Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting"

Transkript

1 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting I dokumentet Instruktioner.pdf finns information om hur du använder utbildningspaketet samt länk till en instruktionsfilm. Uppdateringar, kontaktuppgifter och vanliga frågor och svar om utbildningspaketet finns på Lycka till! 1

2 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Innehåll Krishanteringssystemet (23 sid) Verksamhet (39 sid) Krisledning (64 sid) Stöd (40 sid) Övrigt (36 sid) Bakgrund (4) Lagreglering (5) Ledning (21) KBM:s stöd (22) Lag om skydd mot olyckor (9) Vad är krisberedskap? (10) Analys (4) Kriskommunikation (17) Länsstyrelsens stöd (3) Posom, PKL (5) Grundprinciper (3) Planering (6) Nationella portalen (10) Försvarsmaktens stöd (4) Personsäkerhet (3) Ansvar/roller (6) Geografiskt områdesansvar (3) Utb. och övning (9) Kriswebb (2) WIS (5) Frivilligverksamhet (7) Trossamfunden (4) Säkerhetsskydd (7) Sekretess (4) Rapportering (3) Rakel (9) Privat-offentlig samverkan (7) Höjd beredskap (3) Länkar (1) Ersättning, uppföljning (6)

3 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt 3

4 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller KRISHANTERING - BAKGRUND 4

5 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Paradigmskiftet Ett enskilt militärt angrepp i alla dess former från en annan stat direkt mot Sverige är osannolikt under minst en tioårsperiod. Det moderna samhället skapar bl.a. genom teknikutveckling och globalisering möjligheter till ett tryggt och säkert liv samtidigt som sårbarheten ökar. Samhället måste ha förmåga att anpassa sig efter nya hot och risker och förändrade förhållanden i övrigt. Diskussionsfrågor: På vilket sätt har samhället blivit mer sårbart? 5

6 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Historik Den säkerhetspolitiska utvärdering som gjordes under första hälften av 1990-talet ledde till att regering och riksdag kunde anta en helt ny säkerhetspolitisk inriktning 1996, som bl.a. innebar att samhällets förmåga att klara svåra påfrestningar i fredstid skulle förbättras. Samtidigt som en omställning av det militära försvaret från invasionsförsvar till insatsförsvar och internationella fredsfrämjande insatser gjordes påbörjades ett arbete med att utveckla det fredstida samhällets krishanteringsförmåga. År 2002 lades grunden för samhällets krishanteringssystem genom att statmakterna fastställde grundprinciper för krishanteringen och ålade statliga myndigheter att gör risk- och sårbarhetsanalyser. En samordnande expertmyndighet, Krisberedskapsmyndigheten, bildades. Kommuner och landsting fick 2003 skyldighet att inrätta särskilda politiska organ, krisledningsnämnder, för krishantering och att ha planer för hanteringen av kriser. Samtidigt påbörjades förhandlingar mellan staten och kommunsektorn om kommunernas uppgifter i det nya krishanteringssystemet och om statens ersättning till kommunerna. Genom den nya lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid en extraordinär händelse i fredstid och höjd beredskap och vissa bestämmelser om statliga myndigheters beredskap och organisation för krishantering, vilket kom år 2006 är roller och uppgifter i krishanteringssystemet nu fastlagda. Det som återstår är nu att utveckla systemets förmåga att förebygga och hantera kriser. När MSB bildas 1 januari 2009 avvecklas Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar. Diskussionsfråga: Andra viktiga händelser? 6

7 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Regeringens strategi Strategin som antogs av regeringen våren 2006 skall ses som ett ramverk för samhällets arbete med att stärka säkerheten. Arbetet måste ta sin utgångspunkt i en samlad syn på hoten mot och målet för vår säkerhet. Målet är att människor skall kunna känna sig trygga i sin vardag och att det finns förmåga att skydda de värden som vi förknippar med att leva i ett modernt demokratiskt samhälle. Detta är en angelägenhet för hela samhället: individer, företag, organisationer, kommuner, landsting, statliga myndigheter, regering och riksdag. Det offentliga har ett huvudansvar men enskilda och företag har också en viktig roll. 7

8 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller KRISHANTERING - KRISBEREDSKAP 8

9 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Krisberedskapens två ben Målet måste alltid vara att få bort sårbarheten och att undvika att skapa nya risker i utbyggnaden av samhället. Det sker framför allt genom risk- och sårbarhetsanalys och genom att säkerhetsaspekten beaktas i den fysiska och ekonomiska planeringen. Men det är en långsiktig och dyrbar process. Hur väl vi än lyckas med detta kommer det ändå alltid att inträffa kriser. Det går inte heller att förutse vilka allvarliga händelser som kommer att inträffa. Vi måste därför samtidigt ha en förmåga att hantera inträffade kriser dvs. kunna säkerställa att samhället fungerar och hjälpbehövande tas om hand vid allvarliga störningar. Diskussionsfråga: Ge exempel på sårbarhet som är svår att få bort. 9

10 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Tre skeden Ett annat sätt att beskriva krisberedskap. Exempel på vad som ingår i de olika skedena. Före Förebyggande: risk- och sårbarhetsanalys, reservanordningar, beredskapshänsyn i samhällsplaneringen och andra åtgärder som minskar sårbarheten Förberedande: planer och organisation för hantering av kriser, bemanning, utbildning, övning, lokalanpassning och utrustning. Under Larmning, organisatorisk anpassning, inriktning, lägesuppföljning, information, upplysningsverksamhet, avlösning, rapportering. Efter Utvärdering, utveckling, återanskaffning, ansvarsfrågor 10

11 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Vad är en kris? Ordet kris med sammansättningar (krishantering, krisledning m.m.) används i olika sammanhang från individens kris (trauma, anhörigstöd, Posom) till krig och andra konflikter som föranleder ingripanden från FN och andra internationella organisationer. Krishanteringssystemet handlar om den mellersta nivån dvs. organisationens kris. Det inbegriper alltid en allvarlig störning som hotar samhällets möjligheter att genomföra viktig verksamhet som måste kunna upprätthållas utan avbrott. Ofta används begreppet samhällskris för denna typ av händelser. 11

12 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Organisationens kris Det finns ingen officiell definition av kris. Olika aktörer definiera kris på olika sätt. Detta är exempel på kriterier som används. För kommuner och landsting finns emellertid ett i lag definierat begrepp: extraordinär händelse. Diskussionsfråga: Fler kriterier på en samhällskris? 12

13 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Extraordinär händelse i fredstid Det finns många olika begrepp för att benämna en kris: katastrof, svår påfrestning, särskild händelse m.m. För kommuner och landsting finns begreppet Extraordinär händelse, som bör användas. Fördelen med det begreppet är att det finns en definition och att den är fastlagd i lagen om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Till begreppet är särskilda befogenheter och skyldigheter för kommunerna och landstingen kopplade (se kapitel 2 Verksamhet). Det är viktigt att kunna skilja extraordinära händelser från andra svåra händelser som olyckor, brott m.m. Kärnan i definitionen är orden allvarlig störning..i viktiga samhällsfunktioner. Kommunen och landstinget bedömer när en störning skall anses vara allvarlig. Diskussionsfråga: Ge exempel på allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. 13

14 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Vad kan hända? Syftet med kollaget är att med dessa exempel visa bredden i begreppet extraordinär händelse. De flesta svåra kriser kan inträffa överallt och när man är minst förberedd på att någonting skall hända. 14

15 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv Krisberedskap handlar om samhällets funktionalitet. Önskvärt är att samhället fungerar normalt också vid allvarliga störningar, men det är inte möjligt och inte heller nödvändigt. Men vi måste veta vilka funktioner som alltid måste kunna upprätthållas för att inte människor och samhälle skall ta skada. Denna verksamhet, samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv, måste analyseras med utgångspunkt i vad som händer med den vid olika typer av störningar. Sedan gäller det att se till att vi också klarar att upprätthålla den på en godtagbar nivå. Vi fokuserar ofta på offentlig sektor, men ett faktum är att huvudparten av den samhällsviktiga verksamheten finns inom näringslivet. 15

16 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Krishantering Bilden visar hur en utlösande faktor leder till störningar av olika slag, som innebär konsekvenser för en stort antal viktiga verksamheter. Krishantering handlar om att kunna hantera dessa konsekvenser så att verksamheterna kan upprätthållas på en godtagbar nivå. Det som här anges som orsaker (brott, olycka, smitta etc.) är inte extraordinära händelser i sig. Bara när verkan leder till att viktig verksamhet, som alltid måste kunna upprätthållas hotas är det fråga om en extraordinär händelse. 16

17 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Generell förmåga Extraordinära händelser kan vara av många olika slag. Man kan aldrig förutse vad som kommer att hända. Därför måste man ha en generell förmåga, som man måste kunna lita till oavsett vad det är som inträffar. Med den som grund gör man sedan en anpassning till det som krävs i den aktuella situationen. 17

18 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller KRISHANTERING - GRUNDPRINCIPER 18

19 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Krishanteringssystemet Innebörden av de tre principerna är att krishanteringen i så stor utsträckning som möjligt skall ske med den löpande verksamhetens kunskaper, resurser, rutiner och metoder. Syftet med detta är att underlätta omställningen från den ordinarie verksamheten till krishantering och att säkerställa kompetens. Krishanteringen knyts också på detta sätt till verksamhetsansvaret. Diskussionsfråga: Ge exempel på tillfällen då det finns anledning att avvika från en eller flera av principerna. 19

20 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Underifrånperspektiv De absolut flesta kriser drabbar den lokala nivån och kräver omedelbart ingripande av kommunen (och ibland också av landstinget). I utgångsläget hanterar kommunen krisen. Kommunen avgör om den behöver stöd. Det är i första hand länsstyrelsen som skall ge stödet. Vid allvarliga kriser behöver också den centrala nivån vara informerad. I särskilda frågor kan expertmyndigheterna behöva ingripa med råd och eventuella föreskrifter. Vid omfattande och svåra händelser måste också regeringen vara informerad. Vid svåra händelser som drabbar svenskar utomlands (t.ex. flodvågskatastrofen 2004) gäller andra roller med ett större ansvar för regering och centrala myndigheter. 20

21 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller KRISHANTERING - ANSVAR/ROLLER 21

22 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Ansvar vid en kris Ambitionen skall vara att ha en så robust och säker verksamhet att man klarar störningar utan att det behöver drabba servicen till invånarna. I praktiken går det inte att upprätthålla all verksamhet vid en allvarlig störning. Krisberedskapen handlar om att identifiera den del av verksamheten som alltid måste kunna genomföras för att inte allvarliga skador skall uppstå och bygga upp en förmåga att alltid kunna genomföra dem. Detta sker genom risk- och sårbarhetsanalyser, planering för hantering av en extraordinär händelse, övning m.m. Diskussionsfråga: Ge exempel på verksamhet som kan ställas in under en dag. En vecka. En månad. 22

23 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Systemet bygger på Bilden illustrerar sektorsansvaret i form av de vertikala stavarna. En sektor kan finnas på alla tre nivåerna eller bara på någon nivå. Sektorsansvaret kan ligga hos staten (blått) hos kommun eller landsting (gult) eller hos näringslivet (vitt). Ofta är ansvaret statligt på den centrala nivån men kommunens, landstingets eller näringslivets på de lägre nivåerna. Exempel på sektorer: Energiförsörjning, polisverksamhet, sjötransporter, betalningsväsende, hälso- och sjukvård, räddningstjänst, socialtjänst. Sektorsansvaret som också kan benämnas verksamhetsansvar innebär att man skall beakta krisberedskapsaspekten i all verksamhet som man ansvarar för. Områdesansvaret illustreras av de horisontella skivorna på central, regional och lokal nivå se nästa bild 23

24 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Geografiskt områdesansvar Innebörden av kommunens geografiska områdesansvar tas upp i kapitel 2 Verksamhet. Observera att landstinget inte har något geografiskt områdesansvar. I länet är det länsstyrelsen som skall verka för samordning och samverkan hos de aktörer som berörs av en extraordinär händelse. 24

25 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Vad är ett samverkansområde? Samverkansområdena kan ses som nätverk för samråd och information i krisberedskapsfrågor mellan myndigheter med närliggande verksamhetsområden. En huvuduppgift är att identifiera och etablera samverkan inom angelägna och gemensamma frågor. Formerna för arbetet i samverkansområdet varierar men kan t.ex. bestå av ett antal möten per år, seminarier, arbetsgrupper och studiebesök. Samverkansområdena tar även fram gemensamt informationsmaterial och genomför gemensamma övningar. I regel representeras respektive myndighet av en person på handläggar- eller chefsnivå. 25

26 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Samverkansområden I alla samverkansområden finns representanter för kommuner och landsting adjungerade. Dessa, som oftast är säkerhetssamordnare eller beredskapssamordnare från olika delar av landet, utses av Sveriges kommuner och landsting. Även länsstyrelserna är representerade i alla samverkansområden. 26

27 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller 27

28 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning VERKSAMHET - LAGREGLERING 28

29 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Kommunen och landstinget Ansvaret för en verksamhet gäller naturligtvis också när det inträffar störningar av olika slag. Verksamheten måste dessutom kunna anpassas efter det som situationen kräver och de behov som råder vid tillfället. Exempel på särskilda behov är allmänhetens krav på information när en kris inträffat. Ett annat exempel är vissa grupper av kommuninvånare som klarar sig bra själva under normala förhållanden men behöver hjälp när det inträffar störningar av olika slag. Det som är nytt i den nya lagen om kommunernas och landstingens krisberedskap är att staten när det nya krishanteringssystemet byggs upp dels vill påverka hur kommuner och landsting förbereder sig för kriser dels vill tillföra vissa särskilda uppgifter. Statens beställning avser risk- och sårbarhetsanalyser, planering, utbildning och övning och rapportering, Av kommunerna beställer staten också geografiskt områdesansvar och viss teknisk service avseende det civila försvaret. Diskussionsfråga: Varför är det viktigt för staten att kunna påverka hur kommuner och landsting förbereder sig för hantering av kriser? 29

30 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Målbild Målbilden sammanfattar på ett övergripande plan vad som krävs för att man skall ha en god krisberedskap. Målbilden skall också vara utgångspunkt för statens uppföljning och stöd. Målbildens första tre punkter, som handlar om det förebyggande och förberedande arbetet gäller också för landstingen. De två sista punkterna gäller endast för kommunerna. De motsvarar kommunens geografiska områdesansvar. Varje kommun och landsting måste i sin planering fastställa egna mer detaljerade mål för sitt förebyggande arbete och för sin verksamheten vid kriser. Målen bör fastställas av fullmäktige. Diskussionsfråga: Ge exempel på kompletterande mål för krisberedskapen. 30

31 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Regelverket Kommunallagen och speciallagstiftning är den rättsliga grunden för krishanteringen. I princip gäller de vanliga formkraven och uppgifterna också vid allvarliga störningar. LSO presenteras närmare i kapitel 5 Övrigt. De särskilda kompletterande bestämmelserna i lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap syftar dels till att underlätta förfarandet i samband med kriser dels till en rättslig reglering av de uppgifter som staten beställer av kommunerna och landstingen. 31

32 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Lagen om extraord. händelser Det bör påpekas att den tidigare lagen från 2003 om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting inryms i sin helhet i den nya lagen. Den första meningen i lagens syfte motsvarar krisberedskapens två ben skyldigheten att både arbeta förebyggande och att förbereda sig så att man kan hantera en kris. Den andra meningen innebär att detta också är det bästa sättet att förbättra beredskapen för krig. Särskilda förberedelser bara för det civila försvaret behövs inte så länge det nuvarande säkerhetspolitiska läget består. Diskussionsfråga: Jämför uppgiften vid en extraordinär händelse i fredstid med uppgiften vid ett väpnat angrepp på landet. Likheter, skillnader? 32

33 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning VERKSAMHET - RISK/SÅRBARHETSANALYS 33

34 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Analys Det bör påpekas att detta är en process, som alltid skall pågå eftersom förutsättningar hela tiden ändras. 34

35 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Syftet med Analys Analyserna har betydelse för krisberedskapens båda ben. De skall ge underlag för åtgärder som minskar sårbarheten men också ligga till grund för uppbyggnaden av krishanteringsorganisationen och dess förmåga att agera vid kriser. God kunskap hos beslutsfattare, anställda och allmänheten om sårbarheten är i sig en viktig del i krisberedskapen. Diskussionsfrågor: Hur informeras beslutsfattarna om risker och sårbarhet? Verksamhetsansvariga? Allmänheten? 35

36 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Analys, förberedelse, analys Förberedelsefasen Säkerställ den interna processen genom exempelvis en riskhanteringsgrupp med bred sammansättning från kommunens (landstingets) olika verksamhetsområden. Gruppen bör ha ett politiskt uppdrag. Analysfasen Extraordinära händelser inträffar sällan och därför är det svårt att bygga denna typ av analyser på ett statistiskt underlag. Istället utgår vi i första hand från den kunskap som finns i riskhanteringsgruppen. I princip handlar det om att ta reda på frågorna vad kan hända, hur drabbar det oss, hur klarar vi av att hantera en svår störning? Dessutom: - Vilka konsekvenser ger händelsen för kommunen som organisation? Inom kommunens geografiska område? För landstinget? - Vilka följdkonsekvenser kan händelsen ge? Finns det beroendeförhållanden mellan olika sektorer eller områden? Oftast finns en god kunskap om vilka risker som finns, t.ex. inom krisledningsgruppen och på förvaltningarna. Att minska sårbarheten kräver ofta åtgärder som är både dyrbara och tidskrävande. Åtgärderna måste bedömas med utgångspunkt i den nytta de ger ur ett helhetsperspektiv. Prioriteringen handlar om vilka risker eller sårbarheter som är viktigast att åtgärda när nyttan vägs mot kostnaderna. Diskussionsfrågor: Vilka verksamheter bör vara representerade i riskhanteringsgruppen? Vilket underlag i form av statistik m.m. finns redan tillgängligt när det gäller risker och sårbarhet? Exempel på åtgärder som bör prioriteras i samhället i stort för att minska sårbarheten i kommunen. I landstinget. 36

37 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning VERKSAMHET - PLANERING 37

38 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Planering Det skall finnas en samlad plan för hanteringen av extraordinära händelser i fred på samma sätt som det skall finnas en samlad risk- och sårbarhetsanalys för hela kommunen. Den senare är ett viktigt ingångsvärde när man gör planen. Skyldigheten att ha denna plan har funnits sedan år Det finns idag ingen anledning att ha någon planering för höjd beredskap (krig). 38

39 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Plan för hantering av extraordinära händelser Planen skall framför allt vara ett hjälpmedel i samband med en kris. Den får därför inte vara för omfattande utan fokusera på viktiga förutsättningar för den akuta krishanteringen. Planen fungerar också som ett organisatoriskt hjälpmedel och som stöd vid övning och utbildning. De som har ansvar för de olika delarna av kommunens och landstingets verksamhet måste aktivt delta i planeringsprocessen. Därigenom tas kunskapen tillvara, engagemanget ökar och tillämpningen av planen vid en verklig kris underlättas. Planen skall förankras politiskt genom att fullmäktige i början av varje mandatperiod fastställer den. Om förutsättningarna ändras under mandatperioden, t.ex. genom organisatoriska förändringar bör planen revideras och fastställas på nytt. Diskussionsfråga: Varför ska det vara fullmäktige som fastställer planen? 39

40 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Bilden visar exempel på hur den samlade planen kan disponeras för att inte bli för omfattande och ohanterlig. Planen innehåller de övergripande verksamheterna ledning och information samt i övrigt sammanfattningar för de verksamheter i förvaltningar och bolag som kan komma att beröras av en extraordinär händelse. Om man vill kan man ha t.ex. den nya lagen och krisledningsnämndens reglemente som bilaga till planen. 40

41 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Kompletterande dokument I anslutning till planen finns mycket information som måste vara dokumenterad men bör hållas åtskild från själva planen för att på ett enkelt sätt kunna hållas aktuell. Det är viktigt att någon är utsedd att svara för den löpande uppdateringen av de kompletterande dokumenten. 41

42 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Planer och instruktioner Förutom att kommunen och landstinget skall ha en samlad plan enligt lagen så måste förvaltningar och bolag ha egna detaljerade planer för sin verksamhet. Dessa planer kan i princip vara disponerade på samma sätt som den samlade planen. Dessutom behövs olika typer av dokument för att ge arbetsplatser och institutioner vägledning för agerandet vid en extraordinär händelse. Planer och dokument måste vara avstämda mot varandra både mellan nivåerna och på samma nivå. Diskussionsfrågor: Ge exempel på förvaltningar som behöver ha egna förvaltningsplaner. Ge exempel på arbetsplatser som behöver ha instruktioner, checklistor etc. 42

43 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning VERKSAMHET - GEOGRAFISKT OMRÅDESANSVAR 43

44 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Geografiskt områdesansvar På det lokala planet är det kommunen som har det geografiska områdesansvaret. Uppgiften är att ta initiativ och vara pådrivande för samordning och samverkan i fråga om förberedelser och hantering av kriser som görs av olika aktörer inom kommunens geografiska område. Med aktörer menas t.ex. statliga myndigheter, landstinget, trossamfund, frivilligorganisationer och näringslivet I det förberedande skedet skall kommunen tillhandahålla en mötesplats och regelbundet bjuda in aktörerna för utbyte av information, samråd om planer och övningar m.m. Syftet är också att det skall finnas god personkännedom, förberedda kontaktvägar och ett gemensamt arbetssätt vid en extraordinär händelse. I det akuta skedet är syftet att aktörerna skall komma fram till en gemensam bild av läget, gemensam inriktning och prioritering av åtgärder och en enhetlig grund för information till medier och allmänheten. Uppgiften innebär inte någon föreskriftsrätt för kommunen. Det geografiska områdesansvaret innebär att kommunen måste ha ett nära samarbete med länsstyrelsen, som har motsvarande uppgift på den regionala nivån. Landstinget har inte något geografiskt områdesansvar. Diskussionsfråga: Varför är samordningen så viktig i samband med krishantering? 44

45 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Särskilda uppgifter Kommunens uppgifter enligt lagen kompletteras med dessa tre punkter enligt överenskommelsen mellan staten och Sv. Kommunförbundet 2004 ( Kommunöverenskommelsen ): Kommunen bör komplettera sin analys av risker och sårbarhet i kommunens egen verksamhet med uppgifter från de andra aktörerna så att man kan få en samlad bild för all verksamhet i det geografiska området. Kommunen skall kunna redovisa en samlad bild av läget i det geografiska området till länsstyrelsen. Kommunen skall också kunna förmedla övergripande information tillbaka från länsstyrelsen till aktörerna. Samverkan mellan aktörerna måste formaliseras. Det enklaste sättet är att bilda ett krishanteringsråd med kommunen som sammankallande. Om en aktör inte kan vara representerad lokalt i krishanteringsrådet kanske länsstyrelsen kan vara en förmedlande länk mellan denna aktör och rådet. Diskussionsfrågor: Vilka risker och vilken sårbarhet utanför kommunens egen verksamhet kan det handla om? Finns det något annat lämpligt forum för denna samordning än ett särskilt krishanteringsråd? 45

46 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning VERKSAMHET - UTBILDNING OCH ÖVNING 46

47 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Utbildning och övning, inledning Organisationens kunskapsbehov när det gäller t.ex. krishanteringssystemet, regelverket, stabsmetodik och kriskommunikation måste analyseras fortlöpande och tillgodoses. Övning är det effektivaste sättet att skapa engagemang, förståelse och kunskap om krishanteringen. För att det skall vara meningsfullt måste man öva regelbundet. I Kommunöverenskommelsen var parterna överens om att kommunledningen borde ha någon typ av övningsaktivitet varje år. En verksamhet (förvaltning) borde öva åtminstone vart annat år. 47

48 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Behovsstyrd övning Övningsverksamheten måste alltid anpassas efter lokala förhållanden och den egna organisationens uppgifter. Behovsstyrd övning innebär att man utgår från en analys av uppgift, inträffade förändringar och erfarenheter när man planerar övningar. Det är viktigt att man har en långsiktig planering för sina övningar samtidigt som man måste kunna anpassa planeringen när det sker förändringar. Erfarenheter från verkliga händelser och tidigare övningar är exempel på sådant som skall styra planeringen. Andra exempel är organisatoriska förändringar och omsättning av personal. 48

49 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Övningsverksamhetens syften Ett första steg i planeringen av en övning är att bestämma syfte och övergripande mål. Syftet svarar på frågan varför man övar. Det kan vara antingen utvecklande eller undersökande eller en kombination av dessa. Målen svarar på frågan vad man vill uppnå. Det är viktigt att målen är konkreta, tydliga, realistiska och mätbara. Det skall gå att utvärdera övningen på ett meningsfullt sätt. Diskussionsfråga: Ge exempel på mål för en ledningsövning. 49

50 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Övningsplan Eftersom övningar tar tid från den löpande verksamheten så är det viktigt att de kan planeras in och förberedas tidigt. Det är ett bra stöd för övningsverksamheten om fullmäktige fastställer övningsplanen. Det kan lämpligen ske i anslutning till att man fastställer planen för hantering av extraordinära händelser dvs. en gång per mandatperiod. Om möjligt bör man ha en plan som omfattar både utbildning och övning. Diskussionsfråga: Varför bör fullmäktige anta övningsplanen? 50

51 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Hur kan man öva? För den organisation som håller på att bygga upp sin krisberedskap finns ett behov att diskutera, pröva och förankra förutsättningar och lösningar. Det kan göras i seminarieform dvs. på ett enkelt men ändamålsenligt sätt, som inte kräver särskilt stora förberedelser. Det man behöver göra är ta fram ett scenario och diskussionspunkter. Man måste också utse någon som skall leda seminariet och någon som skall dokumentera det som man behöver arbeta vidare med (obesvarade frågor, oklarheter, förslag m.m.). En övning i seminarieform behöver inte ta så lång tid att genomföra. Den kan alltid anpassas efter den tid som står till förfogande, vilket kan vara från ett par timmar upp till en dag. Man klarar sig långt med övningar i seminarieform. När organisationen mognat dvs. kommit in i sin krishanteringsuppgift bör den enskilde och organisationen som helhet få pröva på krishantering under förhållanden som så mycket som möjligt liknar en verklig krissituation. Då är övning med motspel den lämpliga övningsformen. Övningsformen kräver relativt mycket tid och resurser för såväl planeringen som genomförandet. 51

52 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Öva ofta öva enkelt Det viktiga är inte vilken övningsform man väljer utan att man kommer igång med regelbundna övningar. Särskilt för den organisation som inte har så stor erfarenhet av övningar är det bra att öva ofta och enkelt. Övningsverksamheten underlättas om man samarbetar med andra. Genom att arbeta i nätverk kan samma övning användas av flera olika organisationer. 52

53 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Handbok i kriskommunikation Förutom övningshandboken finns också en handbok om utvärdering, en scenariobank och särskilda övningsledarkurser. Se KBM:s hemsida. 53

54 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning VERKSAMHET - RAPPORTERING 54

55 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Rapportering, inledning Det normala är att förberedelserna rapporteras årsvis i början av ett nytt år. Staten svarar för rapporteringssystemet. Vid en akut kris kommer länsstyrelsen och ibland också centrala myndigheter att vilja ha regelbunden information för att kunna bilda sig en uppfattning om läget. Rapporteringen sker med hjälp av en särskild rapporteringsmall och vid fastställda tidpunkter. Diskussionsfrågor: Vilken information bör gå den motsatta vägen, från staten till kommunen? Till landstinget? 55

56 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Rapporteringsvägar Kommunen rapporterar både förberedelser och läget vid inträffade extraordinära händelser till länsstyrelsen. Länsstyrelsen sammanställer informationen för hela länet och rapporterar vidare till KBM. Landstinget rapporterar sina förberedelser direkt till de centrala myndigheterna. Vid en extraordinär händelse rapporterar landstinget till Socialstyrelsen och länsstyrelsen. Det senare är för att länsstyrelsen skall kunna sammanställa en samlad bild för hela länet och rapportera den vidare till KBM. KBM rapporterar i sin tur läget för hela landet till regeringen. 56

57 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning VERKSAMHET - HÖJD BEREDSKAP 57

58 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Höjd beredskap, inledning Det är viktigt att påpeka att det med det säkerhetspolitiska läget som nu råder inte finns någon anledning att vidta några åtgärder som endast eller huvudsakligen gäller höjd beredskap. Alla åtgärder bör vara inriktade på att minska sårbarheten och förbättra förmågan att hantera fredstida kriser. Detta ger samtidigt det bästa utgångsläget om en vändning i det säkerhetspolitiska läget skulle komma. Jämför lagens 1 kap. 1. Diskussionsfråga: Ge exempel på förberedelser som kan bli aktuella om en vändning till ett sämre säkerhetspolitiskt läge skulle inträffa. 58

59 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Teknisk service för det civila försvaret Detta är uppgifter som kommunen har haft sedan lagen om civilt försvar tillkom I den nya lagen finns emellertid inte någon särskild bestämmelse om detta. Uppgifterna bygger i stället på Kommunöverenskommelsen. Särskilda medel har avsatts i den statliga ersättningen till kommunerna. Det bör påpekas att ersättning endast utgår för förvaring av materiel och underhåll av aggregat som är avsedda att användas vid höjd beredskap. Materiel och aggregat som endast behövs för fredstida händelser skall kommunen själv stå för. Kommunen har rätt att använda räddningstjänstmaterielen i den fredstida räddningstjänsten. Landstingen berörs inte av denna uppgift. 59

60 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning VERKSAMHET - ERSÄTTNING UPPFÖLJNING 60

61 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Rätt till ersättning Statens ersättning avser att täcka kostnaderna för förberedelser för krishanteringen (analys, planering, utbildning, övning etc.). Det utgår däremot inte någon ersättning för verkliga kostnader vid en inträffad extraordinär händelse. Kommunen kan dock få ersättning över ett tröskelvärde för sina kostnader vid mycket stora räddningstjänstinsatser. Den ersättningen regleras i lag om skydd mot olyckor. 61

62 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Den statliga ersättningen Ersättningen räknas upp med konsumentprisindex. Ersättningen skall inte rekvireras utan betalas ut med automatik före halvårsskiftet varje år. Länsstyrelsen skall följa upp hur kommunen genomför sina uppgifter enligt lagen. Om en kommunen brustit i detta avseende skall länsstyrelsen föreslå att den statliga ersättningen skall reduceras. Det är KBM som beslutar i ett sådant ärende. 62

63 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Ersättning till kommuner och landsting Kommunerna Beloppen avser 2006 års nivå. Ersättningen för kvarstående uppgifter för höjd beredskap gäller förvaring, vård och underhåll av andningsskydd och räddningstjänstmateriel samt underhåll och provning av aggregat för utomhusalarmering. Grundbelopp avser en funktion med erforderlig kompetens för samordning av kommunens uppgifter i krishanteringssystemet dvs. en säkerhetssamordnartjänst (beredskapssamordnartjänst). Syftet med denna del av ersättningen är att samtliga kommuner skall ha medel för minst en halvtidtjänst för denna funktion. Verksamhetsersättningen är avsedd för genomförande av planering, risk- och sårbarhetsanalyser, övning m.m. Denna del av den statliga ersättningen kan reduceras eller hållas inne helt för en kommun som inte genomför sina uppgifter enligt den nya lagen. Tillägg utbetalas till Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner och vissa kommuner i anslutning till dessa. Tillägget motiveras dels av den speciella riskbilden i storstäderna, dels av att det krävs ett omfattande och aktivt arbete över kommungränserna i sammanhängande riskoch sårbarhetsfrågor. De tre storstäderna ansvarar i samverkan med berörd länsstyrelse för att detta arbete kommer till stånd. Startbidraget utbetalas med syfte att underlätta för kommunerna att snarast påbörja arbetet med uppgifterna. Startbidraget kan betraktas som ett påslag på verksamhetsersättningen. Det är viktigt att påpeka att detta är ett beräkningssätt för att bestämma varje kommuns ersättning. Kommunen är emellertid inte bunden av denna fördelning mellan de olika posterna utan skall själv bestämmer hur dess ersättning skall användas för de olika uppgifterna. Ersättningen kan naturligtvis inte användas för någonting annat än uppgifterna enligt den nya lagen. Kommunen skall kunna redovisa till länsstyrelsen hur ersättningen har använts. Landstingen Till varje landsting och region utgår en årlig ersättning i form av ett samlat belopp för alla uppgifter utbetalas kr, 2007 utbetalas kr och kr per landsting. Stockholms läns landsting, Västra Götalands regionen och Region Skåne erhåller en ersättning motsvarande en och en halv gång dessa belopp. Utöver denna generella ersättning från KBM betalar Socialstyrelsen ut ersättning i efterskott varje år till landstingen för bl.a. vissa tekniska åtgärder, utbildning m.m. 63

64 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Uppföljning Man måste skilja på uppföljning av samhällets krisberedskap och avstämningen av den nya lagen under en treårig uppbyggnadsperiod. Uppföljning görs varje år av beredskapen i hela krishanteringssystemet. KBM svarar för uppföljningen på uppdrag av regeringen. Härutöver skall länsstyrelsen enligt sin instruktion följa upp kommunernas tillämpning av den nya lagen. Avstämningen gör KBM och Sveriges kommuner och landsting tillsammans för att försäkra sig om att kommunöverenskommelsen kan genomföras som avsett. Även landstingens nya uppgifter och ersättning stäms av. Resultatet skall kunna användas som underlag för nya överläggningar mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting under år 2009 om sådana anses påkallade. 64

65 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Helhetssyn Den verksamhet som har att göra med säkerhet, skydd och beredskap är splittrad på ett stort antal regelverk med flera olika expertmyndigheter. För att nå ett bra resultat i arbetet med dessa frågor i kommun och landsting måste man sträva efter ett så samlat grepp som möjligt. Det gäller både den politiska styrningen (inriktning, prioritering, resurser) och i genomförandet ute i de olika verksamheterna. Sättet är uppnå detta kan variera men det krävs en central samordning i kommunen (landstinget) och ett nära samarbete mellan berörda förvaltningar och mellan de olika expertfunktionerna. Diskussionsfråga: Varför är det viktigt att hålla ihop arbete med säkerhet, skydd och beredskap? 65

66 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning 66

67 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Ledning Kriskommunikation Nationella portalen Kriswebb WIS Rakel KRISLEDNING - LEDNING 67

68 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Ledning Kriskommunikation Nationella portalen Kriswebb WIS Rakel Ledningsprinciper Ju mer man kan följa det normala arbetssättet när man hanterar en kris desto bättre är det. Särskilda rutiner, som används sällan är svåra att hålla aktuella. Men i vissa avseenden måste det vanliga sättet att leda organisationen anpassas för att svara mot de speciella krav som krishanteringen ställer. Det handlar bl.a. om att man måste kunna komma igång snabbt, kunna leda vid alla tider på dygnet och ha uthållighet. För att de operativa kraven skall kunna uppfyllas krävs att berörd personal är utbildad och att ledningsorganisationen övar regelbundet. I den nya lagen finns bestämmelser som syftar till att förenkla anpassningen till dessa krav. Allt politiskt beslutsfattande som avser krishanteringen kan koncentreras till ett politiskt organ, krisledningsnämnden. Samarbete med andra kommuner och landsting som normalt inte är möjligt p.g.a. kommunallagens kompetensföreskrifter kan ske om det är fråga om en extraordinär händelse. På samma sätt kan stöd kan ges till enskilda i ett förenklat förfarande (se nedan) Diskussionsfråga: Ge exempel på annat i den löpande verksamheten som måste anpassas i samband med hanteringen av en kris. 68

69 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Ledning Kriskommunikation Nationella portalen Kriswebb WIS Rakel När krisledning? Exempel på vad det är som påkallar en övergång till krisledning. Kraven på intern samordning, information och samverkan med andra aktörer i en allvarlig kris blir så stora att ledningsorganisationen, som ju normalt verkar i en långsam och formaliserad förvaltningsprocess inte räcker till. Många gånger är det ett stort tryck på informationsverksamheten som är det första tecknet på att man bör göra en anpassning. Diskussionsfrågor: Hur får kommunen (landstinget) veta att en extraordinär händelse inträffat eller kan komma att inträffa? Hur går det till när kommunen (landstinget) ställer om för krishantering? 69

70 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Ledning Kriskommunikation Nationella portalen Kriswebb WIS Rakel Krisskalan Bilden illustrerar skalan av kriser från det enkla, vardagliga över det som kan betecknas som en extraordinär händelse och till det svåraste av allt - kriget. Vid en viss punkt på skalan, det röda vertikala strecket, måste en anpassning till krisledning ske. Observera att denna punkt varierar beroende på vilken organisation det gäller och vilka omständigheter i övrigt som råder. Ofta börjar man med att anpassa informationsverksamheten och därefter tjänstemannaorganisationen i övrigt. I särskild ordning beslutas om att krisledningsnämnden skall kallas in. Diskussionsfrågor: Verkliga händelser som har inneburit att den egna organisationen har gått över det röda strecket? Vem beslutade? 70

71 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Ledning Kriskommunikation Nationella portalen Kriswebb WIS Rakel Krisledningens uppgifter Sammanfattning av de viktigaste uppgifterna för kommunens (landstingets) krisledning i inledningsskedet av en extraordinär händelse. 71

72 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Ledning Kriskommunikation Nationella portalen Kriswebb WIS Rakel Exempel krisledningsorganisation Bilden visar ett exempel på en organisationen för krishantering i en kommun. Direkt under krisledningsnämnden finns en tjänstemannagrupp för beredning, verkställighet och uppföljning av nämndens beslut (beredningsgrupp, krissamordningsgrupp eller stab). Där finns också kriskommunikationsfrågorna. Förvaltningar och bolag som har ansvar för verksamheter som alltid måste kunna upprätthållas måste på samma sätt som kommunledningen ha en anpassad organisation för ledning. Bolagens medverkan i kommunens krishanteringen bör regleras i ägardirektiv eller på annat sätt. Observera att krisledningsnämnden inte kan ta över beslutanderätt från ett bolag. 72

73 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Ledning Kriskommunikation Nationella portalen Kriswebb WIS Rakel Krisledningsnämnd Sedan 2003 gäller att alla kommuner och landsting ska ha en krisledningsnämnd. Syftet är att man ska kunna effektivisera den politiska ledningen vid en extraordinär händelse genom att ge ett organ beslutanderätt i alla frågor som gäller hanteringen av händelsen. Lagen ger dock stora möjligheter för kommuner och landsting att själva bestämma i vilka situationer krisledningsnämnden skall användas. Krisledningsnämndens verksamhet ska i likhet med vad som gäller för andra nämnder och styrelser bestämmas i ett reglemente, som beslutas av fullmäktige. 73

74 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Ledning Kriskommunikation Nationella portalen Kriswebb WIS Rakel Ordförande i krisledningsnämnd Den normala gången är att ordföranden tillsammans med berörda tjänstemän utvärderar om en viss händelse skall betraktas som en extraordinär händelse. En extraordinär händelse innebär dock inte automatiskt att krisledningsnämnden skall träda i funktion. Omständigheterna i varje enskilt fall avgör. Många gånger kallas krisledningsnämnden in utan att en extraordinär händelse föreligger. Syftet är då att hålla den informerad och förberedd om läget skulle försämras. Enligt kommunallagen måste en nämnd ge sin ordförande eller en ledamot ett formellt uppdrag att besluta i brådskande ärenden. För krisledningsnämndens ordförande gäller detta utan att det behövs ett särskilt beslut av nämnden. 74

75 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Ledning Kriskommunikation Nationella portalen Kriswebb WIS Rakel Krisledningsnämndens verksamhet Krisledningsnämndens uppgift är att svara för den samlade politiska ledningen vid en extraordinär händelse. Den skall kunna besluta inom alla verksamhetsområden som berörs av händelsen. Möjligheten skall dock användas restriktivt och beslutanderätten återgå till ordinarie nämnd så snart som möjligt. Med övertagandet följer också ansvaret för personal, ekonomi, arbetsmiljö etc. i samband med hanteringen av krisen. Krisledningsnämndens beslut skall anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Nämnden beslutar om att dess verksamhet skall upphöra. Även fullmäktige eller styrelsen kan fatta ett sådant beslut. Diskussionsfråga: I vilka situationer kan man tänka sig att styrelsen eller fullmäktige beslutar att krisledningsnämndens verksamhet skall upphöra? 75

Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem

Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem 1 (7) Räddningstjänsten Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem Utgångspunkter Det nuvarande beredskapssystemet för kommunerna regleras i lagen (1994:1720) om civilt försvar. Det kom till

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Försvarsdepartementet. 103 33 Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget

Försvarsdepartementet. 103 33 Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget Sid 1(7) 0774/2004 2004-09-13 Er ref: Fö2004/1404/CIV Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred Uppdraget Regeringen beslutade den 17 juni 2004, dnr.

Läs mer

... 9... 10... 11 ... 26... 27

... 9... 10... 11 ... 26... 27 ... 3... 4... 6... 7... 7... 8... 9... 10... 11... 11... 13... 14... 15... 16... 17... 26... 27... 28 2 Malmö stad strävar efter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Malmö - ett samhälle där

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet Ks 2013:365 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet

Läs mer

Krislednings- och informationsplan

Krislednings- och informationsplan Krislednings- och informationsplan för Nora kommuns verksamheter vid en extraordinär händelse och vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-26, 49 Reviderad 2007, 59 KRISLEDNINGSPLAN...

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Konferens om landstingens krisberedskap 2015 Utvecklingen av det civila försvaret Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Upplägg av presentation Förändrad omvärld Totalförsvar/samlat

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP Gäller från 1 september 2006 Detta särtryck är utgivet av Informationsbolaget 2006. Med reservation

Läs mer

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Krisledningsnämnden Plan för extraordinära händelser Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Bilagor Bilaga 1a Åtgärdsplan för ordförande i KLN Bilaga 1b Åtgärdsplan för övriga medlemmar i

Läs mer

Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun

Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-08-29 175 Innehållsförteckning Sida Syfte med ledningsplanen 3 Fastställande

Läs mer

Så vill vi utveckla krisberedskapen

Så vill vi utveckla krisberedskapen Så vill vi utveckla krisberedskapen KBM:S UPPDRAG/UTREDNINGAR 2005 Så vill vi utveckla krisberedskapen Titel: Så vill vi utveckla krisberedskapen Utgiven av: Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Original: Sörman

Läs mer

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018 Ansvarig namn Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Riktlinjer säkerhetsarbete Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum

Läs mer

Krishanteringsprogram

Krishanteringsprogram 1 [13] 2015-05-13 Krishanteringsprogram Botkyrka kommuns program för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Dokumenttyp: Styrdokument Beslutad av: Kommunfullmäktige

Läs mer

Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till styrdokument för krisberedskap.

Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till styrdokument för krisberedskap. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Diarienummer 2015-12-18 Maria Fast Utvecklings- och säkerhetsstrateg Kommunledningsförvaltningen Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till

Läs mer

PLAN KRISER 2012-08-31

PLAN KRISER 2012-08-31 PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, STORA OLYCKOR OCH ANDRA KRISER 2012-08-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 KOMMUNORGANISATION... 3 RISKER OCH SÅRBARHETER I KOMMUNEN... 4 INFORMATIONSBEREDSKAP...

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt

Läs mer

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision Nr 1 Januari 2008 DNR 420-17/2008 Revisionsrapport STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7 Sida 1/7 Handlingsplan för samhällsstörning Detta dokument beskriver hur Kungsbacka kommun ska hantera samhällsstörningar som går utanför de vardagshändelser som man normalt är förberedd på. I händelse

Läs mer

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst Lagar: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst Lag (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och extra ordinära händelseri fredstid och beredskap / LEH

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Innehållsförteckning Inledning Syfte Mål Genomförande Organisation och ansvar Riskhanteringsgrupp Säkerhetssamordnaren

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Bilaga 2. POSOM-plan

Bilaga 2. POSOM-plan STYRDOKUMENT Sida 1(6) Bilaga 2 POSOM-plan Område Styrning och ledning Fastställd KF 2015-12-07 150 Program Program för skydd och säkerhet Plan Riktlinje Krisledningsplan, bilaga Posom-plan Tjänsteföreskrift

Läs mer

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun 2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3

Läs mer

Central krisledningsplan för Örebro kommun

Central krisledningsplan för Örebro kommun 2013-12-17 Ks 953/2013 Central krisledningsplan för Örebro kommun Handlingsplan för organisation och ledning vid kriser, extraordinära händelser och höjd beredskap Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdrag...3

Läs mer

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab 1 (6) Krisledningsorganisation Katrineholms kommun Ledning För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser i fredstid har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för

Läs mer

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:

Läs mer

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun.

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun. Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 11 mars 2014, 29. 1. INLEDNING Malung-Sälens kommun ska, på demokratisk grund,

Läs mer

Krisberedskapsplan 2015-2018

Krisberedskapsplan 2015-2018 Krisberedskapsplan 2015-2018 PLAN 2 (16) Innehållsförteckning Håbo kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1. Åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018... 4 Sammanfattning... 4 1.1 Ny krisledningsorganisation...

Läs mer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Regleringsbrevsuppdrag 25

Regleringsbrevsuppdrag 25 samhällsskydd och beredskap (8) 204-0-07 204-349 Regleringsbrevsuppdrag 25 MSB och Försvarsmaktens försvarsplanering samhällsskydd och beredskap 2 (8) 204-0-07 204-349 Innehållsförteckning. Inledning...

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Ledningsplan vid större samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun

Ledningsplan vid större samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, kanslienheten Ulrika Thorell, 0531-52 60 02 ulrika.thorell@bengtsfors.se POLICY 2012-11-13 Antagen av KF, rev av KS 1(11) 29/2011, rev 300/12 Ledningsplan vid större samhällsstörning,

Läs mer

Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5)

Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MARKS KOMMUN Underlag för att skapa en trygg och säker kommun 1. Sammanfattning Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har bedrivits

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Stockholms krisledning Motion av Magnus Haglund (m) (2005:10)

Stockholms krisledning Motion av Magnus Haglund (m) (2005:10) Utlåtande 2005:130 RI (Dnr 307-740/2005) Stockholms krisledning Motion av Magnus Haglund (m) (2005:10) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2005:10) av Magnus Haglund (m)

Läs mer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Anförande av generalsekreterare Anders M. Johansson, Sveriges Civilförsvarsförbund Det talade ordet

Läs mer

Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun

Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Säkerhetsfunktionen Dokumentnamn Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunstyrelsen 2015-03-03,

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Bilder Med tillstånd av http://www.utryckning-uppsala.se (Utryckning Uppsala). Fickr.com, Creative Commons-licensed, Waldo-Jaquith.

Bilder Med tillstånd av http://www.utryckning-uppsala.se (Utryckning Uppsala). Fickr.com, Creative Commons-licensed, Waldo-Jaquith. Kurskatalog 2013 1 Bilder Med tillstånd av http://www.utryckning-uppsala.se (Utryckning Uppsala). Fickr.com, Creative Commons-licensed, Waldo-Jaquith. 2 Kurser Grundläggande ledningsmetodik Datum: 11 april

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90

STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90 STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Bakgrund 3 2. Inriktningsmål 3 3. Riktlinjer för att uppnå målen 3 3.1 Inriktning 4 3.1.1 Attityder

Läs mer

För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap

För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap Antaget av Kommunfullmäktige 2016-01-DD 1 Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge 2014-2018. Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX

Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge 2014-2018. Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge 2014-2018 Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX Innehållsförteckning 1 Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1 Mål... Fel! Bokmärket

Läs mer

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22 1 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 Förord I lagen om kommuners och landstings åtgärder inför

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser 1 Plan för hantering av extraordinära händelser Antagen av KF 5 2(12) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Mål...3 2. Organisation, larmning, start...5 2.1 Kriterier

Läs mer

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län. Kommunstyrelsen Datum Diarienummer Kommunledningskontoret 2015-09-02 2015:421 Demokrati och välfärd Katarina Reigo, 016-7108718 1 (2) Yttrande över Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap

Läs mer

Kommunfullmäktiges sammanträde

Kommunfullmäktiges sammanträde Sida 1 Kallelse och ärendelista till Kommunfullmäktiges sammanträde Tid: måndag 7 mars, kl 18.30 Plats: Medborgarhuset Park Ledamot som är förhindrad att delta vid sammanträdet ska snarast kontakta kansliet

Läs mer

Kommunens plan för hantering av extraordinära händelser. vägledning från krisberedskapsmyndigheten. kbm rekommenderar 2004:1

Kommunens plan för hantering av extraordinära händelser. vägledning från krisberedskapsmyndigheten. kbm rekommenderar 2004:1 Kommunens plan för hantering av extraordinära händelser vägledning från krisberedskapsmyndigheten kbm rekommenderar 2004:1 kbm rekommenderar 2004:1 Kommunens plan för hantering av extraordinära händelser

Läs mer

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2)

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-11-02 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Informationschef Pia.Oredsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Krisledningsplan

Läs mer

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Regeringen Försvarsdepartementet 103 33 STOCKHOLM. Förbättring av länsstyrelsernas krishanteringsförmåga. Bakgrund

Regeringen Försvarsdepartementet 103 33 STOCKHOLM. Förbättring av länsstyrelsernas krishanteringsförmåga. Bakgrund Sid 1(7) 0829/2002 2003-05-28 Regeringen Försvarsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Förbättring av länsstyrelsernas krishanteringsförmåga Bakgrund Regeringen har i beslut den 31 oktober 2002 (Fö2002/2445/CIV)

Läs mer

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument Kommunal krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige 2016-01-25 4 Diarienr: 2015.0379.168

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ersätter Utbytt den Sign 0:1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. GRUNDSYN FÖR DET CIVILA FÖRSVARET 1:1 2. DET CIVILA FÖRSVARETS UPPGIFTER I FRED 2:1 3. MÅL OCH SYFTE MED PLANEN 3:1 4. HOT OCH RISKER 4:1 4.1 HOTBILD-

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Registrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands, Ds 2009:12 Remiss från Justitiedepartementet

Registrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands, Ds 2009:12 Remiss från Justitiedepartementet PM 2009: RI (Dnr 001-1057/2009) Registrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands, Ds 2009:12 Remiss från Justitiedepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande

Läs mer

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Beredskapsplan vid pandemisk influensa 1/11 Bo Jensen Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Antagen av kommunstyrelsen 2009-11-02 Beredskapsplan vid pandemisk influensa 2/11 1. Inledning

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser 2016-2019 Diarienr: 2015-000542 Antagen av Kommunfullmäktige den 29 mars 2016 35 1 Innehåll Krisberedskapen i Laholms kommun...

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Förslag på ny kriskommunikationsplan för Stockholms läns landsting

Förslag på ny kriskommunikationsplan för Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-04-22 Landstingsstyrelsen Kriskommunikationsplan för Stockholms läns landsting Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006 ~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP I III Landstinget REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET Den tidigare planen fastställdes 2006 Revidering av 2006 års upplaga Den regionala planen är en

Läs mer

Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst

Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst Direktionens vilja 2012-2015 Antaget 2012-04-26 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 ANSVAR... 3 OMVÄRLDSBESKRIVNING... 4

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap -2018 Motala kommun Del: Utbildnings- och övningsplan Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: -01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande instans: Datum: Gäller

Läs mer

Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV ÅSTORPS KOMMUNS OCH REGION SKÅNES ÅTGÄRDER OCH SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV ÅSTORPS KOMMUNS OCH REGION SKÅNES ÅTGÄRDER OCH SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV ÅSTORPS KOMMUNS OCH REGION SKÅNES ÅTGÄRDER OCH SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Bengt Sebring, ordf Tord Sturesson, 1:ev ordf. Stig Andersson, 2:e v ordf Nils

Läs mer

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap 2010-01-12 Dnr 2164/2010 1(5) Enheten för krisberedskap Joakim Beck-Friis Tel: 075-247 34 38 E-post: joakim.beck-friis@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter och allmänna

Läs mer

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11 Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning och ansvarig nämnd 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap

Läs mer

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011.

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Slutversion 2007-10-31 Innehållsförteckning 1 Bakgrunder och syften... 3 2 Omfattning av handlingsprogrammet...

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun

Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun 1 (10) Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-12-16 202) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-12-16 Dokumentansvarig:

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys. enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Risk- och sårbarhetsanalys. enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Risk- och sårbarhetsanalys enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 2008-02-20 1478/2007 Titel: Risk- och sårbarhetsanalys KBM:s dnr: 1478/2007 Skriften kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens

Läs mer

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...

Läs mer

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap RakEL Bakgrund robusthet och reparationsberedskap Målen för vår säkerhet! Prop. 2008/09:140 Målen för vår säkerhet är: att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet och att

Läs mer

Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys

Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.39) Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys Orust kommun 2011-2014 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Säkerhet Ägare/ansvarig Säkerhetssamordnare Antagen av KF 2011-09-29 119 Revisions

Läs mer

KRISINFORMATIONSPLAN. för Lycksele kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2011-02-21 17

KRISINFORMATIONSPLAN. för Lycksele kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2011-02-21 17 KRISINFORMATIONSPLAN för Lycksele kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2011-02-21 17 Inledning Krisinformationsplanens giltighet och delar Planen gäller kommunledningens och förvaltningarnas/bolagens

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap Landskrona Stad 2015-2018 Antaget av kommunstyrelsen 2016-02-11 Termer... 4 1. Inledning... 5 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 5 2. Krav enligt lagen

Läs mer