskapsbilden på något omfattande sätt. 92 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

134 Skala 1:5 000 (A4) m Mörtjärnen Mörtenberg Stensäng Myrängen Nyholm Pershöjd Abborrtjärn 6. ABBORRTJÄRN - MÖRTENBERG Gnisterfallet ââââââââ â â Utredningsområde Föreslaget LIS-område Natur, landskap, friluftsliv Riksintresse för vägar enl. 3 kap. 8 MB Landskapsbildsskydd enl. 19 Naturvårdslagen Kulturmiljöprogrammet "Ditt Värmland" Forn- och kulturlämningar!(!( Sumpskog Fornlämning enl. FMIS Övrigt Ev. förorenad mark Kulturlämning enl. Skog och Historia Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 93 # Rekommenderad väg för farligt gods

135 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier ABBORRTJÄRN 94 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

136 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Slutsatser och rekommendaoner Ett ianspråktagande av aktuellt område bedöms kunna bidra till landsbygdsutveckling/tätortens Filipstads utveckling utan att strandskyddets syften motverkas. Fortsatt planering bedöms lämplig under förutsättning att: utbyggnad föregås av detaljplanering för hela området. ny bebyggelse anpassas till den befintliga miljön gällande placering, storlek och utformning. tillräckligt skyddsavstånd lämnas till kända kulturhistoriska miljöer och fornlämningar. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 95

137 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier YNGEN Persbergs skola Förutsäningar Aktuellt område ligger vid nordvästra delen av sjön Yngen, centralt i Persberg och i anslutning till befintlig infrastruktur (riksväg 26 och lokalgator). Marken ägs av kommunen. Närmaste tätort, vilken LIS-området har till syfte att förstärka, är i första hand Persberg och i andra hand Filipstads tätort som ligger cirka 5 km från Persberg (gång- cykelavstånd). Tidigare stod här en äldre skolbyggnad som förstördes i en brand år Ny skola uppfördes på platsen under 2013/2014. Möjlighet finns att byggnaden i framtiden kan konverteras för att inrymma annan verksamhet. Ett igenfyllt gruvhål finns registrerat i området, men i övrigt finns inga kända fornlämningar eller andra kulturlämningar i området. Yngen är av riksintresse för naturvård och är en av länets allra värdefullaste sjöar. Den kalkhaltiga berggrunden i omgivningarna medför högt och stabilt ph-värde och en buffertkapacitet som motstår surt nedfall. Sjön är dricksvattentäkt för Filipstad, Nykroppa och Persberg och utgör vattenskyddsområde. Yngen är klassad som ett nationellt särskilt värdefullt vatten ur fiskevårdssynpunkt med hänsyn till bland annat förekomsten av röding. Här finns även asp och storlom. Naturmiljön inom området utgörs av lövträdsvegetation i strandkanten med al och björk och en lövskogsdunge i områdets östra avgränsning. Därutöver enstaka planterade lövträd, bland annat lönn, och en björkallé längs med infarten. Björkallén omfattas av det generella biotopskyddet. Området är allemansrättsligt tillgängligt. Generellt strandskydd råder i området (där ej detaljplan gäller). Kommunalt vatten och avlopp finns utbyggt i närområdet. Analys Skolverksamhet alternativt nya bostäder på platsen bedöms lämpligt, för förbättrad service i Persberg. Landmiljön är redan kraftigt påverkad av skolverksamhet. En utveckling av området bedöms inte påverka förutsättningarna för djur- och växtlivet ytterligare. Anslutning till kommunalt vatten- och avlopp förutsätts med hänsyn till vattenkvaliteten i Yngen. Friluftslivet bedöms inte påverkas negativt. Områdets ytor för lek och rekreation bör på något sätt bibehållas inom området även om användningsområdet blir något annat än skola i framtiden. Området ligger mitt i Persberg och närområdet är bebyggd sedan tidigare. Kompletterande bebyggelse i anslutning till befintlig bedöms inte påverka landskapsbilden på något omfattande sätt. 96 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

138 âââââââââ â èè Skala 1:5 000 (A4) kullen Bäcka m gården Ängstugan Persberg Hög- Yngen 7. YNGEN - PERSBERG Vinternäset Utredningsområde Föreslaget LIS-område Natur, landskap, friluftsliv Riksintresse för vägar enl. 3 kap. 8 MB Riksintresse naturvård èèè èèèèè èèèèè!r Riksintresse kulturmiljövård Sumpskog Kulturmiljöprogrammet "Ditt Värmland" Vattenskyddsgräns Badplats Forn- och kulturlämningar!( Övrigt!! Fornlämning enl. FMIS Rekommenderad väg för farligt gods Kraftledning # Ev. förorenad mark Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 97

139 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier YNGEN 98 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

140 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Slutsatser och rekommendaoner Ett ianspråktagande av aktuellt område bedöms kunna bidra till landsbygdsutveckling/persbergs utveckling utan att strandskyddets syften motverkas. Området bedöms lämpligt för skolverksamhet alternativt ny bostadsbebyggelse. Fortsatt planering bedöms lämplig under förutsättning att: utbyggnad föregås av detaljplanering för hela området. ytor för lek och idrott kvarstår eller anordnas på annat lämpligt ställe. hänsyn tas till kända kulturhistoriska lämningar. området ansluts till kommunalt vatten och avlopp. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 99

141 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier YNGEN Vinternäset, Persberg Förutsäningar Aktuellt område ligger vid nordvästra delen av sjön Yngen, cirka 1 km väster om Persbergs tätort och cirka 6 km nordost om Filipstad centrum. Området nås via en infart från riksväg 26/63 (primär transportled för farligt gods). Närmsta busshållplats finns i Persberg (vid Rv 26/63). Marken ägs privat (Bergvik skog). Närmaste tätort, vilken LIS-området har till syfte att förstärka, är i första hand Persberg och i andra hand Filipstads tätort som ligger cirka 5 km från Persberg (gång- cykelavstånd). Området består av skogsmark som sluttar svagt ned mot vattnet. Ett par fritids- och permanentboenden finns i omgivningarna. Ett antal kulturhistoriska lämningar i form av gruvhål återfinns i området. Tätheten mellan lämningarna kan misstänka att ytterligare nu okända lämningar finns i och omkring området. Yngen är av riksintresse för naturvård och är en av länets allra värdefullaste sjöar. Den kalkhaltiga berggrunden i omgivningarna medför högt och stabilt ph-värde och en buffertkapacitet som motstår surt nedfall. Sjön är dricksvattentäkt för Filipstad, Nykroppa och Persberg och utgör vattenskyddsområde. Kring sjön växer kalkgynnade arter som till exempel orkidéer, vilka omfattas av fridlysning enligt artskyddsförordningen (förbudsbestämmelser, dispensplikt). Yngen är klassad som ett nationellt särskilt värdefullt vatten ur fiskevårdssynpunkt med hänsyn till bland annat förekomsten av röding. Här finns även asp och storlom. På land utgörs naturmiljön av blandskog i blockrik östsluttande terräng med tydlig kulturpåverkan i form av gruvhål och en stenmur. Dessa lämningar kan även ha värden för djur- och växtlivet. Stenmuren ligger i skogsmark och omfattas inte av det generella biotopskyddet. Området är allemansrättsligt tillgängligt (med undantag av privat tomtmark). Generellt strandskydd råder i området. Kommunalt vatten och avlopp finns inte utbyggt i närområdet. Analys Kompletterande bebyggelse i området bedöms kunna bidra positivt till landsbygdsutveckling/persbergs utveckling och till att stärka underlaget för service och näringar i Filipstad. Vid etablering krävs stor hänsyn till vattenkvaliteten i Yngen. Anslutning till kommunalt vatten- och avlopp är ett krav. För att bibehålla god buffringsförmåga i omgivande mark bör markytor närmast vattnet inte hårdgöras genom exempelvis anläggning av kajkanter, strandpromenader eller liknande. En naturinventering bör föregå en detaljplaneläggning för att närmare identifiera delområden med högre naturvärden. Friluftslivet bedöms inte påverkas negativt. Området är idag relativt otillgängligt på grund av terrängens lutning och blockighet. En större lättvandrad stig löper genom området, men leder till privat mark och inte vidare ut till omgivande marker. Ett par bostadshus finns i området, vilket gör landskapsbilden något mindre känslig för en tillkommande, kompletterande bebyggelse. 100 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

142 èè Skala 1:5 000 (A4) m Persberg Torvhyddan Ljungkullen Yngen 8. YNGEN - VINTERNÄSET ââââââââ â â Utredningsområde Vinternäset Föreslaget LIS-område Strandskydd èèè Natur, landskap, friluftsliv èèèèè èèèèè Riksintresse för vägar enl. 3 kap. 8 MB Forn- och kulturlämningar!( Riksintresse naturvård Sumpskog Ängs- och hagmarker Vattenskyddsgräns Fornlämning enl. FMIS heden Övrigt Rekommenderad väg för farligt gods Hög- # Ev. förorenad mark!! Kraftledning Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 101

143 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier YNGEN 102 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

144 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Slutsatser och rekommendaoner Ett ianspråktagande av aktuellt område bedöms kunna bidra till landsbygdsutveckling/persbergs utveckling utan att strandskyddets syften motverkas. Fortsatt planering bedöms lämplig under förutsättning att: utbyggnad föregås av detaljplanering. Enstaka kompletteringar bör dock kunna hanteras med lovgivning. särskild hänsyn och omsorg tas till kulturmiljön i området - behov av kulturmiljöanalys samt behov av samråd med kulturhistoriskoch byggnadsantikvarisk kompetens görs i samband med planering/bygglovsgivning. tillräckligt skyddsavstånd lämnas till befintlig kraftledning (möjligtvis kan den grävas ner). inventering/utredning sker gällande fridlysta arter. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 103

145 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier YNGEN Skösselviken, Persberg Förutsäningar Aktuellt område ligger vid norra delen av Yngen, cirka 3 kilometer från Persberg och cirka 9 kilometer från tätorten Filipstad. Området nås via en infart från riksväg 63 (primär transportled för farligt gods). Närmsta busshållplats finns längs riksväg 63 (Dunderbacken). Marken ägs privat (Bergvik skog). Närmaste tätort, vilken LIS-området har till syfte att förstärka, är i första hand Persberg och i andra hand Filipstads tätort. Området utgörs av ett kalhygge (avverkad produktionsskog) med blockig skogsmark som sluttar ned mot Yngen. Ett par permanent- och fritidsboenden finns i direkt anslutning i nordväst. Flera kulturhistoriska lämningar, exempelvis ett par gruvhål, finns i det gamla gruvområdet i utredningsområdets nordvästra del. Det finns också en bebyggelselämning och ett gruvhål registrerade i anslutning till de befintliga bostäderna. Yngen är av riksintresse för naturvård och är en av länets allra värdefullaste sjöar. Den kalkhaltiga berggrunden i omgivningarna medför högt och stabilt ph-värde och en buffertkapacitet som motstår surt nedfall. Sjön är dricksvattentäkt för Filipstad, Nykroppa och Persberg och utgör vattenskyddsområde. Yngen är klassad som ett nationellt särskilt värdefullt vatten ur fiskevårdssynpunkt med hänsyn till bland annat förekomsten av röding. Här finns även asp och storlom. Landmiljön utgörs till stora delar av avverkad tallskog i blockig terräng. Den kvarstående skogen i utredningsområdet västra delar består av granskog och blandskog närmast stranden och runt befintlig bebyggelse. I området finns inslag av sumpskog. Området är allemansrättsligt tillgängligt (med undantag av privat tomtmark). Utökat strandskydd upp till 300 meter råder i området. Kommunalt vatten och avlopp finns inte utbyggt i närområdet. Analys Kompletterande bebyggelse i området bedöms kunna bidra positivt till landsbygdsutveckling med underlag för service och näringsverksamheter i, dels Persberg, men även i tätorten Filipstad. Med hänsyn till sjön Yngens höga värden och att sjön har en så stor andel obebyggda stränder bedöms utpekande av nya bebyggelseområden i strandnära lägen vara känsliga runt sjön. Området ligger dock inte inom någon av de landmiljöer som omfattas av riksintresset och det ligger i nära anslutning till v 63. Vid etablering krävs stor hänsyn till vattenkvaliteten i Yngen. Anslutning till kommunalt vatten- och avlopp bör eftersträvas. För att bibehålla god buffringsförmåga i omgivande mark bör exploatering med hårdgörande av mark inte ske i för nära anslutning till vattenstranden. Den fria passagen bör vara väl tilltagen för att också minska störningspåverkan på djurlivet. Friluftslivet bedöms inte påverkas negativt. Tillgängligheten till strandområdena är fortsatt stor. 104 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

146 âââââââââ â èè Kolhusåsen Skala 1:5 000 (A4) m Starkfallet Yngen 9. YNGEN - SKÖSSELVIKEN Utredningsområde Föreslaget LIS-område Utökat strandskydd Natur, landskap, friluftsliv Riksintresse för vägar enl. 3 kap. 8 MB Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljövård Sumpskog èèè èèèèè èèèèè Forn- och kulturlämningar!( Övrigt Kulturmiljöprogrammet "Ditt Värmland" Vattenskyddsgräns Fornlämning enl. FMIS Rekommenderad väg för farligt gods Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 105

147 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier YNGEN 106 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

148 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Området har ett exponerat läge på höjden ovanför vattnet. Vid en utveckling av området med bebyggelse bör hänsyn tas till omgivningarna och naturmiljön på platsen, till exempel genom varsam placering av byggnader, skala och färgsättning, val av grundläggning och bevarande av vegetation. Slutsatser och rekommendaoner Ett ianspråktagande av aktuellt område bedöms kunna bidra till landsbygdsutveckling utan att strandskyddets syften motverkas. Fortsatt planering bedöms lämplig under förutsättning att: utbyggnad föregås av detaljplanering. en utveckling av området görs med hänsyn till hydrologin i befintliga sumpskogar/våtmarker och inte medför oavsiktlig dränering av dessa. den fria passagen tar hänsyn till buffringsförmåga och spridningsmöjligheter för djurlivet. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 107

149 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier ÖSTERSJÖN Nykropppa Förutsäningar Aktuellt område ligger i Nykroppa tätort, på nordöstra sidan av sjön Östersjön, cirka 13 kilometer sydost om tätorten Filipstad. Området nås från Kungsvägen i Nykroppa samhälle via riksväg 26. Flera busshållplatser finns längs Kungsvägen. Marken ägs av kommunen. Närmaste tätort, vilken LIS-området har till syfte att förstärka, är i första hand Nykroppa och i andra hand Filipstads tätort. Nykroppa var fram till början av 1970-talet en bruksort, dominerad av Nykroppa Järnverk vilket ingick i Uddeholmskoncernen. Näringslivet är numera mycket mer differentierat. I Nykroppa finns bland annat livsmedelsbutik (Konsum), grundskola (F-6) och Folkets Park. Dessutom finns ett rikt föreningsliv med ett antal idrottsföreningar. Nykroppa samhälle sträcker sig längs Östersjöns norra strand. Vattnet nås via villakvarterens vägar ner mot sjön. Klockaråsudden, Lundsudden och Vedgårdsudden utgör tydliga utstickare i sjön. På Vedgårdsudden södra del finns en kulturlämning, en hamnanläggning (RAÄ-nummer Kroppa 125:1). Vid Lundsudden, norr om Vedgårdsudden, finns ett mindre sammanhängande område med bostadshus, annars är stranden glest bebyggd. Området är värdefullt dels genom den mosaik av naturtyper som finns, med inslag av ovanliga djur och växter, dels genom att området har betydelse för rekreationen genom hembygdsgården och landskapsbilden i allmänhet. Hättälven hyser enligt kommunens naturinventering fina lövbiotoper samt en del kulturhistoriskt intressanta byggnader och lämningar från olika epoker. Naturmiljön utgörs i övrigt företrädesvis av skogsmark med relativt stark påverkan från vägar, bostäder, kraftledningar och båtanläggningar. Större ytor av sammanhängande skogsmark finns vid Sommarlund-Klockaråsudden och på Lundsudden. I övrigt utgörs skogen av lövskog uppkommen på ytor mellan bostäder och andra anläggningar mot stranden. Även ej hävdade gräsmarker ligger i vikarna. Området är allemansrättsligt tillgängligt, med undantag av privat tomtmark. Samhällets badblats ligger öster om Lundsudden. På Vedgårdsudden finns båtiläggningsplatser och båthus samt spontant uppkomna grillplatser som tyder på att platsen används för rekreation och samlingspunkt. En kanotled går i Östersjön förbi samhället. Generellt strandskydd råder i området (där ej detaljplan gäller). Kommunalt vatten och avlopp finns utbyggt i närområdet. Analys Närheten till sjön och det vattennära läget är en idag relativt outnyttjad kvalité i Nykroppa. Kompletterande bebyggelse i området bedöms kunna bidra positivt till landsbygdsutveckling och bidra på ett positivt sätt till underlaget för service och näringsverksamheter i dels Nykroppa, men även i tätorten Filipstad. Området bedöms delvis hysa höga naturvärden varför det vid en utveckling av strandområdet bör det finnas en plan för att bibehålla ekologiska funktioner spridningsvägar, föryngrings- och födosöksmiljöer. 108 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

150 â â â Skala 1: (A4) Klockaråsen viken Pusta m Skogåsen Lunds- Sommarlund Klockaråsudden Nykroppa â â â â â â â â â â!r â â â â â â â â â â â â â Lillön Lundsudden â â â â â â â â Tallön â â â â â â â â Storön Östersjön â â â â â â â â â â â â â â â â â Strand Vedgårdsudden Bernsnäs â â â â â â â â â â â â â â â â â â â 10. ÖSTERSJÖN - NYKROPPA Bredviksudden Jättasön ââââââââ â â Utredningsområde Föreslaget LIS-område â â â â â â â Natur, landskap, friluftsliv â â â!r Riksintresse för järnvägar enl. 3 kap 8 MB Sumpskog Forn- och kulturlämningar Övrigt Fornlämning enl. FMIS Kulturmiljöprogrammet Markradonrisk "Ditt Värmland"!! Kanotled Kraftledning Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 109 # Ev. förorenad mark Badplats!(

151 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier ÖSTERSJÖN 110 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

152 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier En utveckling av området bedöms kunna medföra förbättringar för friluftsliv och närrekreation. Strandområdet är idag uppsplittrat av bostäder och vägar och kan inte bedömas vara lättillgängligt. Genom utveckling av strandremsan skulle ett sammanhängande gång- och cykelstråk kunna anordnas. Områden som redan idag fungerar som mötesplatser eller utflyktsmål kan ställas i ordning och öka möjligheterna till strandnära rekreation. Ilandstigningsplatser kan anordnas för kanotister. Landskapet bedöms delvis påverkat. Skogen är till stora delar redan avverkad/starkt urglesad vilket innebär att påverkan inte bedöms bli omfattande. Slutsatser och rekommendaoner Ett ianspråktagande av aktuellt område bedöms kunna bidra till landsbygdsutveckling/nykroppas utveckling utan att strandskyddets syften motverkas. Fortsatt planering bedöms lämplig under förutsättning att: en strategi för området, till exempel i form av en fördjupning av översiktsplanen eller ett program, bör föregå fortsatt planering/ lovgivning. Därutöver kan utbyggnad behöva föregås av detaljplanering. Enstaka kompletteringar bör dock kunna hanteras med lovgivning. ny bebyggelse anpassas till den befintliga miljön gällande placering, storlek och utformning. Vedgårdsudden hålls fortsatt tillgänglig för allmänheten då den är en viktig rekreationsplats för boende och besökare. Den bör också ges ett hänsynsavstånd. Tillräckligt skyddsavstånd ska även lämnas till den kulturhistoriska lämningen. inventering/utredning sker gällande skyddade arter. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 111

153 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier DJUPRÄMMEN Djuprämmen Förutsäningar Aktuellt område ligger vid vid Djuprämmens södra strand, cirka 9 kilometer norr om Lesjöfors och 45 km från Filipstads tätort. Området nås via en infart från riksväg 26/245 (primär transportled för farligt gods). Närmsta busshållplats finns i Lesjöfors. Marken ägs av kommunen, dels privat. Närmaste tätort, vilken LIS-området har till syfte att förstärka, är i första hand Lesjöfors och i andra hand Filipstads tätort. Området består till största del av skogsmark och är sedan tidigare bebyggt med omkring ett tjugotal fritidshus (som delvis bebos permanent). Det finns också en barnkoloni/ sommarkollo ute på udden. Inga kända fornlämningar eller andra kulturlämningar finns i området. I områdets centrala delar utgörs naturmiljön av lövskog, huvudsakligen yngre björk, på det som tidigare varit odlingsmark. På den östra stranden domineras skogen av tallskog med inslag av mindre ytor sumplövskog. Stranden är stenig och tydligt präglad av vattenregleringen i sjön. Området är allemansrättsligt tillgängligt (med undantag av privat tomtmark). I väster finns en sjösättningsplats för båtar. Generellt strandskydd råder i området. Kommunalt vatten och avlopp finns inte utbyggt i närområdet. Analys Området har ett attraktivt läge och bedöms vara lämpligt för komplettering med tomtmark för boende, som i sin tur kan bidra till serviceunderlaget i Lesjöfors. En utveckling av området bedöms inte medföra några stora konsekvenser för djur- och växtlivet. En naturvärdesbedömning bör dock föregå bebyggelse med mer än enstaka hus. Friluftslivet bedöms inte påverkas negativt av ytterligare bebyggelse i området. Stråk från vägen ner mot stranden bör tillskapas i samband med bebyggelse. Kompletterande bebyggelse bedöms inte påverka landskapsbilden på något omfattande sätt. Eftersom anslutning till kommunalt vatten och avlopp sannolikt inte är aktuellt på platsen ska annan typ av godkänd lösning anordnas. Om möjligt bör det utredas om gemensam lösning kan komma till stånd där även befintliga boende inkluderas. 112 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

154 âââââââââ â Skala 1:5 000 (A4) m Djuprämmen Enmossen 11. DJUPRÄMMEN Utredningsområde LIS-område Natur, landskap, friluftsliv â â â Sumpskog Kanotled Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 113

155 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier DJUPRÄMMEN 114 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

156 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Slutsatser och rekommendaoner Ett ianspråktagande av aktuellt område bedöms kunna bidra till landsbygdsutveckling utan att strandskyddets syften motverkas. Fortsatt planering bedöms lämplig under förutsättning att: utbyggnad föregås av detaljplanering. Enstaka kompletteringar bör dock kunna hanteras med lovgivning. en utveckling av området görs med hänsyn till hydrologin i befintliga sumpskogar/våtmarker och inte medför oavsiktlig dränering av dessa. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 115

157 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier NÄSRÄMMEN Rämmen Förutsäningar Aktuellt område omfattar del av byn Rämmen, udden vid sjön Näsrämmens norra strand (Näset), som ligger cirka 10 kilometer norr om Lesjöfors och 45 km norr om Filipstad. Området nås från väg 245 via en infart från riksväg 26. Närmsta hållplats för kollektivtrafik finns i Lesjöfors (utmed riksväg 26). Marken ägs privat (Bergvik skog). Närmaste tätort, vilken LIS-området har till syfte att förstärka, är i första hand Lesjöfors och i andra hand Filipstads tätort. I området har människor verkat inom järnhantering och skogsnäring sedan slutat av 1600-talet. Järnhanteringen upphörde 1896 och Rämens Bruk har ett stort kulturhistoriskt värde och utgörs av riksintresse för kulturmiljövården (hytta, bruksherrgård, smedja med mera, äldre odlingslandskap till 1850-tal). Kringområdet består till stor del av skogsmark och sjöar. I delområdet finns ett tjugotal bostadshus (delvis permanentboenden) samt en bygdegård, uppförd under 1960-talet och byns gemensamma samlingsplats. Här finns också en vackert belägen kyrka från 1700-talet (korskyrka i trä, spånklädd och rödmålad med tak av skiffer), senast renoverad Inga kända fornlämningar eller andra kulturlämningar finns i Näset. En mindre ö sydost om kyrkan - Likön - utgörs dock av en kulturhistorisk lämning (RAÄ Rämmen 23:1). Ön har tidigare använts för sommargravar. Området ingår delvis i kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland. Skogen som kantar området utgörs till största del av barrskog. På skogsholmarna finns dock en del äldre grova tallar och strandskogsridåerna består av bland annat klibbal och björk. Delar av befintlig skog i anslutning till befintliga bostäder (på Näsets västra sida) är nyligen avverkad/ kraftigt gallrad. Kvar står enstaka björkar. Området består inte av några (kända) värdefulla, eller enligt lag, skyddade naturområden eller objekt. Området är allemansrättsligt tillgängligt (med undantag av privat tomtmark). I närområdet återfinns Rämsbergsleden (5 kilometer) och Granbergsleden (8 kilometer) vilka bjuder på historisk vandring i omgivningarna. Längs vandringslederna finns ett flertal utsiktsplatser med milslånga vyer över sjöar, skog och berg. Besöksguide kan erbjudas för grupper. Generellt strandskydd råder i området. Kommunalt vatten och avlopp finns inte utbyggt i närområdet. Analys Området har ett attraktivt läge och bedöms vara lämpligt för komplettering med tomtmark för boende, som i sin tur kan bidra till serviceunderlaget i Lesjöfors. En utveckling av området med kompletterande bebyggelse i anslutning till den befintliga bedöms inte medföra några stora konsekvenser för djur- och växtlivet i området. En naturvärdesbedömning bör dock föregå bebyggelse med mer än enstaka hus. Friluftslivet bedöms inte påverkas negativt av en kompletterande bebyggelse i området. 116 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

158 âââââââââ â Skala 1:5 000 (A4) m Näset Rämsnäs Sundsbron Lastbåtudden Frihem Näsön 12. NÄSRÄMMEN - FRIHEM Utredningsområde Rämmens herrgård Föreslaget LIS-område Natur, Granön landskap, friluftsliv Klosterön Tallön Riksintresse kulturmiljövård Sumpskog Kulturmiljöprogrammet "Ditt Värmland" Nyckelbiotoper Storön Gården Forn- och kulturlämningar!( Fornlämning enl. FMIS Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 117

159 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier NÄSRÄMMEN 118 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

160 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Området är sedan tidigare bebyggt och kompletterande bebyggelse i anslutning till den befintliga bedöms inte påverka landskapsbilden negativt. Det är dock viktigt att nya byggnader anpassas till befintlig omgivning gällande skala, form och färgsättning samt placering. Slutsatser och rekommendaoner Kompletterande bebyggelse på udden, öster om befintliga bostäder, samt enstaka kompletterande byggnader norr om genomfartsvägen bedöms vara lämpligt. Ett ianspråktagande av aktuellt område bedöms kunna bidra till landsbygdsutveckling utan att strandskyddets syften motverkas. Fortsatt planering bedöms lämplig under förutsättning att: utbyggnad föregås av detaljplanering för hela området. Enstaka kompletteringar bör dock kunna hanteras med lovgivning. ny bebyggelse anpassas till den befintliga miljön gällande placering, storlek och utformning. en utveckling av området görs med hänsyn till hydrologin i befintliga sumpskogar/våtmarker och inte oavsiktligt medför dränering av dessa. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 119

161 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Riksintresse Områden som är av nationell betydelse för olika samhällsintressen, som har naturvärden eller kulturvärden som är så ovanliga att de gör områdena viktiga för hela landet, kan pekas ut som områden av riksintresse enligt 3:e och 4:e kapitlet i miljöbalken. Det kan exempelvis vara jord- och skogsbruk, rennäring och yrkesfiske, råvaruutvinning, energiutvinning, vattenförsörjning, natur- och kulturmiljövård samt friluftsliv. Områden som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada deras värden eller möjligheterna att använda dem för avsett ändamål. Riksintressen enligt 3:e kapitlet miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande, utvinning, tillkomst, utnyttjande eller som kan motverka eller skada deras värden. Riksintressen enligt 4:e kapitlet miljöbalken regleras geografiskt genom särskilt utpekade områden direkt i lagtexten. Riksintressen för friluftslivet Områden utpekade som riksintresse för friluftslivet är sådana som anses ha så stora friluftsvärden, på grund av natur- och kulturkvalitéer och tillgänglighet, att de är eller kan bli attraktiva för en stor mängd besökare. Med friluftsliv avses i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelser, fysisk aktivitet och avkoppling. Urvalet av områden ska också representera Sveriges många olika landskapstyper. Områden med riksintresse för det rörliga friluftslivet och turism (4: kapitlet 2 miljöbalken) är ett antal områden som på grund av dess natur- och kulturvärden är specifikt utpekade, och vars intressen särskilt ska beaktas vid bedömning av exploatering eller andra ingrepp i miljön. 3.7 FRILUFTSLIV, REKREATION OCH TURISM Riksintressen för frilusliv Det förekommer inga områden med riksintresse för friluftsliv eller för rörligt friluftsliv och turism i Filipstads kommun. I en pågående översyn av riksintresseområden för friluftsliv (3:e kapitlet 6 miljöbalken) finns dock Brattforsheden och Svartälven utpekade av länsstyrelsen som förslag för nya riksintresseområden. Braorsheden Naturreservatet Brattforsheden inrymmer fyra delområden med högre naturvärden: Geijersdalsmossen, Brattfors brandfält, Kittelfältet och Lungälven, samt ett kulturreservat, Krigsflygfält 16. I områdets finns sammanlagt cirka 75 km vandringsleder och naturstigar med ett antal inrättade rastplatser och övriga kringanordningar, samt möjlighet till bad. Området har en varierande natur med dödisgropar, åsar, raviner, dyner och meandrande vattendrag. Svartälven Älven är 125 km lång och flyter genom östra Värmland mellan Dalarna och Västmanland. Stora områden kring älven är vildmarksbetonade med ytterst lite bebyggelse. I anlutning till älven pågår bildande av ett flertal våtmarksoch skogsreservat. Älven ger upphov till friluftslivsutövande och besöks i dagsläget av en betydande mängd kanotturister. Svartälven har stor potential för friluftsliv där avskildhet, tysthet och vildmark söks Områden vikga för friluslivet För en attraktiv livsmiljö är möjligheterna till naturnära rekreation en central del. I Filipstads kommun finns mycket goda möjligheter till friluftsliv, rekreation och sportutövande och tillgången till rekreation och friluftsliv är en av kommunens främre styrkor. Rika naturtillgångar och ett aktivt handhavande av fritidsanläggningar och rekreationsområden har resulterat i att kommunen utsetts till en av Sveriges bästa friluftskommuner år 2013 (placering 9), och därmed bästa Värmländska kommun. I samband med framtagandet av kommunens vindbruksplan har tre områden pekats ut som utredningsområden för friluftsliv och anses för dess friluftslivsvärden ej lämpliga för vindkraftsetableringar. Områdena ligger mellan Filipstads tätort och Nykroppa, öster om Långban från väg 26 och söder om Lesjöfors vid Dalkarssjön och är utpekade utifrån befintliga naturvärden och tillgänglighet. 120 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

162 Malung kommun Vansbro kommun Översikstplan (ÖP) ÖP 15 Filipstads kommun, Värmlands län TURISM OCH FRILUFTSLIV Badplats Campingplats Sevärdhet Slalombacke 26 Djuprämmen Ludvika kommun Ishall Ridanläggning Simhall Övriga idrottsanläggningar av intresse Vandringsled Kommunens utredningsområden för friluftsliv Föreslagna riksintresseområden för friluftsliv MB 3 kap Brattforsheden Svartälven Hagfors kommun Bosjön Näsrämmen 2 Lesjöfors Dalkarssjön 26 Stensjön Nordmark Långban Långban Hällefors kommun Stora Horssjön Persberg 63 Saxen Lersjön Kalhyttans friluftsanläggning Filipstad Yngen Lungen 1 63 Färnsjön Alstern Brattfors Motorsport Skala 1: (A4) Karlstad kommun Daglösen 26 Östersjön Nykroppa 0 2, Km Storfors kommun Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 121

163 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Fridsanläggningar och arenor Följande arenor och fritidsanläggningar (med särskilt intresse) finns i Filipstads kommun: Kalhyttans sport- och fritidsanläggning. Anläggning för bland annat längdskidåkning, mountainbike och orientering, samt anslutande slalombacke (Dammshöjden) och vandringsleder. Spångbergshallen. Idrottsanläggnig med simhall, idrottshall och bowlinghall. Wasahallen (ishall) och bandybanan Skogsryd i Filipstads tätort. Brattforsheden. Tre sammanhängande naturreservat med sammanlagt 25 km vandringsleder. Ridanläggning Stensta Gård. Saxå golfbana. 18 håls golfbana vid sjön Saxen. Flottuvebanan. Motorstadion för motorcross. Idrotts-/fotbollsanläggningar i Filipstad, Lesjöfors, Nykroppa och Nordmark Området kring Älvsjöhyttan. Upprustning av vandringsleder har nyligen genomförts till Igelhöjden och Lövåsen/Torrakberget som båda ligger i närheten av Älvsjöhyttan. Här finns även en hästjärnväg som byggts upp igen och utgör en unik attraktion. Turism Turismnäringen är en nationellt och regionalt växande sektor som vid sidan av traditionella näringar träder fram som allt mer betydelsefull. Besöksnäringen bygger på platsunika egenskaper och ger möjligheter att skapa utveckling och arbetstillfällen. Från det rika arvet av bergshantering och gruvdrift finns ett flertal platser i kommunen med uppbyggda turismverksamheter. Det är kulturhistoriska miljöer från gruvsamhällena med herrgårdar, brukssamhällen, gruvor, hyttor och övriga industrihistoriska sevärdheter. Några av besöksmålen är: Långbans gruvby Lesjöfors museum Hennickehammars herrgård Hornkullens silvergruva Brattfors hytta Nordmarks gruvmuseum Gåsborns socken (bergmansgårdar och hyttor) Storbrohyttan i Munkeberg 122 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

164 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Kalhyttan är ett friluftsområde i anslutning till Filipstads tätort som med anläggandet av konstsnöanläggning vuxit fram till ett resmål för långväga besökare. Inom området finns en arena för längdskidåkning, mountainbike, orientering, anslutande slalombacke, vandringsleder och boendemöjligheter. I kommunen finns flera system av långsträckta sjöar, älvar och kanaler som förr användes för transport av järn. Dessa är nu en resurs för kanot- och båtturismen. Bland farvattnen kan nämnas Bergslagskanalen, ett 64 km långt system av sjöar, älvar och kanaler mellan Filipstad och Karlskoga, och Svartälven som sträcker sig genom norra delen av kommunen. Det finns i dagsläget ett antal företag i kommunen som erbjuder service i form av uthyrning, transport, boende och mat etc. i anknytning till lederna Kommunens ställningstagande Strategi för föreslagna riksintresseområden Vid framtida planering i anslutningen till Brattforsheden och Svartälven bör områdenas värden för friluftsliv och turism tas i särskilt beaktande i avseende prioriteringar och lokalisering av fysiska strukturer. Vid detaljplanering i och i närhet till riksintresseområdena krävs en analys som visar planens påverkan på riksintresset. Strategi för områden vikga för frilusliv och turism Filipstads kommun ska fortsatt verka för bra möjligheter till friluftsliv, rekreation och sportutövande, bland annat genom att fortsatt värna om de områden, anläggningar och föreningar som finns idag. I den fysiska planeringen bör intressen som är viktiga för friluftslivet därmed särskilt lyftas och prioriteras mot konkurrerande intressen. I de fall där ytterligare åtgärder skulle stärka ett område eller en anläggning bör kommunen skapa planberedskap för åtgärder som kan stärka attraktionskraften. Detta är bland annat aktuellt för Kalhyttanområdet där utbud av till exempel viss handel och möjlighet till restauranger skulle kunna stärka anläggningen. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 123

165 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier 3.8 KOMMUNIKATIONER Det övergripande transportpolitiska målet som riksdagen har utarbetat innebär att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet och härigenom bidra till en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling (prop 2008/09:93). Det övergripande målet preciseras enligt följande delmål: ett tillgängligt, tryggt och bekvämt transportsystem en hög transportkvalitet ett jämställt transportsystem ett transportsystem där tillgängligheten förbättras såväl inom regionen som mellan regioner ett handikappvänligt transportsystem, användbart för personer med funktionsnedsättning ett säkert transportsystem där barns möjligheter att själva nyttja systemet och vistas i trafikmiljöer ökar en förbättring av förutsättningarna att kunna välja kollektivtrafik, gång och cykel en tydlig minskning av antalet omkomna och allvarligt skadade till en god miljö Vägtransportplaner Naonell vägtransportplan Regeringen fastställde i april 2014 nationell trafikövergripande plan för transportssystemet vilken ersätter transportplanen I gällande transportplan namnges under perioden prioriterade investeringsåtgärder. Av dessa berör vissa åtgärder hela landet, till exempel generell drift och underhåll av väg och järnväg. Filipstads kommun berörs i övrigt av upprustning med införande av fjärrblockering, nya mötesplatser, hastighetsanpassning, kraftförsörjning och spårbyte för Bergslagsbanan mellan Ställdalen och Kil. Detta arbete var även prioriterad under föregående period och är därmed påbörjat. Regional transportplan I Värmland ansvarar Region Värmland för upprättande av trafikslagsövergripande länsplan för regional transportinfrastruktur (Länsplan för regional transportinfrastruktur i Värmland , Region Värmland, ). Planen slår fast att det ska vara enkelt att resa inom regionen. Hela Värmland ska vara tillgängligt för alla vilket bland annat uppnås genom bra pendlingsmöjligheter. Det ska det vara lätt att transportera varor på väg, med tåg, på båt och flyg för att möta kundernas behov i Sverige och utomlands. Det är också viktigt att företagskunder och turister kan ta sig till Värmland, och att det finns en god bredbandstäckning i hela regionen. Region Värmland har som ansvarig för planen gjort en fördelning av medlen mellan olika åtgärdskategorier, bland annat vägobjekt och hållbart transportsystem. Planens huvudfokus i satsade medel ligger i första hand på vägprojekt och sedan cykelåtgärder och kollektivtrafik. 124 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

166 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier De objekt som framför allt berör Filipstads kommun är: Väg 63. Tillsammans med de nationella vägarna E18 och E45 utgör riksväg 61, 62 och 63 de viktigaste pendlingsstråken inom länet. Den huvudsakliga trafikökningen i Filipstads kommun bedöms ske efter riksväg 63 (från Karlstad och vidare österut mot Hällefors). För detta stråk avsätts totalt 144,6 miljoner för åren Här ingår bland annat pengar för genomfart Filipstad del 2 (väg 26 - Åsenleden/Kärleksvägen). Hållbart transportsystem - kollektivtrafik. I länsplanen avsätts 94,4 miljoner kronor till statlig medfinansiering till kommunala kollektivtrafikåtgärder i länet (exklusive åtgärder för Karlstad C och Fryksdalsbanan). Vilka som kan ansöka om medel till kollektivtrafikåtgärder regleras i trafikförsörjningsprogrammet. EU-medel kan också tillkomma. Hållbart transportsystem cykeltrafik. I länsplanen avsätts 72 miljoner kronor, varav upp till 70 procent kan användas som statlig medfinansiering till kommunal infrastruktur, 20 procent till statlig infrastruktur och 10 procent för att utveckla cykelstråk för turism och rekreation. Kommuner och eventuella andra intressenter ska vara beredda på att medfinansiera cykelåtgärder av betydelse för dem även om det ligger utanför det kommunala vägnätet. Marknadsanpassningar, utredningar och åtgärdsvalstudier. I länsplanen avsätts 48 miljoner kronor för ändringar som uppkommer under planeringsperioden. Medel för detta kan bland annat användas till nya angelägna behov som uppstår i transportsystemet, nya samfinansieringsobjekt, åtgärdsvalsstudier och andra utredningar av betydelse för att få en bättre kunskap och handlingsberedskap. Kriteriet för att ett objekt ska finansieras via denna åtgärdsgrupp är att det bidrar till regional tillväxt. Enskilda vägar. Enskilda vägar är såväl i Värmland som i Sverige den mest omfattande vägtypen både i antal och längd. I Värmland finns 508 mil enskild väg med statsbidrag (via den nationella planen) för drift och underhåll. Statsbidraget uppgår årligen till drygt 70 miljoner kronor. Ytterligare finansiering via länsplanen för utveckling av enskilda vägar är möjlig. Trafikverket och Region Värmland ska upprätta en plan för utveckling av enskilda vägar. För att uppnå mesta möjliga nytta för medlen bör en samordning mellan anslagen och åtgärderna ske. Region Värmland avsätter 24 miljoner kronor för utveckling av enskilda vägar. För mer information om de enskilda projekten (till exempel sträckan Tullen- Brattfors) hänvisas till länsplanen med tillhörande utredningar och beslutsunderlag, Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 125

167 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Riksintresse Områden som är av nationell betydelse för olika samhällsintressen, som har naturvärden eller kulturvärden som är så ovanliga att de gör områdena viktiga för hela landet, kan pekas ut som områden av riksintresse enligt 3:e och 4:e kapitlet i miljöbalken. Det kan exempelvis vara jord- och skogsbruk, rennäring och yrkesfiske, råvaruutvinning, energiutvinning, vattenförsörjning, natur- och kulturmiljövård samt friluftsliv. Områden som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada deras värden eller möjligheterna att använda dem för avsett ändamål. Riksintressen enligt 3:e kapitlet miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande, utvinning, tillkomst, utnyttjande eller som kan motverka eller skada deras värden. Riksintressen enligt 4:e kapitlet miljöbalken regleras geografiskt genom särskilt utpekade områden direkt i lagtexten Riksintressen för kommunikaoner Trafikverket är den myndighet som pekar ut riksintressen för kommunikationer. De mark- och vattenområden som berörs (väg, järnväg, hamn, terminal etc.) ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar tillkomsten av eller utnyttjandet av anläggningen enligt 3:e kapitlet 8 miljöbalken. I Filipstads kommun omfattas riksväg 63 och 26 samt järnvägen Bergslagsbanan av riksintresse för kommunikationer. Runt kommunikationsanläggningarna finns ett influensområde, inom vilket åtgärder (exempelvis ny bebyggelse) kan påverka eller påverkas av kommunikationsanläggningens funktion. Influensområdets fysiska utbredning varierar beroende på den geografiska platsen samt vilken typ av åtgärd som ska vidtas. Influensområdets avstånd avgörs därmed i varje enskilt fall Vägnät Det är av största vikt med fungerande inomkommunala kommunikationer samt effektiva förbindelser med det regionala och nationella transportsystemet. Ryggraden i kommunens vägnät utgörs av riksvägarna 63 och 26 som förbinder kommunen med angränsande regionala centra (Karlstad, Örebro och Borlänge/Falun). De insatspunkter som är framtagna i den regionala transportinfrastrukturplanen för riksväg 63 ser kommunen positivt på då vägstråken är av betydande vikt för bland annat pendling och godstransporter. Väg 246 och väg 245 är primära länsvägar. Väg 246 förbinder Filipstads tätort med Hagfors och väg 245 korsar kommunen mellan Uddeholm (Hagfors) och Ludvika. Det finns därutöver ett stort antal enskilda vägar i kommunen och ett rikligt skogsbilvägnät. De enskilda vägarna sköts vanligtvis av vägsamfälligheter. I Filipstads tätort finns idag relativt gott om parkeringsplatser både i anslutning till centrum och vid större målpunkter. Dessutom finns många mindre allmänna parkeringar utspridda i kommunen. Översyn av parkeringssituationen sker kontinuerligt Järnvägsnät Kommunen genomkorsas i väst-östlig riktning av Bergslagsbanan (Gävle - Kil) i kommunens södra del samt av Inlandsbanan i nord-sydlig riktning. Inlandsbanan och Bergslagsbanan används främst för godstrafik. Norra delen av Inlandsbanan (Persberg Mora) är på grund av dess skick i dagsläget inte i bruk. Bergslagsbanan är av nationell betydelse och ingår i det utpekade strategiska godsnätet och av riksintresse för kommunikationer. Järnvägen är elektrifierad sträckan Kil - Falun. Sedan sträckan Nykroppa - Kristinehamn elektrifierades 2012 går här persontrafik. Mellan Persberg och Filipstad är järnvägen inte elektrifierad. Filipstads kommun delar de ståndpunkter som kommit fram i vägtransportplanerna och ser positivt på de förslagna åtgärderna. Ytterligare upprustningar av befintligt järnvägsnät är önskvärt, vilket skulle bidra till att persontrafiken på järnväg kan utvecklas och ge möjlighet till snabba, miljövänliga och säkra resor. 126 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

168 Malung kommun Vansbro kommun Översikstplan (ÖP) ÖP 15 Filipstads kommun, Värmlands län Ludvika kommun KOMMUNIKATIONER Riksintresse vägar enl. 3 kap. 8 MB Riksintresse järnvägar enl. 3 kap. 8 MB 26 Djuprämmen 245 Hagfors kommun Bosjön Näsrämmen Lesjöfors Dalkarssjön 26 Stensjön 246 Nordmark Inlandsbanan Långban Hällefors kommun 246 Stora Horssjön Persberg 63 Saxen Lersjön Filipstad Yngen Lungen Alstern Brattfors 63 Färnsjön Bergslagsbanan Skala 1: (A4) Karlstad kommun Daglösen 26 Östersjön Nykroppa 0 2, Km Storfors kommun Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 127

169 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Godstransporter I kommunen finns ett antal större aktörer inom livsmedelsindustrin, tillverkningsindustrin och gruvnäringen som är beroende av välfungerande godstransporter. Godstrafiken sker dels på väg, främst väg 63 och 26, samt på järnväg. De befintliga godstransporterna på järnväg från Filipstad och Persberg har stor betydelse för industrin och är en nyckelfaktor för utvecklingspotentialen för fler verksamheter. Sträckorna mellan Filipstad och Nykroppa respektive Persberg och Filipstads tätort mot Nykroppa är i dagsläget inte elektrifierada, vilket ger dyrare och mer miljöbelastande transporter. Utveckling av dessa sträckor skulle höja kapaciteten och attraktiviteten och leda till effektivare, billigare och miljövänligare godstransporter samt skapa förutsättningar för persontrafik mellan Filipstad och Kristinehamn Kollekvtrafik Kollektivtrafiken i kommunen består (med undantag av järnväg mellan Nykroppa - Kristinehamn) av tre busslinjer som trafikeras av Värmlandstrafik. Linjerna går mellan Karlstad Kristinehamn via Filipstad (linje 400), samt mellan Filipstad Hällefors (linje 407), respektive Filipstad - Lesjöfors (linje 408). Värmlandstrafik erbjuder även kompletteringstrafik på glesbygden där det inte går regelbundna linjer. Bussterminalen i Filipstads tätort uppfördes 2011 och erbjuder förbättrad service och ökade möjligheter till byte mellan olika transportslag Flyg Närmsta allmänna flygplats ligger i Karlstad ( med avgångar till Arlanda och linjer till ett antal europeiska destinationer. Värmlandstrafik kör en anropsstyrd tur mellan Karlstad centrum och Karlstad flygplats. Inga kollektiva förbindeler finns direkt till Filipstad vilket på sikt vore en fördel för kommunen. I Karlstad kommun, på gränsen till Filipstads kommun mot Brattfors, ligger Brattforshedens flygfält, ett före detta krigsflygfält. En mindre del av den ursprungliga fältytan används idag för privatflyg under namnet Brattforshedens flygplats. Busslinjekarta (källa: Värmlandstrafik) Gång- och cykeltrafik Förflyttningar som sker med cykel och till fots är ett prioriterat område från nationellt håll och i planeringen är det därför alltid viktigt att beakta frågor kring gång- och cykelvägar, kollektivtrafik, pendelparkeringar och möjlighet till bilpooler. I det underlag till regional cykelplan som finns för Värmland (Länsplan för regional transportinfrastruktur i Värmland ) lyfts möjligheterna att öka vardagscyklingen, så som cykling för arbetspendling, till skolor samt till serviceinrättningar. Tydligare skyltning och information, samt attraktiva och säkra cykelparkeringar i bytespunkter är insatser som stärker kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik ( hela-resan-perspektiv ) och höjer cykeln som ett attraktivt transportalternativ. Ett system av lånecyklar vid resecentra och större bytespunkter kan vara en åtgärd som ytterligare stärker kopplingen mellan kollektivtrafik och cykel. 128 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

170 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier De gång-och cykelvägar som finns i kommunen är i dagsläget koncentrerade inom Filipstads tätort. Det befintliga gång- och cykelnätet har en del brister och har behov av viss upprustning och utbyggnad, vilket görs kontinuerligt år för år. Det är inom tätorter och mellan tätorter, 5-7 km från varandra, som ökningspotentialen för cykelresor anses vara störst. På längre distanser finns potential för att utveckla fritids- och motionscykling samt cykelturism. Cykelpendling mellan tätorterna i kommunen har potential att utvecklas. Persberg, Brattfors och Nykroppa ligger med potentiellt cykelavstånd (cirka 7-15 km) från Filipstads tätort. Cykelbanor och/eller cykelfrämjande åtgärder på nämnda sträckor kan underlätta nyttjandet av cykel/främja attraktiviteten i turismsammanhang. Med kommunal medfinansiering kan regionala medel (med nationell medfinansiering) sökas för utveckling av cykelinfrastruktur Kommunens ställningstagande Strategi för riksintressen för komunikaoner, väg- och järnvägsnät Filipstads kommun ser positivt på utpekade riksintresen för kommunikationer eftersom de är mycket viktiga kommunikationsstråk för kommunen. Kommunen kommer fortsatt verka för de nämnda/prioriterade stråken gällnade både underhåll och utveckling. Strategi för kollekvtrafik Filipstads kommun ska fortsatt verka för bra pendlingsalternativ med buss, men också utveckling av järnvägen för persontrafik. Filipstads kommuns mål är att tillkommande bebyggelse i första hand lokaliseras där befintlig infrastruktur och etablerade sociala strukturer finns, vilket företrädesvis är i eller i direkt anslutning till kommunens befintliga tätorter (Filipstad, Brattfors, Nykroppa, Persberg, Nordmark och Lesjöfors) eller längs kommunikationsstråken mellan Filipstad, tätorterna, i attraktiva områden där landsbygdsutveckling kan ske samt i kopplingen mellan grannkommunernas tätorter. För att möjliggöra att människor kan bo i de mindre tätorterna, eller kunna arbeta på annan ort, behövs en fungerande kollektivtrafik. Som arbetsort är Filipstad beroende av goda förbindelser till angränsande orter. Turtätheten, till främst Karlstad, Kristinehamn och Karlskoga, har ökat de senaste åren. Ur planeringssynpunkt bör denna trend stimuleras ytterligare, bland annat med ytterligare turtäthet och antal knutpunkter. Kollektivtrafik på väg 63 mot Karlstad, men även i östlig riktning mot Hällefors och Kopparberg, på väg 26 mot Kristinehamn och Karlskoga, men även norrut, samt på väg 246 mot Hagfors medför till exempel att bussresenärer inte först måste bege sig till Karlstad för att komma vidare till närliggande kommuner. Detta är även viktigt för en gynnsam utveckling av hela Värmland och kringliggande regioner. Strategi för kollekvtrafik Kommunen ska fortsättningsvis arbeta för att gång- och cykelnätet förstärks i viktiga stråk, inom tätorten Filipstad, men också mellan närliggande tätorter och kollektivförbindelser så som busshållplatser ( hela-resan-perspektivet ). Att identifiera och koppla ihop stråk i så kallade missing links (kortare sträckor där gång- och cykelväg saknas) ska prioriteras. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 129

171 Malung kommun Vansbro kommun Översikstplan (ÖP) ÖP 15 Filipstads kommun, Värmlands län TEKNISK INFRASTRUKTUR Ludvika kommun Riksintresse vindkraft enl. 3 kap. 8 MB Lämpliga områden för vindbruk, enl. ÖP för vindbruk Kraftledning, regionalt!! och lokalt nät # VA - anläggning 26 #* Återvinningscentral (Långskogen) Djuprämmen Hagfors kommun Bosjön Näsrämmen Lesjöfors Dalkarssjön 26 Stensjön Nordmark Hällefors kommun Långban Stora Horssjön Persberg 63 Saxen Lersjön Filipstad Yngen Alstern Lungen Brattfors 63 Färnsjön Skala 1: (A4) Daglösen Karlstad kommun 26 Östersjön Nykroppa 0 2, Km Storfors kommun 130 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

172 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier 3.9 TEKNISK INFRASTRUKTUR Riksintressen för energiförsörjning I Filipstads kommun finns 2 riksintresseområden för vindbruk. Dessa ligger öster om Filipstads tätort, i gränsen mot Hällefors kommun, samt i norra delen av kommunen, i gränsen mot Vansbro kommun Energiförsörjning Energillförsel Filipstads kommun har en energitillförsel som ligger på omkring 550 GWh per år. Energianvändningen per person ligger i jämförbar nivå med riksgenomsnittet men lite högre för transporter, och lite lägre för industri. I många andra Värmländska kommuner, med mer energiintensiv industri, är energiförbrukningen markant högre än i Filipstad. En energi och klimatplan för Filipstads kommun är under framtagande (mars 2014). Elnät och elprodukon I Filipstads tätort ägs merparten av elnätet av det kommunala bolaget Filipstads Energinät AB. I övriga kommunen är Fortum den dominerande aktören. Det finns 21 småskaliga vattenkraftverk i kommunen. De är samtliga under 10 MWh och producerar sammanlagt 30 GWh per år, vilket motsvarar cirka 15 procent av kommunens totala elanvändning. Vid avfallsanläggningen i Långskogen finns en turbin som producerar el av deponigaserna. Elproduktionen är marginell med en årlig produktion på 480 MWh, 0,25 procent av kommunens totala elanvändning. Uppvärmning Två värmeverk finns i tätorten Filipstad i anslutning till industrier och bostadsbebyggelse. Ytterligare värmeverk finns i Lesjöfors (för skolan och bostäder) och Nykroppa (för skolan). Fjärrvärmenätet har en hög anslutningsgrad till flerbostadshus, lokaler, och nästan samtliga offentliga byggnader och bostäder som ägs av det kommunala bostadsbolaget. Få småhus är dock anslutna till fjärrvärmen, men potential finns i både nät och produktion att ansluta fler hus. Uppvärmning med olja har minskat drastiskt över hela landet de två senaste decennierna. I Filipstads kommun finns fortfarande cirka 300 oljepannor kvar i drift. I kommunen är även ett stort antal hus som är uppvärmda med direktverkande el. Riksintresse Områden som är av nationell betydelse för olika samhällsintressen, som har naturvärden eller kulturvärden som är så ovanliga att de gör områdena viktiga för hela landet, kan pekas ut som områden av riksintresse enligt 3:e och 4:e kapitlet i miljöbalken. Det kan exempelvis vara jord- och skogsbruk, rennäring och yrkesfiske, råvaruutvinning, energiutvinning, vattenförsörjning, natur- och kulturmiljövård samt friluftsliv. Områden som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada deras värden eller möjligheterna att använda dem för avsett ändamål. Riksintressen enligt 3:e kapitlet miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande, utvinning, tillkomst, utnyttjande eller som kan motverka eller skada deras värden. Riksintressen enligt 4:e kapitlet miljöbalken regleras geografiskt genom särskilt utpekade områden direkt i lagtexten. Riksintressen för vindbruk Energimyndigheten har ansvaret för att peka ut riksintresse för energiproduktion och energidistribution. Riksintresseområdena utgör planeringsunderlag som möjliggör att de områden som har bäst förutsättningar för vindbruk och bästa vindresurserna kan användas till framtida vindkraftsetableringar och en effektiv markanvändning. Dessa anspråk på mark- och vattenområden har hög status vid en framtida prövning och kan vägas mot andra intressen med ett nationellt perspektiv. Bioenergi De stora livsmedelsindustrier som finns i kommunen ger upphov till restprodukter som är biologiskt nedbrytningsbara, vilket lämpar sig för framställning av biogas. Under en tid har diskussioner förts om samverkan mellan ett antal aktörer inom livsmedelsindustrin och kommunen om uppförande av en biogasanläggning. En trolig lokalisering av anläggningen är i anslutning till det befintliga reningsverket, som redan på kort sikt kommer förses med kapacitet för utvinning av gas från slam. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 131

173 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Filipstads kommun är till största delen täkt av skogsmark och det potentiella uttaget av biobränsle från skogen är mycket stort. Om allt uttag som görs från skogen (inklusive massaved och timmer) skulle användas till biobränsle uppgår den totala energiavkastningen till 1,5 TWh (kommunens totala energitillförsel är idag cirka 550 GWh per år). Därtill kommer möjligheten att tillvarata spillprodukter från hushållsavfall. Vindkra Kommunen har genom plan- och bygglagen och principen om kommunal självstyrelse ett avgörande inflytande över markanvändningen inom kommunen, därmed även vindkraftsetableringar. Bygglov är inte nödvändigt för vindkraftverk som har tillstånd enligt miljöbalken, men genom översiktsplanen har kommunen ändå ett starkt inflytande och vetorätt för lokalisering av vindkraft. Det finns i dagsläget inga vindkraftverk i Filipstad (mars, 2014). Kommunen har dock tagit fram ett underlag för etablering (Tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindbruk, Filipstads kommun, 2011) med syfte är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen (Prop. 2009/06) i enlighet med den av riksdagen antagna klimat- och energipolitiken och de uppsatta nationella målen. All etablering av vindkraft i kommunen ska därmed vara förenlig med detta tematiska tillägg till ÖP. Lokalisering av vindkraftverk styrs dels av markens lämplighet utifrån pågående markanvändning och natur- och kulturmiljövärden och dels av vilken vindenergi som platsen erbjuder. Kommunen har utifrån detta och ett antal kriterier identifierat lämpliga områden för vindbruk med stöd av geografiska data. Utredningen har resulterat i tre lämpliga områden för vindkraftsetableringar. Kommunen har även valt att specificera de områden som kan anses vara olämpliga för etablering av vindbruksanläggningar. I områden mellan lämpliga och olämpliga områden finns ytterligare en kategori av områden som benämns Övriga områden. Inom dessa områden finns ytterligare möjligheter för etablering av vindkraft om det är möjligt och lämpligt. Särskild utredning måste i sådant fall ske, men en grundförutsättning är att inga betydande intressekonflikter föreligger Vaen och avlopp Kommunen sköter i dagsläget all hantering av vatten och avlopp i Filipstad, men har för närvarande ingen policy för dagvattenfrågor eller plan för vatten- och avloppsfrågor. Tillsyn och uppgraderingar sker dock kontinuerligt. Tre vattenskyddsområden finns i kommunen (se karta kap. 3.3 Vattenfrågor), vilka skyddas av mer eller mindre skarpa restriktioner inom inre och yttre skyddsområde. Ytterligare ett vattenskyddsområde är under bildande i Nordmark. Sammanlagt förser 14 vattenverk kommunen med allmänt vatten. Många boenden, permanent och fritidsboenden, utanför tätorterna har egen brunn. Det finns 6 kommunala reningsverk i kommunen. Där kommunalt avlopp saknas finns enskilda eller mindre gemensamma lösningar. Kommunen inventerar kontinuerligt enskilda avlopp. 132 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

174 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Avfallshantering En vision för avfallshanteringen för åren har tagits fram i samarbete med Degerfors, Kristinehamn, Storfors, Karlskoga, Mariestad och Gullspångs kommuner (Avfallsplan för Filipstads kommun ). Visionen är att avfallshanteringen innan år 2027 ska vara 100 procent kretslopp och 0 procent restprodukt. För att nå detta mål tillämpas information och kommunikation på olika sätt. Målgruppen är alla, det vill säga invånare, företag, skolor, butiker, sjukhem och så vidare. Exempel på informationskanaler är broschyr, almanacka, annonser, informationsmöten, hemsida och lokalpress. Informationen innehåller till exempel kunskap om vad som är (farligt) avfall och var detta ska sorteras och lämnas. I övrigt är det viktigt att kommunens egna verksamheter är ett föredöme som visar att det går att öka sorteringen och minska uppkomsten av avfall. En deponi/återvinningscentral finns i dagsläget i Långskogen norr om Persberg. Deponin ska sluttäckas år 2019 och diskussioner pågår om att förlägga en ny återvinningscentral i ett mer tillgängligt läge i anslutning till Filipstads tätort. Under en tid har diskussioner förts om samverkan mellan ett antal aktörer inom livsmedelsindustrin och kommunen om uppförande av en biogasanläggning. En trolig lokalisering av anläggningen är i anslutning till det befintliga reningsverket, som redan på kort sikt kommer förses med kapacitet för utvinning av gas från slam Tele- och datakommunikaoner En väl utbyggd IT-infrastruktur ses idag som en förutsättning för att skapa utveckling och ett hållbart samhälle. En fungerande it-infrastruktur ger förutsättningar för bland annat näringslivsutveckling, sysselsättning, vård och omsorg. Inte minst i glesbygd och mindre befolkade platser är tillgången till elektronisk kommunikation via bredband en avgörande faktor, dels för företagande/sysselsättning och utbildning, samt för en fungerande samhällsservice och social delaktighet. Regeringens mål för IT-infrastruktur är att Sverige ska ha bredband i världsklass där alla hushåll och företag har goda möjligheter till bredbandsuppkoppling. År 2015 bör 40 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s och alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Mobilnätets täckning är inom delar av kommunen bristfällig, särskilt i de glest befolkade delarna. Tillgången till bredband utgörs idag av uppkoppling via det fasta telefonnätet (ADSL) samt mobilt bredband. Det är främst i Filipstads tätort som ADSLuppkopplingen finns tillgänglig. Resterande områden har i varierande grad täckning med mobilt bredband. I Filipstads tätort pågår för tillfället utbyggnad av fibernät av en privat aktör. På ett antal platser har fiberföreningar bildats för upprättande av lokala fibernät. Ett ytterligare antal liknande initiativ är på gång och fler lokala fibernät kommer troligtvis bildas inom en snar framtid. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 133

175 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Kommunens ställningstagande Kommunala energimål Enligt lagen om kommunal energiplanering ska varje kommun ha en plan för tillförsel och användning av energi. Energiplanen för Filipstads kommun (Energistrategi samt handlingsplan för Filipstads kommun) är under framtagande och är ej ännu antagen. All etablering av vindkraftverk ska följa det tematiska tillägget till översiktsplan för vindkraft (Tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindbruk, Filipstads kommun, 2011). Strategi för vaen och avlopp Godkända vatten- och avloppslösningar ska anordnas vid exploatering. Detta inkluderar även godkänt dagvattenomhändertagande. För de områden som är föremål för nybyggnation förordas anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet i första hand. I de fall detta inte är möjligt löses detta med andra godkända tekniker, exempelvis gemensamhetsanläggningar med infiltration, alternativt markbädd beroende på de lokala förutsättningarna. Framtagande av policy för dagvattenfrågor och vatten- och avloppsfrågor är viktigt och ska prioriteras. Policyn ska ligga till grund för bland annat nya exploateringar, till exempel inom LIS-områden (där frågan är av särskild vikt). Policy för dagvattenfrågor/plan för vatten- och avloppsfrågor skulle kunna göras med så kallat LOVA-bidrag från länsstyrelsen. För att säkra befintliga och framtida yt- och grundvattentäkter samt skyddsområden kring dessa bör alla allmänna vattentäkter på sikt ingå i ett vattenskyddsområde. Strategi för tele- och datakommunikaoner Utbyggnad av mobilnätet Utbyggnad av 4G-nätet är på gång och i och med detta kommer den generella mobiltäckningen att förbättras. För de hushåll där det fasta telefonnätet är under nedmontering och mobiltäckningen är dålig bör utbyggnad av mobilnätet prioriteras. Utbyggnad av bredbandsnätet I Filipstads tätort pågår för tillfället utbyggnad av fibernätet, men kommunen ska även verka för att fler tätorter i kommunen kan få tillgång till fiberbaserat bredband. På sikt bör alla hushåll och verksamheter i Filipstads kommun ha möjlighet att anslutna till fiberbaserat bredband. Arbete pågår för framtagande av bredbandsstrategi i samarbete med Storfors och Kristinehamns kommuner. 134 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

176 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier 3.10 MILJÖ OCH RISKFAKTORER Miljöfarliga verksamheter Tillstånds- och anmälningsplikga verksamheter Tillståndspliktiga verksamheter är de verksamheter som klassas som mycket miljöstörande, som påtaglig påverkar på den omgivande miljön (utan åtgärder). Exempel är stora verkstadsindustrier, ytbehandlare och gjuterier. Dessa verksamheter klassas som A-verksamheter och kräver tillstånd från miljödomstolen. Så kallade B-verksamheter kräver tillstånd från länsstyrelsen. Anmälningsplikt gäller för mindre miljöstörande verksamheter men som påverkar miljön genom utsläpp av spill från bensin och olja, avfallsrester och kemikalier. Exempel på sådana företag är fordonstvättar och mindre verkstadsindustrier. Anmälningspliktiga verksamheter klassas som Cverksamheter och ska anmälas till kommunens miljökontor. I Filipstads kommun finns cirka 10 stycken A och B-verksamheter samt ett 30-tal C-verksamheter. För mer information om regelverket kring miljöfarliga verksamheter hänvisas till miljöbalken samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Definition av påtaglig störning Miljöbalkens definition av olägenhet enligt 9 kapitlet 3 : Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Begreppet påtaglig störning bedöms med denna bakgrund syfta på sådana störningar som innebär olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalkens definition. Detta innebär att störningen ska styrkas med någon slags objektiv medicinsk/hygienisk bedömning. Enligt förarbetena till miljöbalken ska bedömningen utgå ifrån vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet och baseras inte på enskild persons reaktion i det enskilda fallet. Skyddsavstånd I Boverkets allmänna råd (1995:5) Bättre plats för arbete anges generella skyddsavstånd till olika verksamheter. Vid bedömningen av vad som är ett lämpligt skyddsavstånd har hänsyn tagits till olika risker för miljö, hälsa och säkerhet som kan uppstå om något oförutsett inträffar samtidigt med relativt kända störningar som buller, utsläpp med mera. I och med att en ny plan- och bygglag kom 2011 bedöms delar av de allmänna råden vara inaktuella, men vid planering bör fortfarande de allmänna råden generellt tilllämpas tillsammans med en bedömning i det enskilda fallet. Kortare avstånd än de rekommenderade kan till exempel accepteras om särskilt avancerad störningsbegränsande teknik används eller om utformning, geografiska och topografiska förhållanden kan begränsa störningen. Gällande riktvärden för buller och vibrationer med mera ska beaktas tillsammans med andra faktorer som kan uppfattas (påtagligt) störande, till exempel ljus, lukt och damm. Täkter Miljöpåverkan från täkter (brytning och bearbetning av bland annat berg, naturgrus, torv och andra jordarter) består främst av påverkan på hydrologi, vattenkvalitet och naturmiljö samt buller, vibrationer, damning. Detta uppstår i samband med sprängning, lastning och lossning, krossning, bearbetning av material samt vid transporter till och från täkten. Sprängning av berg ger upphov till vibrationer i mark som kan orsaka olägenhet för människors hälsa och miljön. Täktverksamhet är tillståndspliktig enligt miljöbalken om det inte är fråga om materialuttag för husbehov. Större uttag för husbehov är enligt miljöbalken anmälningspliktig hos kommunen. Tillstånd för materialtäkt beslutas av länsstyrelsen och utfärdas för en viss tidsperiod. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 135

177 Malung kommun Vansbro kommun Översikstplan (ÖP) ÖP 15 Filipstads kommun, Värmlands län MILJÖ & RISKFAKTORER 26 Ludvika kommun Radon högrisk Översiktlig stabilitetskartering , Länsstyrelsen Översvämningskänsligt område, utpekat av Filipstads kommun Primärväg för transport av farligt gods Sekundärväg för transport av farligt gods Förorenad mark, riskklass 1 & 2 Kraftledning, regionnät Djuprämmen Ha gfor s ko mmun Filipstads tätort Bosjön Näsrämmen Lesjöfors Dalkarssjön 26 Stensjön Nordmark Hällefors kommun Långban Stora Horssjön Persberg 63 Saxen Lersjön Filipstad Yngen Lungen 63 Färnsjön Alstern Brattfors Skala 1: (A4) Karlstad kommun Daglösen 26 Östersjön Nykroppa 0 2, Km 136 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun Storfors kom ommun

178 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Planering av nya täkter Täkter tar ofta stora ytor i anspråk. Det är viktigt att hänsyn till hydrologi och känsliga naturmiljöer och arter tas vid val av lokalisering. Även utformningen av täkten ska göras så att negativa miljöeffekter undviks eller minimeras. Täktverksamhet i kommunen ska i möjligaste mån koncentreras till ett fåtal områden inom varje försörjningsområde samt lokaliseras så att transportavstånden blir så korta som möjligt. Miljöanpassade transporter bör prioriteras (till exempel järnväg) och områden för lastning och lossning bör reserveras. Cirka åtta procent av kommunens landyta består av torvmark enligt beskrivning till SGU:s (Staten Geologiska Undersökning) jordartskarta. Effekterna av torvbrytning är dock omfattande och långsiktiga och kommunen ska därför vara restriktiv i att tillåta nya torvtäkter inom kommunen. Naturgrus är en ändlig resurs och en bristvara varför ett av miljömålen innebär minskat naturgrusanvändande. Detta innebär att ersättningsmaterial ska användas, i huvudsak krossat bergmaterial. Grus och krossmaterial ska därutöver så långt som möjligt återanvändas. Kommunen ska av denna anledning vara restriktiv i att tillåta nya täkter för naturgrus inom kommunen. Vindkra Vindkraftverk innebär störningar i form av till exempel buller, störande solreflexer och förändringar i landskapsbilden. Kommunen har i sitt tematiska tillägg för vindbruk till ÖP identifierat områden som är lämpliga för vindkraftsetablering enligt följande kriterier med buffrade skyddsavstånd: bostäder enligt fastighetskartan inom 500 meter tätorter inom 1000 meter områden kring kyrkor inom 1000 meter områden kring Natura 2000-områden inom 500 meter områden i anslutning till väg och järnväg inom 200 meter för järnväg (eventuellt längre avstånd vid risk för signalstörning) områden kring kraftledningar inom 200 meter influensområden kring flygplatser områden som kan orsaka störning för totalförsvaret. Olämpliga områden för vindkraft är därutöver områden som genom olika lagar skyddas eller som av kommunen bedöms vara värdefulla, till exempel områden som hyser höga biologiska och kulturella värden och områden för naturvård och friluftsliv. Planering i närhet ll vindkraverk All planering av mark- och vattenområden i närhet till vindkraftverk eller områden som föreslås för vindbruk samt etablering av vindkraft ska vara förenlig med det temastiska tillägget för vindbruk till ÖP (Tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindbruk, Filipstads kommun, 2011). Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 137

179 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Förorenade områden Förorenad mark kan finnas på platser där marken tidigare använts för verksamheter, till exempel kring gamla industrier och banvallar. På den översiktliga kartan redovisas förorenade markområden i Filipstads kommun med riskklass 1 och 2 från MIFO-databasen (Metodik för Inventering av Förorenade Områden). Inventeringen kan ha skett av olika aktörer men det är länsstyrelsen som gör den slutliga bedömningen av vilken riskklass ett område får. Det finns fyra riskklasser: riskklass 1 - Mycket stor risk riskklass 2 - Stor risk riskklass 3 - Måttlig risk riskklass 4 - Liten risk Om förorende områden berörs vid exploatering ska miljöbalkens bestämmelser kring detta tillämpas. Planering intill väg och järnväg För mer information om planering av och kring infrastruktur hänvisas till Trafikverkets hemsida ( samt rapporten Transportsystemet i samhällsplaneringen, Trafikverkets underlag för tillämpning av 3 5 kap. miljöbalken och av plan och bygglagen (2013) Väg och järnvägstrafik Avstånd mellan väg och bebyggelse Intill viktiga kommunikationsstråk råder ofta ett exploateringstryck, bland annat på grund av bra skyltlägen och god tillgänglighet. Detta kan komma i konflikt med kommunikationsanläggningen, på kort och lång sikt, med miljö-, säkerhetsrisker och störningar i drift, underhåll och utveckling. Av denna anledning krävs en bebyggelsefri zon/säkerhetszon intill större/viktiga infrastrukturanläggningar. Kring vägar finns generellt en säkerhetszon som alltid måste beaktas. Området utanför körbanan ska det vill säga vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål, om inte ett räcke eller motsvarande skyddar mot påkörning. Säkerhetszonen bestäms av vägens utformning, släntutformning och den aktuella hastighetsbegränsningen. Exempelvis ska avståndet vara 8 meter för väg med hastighetsbegränsning på 80 km/h. Avståndet kan dock variera beroende på trafikmängd (ÅDT). För objekt som inte ligger inom detaljplan och som inte kräver bygglov gäller enligt väglagen en tillståndspliktig zon på minst 12 meter från en statlig väg. Inom den tillståndspliktiga zonen ska det om möjligt inte finnas byggnader eller andra anordningar som kan äventyra trafiksäkerheten och framtida funktion. Det är naturligtvis lika viktigt att samma hänsyn tas till trafiksäkerheten inom detaljplan och för objekt utanför detaljplan som kräver bygglov. Inom kommunen råder därutöver utökad tillståndspliktig zon utanför vägområdet om 30 meter för väg 26, 63, 245 samt 246 för delsträckan Nordmark - Motjärnshytta (enligt 47 väglagen och länsstyrelsens beslut från 1990). Vägområdet inkluderar vägbana, diken, slänter och buffert. Inom den tillståndspliktiga zonen får inte, utan länsstyrelsens tillstånd, uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar/åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Förordnandet om tillståndsplikt gäller inte inom områden med detaljplan eller om byggnader, andra anläggningar eller anordningar eller åtgärder som lagligen har påbörjats innan beslutet togs (juni 1990). I nya detaljplaner bör generellt bebyggelsefritt område regleras 30 meter från vägområdet. 138 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

180 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Inom säkerhetszon och vägområde ansvarar Trafikverket för tillstånd. För tillståndspliktiga zonen ansvarar länsstyrelsen. Vid bostadsbyggande är det därutöver särskilt viktigt att beakta störningar (till exempel buller), som kan innebära längre avstånd. Avstånd mellan järnväg och bebyggelse Ett generellt skyddsavstånd till järnväg är 30 meter från spårmitt. Inom dessa 30 meter bör inte ny bebyggelse tillåtas. För verksamheter som kan finnas inom 30 meter från järnvägen är det viktigt att ta hänsyn till elsäkerheten. Byggnader/byggnadsdel får av elsäkerhetsskäl normalt inte förekomma inom 5 meter från någon del av järnvägsanläggningen enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter, ELSAK-FS 2008:1. För höga byggnader kan större avstånd eller särskilda skyddsåtgärder krävas. Riskerna vid transport av farligt gods på järnväg bör dock beaktas upp till 150 meter från järnvägen, det vill säga samma avstånd som på väg. Verksamhet som inte är störningskänslig och där människor endast tillfälligtvis vistas, till exempel parkering, garage och förråd, kan om nödvändigt lokaliseras inom 30 meter från spårmitt. Hänsyn bör dock tas till underhåll. Se även efterföljande avsnitt om planering i närhet till farligt gods led. Med hänsyn till trafiksäkerheten ska alla plankorsningar med järnvägen byggas bort så långt det är möjligt. Planering i närhet ll farligt gods led Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt under transport, lastning och lossning. Transport av farligt gods omfattas av en stor regelsamling för att minimera riskerna. Riksväg 63 och väg 26 är rekommenderade primära transportvägar för farligt gods genom Filipstads kommun. Konsul Lundströms väg, som ansluter söderut från riksväg 26 väster om tätorten Filipstad, utgör sekundär väg för farligt gods. I samhällsplaneringen måste hänsyn till transporter av farligt gods tas så att riskerna kan minskas. Ansvariga myndigheter har tagit fram planeringsunderlag för hur kommunerna bör hantera riskerna med farligt gods, som både sker på väg och på järnväg (Säkra järnvägstransporter av farligt gods, Banverket och Räddningsverket, 2004, Farligt gods på vägnätet underlag för samhällsplanering, Räddningsverket/Boverket/ Vägverket, 1998 och Riskhantering i detaljplaneprocessen, Länsstyrelserna i Skåne-, Stockholms- och Västra Götalands län, 2006). När planering sker nära järnväg eller väg med transport av farligt gods ska normalt ingen bebyggelse medges närmare än 30 meter. Länsstyrelsens riskpolicy för markanvändning intill transportleder med farligt gods ska i övrigt användas vid planläggning. Enligt policyn bör en riskanalys tas fram för ny bebyggelse inom ett avstånd av upp till 150 meter från en transportled av farligt gods, beroende på typ av planerad verksamhet. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 139

181 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Bild: Riskhanteringsavstånd (från länsstyrelsens skrift Riskhantering i detaljplaneprocessen ) Buller Buller kan inte anges som ett enda mått då människor störs i olika sammanhang i och utanför bostaden, på arbetet och så vidare. Praxis är numera att sammanfatta ljudmiljön med fyra tekniska mått: ekvivalent (genomsnittlig) ljudnivå över dygn inomhus maximal (högsta) ljudnivå nattetid inomhus ekvivalent ljudnivå över dygn utomhus (vid fasad) maximal ljudnivå utomhus i anslutning till bostaden Decibel är ett logaritmiskt begrepp. Det innebär bland annat att vid summering av buller från två lika starka källor ökar ljudnivån med 3 dba. På samma sätt ger en fördubbling/halvering av trafikmängden på en gata 3 dba högre/lägre ekvivalent ljudnivå. 3 dba kan förnimmas som en knapp hörbar förändring. Ökning respektive minskning om 8-10 dba upplevs som en fördubbling eller halvering av ljudet. Vanligaste bullerkällorna är väg-, järnväg- och flygtrafik, industrier/verksamhetsområden, vindkraftverk, motorbanor, skjutfält och skjutbanor. I kommande avsnitt sammanfattas gällande riktvärden för vanliga bullerkällor, med undantag av buller från vindkraft som beskrivs i det tematiska tilllägget till översiktsplanen avseende vindbruk samt flygbuller då detta inte bedöms utgöra ett problem i Filipstads kommun. Lågfrekvent buller Lågfrekventa ljud påverkar människor mer än högfrekventa ljud. Exempel på symptom vid exponering av lågfrekvent ljud är trötthet, huvudvärk och sömnstörningar. Lågfrekvent ljud kan också breda ut sig över längre sträckor än övrigt ljud. För lågfrekvent buller bör riktvärdena i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:6) om buller inomhus följas. Kort sammanfattat stämmer dessa överens med riktvärden för buller från trafik vid bostäder (Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996:97:53). 140 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

182 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Buller från väg- och järnvägstrafik Buller från väg och järnväg utgör stora miljöproblem som påverkar många människor. Järnvägsbullret är ofta mer högfrekvent ljud än buller från vägtrafiken. Därför är det lättare att dämpa vilket leder till att ljudnivån inomhus blir lägre, även om bullret utomhus har samma ljudnivå. För nybyggnad av bostäder, vård- och utbildningslokaler samt trafikinfrastruktur gäller följande riktvärden (övre gräns för vad som kan tillåtas utan behov att åtgärda problemet) enligt Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53: 30 dba ekvivalentnivå inomhus i boningsrum 45 dba maximalnivå inomhus i utrymme för sömn och vila kl. 22:00-06:00 55 dba ekvivalentnivå vid fasad 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad För järnvägstrafik accepteras 60 dba ekvivalentnivå vid fasad/i bostadsområde. Vid uteplats gäller dock 55 dba. Vid tillämpning av riktvärdena för åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Naturvårdsverket anser därutöver att följande värden ska eftersträvas vid rekreations- och friluftsområden: rekreationsområden i tätort ekvivalentnivå 55 dba för vardagsmedeldygn friluftsområden där låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet ekvivalentnivå 40 dba för vardagsmedeldygn Buller från industri- och verksamhetsområden Naturvårdsverket och Boverket har i uppdrag av regeringen att samordna sina vägledningar om buller från miljöfarlig verksamhet inklusive industrier och hamnar. Uppdragen ska redovisas till regeringen 30 april Tills vidare ersätts de äldre allmänna råden med en övergångsvägledning vilken är uppdaterad enligt aktuell lagstiftning. Exempel på ljudnivåer vid olika aktiviteter Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 141

183 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Utomhusriktvärden för industribuller, ekvivalent ljudnivå (för både ny och befintlig verksamhet) Områdesanvändning Ekvivalent ljudnivå i dba Högsta Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap och vårdlokaler (då verksamhet pågår) Utbildningslokaler inklusive skol- och förskolegårdar (då verksamhet pågår) Områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv Dag kl Kväll kl samt söndag och helgdag kl Natt kl (kortvariga) ljud, även nattetid kl Värdena i tabellen avser frifältsvärden eller till frifältsvärden korrigerade värden, angivna som ekvivalent ljudnivå utomhus. När en befintlig verksamhet byggs ut bör utbyggnaden inte medföra att den totala ljudnivån från hela anläggningen höjs. Vid samtidig påverkan från flera industrier bör ljudnivån begränsas mer än vad riktvärdena anger för den enskilda industrin, för att det samlade bidraget inte ska överskrida riktvärdena i kringliggande områden. I sådana fall bör upprättas en plan som redovisar påverkan från respektive industri, möjligheter till åtgärder och åtgärdsprogram samt vilka villkor som gäller för respektive industri. Buller från motorbanor, skjuält och skjutbanor Buller från motor- och skjutbanor är ofta störande för omgivningen. Därför har Naturvårdsverket tagit fram allmänna råd med riktvärden för buller från dessa verksamheter. Regeringen har beslutat om riktlinjer för buller från försvarets artilleri och tunga vapen. Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för att ge vägledning till tillsynsmyndigheterna. Motorbanor, skjutfält och skjutbanor är i övrigt anmälnings-/tillståndspliktiga verksamheter och ska följa de lagar och riktlinjer som gäller för dessa. Motorbanor Hur bullret från en motorbana påverkar omgivningen beror på vilken motorsport eller annan verksamhet som bullret kommer från, motortypen, avskärmningen med mera. Bullret påverkar ett relativt stort område och det dominerande ljudet kommer från avgassystemet. Motorsportbanor är anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Föreningar som driver sådana banor ska skicka anmälan till kommunens miljönämnd. Det kan också bli fråga om en så kallad frivillig tillståndsprövning där länsstyrelsen vill reglera intressekonflikter med omgivningen. 142 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

184 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Skjutbanor Det är oftast föreningar som bedriver verksamheten vid skjutbanor genom jaktvårdsföreningar, jaktskytteklubbar, skytteföreningar eller sportskytteklubbar. Föreningarna ansvarar då för banans verksamhet. Den som driver en skjutbana har anmälningsplikt enligt miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Det gäller skjutbanor som är anlagda för permanent bruk för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber mindre än 20 mm) för mer än 5000 skott per kalenderår. Den kommunala nämnden för miljöfrågor behandlar anmälningarna och är också tillsynsmyndighet. Frivilliga tillståndsprövningar tillämpas också för att reglera intressekonflikter med omgivningen. Länsstyrelsen är i detta fall tillståndsmyndighet. Skjuält och övningsfält Försvarsmakten har ansvaret för verksamheten vid sina skjut- och övningsfält. Skjutfälten är tillståndspliktiga verksamheter (grovkalibriga vapen) enligt miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Länsstyrelsen prövar ärenden om skjutverksamhet. Besluten om tillstånd ska ange ramar för och begränsningar av den bullerstörande verksamhetens omfattning. Cirka 55 km norr om Karlstad i Karlstads kommun ligger Horssjöns skjutfält. Skjutfältets influensområde berör även Filipstads kommun. Se mer under kapitlet Totalförsvaret. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller Eftersom ingen ort i Filipstads kommun har eller fler innevånare, finns det inte något formellt krav på bullerkartering enligt MKN. Det finns därför inte heller några beslutade MKN för buller i Filipstads kommun Vibraoner Vibrationer kan påverka både människor och byggnader/anläggningar negativt. Vibrationer uppkommer bland annat i närheten av järnvägar (och vägar) eller invid områden där arbeten på vibrationskänsliga jordar pågår. I samband med planering ska vedertagna riktvärden hållas. Trafikverket tilllämpas till exempel nivån 0,4 mm/s vägd RMS i utrymmen där människor vistas stadigvarande. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999 för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor från till exempel trafik och jordbruk. En MKN kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas i ord. MKN kan ses som styrmedel för att på sikt nå miljömålen. Det finns idag MKN för olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477), olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660), olika parametrar i havsmiljön (SFS 2010:1341) olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) samt för omgivningsbuller (SFS 2004:675). MKN för utomhusluft Det finns svenska MKN för den högsta tillåtna halten i utomhusluft av kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, fina partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. MKN för buller MKN för buller bygger på ett EG-direktiv för buller som infördes i svensk lagstiftning i förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Enligt förordningen finns en skyldighet att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram samt sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Kravet på kartering börjar gälla när ett samhälle har fler än innevånare. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 143

185 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Luföroreningar Luftkvaliteten påverkas av främst av trafik och industrier. Den kommunövergripande planen bereder möjligheter till expansion som kan innebära en viss ökning av verksamheter samt trafikökning, även inom områden som idag inte är så trafikerade. Transporterna ökar dock generellt i samhället. Längs väg 63 och väg 26 är trafikmängderna relativt höga men vägarna omges av ett öppet landskap där möjligheten till omblandning och utspädningen av luften är god. Genomförda lumätningar Under 2003 fick IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag av länsstyrelsen i Värmland att utföra mätningar i 4 av Värmlands läns kommuner. Syftet var att kartlägga luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormerna (MKN) för partiklar (PM10), kvävedioxid (NO2) och bensen. Projektet gjordes i samarbete mellan länsstyrelsen, Värmlands läns luftvårdsförbund samt de deltagande kommunerna (Mätningar av luftföroreningar i Värmlands län 2003/2004 och 2004/2005). Mätningarna utfördes under vintern 2003/04 och 2004/05. Ingen av tätorterna överskred MKN för PM10 under vinterhalvåren. Däremot överskreds den övre utvärderingströskeln (ÖUT) i samtliga kommuner, med undantag av Filipstad, redan under ett halvår vilket enligt förordningen innebär att mätkrav föreligger. Samtliga kommuner ligger under den nedre utvärderingströskeln (NUT) till MKN för NO2 som årsmedelvärde (26 μg/m3) i såväl urban bakgrund som gaturum. Därmed föreligger sannolikt inte någon risk för överskridande av MKN som årsmedelvärde. De åtta studerade kommunerna uppvisar halter av bensen som ligger under MKN. Normalt är halterna under sommarhalvåret betydligt lägre än under vinterhalvåret och därmed överskrids sannolikt MKN inte heller under ett helt år. Kommunen har därutöver, under perioden , genomfört indikativa luftmätningar i Filipstads tätort. Luften i Filipstads tätort uppvisar värden som indikerar att halterna ligger långt under gränsvärdet för miljömål och miljökvalitetsnormen. 144 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

186 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Strålning Radon Enligt kommunens översiktliga radonriskkarteringar kan markradonvärdena i några olika delar av kommunen vara höga (redovisas på karta). Därutöver finns ett område med isälvssediment i sydvästra delen av kommunen som misstänks utgöra ett högriskområde på grund av markens stora genomsläpplighet (detta trots att markstrålningen är låg). I området öster om Älvsjöhyttan (öster om Lersjöfors) är uranhalten i markytan också förhöjd, vilket medför att även det kan tänkas utgöra ett högriskområde för radon. Inget av områdena markeras på kartan, men innehåller heller inga tätorter där utbyggnad förespråkas. Av ett knappt tjogotal vattenanalyser där radon är analyserat (SGU) finns 3 stycken där radonhalten ligger på Bq/l i enskilda brunnar. Endast en del av dessa ligger i ett högriskområde för radon (enligt vad som är markerat på kartan). I riskområden, eller där misstanke finns, behöver radonhalterna undersökas närmare vid byggnadsåtgärder eller brunnsborrning. Inom högriskområden ska byggnader där människor vistas mer än tillfälligt utformas radonsäkert. I alla fall gäller att det alltid finns tillräckligt med radon i marken för att gällande gräns- och riktvärden för radon ska kunna överskridas i en byggnad, om konstruktionen är otät mot marken. Radonhalten i inomhusluft bör mätas både i nybyggda hus och i hus som renoverats eller byggts om. Radon För mer information om rekommendationer vad gäller byggnadssätt med avseende på radon hänvisas till Boverkets skrift Åtgärder mot radon i bostäder, upplaga 3, 2013, ISBN-nr: ) Elektriska och magneska fält Elektriska och magnetiska fält förekommer alltid intill elektriska utrustningar så som elstationer, elledningar och kontaktledningar. Hälsoeffekter från elektriska och magnetiska fält kan på lång sikt inte uteslutas. Ansvariga myndigheter (Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut) konstaterar dock att det saknas ett tillräckligt gediget beslutsunderlag för att det ska vara möjligt att sätta ett gränsvärde för exponeringen för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält, och rekommenderar därför en försiktighetsprincip. Kortfattat innebär den att åtgärder som reducerar strålningen bör vidtas om det är möjligt och om det kan ske inom rimliga kostnader. Det ska dock alltid eftersträvas att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att magnetfält upp till 0,2 μt (mikrotesla) i årsmedelvärde är att betrakta som normala för miljöer där människor vistas varaktigt (till exempel bostäder eller arbetsplatser). Kring kraftledningar uppstår både elektriska fält och magnetiska fält. Det magnetiska fältet alstras av strömmen i kraftledningen. Fältets styrka beror bland annat på avståndet till ledningen, faslinornas höjd och inbördes placering samt hur mycket ström (effekt) som transporteras i ledningen. Magnetfälten är starkast närmast källan och avtar sedan snabbt med avståndet, särskilt bakom väggar, plank och vegetation. Magnetfält kan minskas med olika tekniska lösningar, dock ofta väldigt dyra. Då ett tåg passerar uppstår magnetfält, dessa är svårare att skärma av men avtar snabbt med avståndet från kontaktledningen. På 30 meters håll är magnetfältet från järnvägen svagare än det som förekommer i ett vanligt svenskt hem. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 145

187 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Hänsyn till klimatförändringar För mer information om planering där hänsyn tas till risker beroende av klimatet hänvisas till länsstyrelsens hemsida ( varmland) samt rapporterna Klimatanpassning i fysisk planering - Vägledning från länsstyrelsena, 2012 (ISBN: ), Klimatanalys Värmlands län, länstyrelsen Värmland, 2014 (ISBN/ISS-nr: ) samt Stigande vatten - En handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden, Västra Götalands och Värmlands län (länstyrelsena), Klimaörändringar I framtiden kan extrema flöden och översvämningar, ras, skred, erosion, torka och bränder med mera bli vanligare till följd av klimatförändringar. Detta innebär att all samhällsplanering måste ske med långsiktighet och med medvetenhet om framtida förändringar och risker. Klimataspekter utgör ett särskilt uttalat allmänt intresse i plan- och bygglagen. Klimatets förändringar berör samhällets alla sektorer och det är få verksamheter som kommer att förbli helt opåverkade. En medveten långsiktig planering innebär en rad åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar som märks redan idag och de som förväntas i framtiden. SMHI har på beställning av länsstyrelsen utfört en regional klimatanalys för Värmlands län. Analysen omfattar en stor mängd data och beräkningar som syftar till att ge en översiktlig bild av klimatförhållandena i länet såväl under dagens klimatförhållanden som i framtidens klimat. Arbetet är baserat på observationer och beräkningar från SMHI samt klimatscenarier från den internationella klimatforskningen. Framtidsberäkningarna avser i första hand tidsperioden fram till år Extrem nederbörd och översvämning Den 5:e juli år 2000 föll 40 mm regn på 15 minuter i Daglösen, Filipstad. Under två timmar föll 90 mm. I Värmlands Folkblad beskrevs händelsen 7 juli år 2000: Plötsligt kom flodvågen dånande genom byn; 20 meter bred och en meter hög [...] Det var mer än vad vägar och järnvägar klarade av. Längs Inlandsbanan gapar det stora hål på flera ställen i banvallen och en bit av länsvägen har också spolats bort av vattenmassorna. (SMHI faktablad nr 43, 2010). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) förser landets kommuner och länsstyrelser med översiktliga kartläggningar av områden som kan översvämmas utmed landets vattendrag. Syftet med översvämningskarteringarna är bland annat att utgöra planeringsunderlag för kommunernas översiktliga fysiska planering. Den översiktliga översvämningskarteringen visar vattnets utbredning för två olika flöden, 100-årsflödet och det högsta beräknade flödet. Med en händelses återkomsttid menas att den inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång under denna tid. Sannolikheten för att flödet ska inträffa 1 gång under 100-årsperioden är 63 procent och sannolikheten att det ska inträffa 2 gånger under samma period är 40 procent. Arbetet med att ta fram översvämningskarteringar pågår kontinuerligt och de senaste karteringarna publiceras på efter hand som de färdigställts och lämnats samtidigt över till berörda kommuner (rapporter och GIS-filer). Enligt MSB:s översiktliga översvämningskartering riskerar Lersjön, Skillerälven, Timsälven, Daglösen och Östersjön att svämma över vid så kallat 100-årsflöde och vid högsta beräknade flöde. Översiktliga karteringar har också tidigare utförts för Filipstads tätort (Länsstyrelsen, 1977). 146 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

188 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier På grund av framtida översvämningsrisker har länsstyrelserna tagit fram rekommendationer för hantering av dessa frågor i skriften Översvämningsrisker i fysisk planering (länsstyrelserna, 2006). Denna skrift bör därmed vara vägledande vid nybyggnation i eller i närhet till riskområden. Utdrag ur rapporten Översvämningsrisker i fysisk planering: Markområden med stor sannolikhet för översvämning I områden som hotas av 100-årsflöde, det vill säga där sannolikheten för översvämningar beräknas till 63 procent eller högre under en 100-årsperiod, bör det inte tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus. Markområden med viss sannolikhet för översvämning I områden som hotas av högsta dimensionerande flöde, det vill säga där översvämningar beräknas ske mer sällan än vart hundrade år kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. Exempel är byggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus och mindre industrier med liten miljöpåverkan. Markområden med låg sannolikhet för översvämning Endast i områden som inte hotas av 100-årssflöde eller högsta dimensionerande flöde bör riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt lokaliseras. Detta kan vara offentliga byggnader, till exempel sjukhus, vårdhem, skolor, infrastruktur av stor betydelse såsom riksvägar och andra vägar utan reella förbifartsmöjligheter, järnväg, vatten-/avlopp- /avfallsanläggningar, el- /teleanläggningar samt industrier med stor miljöpåverkan eller andra industriområden. Även sammanhållen bostadsbebyggelse bör placeras ovanför nivån för högsta dimensionerande flöde. Rekommendationerna, som gäller även för Filipstads kommun, föreslår var det är möjligt att bygga utan att vidta särskilda förebyggande åtgärder med avseende på höga flöden. I de fall man önskar använda översvämningshotad mark till annat än vad som rekommenderas bör en riskanalys utföras för att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa konsekvenserna av höga flöden. I samband med framtagande av till exempel fördjupningar av översiktsplanen, program eller områdesbestämmelser/detaljplaner bör ytor reserveras för att skapa förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten i större skala. Områden som har förmågan att buffra vatten, så som mjuka och genomsläppliga ytor och gröna stråk, bör reserveras inom bebyggelseområden och som buffertzoner kring sjöar och vattendrag. Lågpunkter kan vidare identifieras i landskapet och avsättas som ytor där vatten tillåts svämma över, till exempel bollplaner, parker eller våtmarker. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 147

189 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Ras, skred och erosion Inga kända betydande risker för ras, skred och erosion finns inom kommunen, med undantag av områdena kring Skillerälven och Norsbäcken där det tidigare gjorts översiktliga skred- och rasriskkarteringar. Geotekniska utredningar bör utföras i samband med planering inom dessa riskområden samt i samband med detaljplanering och lovgivning för att få bättre kunskap om grundläggningsförhållanden lokalt. Behov ska dock bedömas för det enskilda fallet. Riksintresse Områden som är av nationell betydelse för olika samhällsintressen, som har naturvärden eller kulturvärden som är så ovanliga att de gör områdena viktiga för hela landet, kan pekas ut som områden av riksintresse enligt 3:e och 4:e kapitlet i miljöbalken. Det kan exempelvis vara jord- och skogsbruk, rennäring och yrkesfiske, råvaruutvinning, energiutvinning, vattenförsörjning, natur- och kulturmiljövård samt friluftsliv. Områden som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada deras värden eller möjligheterna att använda dem för avsett ändamål. Riksintressen enligt 3:e kapitlet miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande, utvinning, tillkomst, utnyttjande eller som kan motverka eller skada deras värden. Riksintressen enligt 4:e kapitlet miljöbalken regleras geografiskt genom särskilt utpekade områden direkt i lagtexten TOTALFÖRSVARET Med totalförsvar avses alla de åtgärder som är nödvändiga för att förbereda landet inför yttre hot och för att ställa om samhället vid eventuellt krig. Totalförsvaret består av två delar - en militär respektive en civil del. Försvarets behov av mark- och vattenområden utgår från intressen som är gemensamma för hela landet, regionen och kommunen. Anläggningar av betydelse i dessa sammanhang kan vara övnings- och skjutfält, flygplatser, förråd, vägar, järnvägar samt anläggningar för elförsörjning, tele-, radiooch TV-kommunikation. Kommunen ansvarar för den civila beredskapen lokalt och svarar för att förberedelserna får en enhetlig inriktning och genomförs på ett ändamålsenligt sätt. Beredskapsförberedelserna vidtas i samverkan med andra myndigheter, landsting, kyrkor och företag inom kommunen. Mark- och vattenområden, med särskilt intresse för totalförsvaret militära delar kan pekas ut som riksintresseområden för försvaret. Dessa kan om möjligt redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall kan detta inte göras på grund av säkerhetsskäl. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Något riksintresseområde för försvaret finns i dagsläget inte i Filipstads kommun, men däremot finns influensområden till riksintresseområden i närliggande kommuner: kring Horssjöns skjutfält i Hagfors kommun kring verksamhet i Hällefors kommun (område sydöst om Lesjöfors) Hänsyn till beredskapsaspekterna ska tas i kommunens planering. Konkret innebär det att kommunens planering ska leda till låg sårbarhet och låg känslighet för störningar samt god omställningsförmåga och nödvändig uthållighet. Kommunen ska alltid samråda och tillgodose försvarmaktens behov i planering av mark- och vattenområden samt vid prövning av bygglov och miljötillstånd. Inom riksintresseområdet för Horssjöns skjutfält, med bullerstört kringområde som även kräver hinderfrihet, får ingen ny störningskänslig bebyggelse tillåtas så att risk för begränsningar av verksamheten uppstår, det vill säga påtaglig skada på riksintresset. Vid planering och lovärenden i eller i närhet till detta område ska försvaret alltid höras. Kommunen ska därutöver alltid samråda med försvaret gällande markanvändningsförändringar och markoch bygglov som kan komma att påverka övriga objekt eller områden som är av intresse för försvaret, även de som inte kan redovisas öppet i översiktsplanen. Om kommunen fattar beslut som inte är i överensstämmelse med försvarets intressen kan beslutet komma att överprövas av länsstyrelsen. 148 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

190 Malung kommun Vansbro kommun Översikstplan (ÖP) ÖP 15 Filipstads kommun, Värmlands län Ludvika kommun TOTALFÖRSVAR Riksintresse totalförsvaret enl. 3 kap. 9 MB Omgivningspåverkan, riksintresse totalförsvaret Influensområde, riksintresse totalförsvaret 26 Hagfors kommun Lesjöfors 26 Nordmark Hällefors kommun 63 Persberg Filipstad 63 Brattfors Skala 1: (A4) Karlstad kommun 26 Nykroppa 0 2, Km Storfors kommun Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 149

191 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier Det som oftast påverkar de intressen som inte kan redovisas öppet är höga objekt, varför bland annat alla bygglov gällande byggnader eller likvärdigt som planeras högre än 20 meter utanför eller 45 meter inom sammanhållen bebyggelse ska remitteras försvaret Horssjöns skjuält Horssjöns skjutfält, om cirka 3700 ha, är beläget cirka 55 km norr om Karlstad i Karlstads kommun och anskaffades i början av 1980-talet som ett område för militära övningar. Verksamheten omfattar bland annat skjutning med fin- och grovkalibrig ammunition samt sprängningar, som kan påverka omgivningen utanför skjutfältets gräns genom buller under dygnets alla timmar samt under helger. Försvarsmakten har genomfört bullerberäkningar samt bedömt behov av hinderfrihet för samövning med flygförband kring skjutfältet. Detta har resulterat i ett område kring skjutfältet som bland annat bullerstört (så kallat influensområde ). 150 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

192 Kapitel 3 Planförutsättningar & Strategier 3.12 MELLANKOMMUNALA INTRESSEN Flera nationella och mellankommunala mål nämns i Värmlandsstrategin samt i den nationella respektive den regionala transportplanen. Filipstads kommun är en del av förverkligandet dessa planer och kommunens mål bedöms i stort vara förenliga med målbilden av regionen. Värmlandsstrategin pekar bland annat på ett bredare och starkare näringsliv, livskvalitet för alla och bättre kommunikationer. Grannkommunerna delar infrastruktur, främst riksväg 26 (riksintresse) och 63 (riksintresse), länsväg 245 och 246 samt Berslagsbanan (riksintresse) och Inlandsbanan. Dessa är viktiga både för boende och kollektivtrafiken men också för turismen. I en pågående översyn av riksintresseområden för friluftsliv (3:e kapitlet 6 miljöbalken) pekas bland annat Brattforsheden (delas med Karlstad och Hagfors komuner) och Svartälven (delas med Hällefors kommun) ut som förslag till nya/reviderade riksintresseområden. Båda områden ingår redan idag i riksintresseområden för naturvården. Även Fräkensjömyrarna i norra delen av Filipstads kommun utgör riksintresseområde för naturvården (delas med Malung och Hagfors kommuner), Hällefors kommun och Karlstads kommun/hagfors kommun delar riksintresseområden för totalförsvaret. Vindkraft är i övrigt en planeringsfråga som är av särskilt stort mellankommunalt intresse eftersom etableringar ofta sträcker sig över kommungränser. Dessa frågor hanteras i det tematiska tillägget till översiktsplanen avseende vindbruk (2011). Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 151

193 152 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

194 4. KONSEKVENSER Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 153

195 Kapitel 4 Konsekvenser 4.1 INLEDNING Miljöbedömningens sye och krav på innehåll Enligt 6 kap. 11 miljöbalken om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer och program ska en myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planeringen så att en hållbar utveckling främjas. Bedömningen ska göras enligt de kriterier som anges i förordning 1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar och ska alltid utmynna i ett motiverat ställningstagande. Innan myndigheten eller kommunen tar ställning till om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå så ska den eller de länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter som berörs av planen, programmet eller ändringen, ges tillfälle att yttra sig. Regeringen får meddela föreskrifter om vilka slags planer och program som alltid kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om förändringen antas innebära betydande miljöpåverkan ska det upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för detaljplanen där konsekvenserna ska identifieras, beskrivas och bedömas. Krav på innehållet återfinns i 6 kap MB. Hänvisning till detta finns även i plan och bygglagens (2010:900) 4 kap. (34 ). 4.2 UTGÅNGSPUNKTER OCH METOD Miljöbedömningens avgränsning Avgränsning i sak Idenfiering av översiktsplanens strategier och riktlinjer De mål och riktlinjer som är formulerade i översiktsplanen ska utgöra utgångspunkt i all planering av den fysiska miljön. Riktlinjerna, som i vissa fall är övergripande och i andra fall är knutna till geografiskt avgränsade områden, är utformade för att bidra till att de uppsatta målen uppnås. Mål och strategier för översiktsplanen redovisas på s.15 i planhandlingen. Riktlinjerna redovisas dels på strategikartan dels i planens textdelar. Kortfattat bedömdes riktlinjer för nedanstående områden vara av sådan karaktär att de kan medföra betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivningens fokus kommer därför ligga på att beskriva konsekvenserna av dessa. Föreslagna LIS-områden, 12 stycken Idenfiering av miljöaspekter som påverkas En miljöbedömning ska enligt miljöbalken identifiera och värdera den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma avseende: biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa 154 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

196 Kapitel 4 Konsekvenser miljöaspekter. Avgränsningen av de miljöaspekter som bedöms viktiga att belysa i konsekvensbeskrivningen har utgått från ÖP:s syfte och riktlinjer, miljöbalkens och plan- och bygglagens lagkrav samt Länsstyrelsens synpunkter efter samråd Översiktsplanens huvudsakliga miljöpåverkan har avgränsats till att vara inom följande huvudområden: Naturmiljö Kulturmiljö Vattenmiljö Hälsa Klimat Hushållning med naturresurser Avgränsning i d Miljöbedömningens avgränsning i tid sträcker sig till 2035 som även är tidshorisonten för översiktsplanen. Avgränsning i rum Den rumsliga avgränsningen utgörs i huvudsak av kommunens administrativa gränser. Om planens förslag får miljökonsekvenser utanför dessa gränser kommer konsekvenserna att beskrivas där de uppstår. Avgränsningen kan då behöva följa naturgivna gränser och innefatta även grannkommuner och påverkan i ett regionalt perspektiv Metod för genomförande av miljöbedömningen Planens betydande miljöpåverkan för respektive miljöaspekter beskrivs nedan och värderas gentemot vedertagna bedömningsgrunder. Vid värderingen har underlagsmaterial samt erfarenhetsbaserade bedömningar använts. Miljökonsekvensbeskrivningen redogör för bedömningen av miljöpåverkan av planens syfte, generella och områdesspecifika riktlinjer inom de områden som var identifierade efter bland annat samråd med Länsstyrelsen. Konsekvenserna av planens riktlinjer kommer att bedömas och redovisas i text. I miljökonsekvensbeskrivningen används begreppen påverkan, effekt, konsekvens och åtgärd. Påverkan är det fysiska intrång som planens riktlinjer medför. Effekt är den förändring i miljön som påverkan medför, exempelvis förlust av ett skogsområde, buller eller föroreningar i luften. Konsekvensen är en värdering av de effekter som uppkommer för allmänna och enskilda intressen, människors hälsa eller biologisk mångfald. Åtgärder vidtas för att undvika eller för att minimera negativa konsekvenser. I denna miljökonsekvensbeskrivning har miljökonsekvenser bedömts enligt följande fyragradiga skala: positiva, inga eller försumbara konsekvenser, mindre negativa och stora negativa konsekvenser. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 155

197 Kapitel 4 Konsekvenser Utredningsalternav Enligt miljöbalken ska rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd identifieras, beskrivas och bedömas. Med rimliga alternativ menas olika alternativa sätt att uppnå målen med planen eller programmet. De alternativ som beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen är nollalternativet och planförslaget. Planförslaget I detta alternativ bedöms en utveckling vid ett fullständigt genomförande av förslagen i översiktsplanen som beskrivs utförligt i kapitel 3. Mark- och vattenanvändning. Nollalternavet I miljöbalkens 6 kap. definieras nollalternativet för planer eller program som en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs. Nedan beskrivs vilken utveckling som har bedömts kunna ingå i nollalternativet. Nollalternativet innebär att kommunen inte genomför övergripande markplanering under planperioden. Nuvarande översiktsplan från 1990 fortsätter då att gälla som planeringsunderlag tillsammans med FÖP för Filipstad (2013). Nollalternativet innebär att kommunens utveckling delvis saknar inriktning utanför tätorten Filipstad och blir mer slumpartad. Det blir svårare att främja en hållbar utveckling och exploateringen kan bli mer okontrollerad. En framtida planering utan en uppdaterad ÖP kan även bli mer kostsam och tidskrävande för kommunen. De senaste två åren har kommunens invånarantal ökat något, vilket har inte hänt sen 1950-talet. Mellan åren 1998 och 2008 minskade dock invånarantalet med cirka 11 procent. I nollalternativet förutsätts att befolkningsmängden minskar enligt en regional befolkningsprognos från 2009 (Region Värmland) som anger att kommunen tappar invånare mellan åren beroende på vilken in- och utflyttningstrend man räknar med. Vid de större befolkningstappen kan det minskade invånarantalet ge upphov till att servicefunktioner på mindre orter måste läggas ner och att invånarna blir hänvisade till mer centralt belägna servicecentra, långt från bostadsorten. Givna förutsättningar för såväl nollalternativet som för en utveckling enligt den nya översiktsplanen är bland annat den pågående klimatförändringen. Vissa samhällsbeslut som påverkar miljöns utveckling gäller också oberoende av planens tillkomst. Dit hör exempelvis de åtgärdsprogram för luftoch vattenkvalitet som är fastställda. Ytterligare sådana program eller andra ingripande samhällsbeslut kan tillkomma under planperioden. I nollalternativet kommer andelen strand som är bebyggelsepåverkad i stort sett bestå på nuvarande nivå. Statistik från 2004 visar att av kommunens 2191 km inlandsstränder var 9 procent bebyggelsepåverkade. Viss bebyggelse i strandnära lägen kan tillkomma även i nollalternativet inom ramen för den vanliga dispensprövningen för strandskydd. 156 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

198 Kapitel 4 Konsekvenser 4.3 BEDÖMNINGSGRUNDER OCH INDIKATORER FÖR MILJÖPÅVERKAN I detta avsnitt redogörs för de bedömningsgrunder och indikatorer som använts för att konsekvensbedöma översiktsplanens förslag. Bedömningsgrunderna och indikatorerna utgörs av nationella, regionala och kommunala mål och riktlinjer Miljömål Det övergripande målet, det så kallade generationsmålet, för den nationella miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation. Miljöpolitiken ska fokusera på att: Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. En god hushållning sker med naturresurserna. Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Dessutom har riksdagen antagit 16 miljömål som beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 157

199 Kapitel 4 Konsekvenser Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999 för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor från till exempel trafik och jordbruk. En MKN kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas i ord. MKN kan ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. Det finns idag MKN för olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477), olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660), olika parametrar i havsmiljön (SFS 2010:1341) olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) samt för omgivningsbuller (SFS 2004:675). I juni 2013 togs beslut om att de regionala miljömål som reviderades och anpassades till regionala förhållanden under 2007 utgår. Länsstyrelsen Värmland och Skogsstyrelsen har bedömt att de nationella miljömålen utgör en tillräcklig grund för det fortsatta miljömålsarbetet. Däremot kan regionala mål inom vissa avgränsade sektorer komma att tas fram i det strategiska arbetet, till exempel i arbetet med framtagande av ett åtgärdsprogram till den regionala klimat- och energistrategin För ett klimatneutralt Värmland. Filipstads kommun har inte antagit några lokala miljömål. Enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en beskrivning av hur relevanta miljömål och annan miljöhänsyn beaktas i planen Miljökvalitetsnormer För Filipstads kommun är MKN för luft, vatten och buller aktuella. I ÖP beskrivs MKN för vattenförekomster närmare för berörda sjöar. Miljökvalitetsnormer för utomhuslu I miljöbalkens 5:e kapitel och i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft regleras tillåtna halter i utomhusluft för ett antal ämnen. Överskridande av normers nivåer för utomhusluft är generellt lokala och beror främst på höga trafikflöden eller tät vedeldning. Miljökvalitetsnormer för buller Miljökvalitetsnormen för buller är en så kallad målsättningsnorm som innebär att det finns en skyldighet att genom att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Kartläggningen av buller i Sverige har skett i olika faser med början i de folkrikaste kommunerna och vid de högst trafikerade vägarna och järnvägarna. Filipstads kommun har hittills inte omfattats av detta kartläggningskrav. Vid all planering ska dock hänsyn tas till gällande riktvärden för buller. Miljökvalitetsnormer för vaenförekomster Miljökvalitetsnormer för vatten används för att ange krav på vattnets kvalitet i flera olika avseenden. Bestämmelser om kvalitet och status på yt- och grundvatten finns i vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). Vattenkvaliteten bedöms utifrån en mängd olika kvalitetsfaktorer och uttrycks som mått på vattnets yt- eller grundvattenstatus. De grundläggande kvalitetskraven, som uttrycks i form av miljökvalitetsnormer, syftar till att alla vattenförekomster ska uppnå minst god kemisk yt- eller grundvattenstatus samt god ekologisk status senast den 22:a december Med stöd av förordningen har Västerhavets Vattenmyndighet fastställt förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsplan för flertalet vattenförekomster i kommunen, vilka redovisas i ÖP. År 2013 trädde nya föreskrifter i kraft gällande klassificering av miljökvalitetsnormer för ytvatten (HVMFS 2013:19). 158 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

200 Kapitel 4 Konsekvenser Annan hänsyn och riktvärden för översiktlig planering Bedömningsgrunder för buller Bullerproblemens omfattning bedöms med hjälp av riktvärden. Vid all planläggning ska gällande riktvärden för buller eftersträvas. Miljömålet God bebyggd miljö ställer krav på att platser där människor vistas ska ha en god ljudmiljö och vara fri från betydande buller från trafiken. Målet ska uppnås inom en generation, till år Så här har Boverket konkretiserat det långsiktiga målet utifrån de riktvärden för buller som riksdagen ställt sig bakom: Till år 2020 ska ingen i sin boendemiljö ha bullernivåer överstigande 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Riskhänsyn vid fysisk planering Hantering av risker är kopplad till den fysiska planeringen genom att det i plan- och bygglagen och miljöbalken finns omnämnt att risker för människors hälsa och säkerhet ska beaktas. Enligt plan- och bygglagen ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Hänsynstaganden omfattar bland annat risk för översvämningar, risk för ras, risker i närhet till kommunikationsleder samt risker i anslutning till industriell verksamhet. För mer detaljerad beskrivning hänvisas till ÖP. Dagvaen Krav på dagvattenhantering ställs i miljöbalken, Boverkets byggregler samt i Naturvårdsverkets föreskrifter. Områden som nyttjas för öppen dagvattenhantering ska i ÖP och detaljplaner avsättas som naturmark eller parkmark. Om det inom ett planområde inte går att reservera tillräcklig plats för lokalt omhändertagande av dagvatten ska det av planhandlingarna framgå var dagvattenhanteringen kan eller ska ske. Kommunala riktlinjer I ÖP redogörs för gällande planer och förordnanden. Hänsyn ska tas till dessa strategier och dokument vid all planläggning inom kommunen. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 159

201 Kapitel 4 Konsekvenser 4.4 MILJÖKONSEKVENSER Översiktsplanens betydande miljöpåverkan I detta avsnitt konsekvensbedöms de förslag i planen som bedömts medföra betydande miljöpåverkan. Nollalternavet I nollalternativet hänvisas bebyggelse till lediga tomter i befintliga detaljplaner som finns företrädesvis i anslutning till tätorterna. FÖP:en för centrala Filipstad är en del av nollalternativet. Enstaka hus eller anläggningar i strandnära lägen kan komma till med den möjlighet till dispens som råder generellt inom strandskyddsområdet. Utvecklingen på landsbygden i ett nollalternativ bedöms ha sämre förutsättningar utan en strategi för LIS. Detta kan ge upphov till både positiva och negativa konsekvenser beroende på vilken miljöaspekt som avses. För hälsoaspekten bedöms utvecklingen i nollalternativet bli negativ då möjligheten till attraktiva bostäder på landsbygden och utveckling av nya turistmål minskar. Serviceunderlaget kan minska och därmed möjligheterna att arbeta, gå i skola och uträtta vanligare ärenden nära sin bostad. De allmänrättsliga intressena kan till viss del påverkas positivt utan LIS-områden då strändernas tillgänglighet kvarstår som idag. För natur-, kultur- och vattenmiljön kan det istället bli positiva konsekvenser utan LIS-områden då naturmark inte tas i anspråk för byggnationer. Vikande serviceunderlag på landsbygden med fortsatt avfolkning som trolig följd kan dock medföra negativa konsekvenser för natur- och kulturmiljövärden som är knutna till odlingslandskap och bebyggelsemiljöer där en fortsatt skötsel är avgörande för bibehållna värden. När det gäller belastning från dag- och avloppsvatten på sjöarna kan konsekvenserna bli både negativa och positiva. Där befintlig bebyggelse har en delvis otillräcklig hantering av dag- och avloppsvatten hade en utveckling av bebyggelsen kunnat skynda på en utbyggnad av sådan infrastruktur. I andra lägen kan konsekvenserna bli positiva då sjöarna inte tillförs dag- och avloppsvatten från etableringar i tidigare obebyggda eller glest bebyggda områden. För klimataspekten innebär nollalternativet att bostäder företrädesvis byggs i anslutning till tätorterna där avståndet till arbete och service skulle kunna minska bilberoendet vilket skulle medföra positiva konsekvenser genom minskade utsläpp. Planförslaget Naturmiljö Översiktsplanens största påverkan på naturmiljön ligger i utpekandet av 12 LIS-områden för bebyggelse av bostäder, fritidshus och/eller anläggningar för olika typer av verksamheter främst inom turistnäringen. Även om bebyggelsetrycket för närvarande är lågt i kommunen innebär utpekandet av LIS-områden en kanalisering av byggandet till mer sjönära områden på landsbygden. Under urvalsprocessen av LIS-områden har förslagen bedömts mot uppställda kriterier och hänsyn har då tagits till skyddade och på annat sätt utpekade naturmiljöer. Undantaget är riksintresseområden där en bedöm- 160 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

202 Kapitel 4 Konsekvenser ning har gjorts huruvida de riksintressanta värdena inom området berörs eller inte. Det kan också finnas mindre miljöer inom LIS-områdena som har höga naturvärden, men som bedöms kunna bevaras inom området även vid en utveckling enligt förslagen. De huvudsakliga effekterna av planförslagets utpekande av LIS-områden bedöms bestå i att områden, som kan ha viss betydelse för spridning, föryngring och födosök för lokala grupper eller bestånd av allmänt förekommande djur- och växtarter, tas i anspråk. Indirekta effekter kan utgöras av ingrepp i miljöer utanför själva LIS-området genom siktröjning och städning av naturmiljöer, en ökad efterfrågan på vattenanläggningar som bryggor, sjösättningsramper och liknande. Ökad mänsklig aktivitet i närheten av och på sjöarna kan medföra störning på känsliga djurarter och avhålla dessa från häckning och föryngring. Konsekvenserna av översiktsplanens förslag till LIS-områden i övrigt bedöms bli små då motsvarande miljöer förekommer i hög utsträckning runt sjöarna i kommunen och förutsättningarna för djur- och växtlivet därför kan bibehållas. Kulturmiljö Ett ökat byggande, som i första hand styrs av närheten till vatten, medför att delvis nya bebyggelsemönster uppstår som bryter mot de traditionella och saknar ett historiskt sammanhang. Till övervägande del har dock LISområdena pekats ut i anslutning till befintlig bebyggelse. För att motverka en negativ påverkan på landskapsbilden anger översiktsplanens rekommendationer att nya hus, enstaka eller i grupp, ska placeras och utformas med stor hänsyn till landskapet, terrängen, platsens kulturvärden och befintlig bebyggelse. En utveckling av landsbygden kan medföra att människor får fortsatt möjlighet att bo kvar och försörja sig vilket ökar förutsättningarna för ett öppethållande av marken. Detta kan då bidra till att upprätthålla och tydliggöra kulturmiljövärden i landskapet. Under urvalsprocessen av LIS-områden har hänsyn tagits till skyddade och på annat sätt utpekade kulturmiljöer med höga kulturmiljövärden så att dessa som regel inte omfattas av LIS. Undantaget är riksintresseområden där en bedömning har gjorts huruvida de riksintressanta värdena inom området berörs eller inte. Det kan också finnas mindre miljöer inom LIS-områdena som har höga kulturvärden, men som bedöms kunna bevaras inom området även vid en utveckling enligt förslagen. Om planering och exploatering sker i direkt anslutning till värdefulla områden görs en bedömning av hur åtgärden påverkar befintliga värden och syftet med skyddet och vad som är möjligt att åstadkomma i det enskilda fallet. Om det behövs bestämmelser för att i ett sammanhang trygga väsentliga drag i den yttre miljön eller ett bevarandekrav för enskilda byggnader rekommenderas att detta förgås av planarbete (detaljplan eller områdesbestämmelser). Konsekvenserna för kulturmiljön av översiktsplanens förslag bedöms sammanfattningsvis bli mindre negativa till positiva. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 161

203 Kapitel 4 Konsekvenser Vaenmiljö De föreslagna LIS-områdena berör tio vattenförekomster med fastställda miljökvalitetsnormer samt en vattenförekomst utan normer. Nio av vattenförekomsterna har i nuläget otillfredsställande eller måttlig ekologisk status och har en tidsfrist till 2021 för att uppnå miljökvalitetsnormen god ekologisk status. Samtliga vattenförekomster har i nuläget god kemisk status och inga tidsfrister för att uppnå miljökvalitetsnormen god kemisk status. Bebyggelseområdena bedöms främst kunna orsaka effekter på vattenförekomsterna vad avser ökad näringsbelastning. Detta eftersom bebyggelse i större utsträckning planeras längre från befintliga vatten- och avloppsanläggningar i tätorterna och närmare recipienterna. Utbyggnaden medför även en ökad andel hårdgjorda ytor i nära anslutning till recipienterna. Särskilda rekommendationer har formulerats för vatten och avlopp i utpekade LIS-områden. Detta innebär bland annat att anslutning till kommunalt vatten- och avlopp ska utgöra förstahandsval. Därmed kan det i vissa fall även bli möjligt att ansluta befintlig bebyggelse och på så sätt skapa en bättre vatten- och avloppslösning än vad som tidigare varit möjlig. Ett ökat bebyggelsetryck vid vatten kan medföra indirekta effekter på vattenmiljöerna genom ett ökat byggande i vatten av till exempel bryggor, pirar och andra vattenanläggningar. Dessa typer av anläggningar kräver normalt en anmälan eller tillståndsansökan enligt miljöbalken. Ökad aktivitet på sjöarna kan orsaka ökad bullerpåverkan och ökade utsläpp av exempelvis bränsle och andra kemikalier från fritidsbåtar, vattenskotrar med mera. Översiktsplanens förslag om LIS-områden bedöms få mindre negativa till positiva konsekvenser för vattenmiljön. Hälsa Översiktsplanens föreslagna bebyggelseområden ligger huvudsakligen i landsbygd eller i anslutning till kommunens mindre tätorter. Dessa är sällan utsatta för buller i sådan omfattning att det finns risk för att gällande riktvärden inte kan hållas. Däremot kan boende i befintlig bebyggelse uppleva ökad bullerstörning trots att riktvärdena hålls genom att trafik till och från den nya bebyggelsen tillkommer. På samma sätt utgör påverkan från luftföroreningar inte något problem utanför större tätorter. Översiktsplanens förslag till bebyggelseområden med angivna rekommendationer bedöms medföra försumbara till positiva konsekvenser för människors hälsa. Klimat En kanalisering av boendet till landsbygden för att möjliggöra arbetstillfällen, bostäder och service med en viss spridning inom hela kommunen innebär att transporterna på vägarna kommer att öka under den kommande planperioden. Utbyggnaden av bredband på landsbygden kan dock innebära att möjligheten att arbeta hemifrån ökar, vilket i sin tur genererar mindre resor. LIS-områdena kan stärka närliggande serviceanläggningar såsom matbutiker och kan då bidra till minskade transporter. Det motsatta kan inträffa med ökade transporter till LIS-områden för rekreation och friluftsliv. LISområdena kan även ge upphov till ett ökat underlag för kollektivtrafiken, vilket kan påverka klimatet positivt. Den negativa trenden med ökade utsläpp från vägtrafiken motverkas något 162 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

204 Kapitel 4 Konsekvenser av en förbättrad avgasrening och nya alternativa bränslen för fordonsparken i stort. Transportmängderna ökar dock överlag i en större takt än vad den tekniska utvecklingen förmår minska utsläppen. Konsekvenserna för klimatet av översiktsplanens bebyggelseförslag jämfört med nollalternativet bedöms bli mindre negativa. Hushållning med naturresurser LIS-områdena innebär att skogsmark och jordbruksmark och andra naturresurser tas i anspråk för att förverkliga planerna. Mark som tas i anspråk kan även påverka jaktvårdsområden och jakträtter. I förhållande till kommunens markresurser i övrigt och med tanke på att utbyggnadsförslagen är förhållandevis småskaliga bedöms inte effekterna på hushållningen med naturresurser bli så stor. I översiktsplanens generella rekommendationer för övriga delar av kommunen, som inte berörs av förändrad markanvändning, anges att ny bebyggelse, vägdragning, fastighetsbildning och andra åtgärder ska lokaliseras och utföras så att brukningsvärd jordbruksmark inte onödigtvis tas i anspråk eller att rationellt skogsbruk inte hindras. Vidare ska ny bebyggelse, vägdragning och andra åtgärder i stora opåverkade naturområden medges endast för samhällsviktiga verksamheter. Konsekvenserna för hushållningen med naturresurser av planförslaget bedöms som mindre negativa. 4.5 UPPFYLLELSE AV NATIONELLA MILJÖMÅL Riksdagen har antagit 16 miljömål som beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Det är ett löfte till framtida generationer om frisk luft, hälsosamma livsmiljöer och rika naturupplevelser. Strävan är att vi till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen. Det betyder att alla viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år 2020 (år 2050 när det gäller klimatmålet). Naturvårdsverket ansvarar för uppföljningen av miljömålen. Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. I målet står också att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet. Etappmålen ska underlätta möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen och identifierar en önskad samhällsomställning. 24 etappmål har antagits av regeringen (februari 2014) för miljömålet Begränsad klimatpåverkan samt inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen och luftföroreningar. Ett viktigt syfte med miljömålen och etappmålen är att de ska vara vägledande för allt miljöarbete; såväl för regeringen som för myndigheter och övriga aktörer. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 163

205 Kapitel 4 Konsekvenser De nationella miljömålen har av vissa länsstyrelser anpassats till regional nivå i samverkan med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer. De regionala miljömålen ska vara utgångspunkten för miljöarbetet på regional och kommunal nivå. Länsstyrelsen Värmland och Skogsstyrelsen har bedömt att de nationella miljömålen tills vidare utgör en tillräcklig grund för det fortsatta miljömålsarbetet. Hur översiktsplanen påverkar uppfyllelsen av de nationella miljömålen redovisas med följande läsanvisningar: Blått: miljömålet påverkas både positivt och negativt Grönt: miljömålet påverkas positivt Rött: miljömålet påverkas negativt Svart: miljömålet påverkas inte 164 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

206 Kapitel 4 Konsekvenser Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. En kanalisering av boendet till landsbygden för att möjliggöra arbetstillfällen, bostäder och service med en viss spridning inom hela kommunen innebär att transporterna på vägarna kommer att öka under den kommande planperioden. Utbyggnaden av bredband på landsbygden kan innebära att möjligheten att arbeta hemifrån ökar vilket i sin tur genererar mindre resor. LIS-områdena kan stärka närliggande serviceanläggningar såsom matbutiker, skolor och barnomsorg kan då bidra till minskade transporter, men även det motsatta kan inträffa med ökade transporter till LIS-områden för rekreation och friluftsliv. ÖP:n visar på en inriktning för ökad kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik inom kommunen vilket påverkar miljömålet positivt om det genomförs. Lokalt ger trafikutsläppen upphov till hälsoeffekter orsakade av till exempel utsläpp av partiklar, men utsläppen leder även till nedsmutsning och korrosion. Regionalt ger trafikutsläppen upphov till skador på naturen genom utsläpp av kväveoxider, svaveldioxider och kolväten, samt hälsoeffekter på grund av exempelvis partiklar. De globala effekterna utgörs av en förstärkt växthuseffekt och påverkan på ozonskiktet. Utsläppen av till exempel koldioxid, metan, dikväveoxid påverkar växthuseffekten negativt. Den största globala effekten kommer från koldioxidutsläppen (CO2). Den negativa trenden av ökade utsläpp motverkas något av en förbättrad avgasrening och nya alternativa bränslen för fordonsparken i stort. Transportmängderna ökar dock överlag i en större takt än vad den tekniska utvecklingen minskar utsläppen. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Genom att koncentrera bebyggelseområden till redan befintlig bebyggelse och service begränsas bilberoendet vilket bidrar till friskare luft och bättre miljö. De föreslagna LIS-områdena kan dock komma att bidra till inflyttning och ändrade resmönster, men detta bedöms inte vara i sådan omfattning att det föranleder hälsovådliga halter av luftföroreningar. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 165

207 Kapitel 4 Konsekvenser Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Försurande utsläpp härrör från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk. Översiktsplanens förslag om vindkraft för att öka andelen energi från förnyelsebara källor och förslag om elektronisk infrastruktur för att minska transportbehovet bidrar positivt till miljömålet. Samtidigt föreslås en spridd bebyggelse och en levande landsbygd som för närvarande bidrar till bilberoendet och ökade transporter. Den största delen av de försurande ämnen som faller ner över Sverige har förts hit med vindarna från andra länder och från internationell sjöfart. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Förslagen i översiktsplanen bedöms inte påverka miljömålet. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Översiktsplanen föreslår rekommendationer angående radon och avstånd till högspänningsledningar. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Översiktsplanen anger rekommendationer för VA-lösningar samt föreslår åtgärder för förbättrad VA-teknik som medför att problemen med övergödning kan minska. Exploatering nära stränder kan lokalt påverka övergödningen men detta ska självklart hanteras så att det blir inom reglerade gränser. 166 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

208 Kapitel 4 Konsekvenser Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Utpekandet av LIS-områden i Filipstads kommun innebär ett mer strandnära byggande. Strandmiljöer kommer därmed att tas i anspråk i högre utsträckning än tidigare. Detta medför ett ökat tryck även på de vattenmiljöer vars stränder nyttjas för bebyggelse. Det kan handla om önskemål om att bygga bryggor, bastur, båthus eller anlägga stränder i anslutning till det strandnära boendet. Samtidigt vidtas åtgärder för att säkerställa en god VA-hantering även för redan befintlig bebyggelse vilket kan bidra till en bättre vattenkvalitet över lag. I översiktsplanen ges rekommendationer för var byggnation kan ske med hänsyn till klimatförändringar, bland annat översvämning. I de fall man önskar använda översvämningshotad mark till annat än vad som rekommenderas bör en riskanalys utföras för att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa konsekvenserna av höga flöden. Inga nya områden planeras där betydande risker för ras, skred och erosion finns. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Samtliga berörda ytvattenförekomster uppnår måttlig ekologisk status (2013), med undantag av Yngen som uppnår god ekologsik status, och att risk finns att ekologisk status/potential inte uppnås Den kemiska statusen bedöms vara god för alla aktuella vatten. Ingen uppgift om ekologisk eller kemisk status finns dock för Abborrtjärn. Samtliga grundvattenförekomster har vidare god kvalitet och det bedöms inte vara någon risk att kemisk status eller kvantitativ status inte uppnås till år Kommunen förtydligar i ÖP åtagandena i av Vattenmyndigheten framtaget åtgärdsprogram för att säkerställa vattenkvaliteten i distriktet. Cirka 40 procent av de allmänna vattentäkterna i kommunen saknar skyddsföreskrifter. En tredjedel av föreskrifterna för ytvattentäkter är 20 år eller äldre och behöver revideras. Kommunen behöver ta fram en vattenförsörjningsplan och se över behovet av reservvattentäkter. Om detta görs påverkas miljömålet positivt. Godkända vatten- och avloppslösningar ska anordnas vid exploatering. Detta inkluderar även godkänt dagvattenomhändertagande. För de områden som är föremål för nybyggnation förordas anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet i första hand. Framtagande av policy för dagvattenfrågor och vatten- och avloppsfrågor är viktigt och ska prioriteras. I översiktsplanen ges rekommendationer för var byggnation kan ske med hänsyn till klimatförändringar, bland annat översvämning. I de fall man önskar använda översvämningshotad mark till annat än vad som rekommenderas bör en riskanalys utföras för att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa konsekvenserna av höga flöden och risk för överskridande av MKN. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 167

209 Kapitel 4 Konsekvenser Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Översiktsplanens förslag bedöms inte påverka miljömålet. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Översiktsplanens förslag tar skogsmark i anspråk vilket påverkar både produktion och miljövärden även om det är i en förhållandevis liten omfattning. LIS-områden för verksamheter inom turism och friluftsliv bidrar till att tillgängliggöra skogarna och bidra till att sociala värden värnas. Kommunens avsikt är att bebyggelse eller andra åtgärder som påverkar eller skulle kunna påverka viktiga natur- eller kulturmiljöer alltid bör föregås av ett ställningstagande om hur bebyggelsen eller åtgärden påverkar natur- eller kulturmiljön och hur detta i sådant fall bör hanteras. I de flesta fall kan kultur- och naturvärden skapa attraktionskraft i ett område varför de bör nyttjas i planeringen istället för att ses som ett problem. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Utpekandet av LIS-områden ger ökade möjligheter till försörjning på landsbygden vilket ökar förutsättningarna fortsatt brukande av marken vilket är en nödvändighet för att upprätthålla naturvärden beroende av öppna marker. Samtidigt medför en del av förslagen att odlingsmark tas i anspråk för bebyggelse som bidrar till att utarma kvaliteterna i marken som odlingsmark. Kommunens avsikt är att bebyggelse eller andra åtgärder som påverkar eller skulle kunna påverka viktiga natur- eller kulturmiljöer alltid bör föregås av ett ställningstagande om hur bebyggelsen eller åtgärden påverkar natur- eller kulturmiljön och hur detta i sådant fall bör hanteras. I de flesta fall kan kultur- och naturvärden skapa attraktionskraft i ett område varför de bör nyttjas i planeringen istället för att ses som ett problem. 168 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

210 Kapitel 4 Konsekvenser God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Planens förverkligande med bostäder i strandnära lägen påverkar miljömålet positivt genom en ökad möjlighet till en god och hälsosam livsmiljö. Förhoppningen är även att LIS-områdena ska ge underlag till en bibehållen servicenivå på landsbygden i form av till exempel skolor och barnomsorg. En ökad mängd trafik kan dock uppkomma i tidigare ostörda områden i samband med LIS-områdena vilket kan ge upphov till bullerstörningar. Detta innebär att miljömålet motverkas något. Kommunens avsikt är att bebyggelse eller andra åtgärder som påverkar eller skulle kunna påverka viktiga natur- eller kulturmiljöer alltid bör föregås av ett ställningstagande om hur bebyggelsen eller åtgärden påverkar natur- eller kulturmiljön och hur detta i sådant fall bör hanteras. I de flesta fall kan kultur- och naturvärden skapa attraktionskraft i ett område varför de bör nyttjas i planeringen istället för att ses som ett problem. Om det behövs bestämmelser för att i ett sammanhang trygga väsentliga drag i den yttre miljön eller ett bevarandekrav för enskilda byggnader rekommenderas att detta förgås av planarbete (detaljplan eller områdesbestämmelser). Kommunen föreslår i översiktsplanen rekommendationer angående radon, översvämningsområden, markföroreningar mm vilket går i linje med miljömålets intentioner. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. LIS-förslagen medför att livsmiljöer för djur- och växter tas i anspråk och företrädesvis i strandnära lägen där särskilda betingelser råder och som generellt sett medför att stränderna har höga värden för djur- och växtliv. Samtidigt har överväganden gjorts för att undvika intrång i miljöer av särskild betydelse för djur- och växtlivet. I vissa fall medför förslagen ett tillgängliggörande av natur- och kulturmiljöer vilket bidrar till miljömålets skrivning om människans tillgång till dessa miljöer. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 169

211 Kapitel 4 Konsekvenser 4.6 PÅVERKAN PÅ RIKSINTRESSEN Inget av riksintressena bedöms bli betydligt negativt påverkade av nu kända, planerade åtgärder. Vid detaljplanering i och i närhet till riksintresseområdena krävs en analys som visar planens påverkan på riksintresset. 4.7 PÅVERKAN PÅ MILJÖKVALITETSNORMER I ett allmänt perspektiv så ökar transporterna i samhället. Utbyggnaden av planens föreslagna LIS-områdena kommer att leda till en ökad mängd trafik och då även till områden där trafikmängden idag är låg. Även om trafikmängden kommer att öka så är bedömningen att det totalt sett inte kommer att bli några stora mängder trafik på landsbygden. Längs väg 63 och väg 26 är trafikmängderna relativt höga men vägarna omges av ett öppet landskap där möjligheten till omblandning och utspädningen av luften är god. Filipstads kommun bedöms ha goda förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsnormen avseende på luft. Statusklassificeringen för ytvattenförekomsterna i kommunen redovisar att alla sjöar klarar en god kemisk status 2009, exklusive kvicksilver. Klassificeringen med avseende på ekologisk status visar att flera sjöar uppvisar en måttlig ekologisk status idag. Det finns även ett par sjöar i norra delen av kommunen som uppvisar en otillfredsställande status idag. Samma tendens kan ses vad gäller statusen för kommunens vattendrag; flera vattendrag uppvisar en måttlig ekologisk status. Flera av vattenförekomsterna har problem med en för hög näringsbelastning (tex Lersjön, Daglösen och Östersjön), men även flödesregleringar (tex Timsälven, Daglösen och Stensjön) och förekomst av vandringshinder påverkar den ekologiska statusen negativt. Sjöarna i kommunen uppnår alla miljökvalitetsnormen God kemisk ytvatten-status till år 2015, exklusive kvicksilver. Gällande den ekologiska statusen har flera av ytvattenförekomsterna har tidsfrist fram till år 2021 för att kunna komma tillrätta med sina problem. Grundvattenförekomsterna inom Filipstads kommun uppvisar alla idag en god kvantitativ status och bedöms fortsätta göra det år Detsamma gäller den kemiska statusen för samtliga grundvattenförekomster, de uppvisar god kemisk status idag och bedöms göra det även år Tillkommande etableringar får inte bidra till att miljökvalitetsnormen för vatten inte kan klaras vid den tidpunkt som är kopplat till respektive vattenförekomst. Några av ytvattenförekomsterna inom kommunen har klassats som måttlig ekologisk status på grund av att vattnet är reglerat. Detta är dock inget som översiktsplanen påverkar i någon riktning. För de sjöar som har problem med övergödning, tex Lersjön, Daglösen som kan komma att påverkas av föreslagna LIS-områden måste åtgärder vidtas för att förbättra den ekologiska statusen från måttlig till god. Därför är det av stor vikt att eventuella etableringar kring dessa sjöar inte leder till en ökad övergödning av sjön. Miljökvalitetsnormer ska belysas vid detaljplaneplanering. 170 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

212 Kapitel 4 Konsekvenser 4.8 SOCIALA OCH EKONOMISKA KONSEKVENSER Genom att ta hänsyn till och behandla sociala aspekter i planeringen kan en god livsmiljö främjas. En god livsmiljö bygger dels på en god fysisk miljö, dels på andra sociala aspekter som exempelvis hälsa, trygghet, social gemenskap och delaktighet. En god samhällsekonomi är ytterligare en av förutsättningarna för en hållbar samhällsutveckling. Utgångspunkterna för en god samhällsekonomi är till exempel en hög sysselsättning, regional balans, rättvis och jämn fördelning av levnadsstandarder och ekonomisk tillväxt. Satsningen på LIS-områden kan innebära en inflyttning till kommunen då det ges möjlighet till boende i attraktiva strandnära lägen. Förutom inflyttning till kommunen kan det även innebära att en omflyttning sker inom kommunen. LIS-områdena öppnar även upp för en ökad satsning på turismen vilket kan generera fler arbetstillfällen på landsbygden. Det kan även komma att innebära att servicefunktioner i form av affärer, vårdcentraler osv kan finnas kvar i delar av kommunen där dessa funktioner annars hade behövt läggas ner. 4.9 SAMLAD BEDÖMNING Planförslaget ger möjligheter via LIS-förslagen till boende i strandnära lägen vilket kan attrahera nya kommuninvånare. Nya kommuninvånare påverkar kommunens ekonomiska och sociala utveckling positivt. Konsekvenserna för vattenmiljön bedöms som positiva om de satsningar som föreslås gällande vatten och avlopp i samband med LIS-områdena genomförs. För rekreation och friluftslivet inom kommunen ger planen upphov till positiva konsekvenser bland annat utifrån LIS-förslagen. Naturmiljön påverkas bland annat genom att naturmark tas i anspråk via LIS-områdena och andra planerade etableringar. Beroende på hur känslig miljön är blir konsekvenserna olika. Naturinventeringar föreslås göras i samband med detaljplanearbetet. Kulturmiljön bedöms inte påverkas nämnvärt av de förslag som översiktsplanen redovisar. Framtagandet av ett kommunalt kulturmiljövårdsprogram ger dock upphov till positiva konsekvenser för kulturmiljön inom kommunen. Förverkligandet av de föreslagna LIS-områdena ger upphov till ett större trafikflöde inom kommunen vilket leder till negativa konsekvenser för klimatet. Planförslaget innebär att skogsmark kommer att tas i anspråk för delar av utbyggnaderna. Konsekvensen bedöms som negativ men med tanke på de stora arealer av skog som finns inom kommunen så bedöms det som små negativa konsekvenser för hushållningen med naturresurser i stort inom kommunen. Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 171

213 Kapitel 4 Konsekvenser 4.10 OSÄKERHETSFAKTORER Denna bedömning grundar sig på ett begränsat antal nyckeltal och bedömningsgrunder och osäkerheterna är därmed stor. Planens låga konkretiseringsnivå ger även upphov till osäkerheter i bedömningen. De bedömningar som gjorts av LIS-förslagen bygger på översiktliga riktlinjer för utveckling av kommunen och inte förslag till utbyggnadsplaner för enskilda områden. Detta innebär att konsekvenser för enskilda områden inte bedöms i detta skede utom i de fall då de sammanfaller med konsekvenser för hela planen för att de har sådan strategisk betydelse. Mer detaljerade och exakta bedömningar av konsekvenser för enskilda områden kommer annars att göras vid upprättande av MKB:er i samband med kommande planeringsskeden, d.v.s. fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. Andra osäkerhetsfaktorer är en arbetsmarknad som förändras med konjunkturerna och samhällsutvecklingen och som är avgörande för befolkningsutveckling och bebyggelsetryck. Politiska beslut och ny kunskap inom exempelvis miljöområdet kan ändra förutsättningarna för LIS- förslagen eller påverka beteenden så att förväntade effekter av förslagen inte uppstår. 172 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

214 REFERENSER Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 173

215 Referenser Naonella, regionala och kommunala planer och policydokument Översiktsplan för Filipstads kommun, Filipstads kommun, 1990 Fördjupad översiktsplan för Filipstad, Filipstads kommun, 2013 Tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindbruk, Filipstads kommun, 2011 Vision för Filipstads kommun 2020 (fastställd av kommunfullmäktige 31 oktober 2012, 96) Energi och klimatplan för Filipstads kommun (under framtagande) Avfallsplan för Filipstads kommun , Filipstads kommun, Regional utvecklingsstrategi - Värmlandsstrategin , Region Värmland Ditt Värmland, kulturmiljöprogram för Värmland, länsstyrelsen i Värmland, 1989 Bostadsmarknadsanalys för Värmland, Bostadsmarknadsanalys Bostad först!, länsstyrelsen Värmland, 2013 Nationell plan för transportsystemet , Trafikverket Nationell plan för transportsystemet , Trafikverket Länsplan för regional transportinfrastruktur i Värmland , Region Värmland, 2013 Klimatanalys Värmlands län, länstyrelsen Värmland, 2014 (ISBN/ISS-nr: ) Mätningar av luftföroreningar i Värmlands län 2003/2004 och 2004/2005, Länstyrelsen Värmland/IVL Svenska Miljöinstitutet, 2005 Digitala källor Trafikverkets hemsida, Länsstyrelsens hemsida, samt VISS, VattenInformationsSystem Sverige Energimyndigheten, Riksantikvarieämbetets hemsida, samt tjänsten Fornsök www. fmis.raa.se Skogsstyrelsens hemsida, Artportalen, Miljömålsportalen Karlstads flygplats, Statens Geologiska Undersöknig (SGU), Naturvårdsverkets hemsida, Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Försvarsmakten, Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

216 Referenser Tryckta källor Plan- och bygglagen (2010:900) Miljöbalken (1998:808) Boverkets allmänna råd (1995:5) Bättre plats för arbete Säkra järnvägstransporter av farligt gods, Banverket och Räddningsverket, 2004 Farligt gods på vägnätet underlag för samhällsplanering, Räddningsverket/Boverket/ Vägverket, 1998 Riskhantering i detaljplaneprocessen, Länsstyrelserna i Skåne-, Stockholms- och Västra Götalands län, 2006). Klimatanpassning i fysisk planering - Vägledning från länsstyrelsena, 2012 (ISBN: ) Stigande vatten - En handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden, Västra Götalands och Värmlands län (länstyrelsena), 2011 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 175

217 Bilaga 1 - Utvidgat strandskydd Översikt - utvidgat strandskydd, Länsstyrelsens beslut Dnr Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

218 Bilaga 1 - Utvidgat strandskydd Sjöar med utökat strandskydd i Filipstads kommun Lungen Utökat strandskydd: 200 meter Värdebeskrivning: Lungen är en relativt stor sjö som ligger i anslutning till Brattforsheden och dess unika geologiska formationer. Stränderna domineras av skogsmark med inslag av flera värdefulla sumpskogar som främst domineras av tall men med visst lövinslag. Runt sjön finns några områden med bebyggelse, främst fritidshus, nära strandkanten. I sjön finns förekomst av lake och ål. Sjön påverkar i sin tur Lungälven nedströms där det bland annat finns flodpärlmusslor. Brattforsheden har mycket stor betydelse för friluftslivet, både som tätortsnära rekreation och som ett område för vildmarksturism. Stora delar av sjön utgör också riksintresse för naturvård och Lungen är klassificerad som regionalt värdefullt vatten av länsstyrelsen. Sjöns västra del ingår i Brattforshedens naturreservat. Länsstyrelsens bedömning: Större delen av sjön Lungen med omgivningar ligger inom ett riksintresse för naturvård. Det innebär att området så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdets naturmiljö (3 kap. 6 miljöbalken). Lungen har stor betydelse för landskapsbilden i denna del av Brattforsheden och det tilltalande landskapet är en av grundförutsättningarna för friluftslivet. I kombination med skogliga naturvärden samt de geologiska formationerna som området innehar finns förutsättningar för ett utvidgat strandskydd, då dessa värden riskerar att påverkas vid ytterligare exploateringar vid sjöns stränder. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 200 meter vid oexploaterade stränder i den del av sjön som inte ingår i naturreservatet Brattforsheden behövs för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften. Karta: se bilaga 1 - karta 1 Älvsjön inklusive Eriksdalsälven och Svartälven Utökat strandskydd: 200 meter Värdebeskrivning: Älvsjön är en långsträckt sjö som ligger i ett område med omfattande isälvsavlagringar som är av särskilt stort värde då högsta kustlinjen ligger strax norr om sjön. I sjöns norra ände rinner Eriksdalsälven och Svartälven ut där det utvecklats ett större deltaområde med bevarade meanderbågar från älvarnas tidigare fåror. Längs sjöns stränder förekommer ett flertal grusåsar och i sjöns längsriktning löper en rullstensås som, där den sticker upp ovanför vattenytan, bildar långsträckta öar. De särpräglade landformerna resulterar i ett mycket tilltalande landskap. Sjön och de båda älvarna utgör tillsammans en viktig sammanhängande miljö för störningskänsliga fåglar och fiskarterna öring, ål och lake. Vid Älvsjöhyttan i sjöns södra ände finns en restaurerad hästjärnväg som en mindre turistattraktion. Länsstyrelsens bedömning: Älvsjön inklusive Eriksdalsälven och Svartälven med omgivningar ligger inom ett riksintresse for naturvård. Det innebär att området så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdets naturmiljö (3 kap. 6 miljöbalken). Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 177

219 Bilaga 1 - Utvidgat strandskydd Området är vidare föreslaget riksintresseområde för friluftslivet då sjön och älvarna utgör en viktig kanotled med stor potential för utvecklad besöksnäring. Det ovanliga landskapet, som är format av isälvar under och efter den senaste istiden, har mycket höga värden och är mycket tilltalande. Dessa värden löper stor risk att skadas av tillkommande bebyggelse eller exploateringar nära stränderna och därmed föreligger ett motiv för utvidgning av strandskyddet. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 200 meter längs sjöns stränder samt längs Eriksdalsälvens och Svartälvens nedre lopp, enligt karta, behövs för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften. Karta: se bilaga 1 - karta 2-5 Långban (del av) inklusive Ljustjärn Utökat strandskydd: 300 meter Värdebeskrivning: Långban är en stor, långsträckt sjö som ligger inom ett berggrundsgeologiskt mycket mångformigt område. Berggrunden är rik på malmmineral och är även kalkhaltig, vilket gjort det möjligt för en artrik och bevarandevärd flora att utvecklas. På den östra stranden, samt på några mindre öar i sjöns mellersta del,filnns ett antal nyckelbiotoper. Skogen har en prägel av den kalkrika berggrunden och utgörs av naturskogsartade barr- och lövskogar. Området kring Långban är utpekat som riksintresseområde för naturvården och här ingår mellersta delen av sjön Långban. Sjön är även klassificerad som regionalt värdefullt vatten. Den stora mängden mineral, tillsammans med det intressanta och attraktiva kulturlandskapet som förekommer i Långbanstrakten, har skapat underlag för en besöksnäring och det finns stora möjligheter till ytterligare utveckling av turism och friluftsliv tack vare höga upplevelsevärden. Länsstyrelsens bedömning: Större Långban och Ljustjärn med omgivningar ligger inom ett riksintresse för naturvård. Det innebär att området så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdets naturmiljö (3 kap. 6 miljöbalken). Naturvärdena är mycket höga kring trakten av Långban och det finns stor potential för ett friluftsliv och rekreation ur flera aspekter. Området är beläget nära riksväg 26, vilket stärker tillgängligheten för människor både lokalt och regionalt. De karakteristiska värdena som området hyser skulle påverkas negativt av ytterligare exploatering vid stränderna, varför ett utvidgat strandskydd är motiverat. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 300 meter vid den mellersta delen av Långban, inklusive Ljustjärn, vilket behövs för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften. Karta: se bilaga 1 - karta Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

220 Bilaga 1 - Utvidgat strandskydd Yngen inklusive Assertjärnen Utökat strandskydd: 300/200 meter Värdebeskrivning: Yngen är en relativt stor oligotrof sjö som hyser unika värden tack vare att den ligger inom ett berggrundsgeologiskt mycket komplext område. Den betydligt mindre Assertjärn ligger i omedelbar anslutning till sjön. Den kalkrika berggrunden medför att sjön har ett naturligt högt ph och stor buffringskapacitet. Sjöns stränder är flikiga och det finns ett fåtal större och ett flertal mindre öar. Fiskfaunan i sjön är rik och inkluderar bland annat en ursprunglig öringstam. I sjön finns det även förekomst av lake och ål vilket ytterligare visar på sjöns naturvårdsvärde. Störningskänsliga fåglar utnyttjar denna resurs och ses ofta födosöka i sjön. Den kalkrika berggrunden medför att området hyser en mycket intressant och artrik flora med många sällsynta och hotade arter, inklusive en rad orkidéer. Runt både sjön och tjärnen, samt på öarna, finns ett varierat och tilltalande landskap med en större mängd intressanta skogliga nyckelbiotoper och sumpskogar, samt ängs- och hagmarker. I sjöns strandnära biotoper har ett flertal rödlistade och strandberoende arter noterats. Hela sjön, tjärnen och stora delar av strandområdena utgör riksintresse för naturvården tack vare de höga naturvärdena. Yngen är vidare klassad som ett nationellt särskilt värdefullt vatten av både Naturvårdsverket och Havs-och vattenmyndigheten. Berggrunden i området är rik på mineral som tidigare brutits för utvinning av olika metaller, till exempel järn, bly och silver. Brytningen har pågått under lång tid och de kulturhistoriska lämningar samt berggrunden i sig har haft mycket stor betydelse får utvecklingen av landskapet. Länsstyrelsens bedömning: Sjön Yngen med omgivningar ligger inom riksintresseområde får naturvård. Det innebär att området så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdets naturmiljö (3 kap. 6 miljöbalken). Yngen och Assertjärn hyser mycket höga värden för djur- och växtlivet tack vare de unika förhållanden som berggrunden medför. Sjön bedöms vara en av länets mest värdefulla sjöar. Området bedöms ha stor potential som framtida frilufts- och rekreationsområde eftersom upplevelsevärdena redan är höga tack vare de rika fiskbestånden, den vackra landskapsbilden samt den intressanta historien med gruvdrift i hela området. Sjön och tjärnen är dessutom belägna nära riksväg 26 och relativt nära Filipstads tätort och är därför lätt åtkomliga, även som tätortsnära rekreationsområde. Exploateringar runt sjön riskerar att påverka den vackra landskapsbilden samt de höga naturvärdena och därmed även upplevelsevärdena runt sjön. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 300 meter, med undantag för den södra delen av sjön där strandskyddet utökas till maximalt 200 meter, för sjöns oexploaterade stränder behövs för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften. Karta: se bilaga 1 - karta 7-12 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 179

221 Bilaga 1 - Utvidgat strandskydd 180 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

222 Bilaga 1 - Utvidgat strandskydd Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 181

223 Bilaga 1 - Utvidgat strandskydd 182 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

224 Bilaga 1 - Utvidgat strandskydd Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 183

225 Bilaga 1 - Utvidgat strandskydd 184 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

226 Bilaga 1 - Utvidgat strandskydd Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 185

227 Bilaga 1 - Utvidgat strandskydd 186 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

228 Bilaga 1 - Utvidgat strandskydd Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 187

229 Bilaga 1 - Utvidgat strandskydd 188 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

230 Bilaga 1 - Utvidgat strandskydd Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 189

231 Bilaga 1 - Utvidgat strandskydd 190 Översiktsplan 2015 Filipstads kommun

232 Bilaga 1 - Utvidgat strandskydd Översiktsplan 2015 Filipstads kommun 191

233

234 ÖVERSIKTSPLAN FÖR FILIPSTADS KOMMUN SAMRÅDSREDOGÖRELSE Miljö- och stadsarkitektkontoret Februari 2015

235 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Hur samrådets har bedrivits Filipstads kommun har upprättat ett förslag till översiktsplan för Filipstads kommun, ÖP Kommunstyrelsen beslutade , 82 att genomföra ett samråd enligt plan- och bygglagen gällande rubricerat ärende. Samråd av översiktsplanförslaget har pågått mellan 1 juli 31 augusti Annons om samråd och tillgängliga samrådshandlingar har varit införd i Filipstads tidning, Nya Wermlands-Tidningen samt Värmlands Folkblad. Under samrådstiden har samrådshandlingarna funnits tillgängliga på Miljö- och stadsarkitektkontoret, Filipstads kommun samt vid Filipstads bibliotek och Lesjöfors servicecenter Lyktan. Förslaget till översiktsplan har också funnits tillgängligt på kommunens hemsida under hela samrådstiden. Inkomna synpunkter Följande skriftliga synpunkter har inkommit till Filipstads kommun: Kommuner Hagfors kommun Inkom Ludvika kommun Inkom Ingen erinran Myndigheter och företag Försvarsmakten Inkom Ingen erinran Länsstyrelsen i Värmlands län Inkom PTS Inkom SGU Inkom Trafikverket Inkom Privatpersoner Synpunkt 1 Inkom Synpunkt 2 Inkom Synpunkt 3 Inkom Synpunkt 4 Inkom Synpunkt 5 Inkom Synpunkt 6 Inkom Synpunkt 7 Inkom Synpunkt 8 Inkom Synpunkt 9 Inkom Synpunkt 10 Inkom Synpunkt 11 Inkom Synpunkt 12 Inkom Synpunkt 13 Inkom (32)

236 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 Sammanfattning av inkomna synpunkter Under samrådstiden har totalt 20 yttranden med skriftliga synpunkter inkommit. Hälften av dessa innehåller synpunkter på de vindbruksområden vilka pekats ut i det tematiska tillägg till översiktsplan avseende vindbruk som antogs Av resterande yttranden är två helt utan erinran mot planförslaget. Fortsatt process Inför kommande utställning kompletteras och justeras översiktsplanen enligt de kommentarer som redovisas med kursiv stil i denna samrådsredogörelse. När revideringarna är gjorda kommer planförslaget att ställas ut på nytt under två månader. Redovisning av inkomna synpunkter med kommentarer Inkomna samrådsyttranden redovisas sammanfattade i denna samrådsredogörelse samt kommunens svar på dessa. Yttrandena har delvis anonymiserats för att möjliggöra publicering på nätet. Samtliga yttranden finns att tillgå i original hos kommunen. Yttrandena redovisas under rubrikerna kommuner, myndigheter och företag samt privatpersoner. 3(32)

237 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 KOMMUNER Hagfors kommun Hagfors kommun har tagit del av Samråd kring förslag till Översiktsplan för Filipstads kommun, daterat Hagfors kommuns samhällsbyggnadsavdelning har huvudsakligen ingenting att erinra mot förslaget. Vi vill dock framföra en synpunkt som berör avsnittet Kollektivtrafik och Områden viktiga för friluftslivet. Bakgrund Hagfors kommun har tidigare deltagit i remissförfaranden gällande Länsstyrelsens översyn av riksintresseområden för friluftsliv. Översynen har resulterat i att Länsstyrelsen lämnat förslag till Naturvårdsverket på bl a följande nya områden; F9 Klarälvsbanan och F10 Brattforsheden. Ett utpekande av dessa områden som riksintressanta för det rörliga friluftslivet, skulle kunna möjliggöra att flera besöksmål utvecklas, vilket i sin tur kan bidra till att stärka samhällsutvecklingen i olika avseenden för de kommuner som är berörs från Klarälvdalen och österut. Vi tänker närmast på verksamhet som i sådana fall skulle kunna hänföras till turism, rekreation och friluftsliv, men även framtida möjligheter till goda kommunikationer och färdvägar för såväl fastboende som besökare och turister, från Sunnemodalen och österut. Synpunkter Under punkt Kollektivtrafik, framgår det inte (utan vidare efterforskning) om de tre busslinjer som trafikeras av Värmlandstrafik också körs på väg 246 över Hagfors, mellan förbindelsen Karlstad - Filipstad. Det kan vara värt att nämna att bussförbindelsen finns. Trots allt finns en del bosättning efter väg 246 i både Filipstads och Hagfors kommuner, samt områden som besöks av turister. Genom att inte nämna förbindelsen förringas den och löper därmed risk att förringas eller försvinna på sikt. Hagfors kommun har nyligen aktualitetsförklarat Hagfors kommuns översiktsplan Under kapitel 4 Kommunala mål anges bl a att Boende på landsbygden inom de trafiknära och tätortsnära glesbygdszonerna ska möjliggöras. På så sätt ska det öppna kulturlandskapet bibehållas och kommunen utveckla ett attraktivt pendelboende. De nationella målen God bebyggd miljö och Ett rikt odlingslandskap berörs. Det ligger i Hagfors kommuns intresse att värna om denna kategori av bebyggelsemiljöer i planeringssammanhang. För att en gynnsam utveckling ska kunna ske i framtiden i den östra delen av regionen Värmland är ett fungerande vägnät med goda förbindelser och kollektivtrafik nödvändiga. En busslinjesträckning som går från Filipstad via bl a Hagfors medför t ex att bussresenärer inte först måste åka ända till Karlstad för att komma till Hagfors eller norra Filipstads kommun (längs 246). Kommentar: Texten i kapitel Kollektivtrafik förtydligas så att det framgår att det finns bussförbindelse mellan Hagfors och Filipstad. I övrigt noteras synpunkten. 4(32)

238 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 Ludvika kommun Ludvika kommun gränsar till Filipstads kommun i vår västra del. Främst är det Fredriksberg och Lesjöfors som har utbyte med varandra vad gäller arbete och boendeort. I den föreslagna ÖP nämns inga specifika mellankommunala intressen, men Filipstads kommun har tidigare antagit en vindbruksplan, som Ludvika kommun yttrat sig om utan erinran (KS2011/368). Kommunerna delar infrastruktur, främst riksväg 26, länsvägarna 245, 522, 847 och 852 som är viktiga både för boende, men också för turismen. ÖP säger att Det är av största vikt att fungerande inomkommunala kommunikationer samt effektiva förbindelser med det regionala och nationella transportsystemet vidare också att rv 26 är riksintresse och 245 är primär länsväg. Kommunerna delar i övrigt inga större intressen som kan kollidera med varandra, Ludvika kommun bör därför lämna yttrande utan erinran. Kommentar: Att även infrastruktur är ett mellankommunalt intresse kommer att förtydligas i ÖP. 5(32)

239 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 MYNDIGHETER OCH FÖRETAG Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra i detta ärende. Länsstyrelsen i Värmlands län Ärendets beredning Förslaget har sänts för yttrande till berörda myndigheter samt till berörda enheter inom Länsstyrelsen. Svenska Kraftnät, Försvarsmakten, Vattenfall, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Post- och telestyrelsen (PTS) samt Länsstyrelserna i Dalarna och Örebro län har inkommit med yttranden med anledning av planförslaget. Länsstyrelsen i Örebro län, Skogsstyrelsen, Vattenfall och Svenska kraftnät har inget att erinra mot förslaget. Trafikverket, Länsstyrelsen i Dalarnas län och SGU har lämnat synpunkter som sammanvägts i Länsstyrelsens yttrande. PTS:s och SGU:s yttrande bifogas för kännedom. Ärendet har vidare diskuterats internt inom länsstyrelsen med representanter för berörda enheter den 22 augusti Allmänt om planen Länsstyrelsen ställer sig positiv till Filipstad kommuns arbete med att ta fram en ny översiktsplan, den nu gällande översiktsplanen är från 1990 och kan därför anses vara inaktuell. Kommunen presenterar ett lätthanterligt och välstrukturerat planförslag med en god grund i nulägesbeskrivningar. I översiktsplanen är det viktigt att det också tydligt framgår vad kommunens viljeinriktning är och vilka frågor som kommunen kommer att prioritera i samhällsplaneringsarbetet ur ett framtida perspektiv. En översiktsplan är ett viktigt verktyg i en välavvägd och långsiktigt hållbar planering av kommunens mark- och vattenresurser. I planens andra kapitel presenteras en väl genomarbetad koppling mellan kommunens vision 2020 och beslut kring mark- och vattenanvändningen samt väl beskrivna mål för Filipstad Målen och riktlinjerna har dock enligt Länsstyrelsens mening inte kopplats till konkreta markanvisningar. Utöver de övergripande strategier som presenteras för kommunens tätorter samt anvisade LIS-områden, saknas förslag för mark- och vattenanvändningen. Inför granskningsskedet bör Filipstads kommun se till att visionen får genomslag i tydliga markanspråk, med förslag och diskussioner kring vilka områden som kan komma att stå inför eventuell omvandling. Kommentar: Kommunen har valt att ta fram generella riktlinjer för byggande. Om det blir aktuellt i med nybyggnation i en tätort kan till exempel en fördjupning av översiktsplanen eller ett program tas fram för där bebyggelseområden pekas ut. För övrigt anser kommunen att det finns konkreta markanvisningar genom utpekandet av LIS-områden, vindkraftsområden samt i Fördjupad översiktsplan för Filipstads tätort. För de områden som det i översiktsplanen inte redovisas tydliga markanspråk har bedömning gjorts att inget bebyggelsetryck finns eller kommer att uppstå inom den tidsperiod som översiktsplanen täcker (fram till 2035). Utställningshandlingen kommer att förtydligas med text om hur kommunen avser att hantera ärenden där eventuella markanspråk uppstår. 6(32)

240 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 Planeringsunderlag och allmänna intressen Naturresurser I planförslaget anger kommunen särskilt intressant åkermark som pekats ut i Lantbruksnämndens åkermarksinventering från Länsstyrelsen vill upplysa om att det finns mer aktuella planeringsunderlag tillgängligt. Jordbruksverkets blockdatabas tillhandahåller uppdaterade och kvalitetssäkrade planeringsunderlag som innehåller uppgifter kring all stödansökt jordbruksmark i Sverige. Underlaget finns tillgängligt i Länsstyrelsens WebbGIS och på Jordbruksverkets webbsida. Vidare noterar Länsstyrelsen att SGU lämnat synpunkter gällande beskrivningen av kommunens gruvor och mineraltäkter, vilka bör beaktas och arbetas in i granskningshandlingen. Kommentar: Översiktsplanen revideras och de mer aktuella planeringsunderlagen länsstyrelsen hänvisar till lyfts in i planhandlingen. SGU:s yttrande redovisas under egen rubrik. Kulturmiljö Den 1 januari 2014 trädde en förändring av dåvarande lag (1988:950) om kulturminnen mm i kraft. Detta föranleder att texten på sidan 38 under rubriken kulturmiljö behöver ändras så att den följer den nya lagtexten. Lagen heter nu Kulturmiljölagen (1988:950). Andra förändringar rör bland annat lagskyddet gällande fornlämningar. Länsstyrelsen vill poängtera att Riksantikvarieämbetets fornminnesregister inte är kvalitetssäkrat efter förändringarna av lagen. Mot bakgrund av detta kan förväntas att antalet fornlämningar kommer att ändras över tid och kommunen behöver därför inte redovisa antalet i planhandlingen. Generellt behöver planförslaget ses över vad gäller begreppsanvändningen kring fornlämningar, kulturlämningar och det ibland använda begreppet lämningar. Anledningen till det är att lagskyddet skiljer sig markant åt mellan forn- och kulturlämningar. Under rubriken Kulturmiljö bör även de lagskyddade kyrkomiljöerna som finns i kommunen presenteras. Deras skydd regleras liksom fornlämningar och byggnadsminnen av Kulturmiljölagen. Kyrkorna bör även placeras på kartan över kulturmiljön. De nio byggnadsminnen som nämns i texten kan med fördel namnges. Det är Bergmästargården, Kalsteniigården och Kvarnen i Filipstad, Brattforshyttan, Kärns gård, Långban, Motjärnshyttan, Rämens herrgård och Storbrohyttan. Kommentar: Översiktsplanen revideras enligt synpunkterna: Översyn av texten så att den överensstämmer med den nu gällande kulturmiljölagen. Förtydligande att antalet fornlämningar inte är konstant utan ger en indikation på hur det ungefär ser ut idag. Kartan som visar fornlämningar kvarstår. Förtydligande att Riksantikvarieämbetets fornminnesregister inte är kvalitetssäkrat efter förändringar i lagen. Översyn av begreppsanvändningen kring fornlämningar och kulturlämningar. Komplettering av lagskyddade kyrkomiljöer samt namngivna byggnadsminnen. 7(32)

241 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 I kapitlet Bebyggelse och näringsliv under rubriken Strategi för bebyggelseutvecklingen, nämns att en av kommunens tillgångar är områden för attraktivt boende. Kulturmiljövärden i befintliga miljöer kan vara en resurs i det hänseendet, att ta tillvara dem kan vara en del i att skapa attraktionskraft. Särskilt tydligt blir det i riksintressemiljöer som t ex Nordmark och Persberg. Ett steg i att bättre kunna tillhandahålla och bevara kulturmiljöns värden är att upprätta ett kommuntäckande kommunalt kulturmiljöprogram, utifrån dagens kunskapsläge och behov. Ett förbättrat kunskapsunderlag kan också åstadkommas genom kulturmiljöutredningar. Ett sådant underlag kan beskriva ett områdes karaktärsdrag, peka ut dess värdekärnor och de särskilt framträdande kulturhistoriska värdena i miljön. Kommentar: Innebörden av attraktivt boende inom kommunen kommer att förtydligas. Under rubriken Rekommendationer vid exploatering nämns ny bebyggelses anpassning till omgivningen, men länsstyrelsen vill även uppmärksamma att befintliga värden i bebyggelsen kan vara betydelsefulla att slå vakt om och i den mån kommunen har för avsikt att arbeta med någon form av bevarandeplanering, t ex som kompensationsåtgärder i riksintresseområden, så bör det framgå av översiktsplanen för att nå framgång. Kommentar: Under nämnd rubrik beskrivs att kommunen bedömer att detaljplan eller områdesbestämmelser behövs i fall där väsentliga drag i den yttre miljön eller ett bevarandekrav för enskilda byggnader behöver tryggas. Frågorna hanteras därför specifikt i respektive planprocess. Landskapskonventionen Bland de mål och strategier som använts i planarbetet bör även den europeiska landskapskonventionen ingå. Den 1 maj 2011 trädde den europeiska landskapskonventionen (ELC) i kraft i Sverige. Konventionen syftar till en rikare livsmiljö där alla kan delta i utformningen genom förbättrat skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. För en långsiktigt hållbar utveckling av tätorter och landsbygd är det därför viktigt att även landskapets kultur- och naturvärden tas tillvara och ses som en resurs. Dessa angreppssätt bör Filipstads kommun använda när utveckling av känsliga landskap diskuteras. Mer information om landskapskonventionen finns på Naturvårdsverkets och Riksantikvarieämbetets hemsidor. Kommentar: Översiktsplanen kompletteras med information om landskapskonvektionen. Bebyggelse och näringsliv Beskrivningar av kommunens tätorter är placerade under rubrik Bebyggelse och näringsliv, och innehåller också framförallt hänvisningar till de områden som rubriken innefattar. Länsstyrelsen önskar en bredare och mer helhetsbaserad beskrivning av tätorterna, med tydligare ställningstaganden och tydligare förslag i markanvisning. Även om det i nuläget inte finns något bebyggelsetryck i flera av tätorterna så är det viktigt att genom tydliga riktlinjer ange grunderna för fortsatt planering och eventuell exploatering. Kommentar: Kommunen har valt att ta fram generella riktlinjer för byggande i kommunen i stort. Om betygelsetryck uppstår i aktuella tätorter kommer kommunen att ta fram mer detaljerade strategier för hur dessa orter kan utvecklas, till exempel genom fördjupningar av översiktsplanen eller program. Detta har redan gjorts för tätorten Filipstad. Arbetssättet kommer att förtydligas i utställningshandlingen. 8(32)

242 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 Bebyggelseutvecklingen bör även hantera frågor om naturvärden, friluftsliv, klimatanpassningsåtgärder, vatten- och avloppsfrågor, samt hur kommande bebyggelse ska utformas och lokaliseras för att slippa störningar från omgivningen i form av t.ex. trafikbuller. Länsstyrelsen efterfrågar också ett närmare resonemang kring tätorternas framtida utveckling i fråga om serviceunderlag, framförallt i förhållande till utpekandet av LIS-områden. Kommentar: Under rubrikerna Rekommendationer vid exploatering- Bebyggelse och andra åtgärder som berör viktiga natur- och kulturmiljöer beskrivs att bebyggelse eller andra åtgärder som påverkar eller skulle kunna påverka viktiga natur- eller kulturmiljöer alltid bör föregås av ett ställningstagande om hur bebyggelsen eller åtgärden påverkar natur- eller kulturmiljön och hur detta i sådant fall bör hanteras. Frågor kring vatten- och avloppsfrågor beskrivs det i kap Vatten- och avlopp. Frågor kring klimatanpassningsåtgärder och hur kommande bebyggelse ska utformas och lokaliseras för att undvika störningar från omgivningen (till exempel buller) beskrivs i kap Miljö- och riskfaktorer. Kapitlen ses över för att förtydliga kommunens övergripande strategier för respektive fråga vid bebyggelseutveckling. Resonemanget kring tätorternas framtida utveckling i fråga om serviceunderlag i förhållande till utpekade LIS-områden kommer att utvecklas. Frågorna kommer därutöver att hanteras i kommande planprocesser. Vidare vill Länsstyrelsen upplysa om att det kommit en ny lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Den nya lagen började gälla den 1 januari 2014 och fastställer att varje kommun ska ta fram riktlinjer för den nuvarande och framtida bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen menar att arbetet med den nya översiktsplanen kan vara ett lämpligt tillfälle att närmare resonera kring frågan samt ange tidsplan för framtagandet av riktlinjer. Kommentar: Översiktsplanen kompletteras med frågan om lagkravet och vad det innebär för kommunen. Arbetet med att ta fram en bostadsmarknadsanalys pågår för övrigt. Kommunikationer Under rubriken Kommunikationer presenteras den nationella vägtransportplanen och den regionala transportplanen samt en god koppling mellan dessa och Filipstads kommun. Planhandlingen skulle här också kunna kompletteras med en redovisning av de planer som presenteras på kartbilden Kommunikationer, tillsammans med en diskussion kring hur planerna påverkar kommunen i ett framtida perspektiv. Exempel på planer som skulle kunna bidra till en positiv utveckling av kommunen är upprustningen av Bergslagsbanan och insatser för ökad pendling med kollektivtrafik på riksväg 63. Vidare konstaterar Länsstyrelsen att Trafikverket lämnat synpunkter på planförslaget, vilka bör beaktas i det fortsatta arbetet. Kommentar: Kapitlet Kommunikationer kommer att utvecklas gällande nationella och regionala infrastrukturobjekt och hur kommunen ställer sig till dessa. Trafikverkets synpunkter redovisas under egen rubrik. 9(32)

243 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 Teknisk infrastruktur Under rubriken Vatten och avlopp anger kommunen att en policy för dagvattenfrågor/plan för vatten- och avloppsfrågor på sikt kan behöva tas fram i kommunen. Länsstyrelsen menar att framtaganden av såväl policyn för dagvattenfrågor som plan för vatten- och avloppsfrågor bör ges betydligt högre prioritet i det fortsatta planarbetet. De markanspråk som föreslås genom till exempel LIS, kan komma att innebära en ökad belastning för det kommunala VA-nätet, vilket är en av frågorna som bör tas upp och diskuteras i arbetet med en VA-plan. Här kan med fördel också klimatanpassningsperspektivet lyftas in, med ett närmare resonemang kring dagens och framtidens klimat. Kommentar: Frågornas betydelse för bebyggelseutvecklingen kommer att kompletteras kapitlet Vatten och avlopp. Under rubriken Avfallshantering konstaterar kommunen att det finns planer på att flytta återvinningscentralen till ett centralare läge i kommunen, vilket länsstyrelsen ser positivt på. En centralare placering av återvinningscentralen skulle bidra positivt till målen i kommunens avfallsplan. Översiktsplanen är ett bra tillfälle att närmare precisera lokaliseringsförslag för den nya återvinningscentralen i en tydligare hantering av markanspråket, vilket med fördel också kan presenteras i kartbilden över teknisk infrastruktur på sidan 118. Avfallsfrågorna bör också belysas utifrån de två sista preciseringarna för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Riksintressen Kommentar: Lokaliseringsutredning i frågan om ny återvinningscentral pågår. Alternativ till placering av ny återvinningscentral redovisas i den fördjupade översiktsplanen för Filipstads tätort. Tillgodose riksintressen Länsstyrelsen konstaterar att planhandlingen i första hand innehåller beskrivningar av de riksintressen som finns inom kommunens gränser. Inför utställningsskedet bör kommunen närmare diskutera och ange intentioner för hur presenterade riksintressen ska tillgodoses samt vilka positiva konsekvenser planerade åtgärder förväntas få. Länsstyrelsen föreslår därför att kommunen tydligare bör uppge följande grundläggande upplysningar avseende framförallt riksintressen för kulturmiljö och naturvård: Vilka egenskaper och värden inom riksintresseområden som särskilt bör uppmärksammas och skyddas. Vilka åtgärder och ingrepp, såväl inom som utanför de utpekade områdena, som särskilt kan behöva undvikas respektive främjas vid förslag till ändrad användning som påverkar riksintressen. Kommentar: Kommunens intentioner gällande riksintressena kommer att förtydligas i översiktsplanen. Totalförsvaret Länsstyrelsen erfar att Försvarsmakten avser att lämna yttrande som ännu inte inkommit. Kommentar: Försvarsmakten har lämnat in yttrande direkt till Filipstads kommun och redovisas under egen rubrik. 10(32)

244 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 Miljökvalitetsnormer MKN Vatten Planhandlingen presenterar en lättöversiktlig tabell över kommunens vattenförekomster tillsammans med hänvisningar till MKN. Länsstyrelsen menar att planen också bör ange riktlinjer och åtgärder för att förbättra vattnens status, samt hur övrig planering av kommunens mark- och vattenanvändning förhåller sig till detta. Kommunen bör också ange hur de åtgärder som kommunen ska genomföra enligt Åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt förhåller sig till översiktsplaneringen. Detta då åtgärdsprogrammet är bindande för kommunen (genom Miljöbalken 1998:808, 5 kap 8 ) och bör få konsekvenser för den översiktliga planeringen inom kommunen. Se särskilt åtgärd 36 som hänvisar till den kommunala planläggningen. I tabellen presenteras endast MKN för kemisk ytvattenstatus, Länsstyrelsen vill upplysa om att även grundvatten ska uppnå god kemisk status och god kvantitativ status, vilket bör uppmärksammas i planhandlingen. Under rubriken Miljökvalitetsnormer bör också arbetet med klimatanpassning och vattenkvalitet lyftas. Framförallt när det gäller ytvattentäkten Yngen. Av kommunen pekas den ut som en viktig vattentäkt och den försörjer idag 800 anslutna. I projektet dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat har Yngen undersökts och det finns indikationer på att ett förändrat klimat kommer att påverka vattenkvaliteten. Det är därför viktigt att kommunen har en medvetenhet och en beredskap i denna fråga. Kommentar: Kapitlet 3.3 Vattenfrågor Miljökvalitetsnormer kommer att kompletteras med riktlinjer och förslag till åtgärder för att förbättra vattnens status samt hur övrig planering av kommunens mark- och vattenanvändning förhåller sig till detta. Kapitlet kommer även att kompletteras med diskussion kring hur översiktsplaneringen förhåller sig till de åtgärder som kommunen ska genomföra enligt Åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt MKN Luft Under rubriken Luftföroreningar hänvisar kommunen till de senaste luftkvalitetsmätningarna som genomförts i tätorten. Dessa mätningar har dock inte utförts i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter, varför en relevant jämförelse med miljökvalitetsnormerna inte kan göras. Länsstyrelsen konstaterar att framtida luftkvalitetsmätningar bör utföras på ett sådant sätt att jämförelser kan göras med Naturvårdsverkets föreskrifter. Kommentar: Avsnittet kommer att ses över enligt synpunkt. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Allmänt Länsstyrelsen ställer sig positiva till Filipstads kommuns ambition om att ta fram en plan för landsbygdsutveckling i strandnära läge i samband med översiktsplanearbetet. Kommunen presenterar sammanlagt tolv områden, varav de flesta är lokaliserade i närhet till kommunens tätorter, där möjligheterna för till exempel kommunala vatten- och avloppsanslutningar och utveckling för serviceunderlag utgör en god grund till utpekanden. För flertalet av redovisade LIS-områden anges syfte att ett ianspråktagande av aktuellt område bedöms kunna bidra till landsbygdsutveckling/tätortens utveckling utan att strandskyddets syften motverkas. Länsstyrelsen efterfrågar en tydligare koppling kring den utveckling som förväntas och föreslagna LIS-områden. För att LIS ska bli ett användbart verktyg i planeringen kring en framtida landsbygdsutveckling, är det viktigt att ange det konkreta syftet med 11(32)

245 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 respektive LIS-utpekande, samt konkret beskriva den service som området syftar till att understödja. Länsstyrelsen efterlyser också ett fördjupat resonemang kring landsbygdens utveckling som helhet, där blicken lyfts från stränderna och landsbygdsutveckling sätts in i ett vidare perspektiv. De LIS-områden som beskrivs i planen har avgränsats till nuvarande gräns för strandskyddsbestämmelsen. Länsstyrelsen konstaterar att den översyn av det utökade strandskyddet som för närvarande pågår kan komma att innebära förflyttade gränser för strandskyddsbestämmelserna, i synnerhet gällande sjön Yngen. Inför utställningsskedet bör planen kompletteras med ett förtydligande i omfattningen av hela det markanspråk som den tilltänka exploateringen innefattar. Länsstyrelsen konstaterar att flertalet utpekade LIS-områden anges som komplettering av enstaka bostadshus i anslutning till befintlig bebyggelse. Av propositionen till lagändringen som medförde möjligheten att utpeka LIS-områden framgår att avståndet till anslutande byggnad endast i undantagsfall får uppgå till så mycket som 200 meter.1 Mot bakgrund av detta resonemang anser Länsstyrelsen att kommunen borde ta ställning till vad begreppet i anslutning till innebär. Under rubriken generella rekommendationer vid exploatering i strandnära lägen bör också strandens tillgänglighet anges som en viktig förutsättning för fortsatt planering. Kommentar: Översiktsplanen ses över så att kopplingarna kring hur föreslagna LISområden kan komma att förstärka landsbygden/närmaste tätort/filipstad. Enligt kommunens övergripande principer för bebyggelseutveckling ska tillkommande bebyggelse i första hand lokaliseras där befintlig infrastruktur och etablerade sociala strukturer finns, vilket företrädesvis är i eller i direkt anslutning till kommunens befintliga tätorter (Filipstad, Brattfors, Nykroppa, Persberg, Nordmark och Lesjöfors) eller längs kommunikationsstråken mellan Filipstad och tätorterna samt i attraktiva områden där landsbygdsutveckling kan ske. Kapitlet Strategi för bebyggelseutveckling kommer att kompletteras med kort beskrivning av övrig landsbygd och hur kommunen ser på utvecklingen av denna. De LIS-områden som beskrivs i planen har avgränsats till då gällande gräns för strandskyddsbestämmelsen och hänsyn har tagits till den översyn av det utökade strandskyddet som pågick. Eftersom nytt beslut nu kommit kommer de nya gränserna för strandskydd att ersätta de gamla. Begreppet i anslutning till kommer att förtydligas. Urval Länsstyrelsen vill uppmärksamma om att samrådshandlingen saknar en metodbeskrivning för hur de redovisade LIS-områdena valts ut. Det bör i redovisningen av LIS-områden framgå vilka kommunala överväganden som ligger till grund för urval och avgränsning av områden. Inför utställningsskedet bör kommunen därför komplettera planhandlingens LIS-del med en beskrivning av hur urvalet av områden gått till, vilka avvägningar som gjorts mellan olika intressen och platsbundna faktorer samt hur detta slutligen genererat i den lista över LISområden som planen presenterar. På sidan 58 och 60 i planen ställer sig kommunen positiv till utveckling på andra ställen med sammanhållen bebyggelse i strandnära lägen. Länsstyrelsen ställer sig frågande till varför dessa områden inte funnits lämpliga till utpekande för LIS, vilket också skulle kunna förklaras i en redovisning av urvalsprocessen. Kommentar: Metodbeskrivningen hur de redovisade LIS-områdena valts ut beskrivs i planeringsunderlaget för LIS. Sammanfattning av detta kommer att lyftas in i översiktsplanen. 12(32)

246 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 LIS och kulturmiljö Planförslaget redovisar tolv föreslagna LIS-områden. Länsstyrelsen bedömer att hittills okända fornlämningar kan finnas inom flera av dessa och kan därför komma att fatta beslut om särskilda arkeologiska utredningar enligt 2 kap 11 KML i samband med fortsatt planeringsarbete eller andra större arbetsföretag. Länsstyrelsen vill påminna om att KML i sin nya lydelse trätt i kraft och att en av förändringarna är att begreppet fast fornlämning har ändrats till fornlämning. Den största förändringen innebär dock att fornlämningar, förutom att vara från människors verksamhet under forna tider, ha tillkommit genom äldre tiders bruk samt vara varaktigt övergivna, även måste ha tillkommit före år Detta innebär att det inom LISområdena kan finnas objekt som är registrerade som övriga kulturhistoriska lämningar i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister som i den ändrade lagstiftningen är fornlämningar. I den text som beskriver varje LIS-område saknas till stor del kulturmiljöperspektivet trots att flera av de föreslagna LIS-områdena omfattar riksintresseområde för kulturmiljövården eller utpekade regionalt värdefulla kulturmiljöer. I konsekvensbeskrivningen bör de aktuella kulturmiljövärdena belysas så att det framgår vilken påverkan en förtätning/ nyetablering av bostadsbebyggelse eller näringslivsåtgärder får. Likaså bör det framgå i vilken utsträckning konkreta åtgärder planeras till skydd för kulturmiljövärdena för att mildra eventuellt negativa konsekvenser och öka förutsättningarna för måluppfyllelse av miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, God bebyggd miljö samt tillgodose riksintresse kulturmiljö. Kommentar: Inför varje beslut om exploatering i LIS-områdena kommer utredning ske huruvida denna är förenlig med gällande lagar och rekommendationer. En punkt om att en bedömning av behovet av inventering av kulturmiljön ska göras inför varje beslut om utveckling kommer att läggas till under rubriken Generella rekommendationer vid exploatering i strandnära lägen (kap 3.6.4). Under rubriken Rekommendationer vid exploatering (kap ) har kommunen i övrigt tagit fram generella rekommendationer vid exploatering. Dessa gäller även vid exploatering inom LIS-områdena. Här står bland annat att Bebyggelse eller andra åtgärder som påverkar eller skulle kunna påverka viktiga natur- eller kulturmiljöer bör alltid föregås av ett ställningstagande om hur bebyggelsen eller åtgärden påverkar natur- eller kulturmiljön och hur detta i sådant fall bör hanteras. LIS och naturvård I de föreslagna LIS-områdena finns ytterligare kända naturvärden registrerade än de som beskrivits i planen, vilka redovisas nedan under områdesspecifika synpunkter. Beskrivningarna av naturmiljön i respektive LIS-område räcker dock inte som kunskapsunderlag för att bedöma påverkan på framför allt djur- och växtliv. En LIS-plan föranleder att en konsekvensanalys, avseende påverkan på friluftsliv och djur och växtliv genomförs. Kommentar: Kommunen har valt att redovisa LIS-områden i översiktsplan vilket innebär en annan detaljnivå än om det vore ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Frågorna kommer det vill säga utredas mer i detalj om/när en eventuell exploatering är aktuell. I de generella rekommendationerna redovisas att en bedömning av behovet av naturinventering görs inför varje beslut om utveckling. Detta sker till exempel i en detaljplan eller i samband med ett bygglov. Områdesspecifika synpunkter 1. Finnshyttan Observationer i Artportalen indikerar ett rikt fågelliv runt sjön, med inslag av rödlistade arter. Lersjön är också utpekad som värdefull med avseende på flodkräfta och förekomst av glacialrelikter. Mot bakgrund av de naturvärden som finns registrerade för området välkomnar Länsstyrelsen kommunens ställningstagande i att en naturvärdesinventering bör föregå en utveckling av området. Kommentar: Områdesbeskrivningen kompletteras med informationen. 13(32)

247 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 Vidare berörs också riksintresset Storbrohyttan K10 av föreslaget LIS-område. Länsstyrelsen har i rapport över länets riksintressen för kulturminnesvården angett att förutsättning för bevarandet av riksintressets värden är att nybebyggelse och förändringar av befintliga byggnader, anläggningar, vägar och så vidare bör behandlas restriktivt. I MKB:n redovisas dock inte vilka faktiska konsekvenser en utbyggnad inom föreslaget LIS-område skulle få för riksintresseområdets värden. Utifrån liggande planförslag är det därför i nuläget inte möjligt att bedöma om de föreslagna åtgärderna innebär påtaglig skada på riksintresset eller inte. Länsstyrelsen meddelade vid avgränsningsmöte för MKB 4 december 2012, att statliga medel finns att söka för denna typ av analyser. Länsstyrelsen vill återigen upplysa kommunen om denna möjlighet. Kommentar: Särskild hänsyn och omsorg tas till kulturmiljön i området i samband med kommande (detalj-)planering och utveckling. Konsekvenser på riksintresset av olika utvecklingsförslag kommer det vill säga styra hur utveckling kan ske. Detta förtydligas i MKB:n. 2. Kalhyttan Observationer i Artportalen indikerar ett rikt fågelliv runt sjön, som också är värdefull med avseende på flodkräfta. Länsstyrelsen menar därför att även naturvärdesinventering inför framtida exploatering bör läggas till som en punkt under avsnittet Slutsatser och rekommendationer. Kommentar: Områdesbeskrivningen kompletteras med informationen. I de generella rekommendationerna vid exploatering i strandnära lägen finns en punkt att bedömning av behovet av naturinventering görs inför varje beslut. I aktuellt fall föreslås att utbyggnad föregås av detaljplanering, varför frågan hanteras i denna planprocess. 3. Strandkullen/Jonstorp Länsstyrelsen ställer sig något frågande till omfattningen av det område som pekats ut för LIS. Området omfattas till stora delar av befintlig bebyggelse, där stranden redan ianspråktagits, varpå syftet med ett LIS-utpekande i dessa delar kan anses oklart. Beskrivningen av området bör också innehålla en närmare redogörelse för eventuella bullerstörningar från den intilliggande industrin. Länsstyrelsen vill också påminna om att det finns ett markavvattningsföretag i den norra delen av området. Åtgärder som innebär att vattenföringen inom markavvattningsföretaget ändras i förhållandet till vattendomen kräver tillstånd från mark- och miljödomstolen. Kommentar: Befintliga bostäder är medtagna i LIS-området för att inte begränsa utvecklingen i området som helhet, till exempel genom anläggande av strandpromenad eller liknande och som gynnar allmänheten generellt. Detta kommer att förtydligas i texten. Närhet till industrin med risk för negativa konsekvenser kommer att kompletteras texten. I övrigt hanteras dessa frågor i kommande planering och exploatering (enligt kapitlet 3.10 Miljö- och riskfaktorer). Markavvattningsföretaget finns omnämnt i texten samt redovisat på kartan. Frågan hanteras i kommande planering och exploatering. 4. Flakudden Länsstyrelsen ser positivt på kommunens konkreta beskrivning av de utvecklingsmöjligheter som ligger till grund för utpekandet av LIS inom området Flakudden. Länsstyrelsen vill vidare upplysa om att den björkallé som finns inom området inte får skadas och att dispensplikt krävs för ändring. Kommentar: Områdesbeskrivningen kompletteras med informationen. 14(32)

248 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari Nedre Stensta Området är inte anslutet till det kommunala VA-nätet, varför möjliga VA-lösningar bör beskrivas och läggas in som en punkt under Slutsatser och rekommendationer. Vidare uppmärksammar länsstyrelsen att området kan innehålla alléer, som är biotopskyddade och omfattas av dispensplikt. Kommentar: Vatten- och avloppsfrågan regleras under kapitel Landsbygdsutveckling i strandnära lägen - Generella rekommendationer: Godkända vatten- och avloppslösningar ska anordnas vid eventuell exploatering. Detta inkluderar även godkänd dagvattenomhändertagande. Om anslutning till kommunalt vatten-och avlopp är möjligt ska detta vara en förutsättning. Vid en eventuell exploatering har Filipstads kommun för avsikt att detaljplanelägga området om det handlar om mer än enstaka byggnationer. I sådant fall kommer utredning av möjliga VA-lösningar att göras i detta skede. Områdesbeskrivningen kompletteras med informationen om eventuella alléer och vad som gäller för dessa. 6. Mörtenberg Området omfattas av värdefull kulturmiljö och ligger i anslutning till en kulturlämning, varpå en tydligare beskrivning av kulturmiljöintressen och riktlinjer för hänsyn till kulturlämningen efterfrågas. Området är inte anslutet till det kommunala VA-nätet, varför möjliga VA-lösningar bör beskrivas och läggas in som en punkt under Slutsatser och rekommendationer. Kommentar: Att området ingår i Kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland kommer att kompletteras. Vad gäller synpunkten om vatten- och avloppslösningar hänvisas till svar under område 5. Nedre Stensta. 7. Persbergs skola Området angränsar till Yngen, som är av riksintresse för naturvård, med kalkgynnad flora, mellan- och rikkärrsvegetation, hög lövandel i skogarna och rikligt med kulturlämningar. Mot bakgrund av detta välkomnar Länsstyrelsen kommunens förutsättning att utbyggnad föregås av detaljplan samt att området ansluts till det kommunala VA-nätet. Kommentar: Synpunkten noteras. 8. Vinternäset, Persberg Området är beläget intill riksintresse för naturvård Yngen, med kalkgynnad flora, mellan- och rikkärrsvegetation, hög lövandel i skogarna och rikligt med kulturlämningar. Kring sjön växer kalkgynnade arter som till exempel orkidéer vilka omfattas av fridlysning enligt artskyddsförordningen (förbudsbestämmelser, dispensplikt). Området är inte anslutet till det kommunala VA-nätet. Mot bakgrund av Yngens höga naturvärden och status som dricksvattentäkt, bör möjliga VA-lösningar beskrivas och läggas in som ett krav under Slutsatser och rekommendationer. Kommentar: Områdesbeskrivningen kompletteras med informationen. Vad gäller synpunkten om vatten- och avloppslösningar hänvisas till svar under område 5. Nedre Stensta. 9. Skösselviken Området utgörs av ej ianspråktagen blockig skogsmark, och är beläget strax intill Yngen som besitter höga naturvärden. I området finns också inslag av sumpskog, som kan antas medföra utökade krav på geotekniska lösningar inför eventuell exploatering. Befintlig bebyggelse förekommer i begränsad omfattning strax utanför området, varför utpekandet som komplettering av befintlig bebyggelse är oklar. Området omfattas inte heller av tillgång till kommunal VA- 15(32)

249 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 anslutning. Kommunen bör föra ett närmare resonemang kring hur ovanstående faktorer ska hanteras inom ramarna för ett LIS-utpekande, men också resonera kring om utpekandet är lämpligt med tanke på ovanstående. Kommentar: Områdesbeskrivningen kompletteras med informationen. Syftet med utpekandet av LIS-området är att kommunen har haft förfrågningar angående byggnation inom området och anser att komplettering av befintlig bebyggelse skulle gynna landsbygden. Området består idag av avverkad produktionsskog. Fortsatt planering bedöms lämplig under förutsättning att den föregås av detaljplan där frågor om till exempel vatten- och avlopp utreds och tilläcklig hänsyn tas till förutsättningarna på platsen. Vad gäller synpunkten om vatten- och avloppslösningar hänvisas till svar under område 5. Nedre Stensta. 10. Nykroppa I planhandlingen bedöms att området inte hyser några höga naturvärden, vilket länsstyrelsen ställer sig frågande till. Östersjön är utpekad som värdefull med avseende på två störningskänsliga arter, fiskgjuse och storlom. Steklar har inventerats vid badplatsen och den rödlistade arten guldsandbi har observerats i området. Länsstyrelsen är därför positiv till kommunens ambition om att upprätta en FÖP alternativt ett planprogram inför eventuell exploatering inom området. Den fortsatta planprocessen är ett bra tillfälle för närmare naturvärdesinventeringar samt fortsatta diskussioner kring strandens tillgänglighet och förbättringar för friluftsliv och rekreation. Kommentar: Områdesbeskrivningen kompletteras med informationen och texten om att området inte hyser några höga naturvärden tas bort. 11. Djuprämmen Området omfattas av ett tjugotal fritidshus, som delvis bebos permanent. En vidare utveckling av området kan antas innebära fler enskilda VA-lösningar, vilket i sin tur kan leda till att VAsituationen i området blir svårhanterlig. Ett utpekande av LIS bör därför föregås av ett tydligt resonemang kring hur frågan om VA ska lösas för området som helhet. Beskrivningen av området skulle också behöva kompletteras med en närmare redogörelse för syfte med utvecklingen och koppling till befintlig service inom kommunen, med tanke på att området är placerat en bit ifrån den tilltänka servicepunkten Lesjöfors. Kommentar: Vad gäller synpunkten om vatten- och avloppslösningar hänvisas i första hand till svar under område 5. Nedre Stensta. Enligt slutsatser och rekommendationer bör en utbyggnad föregås av detaljplanering. I samband med planprocessen förutsätts att va-utredning genomförs så att området får en hållbar lösning enligt gällande lagar och regler. Enligt tidigare svar kommer översiktsplanen generellt att ses över så att kopplingarna kring hur föreslagna LIS-områden kan komma att förstärka landsbygden/närmaste tätort/filipstad. Begreppet i anslutning till kommer även att förtydligas. 12. Rämmen Även inom området Rämmen bedömer länsstyrelsen att det finns behov av en närmare redogörelse för VA-lösningar i syfte att undvika en svårhanterlig framtida VA-situation. Länsstyrelsen menar vidare att kopplingen till serviceunderlaget i Lesjöfors kan tydliggöras. Vägen som går genom området finns utpekad i Trafikverkets inventering av artrika vägkanter där bland annat fridlysta orkidéer är noterade, vilket omfattas av förbudsbestämmelser och dispensplikt. Kommentar: Områdesbeskrivningen kompletteras med informationen om Trafikverkets inventering. I övrigt, se komentar under 11. Djuprämmen. 16(32)

250 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 Mellankommunala frågor I planhandlingens kapitel två presenteras Värmlandsstrategin tillsammans med styrkor, prioriteringar och mål. Länsstyrelsen menar att Filipstads kommun skulle kunna komplettera med ett resonemang i översiktsplanen om kommunens bidrag till uppfyllandet av de regionala målen. Värmlandsstrategin innehåller en rad ställningstaganden som går att omsätta i kommunal viljeinriktning i en översiktsplan. Kommentar: Filipstads kommun ställer sig bakom Värmlandsstrategin och har valt att särskilt lyfta fram prioriterade områden där kommunen har störst möjlighet att påverka för att nå målen i Värmlandsstrategin. Detta beskrivs under kapitel 2.3 Filipstad 2035, genom mål för boende och service, näringsliv och service samt friluftsliv, rekreation och turism. Länsstyrelsen anser vidare att frågan om Filipstads kommuns mellankommunala samarbeten och strategier på ett tydligt sätt redovisas i planen, men att ett antal mellankommunala frågeställningar (t.ex. riksintresse för friluftsliv, bergslagsbanan samt riksväg 26 och 63) kan redogöras tydligare. Detta gäller såväl värmländska grannkommuner som grannkommuner i Dalarna och Örebro. Kommentar: Kapitel 3.12 Mellankommunala intressen kommer att ses över enligt synpunkt. Hälsa och säkerhet Allmänt I kapitlet Miljö- och riskfaktorer redogör kommunen för generella bestämmelser och riktlinjer kring miljöfarliga verksamheter, förorenade områden, väg- och järnvägstrafik, buller, vibrationer, luftföroreningar, strålning samt klimatförändringar. För vissa av de identifierade miljö- och riskfaktorerna finns också förslag till hur den framtida planeringen och utvecklingen i Filipstads kommun ska förhålla sig till dessa. Länsstyrelsen saknar dock ställningstaganden och riktlinjer för hur kommunen ska hantera frågor om förorenade områden, buller, luftföroreningar och strålning i framtida beslut kring mark- och vattenanvändningen. I det framtida planarbetet bör kommunen ta fram förslag och riktlinjer för hur frågorna ska hanteras i samband med både utpekande av LIS och andra utvecklingsförslag. Kommentar: Redovisade riktlinjer avses att följas i kommande planering och utveckling. Detta kommer att förtydligas i kapitel 3.6 Bebyggelse och näringsliv Rekommendationer vid exploatering. Ställningstaganden och riktlinjer för hur kommunen ska hantera frågor om förorenade områden, buller, luftföroreningar och strålning kommer att kompletteras/förtydligas. Klimatanpassning Klimataspekter utgör ett särskilt uttalat allmänt intresse i PBL, tillsammans med hänsynen till mellankommunala och regionala frågor. I översiktsplanen ska kommunen redovisa hur skyldigheten att ta hänsyn till klimataspekter vid beslut om användning av mark- och vattenområden, kommer att tillgodoses. En medveten och långsiktig planering innebär en rad åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar som märks redan idag och de som väntar framöver. I den länsstyrelsegemensamma skriften Klimatanpassning i fysisk planering Vägledning från länsstyrelserna (sida 90-94), ges en vägledning om hur kommuner kan och bör integrera klimatanpassning i ÖP. Även den klimatanalys som gjorts av SMHI på Länsstyrelsens begäran innehåller relevant data gällande t.ex. flöden, regnmängder och temperaturökningar. Analysen är viktig att ta hänsyn till för att säkra att de i översiktsplanen uppsatta målen uppnås. Det är positivt att översiktsplanen ger en relativt ingående beskrivning av klimatförändringar i form av översvämningar i Filipstads kommun. Viktigt är dock att inte endast fokusera på nivåer, 17(32)

251 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 utan ett genomgående funktionsperspektiv, råd om detta ges i skriften Stigande Vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden. Översiktsplanen borde tydligare innehålla överväganden om både befintlig situation och förväntad utveckling med hänsyn till behovet av klimatanpassning. Ur så väl ett klimatanpassningsperspektiv som ett hälso- och säkerhetsperspektiv är det viktigt att säkerställa handlingsberedskap gällande hanteringen av bl.a. översvämningar, ras och skred, hanteringen av stora dagvattenmängder samt en tryggad dricksvattenförsörjning. Kommentar: Kapitel Klimatförändringar kommer delvis att utvecklas enligt synpunkterna. En fördjupad kartläggning av kommunens befintliga situation och förväntade utveckling med hänsyn till klimatet kommer inte att utvecklas i översiksplanen eftersom kommunen har valt att ta fram generella riktlinjer för kommunens mark- och vattenanvändning. Om det blir aktuellt i med till exempel nybyggnation i en tätort bör en fördjupning av översiktsplanen eller ett program tas fram där frågorna hanteras med utgångspunkt från förutsättningarna på platsen. Generella riktlinjer för klimatanpassning presenteras i översiktsplanen. Konsekvensbeskrivning Utöver det som skrivits tidigare i detta yttrande samt gällande beskrivningen av miljömål som kommenteras nedan, delar länsstyrelsen de slutsatser som framkommer i konsekvensbeskrivningen. Miljömål Länsstyrelsen vill upplysa om att det i juni 2013 togs beslut om att de regionala miljömål som reviderades och anpassades till regionala förhållanden under 2007 utgår. Länsstyrelsen Värmland och Skogsstyrelsen har bedömt att de nationella miljömålen utgör en tillräcklig grund för det fortsatta miljömålsarbetet. Däremot kan regionala mål inom vissa avgränsade sektorer komma att tas fram i det strategiska arbetet, till exempel i arbetet med framtagande av ett åtgärdsprogram till den regionala klimat- och energistrategin För ett klimatneutralt Värmland. Under rubrik 4.5 Uppfyllelse av nationella miljömål (sid 147) skriver kommunen att miljömålsrådet ansvarar för uppföljningen av miljömålen. Miljömålsrådet upphörde 1 november 2010 och deras arbete togs då över av Naturvårdsverket. När det gäller klimatmålet Begränsad klimatpåverkan beslutade riksdagen våren 2009 om en ändrad innebörd av miljökvalitetsmålet. Den ändrade innebörden gjordes senare om till målets två preciseringar. I propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik (prop. 2008/09: 162) föreslogs ett nationellt klimatmål till Under våren 2010 beslutade riksdagen att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ersätts med ett etappmål som har samma lydelse som klimatmålet. Detta innebär att den årliga bedömningen av om målet kommer att uppfyllas görs med 2020 som målår, inte 2050 som den tidigare målformuleringen syftade på. I samma proposition anges även en vision till 2050 om att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Arbetet med att ta fram en färdplan kommer att ske till 2050 för att uppfylla visionen. Planens konsekvenser för miljömålen För miljömålen Frisk luft och Ingen övergödning har kommunen gjort bedömningen att dessa mål påverkas både positivt och negativt av planen. Dock beskrivs endast översiktsplanens negativa påverkan på miljömålet Frisk luft och för miljömålet Ingen övergödning beskrivs endast planens positiva påverkan. Inför utställningsskedet bör konsekvensanalysen kompletteras på ovanstående punkt. Under målet för grundvatten av god kvalitet diskuteras endast ytvattentäkter. Såväl planhandling som konsekvensanalys bör kompletteras med en närmare redogörelse för kommunens grundvattentäkter. Konsekvenserna för miljömålen levande sjöar och vattendrag samt grundvatten av god kvalitet bör kompletteras med en analys kring klimatanpassningsåtgärder. 18(32)

252 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 Gällande målet för God bebyggd miljö kan kulturmiljöperspektivet lyftas in tydligare. Länsstyrelsen har svårt att utläsa miljömålens roll i den kommunala planeringen och vilka planeringsåtgärder för den fysiska miljön som erfordras för måluppfyllelse gällande kulturmiljö. Kommentar: Översiktsplanens konsekvensbeskrivning kommer att ses över enligt synpunkterna. PTS En robust och välutbyggd it-infrastruktur är viktig för att trygga välfärden. It är en central infrastruktur som ligger till grund för många andra områden. En väl fungerande och utbyggd it-infrastruktur ger goda förutsättningar för bland annat näringslivsutveckling, sysselsättning, forskning och innovationer, vård och omsorg, miljö och klimat, utbildning och kompetensförsörjning samt social delaktighet. Av denna anledning anser vi även att itinfrastrukturen måste in i samhällsplaneringsprocessen på regionnivå samt i alla kommuner. Om inte it-infrastruktur beaktas i samhällsplaneringen finns risken att de tjänster som är beroende av infrastrukturen inte når ut till användarna. Lagändringen i Plan- och bygglagen (PBL) från maj 2011, stärker även detta. PTS har inte tillgång till detaljinformation om hur operatörer och andra ledningsägare utformar sina nät utan hänvisar till de operatörer och ledningsägare som blir berörda inom aktuellt område att besvara remissen. I detta fall torde det vara lämpligt att kontakta Telia Sonera, Skanova, Tele2, Telenor, Tre, NET 1 samt Teracom. Även kommunen bör ha en förteckning över vilka ledningsägare som blir berörda. Sedan december 2010 finns ett system för begäran om ledningsanvisning, ledningskollen.se. För att identifiera vilka som är berörda ledningsägare kan en förfrågan skickas via PTS har i tidigare skrivelse (med hemlig bilaga dnr: ) till respektive länsstyrelse lämnat uppgifter om teleanläggningar som är att anse som riksintressen i enlighet 3 kap 8 miljöbalken och 2 p. 9 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. Om planen innebär uppförande av vindkraftverk, kan dessa i vissa fall påverka mottagningen av radiosignaler på ett negativt sätt, speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser. PTS rekommenderar därför att ett samrådsförfarande genomförs mellan vindkraftbolag och de radiolänkoperatörer som blir berörda av vindkraftsetableringen för respektive område för att minimera störningsriskerna. Inför ett sådant samråd kan PTS bidra med information om vilka de berörda radiolänkoperatörerna är. PTS har inga ytterligare synpunkter. Kommentar: It-infrastrukturen hanteras i kapitel Nyttjande av ledningskollen sker i kommande planering, till exempel i samband med framtagande av detaljplaner. Synpunkterna noteras i övrigt. 19(32)

253 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 SGU Sveriges geologiska undersökning (SGU) har den 1 juli 2014 erhållit rubricerat ärende. Vi redovisar SGU:s specifika synpunkter på den gällande översiktsplanen. SGU:s generella synpunkter på geologisk information inom översiktsplaneringen bifogas. Grundvatten SGU ser positivt på att befintliga vattenskyddsområden markerats på karta i planhandlingarna. För att säkra vattenkvaliteten förordar SGU generellt att alla allmänna vattentäkter har ett vattenskyddsområde och att kommunen ser över befintliga vattenskyddsområden. I översiktsplanen nämns de isälvsavlagringar som finns inom kommunen. Dessa utgör även grundvattenresurser. SGU anser att viktiga grundvattenresurser bör beskrivas med avseende på bland annat läge, kvalitet och sårbarhet och markeras på karta i översiktsplanen. Som underlag kan bland annat SGUs grundvattenkarta och beskrivning över grundvattentillgångar i Värmlands län användas (SGUs serie Ah nr 19). Kommentar: Informationen om vattenskyddsområden och grundvattenresurser kommer att kompletteras kapitel 3.3 Vattenfrågor. SGU ser positivt på att kommunen planerar att ta fram en vattenförsörjningsplan och se över reservvattenförsörjningen. I kapitlet 3.3 Vattenfrågor avsnittet Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster behandlas endast ytvattenförekomster. SGU anser att även de grundvattenförekomster som av Vattenmyndigheten utpekats att ingå i vattenförvaltningsarbetet bör nämnas. Vattenmyndigheten har bedömt att samtliga grundvattenförekomster i kommunen har God kemisk och kvantitativ status. Kommentar: Kapitel 3.3 Vattenfrågor Miljökvalitetsnormer kommer att kompletteras med text om grundvattenförekomster. Vid utpekandet av LIS-områden är det positivt att kommunen uppmärksammar behovet av bra lösningar för vatten och avlopp eftersom belastningen på grundvattnet därmed blir mindre. Det är bra att vattenskyddsområdesgränser är markerade på LIS-områdeskartorna. För de LISområden som är belägna inom vattenskyddsområde anser SGU att det vore bra om detta uppmärksammas i områdesbeskrivningarna. Kommentar: Det vattenskyddsområde som berörs av LIS är Yngen. Att sjön är dricksvattentäkt för Filipstad, Nykroppa och Persberg beskrivs, men texten kommer att förtydligas med att Yngen även utgör vattenskyddsområde. Materialförsörjning Täkt som begrepp förekommer både som rubrik både under rubriken Naturresurser och Miljöfarliga verksamheter i kapitel 3, vilket är lite otydligt. Kommentar: I kapitel 3.4 Naturresurser Täkt beskrivs verksamheten som naturresurs och statligt allmänt intresse. I kapitel Miljöfarliga verksamheter beskrivs verksamheten ur ett miljö- och riskperspektiv. Uppdelningen har valts för att kommunen bedömer att det är det mest logiska upplägget. Under stycket Gruvor och mineraltäkter finns en tillhörande karta på sid 37. I teckenförklaringen i den kartan bör Riksintresse mineraler bytas till Riksintresse för värdefulla ämnen eller material och Beviljade undersökningstillstånd mineraler och industrimaterial enl. SGU bör bytas till metaller och industrimineral. SGU anser att befintliga täkter för bergmaterialförsörjning med fördel kan visas i samma karta. 20(32)

254 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 Vi anser också att bergmaterialtäkter bör belysas ur ett naturresursperspektiv, dvs att det är en viktig resurs för kommunens materialförsörjning och samhällsbyggnad. Bergmaterialtäkter berörs under avsnitt Miljöfarliga verksamheter, främst utifrån miljöpåverkan. Det är positivt att kommunen beskriver vad man ska ta hänsyn till vid lokalisering av nya täkter. Det är också bra att det framgår att markanvändning och andra verksamheter inte får försvåra för utvinningsverksamheten. Det kan dock förtydligas ifall kommunen ser ett behov av fler täkter för att trygga materialförsörjningen fram till Kommunens hållning angående torvtäkter är tydlig, men det framgår inte om kommunen är lika restriktiv till nya naturgrustäkter. I avsnittet här under finns förslag på små justeringar från stycket om täkter i översiktsplanen. Stycket kommer från kap Gruvor och mineraltäkter, sid 36. Ändringarna är markerade med kursiv stil Täkter Gruvor och täkter Det är ett statligt allmänt intresse att utvinningen av malmer och mineral inom landet tryggas. Från och med år 1993 sker dock ingen prospektering i Sverige i statlig regi utan endast genom de företag eller enskilda som beviljats undersökningstillstånd enligt minerallagen. Minerallagen (1991:45) reglerar hur utvinningen av dessa s.k. koncessionsmineral möjliggörs. Bergsstaten är den myndighet som ansvarar för tillämpningen av lagen. Filipstads kommun är en del av Bergslagen med en lång historia av bergshantering. På grund av sjunkande världsmarknadspriser på järnmalm och metaller under mitten och senare hälften av 1900-talet försvann i stort sett all gruvdrift från kommunen. Trots detta finns rika mineralförekomster på många platser, exempelvis så är Långban en av de mest mineralartrika platserna i världen. De senaste årens stigande efterfrågan på metaller och mineral och ny tillgänglig teknik gör nu att gruvdriften återigen framstår som ett reellt verksamhetsområde. I dagsläget finns en täkt i drift i kommunen, kalkbrytning i Gåsgruvan (genom SMA Mineral AB). Fyndigheten av urkalksten vid Gåsgruvan är av riksintressen enligt 3:e kapitlet 7 andra stycket miljöbalken. Därutöver finns ett antal beviljade undersökningstillstånd för metaller och industrimineral i kommunen, nordost i tätorten Filipstad, samt ett förbud nordost om Lesjöfors. Kommentar: Kapitel Täkter ses över enligt inkomna synpunkter. Radon i mark och vatten I texten om radon i avsnitt Strålning, anges att radonsituationen ska undersökas i samband med byggnation i områden med förhöjd radonrisk, vilket är bra. Vad gäller rekommendationer för byggnadssätt gäller att det alltid finns tillräckligt med radon i marken för att gällande gräns- och riktvärden för radon ska kunna överskridas i en byggnad, om konstruktionen är otät mot marken. Detta gäller även i så kallade lågriskområden. Boverket har uppdaterat sina rekommendationer vad gäller byggnadssätt med avseende på radon (Åtgärder mot radon i bostäder, Upplaga 3, Utgivningsår: 2013, ISBN-nummer: ), huvudrekommendationen är att alltid bygga tätt mot marken. Radonhalten i inomhusluft bör mätas både i nybyggda hus och i hus som renoverats eller byggts om. På grund av att det överallt finns en viss radonrisk, vore det bra om man på detaljområdeskartorna (liksom man gjort på den kommuntäckande kartan) kan förtydliga och skriva högriskområde för radon och inte bara markradonrisk. Kommentar: Kapitel Strålning Radon kommer att ses över/kompletteras enligt synpunkterna. Vad gäller den kommuntäckande kartan finns ett område med isälvssediment i sydvästra kommundelen, som troligen borde utmärkas som högriskområde (på grund av markens stora genomsläpplighet, trots att markstrålningen är låg). I området öster om Älvsjöhyttan är 21(32)

255 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 uranhalten i markytan förhöjd, vilket medför att det kan tänkas vara ett högriskområde för radon. Inget av områdena innehåller dock några tätorter. Av ett knappt tjogotal vattenanalyser som finns på SGU där radon är analyserat finns tre stycken där radonhalten ligger på Bq/l i enskilda brunnar. Endast en del av dessa ligger i ett högriskområde för radon(enligt vad som är markerat på kartan). Kommentar: Kartan för Miljö- och riskfaktorer kommer att kompletteras med området med isälvssediment i sydvästra kommundelen. Trafikverket Ärendet Filipstads kommun har påbörjat arbetet med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan som Trafikverket fått för samråd i enlighet med 3 kap 9, Plan- och bygglagen. Förslaget utgörs av ett plandokument och en LIS-plan (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Trafikverket berörda intressen i kommunen är Bergslagsbanan, Inlandsbanan, riksväg 63 och 26 samt väg 245 och 246. Bergslagsbanan, riksväg 63 och 26 är utpekade som riksintressen. Övergripande kommentarer Gällande översiktsplan är från 1990 och bedöms vara inaktuell. Den nya planen fokuserar främst på utveckling av tätorter och LIS-områden. Knutet till översiktsplanen är även kommunens vindkraftsplan från 2011 och en fördjupad översiktsplan för Filipstads tätort. Trafikverket konstaterar att förslag till Översiktsplan för Filipstads kommun är ett lättillgängligt och välformulerat dokument. Kopplingar görs till befintliga länsplaner och strategier och det som berör kommunen lyfts fram. Planen är bra strukturerad och redovisar kommunens förutsättningar på ett tydligt sätt. Trafikverket anser dock att förslaget till översiktsplan bör kompletteras på några punkter, bland annat bör områden för framtida etableringar beskrivas och pekas ut på kartor. En översiktsplan ska visa på vart kommunen är på väg och hur man ska ta sig dit och är en möjlighet för en kommun att måla upp långsiktiga, önskvärda planer. De utgör sedan grund till att styra mot en realistisk, framtida utveckling av kommunen. Finns det någon större, långsiktig utvecklingsfråga som kommunen vill lyfta ger en översiktsplan en viss möjlighet att göra det. Översiktsplanen är ett samhällsplaneringsinstrument som utgör grunden för framtida planer och kommunens fortsatta utveckling, en möjlighet som bör tas tillvara. Trafiksynpunkter Näringsliv och service Kommunen har en stark livsmedelsindustri och en betydande tillverkningsindustri. Arbetsmarknaden präglas dock av få men stora arbetsgivare. Viss service har centraliserats till större orter under senare år. Sammantaget innebär det att kommunen är beroende av väl fungerande pendlingsmöjligheter, såväl för utbildning och arbetsmarknad, som för viss service. Gång- och cykelvägar är prioriterat från nationellt håll och det är alltid viktigt att beakta frågor rörande GC, kollektivtrafik, pendelparkering och så vidare som ett led i ett långsiktigt hållbart samhälle. Trafikverket delar uppfattningen kring behovet av pendling och ser gärna ett fortsatt arbete kring det kollektiva resandet och ökad cykling. Knutpunkter och kollektivtrafik Möjlighet till och förutsättningar för pendling är en viktig fråga i kommunen. Kommunen har en önskan om en ökad turtäthet i kollektivtrafiken. Ett tydligt och aktivt arbete kring knut- och bytespunkter är ett sätt att stärka kommunens argument för detta. Genom att samla bil- och 22(32)

256 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 cykelparkering samt att ha säkra gång- och cykelvägar till en pendlingsknutpunkt skapar goda förutsättningar för ett ökat kollektivt resande. Trafikverket vill ge följande rekommendationer för ett fortsatt arbete: För att stärka, underlätta och öka attraktiviteten för kollektivpendling inom och utom kommunens gränser kan frågan lyftas i respektive tätort. Genom att förtydliga och peka ut var knutpunkter är eller bör vara kan bidra till en ökad kollektiv pendling. Genom att göra dessa platser lättillgängliga, genom till exempel parkeringsplatser och cykelställ, bidrar också till ökad attraktivitet. Knutpunkterna ska vara tillgängliga och trygga för alla som nyttjar dem, oavsett ålder, kön eller eventuella funktionsnedsättningar. De bör vara väl upplysta, synliga från exempelvis närliggande väg, lätta att överblicka och ha en utformning som gör det möjligt att ta sig fram även för äldre och andra som kan ha lite svårare att röra sig. En vidare satsning på kollektivtrafikknutpunkter bidrar till en ökad jämställdhet i transportsystemet och ger fler invånare chansen att jobba och bo på olika platser i kommunen. Befintliga eller eventuellt tänkta knutpunkter kan med fördel ritas ut på respektive tätortskarta i handlingarna. Det saknas en tydlig beskrivning av vilka ambitioner kommuner har gällande kommunikationer inom Filipstads tätort. Kommentar: Kapitlet 3.8 Kommunikationer kommer att utvecklas utifrån Trafikverkets synpunkter/rekommendationer. Gång- och cykeltrafik Den främsta potentialen för cykelpendling finns inom och mellan tätorter och satsningar på GCnätet kan med fördel prioriteras till dessa sträckor. Skyltning, information och bra cykelparkeringar vid knutpunkter stärker dessutom kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik och har en positiv inverkan för det hållbara resandet och hela-resan-perspektivet. Trafikverket ser gärna att arbetet kring GC-nätet fortsätter så nätet på sikt knyts ihop i och emellan tätorterna. Skyltning, information och bra cykelparkeringar vid bytespunkter stärker koppling mellan cykel och kollektivtrafik. Inom och mellan tätorter finns den största potentialen för cykelpendling och GC-nätet kan behöva rustas, inte minst utanför tätorterna. Att fylla i så kallade missing links (kortare sträckor där GC-väg saknas) skulle kunna vara ett fokus att jobba vidare med. Att få medborgare att i större utsträckning välja cykel framför den egna bilen kräver både fysiska strukturer i form av trygga, gena cykelvägar samt attitydförändringar genom information och upplysning. Det är ett långsiktigt arbete men behöver inte nödvändigtvis vara kopplat till större investeringar. Informations- eller temadagar på skolor och dagis är ett exempel där man kan få med sig både barn och föräldrar. Att arbeta med ändrade attityder är en relativt kostnadseffektiv och långsiktig åtgärd som har potentiellt stor inverkan. Ett väl utbyggt och fungerande gc-nät, såväl som kollektivtrafik, ger goda möjligheter för kommunens samtliga invånare att ta sig till viktiga målpunkter oberoende av bil och stärker samtidigt den sociala hållbarheten, då alla inte har möjlighet att nyttja bil. För att främja cyklande, både som pendling och som motion, skulle en kommunal cykelplan kunna tas fram, som en fördjupning av den regionala cykelplanen. Kommentar: Kapitlet Gång- och cykeltrafik kommer att utvecklas utifrån Trafikverkets synpunkter/rekommendationer. 23(32)

257 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 Hälsa och säkerhet Buller och vibrationer Järnvägs- och vägtrafik är upphov till buller och vibrationer. Trafikverket vill påminna om att nya bostäder och verksamheter oavsett lokalisering ska klara bullernivåer och vibrationsstörningar. Det är därför viktigt att ta detta i beaktande redan i ett tidigt skede i planeringen. Trafikverkets riktlinje (TDOK 2011:460) Buller och vibrationer vid planering av bebyggelse anger för nybyggnad av bostäder att bullernivån inomhus inte ska överstiga 30 dba ekvivalentnivå och 45 dba maximalnivå på natten. Utomhus ska bullernivåerna vid fasad inte överstiga 55 dba ekvivalentnivå och 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Vibrationer från järnväg får inte överstiga 0,4 mm/s vägd RMS i utrymmen där människor stadigvarande vistas. Kommentar: Redovisade riktlinjer i kapitel 3.10 Miljö- och riskfaktorer avses att följas i kommande planering och utveckling. Detta kommer att förtydligas i kapitel 3.6 Bebyggelse och näringsliv Rekommendationer vid exploatering. Ställningstaganden och riktlinjer för hur kommunen ska hantera frågor om bland annat buller kommer att kompletteras/förtydligas. Farligt gods Kommunen har aktörer inom livsmedel-, tillverkningsindustri och gruvnäring, som är i behov av väl fungerade godstransporter. Transporter sker främst på väg 63, 26 och på järnväg. Utpekade vägar för farligt gods i kommunen är väg 63, 26, 245 och Konsul Lundströms väg. Trafikverket vill här göra följande förtydligande: Farligt gods leder, såväl primära som sekundära ska beaktas gällande riskfrågor. Inom 30 meter från vägområdet får generellt sett ingen bebyggelse uppföras och inom 150 meter bör en riskanalys tas fram som pekar ut potentiella risker och åtgärder för att minska påverkan från dessa. Kommentar: Kapitlet Väg och järnvägstrafik Planering i närhet till farligt gods led kommer att kompletteras så att det tydligt framgår att riskfrågorna ska beaktas vid såväl primära som sekundära farligt gods leder. Bebyggelsefri zon Under kapitlet Väg och järnvägstrafik bör ett förtydligande göras gällande bebyggelsefri zon och säkerhetszon. Exploatering nära transportanläggningar får inte påverka möjligheterna till drift, underhåller och framtida utveckling av dessa. Trafikverkets riktlinjer säger följande: För objekt som inte ligger inom detaljplan och som inte kräver bygglov gäller enligt väglagen en tillståndspliktig zon på minst 12 meter från en väg, där det om möjligt inte ska finnas byggnader eller andra anordningar som kan äventyra trafiksäkerheten och framtida funktion. Det är naturligtvis lika viktigt att samma hänsyn tas till trafiksäkerheten inom detaljplan och för objekt utanför detaljplan som kräver bygglov. Säkerhetszon. Kring vägar finns generellt en säkerhetszon som alltid måste beaktas. Det är området utanför körbanan som skall vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål, om inte ett räcke eller motsvarande skyddar mot påkörning. Säkerhetszonen bestäms av vägens utformning, släntutformning och den aktuella hastighetsbegränsningen. Exempelvis ska avståndet vara 8 meter för väg med hastighetsbegränsning på 80 km/h. Avståndet kan dock variera beroende på trafikmängd (ÅDT), se gärna Transportsystemet i samhällsplaneringen (2013:121) om ni önskar utförligare information. Skyddsavstånd till järnväg. Ett generellt skyddsavstånd till järnväg är 30 meter från spårmitt. Inom dessa 30 meter bör inte ny bebyggelse tillåtas. För verksamheter som 24(32)

258 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 kan finnas inom 30 meter från järnvägen är det viktigt att man tar hänsyn till elsäkerheten. Byggnader eller någon byggnadsdel får av elsäkerhetsskäl normalt inte förekomma inom 5 meter från någon del av järnvägsanläggningen enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter, ELSAK-FS 2008:1. För höga byggnader kan större avstånd eller särskilda skyddsåtgärder krävas. Riskerna vid transport av farligt gods på järnväg bör dock beaktas upp till 150 meter från järnvägen, det vill säga samma avstånd som på väg. Inom säkerhetszon och vägområde ansvarar Trafikverket för tillstånd. För tillståndspliktiga zonen ansvarar Länsstyrelsen. Kommentar: Informationen redovisas i kap Miljö- och riskfaktorer Väg och järnvägstrafik. Kapitlet kommer att ses över enligt synpunkterna. Bostadsutveckling och näringsliv Vision Kommunen redogör under kapitel 2.2 kommunens vision för 2020 och hur den ska uppfyllas. Trafikverket efterfrågar en tydligare plan som visar hur visionen ska uppfyllas. Bland annat bör områden för framtida etablering av handel och industri pekas ut. Filipstad är en viktig del av länet och har goda förutsättningar att utveckla långsiktiga och hållbara lösningar. Gällande etablering av nya verksamheter bör en dialog med Trafikverket etableras redan i ett tidigt skede av en eventuell exploatering. Då kan vi gemensamt hitta bra och säkra lösningar för bland annat anslutningar i god tid och således bidra till att möjliggöra för nya etableringar. Att kommunen pekar ut lämpliga områden för detta i översiktsplanen ger en planberedskap och kan förkorta tidsåtgången. Genom samlokalisering av verksamheter minskas rese- och transportbehoven och kan även bidra till en snabbare etableringsprocess då verksamheterna gemensamt har möjlighet att nyttja befintlig infrastruktur och anslutningar. Kommentar: Kommunens (generella) vision - Vision har brutits ner och de frågor som i första hand bedöms beröra översiktsplanen redovisas i slutet av kapitel 2.2 Vision I kapitel 2.3 Filipstad 2035 redovisas vidare mål för att nå visionen och de frågor som prioriteras i översiktsplanen. Målen ligger till grund för kommande prioriteringar och planering. Konkreta förslag som leder till att målen uppnås presenteras delvis i översiktsplanen, delvis som generella rekommendationer (för till exempel bebyggelseutveckling), men också till översiktsplanen gällande planer så som Tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindbruk (2011) och Fördjupad översiktsplan för Filipstad, FÖP Filipstad (2013). Bostäder Även om det i nuläget saknas bebyggelsetryck i ett flertal tätorter inom kommun bör ny bebyggelse planeras och anläggas på ett sådant sätt att de har goda kommunikationer inom befintligt transportsystem. Det bör vara en påverkande faktor för rekommendationer för bostadslokaliseringar. Kommentar: Kommunen har valt att ta fram generella riktlinjer för byggande. Som övergripande princip ska bland annat tillkommande bebyggelse i första hand lokaliseras där befintlig infrastruktur och etablerade sociala strukturer finns, vilket företrädesvis är i eller i direkt anslutning till kommunens befintliga tätorter (Filipstad, Brattfors, Nykroppa, Persberg, Nordmark och Lesjöfors) eller längs kommunikationsstråken mellan Filipstad och tätorterna samt i attraktiva områden där landsbygdsutveckling kan ske. 25(32)

259 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 Om det blir aktuellt i med nybyggnation i en tätort kan till exempel en fördjupning av översiktsplanen eller ett program tas fram där bebyggelseområden pekas ut. Utställningshandlingen kommer att förtydligas med text om hur kommunen avser att hantera ärenden där eventuella markanspråk uppstår. Förtätning Kommunen pekar framför allt ut centralorten Filipstad som aktuellt gällande förtätning, men även Nykroppa. Trafikverket ser positivt att kommunen lyfter frågan om förtätning och ser gärna att kommunen fortsätter jobba med denna fråga. Trafikverkets bedömning är att förtätning kan ha en rad positiva fördelar för den långsiktiga hållbarheten: En förtätning skulle innebära ett stärkt kundunderlag för såväl service som näringslivet och bidrar till en ökad social närvaro i staden samt minskar transportbehoven. Förtätning innebär att eventuell bebyggelse sker i redan etablerade kollektivtrafikstråk och med tillgänglighet till befintligt GC-nät. Förtätning innebär också att handel och service oftast finns inom gångavstånd, något som bidrar till minskat bilberoende. Kommentar: Synpunkten noteras. LIS-områden Kommunen har pekat ut 12 områden som möjliga områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inom kommunen. Trafikverkets bedömning är att de redovisade LIS-områdena ligger samlat och bra, placerade nära tätorterna samt befintlig infrastruktur men vill förtydliga följande aspekter: En redogörelse kring hur kommunen har resonerat vid utpekandet LIS-områdena i enlighet med Boverkets riktlinjer. LIS-områden bör kopplas till befintlig infrastruktur och service för att underlätta framtida exploatering, helst i anslutning till befintliga tätorter. Det stärker även underlaget för bland annat butiker och skolor. Tätortsnära LIS-områden bidrar även till minskad miljöpåverkan. Då avstånden mellan bostad och service hålls nere minskar behovet av att använda bilen för att uträtta ärenden. De bör knytas till kollektivstråk och/eller ha goda förbindelser till och från knutpunkter för kollektivtrafiken och även förses med gång- och cykelvägar som ansluter till befintligt gc-nät, för att ge alternativ till att användande av bil. Några av områdena ligger intill väg 63 eller väg 26, som är leder för farligt gods samt kan ge upphov till höga bullernivåer. Detta kan begränsa områdenas byggbarhet vid vissa punkter eller ställa krav på bullerskyddsåtgärder i senare skede. Kommentar: Metodbeskrivningen hur de redovisade LIS-områdena valts ut beskrivs i planeringsunderlaget för LIS. Sammanfattning av detta kommer att lyftas in i översiktsplanen. Som övergripande princip för bebyggelseutvecklingen ska bland annat tillkommande bebyggelse i första hand lokaliseras där befintlig infrastruktur och etablerade sociala strukturer finns. I övrigt noteras synpunkterna. 26(32)

260 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 PRIVATPERSONER Synpunkt 1 Översiktsplan för framtiden Översiktsplanen ligger ute för synpunkter fram till den 31 augusti Alla innevånare har rätt att lämna synpunkter på översiktsplanen - här kommer mina synpunkter på den föreslagna översiktsplanen: 1) Gatan som går mellan parkeringen vid hotell Hertig Karl och parkeringen till folktandvården verkar vara onödig och kan göras om till en del av parkeringarna där, så att en samlad parkeringsplats uppnås som ger möjlighet till ytterligare några parkeringsplatser som kan underlätta för handeln i centrala Filipstad. Denna justering av översiktsplanen är av mindre karaktär. 2) Sedan bör trottoarerna vid ovanstående parkeringsplats tas bort och göras om till parkeringsficka för turistbussar så att dessa kan få en nattparkering i centrala stan för att underlätta med tillströmningen av kunder till hotell och vandrarhem i centrala Filipstad. Två platser för bussar bör ordnas här med möjlighet till parkering över natten. 3) Nere vid Bergmästarbron bör anordnas ett skiboard som håller vattennivåerna i Skillerälven ca 30 cm högre än nu upp till Monitor holmen. Detta skiboard bör möjliggöra att det går att anordna fisketävlingar i centrala Filipstad i princip som "put and take" inplantering av fisk under tävlingarna. Detta förslag kan bli lite mer komplicerat eftersom det kan behövas en vattendom för detta. Kommentar: Översiktsplanen ska översiktligt redovisa mark- och vattenanvändningen för hela kommunens yta. Synpunkterna ovan noteras men anses dock för detaljerade för att kunna hanteras i det fortsatta översiktsplanearbetet. Synpunkt 2 Gåsborn, en vit fläck på kartan? Jag har sett igenom Översiktsplan 2035 över Filipstads kommun, och finner till min förvåning att Gåsborns socken knappt är representerat i sammanställningen. Har kanske missuppfattat syftet med planen, men socknen är ju full av kultur från en gången tid, med bl a 5 hyttbyar med omnejd, som vi under 23 år i cirkelform dokumenterat i böcker med avseende på befolkning och bebyggelse sedan slutet av 1800-talet. Dessutom finns ju andra intressanta inslag som kan nämnas, bl a den i den kalkrika jorden mycket artrika växtlighet som kännetecknar bygden. Jag har själv på min fastighet XXX en nyckelbiotop som begränsade en del av en nyligen utförd skogsavverkning. Vad gäller planens bebyggelseperspektiv anförs att hänsyn blott tagits till de befintliga tätorterna. Dock tycker man att de fem gamla hyttbyarna kunde ha antytts på det flertal kartor som illustrerar Översiktsplanen. Även om nybyggnationer och därmed förenad infrastruktur kan synas främmande. Det som är markerat ur fritidssynpunkt är Svartälvsområdet, en populär kanotled från Tyfors i norr till Karlskoga. Under denna rubrik kunde man också nämna ett par nyligen upprustade vandringsleder, till Igelhöjden respektive Lövåsen/Torrakberget i närheten av Älvsjöhyttan. Där för övrigt Hästjärnvägen är en unik attraktion, förverkligad av ortens folk. 27(32)

261 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 Föreningslivet skall väl inte nämnas här, men ideella insatser bidrar till att bygden hålls levande, och att många utflyttade gärna återvänder som sommargäster eller för att stanna som pensionärer. Sist några rättelser: Gåsborns kyrkby, sid. 41. Vilken är Gåsborns bergsmansgård? (Det finns 4-5 stycken bara i kyrkbyn). Sid Kommentar: Syftet med planen är bland annat att redovisa en övergripande strategi för bebyggelseutvecklingen inom kommunen. Eftersom detta bör ske i anknytning till befintlig infrastruktur och etablerade sociala strukturer har kommunen valt att koncentrera beskrivningarna till de största tätorterna. Av denna anledning har inte Gåsborn medtagits. Översiktsplanen kommer dock att kompletteras med en beskrivning av övriga socknar/byar. De felaktiga benämningarna som påpekats ovan rättas till. Synpunkt 3 Synpunkter på Filipstads kommuns översiktsplan Det jag saknar är attraktiv kommersiell tomtmark exempelvis utmed väg 26/63 mellan vägen till Storhöjden och Gåstjärn. Där skulle man kunna locka t ex sällanköpsföretag som bil, husvagns, båtföretag. Även företag som Rusta, Ö och B, Jysk med flera, även vägrestauranger och lastbilsmack är intresserade av attraktiva lägen vid hårt trafikerade vägar. Kommentar: Text om att attraktiv mark för eventuella verksamhetsetableringar kommer att kompletteras. Synpunkt 4-10 Till Filipstads kommun har inkommit 7 st yttranden, synpunkt 4-10, vilka alla har identisk text. Synpunkter på vindbruksområdet Kungbergen i den kommunala översiktsplanen Bosjön- och Skåltjärnstrakterna är speciell med sin rikedom av sjöar, bäckar, obebyggd skogsmark och frånvaro av störande bakgrundsbuller. Den sparsamma bebyggelsen ger ett vildmarksintryck. Vindbruksområdet Kungbergen är ett allvarligt hot mot vår bygd och hotar hela dess karaktär. Det ursprungliga vindbruksområdet har utvidgats avsevärt mot norr och omfattar nu områden långt från själva Kungbergen. 1. När vindbruksplanen skapades var kraftverk av dagens storlek (kring 200m) inte möjliga att bygga och inte aktuella att ta ställning till för politiker eller allmänhet. I dagsläget är det bara så stora verk som är lönsamma i områden som det blåser så lite som här. Det gör att en vindkraftspark skulle utgöra en ännu större störning av lokalmiljön än när planen skapades. 2. Vindkraftverk med höjder över 150m och de varningsljus som då måste användas gör att en vindkraftspark skulle dominera trakten och även från Filipstad skulle den bli ett markant inslag eftersom den ligger på höjdryggen. Utsikten på dagen och natthimlen skulle sannolikt påverkas mycket negativt även från Filipstad. 3. Det framgår tydligt av Boverkets rekommendationer och kommunens vindbruksplan att 35 db gräns ska användas vid bostäder i tysta miljöer, dit den aktuella trakten måste räknas. Vi är övertygade om att en vindkraftspark på Kungbergen, utan kraftiga begränsningar i höjd och utbredning, skulle ha en direkt mycket negativ påverkan på hela bygden från Filipstads norra delar och hela den nordvästra delen av kommunen. Indirekt skulle hela kommunen också 28(32)

262 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 drabbas negativt av en vindkraftspark på Kungbergen. Förutom sänkt livskvalitet skulle med stor sannolikhet fastighetsvärden sjunka, det skulle bli svårare att bedriva turistverksamhet och att locka nya kommuninvånare. Vi kan konstatera att Filipstadsbygden genom sitt geografiska läge och dess natur med stora skogsområden och många sjöar lockat och lockar hit människor från Holland, Tyskland, England, Danmark och Norge. Om man kan välja, vart söker man sig; till en landsbygd med eller utan roterande och 200m höga byggnadsverk? Kungbergen är inte ett område av riksintresse för vindkraft och bör inte längre utgöra ett vindbruksområde i den kommunala vindbruksplanen. Som våra folkvalda företrädare bör våra kommunpolitiker försvara oss drabbade medborgare mot storbolagens intressen. Kommentar: Vindkraftfrågan har behandlats grundligt i det tematiska tillägg till översiktsplanen avseende vindbruk som Filipstads kommun tidigare har arbetat fram. Planen antogs och vann laga kraft i slutet av Under processen med att ta fram det tematiska tillägget fanns flera möjligheter för allmänheten att lämna in synpunkter, dels under ett första samrådsskede och sedan även under ett granskningsskede. Planens huvudsyfte är att klarlägga vilka områden som ska prioriteras för vindkraft samt att identifiera olämpliga områden. När planen antogs redovisade den tre områden lämpliga för vindkraft där Kungbergen var ett av dem. I arbetet med översiktsplanen har ingen ny analys av lämpliga och olämpliga områden gjort utan de slutsatser som kom fram i det tematiska tillägget ska således gälla även efter att den övergripande översiktsplanen för Filipstads kommun antagits och vunnit laga kraft. Synpunkter på specifika vindkraftetableringar får hanteras inom ramen för tillståndsfrågan. Kommunen noterar synpunkterna inför fortsatt arbete. Synpunkt 11 Samrådsyttrande angående vindkraftverk Kungbergen med omnejd, Filipstads kommun Jag heter XXX och är sedan ca 5 år tillbaka ensam ägare till fastigheten XXX i dagligt tal kallat XXX- beläget ca 1,5 mil norr om Filipstad. På XXX finns totalt ett tiotal byggnader, varav tre bostadshus som innan jag tog över underhållits mycket begränsat sedan mitten på 1980-talet. När jag tog över XXX så hade således sly etablerat sig över merparten av området och de flesta byggnader var i mer eller mindre dåligt skick och några hade även läckande tak. Stället ligger dock fantastiskt fint utmed nordöstra delen av tjärnen Skåltjärnen. Inget skymmer utsikten som vetter ned mot tjärnen och upp mot skogssluttningarna i sydväst, som dominerar hela horisonten och landskapet, då sluttningen sträcker sig parallellt med Skåltjärnen flera kilometer. Jag har ända sedan barnsben tillbringat många helger och i princip alla somrar i Skåltjärn och var jag än har studerat eller arbetat genom åren, så har stället känts som min plats på jorden och min oas där jag kan samla kraft och ladda batterierna. Detta trots att jag knappt har haft en enda ledig dag när jag varit på XXX, utan bara arbetat och slitit med både ängsmarker, trädgård men framförallt med husen då jag påbörjat det både kostsamma och tidskrävande arbetet med att renovera desamma. Min tanke har hela tiden varit att renovera husen för att kunna bo i och hyra ut dem -till turister- då detta är en bygd som lockar turister (inte minst från utlandet), p g a naturen, känslan av vildmark och orörd natur, tystnaden och stillheten! Det finns redan etablerad turism inom närområdet och potential att utveckla den ännu mer. Framförallt söker sig människor från Holland och Tyskland hit och hyr stugor eller köper egna fastigheter, 29(32)

263 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 men även personer från England har hittat hit, som t ex mina näst närmaste grannar, som också planerar att locka hit fler landsmän inom de närmaste åren. Detta betyder mycket för bygden, då fastighetsmarknaden är svag och hus kan vara svårsålda. I och med att jag vet att förutsättningar och en marknad för turismverksamhet finns, så har jag vågat satsa miljonbelopp på omfattande renoveringsåtgärder. T ex så har jag investerat i och installerat bergvärme i tre hus och en traktor och slaghack har inköpts. Förutom mitt eget arbete med slipning av en handfull golv, spackling, målning och tapetsering mm, så har jag framförallt renoverat hus och trädgård genom att anlita lokala hantverkare. Jag har handlat från lokala bygghandlare och anlitat lokala plåtslagare, snickare, grävmaskinfirmor, transportfirmor, elektriker, VVS-firmor och små skogsentreprenörer. Jag har under flera år tänkt att jag ska flytta närmare XXX och i vårvintras tog jag steget och slutade mitt jobb för att flytta hit. Utifrån det jag nu har beskrivit, så är det inte så konstigt att jag blev och fortfarande blir förtvivlad, bestört, ledsen och chockad när jag sent omsider dels blev varse att ett skånskt vindkraftbolag vid namn Eolus Vind AB har planer på att uppföra 18 st, ca 200 m höga vindkraftverk i skogssluttningarna som bl a vetter ned mot Skåltjärnen och dels blev varse att kommunen år 2011 pekat ut Kungbergen som lämpligt vindbruksområde i ett tillägg till översiktsplan. Området ligger nära min fastighet och ett flertal av vindkraftverken som Eolus Vind AB har planer på att uppföra skulle ligga bara dryga kilometern från mina hus på XXX. Förutom att verken helt skulle komma att dominera horisonten och förstöra den fina och naturliga panoramautsikt över de påtagligt nära skogssluttningarna, så skulle ljudet och bullret från verken höras hit och överstiga riktvärdet om 35 db (som gäller i miljöer där annars naturliga ljud dominerar), liksom det skulle bli onaturliga och obehagliga skuggeffekter, reflexer och ljusstörningar. Dessutom framgår av dokumentet Tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindbruk upprättat av Filipstads kommun (2011), att flera verk som står på ungefär samma avstånd till en observatör förstärker ljudet med 3 db och att ljudvågor över vattenytor reflekteras annorlunda än över landytor, så genom XXX läge, skulle ljudstörningarna bli mycket svåra här. Avståndet till Om vindkraftverken skulle uppföras skulle det innebära en katastrof för mig och XXX! Förutom att mina planer på att bedriva turismverksamhet skulle spolieras och att mina investeringar, liksom fastigheten skulle sjunka mycket i värde, så skulle hela stället och omgivningen förstöras, då det är just naturen, tystnaden (bortsett från naturliga ljud) och stillheten, som är det stora värdet här och som jag liksom många med mig- uppskattar så mycket och gjort att vi sökt oss hit. Jag har personligen avstått från en hel del de senaste åren, då jag har prioriterat XXX avseende både pengar och tid. Här finns min själ och mitt hjärta. Det är inte rimligt och försvarbart att förstöra en hel bygd och förstöra enskilda människors planer och ekonomi p g a några vindkraftverk. Sverige eller Filipstads kommun står inte och faller med de planerade vindkraftverken och landet exporterar till och med el, men bygden och enskilda människors livsöden kan faktiskt stå och falla med dessa. I Filipstad kommuns eget upprättade dokument som jag nämnt ovan står att läsa att etablering av vindkraftverk endast bör tillåtas i områden där ett minimum av intressekonflikter föreligger. Här föreligger inte ett minimum av intressekonflikter då absoluta merparten av bygdens fastighetsägare är emot projektet! Dessutom framgår det att uppförande av vindkraftverk kan upplevas negativt på landskapsbilden och att desamma kan hindra landsbygdsutvecklingen, vilket det definitivt skulle göra i den här bygden. Fastighetsägare ska väl inte behöva lämna hus och hem och sälja till pris under marknadsvärde till följd av att vindkraftverk uppförs i trakten i närheten av bebyggelse eller behöva granska kartor med höjdkurvor innan man törs börja renovera, satsa och investera i en fastighet på landsbygden?! Då anser jag att något är mycket fel. I en demokrati så torde och borde kommunen ha intresse av att lyssna på vad fastighetsägare och boende inom kommunen tycker och vill respektive inte vill och inte slå undan fötterna på människorna och deras planer och långsiktiga försörjningsmöjligheter. Kommunen har inte haft något samråd med berörda fastighetsägare, vilket jag tycker är anmärkningsvärt då planer på vindkraft enligt kommunal tjänstemans egen utsago- funnits 30(32)

264 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 sedan några år tillbaka. Jag har hittills inte bott permanent inom Filipstads kommun då min försörjning -som även gjort det möjligt för mig att investera så pass mycket på XXX- funnits utanför kommunen. Därför har jag inte heller haft möjlighet att få reda på kommunens planer som berör mig och min fastighet. Det är inte heller säkert att permanent boende inom kommunen skulle reagera om de läser något om vindkraftsplaner på Kungberget, då Kungberget inte ligger lika nära bebyggelse som de andra områdena som vindkraftsplanen omfattar t ex Snackhöjden, Domarhöjden och Svantjärnshöjden. Projektnamnet Kungbergen är därför missvisande, då vindkraftsplanerna omfattar ett avsevärt större område, som ligger betydligt närmare bebyggelse. Jag och andra fastighetsägare i bygden begär bara att få behålla förutsättningarna för att bevara livskvaliteten och utveckla landsbygden långsiktigt genom att slippa höra och se vindkraftverk från våra fastigheter och hus, d v s inte ha dem i närheten av bebyggelse och drabbas av någon form av störningar från dem. Det är nog prövande och svårt att inte ha någon mobiltäckning vare sig inom- eller utomhus med undantag för någon plats på vissa fastigheter, inte minst när man behöver arbeta härifrån. Sammanfattningsvis så skulle vindkraftverk i Kungbergen med omnejd få stora negativa konsekvenser för närmiljön och fastighetsägare som inte står i rimlig proportion till påverkan på det lokala samhället. Enskilda människor skulle drabbas hårt och bli lidande. När Filipstads kommun upprättade dokumentet avseende vindbruk, så hade kommunen dels inte haft samråd med berörda fastighetsägare och dels så var inte vindkraftverken så höga som de är idag, så dokumentet är inte längre aktuellt. Med bakgrund av ovanstående yrkar jag därför att Filipstads kommun ändrar i och uppdaterar dokumentet Tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindbruk och inte pekar ut Kungbergen med omnejd som ett lämpligt vindbruksområde! Kommentar: Se kommentar under Synpunkt Kommunen noterar synpunkterna inför fortsatt arbete. Synpunkt 12 Samrådsyttrande gällande tillägg till översiktsplanen avseende vindbruk, Filipstads kommun, Kungbergen med omnejd Vi protesterar starkt mot att Filipstads kommun pekar ut Kungbergen med omnejd som lämpligt område för vindkraftpark. Det skulle starkt negativt påverka miljön från de som bor och vistas i Skåltjärn med omnejd. Det finns väl ingen anledning att förstöra miljön för en hel bygd genom att sätta upp en vindkraftpark så nära bebyggelse. Kommentar: Se kommentar under synpunkt Kommunen noterar synpunkterna inför fortsatt arbete. 31(32)

265 Samrådsredogörelse ÖP 2035, Filipstads kommun Februari 2015 Synpunkt 13 Synpunkter på Översiktsplan för Filipstads kommun, samrådshandling Det är positivt att natur- och kulturmiljövärden värnas i förslaget till översiktsplan, eftersom dessa värden har stor betydelse för kommunens attraktivitet för bl a boende, friluftsliv och turism. Översiktsplanen har däremot inte uppdaterats med Energimyndighetens nya beslut om riksintressen för vindbruk från Området vid Lofallshöjden är inte längre utpekat som riksintresse för vindbruk och bör därför utgå i översiktplanen. Det innebär att även tillägget till översiktsplanen för vindbruk från 2011 är inaktuellt. En vindkraftetablering på Lofallshöjden får stor påverkan på landskapsbilden för kulturmiljöerna i Gåsborns kyrkby och Saxån. Området ligger även i anslutning till utredningsområde för friluftsliv, vilket gör att området är olämpligt för vindbruk. Kommentar: Utpekade riksintressen ska enligt 3 kap. plan- och bygglagen (2010:900) redovisas och behandlas i den kommunala översiktsplaneringen. När Filipstads kommun tog fram det tematiska tillägget till översiktsplanen avseende vindbruk fanns två utpekade riksintresseområden för vindbruk varav Lofallshöjden var ett av områdena. Riksintressen för vindbruk är ett planeringsunderlag som möjliggör att de områden som har bäst förutsättningar för vindbruk och bästa vindresurserna kan användas till framtida vindkraftsetableringar. Sedan år 2000 har Energimyndigheten det specifika uppdraget av regeringen att ta fram områden på land och till havs med särskilt goda vindförutsättningar vilka ska vara av riksintresse för vindbruk. Att ett område är riksintresse för vindbruk är vägledande vid prövning av mark och vattenanvändning. Det vilar sedan på berörda kommuner att ta hand om utpekade områden i sin översiktsplanering. Resultatet av översiktsplanearbetet blev att endast den norra delen av riksintresseområdet pekades ut som ett lämpligt område för vindbruk vid planens antagande. Anledningen till att inte hela området togs med var att kommunen valde att lägga en buffertzon på 500 meter kring det Natura 2000-område som ligger precis i anslutning till riksintresseområdet. I takt med att nya och effektivare metoder tas fram för att kunna mäta årsmedelvind kommer Energimyndigheten att kunna ta beslut om uppdaterade riksintresseområden för vindbruk baserat på de nya förutsättningarna. Den kommunala översiktplaneringen ska aktualiseras och uppdateras varje mandatperiod där nytt underlag, som exempelvis uppdaterade riksintresseområden för vindbruk, arbetas in. I arbetet med ny översiktsplan har ingen ny analys av lämpliga och olämpliga områden gjort utan de slutsatser som kom fram i det tematiska tillägget ska således gälla även efter att den övergripande översiktsplanen för Filipstads kommun antagits och vunnit laga kraft. Synpunkter på specifika vindkraftetableringar hanteras inom ramen för tillståndsfrågan. Synpunkter som avser kommunens vindbruksplan beaktas ej. Däremot kommer översiktsplanen att uppdateras med de nya riksintresseområdena från (32)

266 _ Datum Mottagare: Kommunstyrelsen Reviderad utbildnings- och övningsplan för kommunens krisledningsorganisation Sammanfattning Riksdagen har antagit en lag Lagen (2 006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap som reglerar vilka åtgärder kommunen och landstinget ska genomföra innan en allvarlig händelse inträffar. Där står det uttryckligen att all personal och alla förtroendevalda ska ha tillräcklig kunskap och övning för att kunna sköta sina uppdrag vid en allvarlig händelse i kommunen. Denna plan skall vara vägledande för att samtliga funktioner i krisledningsorganisationen skall uppnå den förmåga som har fastställs av kommunfullmäktige, att hantera en extraordinär händelse. Planen omfattar samtliga heltidsanställd personal som har en roll i kommunens krisledningsorganisation samt förtroendevalda (kommunens krisledningsnämnd) i Filipstads kommun. Planen antas/revideras vartannat år av kommunstyrelsen. Detta är den första reviderade planen. Bakgrund Syftet med planen är framförallt att vara ett hjälpmedel vid planering av övningar och utbildningar för enskilda nyckelpersoner samt funktioner i Filipstads kommuns krisledningsorganisation. I syfte att dessa skall få kunskap och färdighet att hantera en eventuell samhällsstörning/extraordinär händelse i Filipstads kommun. I övrigt är syftet med utbildnings- och övningsplanen att: utveckla en generell grundförmåga hos kommunens förtroendevalda och anställda för att hantera en allvarlig händelse i Filipstads kommun, utveckla en god och effektiv samverkan mellan kommunen och andra lokala myndigheter, organisationer och företag så alla möjliga resurser används där de bäst behövs, genom ett allmänt ökat risk- och säkerhetsmedvetande minska risken för skador på människor, miljö och viktiga samhällsresurser, FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: Org.nr: Box 303 Fax: Internet: FILIPSTAD E-post: kommun@filipstad.se Besök: Hantverksgatan 22

267 2 genom övning och utbildning skapa konstruktiva diskussioner och lösningar på problemställningar inom säkerhetsarbetet inom kommunens samtliga områden, bilda och stärka de lokala nätverken som ska arbeta inom den lokala säkerhetsorganisationen. Förslag på beslut: Kommunstyrelsen Att anta reviderad utbildnings- och övningsplan Michael Björklund Säkerhetssamordnare Bilaga: Utbildnings- och övningsplan

268 Utbildnings- och övningsplan Filipstad Framställd av: Michael Björklund Säkerhetssamordnare Ver Antagen xx okt 2015 KS xx 1