Krislednings- och informationsplan

Transkript

1 Krislednings- och informationsplan för Nora kommuns verksamheter vid en extraordinär händelse och vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige , 49 Reviderad 2007, 59

2 KRISLEDNINGSPLAN INLEDNING BAKGRUND SYFTE KOMMUNENS ANSVAR KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVAR VERKSAMHETSANSVAR KOMMUNENS ANSVAR VID EN EXTRAORDINÄR HÄNDELSE KOMMUNENS ANSVAR FÖR CIVILT FÖRSVAR LEDNINGSPLAN KRITERIER FÖR ATT LEDNINGSPLANEN SKA GÄLLA KRISLEDNINGSNÄMNDEN Krisledningsnämndens ansvar Fel! Bokmärket är inte definierat KRISLEDNINGSGRUPPEN Krisledningsgruppens arbetsuppgifter POSOM PSYKISKT OCH SOCIALT OMHÄNDERTAGANDE POSOM S ORGANISATION POSOM-LEDNINGSGRUPP POSOMs stödpersoner SAMVERKANDE ORGANISATIONER CIVILFÖRSVARSFÖRENINGENS RESURSGRUPPER MÅL MÅL FÖR LEDNING AV DEN KOMMUNALA ORGANISATIONEN VID EN EXTRAORDINÄR INRIKTNINGSMÅL FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER OCH VID HÖJD BEREDSKAP EFFEKTMÅL FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER OCH VID HÖJD BEREDSKAP INFORMATIONSPLAN INLEDNING SYFTE MÅL INFORMATION AVVECKLING OCH UPPFÖLJNING ÖVRIGT... 11

3 KRISLEDNINGSPLAN 1 Inledning 1.1 Bakgrund Lagen, 2002:833, om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting reglerar kommunens organisation och befogenheter vid extraordinära händelser i fredstid. Vid höjd beredskap ska istället lagen, 1988:97, om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara mm samt lagen, 1994:1720, om civilt försvar tillämpas. Vid de flesta olyckor, så kallade vardagsolyckor, kan och ska räddningstjänsten hantera situationen utan kommunledningens inblandning. Det finns dock situationer där samhällsviktiga funktioner slås ut och räddningstjänstens resurser inte räcker till. Skulle en sådan situation uppkomma och leda till en extraordinär händelse måste kommunen ha en krisledningsplan, där det framgår hur kommunen ska leda och organisera den uppkomna situationen. En extraordinär händelse kännetecknas av att den: 1. avviker från det normala, 2. innebär allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner eller överhängande risk för sådana störningar, 3. kräver skyndsamma insatser av kommunen. Till kommunens uppgifter hör även att vara den högsta civila totalförsvarsmyndigheten på lokal nivå. Det innebär att den kommunala organisationen har det övergripande operativa ansvaret för områdesledningen av det civila försvaret inom kommunens geografiska område. De formella kraven är desamma under ett normalt tillstånd som vid en extraordinär händelse. Det är viktigt att poängtera att reglerna i kommunallagen fortfarande gäller i en krissituation. Endast under höjd beredskap finns det möjlighet att göra undantag från kommunallagens regler gällande kommunens organisation och beslutsfattande. 1.2 Syfte Denna plan innehåller riktlinjer för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser. Syftet är att samordna de kommunala ledningsinsatserna och att klargöra kommunens organisation och dess uppgifter i händelse av en extraordinär händelse eller i vid höjd beredskap. 2 Kommunens ansvar 2.1 Kommunens geografiska områdesansvar Kommunens geografiska områdesansvar innebär att kommunen ska: 1

4 göra en samlad analys av sådana risker och sådan sårbarhet i kommunens geografiska område som kan leda till en extraordinär händelse och göra denna analys känd för berörda aktörer verka för att de lokala krisaktörernas förberedelser och åtgärder för hantering av extraordinär händelser samordnas verka för att informationen till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas mellan alla aktörer kunna lämna en samlad information till Länsstyrelsen om läget i kommunen i fråga om risker och sårbarhet och om de lokala krisaktörernas förberedelser för hanteringen av en extraordinär händelse kunna ge Länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse och om de lokala krisaktörernas vidtagna och planerade åtgärder med anledning av händelsen. 2.2 Verksamhetsansvar I varje nämnds verksamhetsansvar finns ett ansvar att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys. Denna ska utgöra underlag för verksamhetens planering, samt visa vilka uppgifter som kan komma att överlåtas på krisledningsnämnden under en extraordinär händelse. Oavsett vad som föreskrivs om beslutanderätt i reglementet gäller att krisledningsnämnden endast tar över beslutanderätten i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till den specifika händelsen. 2.3 Kommunens ansvar vid en extraordinär händelse Läget vid en extraordinär händelse kännetecknas av att betydande värden i samhället blir hotade. Det kan innebära att människor, egendom och miljö påverkas i olika grad. Beslutsfattarna måste i detta läge kunna ta snabba och oförberedda beslut som normalt inte kan tas i den ordinarie kommunala organisationen. Det är troligt att flera verksamheter inom kommunen kommer att beröras vilket innebär ett behov av samordning mellan verksamheterna. Även andra former av samverkan med aktörer inom kommunen och länet kan komma att behövas. Krishanteringssystemets tre grundprinciper är följande: 1. Ansvarsprincipen: Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden skall ha motsvarande ansvar under kris- och krigssituationer. 2. Likhetsprincipen: En verksamhets organisation och lokalisering skall så långt som möjligt överensstämma i fred, kris och krig. 3. Närhetsprincipen: Kriser skall hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. För kommunen innebär detta att krisorganisationen ska vara så lik den ordinarie organisationen som möjligt och att man så långt som möjligt själv ska hantera den uppkomna krisen. 2

5 Det innebär också att länsstyrelsen inte kommer att ta över en kris förrän i ett sent skede - om än alls. Länsstyrelsens roll är att i första hand samordna och stötta krisverksamheten innan en kris uppstår. 2.4 Kommunens ansvar för civilt försvar Under höjd beredskap är det kommunstyrelsen som är högsta verkställande organ och som ansvarar för den övergripande ledningen av den kommunala delen av civilförsvaret. Det är regeringen som tillkännager när höjd beredskap råder. Länsstyrelsen ska hållas underrättad om kommunens beredskapsläge under höjd beredskap. Kommunstyrelsen ska, genom dess arbetsutskott: svara för ledningen av den egna verksamheten. ange övergripande inriktning och göra prioriteringar. samordna verksamheter. samordna informationen. följa upp och utvärdera. Till kommunstyrelsens uppgifter hör även att verka för samordning av berörda myndigheters verksamheter, i den omfattning det behövs. För att uppnå största möjliga försvarseffekt bör samordningen ske mellan civila statliga myndigheter, landstinget, försvarsmakten, trossamfund samt organisationer och företag. 3. Ledningsplan 3.1 Kriterier för att ledningsplanen ska gälla Ledningsplanen gäller när ordföranden i krisledningsnämnden eller, om denne har förhinder, vice ordföranden, gjort bedömningen att en extraordinär händelse föreligger och att ordinarie rutiner för ledning inte svarar mot situationens krav. En extraordinär händelse kännetecknas av att flera verksamhetsområden berörs, samt att det föreligger ett stort behov av samordning, information och samverkan mellan berörda aktörer. Planen gäller också vid höjd beredskap. 3.2 Krisledningsnämnden Vid en extraordinär händelse är krisledningsnämnden den politiska ledningsgruppen i kommunen och består av kommunstyrelsens arbetsutskott. Som adjungerad ingår även kommunchefen samt en assistent som fortlöpande för protokoll över alla beslut och vidtagna åtgärder. 3

6 En larmlista för krisledningsnämnden finns, bilaga 1. Krisledningsnämnden larmas på begäran av räddningsledaren (RCB), eller krisledningsgruppens ordförande. Krisledningsnämnden sammanträder i Christinarummet i Tingshuset. I rummet finns telefon. Nämnden har det övergripande ansvaret för att samordna kommunens resurser för att stödja räddningstjänsten, för att upprätthålla livsviktig försörjning samt för att upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna under en extraordinär händelse. Nämnden har också de samlade politiska beslutsbefogenheterna samt ansvaret för prioriteringar, extraordinära resurser och informationen. Oftast är händelseförloppet mycket snabbt och det är svårt att överblicka situationen. I och med detta krävs det att den kommunala organisationen tar snabba beslut, särskilt i krisens inledningsskede. I vissa fall kan en centralisering av beslutanderätten vara nödvändig för att möjliggöra ett snabbt och enkelt beslutsfattande. Det innebär att i brådskande fall kan kommunstyrelsens ordförande vidta förvaltningsuppgifter för nämndens räkning. För övrigt gäller samma ansvarsoch rollfördelning gällande beslutanderätt och verkställighet mellan de förtroendevalda å ena sidan och kommunchefen med stab å andra sidan, som i den ordinarie verksamheten Krisledningsnämndens ansvar Krisledningsnämndes ansvar är att: besluta i frågor som rör den kommunala organisationen besluta i frågor som berör större grupper av människor besluta i frågor som rör ställningstaganden som påkallas av grannkommuner, länsstyrelsen och andra myndigheter, m fl. prioritera och samordna resurser. samordna ledningen samordna den interna och externa informationen och företräda kommunen utåt och ge en samlad bild av läget I brådskande fall har krisledningsnämnden befogenhet att, enligt lag (2003:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting, ta över beslutanderätt från övriga nämnder. Rätt att överta beslutanderätt från andra nämnder rörande: nyttjande av lokaler, utrustning och personal beordra om stängning och utrymning av verksamheter aktivera övriga nämnders beredskapsplaner överta informationsansvaret i de delar som berör händelsen. När förhållandena medger det, ska krisledningsnämnden besluta, att de uppgifter som övertagits från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd. De beslut som övertagits från annan 4

7 nämnd ska snarast anmälas så snart nämnden samlats. Krisledningsnämndens beslut ska även anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Ett reglemente för nämnden finns, bil Krisledningsgruppen Ledningsgruppen är beredande organ åt krisledningsnämnden och har också det operativa ansvaret. I ledningsgruppen ingår kommunchefen (sammankallande och chef för gruppen) förvaltningschefer, avdelningschefer enligt larmlista, Informationschefen i informationsgruppen, beredskapssamordnaren samt en assistenten som för dagboksanteckningar över alla beslut och vidtagna åtgärder. En larmlista för krisledningsgruppen finns, bilaga 2. Krisledningsgruppen larmas på begäran av räddningsledaren, krisledningsnämnden eller kommunchefen. Krisledningsgruppen sammanträder i Nostrarummet i Tingshuset. I rummet finns telefon. Kommunchefen eller kommunchefens ställföreträdare fungerar som operativ chef och ansvarar för den operativa ledningen av kommunen. Beroende på situationen kan annan personal komma ifråga. Det är kommunchefen som gör bedömningen om vilken personal som erfordras. Kommunens växeltelefonister genomför, på begäran av kommunchefen, en kallelse efter upprättad larmlista och muntliga instruktioner Krisledningsgruppens arbetsuppgifter Gruppens uppgift är att stå till krisledningsnämndens förfogande. Den har till uppgift att lösa specifika uppgifter inom berörda verksamheter. När det gäller beslutanderätt och verkställighet gäller samma ansvars- och rollfördelning mellan de förtroendevalda å ena sidan och kommunchefen med stab å andra sidan, som i den ordinarie kommunala verksamheten. Krisledningsgruppen har till uppgift att: leda och samordna det operativa arbetet efter direktiv och beslut från krisledningsnämnden informera växeltelefonisten och utöka med fler telefonister bedöma vilka insatser som är aktuella och i vilken ordning insatserna ska prioriteras bedöma behovet av personal informera samverkansaktörerna i kommunen. Dessa är i första hand räddningstjänst, polis, primärvård och kyrka rapportera till länsstyrelsen ge aktuell information till massmedia och allmänhet enligt informationsplanen. 5

8 4 POSOM psykiskt och socialt omhändertagande 4.1 POSOM s organisation En larmlista för POSOM-ledningsgrupp finns, bilaga 3. Larmning av POSOM`s ledningsgrupp sker av räddningsledaren via SOS Alarm, som i sin tur kontaktar samordnaren i POSOM. POSOM kan även aktiveras genom polisinsatschef, sjukhusens PKL-grupper (Psykologiskpsykiatrisk katastrofledningsgrupp) eller annan kommuns POSOM-grupp. POSOM står för Psykiskt Och Socialt OMhändertagande. Gruppens uppgift är att socialt, fysiskt och psykiskt ta hand om drabbade vid en olycka eller kris. Ett gott omhändertagande i en akut situation har betydelse för att minska stressreaktioner och förebygga framtida sjukdomstillstånd. I Nora kommun består POSOM av en ledningsgrupp och ett antal stödpersoner för omhändertagande av människor. Gruppen kallas in vid akuta kriser men även vid olyckor både inom och utanför kommunen där Norabor är inblandade. Vid en extra ordinär händelse är POSOM underordnad krisledningsnämnden POSOM-ledningsgrupp I POSOM s ledningsgrupp ingår personal från kommunens olika förvaltningar, polisen, vårdcentralen och kyrkan. En kommuntjänsteman är samordnare och har till uppgift att leda och sammankalla gruppen. Samordnaren sammankallar gruppen efter det behov som har uppstått. Gruppen sammanträder i räddningscentralen. I lokalen finns tillgång till telefoner. POSOM`s ledningsgrupp har till uppgift att: se till att nödvändiga resurser finns tillgängliga. upprätta stödcenter vid behov. sammankalla stödpersoner vid behov. upprätta ett regelbundet samband mellan kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen för information om läget. ansvara för egna gruppens och stödpersonernas utbildning/fortbildning. rekrytera och utbilda stödpersoner POSOMs stödpersoner Stödpersonerna består av intresserade personer inom olika verksamhetsområden inom kommunen. Deras uppgift är att i första hand ta hand om praktiska göromål vid en omhändertagandeinsats. Det kan innebära tröst och medmänsklighet, men också utspisning och praktisk vägledning och stöd till de drabbade. 6

9 5 Samverkande organisationer 5.1 Civilförsvarsföreningens resursgrupper Nora Civilförsvarsförening utbildar frivilliga resursgrupper (FRG). Dessa består av frivilliga personer som ställer sig till kommunens förfogande vid t ex extraordinära händelser, eller vid andra kriser och utsatta lägen. Inom varje FRG samlas olika förmågor och kunskaper från olika frivilliga försvarsorganisationer, enskilda organisationer och/eller privatpersoner.. Medlemmarna i resursgrupperna har god lokalkännedom vilket kan nyttjas vid olika situationer. Resursgrupperna skall kunna bistå kommunen med olika uppgifter där det behövs armar och ben, t ex vid en evakuering av ett bostadsområde. De frivilliga resursgrupperna kan även vara informationsbärare vid el- och teleavbrott till personer som inte bor i tätorten. Gruppernas personal kan även hjälpa nödställda med första hjälpen. En FRG har tidigare funnits i Nora men diskussioner pågår om att slå ihop norra länsdelen till en grupp. För närvarande finns därför ingen FRG i Nora. 7

10 6 Mål 6.1 Mål för ledning av den kommunala organisationen vid en extraordinär händelse och vid höjd beredskap Det är av största vikt att kommunen har en helhetssyn på ledningen vid extraordinära händelser, under höjd beredskap och under krig. De mål som kommunen antar ska fungera som styrning och är ett underlag för kommunens åtaganden och ageranden. Det finns inte någon inbördes prioritering mellan målen. Kontroll av de uppsatta målen görs genom övningar, scenarier och praktikfall. Lärdomar ska dras från andra kommuners erfarenheter. Inriktningsmålen är allmänt formulerade och anger den allmänna inriktningen för verksamheten. Inriktningsmålen skall spegla en gemensam grundsyn och är inte tidsbestämda. Effektmålen anger en kvantitet och sätter en tid då målet ska vara uppnått. Dessa effektmål ska vara konkreta och mätbara Inriktningsmål för extraordinära händelser och vid höjd beredskap Kommunen ska ha förmåga att omedelbart leda och samordna kommunens verksamheter. Krisledningsnämnden och krisledningsgruppen ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna utöva ledning. Ledning och samordning ska kunna bedrivas från en ledningsplats med säkra telekommunikationer samt möjlighet till radiokommunikation. Kommunstyrelsens Au ska i egenskap av krisledningsnämnd inrikta och samordna verksamheter inom hela kommunen så att de mest angelägna verksamheterna prioriteras. Till de verksamheter som är prioriterade hör el-, vatten- och värmeförsörjning samt kollektivtransporter. Vid behov ska tillgängliga resurser omfördelas med hänsyn till krisens art. Kommunen ska särskilt uppmärksamma ett ökat behov inom barn- och äldreomsorgen, samt behovet av vård av funktionshindrade och psykiskt störda. Smittskyddet skall särskilt uppmärksammas. Kommunen skall även kunna sköta väghållningen på de vägar kommunen är väghållare för. Kommunen ska samverka med regionala och lokala myndigheter, kommunala bolag samt andra organisationer och företag. Kommunen ska i kristider kunna administrera ransoneringar och regleringar enligt gällande författningar. Kommunen ska även i krigstid kunna bedriva grundskola enligt skollagen och skolskjutsar ska tillhandahållas. 8

11 6.1.2 Effektmål för extraordinära händelser och vid höjd beredskap Kommunens krisledningsnämnd ska organiseras inom fyra timmar från det att den extraordinära händelsen har inträffat. Detta gäller även när telefonförbindelsen inte fungerar. Krisledningsnämndens ordförande och krisledningsnämndens vice ordförande ska alltid kunna nås via telefon när telefonförbindelserna fungerar. Kommunens krisledningsgrupp ska kunna organiseras inom två timmar från det att den extraordinära händelsen har inträffat Krisledningsnämnden och krisledningsgruppen ska alltid ha tillgång till aktuella krishanterings-/beredskapsplaner från samtliga förvaltningars verksamheter. Kommunstyrelsen ska vid en extraordinär händelse samt under höjd beredskap hålla länsstyrelsen underrättad om läget. Kommunen ska kunna ge kommuninvånarna tillgång till aktuell information tre gånger per dygn. Kommunen ska vid kris och krigstider kunna ta emot flyktingar motsvarande 5 % av kommunens befolkning. Kommunen ska kunna inkvartera evakuerade hemlösa och utsatta kommuninvånare. Vidare ska kommunen kunna ge kommuninvånarna tillgång till varma lokaler för vila under minst 6 timmar per dygn. Krisledningsnämnden skall genomgå en grundlig utbildning om krisledning en gång per mandatperiod, och därutöver vid behov, t ex vid förändringar i lagstiftningen. 9

12 7 Informationsplan 7.1 Inledning Lagen (2003:833) om extraordinära händelser i fredstid reglerar kommunens organisation och befogenheter vid extraordinära händelser i fredstid. Med extraordinära händelser avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen. Det är krisledningsnämnden som beslutar om när informationsgruppen ska startas upp och uppdrar åt informationschefen att aktivera denna plan. 7.2 Syfte Syftet med informationsplanen är att inventera behov, säkerställa resurser och fastställa samverkansformer för informationsverksamheten vid större olyckor och kriser. Allmänheten och massmedia kommer att ställa mycket stora krav på information vid en större olycka eller krissituation. Därför är det viktigt att ha en väl fungerande informationsorganisation som kommer igång snarast efter kännedom om inträffad händelse. 7.3 Mål Vid svåra påfrestningar på samhället som större olycka/katastrof, extraordinär händelse och höjd beredskap ska kommunens information: lämnas snabbt vara korrekt och entydig, samt vara lättbegriplig och upprepas 7.4 Information Informationsgruppens (bil 4) placering kommer att vara i Hjernet, där gruppen har tillgång till telefoner och datorer. All information kommer att utgå från kommunens krisledningsgrupp till informationsgruppen och vice versa. Informationschefen ingår också i krisledningsgruppen. Kommunens växel och webbsidan ska kontinuerligt uppdateras. Kommunens information i samband med en extraordinär händelse syftar till att ge alla en så korrekt information som möjligt, så snabbt som möjligt och på ett så bra sätt som möjligt. Därför ska kommunens information samordnas så att kommunen går ut med ett budskap. Det är ordföranden i krisledningsnämnden som är kommunens ansikte utåt och som leder presskonferenserna, biträdd av informationschefen. Så länge räddningsinsatser pågår är det räddningstjänsten som är informationsansvarig. Det är därför viktigt att denna information samordnas med övrig information från kommunen. Bemanning och utrustning vid informationscentralen ska anpassas så att verksamheten kan bedrivas dygnet runt. 10

13 Det är viktigt att all information översätts till våra större invandrargrupper. 7.5 Avveckling och uppföljning När beslut har fattats om att kommunen ska återgå till normala verksamhetsformer ska följande ske: All dokumentation samlas in Beslut och åtgärder följas upp Material samlas ihop och återställas Tid för återsamling och utvärdering bestämmas En första analys av ledningsarbetet göras En gemensam uppföljning ska därefter göras tillsammans med krisledningsnämnden och krisledningsgruppen Utvärderingen av händelsen ska dokumenteras och initieras av kommunchefen. 7.6 Övrigt En detaljerad informationsplan finns upprättad och den finns tillgänglig i Lotus Notes för, förutom informationsgruppen, krisledningsnämnden och krisledningsgruppen. Dessutom finns viss information från planen inlagd på kommunens hemsida. I lokalerna på Hjernet finns planen dessutom i en pärm, beredskapssamordnaren ansvarar för att dessa hålls aktuella. Därutöver ansvarar varje person för att man har en egen uppdaterad pärm. 11

14 Expediering och revidering av krislednings- och informationsplan Nora kommuns krislednings- och informationsplan ska revideras och antas av kommunfullmäktige en gång per mandatperiod. Bilagda larmlistor ska revideras årligen av beredskapssamordnaren. Varje pärm ska hållas aktuell av respektive mottagare. Krisledningsplanen expedieras till följande: krisledningsnämnden och dess ersättare, krisledningsgruppen vd Norabostäder förbundschef för BKT va-chef BKT kommunens växel länsstyrelsen i Örebro län beredskapssamordnaren. 12