Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting

Transkript

1 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting I dokumentet Instruktioner.pdf finns information om hur du använder utbildningspaketet samt länk till en instruktionsfilm. Uppdateringar, kontaktuppgifter och vanliga frågor och svar om utbildningspaketet finns på Lycka till! 1

2 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Innehåll Krishanteringssystemet (23 sid) Verksamhet (39 sid) Krisledning (64 sid) Stöd (40 sid) Övrigt (36 sid) Bakgrund (4) Lagreglering (5) Ledning (21) KBM:s stöd (22) Lag om skydd mot olyckor (9) Vad är krisberedskap? (10) Analys (4) Kriskommunikation (17) Länsstyrelsens stöd (3) Posom, PKL (5) Grundprinciper (3) Planering (6) Nationella portalen (10) Försvarsmaktens stöd (4) Personsäkerhet (3) Ansvar/roller (6) Geografiskt områdesansvar (3) Utb. och övning (9) Kriswebb (2) WIS (5) Frivilligverksamhet (7) Trossamfunden (4) Säkerhetsskydd (7) Sekretess (4) Rapportering (3) Rakel (9) Privat-offentlig samverkan (7) Höjd beredskap (3) Länkar (1) Ersättning, uppföljning (6)

3 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt 3

4 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller KRISHANTERING - BAKGRUND 4

5 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Paradigmskiftet Ett enskilt militärt angrepp i alla dess former från en annan stat direkt mot Sverige är osannolikt under minst en tioårsperiod. Det moderna samhället skapar bl.a. genom teknikutveckling och globalisering möjligheter till ett tryggt och säkert liv samtidigt som sårbarheten ökar. Samhället måste ha förmåga att anpassa sig efter nya hot och risker och förändrade förhållanden i övrigt. Diskussionsfrågor: På vilket sätt har samhället blivit mer sårbart? 5

6 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Historik Den säkerhetspolitiska utvärdering som gjordes under första hälften av 1990-talet ledde till att regering och riksdag kunde anta en helt ny säkerhetspolitisk inriktning 1996, som bl.a. innebar att samhällets förmåga att klara svåra påfrestningar i fredstid skulle förbättras. Samtidigt som en omställning av det militära försvaret från invasionsförsvar till insatsförsvar och internationella fredsfrämjande insatser gjordes påbörjades ett arbete med att utveckla det fredstida samhällets krishanteringsförmåga. År 2002 lades grunden för samhällets krishanteringssystem genom att statmakterna fastställde grundprinciper för krishanteringen och ålade statliga myndigheter att gör risk- och sårbarhetsanalyser. En samordnande expertmyndighet, Krisberedskapsmyndigheten, bildades. Kommuner och landsting fick 2003 skyldighet att inrätta särskilda politiska organ, krisledningsnämnder, för krishantering och att ha planer för hanteringen av kriser. Samtidigt påbörjades förhandlingar mellan staten och kommunsektorn om kommunernas uppgifter i det nya krishanteringssystemet och om statens ersättning till kommunerna. Genom den nya lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid en extraordinär händelse i fredstid och höjd beredskap och vissa bestämmelser om statliga myndigheters beredskap och organisation för krishantering, vilket kom år 2006 är roller och uppgifter i krishanteringssystemet nu fastlagda. Det som återstår är nu att utveckla systemets förmåga att förebygga och hantera kriser. När MSB bildas 1 januari 2009 avvecklas Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar. Diskussionsfråga: Andra viktiga händelser? 6

7 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Regeringens strategi Strategin som antogs av regeringen våren 2006 skall ses som ett ramverk för samhällets arbete med att stärka säkerheten. Arbetet måste ta sin utgångspunkt i en samlad syn på hoten mot och målet för vår säkerhet. Målet är att människor skall kunna känna sig trygga i sin vardag och att det finns förmåga att skydda de värden som vi förknippar med att leva i ett modernt demokratiskt samhälle. Detta är en angelägenhet för hela samhället: individer, företag, organisationer, kommuner, landsting, statliga myndigheter, regering och riksdag. Det offentliga har ett huvudansvar men enskilda och företag har också en viktig roll. 7

8 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller KRISHANTERING - KRISBEREDSKAP 8

9 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Krisberedskapens två ben Målet måste alltid vara att få bort sårbarheten och att undvika att skapa nya risker i utbyggnaden av samhället. Det sker framför allt genom risk- och sårbarhetsanalys och genom att säkerhetsaspekten beaktas i den fysiska och ekonomiska planeringen. Men det är en långsiktig och dyrbar process. Hur väl vi än lyckas med detta kommer det ändå alltid att inträffa kriser. Det går inte heller att förutse vilka allvarliga händelser som kommer att inträffa. Vi måste därför samtidigt ha en förmåga att hantera inträffade kriser dvs. kunna säkerställa att samhället fungerar och hjälpbehövande tas om hand vid allvarliga störningar. Diskussionsfråga: Ge exempel på sårbarhet som är svår att få bort. 9

10 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Tre skeden Ett annat sätt att beskriva krisberedskap. Exempel på vad som ingår i de olika skedena. Före Förebyggande: risk- och sårbarhetsanalys, reservanordningar, beredskapshänsyn i samhällsplaneringen och andra åtgärder som minskar sårbarheten Förberedande: planer och organisation för hantering av kriser, bemanning, utbildning, övning, lokalanpassning och utrustning. Under Larmning, organisatorisk anpassning, inriktning, lägesuppföljning, information, upplysningsverksamhet, avlösning, rapportering. Efter Utvärdering, utveckling, återanskaffning, ansvarsfrågor 10

11 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Vad är en kris? Ordet kris med sammansättningar (krishantering, krisledning m.m.) används i olika sammanhang från individens kris (trauma, anhörigstöd, Posom) till krig och andra konflikter som föranleder ingripanden från FN och andra internationella organisationer. Krishanteringssystemet handlar om den mellersta nivån dvs. organisationens kris. Det inbegriper alltid en allvarlig störning som hotar samhällets möjligheter att genomföra viktig verksamhet som måste kunna upprätthållas utan avbrott. Ofta används begreppet samhällskris för denna typ av händelser. 11

12 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Organisationens kris Det finns ingen officiell definition av kris. Olika aktörer definiera kris på olika sätt. Detta är exempel på kriterier som används. För kommuner och landsting finns emellertid ett i lag definierat begrepp: extraordinär händelse. Diskussionsfråga: Fler kriterier på en samhällskris? 12

13 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Extraordinär händelse i fredstid Det finns många olika begrepp för att benämna en kris: katastrof, svår påfrestning, särskild händelse m.m. För kommuner och landsting finns begreppet Extraordinär händelse, som bör användas. Fördelen med det begreppet är att det finns en definition och att den är fastlagd i lagen om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Till begreppet är särskilda befogenheter och skyldigheter för kommunerna och landstingen kopplade (se kapitel 2 Verksamhet). Det är viktigt att kunna skilja extraordinära händelser från andra svåra händelser som olyckor, brott m.m. Kärnan i definitionen är orden allvarlig störning..i viktiga samhällsfunktioner. Kommunen och landstinget bedömer när en störning skall anses vara allvarlig. Diskussionsfråga: Ge exempel på allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. 13

14 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Vad kan hända? Syftet med kollaget är att med dessa exempel visa bredden i begreppet extraordinär händelse. De flesta svåra kriser kan inträffa överallt och när man är minst förberedd på att någonting skall hända. 14

15 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv Krisberedskap handlar om samhällets funktionalitet. Önskvärt är att samhället fungerar normalt också vid allvarliga störningar, men det är inte möjligt och inte heller nödvändigt. Men vi måste veta vilka funktioner som alltid måste kunna upprätthållas för att inte människor och samhälle skall ta skada. Denna verksamhet, samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv, måste analyseras med utgångspunkt i vad som händer med den vid olika typer av störningar. Sedan gäller det att se till att vi också klarar att upprätthålla den på en godtagbar nivå. Vi fokuserar ofta på offentlig sektor, men ett faktum är att huvudparten av den samhällsviktiga verksamheten finns inom näringslivet. 15

16 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Krishantering Bilden visar hur en utlösande faktor leder till störningar av olika slag, som innebär konsekvenser för en stort antal viktiga verksamheter. Krishantering handlar om att kunna hantera dessa konsekvenser så att verksamheterna kan upprätthållas på en godtagbar nivå. Det som här anges som orsaker (brott, olycka, smitta etc.) är inte extraordinära händelser i sig. Bara när verkan leder till att viktig verksamhet, som alltid måste kunna upprätthållas hotas är det fråga om en extraordinär händelse. 16

17 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Generell förmåga Extraordinära händelser kan vara av många olika slag. Man kan aldrig förutse vad som kommer att hända. Därför måste man ha en generell förmåga, som man måste kunna lita till oavsett vad det är som inträffar. Med den som grund gör man sedan en anpassning till det som krävs i den aktuella situationen. 17

18 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller KRISHANTERING - GRUNDPRINCIPER 18

19 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Krishanteringssystemet Innebörden av de tre principerna är att krishanteringen i så stor utsträckning som möjligt skall ske med den löpande verksamhetens kunskaper, resurser, rutiner och metoder. Syftet med detta är att underlätta omställningen från den ordinarie verksamheten till krishantering och att säkerställa kompetens. Krishanteringen knyts också på detta sätt till verksamhetsansvaret. Diskussionsfråga: Ge exempel på tillfällen då det finns anledning att avvika från en eller flera av principerna. 19

20 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Underifrånperspektiv De absolut flesta kriser drabbar den lokala nivån och kräver omedelbart ingripande av kommunen (och ibland också av landstinget). I utgångsläget hanterar kommunen krisen. Kommunen avgör om den behöver stöd. Det är i första hand länsstyrelsen som skall ge stödet. Vid allvarliga kriser behöver också den centrala nivån vara informerad. I särskilda frågor kan expertmyndigheterna behöva ingripa med råd och eventuella föreskrifter. Vid omfattande och svåra händelser måste också regeringen vara informerad. Vid svåra händelser som drabbar svenskar utomlands (t.ex. flodvågskatastrofen 2004) gäller andra roller med ett större ansvar för regering och centrala myndigheter. 20

21 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller KRISHANTERING - ANSVAR/ROLLER 21

22 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Ansvar vid en kris Ambitionen skall vara att ha en så robust och säker verksamhet att man klarar störningar utan att det behöver drabba servicen till invånarna. I praktiken går det inte att upprätthålla all verksamhet vid en allvarlig störning. Krisberedskapen handlar om att identifiera den del av verksamheten som alltid måste kunna genomföras för att inte allvarliga skador skall uppstå och bygga upp en förmåga att alltid kunna genomföra dem. Detta sker genom risk- och sårbarhetsanalyser, planering för hantering av en extraordinär händelse, övning m.m. Diskussionsfråga: Ge exempel på verksamhet som kan ställas in under en dag. En vecka. En månad. 22

23 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Systemet bygger på Bilden illustrerar sektorsansvaret i form av de vertikala stavarna. En sektor kan finnas på alla tre nivåerna eller bara på någon nivå. Sektorsansvaret kan ligga hos staten (blått) hos kommun eller landsting (gult) eller hos näringslivet (vitt). Ofta är ansvaret statligt på den centrala nivån men kommunens, landstingets eller näringslivets på de lägre nivåerna. Exempel på sektorer: Energiförsörjning, polisverksamhet, sjötransporter, betalningsväsende, hälso- och sjukvård, räddningstjänst, socialtjänst. Sektorsansvaret som också kan benämnas verksamhetsansvar innebär att man skall beakta krisberedskapsaspekten i all verksamhet som man ansvarar för. Områdesansvaret illustreras av de horisontella skivorna på central, regional och lokal nivå se nästa bild 23

24 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Geografiskt områdesansvar Innebörden av kommunens geografiska områdesansvar tas upp i kapitel 2 Verksamhet. Observera att landstinget inte har något geografiskt områdesansvar. I länet är det länsstyrelsen som skall verka för samordning och samverkan hos de aktörer som berörs av en extraordinär händelse. 24

25 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Vad är ett samverkansområde? Samverkansområdena kan ses som nätverk för samråd och information i krisberedskapsfrågor mellan myndigheter med närliggande verksamhetsområden. En huvuduppgift är att identifiera och etablera samverkan inom angelägna och gemensamma frågor. Formerna för arbetet i samverkansområdet varierar men kan t.ex. bestå av ett antal möten per år, seminarier, arbetsgrupper och studiebesök. Samverkansområdena tar även fram gemensamt informationsmaterial och genomför gemensamma övningar. I regel representeras respektive myndighet av en person på handläggar- eller chefsnivå. 25

26 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller Samverkansområden I alla samverkansområden finns representanter för kommuner och landsting adjungerade. Dessa, som oftast är säkerhetssamordnare eller beredskapssamordnare från olika delar av landet, utses av Sveriges kommuner och landsting. Även länsstyrelserna är representerade i alla samverkansområden. 26

27 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Bakgrund Vad är krisberedskap? Grundprinciper Ansvar/roller 27

28 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning VERKSAMHET - LAGREGLERING 28

29 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Kommunen och landstinget Ansvaret för en verksamhet gäller naturligtvis också när det inträffar störningar av olika slag. Verksamheten måste dessutom kunna anpassas efter det som situationen kräver och de behov som råder vid tillfället. Exempel på särskilda behov är allmänhetens krav på information när en kris inträffat. Ett annat exempel är vissa grupper av kommuninvånare som klarar sig bra själva under normala förhållanden men behöver hjälp när det inträffar störningar av olika slag. Det som är nytt i den nya lagen om kommunernas och landstingens krisberedskap är att staten när det nya krishanteringssystemet byggs upp dels vill påverka hur kommuner och landsting förbereder sig för kriser dels vill tillföra vissa särskilda uppgifter. Statens beställning avser risk- och sårbarhetsanalyser, planering, utbildning och övning och rapportering, Av kommunerna beställer staten också geografiskt områdesansvar och viss teknisk service avseende det civila försvaret. Diskussionsfråga: Varför är det viktigt för staten att kunna påverka hur kommuner och landsting förbereder sig för hantering av kriser? 29

30 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Målbild Målbilden sammanfattar på ett övergripande plan vad som krävs för att man skall ha en god krisberedskap. Målbilden skall också vara utgångspunkt för statens uppföljning och stöd. Målbildens första tre punkter, som handlar om det förebyggande och förberedande arbetet gäller också för landstingen. De två sista punkterna gäller endast för kommunerna. De motsvarar kommunens geografiska områdesansvar. Varje kommun och landsting måste i sin planering fastställa egna mer detaljerade mål för sitt förebyggande arbete och för sin verksamheten vid kriser. Målen bör fastställas av fullmäktige. Diskussionsfråga: Ge exempel på kompletterande mål för krisberedskapen. 30

31 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Regelverket Kommunallagen och speciallagstiftning är den rättsliga grunden för krishanteringen. I princip gäller de vanliga formkraven och uppgifterna också vid allvarliga störningar. LSO presenteras närmare i kapitel 5 Övrigt. De särskilda kompletterande bestämmelserna i lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap syftar dels till att underlätta förfarandet i samband med kriser dels till en rättslig reglering av de uppgifter som staten beställer av kommunerna och landstingen. 31

32 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Lagen om extraord. händelser Det bör påpekas att den tidigare lagen från 2003 om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting inryms i sin helhet i den nya lagen. Den första meningen i lagens syfte motsvarar krisberedskapens två ben skyldigheten att både arbeta förebyggande och att förbereda sig så att man kan hantera en kris. Den andra meningen innebär att detta också är det bästa sättet att förbättra beredskapen för krig. Särskilda förberedelser bara för det civila försvaret behövs inte så länge det nuvarande säkerhetspolitiska läget består. Diskussionsfråga: Jämför uppgiften vid en extraordinär händelse i fredstid med uppgiften vid ett väpnat angrepp på landet. Likheter, skillnader? 32

33 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning VERKSAMHET - RISK/SÅRBARHETSANALYS 33

34 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Analys Det bör påpekas att detta är en process, som alltid skall pågå eftersom förutsättningar hela tiden ändras. 34

35 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Syftet med Analys Analyserna har betydelse för krisberedskapens båda ben. De skall ge underlag för åtgärder som minskar sårbarheten men också ligga till grund för uppbyggnaden av krishanteringsorganisationen och dess förmåga att agera vid kriser. God kunskap hos beslutsfattare, anställda och allmänheten om sårbarheten är i sig en viktig del i krisberedskapen. Diskussionsfrågor: Hur informeras beslutsfattarna om risker och sårbarhet? Verksamhetsansvariga? Allmänheten? 35

36 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Analys, förberedelse, analys Förberedelsefasen Säkerställ den interna processen genom exempelvis en riskhanteringsgrupp med bred sammansättning från kommunens (landstingets) olika verksamhetsområden. Gruppen bör ha ett politiskt uppdrag. Analysfasen Extraordinära händelser inträffar sällan och därför är det svårt att bygga denna typ av analyser på ett statistiskt underlag. Istället utgår vi i första hand från den kunskap som finns i riskhanteringsgruppen. I princip handlar det om att ta reda på frågorna vad kan hända, hur drabbar det oss, hur klarar vi av att hantera en svår störning? Dessutom: - Vilka konsekvenser ger händelsen för kommunen som organisation? Inom kommunens geografiska område? För landstinget? - Vilka följdkonsekvenser kan händelsen ge? Finns det beroendeförhållanden mellan olika sektorer eller områden? Oftast finns en god kunskap om vilka risker som finns, t.ex. inom krisledningsgruppen och på förvaltningarna. Att minska sårbarheten kräver ofta åtgärder som är både dyrbara och tidskrävande. Åtgärderna måste bedömas med utgångspunkt i den nytta de ger ur ett helhetsperspektiv. Prioriteringen handlar om vilka risker eller sårbarheter som är viktigast att åtgärda när nyttan vägs mot kostnaderna. Diskussionsfrågor: Vilka verksamheter bör vara representerade i riskhanteringsgruppen? Vilket underlag i form av statistik m.m. finns redan tillgängligt när det gäller risker och sårbarhet? Exempel på åtgärder som bör prioriteras i samhället i stort för att minska sårbarheten i kommunen. I landstinget. 36

37 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning VERKSAMHET - PLANERING 37

38 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Planering Det skall finnas en samlad plan för hanteringen av extraordinära händelser i fred på samma sätt som det skall finnas en samlad risk- och sårbarhetsanalys för hela kommunen. Den senare är ett viktigt ingångsvärde när man gör planen. Skyldigheten att ha denna plan har funnits sedan år Det finns idag ingen anledning att ha någon planering för höjd beredskap (krig). 38

39 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Plan för hantering av extraordinära händelser Planen skall framför allt vara ett hjälpmedel i samband med en kris. Den får därför inte vara för omfattande utan fokusera på viktiga förutsättningar för den akuta krishanteringen. Planen fungerar också som ett organisatoriskt hjälpmedel och som stöd vid övning och utbildning. De som har ansvar för de olika delarna av kommunens och landstingets verksamhet måste aktivt delta i planeringsprocessen. Därigenom tas kunskapen tillvara, engagemanget ökar och tillämpningen av planen vid en verklig kris underlättas. Planen skall förankras politiskt genom att fullmäktige i början av varje mandatperiod fastställer den. Om förutsättningarna ändras under mandatperioden, t.ex. genom organisatoriska förändringar bör planen revideras och fastställas på nytt. Diskussionsfråga: Varför ska det vara fullmäktige som fastställer planen? 39

40 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Bilden visar exempel på hur den samlade planen kan disponeras för att inte bli för omfattande och ohanterlig. Planen innehåller de övergripande verksamheterna ledning och information samt i övrigt sammanfattningar för de verksamheter i förvaltningar och bolag som kan komma att beröras av en extraordinär händelse. Om man vill kan man ha t.ex. den nya lagen och krisledningsnämndens reglemente som bilaga till planen. 40

41 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Kompletterande dokument I anslutning till planen finns mycket information som måste vara dokumenterad men bör hållas åtskild från själva planen för att på ett enkelt sätt kunna hållas aktuell. Det är viktigt att någon är utsedd att svara för den löpande uppdateringen av de kompletterande dokumenten. 41

42 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Planer och instruktioner Förutom att kommunen och landstinget skall ha en samlad plan enligt lagen så måste förvaltningar och bolag ha egna detaljerade planer för sin verksamhet. Dessa planer kan i princip vara disponerade på samma sätt som den samlade planen. Dessutom behövs olika typer av dokument för att ge arbetsplatser och institutioner vägledning för agerandet vid en extraordinär händelse. Planer och dokument måste vara avstämda mot varandra både mellan nivåerna och på samma nivå. Diskussionsfrågor: Ge exempel på förvaltningar som behöver ha egna förvaltningsplaner. Ge exempel på arbetsplatser som behöver ha instruktioner, checklistor etc. 42

43 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning VERKSAMHET - GEOGRAFISKT OMRÅDESANSVAR 43

44 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Geografiskt områdesansvar På det lokala planet är det kommunen som har det geografiska områdesansvaret. Uppgiften är att ta initiativ och vara pådrivande för samordning och samverkan i fråga om förberedelser och hantering av kriser som görs av olika aktörer inom kommunens geografiska område. Med aktörer menas t.ex. statliga myndigheter, landstinget, trossamfund, frivilligorganisationer och näringslivet I det förberedande skedet skall kommunen tillhandahålla en mötesplats och regelbundet bjuda in aktörerna för utbyte av information, samråd om planer och övningar m.m. Syftet är också att det skall finnas god personkännedom, förberedda kontaktvägar och ett gemensamt arbetssätt vid en extraordinär händelse. I det akuta skedet är syftet att aktörerna skall komma fram till en gemensam bild av läget, gemensam inriktning och prioritering av åtgärder och en enhetlig grund för information till medier och allmänheten. Uppgiften innebär inte någon föreskriftsrätt för kommunen. Det geografiska områdesansvaret innebär att kommunen måste ha ett nära samarbete med länsstyrelsen, som har motsvarande uppgift på den regionala nivån. Landstinget har inte något geografiskt områdesansvar. Diskussionsfråga: Varför är samordningen så viktig i samband med krishantering? 44

45 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Särskilda uppgifter Kommunens uppgifter enligt lagen kompletteras med dessa tre punkter enligt överenskommelsen mellan staten och Sv. Kommunförbundet 2004 ( Kommunöverenskommelsen ): Kommunen bör komplettera sin analys av risker och sårbarhet i kommunens egen verksamhet med uppgifter från de andra aktörerna så att man kan få en samlad bild för all verksamhet i det geografiska området. Kommunen skall kunna redovisa en samlad bild av läget i det geografiska området till länsstyrelsen. Kommunen skall också kunna förmedla övergripande information tillbaka från länsstyrelsen till aktörerna. Samverkan mellan aktörerna måste formaliseras. Det enklaste sättet är att bilda ett krishanteringsråd med kommunen som sammankallande. Om en aktör inte kan vara representerad lokalt i krishanteringsrådet kanske länsstyrelsen kan vara en förmedlande länk mellan denna aktör och rådet. Diskussionsfrågor: Vilka risker och vilken sårbarhet utanför kommunens egen verksamhet kan det handla om? Finns det något annat lämpligt forum för denna samordning än ett särskilt krishanteringsråd? 45

46 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning VERKSAMHET - UTBILDNING OCH ÖVNING 46

47 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Utbildning och övning, inledning Organisationens kunskapsbehov när det gäller t.ex. krishanteringssystemet, regelverket, stabsmetodik och kriskommunikation måste analyseras fortlöpande och tillgodoses. Övning är det effektivaste sättet att skapa engagemang, förståelse och kunskap om krishanteringen. För att det skall vara meningsfullt måste man öva regelbundet. I Kommunöverenskommelsen var parterna överens om att kommunledningen borde ha någon typ av övningsaktivitet varje år. En verksamhet (förvaltning) borde öva åtminstone vart annat år. 47

48 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Behovsstyrd övning Övningsverksamheten måste alltid anpassas efter lokala förhållanden och den egna organisationens uppgifter. Behovsstyrd övning innebär att man utgår från en analys av uppgift, inträffade förändringar och erfarenheter när man planerar övningar. Det är viktigt att man har en långsiktig planering för sina övningar samtidigt som man måste kunna anpassa planeringen när det sker förändringar. Erfarenheter från verkliga händelser och tidigare övningar är exempel på sådant som skall styra planeringen. Andra exempel är organisatoriska förändringar och omsättning av personal. 48

49 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Övningsverksamhetens syften Ett första steg i planeringen av en övning är att bestämma syfte och övergripande mål. Syftet svarar på frågan varför man övar. Det kan vara antingen utvecklande eller undersökande eller en kombination av dessa. Målen svarar på frågan vad man vill uppnå. Det är viktigt att målen är konkreta, tydliga, realistiska och mätbara. Det skall gå att utvärdera övningen på ett meningsfullt sätt. Diskussionsfråga: Ge exempel på mål för en ledningsövning. 49

50 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Övningsplan Eftersom övningar tar tid från den löpande verksamheten så är det viktigt att de kan planeras in och förberedas tidigt. Det är ett bra stöd för övningsverksamheten om fullmäktige fastställer övningsplanen. Det kan lämpligen ske i anslutning till att man fastställer planen för hantering av extraordinära händelser dvs. en gång per mandatperiod. Om möjligt bör man ha en plan som omfattar både utbildning och övning. Diskussionsfråga: Varför bör fullmäktige anta övningsplanen? 50

51 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Hur kan man öva? För den organisation som håller på att bygga upp sin krisberedskap finns ett behov att diskutera, pröva och förankra förutsättningar och lösningar. Det kan göras i seminarieform dvs. på ett enkelt men ändamålsenligt sätt, som inte kräver särskilt stora förberedelser. Det man behöver göra är ta fram ett scenario och diskussionspunkter. Man måste också utse någon som skall leda seminariet och någon som skall dokumentera det som man behöver arbeta vidare med (obesvarade frågor, oklarheter, förslag m.m.). En övning i seminarieform behöver inte ta så lång tid att genomföra. Den kan alltid anpassas efter den tid som står till förfogande, vilket kan vara från ett par timmar upp till en dag. Man klarar sig långt med övningar i seminarieform. När organisationen mognat dvs. kommit in i sin krishanteringsuppgift bör den enskilde och organisationen som helhet få pröva på krishantering under förhållanden som så mycket som möjligt liknar en verklig krissituation. Då är övning med motspel den lämpliga övningsformen. Övningsformen kräver relativt mycket tid och resurser för såväl planeringen som genomförandet. 51

52 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Öva ofta öva enkelt Det viktiga är inte vilken övningsform man väljer utan att man kommer igång med regelbundna övningar. Särskilt för den organisation som inte har så stor erfarenhet av övningar är det bra att öva ofta och enkelt. Övningsverksamheten underlättas om man samarbetar med andra. Genom att arbeta i nätverk kan samma övning användas av flera olika organisationer. 52

53 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Handbok i kriskommunikation Förutom övningshandboken finns också en handbok om utvärdering, en scenariobank och särskilda övningsledarkurser. Se KBM:s hemsida. 53

54 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning VERKSAMHET - RAPPORTERING 54

55 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Rapportering, inledning Det normala är att förberedelserna rapporteras årsvis i början av ett nytt år. Staten svarar för rapporteringssystemet. Vid en akut kris kommer länsstyrelsen och ibland också centrala myndigheter att vilja ha regelbunden information för att kunna bilda sig en uppfattning om läget. Rapporteringen sker med hjälp av en särskild rapporteringsmall och vid fastställda tidpunkter. Diskussionsfrågor: Vilken information bör gå den motsatta vägen, från staten till kommunen? Till landstinget? 55

56 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Rapporteringsvägar Kommunen rapporterar både förberedelser och läget vid inträffade extraordinära händelser till länsstyrelsen. Länsstyrelsen sammanställer informationen för hela länet och rapporterar vidare till KBM. Landstinget rapporterar sina förberedelser direkt till de centrala myndigheterna. Vid en extraordinär händelse rapporterar landstinget till Socialstyrelsen och länsstyrelsen. Det senare är för att länsstyrelsen skall kunna sammanställa en samlad bild för hela länet och rapportera den vidare till KBM. KBM rapporterar i sin tur läget för hela landet till regeringen. 56

57 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning VERKSAMHET - HÖJD BEREDSKAP 57

58 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Höjd beredskap, inledning Det är viktigt att påpeka att det med det säkerhetspolitiska läget som nu råder inte finns någon anledning att vidta några åtgärder som endast eller huvudsakligen gäller höjd beredskap. Alla åtgärder bör vara inriktade på att minska sårbarheten och förbättra förmågan att hantera fredstida kriser. Detta ger samtidigt det bästa utgångsläget om en vändning i det säkerhetspolitiska läget skulle komma. Jämför lagens 1 kap. 1. Diskussionsfråga: Ge exempel på förberedelser som kan bli aktuella om en vändning till ett sämre säkerhetspolitiskt läge skulle inträffa. 58

59 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Teknisk service för det civila försvaret Detta är uppgifter som kommunen har haft sedan lagen om civilt försvar tillkom I den nya lagen finns emellertid inte någon särskild bestämmelse om detta. Uppgifterna bygger i stället på Kommunöverenskommelsen. Särskilda medel har avsatts i den statliga ersättningen till kommunerna. Det bör påpekas att ersättning endast utgår för förvaring av materiel och underhåll av aggregat som är avsedda att användas vid höjd beredskap. Materiel och aggregat som endast behövs för fredstida händelser skall kommunen själv stå för. Kommunen har rätt att använda räddningstjänstmaterielen i den fredstida räddningstjänsten. Landstingen berörs inte av denna uppgift. 59

60 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning VERKSAMHET - ERSÄTTNING UPPFÖLJNING 60

61 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Rätt till ersättning Statens ersättning avser att täcka kostnaderna för förberedelser för krishanteringen (analys, planering, utbildning, övning etc.). Det utgår däremot inte någon ersättning för verkliga kostnader vid en inträffad extraordinär händelse. Kommunen kan dock få ersättning över ett tröskelvärde för sina kostnader vid mycket stora räddningstjänstinsatser. Den ersättningen regleras i lag om skydd mot olyckor. 61

62 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Den statliga ersättningen Ersättningen räknas upp med konsumentprisindex. Ersättningen skall inte rekvireras utan betalas ut med automatik före halvårsskiftet varje år. Länsstyrelsen skall följa upp hur kommunen genomför sina uppgifter enligt lagen. Om en kommunen brustit i detta avseende skall länsstyrelsen föreslå att den statliga ersättningen skall reduceras. Det är KBM som beslutar i ett sådant ärende. 62

63 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Ersättning till kommuner och landsting Kommunerna Beloppen avser 2006 års nivå. Ersättningen för kvarstående uppgifter för höjd beredskap gäller förvaring, vård och underhåll av andningsskydd och räddningstjänstmateriel samt underhåll och provning av aggregat för utomhusalarmering. Grundbelopp avser en funktion med erforderlig kompetens för samordning av kommunens uppgifter i krishanteringssystemet dvs. en säkerhetssamordnartjänst (beredskapssamordnartjänst). Syftet med denna del av ersättningen är att samtliga kommuner skall ha medel för minst en halvtidtjänst för denna funktion. Verksamhetsersättningen är avsedd för genomförande av planering, risk- och sårbarhetsanalyser, övning m.m. Denna del av den statliga ersättningen kan reduceras eller hållas inne helt för en kommun som inte genomför sina uppgifter enligt den nya lagen. Tillägg utbetalas till Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner och vissa kommuner i anslutning till dessa. Tillägget motiveras dels av den speciella riskbilden i storstäderna, dels av att det krävs ett omfattande och aktivt arbete över kommungränserna i sammanhängande riskoch sårbarhetsfrågor. De tre storstäderna ansvarar i samverkan med berörd länsstyrelse för att detta arbete kommer till stånd. Startbidraget utbetalas med syfte att underlätta för kommunerna att snarast påbörja arbetet med uppgifterna. Startbidraget kan betraktas som ett påslag på verksamhetsersättningen. Det är viktigt att påpeka att detta är ett beräkningssätt för att bestämma varje kommuns ersättning. Kommunen är emellertid inte bunden av denna fördelning mellan de olika posterna utan skall själv bestämmer hur dess ersättning skall användas för de olika uppgifterna. Ersättningen kan naturligtvis inte användas för någonting annat än uppgifterna enligt den nya lagen. Kommunen skall kunna redovisa till länsstyrelsen hur ersättningen har använts. Landstingen Till varje landsting och region utgår en årlig ersättning i form av ett samlat belopp för alla uppgifter utbetalas kr, 2007 utbetalas kr och kr per landsting. Stockholms läns landsting, Västra Götalands regionen och Region Skåne erhåller en ersättning motsvarande en och en halv gång dessa belopp. Utöver denna generella ersättning från KBM betalar Socialstyrelsen ut ersättning i efterskott varje år till landstingen för bl.a. vissa tekniska åtgärder, utbildning m.m. 63

64 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Uppföljning Man måste skilja på uppföljning av samhällets krisberedskap och avstämningen av den nya lagen under en treårig uppbyggnadsperiod. Uppföljning görs varje år av beredskapen i hela krishanteringssystemet. KBM svarar för uppföljningen på uppdrag av regeringen. Härutöver skall länsstyrelsen enligt sin instruktion följa upp kommunernas tillämpning av den nya lagen. Avstämningen gör KBM och Sveriges kommuner och landsting tillsammans för att försäkra sig om att kommunöverenskommelsen kan genomföras som avsett. Även landstingens nya uppgifter och ersättning stäms av. Resultatet skall kunna användas som underlag för nya överläggningar mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting under år 2009 om sådana anses påkallade. 64

65 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning Helhetssyn Den verksamhet som har att göra med säkerhet, skydd och beredskap är splittrad på ett stort antal regelverk med flera olika expertmyndigheter. För att nå ett bra resultat i arbetet med dessa frågor i kommun och landsting måste man sträva efter ett så samlat grepp som möjligt. Det gäller både den politiska styrningen (inriktning, prioritering, resurser) och i genomförandet ute i de olika verksamheterna. Sättet är uppnå detta kan variera men det krävs en central samordning i kommunen (landstinget) och ett nära samarbete mellan berörda förvaltningar och mellan de olika expertfunktionerna. Diskussionsfråga: Varför är det viktigt att hålla ihop arbete med säkerhet, skydd och beredskap? 65

66 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Lagreglering Analys Planering Geografiskt områdesansvar Utb. och övning Rapportering Höjd beredskap Ersättning, uppföljning 66

67 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Ledning Kriskommunikation Nationella portalen Kriswebb WIS Rakel KRISLEDNING - LEDNING 67

68 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Ledning Kriskommunikation Nationella portalen Kriswebb WIS Rakel Ledningsprinciper Ju mer man kan följa det normala arbetssättet när man hanterar en kris desto bättre är det. Särskilda rutiner, som används sällan är svåra att hålla aktuella. Men i vissa avseenden måste det vanliga sättet att leda organisationen anpassas för att svara mot de speciella krav som krishanteringen ställer. Det handlar bl.a. om att man måste kunna komma igång snabbt, kunna leda vid alla tider på dygnet och ha uthållighet. För att de operativa kraven skall kunna uppfyllas krävs att berörd personal är utbildad och att ledningsorganisationen övar regelbundet. I den nya lagen finns bestämmelser som syftar till att förenkla anpassningen till dessa krav. Allt politiskt beslutsfattande som avser krishanteringen kan koncentreras till ett politiskt organ, krisledningsnämnden. Samarbete med andra kommuner och landsting som normalt inte är möjligt p.g.a. kommunallagens kompetensföreskrifter kan ske om det är fråga om en extraordinär händelse. På samma sätt kan stöd kan ges till enskilda i ett förenklat förfarande (se nedan) Diskussionsfråga: Ge exempel på annat i den löpande verksamheten som måste anpassas i samband med hanteringen av en kris. 68

69 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Ledning Kriskommunikation Nationella portalen Kriswebb WIS Rakel När krisledning? Exempel på vad det är som påkallar en övergång till krisledning. Kraven på intern samordning, information och samverkan med andra aktörer i en allvarlig kris blir så stora att ledningsorganisationen, som ju normalt verkar i en långsam och formaliserad förvaltningsprocess inte räcker till. Många gånger är det ett stort tryck på informationsverksamheten som är det första tecknet på att man bör göra en anpassning. Diskussionsfrågor: Hur får kommunen (landstinget) veta att en extraordinär händelse inträffat eller kan komma att inträffa? Hur går det till när kommunen (landstinget) ställer om för krishantering? 69

70 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Ledning Kriskommunikation Nationella portalen Kriswebb WIS Rakel Krisskalan Bilden illustrerar skalan av kriser från det enkla, vardagliga över det som kan betecknas som en extraordinär händelse och till det svåraste av allt - kriget. Vid en viss punkt på skalan, det röda vertikala strecket, måste en anpassning till krisledning ske. Observera att denna punkt varierar beroende på vilken organisation det gäller och vilka omständigheter i övrigt som råder. Ofta börjar man med att anpassa informationsverksamheten och därefter tjänstemannaorganisationen i övrigt. I särskild ordning beslutas om att krisledningsnämnden skall kallas in. Diskussionsfrågor: Verkliga händelser som har inneburit att den egna organisationen har gått över det röda strecket? Vem beslutade? 70

71 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Ledning Kriskommunikation Nationella portalen Kriswebb WIS Rakel Krisledningens uppgifter Sammanfattning av de viktigaste uppgifterna för kommunens (landstingets) krisledning i inledningsskedet av en extraordinär händelse. 71

72 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Ledning Kriskommunikation Nationella portalen Kriswebb WIS Rakel Exempel krisledningsorganisation Bilden visar ett exempel på en organisationen för krishantering i en kommun. Direkt under krisledningsnämnden finns en tjänstemannagrupp för beredning, verkställighet och uppföljning av nämndens beslut (beredningsgrupp, krissamordningsgrupp eller stab). Där finns också kriskommunikationsfrågorna. Förvaltningar och bolag som har ansvar för verksamheter som alltid måste kunna upprätthållas måste på samma sätt som kommunledningen ha en anpassad organisation för ledning. Bolagens medverkan i kommunens krishanteringen bör regleras i ägardirektiv eller på annat sätt. Observera att krisledningsnämnden inte kan ta över beslutanderätt från ett bolag. 72

73 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Ledning Kriskommunikation Nationella portalen Kriswebb WIS Rakel Krisledningsnämnd Sedan 2003 gäller att alla kommuner och landsting ska ha en krisledningsnämnd. Syftet är att man ska kunna effektivisera den politiska ledningen vid en extraordinär händelse genom att ge ett organ beslutanderätt i alla frågor som gäller hanteringen av händelsen. Lagen ger dock stora möjligheter för kommuner och landsting att själva bestämma i vilka situationer krisledningsnämnden skall användas. Krisledningsnämndens verksamhet ska i likhet med vad som gäller för andra nämnder och styrelser bestämmas i ett reglemente, som beslutas av fullmäktige. 73

74 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Ledning Kriskommunikation Nationella portalen Kriswebb WIS Rakel Ordförande i krisledningsnämnd Den normala gången är att ordföranden tillsammans med berörda tjänstemän utvärderar om en viss händelse skall betraktas som en extraordinär händelse. En extraordinär händelse innebär dock inte automatiskt att krisledningsnämnden skall träda i funktion. Omständigheterna i varje enskilt fall avgör. Många gånger kallas krisledningsnämnden in utan att en extraordinär händelse föreligger. Syftet är då att hålla den informerad och förberedd om läget skulle försämras. Enligt kommunallagen måste en nämnd ge sin ordförande eller en ledamot ett formellt uppdrag att besluta i brådskande ärenden. För krisledningsnämndens ordförande gäller detta utan att det behövs ett särskilt beslut av nämnden. 74

75 Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Ledning Kriskommunikation Nationella portalen Kriswebb WIS Rakel Krisledningsnämndens verksamhet Krisledningsnämndens uppgift är att svara för den samlade politiska ledningen vid en extraordinär händelse. Den skall kunna besluta inom alla verksamhetsområden som berörs av händelsen. Möjligheten skall dock användas restriktivt och beslutanderätten återgå till ordinarie nämnd så snart som möjligt. Med övertagandet följer också ansvaret för personal, ekonomi, arbetsmiljö etc. i samband med hanteringen av krisen. Krisledningsnämndens beslut skall anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Nämnden beslutar om att dess verksamhet skall upphöra. Även fullmäktige eller styrelsen kan fatta ett sådant beslut. Diskussionsfråga: I vilka situationer kan man tänka sig att styrelsen eller fullmäktige beslutar att krisledningsnämndens verksamhet skall upphöra? 75