Central krisledningsplan för Örebro kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Central krisledningsplan för Örebro kommun"

Transkript

1 Ks 953/2013 Central krisledningsplan för Örebro kommun Handlingsplan för organisation och ledning vid kriser, extraordinära händelser och höjd beredskap

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdrag...3 Syfte...3 Definitioner...4 Grundprinciper för kommunens krisledningsarbete...6 Mål...6 Ansvars-, närhets- och likhetsprinciperna...6 Geografiskt områdesansvar...6 Grundprinciper för framgångsrikt ledningsarbete vid kris...7 Förberedelser för och verksamhet under kris och extraordinära händelser i fredstid...8 Samverkan...8 Nerikes Brandkår...8 Rakel...8 Tjänsteman i beredskap...8 Analys och planering...9 Grupp för psykosocialt omhändertagande POSOM...9 Inlarmning av POSOM...9 Kommunens krisledningsorganisation...11 Kommunens ordinarie organisation...11 Krisledningsorganisation...11 Struktur för central krisledning...13 Central krisledning...13 Krisledningsplats...17 Inlarmning av den centrala krisledningen...17 Struktur för lokal krisledning...18 Förvaltningarnas krisledning...18 Verksamheternas krisledning...18 Struktur för lokalt krisledningsarbete...19 Förberedelser för och verksamhet under höjd beredskap...20 Utbildning och övning...22 Rapportering och erfarenhetsåtervinning...23 Expediering och revidering...24 Bilagor...24 Relaterade dokument...24 Litteraturlista...25 Dokumentet har sammanställts av Helena Carlsson, Kommunledningskontoret.

3 Inledning Uppdrag Örebro kommun ska varje mandatperiod göra en analys av vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunen ska utifrån risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hantering av extraordinära händelser. 1 Vidare ska Örebro kommun ha beredskap att hantera olika typer av kriser som kan drabba kommunens verksamhet. Detta dokument är kommunens handlingsplan för kriser och extraordinära händelser. Riktlinjerna för kriskommunikation är ett komplement till denna krisledningsplan. Syfte Syftet med kommunens handlingsplan för hantering av kriser och extraordinära händelser är att klargöra kommunens organisation och uppgifter vid en kris eller extraordinär händelse samt vid höjd beredskap. Planen ska också utgöra en grund för nämnder och förvaltningars egen planering för verksamhet vid kriser och extraordinära händelser. 1 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 3

4 Definitioner Extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 2 Kris En kris är en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är en oväntad händelse, utanför det vanliga och för att lösa krisen krävs samordnade åtgärder från flera aktörer. 3 Kris och extraordinär händelse Begreppen kris och extraordinär händelse ligger mycket nära varandra. En händelse som är en kris kan samtidigt eller i ett senare skede också bli eller övergå till att vara en extraordinär händelse. Men en kris kan också vara en kris som trots att den är omfattande aldrig får så stor påverkan på samhällsviktig verksamhet att den uppfyller rekvisiten för att i lagens mening vara en extraordinär händelse. Definitionen av kris är dock så brett formulerad att det är svårt att föreställa sig att händelse som är en extraordinär händelse inte samtidigt skulle vara en kris. Enligt Örebro kommuns tolkning ligger den stora skillnaden i begreppen hur stor påverkan på samhällsviktig verksamhet en händelse har. Att rekvisiten för en extraordinär händelse är uppfyllda är viktigt framförallt när det gäller eventuell aktivering av krisledningsnämnd. Örebro kommun väljer att planera och förbereda hanteringen av kriser och extraordinära händelser enligt exakt samma principer och det är därför av mindre vikt vilken term man väljer att använda i förebyggande perspektiv. I detta dokument kommer båda händelserna att rymmas i begreppet kris. Krisberedskap Krisberedskap är förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder, samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer, och säkra kryptografiska funktioner. 4 Höjd beredskap För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Under högsta beredskap är 2 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 3 Prop (2007/08:92) Stärkt krisberedskap- för säkerhets skull 4 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 4

5 totalförsvaret detsamma som all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. Totalförsvar består av militär verksamhet och civil verksamhet. 5 Beslut om skärpt eller höjd beredskap fattas och meddelas av regeringen. Vid höjd beredskap ska kommunen och landstinget vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena ska kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret. 6 Samhällsviktig verksamhet Definitionen av en samhällsviktig verksamhet är en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 7 5 Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap 6 Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap 7 MSBFS 2010:6 Föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser 5

6 Grundprinciper för kommunens krisledningsarbete Mål Sveriges regering har definierat att målen för Sveriges säkerhet är att värna befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet samt förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättsäkerhet och mänskliga frioch rättigheter. 8 Målet med Örebro kommuns krisledningsarbete är att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor trygga hälsan och den personliga säkerheten för människor hindra eller begränsa skador på egendom och miljö. 9 Ansvars-, närhets- och likhetsprinciperna Ansvarsprincipen Ansvarsprincipen innebär att den som har ett ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. Ansvaret inkluderar att vidta de åtgärder som krävs för att båda skapa robusthet och krishanteringsförmåga. Ansvarsprincipen innebär också ett ansvar för varje aktör att samverka med andra, ofta sektorsövergripande. Likhetsprincipen Likhetsprincipen innebär att målsättningen med verksamheten under en krissituation ska vara att verksamheten ska vara så lik den ordinarie verksamheten som möjligt. En strävan ska vara att så fort som möjligt komma tillbaka till ordinarie verksamhet. Närhetsprincipen Närhetsprincipen innebär att man utgår från närheten till det inträffade, både geografiskt och organisatoriskt. Händelsen ska hanteras där den inträffat av dem den berör. Geografiskt områdesansvar Vid extraordinära händelser i fredstid ska kommunen inom sitt geografiska område verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och samordnar planerings- och förberedelsearbetet de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer samordnas informationen till allmänheten samordnas Regeringens skrivelse 2009/10:124 9 Regeringens skrivelse 2009/10: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 6

7 Grundprinciper för framgångsrikt ledningsarbete vid kris Örebro kommun baserar krisledningsarbetet på en stor flexibilitet, en tydlig organisation och väl utarbetad rollfördelning. Målet är att verksamheterna i vardagen ska ha en så hög beredskap för kriser att så mycket som möjligt av inträffade oönskade händelser ryms inom ramarna för ordinarie verksamheter. Men det kommer alltid kunna uppstå situationer som går över vad ordinarie kapacitet klarar av. I de fallen är målsättningen att enheter och personal ska kunna vara flexibla och improvisera inom givna ramar både självständigt och i samverkan med förvaltningarnas och kommunens centrala krisledning. Kris och extraordinär händelse kännetecknas av beslut som involverar många aktörer beslut under svår tidspress en känsla av osäkerhet nya situationer hela tiden koordinerade insatser av många aktörer till en början begränsad tillgång till information om vad som hänt improvisation och flexibilitet medierna är i hög grad involverade i krisförloppet stort behov av information till allmänheten. Exempel på situationer kan vara olycka med gasutsläpp eller många skadade omfattande oväder översvämningar omfattande bränder omfattande el- och värmeavbrott omfattande dataintrång kontaminering av dricksvatten sabotage. Om en sådan händelse inträffar ska kommunen kunna påbörja en ledning snabbt, ha klara och tydliga ansvar och ha en hög kunskapsnivå för att hantera situationen. Kommunens primära ansvar är att fullfölja den ordinarie verksamheten så långt möjligt med hänsyn till den inträffade situationen, minska risken för och konsekvenserna av händelsen, trygga hälsa och personlig säkerhet för människor samt hindra eller begränsa skador på egendom och miljö. 7

8 Förberedelser för och verksamhet under kris och extraordinära händelser i fredstid Samverkan Samverkan med andra parter brukar ses som en framgångsfaktor vid krisledning. Örebro kommun arbetar kontinuerligt med samverkansfrågor. Målsättningen är att arbeta samverkansinriktat i vardagen för att på så sätt bygga stadiga relationer och ett stort nätverk. Som en del i detta ingår att kommunen deltar aktivt i länets samverkansorgan (kallt T-sam) samt i viss mån prioriterar möjligheter till vardagssamverkan. Nerikes Brandkår Nerikes Brandkår har som kommunens räddningstjänst en stor betydelse vid kriser. Det finns upparbetade och beprövade rutiner för samverkan under kris, bland annat har Örebro kommun möjlighet att förlägga sin krisledning till Nerikes Brandkårs lokaler om man så önskar. Örebro kommun och Nerikes Brandkår har också en tät samverkan i det riskreducerande arbetet som bedrivs bland annat genom framtagandet av risk- och sårbarhetsanalyser och handlingsplan för skydd mot olyckor. Rakel Rakel är namnet på Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I Örebro finns ett antal Rakelenheter fördelade inom den centrala krisledningen, tjänsteman i beredskap (TIB) och Socialjouren, inom ramen för deras POSOM-uppdrag. Tjänsteman i beredskap Kommunen har en ständig övergripande beredskap, genom att ett antal personer turas om att veckovis ha dygnet runt-beredskap i form av TIB. En ingång till Örebro kommun TIB-funktionen är till för att andra aktörer i samhället, t.ex. räddningstjänst, polis och Länsstyrelsen, ska ha en ingång till Örebro kommun dygnet runt, alla årets dagar. De kontaktar TIB genom att ringa SOS Alarm. Verksamheternas ingång till den centrala krisledningen TIB kan också kontaktas av verksamheter inom Örebro kommun. Ansvarig chef som bedömer att den centrala krisledningen i kommunen behöver ha kännedom om vad som hänt, eller kopplas in för att ge stöd eller samordna krishanteringen, kan kontakta TIB genom SOS Alarm. 11 Det kan till exempel gälla en händelse som påverkar flera verksamheter eller många medborgare. Observera att ordinarie larmvägar, dvs. att en enhetschef vid en händelse kontaktar sin chef som i sin tur kontaktar nästa nivå osv., inte ersätts av TIB-funktionen. TIB är ingången till den centrala krisledningen i kommunen. Vad gör TIB? 11 Se Inlarmningsrutiner för central krisledning 8

9 När något inträffar är TIB:s uppgift i första hand att göra bedömningar av vilka inom kommunen som behöver informeras och/eller kallas in. Under en större kris har TIB också i uppdrag att vara krisledningsgruppens jour. Ersätter inte ordinarie krisorganisation och andra jourverksamheter TIB ersätter inte den ordinarie organisationen i kommunen vid små eller större kriser. Varje förvaltning och enhet ska ha beredskap för att sätta in nödvändiga resurser inom sin egen organisation om något händer. I det ansvaret ingår också att ha uppdaterade larmlistor, en väl känd krisorganisation, rutiner för information till andra inom kommunen m.m. TIB ersätter heller inte kommunens jourverksamheter, t.ex. socialjour, VA-jour och fastighetsjour. Analys och planering Kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting ska med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. 12 Grupp för psykosocialt omhändertagande POSOM På kommunstyrelsens uppdrag svarar Socialjouren kommunövergripande och dygnet runt för de akuta POSOM-insatserna. Med POSOM menas psykologiskt och socialt omhändertagande av oskadade och deras anhöriga. Jourens ordinarie verksamhet sköts parallellt. Alla förvaltningar ska planera sin krisberedskap och förbereda psykosociala stödinsatser, både för större olyckor och för mindre omfattande händelser i verksamheten. Möjlighet till krisstöd för personal ska finnas förberett på varje enhet. Sådant krisstöd kan ofta ges av exempelvis företagshälsovården. Inlarmning av POSOM Inlarming av POSOM sker via SOS Alarm eller kommunens TIB. 12 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2:1 9

10 Mycket hög sannolikhet (1gång/år) Risk- och sårbarhetsanalys I Örebro kommuns risk- och sårbarhetsanalys för perioden har följande risker identifierats och värderats. Hög sannolikhet (1gång/10 år) Medelhög sannolikhet (1 gång/50 år) Låg sannolikhet (1 gång/100 år) Mycket låg sannolikhet (1gång/ år) 10 Mycket begränsade konsekvenser Begränsade konsekvenser Allvarliga konsekvenser Mycket allvarliga konsekvenser Katastrofala konsekvenser 1. Värmebölja 2. Storm 3. Åska 4. Översvämning 5. Ras och skred 6. Skogsbrand 7. Stora nederbördsmängder 8. Utsläpp från farliga anläggningar 9. Olycka i samband med transport av farligt gods 10. Kärnteknisk olycka 11. Dammbrott 12. Stor trafikolycka (tåg/buss) 13. Ras, brand eller annan katastrof i publikt område 14. Händelse på annan plats med stor konsekvens för Örebro 15. Störning i dricksvattenförsörjning 16. Störning i livsmedelsförsörjning 17. Störning i de finansiella systemen 18. Störning i elförsörjningen 19. Störning i de elektroniska kommunikationerna 20. Störningar i värmeförsörjningen 21. Drivmedelsbrist 22. Störningar i transportsystemet 23. Våldsbejakande extremism 24. Vansinnesdåd och pågående dödligt våld 25. Social oro 26. Pandemi 27. Epizooti 13 och zoonos Epizooti är en utbredd spridning av en allvarlig, smittsam djursjukdom t.ex. mul- och klövsjuka. 14 Sjukdom som sprids mellan människor och djur. 10

11 Kommunens krisledningsorganisation Kommunens ordinarie organisation Kommunens organisation vid en extraordinär händelse ska så långt som möjligt följa den ordinarie organisationen. Strukturen för krisledning är därför upplagd enligt samma mönster som strukturen för ledning i vardagen. Varje kris som inträffar i en verksamhet tillhör en förvaltning och ska i första hand hanteras av verksamheten, med stöd av sin förvaltning. Om krisen är av sådan art att den påverkar mer än en förvaltning, eller i övrigt är av sådan omfattning att stöd och samordning behövs finns en central krisledning som kan aktiveras. Förvaltningar ska alltid meddela kommunledningen samt kommunens säkerhetsavdelning (på icke kontorstid TIB) när förvaltningen aktiverar sin krisledningsplan. Krisledningsorganisation Varje verksamhet har ett ansvar för att begränsa skador som kan uppstå i den egna verksamheten, att försöka bibehålla eller så snart som möjligt återgå till normal servicenivå och funktion och att samverka med andra både i och utanför kommunal verksamhet. Verksamheterna har också ansvar i att rapportera om inträffade kriser linjärt i den kommunala organisationen. Varje förvaltning har ett ansvar för att hantera krisen inom ramen för förvaltningens verksamhet. Även här handlar det om att begränsa skador och att bibehålla eller så snart som möjligt återgå till normal servicenivå och funktion. Förvaltningarna har också ett ansvar när det gäller att samverka med andra i och utanför den kommunala verksamheten och att rapportera om inträffade händelser till den centrala krisledningen.

12 Kommunens centrala krisledning har ett ansvar att samordna de olika förvaltningarnas krisledningsarbete, att ha en aktuell lägesbild och att samverka med andra aktörer, myndigheter och kommuner. I den centrala krisledningen finns också kommunens krisledningsnämnd som med stöd av lag (2006:544) om kommuners och landstings föreberedelser inför och vid extraordinära händelser, kan få ett politiskt mandat för vissa beslut som annars kunnat dröja onödigt länge. Den centrala krisledningen är också ansvarig för att andra myndigheter med särskilt ansvar vid kris (exempelvis länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)) får aktuella lägesbilder från kommunen. Varje förvaltningsledning samt den centrala kommunledningen ska ha i förväg utarbetade arbetssätt för att bedriva den krisledningsfunktion som beskrivs ovan. Dessa krisledningsplaner ska i sin utformning följa samma struktur som den centrala krisledningsplanen. Arbetsmetodiken i krisledningsgrupperna ska även vara baserad på samma metodik som finns i den centrala krisledningen. Riktlinjer för detta finns delvis beskrivet i detta dokument. Mer detaljerade riktlinjer finns i dokumentet Riktlinjer för lokalt krisledningsarbete. På varje enhet/verksamhet ska det finnas beredskap och rutiner för första hjälpen och det krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. 15 Det är upp till varje förvaltningschef att bedöma om det i ovan onämnda beredskap och rutiner för första hjälpen och krisstöd ingår att ta fram krisledningsplaner på enskilda enheter inom förvaltningen. Om en sådan plan tas fram ska den följa kommunens struktur för krisledningsarbete (se dokumentet Riktlinjer för lokalt krisledningsarbete ). 15 Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1999:7 12

13 Struktur för central krisledning Central krisledning Den centrala krisledningen består av en krisledningsgrupp (tjänstemän) och en krisledningsnämnd (politiker). Krisledningen bedrivs om möjligt från en i förväg utsedd och utrustad krisledningsplats. Under den centrala krisledningen finns också en funktion för psykosocialt omhändertagande (POSOM). Den centrala kommunledningen (tjänstemän) organiserar sig primärt i en central krisledningsgrupp enligt nedanstående modell som är baserad på de nationella principer för stabsarbete som myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB rekommenderar. Ledningsgrupp Ledningsgruppen består av en beslutsfattare och två personer med uppgift att bistå beslutsfattaren med taktiskt ledningsstöd, underlätta vid verkställande och leda stabsarbetet: kommundirektören (ordförande och beslutsfattare), säkerhetschefen (ansvarig för analys och lägesbild) och kommunikationsdirektören (ansvarig för kommunikation). Krisledningen är även fri att vid behov adjungera in personer till från den egna verksamheten till vilken som helst roll den centrala krisledningen. Krisstab Krisstaben är en stab med uppgift att stötta och avlasta ledningsfunktionen genom att göra analyser, ta fram beslutsunderlag, följa händelseutvecklingen omsätta beslut i arbetsuppgifter, sköta praktiska göromål med mera. Stabsfunktionen fattar inga egna beslut men kan ha en verkställande funktion. Stabsfunktionen är organiserad i en analysgrupp, en servicegrupp, en kommunikationsgrupp och eventuella samverkanspersoner. Analys Analysgruppen leds av säkerhetschefen och har till uppgift att samla in information om händelsen och skapa en lägesbild, samt analysera den bilden och försöka se olika scenarier samt tänkbara lösningsalternativ. I analysgruppen ingår alltid minst en representant från kommunens säkerhetsavdelning samt olika specialister beroende på händelse. Specialisterna kan vara förvaltningschefer eller andra med stor inblick i de verksamheter som primärt drabbas. Tekniskt ledningsstöd och service Servicegruppen leds av en utsedd chef. Den del av gruppen som arbetar med tekniskt ledningsstöd och service har till uppgift att se till att övriga delar av gruppen kan arbeta obehindrat och långsiktigt. I gruppens uppgift ingår att säkerställa data och telekommunikationer, lokaltillgång, mat, samt uthållighet framförallt i form av planering av skiftgång för hela krisledningen. Denna funktions primära uppgift är att understödja resten av krisledningsgruppen så att 13

14 den kan fungera optimalt. Beroende på vilken nivå och typ av verksamhet inom kommunen som krisledningen tillhör, kan det också ingå i gruppens uppgifter att se över personalplanering, matförsörjning och liknande stöd, även till andra delar av den egna verksamheten. I gruppen finns även funktioner för intern kommunikationsåterföring och dokumentation. Gruppen arbetar utifrån tre grundmål: 1. Dokumentation att införsel av information samt beslut och andra viktiga delar i krisledningsarbetet dokumenteras. Kravet på dokumentation av krisledningsarbetet är lagstadgat och denna funktion ska alltid vara aktiverad. 2. Uppdatering av intern lägesbild att alla i gruppen har tillgång till all inkommen information. Eftersom alla mottagare för data- och telefontrafik kan vara potentiella bärare av information som är relevant för gruppen, är det viktigt att gruppens gemensamma information ständigt hålls aktuell och uppdaterad. Informationen kan finnas tillgänglig på whiteboardtavlor, smartboards, i telefonlistor, loggar och liknande. Informationen måste uppdateras hela tiden, tidsbestämmas och vara lätt tillgänglig för alla i gruppen. Denna funktion ska alltid vara aktiverad. 3. Basservice till krisledningsgruppen att det finns tekniska förutsättningar för arbetet, lokaler, mat och personalplanering (uthållighet). Denna funktions utformning och uppgifter kan variera stort beroende på händelsens art. Kommunikation Kommunikationsgruppen leds av kommunikationsdirektören. I kommunikationsfunktionens uppgifter ingår att hantera kommunikation internt inom kommunen, till övriga organisationer samt till media och tredje man. I gruppens uppgifter ingår också mediebevakning. Mediebevakningens inriktning och prioritering tas fram i samråd med analysgruppen. Samverkanspersoner Vid behov utser krisledningsgruppen samverkanspersoner som har till uppgift att befinna sig på andra organisationers krisledningsplatser (exempelvis länsstyrelsens eller landstingets) och föra information mellan grupperna. Samverkanspersonen kan också ha till uppgift att följa en särskild person (exempelvis VA-chef eller räddningsledare) och rapportera tillbaka till ledningsgruppen vad som händer runt den. Samverkanspersoner utses primärt i gruppen av personal med behörighet för TIB-tjänstgöring, dock inte den som tjänstgör som TIB vid händelsen. Krisledningsgruppen kan också släppa in motsvarande samverkanspersoner från andra organisationer. 14

15 Tjänsteman i beredskap (TIB) Kommunens tjänsteman i beredskap ingår i krisledningsgruppens analysdel men har också som bredduppgift att ta emot ny information från och samverka med andra myndigheter inom de ordinarie ramarna för TIB-uppdraget. 15

16 Krisledningsnämnd Enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap ska det i kommuner och landsting finnas en krisledningsnämnd som fullgör uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid (krisledningsnämnd). 16 I Örebro kommun är denna nämnd densamma som kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har valt att primärt bedriva krisledningsnämndens arbete i en mindre grupp, Krisledningsnämndens utskott. Krisledningsnämndens uppgift är att, utifrån analys och information från krisledningsgruppens verksamhet, fatta beslut om åtgärder i syfte att hantera krisen för att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor trygga hälsan och den personliga säkerheten för människor hindra eller begränsa skador på egendom och miljö. 17 Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer och beslutar när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att man inte kan vänta på nämndens beslut. Sådana beslut ska snarast anmälas till nämnden. Om ordföranden har förhinder så träder vice ordföranden in. 18 Möjligheten att aktivera krisledningsnämnden är utformad som en undantagslagstiftning att använda när alla andra vägar är oframkomliga. Historiskt i Sverige är det vanligt att kommuner löpande informerat sina krisledningsnämnder vid kriser men det är förhållandevis sällan förutsättningarna faktiskt krävt att nämnden aktiveras och tar över mandat. Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. När förhållandena medger det ska krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder, ska återgå till ordinarie nämnd. 19 Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande kommunfullmäktigesammanträde. Kommunfullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för denna Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) 2:2 17 Regeringens skrivelse 2009/10: LEH 2:3 19 LEH 2:4 20 LEH 2:5 16

17 När krisledningsnämndens verksamhet som är föranledd av den extraordinära händelsen inte längre behövs, får kommunstyrelsen besluta att den skall upphöra. Då återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till den ordinarie nämnden. Även kommunfullmäktige kan fatta ett sådant beslut. 21 Krisledningsplats Kommunens centrala krisledning har primärt två ledningsplatser, sammanträdesrummet Dialogen på Rådhuset och plan 4 i Stadsbyggnadshus 1. Ledningsplatserna är utrustade för stabsarbete. Vilken av lokalerna som blir krisledningsplats är beroende av krisens art och beslutas därför av den som fattar beslut om att inkalla krisledningen. En detaljerad revidering och översyn av krisledningsplatserna påbörjades under 2013 och sammanställs när den är klar i ett kompletterande dokument kopplat till denna handlingsplan. Ansvaret för revidering av ledningsplatsernas funktionalitet och att underhåll ligger på kommunledningskontorets säkerhetsavdelning. Revidering av lokalernas funktionalitet och utrustningsbehov görs en gång varje mandatperiod. Inlarmning av den centrala krisledningen Inlarmning av den centrala krisledningen sker via SOS Alarm och Örebro kommuns tjänsteman i beredskap (TIB). Särskilda rutiner för inlarmning finns i dokumentet Inlarmningsrutiner för Örebro kommuns centrala krisledning. Dokumentet uppdateras och hålls aktuellt av kommunledningskontorets säkerhetsavdelning. 21 LEH 2:6 17

18 Struktur för lokal krisledning Förvaltningarnas krisledning Alla förvaltningar ska planera sin krisberedskap, både för mindre omfattande händelser i verksamheten och för större olyckor. Varje förvaltning har ett ansvar för att hantera krisen inom ramen för förvaltningens verksamhet. Syftet med planen är att så effektivt som möjligt arbeta för att begränsa skador och att behålla eller så snart som möjligt återgå till normal servicenivå och funktion. Förvaltningarna har också ett ansvar när det gäller att samverka med andra i och utanför den kommunala verksamheten och att rapportera om inträffade händelser till kommunens säkerhetsavdelning samt kommunledningen. Förvaltningarnas krisledningsplaner ska i sin utformning följa samma struktur som den centrala krisledningsplanen. Arbetsmetodiken i krisledningsgrupperna ska även vara baserad på samma metodik som finns i den centrala krisledningen. Riktlinjer för detta finns delvis beskrivet i detta dokument men framförallt i dokumentet Riktlinjer för lokalt krisledningsarbete. Varje förvaltning ska ha en i förväg bestämd ledningsplats samt en reservledningsplats. Till förvaltningarnas krisledningsplaner ska också finnas en beskrivning av ledningsplatsens utformning och utrustning. Varje förvaltning ska dokumentera och rapportera erfarenheter från händelser som lett till att krisledningsfunktionerna aktiveras till kommunledningskontorets säkerhetsavdelning. Verksamheternas krisledning Varje verksamhet har ett ansvar för att begränsa skador som kan uppstå i den egna verksamheten, att försöka behålla eller så snart som möjligt återgå till normal servicenivå och funktion och att samverka med andra både i och utanför kommunal verksamhet. Verksamheterna har också ett ansvar i att rapportera kriser linjärt i den kommunala organisationen. På varje enskild enhet/verksamhet ska det finnas beredskap och rutiner för första hjälpen och det krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. 22 Det är upp till varje förvaltningschef att, bedöma om det i ovan onämnda beredskap och rutiner för första hjälpen och krisstöd ingår att ta fram krisledningsplaner på enskilda enheter inom förvaltningen. Om en sådan plan tas 22 AFS 1999:7 18

19 fram ska den följa kommunens struktur för krisledningsarbete (se dokumentet Riktlinjer för lokalt krisledningsarbete ). Struktur för lokalt krisledningsarbete Enligt principen om att ansvaret vid en kris stannar där det ligger i vardagen måste alla verksamheter ha beredskap för krishantering. I Örebro kommun ska alla krisledningsplaner och allt krisledningsarbete följa en gemensam struktur. Syftet med detta är att underlätta samverkan mellan nivåerna samt att undvika onödigt dubbelarbete. Strukturen finns beskriven i dokumentet Riktlinjer för lokalt krisledningsarbete. Kommunledningskontorets säkerhetsavdelning och kommunikationsavdelning kan ge stöd när krisledningsplaner ska tas fram. Alla lokala krisledningsplaner ska i struktur och utformning följa (förvaltningar) eller så långt som möjligt följa Riktlinjer för lokalt krisledningsarbete alltid remitteras till kommunledningskontorets säkerhetsavdelning och kommunens kommunikationsenhet, samt om så önskas till övriga lämpliga verksamheter samverkas med remitterande verksamheter, antas av respektive förvaltnings nämnd samt revideras och antas av nämnden varje ny mandatperiod. 19

20 Förberedelser för och verksamhet under höjd beredskap För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Under högsta beredskap är totalförsvaret all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. Vid höjd beredskap ska kommuner och landsting vidta de särskilda åtgärder i planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser, som är nödvändiga för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret. 23 Förberedelser Kommuner och landsting skall göra de förberedelser som behövs för verksamheten vid höjd beredskap (beredskapsförberedelser). 24 Ledningsansvar Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva. Landstingsstyrelsen ansvarar för ledningen av den civila hälso- och sjukvården samt den övriga verksamhet för det civila försvaret som landstinget ska bedriva. 25 Lokal kristidsverksamhet Kommunen ska under höjd beredskap eller när ransoneringslagen (1978:268) tillämpas, i den omfattning som regeringen beslutar 1. vidta de åtgärder som behövs för försörjningen med nödvändiga varor 2. medverka vid allmän prisreglering och ransonering 3. medverka i övrigt vid genomförandet av åtgärder som är viktiga för landets försörjning. 26 Geografiskt områdesansvar Kommunstyrelsen ska verka för att den verksamhet som bedrivs i kommunen av olika aktörer samordnas och för att de som bedriver verksamheten samverkar Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap 24 LEH 25 LEH 26 LEH 27 LEH 20

21 Rapportering Kommuner och landsting ska hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om beredskapsläget och annat som har betydelse för det civila försvaret i kommunen respektive landstinget LEH 21

22 Utbildning och övning Kommunen ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. 29 I Örebro kommun övas eller utbildas hela eller delar av den centrala krisledningen varje år och när behov uppstår. Ingen del får utbildas mindre ofta än vartannat år. Kommunledningskontorets säkerhetsenhet ansvarar för utbildning och övning av den centrala krisledningsfunktionen. Förvaltningarna har själva ansvar för utbildning och övning, men ska öva eller utbildas tillsammans med kommunledningskontorets säkerhetsenhet och med fokus på samverkan med kommunens centrala krisledning minst en gång per mandatperiod. Vi övriga tillfällen finns Kommunledningskontorets säkerhetsenhet som en stödfunktion att tillgå vid utbildning och övning. Säkerhetsenheten kan även stödja och hjälpa verksamheter om så önskas. Säkerhetsenhet samt de personer som tjänstgör som TIB deltar också i utbildningar, övningar och samverkansövningar som externa aktörer har. Ett brett deltagande är viktigt, eftersom det lägger grunden för samverkan vid en kris. 29 LEH 22

23 Rapportering och erfarenhetsåtervinning Rapportering Kommuner och landsting ska hålla länsstyrelsen informerad om vilka åtgärder som vidtagits och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget. 30 Kommunen och landstinget ska vid en extraordinär händelse i fredstid ge länsstyrelsen lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. 31 Erfarenhetsåtervinning Alla inträffade händelser dokumenteras. Inträffade händelser som föranlett åtgärder från kommunens sida återkopplas vid möten med TIB-tjänstemänen. Större inträffade händelser förs också in i kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Alla inträffade händelser kan ligga till grund för övningar och utbildningar. Kommunledningskontorets säkerhetsavdelning och kommunikationsavdelning deltar brett i länsvisa samverkansnätverk och nationella träffar för att ta del av och delge krishanteringserfarenheter tillsammans med andra kommuner eller aktörer i länet eller landet. 30 LEH 31 LEH 23

24 Expediering och revidering Planen för kommunens åtgärder vid extraordinära händelser och höjd beredskap ska expedieras till kommundirektören, krisledningsnämndens utskott, personer som tjänstgör som TIB samt personer med tilltänkt funktion i den centrala krisledningen. Planen ska revideras vid behov och/eller under varje mandatperiod. Bilagor Riktlinjer för lokalt krisledningsarbete Relaterade dokument Ledningsplan vid kriser/arbetsmetodik Riktlinjer för kriskommunikation Inlarmning av Örebro kommuns centrala krisledning Krisledningsplats 24

25 Litteraturlista Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (1999:7) om första hjälpen och krisstöd samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap MSBFS 2010:6 Föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Proposition (2007/08:92) Stärkt krisberedskap för säkerhets skull Regeringens skrivelse 2009/10:124 Örebro kommuns Inlarmningsrutiner för kommunens centrala krisledning Riktlinjer för lokala krisledningsplaner i Örebro kommun 25

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Krisberedskapsplan 2015-2018

Krisberedskapsplan 2015-2018 Krisberedskapsplan 2015-2018 PLAN 2 (16) Innehållsförteckning Håbo kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1. Åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018... 4 Sammanfattning... 4 1.1 Ny krisledningsorganisation...

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2)

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-11-02 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Informationschef Pia.Oredsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Krisledningsplan

Läs mer

Central krisledningsplan

Central krisledningsplan PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Central krisledningsplan för Örebro kommun. Handlingsplan för organisation och ledning vid kriser, extraordinära händelser och höjd beredskap Örebro kommun

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Krishanteringsprogram

Krishanteringsprogram 1 [13] 2015-05-13 Krishanteringsprogram Botkyrka kommuns program för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Dokumenttyp: Styrdokument Beslutad av: Kommunfullmäktige

Läs mer

Krislednings- och informationsplan

Krislednings- och informationsplan Krislednings- och informationsplan för Nora kommuns verksamheter vid en extraordinär händelse och vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-26, 49 Reviderad 2007, 59 KRISLEDNINGSPLAN...

Läs mer

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab 1 (6) Krisledningsorganisation Katrineholms kommun Ledning För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser i fredstid har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för

Läs mer

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:

Läs mer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Ledningsplan vid större samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun

Ledningsplan vid större samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, kanslienheten Ulrika Thorell, 0531-52 60 02 ulrika.thorell@bengtsfors.se POLICY 2012-11-13 Antagen av KF, rev av KS 1(11) 29/2011, rev 300/12 Ledningsplan vid större samhällsstörning,

Läs mer

PLAN KRISER 2012-08-31

PLAN KRISER 2012-08-31 PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, STORA OLYCKOR OCH ANDRA KRISER 2012-08-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 KOMMUNORGANISATION... 3 RISKER OCH SÅRBARHETER I KOMMUNEN... 4 INFORMATIONSBEREDSKAP...

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Bilaga 2. POSOM-plan

Bilaga 2. POSOM-plan STYRDOKUMENT Sida 1(6) Bilaga 2 POSOM-plan Område Styrning och ledning Fastställd KF 2015-12-07 150 Program Program för skydd och säkerhet Plan Riktlinje Krisledningsplan, bilaga Posom-plan Tjänsteföreskrift

Läs mer

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst Lagar: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst Lag (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och extra ordinära händelseri fredstid och beredskap / LEH

Läs mer

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet Ks 2013:365 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet

Läs mer

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks

Läs mer

Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem

Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem 1 (7) Räddningstjänsten Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem Utgångspunkter Det nuvarande beredskapssystemet för kommunerna regleras i lagen (1994:1720) om civilt försvar. Det kom till

Läs mer

... 9... 10... 11 ... 26... 27

... 9... 10... 11 ... 26... 27 ... 3... 4... 6... 7... 7... 8... 9... 10... 11... 11... 13... 14... 15... 16... 17... 26... 27... 28 2 Malmö stad strävar efter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Malmö - ett samhälle där

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun 2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3

Läs mer

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men

Läs mer

Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun

Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-08-29 175 Innehållsförteckning Sida Syfte med ledningsplanen 3 Fastställande

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Krisplan Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning 2013-2016

Krisplan Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning 2013-2016 Dnr 2.4-969/2014 Krisplan 2013-2016 1. Om krisplanen Krisplanen beskriver hur s krisorganisation är formad, vilket ansvar krisorganisationen har och vilka resurser den har att tillgå. Krisplanen beskriver

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7 Sida 1/7 Handlingsplan för samhällsstörning Detta dokument beskriver hur Kungsbacka kommun ska hantera samhällsstörningar som går utanför de vardagshändelser som man normalt är förberedd på. I händelse

Läs mer

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP Gäller från 1 september 2006 Detta särtryck är utgivet av Informationsbolaget 2006. Med reservation

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Krisplan för Nacka kommun

Krisplan för Nacka kommun 2012-03-15 KFKS 2012/83-012 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167 Innehåll

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Krisledningsplan för Hässleholms kommun

Krisledningsplan för Hässleholms kommun www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:

Läs mer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge 2014-2018. Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX

Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge 2014-2018. Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge 2014-2018 Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX Innehållsförteckning 1 Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1 Mål... Fel! Bokmärket

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 62 sidan 1 av 15 Innehållsförteckning Allmänt... 2 Vara kommun... 3 Arbetsprocess och metod... 4 Samhällsviktig verksamhet... 5 Risker,

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen

Läs mer

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006 ~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP I III Landstinget REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET Den tidigare planen fastställdes 2006 Revidering av 2006 års upplaga Den regionala planen är en

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun.

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun. Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 11 mars 2014, 29. 1. INLEDNING Malung-Sälens kommun ska, på demokratisk grund,

Läs mer

Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys

Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.39) Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys Orust kommun 2011-2014 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Säkerhet Ägare/ansvarig Säkerhetssamordnare Antagen av KF 2011-09-29 119 Revisions

Läs mer

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län. Kommunstyrelsen Datum Diarienummer Kommunledningskontoret 2015-09-02 2015:421 Demokrati och välfärd Katarina Reigo, 016-7108718 1 (2) Yttrande över Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap

Läs mer

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018 Ansvarig namn Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Riktlinjer säkerhetsarbete Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum

Läs mer

Handlingsplan POSOM. Gäller fr.o.m. 2010-06-01. Antagen av kommunstyrelsen 2010-05-05, 53

Handlingsplan POSOM. Gäller fr.o.m. 2010-06-01. Antagen av kommunstyrelsen 2010-05-05, 53 Handlingsplan POSOM Gäller fr.o.m. 2010-06-01 Antagen av kommunstyrelsen 2010-05-05, 53 Innehållsförteckning Inledning... 1 Uppdrag... 1 Aktivering... 1 POSOM:s organisation... 1 Befogenheter... 2 POSOM:s

Läs mer

Kriskommunikationsplan. För Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Kriskommunikationsplan. För Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kriskommunikationsplan För Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kriskommunikationsplanen är en bilaga till Länsstyrelsens Krisledningsplan med rapportnummer 2013:105 Beslutande: Annika Braide, informationsenheten

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision Nr 1 Januari 2008 DNR 420-17/2008 Revisionsrapport STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

Läs mer

LEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016

LEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016 LEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-17 Innehåll INLEDNING... 3 KRISHANTERINGENS GRUNDPRINCIPER... 3 REVIDERING...

Läs mer

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22 1 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 Förord I lagen om kommuners och landstings åtgärder inför

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap RakEL Bakgrund robusthet och reparationsberedskap Målen för vår säkerhet! Prop. 2008/09:140 Målen för vår säkerhet är: att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet och att

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Krisberedskapsplan för Stockholms läns landsting och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Krisberedskapsplan för Stockholms läns landsting och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-04-22 Landstingsstyrelsen Krisberedskapsplan för Stockholms läns landsting och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Läs mer

Sammanfattning Serviceförvaltningen har tagit fram en reviderad krisledningsplan med anledning av förändringar inom förvaltningen.

Sammanfattning Serviceförvaltningen har tagit fram en reviderad krisledningsplan med anledning av förändringar inom förvaltningen. Malmö stad Serviceförvaltningen 1 (1) Datum 2015-02-10 Vår referens Lars-Göran Lindh Planeringssekreterare LarsGoran.Lindh@malmo.se Tjänsteskrivelse Krisledningsplan för serviceförvaltningen SN-2015-29

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Krisledningsnämnden Plan för extraordinära händelser Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Bilagor Bilaga 1a Åtgärdsplan för ordförande i KLN Bilaga 1b Åtgärdsplan för övriga medlemmar i

Läs mer

2013-09-17. Plan för krisberedskap - lednings- och informationsplan. Dnr KS 2012-354

2013-09-17. Plan för krisberedskap - lednings- och informationsplan. Dnr KS 2012-354 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG 2013-09-17 271 Plan för krisberedskap - lednings- och informationsplan. Dnr KS 2012-354 KS, KF Beslut

Läs mer

Kriskommunikationsplan

Kriskommunikationsplan Upprättad av Johan Adolfsson, koncernstaben Godkänd av Tomas Storm, tf kommunikationsdirektör 2010-02-09 Fastställd av Carina Clemin, beredskapschef, 2010-02-09 Reviderad den Version Dnr kommunikationsinsatser

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

MÄLARDALENS HÖGSKOLA HANDLINGSPLAN VID SÄRSKILD HÄNDELSE

MÄLARDALENS HÖGSKOLA HANDLINGSPLAN VID SÄRSKILD HÄNDELSE Sida 1 av 7 CF-P 1.10.2 2009/222 MÄLARDALENS HÖGSKOLA HANDLINGSPLAN VID SÄRSKILD HÄNDELSE Denna handlingsplan är senast reviderad 2015-05-06 Besöksadress: Drottninggatan 12 Besöksadress: Högskoleplan 1

Läs mer

Riktlinjer för Umeå kommuns övergripande krishantering

Riktlinjer för Umeå kommuns övergripande krishantering Riktlinjer för Umeå kommuns övergripande krishantering Dokumentansvarig: Brandförsvar och säkerhet Godkänd av: Jonas Jonsson Riktlinjer för Umeå kommuns övergripande krishantering Version: [1.0] Dokumentdatum:

Läs mer

Krishanteringsplan. Handlingsplan för organisation och ledning vid små som stora oönskade händelser

Krishanteringsplan. Handlingsplan för organisation och ledning vid små som stora oönskade händelser 2014 Krishanteringsplan Handlingsplan för organisation och ledning vid små som stora oönskade händelser Nerikes Brandkår - Krisberedskap Askersunds kommun 2014-01-01 Innehållsförteckning INLEDNING... 3

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser

KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser KRISLEDNINGSPLAN Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser enl. lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder

Läs mer

Krisplan vid Linnéuniversitetet allmän bakgrund Beslutad av rektor Dnr: ST 2013/

Krisplan vid Linnéuniversitetet allmän bakgrund Beslutad av rektor Dnr: ST 2013/ Krisplan vid Linnéuniversitetet allmän bakgrund Beslutad av rektor 2013-08-19 Dnr: ST 2013/333-1.1 Beslutat av: Rektor 2013-08-19 Dnr: ST 2013/333-1.1 1. Inledning 3 2. Vad är en kris vid Linnéuniversitetet?

Läs mer

Central krisledningsplan för Helsingborgs stad

Central krisledningsplan för Helsingborgs stad SID 1(10) Central krisledningsplan för Helsingborgs stad PROGRAM POLICY RIKTLINJER Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(10) Helsingborgs

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Flik Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 7 Telefonlistor Adress, kontaktuppgifter och kartor Information om POSOM Stab och ledningsgrupp Information till resurspersoner Checklistor Ledningsplan för extraordinära

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2015-10-26, 148 1. Inledning Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära

Läs mer

Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till styrdokument för krisberedskap.

Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till styrdokument för krisberedskap. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Diarienummer 2015-12-18 Maria Fast Utvecklings- och säkerhetsstrateg Kommunledningsförvaltningen Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till

Läs mer

Plan för hantering av samhällsstörning och extraordinära händelser i Grästorps kommun

Plan för hantering av samhällsstörning och extraordinära händelser i Grästorps kommun Grästorps kommun Plan för hantering av samhällsstörning och extraordinära händelser i Grästorps kommun Lednings- och informationsplan 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 2015-10-19 Innehåll Inledning...

Läs mer

POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 Revidering antagen av kommunstyrelsen 2012-12-04 290

Läs mer

Sida STYRDOKUMENT 1(18) Datum 2013-10-04. Samhällsbyggnad. Krisledningsplan. Styrdokument

Sida STYRDOKUMENT 1(18) Datum 2013-10-04. Samhällsbyggnad. Krisledningsplan. Styrdokument STYRDOKUMENT 1(18) Samhällsbyggnad Krisledningsplan Styrdokument 2(18) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-09-25, 135 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(18) Innehållsförteckning

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap

För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap Antaget av Kommunfullmäktige 2016-01-DD 1 Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Krisledningsplan för Timrå kommun

Krisledningsplan för Timrå kommun Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Fastställd av kommunfullmäktige 2016-xx-xx, xxx 1 (11) Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser 1 Plan för hantering av extraordinära händelser Antagen av KF 5 2(12) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Mål...3 2. Organisation, larmning, start...5 2.1 Kriterier

Läs mer

Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting

Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting I dokumentet Instruktioner.pdf finns information

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Innehållsförteckning Inledning Syfte Mål Genomförande Organisation och ansvar Riskhanteringsgrupp Säkerhetssamordnaren

Läs mer

Utbildningsförvaltningens krisledningsplan

Utbildningsförvaltningens krisledningsplan s krisledningsplan Diarienummer UF/2016:124 Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Krisledningsplan

Läs mer

RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN

RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN 1 POSOM I HÖGANÄS KOMMUN Bakgrund POSOM är en ledningsgrupp för samverkan kring psykiskt och socialt omhändertagande vid bland annat större olyckor och katastrofer. Riskerna

Läs mer

Förslag på ny kriskommunikationsplan för Stockholms läns landsting

Förslag på ny kriskommunikationsplan för Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-04-22 Landstingsstyrelsen Kriskommunikationsplan för Stockholms läns landsting Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning

Läs mer

En Regional Handbok. POSOM och PKL

En Regional Handbok. POSOM och PKL En Regional Handbok POSOM och PKL 2013 POSOM-grupperna (psykiskt och socialt omhändertagande) är en del av kommunernas krishanteringsverksamhet och består i allmänhet av representanter för socialtjänsten,

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 STRÖMSTADS KOMMUN KRISBEREDSKAP KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 LEDNINGSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17, reviderad av Kommunfullmäktige 2013-04-25. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 2013-09-13 AN 2013/322 1 (2) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 Berit.heidenfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Handlingsplan

Läs mer

Lednings- och styrdokument. SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument. SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 4 Inledning... 2 Omfattning... 2 Säkerhetsskydd... 2 Krishantering... 2 Personsäkerhet...

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer