Förstärkt jobbskapande i Kalmar län. OECD-rapport om den framtida arbetskraftsförsörjningen i regionen

Transkript

1 Förstärkt jobbskapande i Kalmar län OECD-rapport om den framtida arbetskraftsförsörjningen i regionen

2 2 Ansvaret för översättningens kvalitet och dess överensstämmelse med texten på det ursprungliga språket ligger helt på författarna av översättningen. Om det föreligger någon skillnad mellan den ursprungliga texten och översättningen, gäller den ursprungliga texten före översättningen.

3 Ursprungligen publicerad av OECD på engelska som: Niklasson, L., J. Barr and M. Meghnagi (2016), Boosting Job Creation in Kalmar, Sweden, OECD Local Economic and Employment Development (LEED) Working Papers, No. 2016/02, OECD Publishing, Paris 2016 OECD 2016 Regionförbundet i Kalmar län för den här svenska utgåvan 3

4 Författare Denna rapport har skrivits inom Programmet för utveckling av lokal ekonomi och sysselsättning (Local Economic and Employment Development, LEED) inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (Organisation for Economic Co-operation and Development, OECD) som en del av ett projekt i samarbete med Regionförbundet i Kalmar län. Detta projekt är del av OECD LEED-programmet under ledning av Sylvain Giguère. De huvudsakliga författarna är Lars Niklasson (Linköpings Universitet) samt Jonathan Barr och Michela Meghnagi (OECD). Författarna vill tacka François Iglesias, Pierre Georgin, Angela Attrey samt övriga kollegor inom OECD LEED-programmet för deras hjälp med att framställa denna rapport. Till sist, ett särskilt tack till de lokala representanter som deltog i intervjuer och samtal, och som tillhandahöll viktig dokumentation och kommentarer för denna rapport. 4

5 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...6 De viktigaste rekommendationerna... 7 FÖRORD...8 OECDs analys av brister...10 ARBETSMARKNADEN OCH EKONOMIN I KALMAR LÄN...12 INTRODUKTION Ekonomisk bakgrund...13 Demografiska trender...14 Utbildning och kompetensnivå...16 Arbetsmarknaden i Kalmar län...17 Balans mellan utbud och efterfrågan på kompetens...20 Sammanfattning...22 ANALYS AV JOBBSKAPANDET Resultat från analysverktyget...24 Samordning av arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklingspolitik...25 Skapande av produktiva ekonomier...29 Stöd till nyföretagande och ekonomisk utveckling...33 Säkerställande av att tillväxten är inkluderande...37 MOT EN HANDLINGSPLAN FÖR KALMAR LÄN: REKOMMENDATIONER OCH GODA EXEMPEL Samordna insatserna inom arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklingspolitik...41 Skapa produktiva ekonomier...42 Stöd entreprenörskap och ekonomisk utveckling...46 Säkerställ att tillväxten är inkluderande...48 REFERENSER

6 Sammanfattning I de flesta OECD-jämförelser är Sverige ett land med hög levnadsstandard, hög livskvalitet och en utvecklad aktiv arbetsmarknadspolitik. Sverige är också en av de mest innovativa OECD-ekonomierna. På den regionala nivån är Kalmar län en region med goda naturresurser i form av skog, vatten och vackra omgivningar. Det är också en region som är känslig för växlingar i den globala ekonomin. Länet har haft en stadig tillväxt före den finansiella krisen och en stark återhämtning efter den, men har kämpat för att återfå sin ställning sedan Programmet för utveckling av lokal ekonomi och sysselsättning (Local Economic and Employment Development, LEED) inom OECD har utvecklat ett innovationsprojekt kring lokalt jobbskapande ( Boosting Job Creation ) med syftet att hjälpa lokala ekonomier utveckla evidensbaserade metoder för att skapa arbetstillfällen utifrån samsyn bland lokala intressenter. I Kalmar län har projektet byggt på analys av arbetskraften och kompetensutvecklingen i länet. Ett antal lokala intressenter i Kalmar län har engagerats i projektet för att få ytterligare underlag om de politiska utmaningarna i länet och de åtgärder som är nödvändiga för att stimulera tillväxt och välstånd. En tidigare OECD-rapport för Småland-Blekinge färdigställdes 2012 och många viktiga frågor som lyftes fram i den rapporten är fortfarande aktuella, inte minst i Kalmar län. Demografiska förändringar kommer att sätta press på den lokala ekonomin i Kalmar län. Från 2003 till 2012 har länets befolkning minskat, då många har flyttat från regionen för att söka jobb i andra delar av Sverige. Vidare befinner sig Kalmar län i en jämnviktssituation på låg kompetensnivå, där låg efterfrågan på kompetens möts av ett lågt utbud av kompetens. Detta betyder att det finns många okvalificerade jobb i regionen, där arbetsgivare har få motiv att öka kompetensen hos sina anställda, vilket i sin tur skapar ytterligare begränsningar för ekonomins utveckling. Lokala insatser för att skapa jobb och utveckla ekonomin i Kalmar län bör fokusera på hur man kan öka produktiviteten och utveckla ekonomin till produktion och branscher med högre värdeskapande. Det betyder att man bör titta på hur man effektivt kan samordna offentliga insatser och samarbeta med lokala arbetsgivare för att öka kompetensen hos den existerande arbetskraften genom fokuserade beslut och insatser. Några åtgärder har gjorts i jordbrukssektorn vilka kan utökas till besöksnäringen och handelssektorn som också är betydelsefulla för regionen. När det gäller anställning och utbildning måste det göras större ansträngningar i arbetet med grund- och gymnasieskolorna för att skapa tydliga karriärvägar som ger information till eleverna om framtida jobbmöjligheter och vilka utbildningar som är kopplade till lokala företag. Det finns tecken på att kvinnorna i länet står inför en bipolär arbetsmarknad med en blandning av högt och lågt kvalificerade arbetstillfällen. Riktade program och åtgärder bör initieras för att främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, särskilt för dem som är lågutbildade. Till sist utgör invandrare en viktig källa till arbetskraft för Kalmar län, för att öka tillgången på kompetens i regionen. Det är avgörande att säkerställa funktioner som validerar invandrarnas kompetenser, förser dem med språkträning och hjälper dem in på en arbetsmarknad som underlättar integrationen i det lokala samhället. 6

7 De viktigaste rekommendationerna Samordna insatserna inom arbetsmarknadspolitiken, utbildningspolitiken och den regionala utvecklingspolitiken Utveckla de regionala partnerskapen till system för lärande som effektivt främjar evidensbaserade metoder för jobbskapande, anställning och delaktighet. Skapa produktiva ekonomier undvik lågkompetensfällan Betona tydligare hur viktigt det är med jobb med hög kvalitet och bättre utnyttjande av kompetens för att stimulera den totala produktiviteten inom den lokala arbetsmarknaden. Öka arbetsgivarnas deltagande (särskilt små och medelstora företag) inom systemen för utbildning och kompetensutveckling och undersök hur man kan utveckla tydligare karriärvägar i regionen. Stöd entreprenörskap och ekonomisk utveckling Förbättra jobbkvaliteten i utvalda sektorer, såsom besöksnäringen, genom att skifta från medel- och lågteknologisk industri till mer kunskapsintensiv produktion. Säkerställ att tillväxten är inkluderande Öka sysselsättningen (arbetskraftsdeltagandet), speciellt bland sårbara grupper som invandrare och kvinnor. Detta kan göras genom tydliga möjligheter till eget företagande, baserat på kompetensutveckling och mentorskap. 7

8 Förord OECD:s Program för utveckling av lokal ekonomi och sysselsättning (Local Economic and Employment Development Program) engagerar sig i lokala ekonomier för att hjälpa dem att utveckla evidensbaserade metoder för jobbskapande som baseras på en så bred enighet som möjligt bland lokala aktörer. OECD har mer än trettio års erfarenhet inom området och har analyserat och byggt upp lärdomar från framgångsrika strategier för lokalt jobbskapande över hela världen. Lokala aktörer får hjälp att identifiera de delar som behöver stärkas i de befintliga strategierna. Realistiska förslag till förändringar beaktas, med tanke på de nationella och lokala politiska sammanhangen. Detta arbete underbyggs genom konkreta exempel på metoder som används på platser som står inför liknande utmaningar, både inom respektive land och på andra håll. De viktiga stegen i varje rapport är sammanfattade i Box 1. Box 1. Sammanfattning av OECD LEED s jobbskapande metod En analys av brister: Detta innebär att titta på styrkor och svagheter på den lokala arbetsmarknaden, samt de offentliga insatserna i det lokala sammanhanget, med hjälp av nyckelindikatorer och riktmärken som fastställts av OECD. En workshop för att diskutera resultatet av analysen och dess implikationer för lokala åtgärder. Vid detta rundabordssamtal får lokala aktörer hjälp att identifiera de huvudsakliga möjligheter och utmaningar som finns i det lokala sammanhanget för jobbskapande, utifrån analysen av bristerna. OECD bidrar med fakta och goda exempel utifrån de erfarenheter man har från andra områden med liknande utmaningar. En åtgärdsplan och praktiska förslag för dess implementering: utifrån diskussionerna under workshopen och i samråd med berörda aktörer tas en åtgärdsplan fram. Denna kommer att ange mål och praktiska åtgärder att genomföra i relation till de utmaningar som identifierats genom diskussionerna. Möjligheter till fortsatt stöd från OECD kommer också att identifieras där så är nödvändigt och/eller lämpligt. Hög arbetslöshet förblir ett betydande problem för många kommuner och regioner efter den ekonomiska krisen. På många ställen kommer det att ta tid innan arbetstillfällen och produktivitet är återställda. Detta är självklart ett problem för nationella regeringar. Men nationella politiker dikterar inte ett samhälles framtid. Kommuner, distrikt, provinser och regioner har egna möjligheter att snabba på förändring och att hitta nya ekonomiska möjligheter. Med rätt strategier och implementering kan framtiden för lokala företag, jobb och människor förändras till det bättre. Att konstruera framgångsrika strategier för jobbskapande är ingen enkel uppgift, utan förutsätter att många delar i det politiska maskineriet faller på plats. Lokala och regionala aktörer måste ha förmågan att agera snabbt och beslutsamt utifrån de styrkor och svagheter som finns I den lokala ekonomin och bygga på de lokala komparativa fördelarna, men ändå förbli öppen för diversifiering och förändring. De måste också visa en vilja att engagera alla lokala aktörer för att bygga den kritiska kapacitet och de resurser som behövs för att generera faktisk och långsiktig tillväxt. 8

9 Som svar på denna utmaning har OECD:s LEED-program utvecklat ett antal tematiska områden som lokala aktörer samt arbetsmarknads- och utbildningsorganisationer kan fokusera på för att bygga en hållbar tillväxt på lokal nivå. Dessa inkluderar: 1. Samordning av arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklingspolitik: I takt med att vi rör oss mot en kunskapsbaserad ekonomi blir kompetent arbetskraft allt viktigare för företagens beslut när det gäller lokalisering och/eller expansion i ett visst område. Detta gör det nödvändigt att koppla samman arbetsmarknadspolitiken, utbildningspolitiken och den regionala utvecklingspolitiken i det lokala sammanhanget. Företagen måste kunna hitta lämplig kompetens i takt med att de expanderar och växer. 2. Skapande av produktiva ekonomier att undvika lågkompetensfällan: Det finns betydande lokala variationer i arbetsgivares efterfrågan på kompetens. Vissa områden har fastnat i en situation med jämnvikt på en låg kompetensnivå, där lokala arbetsgivare erbjuder lågkvalificerade jobb och agerar på marknader med låga priser, vilket betyder att det finns få kvalificerade jobb tillgängliga. I sådana regioner kan efterfrågan på högre kompetens stimuleras genom ny teknik, ledarskapsutveckling och stöd till företag som innefattar stöd till kompetensutveckling. 3. Stöd till företagande och ekonomisk utveckling: Skapandet av nya jobb leds generellt av ett litet antal högtillväxtföretag som är starkt beroende av sitt lokalekonomiska sammanhang. Beslutsfattarna kan stödja en sådan hög tillväxt genom att utveckla lokala entreprenöriella ekosystem och riktat stöd såsom affärsacceleratorer. Partnerskap mellan universitet, yrkesutbildning, lokala ekonomiska organ och företag kan bidra till att främja kunskapsutbyte och därmed innovation och diversifiering - att bygga nya jobb utifrån de gamla. 4. Säkerställande av att tillväxten är inkluderande: Vissa missgynnade grupper, såsom unga utanför utbildningssystemet, utan sysselsättning eller utbildning (så kallade NEET), kan möta många typer av hinder för anställning, vilket kräver riktat stöd för att säkerställa att inga personer eller grupper lämnas åt slumpen. Användande av evidensbaserade metoder är avgörande för att ta itu med både omedelbara hinder för anställning och de bakomliggande orsakerna till långsiktig utestängning från arbetsmarknaden. 9

10 OECDs analys av brister Som en del av projektet har LEED-programmet använt sin forskningsbas för att utveckla en uppsättning av best practice (goda exempel) inom respektive område. Dessa används för att bedöma lokala omständigheter genom ett utvärderingsverktyg med indikatorer, som tillsammans utgör ett slags instrumentbräda (se box 2). Instrumentbrädan gör att de lokala beslutsfattarna får en tydligare översikt över styrkor och svagheter i den nuvarande politiken, och dessutom möjlighet att bättre prioritera framtida åtgärder och resurser. Ett värde mellan 1 (låg) och 5 (hög) tilldelas varje indikator, vilket motsvarar de relativa styrkorna och svagheterna i de lokala insatserna, utifrån best practice i andra OECD-länder. Box 2. Ökat jobbskapande: Analysverktyg 1. Samordning mellan arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklingspolitik bättre samordnade strategier och program för lokal ekonomisk utveckling 1.1.Graden av flexibilitet i utformningen och genomförandet av politik och åtgärder 1.2.Graden av integration mellan arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklingspolitik 1.3.Utnyttjandet av lokala data i evidensbaserat beslutsfattande 2. Skapande av produktiva ekonomier Värdeökning genom kompetens och undvikande av lågkompetensfällan 2.1.Omfattningen av tillgänglig utbildning för ett brett spektrum av branscher, samt dess flexibilitet och förmåga att tillgodose behoven hos arbetstagare och arbetslösa personer 2.2.Graden av arbetsgivarnas medverkan i att styra kompetensutveckling mot efterfrågan samt i vilken utsträckning utbildningen motsvarar företagens behov 2.3.Graden av stöd till arbetsgivare samt små och medelstora företag för att maximera användningen av kompetens, förbättra arbetets organisering, användande av arbetskraften, arbetskraftsplanering och kompetensutveckling 3. Stöd till nyföretagande och ekonomisk utveckling Fokusera insatser mot lokala sysselsättningssektorer och investeringar i jobb med hög kvalitet 3.1.Graden av anpassning av program och tjänster till den lokala företagsdemografin, speciellt behoven i små och medelstora företag 3.2.Graden av tillgång till finansiering av små och medelstora företag 3.3.Omfattningen av hjälp till små och medelstora företag att dra nytta av internationaliseringsmöjligheter 3.4.Graden av utveckling av lokala entreprenörs- och innovationsekosystem, samt omfattningen av kunskapsutbyte 4. Säkerställande av att tillväxten är inkluderande utnyttja möjligheten att utveckla ekonomi och kompetens för att stärka de utsatta på arbetsmarknaden 4.1.Omfattningen av åtgärder för att stödja integration på arbetsmarknaden av missgynnade grupper samt flexibiliteten i att anpassa insatser till olika målgrupper 4.2.Omfattningen av evidensbaserade verktyg som används för att mäta utanförskap på arbetsmarknaden och för att stödja metoder som vänder sig till många intressenter för att ta itu med utanförskap 10

11 Tillvägagångssättet i Kalmar Denna studie har tittat på de organisationer som är engagerade i arbetskrafts- och kompetensutveckling i Kalmar län, Sverige. Det bör noteras att denna rapport inte tar särskild hänsyn till lokala aktiviteter på Öland som, även om det är en del av Kalmar län, har sin egen tydliga identitet. Dock är Öland inkluderat i de data som presenteras i denna rapport gällande arbetsmarknad och sysselsättningsutveckling. I början av juni 2015 intervjuades en rad intressenter inom arbetsmarknadspolitiken, utbildningspolitiken och den regionala ekonomiska utvecklingspolitiken. Syftet med samtalen var att kartlägga de lokala institutionella förutsättningarna, samt att identifiera nuvarande lokala möjligheter att stödja skapandet av arbetstillfällen. Preliminära resultat presenterades och diskuterades vid ett seminarium i Kalmar i september 2015 och vid en regional konferens om ekonomisk utveckling i Oskarshamn i oktober

12 DEL 1 Arbetsmarknaden och ekonomin i Kalmar län Kalmar län är ett län i sydöstra Sverige, övervägande bestående av landsbygd. Trender visar att befolkningen har minskat och blivit äldre under de senaste åren. Men tack vare invandringen har de långsiktiga utmaningarna kopplat till bristen på arbetskraft delvis minskat. Den lokala arbetsmarknaden påverkades kraftigt av den ekonomiska nedgången, men arbetslösheten har sjunkit under de senaste två åren och kan jämföras med övriga Sverige Dock är länets arbetsproduktivitet en av de lägsta i landet. Den lokala ekonomin kännetecknas av stark tillverkningsindustri och offentlig sektor. Vid en jämförelse mellan tillgång och efterfrågan på kompetens, befinner sig Kalmar i en jämnvikt på en låg kompetensnivå men mycket nära en situation av kompetensbrist. Detta indikerar att även om både tillgången och efterfrågan på kompetens bör förbättras för att gå mot en jämnvikt på hög kompetensnivå, så borde viktiga prioriteringar för politiken vara att öka tillgången till kompetens och att behålla kvalificerad arbetskraft. 12

13 Introduktion Kalmar län är ett län i sydöstra Sverige. Det är uppkallat efter Kalmar stad, som var en viktig handelsstad och ett administrativt centrum under medeltiden. Staden ligger i hjärtat av Skandinavien och gav namn till Kalmarunionen, som var en union av tre riken; Danmark, Norge och Sverige (inklusive nuvarande Finland). Kalmar anses vara ett övervägande landsbygdsområde på grund av dess låga befolkningstäthet på 21 personer per kvadratkilometer. Länet har tolv kommuner och en sammanlagd befolkning på personer. Den största staden är Kalmar med cirka invånare (SCB, 2015). Kalmar är också residensstad i länet, med ett antal industrier och ett av Linnéuniversitetets campus. Ekonomisk bakgrund Den svenska ekonomin har visat sig motståndskraftig under den globala finansiella och ekonomiska krisen och dess storlek är nu över nivån före krisen (OECD 2015a). Men liksom i många andra OECD-länder, har produktivitetstillväxten avtagit de senaste åren. Med en brottoregionalprodukt (BRP) på miljoner kronor under 2013, bidrar Kalmar län endast till 1,9 procent av Sveriges totala BNP. Detta placerar Kalmar bland de fem län som har lägst bidrag till den nationella tillväxten. Förutom av den ekonomiska krisen kan detta till en del förklaras av problem med tillgänglighet och bristande transportinfrastruktur i länet och mer allmänt i området Småland-Blekinge (OECD 2012). Figur 1.1 visar att även om länet återhämtade sig relativt snabbt från krisen 2008 har BRP vuxit med en mycket långsammare takt än i resten av landet. I Sverige har Kalmar bland de lägsta genomsnittliga nivåerna av BRP per capita och BRP per sysselsatt (Figur 1.2), vilket tyder på en låg nivå gällande arbetsproduktiviteten i länet. BRP per sysselsatt ökade i genomsnitt med 2,2 procent per år i Kalmar mellan 2003 och 2013, medan den svenska genomsnittsnivån ökade med 2,8 procent och med 3,4 procent i Stockholms län. Figur 1.1 BRP (miljoner SEK), Kalmar län, Källa: SCB 13

14 Figur 1.2 BRP per capita och per anställd (tusentals SEK), underregioner (TL3), Sverige, 2014 Source: Statistics Sweden Demografiska trender På senare år har befolkningen i Kalmar län sakta minskat. Mellan 2001 och 2014 minskade befolkningen i länet med invånare på grund av negativa migrationsflöden från länet till andra delar av Sverige (Figur 1.3). Figur 1.3. Intern migration i Kalmar län (personer), Källa: OECD (2015), Small regions, TL3: Demographic statistics, OECD Regional Statistics (databas). DOI: org/ /data en Befolkningen i Kalmar län är äldre än i resten av Sverige, vilket kan påverka tillgången till arbetskraft och kompetens. Närmare bestämt är den arbetsföra befolkningen (i åldrarna år) i Kalmar län 59,9 procent av den totala befolkningen, vilket är nästan tre procentenheter lägre än det svenska genomsnittet. Den tillgängliga unga befolkningen är betydligt mindre än det svenska genomsnittet medan andelen äldre är högre (se figur 1.4). 14

15 Figur 1.4 Fördelning av befolkningen i Kalmar län och Sverige fördelat på ålder, 2012 Källa: OECD (2015), Small regions, TL3: Demographic statistics, OECD Regional Statistics (database). DOI: org/ /data en Mellan 2001 och 2015 ökade andelen utlandsfödda både i Kalmar län och i Sverige (se figur 1.5). Denna trend kommer säkerligen att accelerera under de kommande åren tack vare inflödet av flyktingar till Sverige. Givet att immigranterna, både kvinnor och män, generellt sett är yngre än den svenskfödda befolkningen (74 procent av de kvinnliga och 75 procent av de manliga invandrarna var i arbetsför ålder 2014), kan sådana migrationsflöden uppväga det nedåtriktade trycket av en åldrande befolkning och minska arbetskraftsunderskottet över tid. I likhet med många andra regioner inom OECD kommer integrationen av invandrare på arbetsmarknaden och deras bidrag till tillväxten att bero på förmågan hos programmen och insatserna på den lokala nivån att matcha arbetskraftsbehoven med migranternas kompetens och egenskaper (OECD, 2014). Figur 1.5 Andel utlandsfödda I Kalmar län och i Sverige, Källa: SCB 15

16 Utbildning och kompetensnivå Sverige har en relativt hög nivå av både utbildning och kompetens, enligt OECD:s vuxenkompetensundersökning (Survey of Adult Skills, PIAAC) (Bussi och Pareliussen, 2015). Dock visar nya resultat från OECD:s PISA-undersökning att nivån för 15-åringar har sjunkit (OECD, 2015a). Några av de faktorer som bidrar till dessa dåliga utbildningsresultat är brister i lärarnas utbildning, bristen på stöd för elever som upplever svårigheter och att läraryrket inte anses attraktivt. Utbildningsnivån hos befolkningen i Kalmar län kan betraktas som relativt låg i jämförelse med övriga Sverige. Kalmar rankas på 18:e plats av de 21 svenska länen, både för sin högre andel personer med låg utbildningsnivå (17 procent av individerna har 10 år eller kortare utbildning jämfört med det svenska genomsnittet på 15 procent) och för sin lägre andel personer med högre utbildning (22,1 procent jämfört med det svenska genomsnittet på 24,2 procent). Detta trots närvaron av ett universitet med över studenter i Kalmar. Figur 1.6 Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning samt grundskola (10 år eller mindre), Svenska län, 2014 Källa: SCB Givet utvecklingen av nettoantalet immigranter till Sverige, bör särskild uppmärksamhet riktas mot att säkerställa att nyanlända invandrare har den kompetens som krävs för att effektivt integreras i den lokala arbetsmarknaden. Nyare forskning har visat att lägre läskunnighet och lägre utbildningsnivå leder till lägre sysselsättningsprognos för invandrare (Buss och Pareliussen, 2015). Därför behöver Kalmar län säkerställa validering av kompetensen hos de nyanlända invandrarna och flyktingarna samt höja deras kompetensnivå särskilt läskunnigheten och ge dem möjlighet att lära sig det svenska språket (OECD, 2015a). 16

17 Arbetsmarknaden i Kalmar län Under krisen ökade arbetslösheten i Sverige med nästan tre procentenheter, men en del av denna ökning har nu återtagits. I oktober 2015 var arbetslösheten 6,7 procent, långt under toppen på 8,9 procent under Sysselsättningsgraden (för åldersgruppen år) har återgått till den nivå den låg på före recessionen och är den näst högsta bland OECD-länderna (74,9 procent, att jämföra med OECD-genomsnittet på 65,8 procent 2014). Även om långtidsarbetslösheten har ökat sedan början av krisen, är den fortfarande låg i jämförelse med andra OECD-länder (OECD, 2015b). Trots återhämtningen i den svenska ekonomin har arbetsmarknadens bristande flexibilitet begränsat tillgången till jobb för unga människor med låga kvalifikationer samt invandrare (OECD, 2015a). Ungdomsarbetslösheten har bara minskat till cirka 23 procent under 2014, att jämföra med OECD-genomsnittet på strax under 15 procent.1 Andelen ungdomar som varken har arbete eller utbildning ( Not in employment or in education and training, NEET) var cirka 7 procent under 2013, långt under OECD-genomsnittet (14,3 procent), men högre än före krisen. I detta sammanhang verkar den lokala arbetsmarknaden i Kalmar län ha påverkats i relativt sett högre grad av den ekonomiska recessionen än den svenska ekonomin i stort. Siffrorna tyder på att arbetslösheten i Kalmar var lägre än det svenska genomsnittet före krisen, men ökade kraftigt mellan 2008 och 2009 och är högre än det svenska genomsnittet till och med Under de senaste två åren har arbetslösheten minskat i en snabbare takt i jämförelse med resten av landet. Denna trend fortsatte 2015 enligt färska uppgifter från Arbetsförmedlingen. Figur 1.7. Arbetslöshet, andel (procent), Kalmar län och Sverige, Källa: OECD (2015), Small regions, TL3: Regional labour market, OECD Regional Statistics (database). DOI: org/ /data en 1 Som SCB framhåller kan det höga värdet på ungdomsarbetslösheten delvis förklaras av vissa nationella institutionella särdrag och strukturen i det svenska utbildningssystemet. Mer information om internationell jämförbarhet kan hittas i detta dokument: 17

18 Under de senaste tio åren har sysselsättningsgraden för personer mellan 20 och 64 år varit lägre i Kalmar län än i övriga Sverige. Mellan 2005 och 2008 ökade sysselsättningsgraden i en stadig takt i länet, men föll sedan dramatiskt som en följd av den senaste ekonomiska krisen och har ännu inte återhämtat sig till nivån före krisen. Dessa trender kan tyda på att den lokala arbetsmarknaden i Kalmar län är mer sårbar för konjunktursvängningar än andra län. Figur 1.8 Sysselsättningsgrad (procent), Kalmar län och Sverige, Population i åldern 20 till 64 år Källa: SCB Den offentliga sektorn är den största arbetsgivaren i Kalmar län med 35 procent av arbetskraften anställd inom offentlig förvaltning, utbildnings- och hälsosektorerna. Även om tillverkningsindustrin förlorat många arbetstillfällen under de senaste åren, till följd av nedläggning av ett antal företag, inklusive Kalmar Varv och Kalmar Verkstad/Bombardier, står sektorn fortfarande för 18 procent av den totala sysselsättningen. Kalmar län kännetecknas av förekomsten av många små och medelstora företag i branscher med lågt förädlingsvärde och låg produktivitet (OECD, 2012). Det största företaget i området är Scania, som tillverkar lastbilar för den globala marknaden och har en stor anläggning i Oskarshamn (norra Kalmar län). Utanför Oskarshamn finns ett kärnkraftverk som bildar ett nav för en mer avancerad arbetsmarknad, bland annat ett institut för geologisk forskning. Sysselsättningen i tjänstesektorn i Kalmar län (54,6 procent) är en av de lägsta bland de svenska länen. Inom tjänstesektorn är några styrkeområden handel, reparationer samt logi och mat, som omfattar många yrken inom turistsektorn. 18

19 När det gäller yrken har Kalmar en låg andel av befolkningen anställd i högt eller medelhögt kvalificerade yrken (48,7 procent under 2012 jämfört med 52,3 procent i genomsnitt i Sverige och 61 procent i Stockholm). I Kalmar län finns en tydlig segregation efter kön på arbetsmarknaden, med män mer benägna att vara anställda i vetenskapliga arbeten samt fysiska yrken. Samtidigt tenderar kvinnor på arbetsmarknaden att uppleva ökad polarisering mellan relativt kvalificerade arbeten inom utbildnings- och hälsosektorerna eller mycket lågt kvalificerade arbeten. Yrken i vården och försäljningssektorn verkar lika vanliga bland män och kvinnor. I allmänhet kan detta innebära att män är mer benägna att arbeta inom den privata sektorn medan kvinnor arbetar i den offentliga. Figur 1.9 Anställning per sektor, Kalmar län, 2014 Källa: SCB 19

20 Balans mellan utbud och efterfrågan på kompetens OECD:s LEED-program har utvecklat ett statistiskt verktyg för att analysera balansen mellan utbud och efterfrågan på kompetens inom lokala arbetsmarknader (Froy, Giguere och Meghnagi, 2012). I den svenska kontexten kan detta verktyg hjälpa beslutsfattarna att få en förståelse för den bristande matchningen av färdigheter som kan förekomma på regional nivå. Det kan ge underlag för insatser på lokal nivå. Figur 1.10 Analys av relationen mellan utbud och efterfrågan på kompetens Källa: Froy, F., S. Giguère and A. Hofer(eds.) (2009), Designing Local Skills Strategies, en adapted from Green (2003). I figurens övre vänstra hörn (kompetensunderskott), möts efterfrågan på hög kompetens av ett utbud av låg kompetens, en situation som resulterar i kompetensluckor och brister. I det övre högra hörnet möts efterfrågan på hög kompetens av ett lika stort utbud av hög kompetens, vilket resulterar i en jämnvikt på hög kompetensnivå. Detta är den önskade situationen för alla högpresterande lokala ekonomier. I det nedre vänstra hörnet möts efterfrågan på lågutbildade av ett utbud av låg utbildning, vilket resulterar i en jämnvikt på en låg kompetensnivå. Utmaningen för beslutsfattarna är att få fart på ekonomin i en nordöstlig riktning mot det övre högra hörnet. Slutligen, i det nedre högra hörnet möts efterfrågan på lågutbildade av ett utbud av hög kompetens, vilket resulterar i en ekonomi där den höga kompetens som finns inte utnyttjas. Detta leder till utvandring av kompetent arbetskraft, undersysselsättning, underutnyttjande av kompetens och utnötning av humankapital. Alla signalerar outnyttjade möjligheter att skapa välstånd. 20

21 Box 1.1 Förklaring av det diagnostiska verktyget Analysen genomförs på regional nivå 3 (regioner med en befolkning på mellan och ). Tillgången på kompetens mättes genom andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning. Efterfrågan på kompetens mättes genom den andel av befolkningen som var anställda i medelhögt kvalificerade yrken och genom produktiviteten per anställd. Indexen är standardiserade enligt inter-decil-metoden och jämförs med det nationella medianvärdet. Ytterligare beskrivningar av metoden finns i Froy, Giguère och Meghnagi Källa: Froy, F., S. Giguère and M. Meghnagi (2012), Skills for Competitiveness: A Synthesis Report, OECD Local Economic and Employment Development (LEED) Working Papers, No. 2012/09, OECD Publishing. doi: /5k98xwskmvr6-en Kartan nedan visar resultatet av det kompetensdiagnostiska verktyget på länsnivå i Sverige. Kalmar län är i en jämvikt på låg kompetensnivå, vilket tyder på en relativt låg nivå av både kompetensförsörjning och efterfrågan jämfört med andra svenska län. Figur 1.11 Balansen mellan utbud och efterfrågan på kompetens i Sveriges län, 2013 Källa: LEED-analys och användande av SCBs data 21

22 När man undersöker Kalmar läns exakta läge inom den låga kompetensjämvikten är det intressant att notera att länet är mycket nära ett kompetensunderskott. Detta tyder på att även om både tillgången och efterfrågan på kompetens bör förbättras för att gå mot en hög kompetensjämvikt, är den viktigaste frågan att lösa att höja kompetensförsörjningen och behålla kompetenta medarbetare. Figur 1.12 Kompetensutbud och -efterfrågan, Svenska län, 2013 Källa: LEED-analys och användande av SCBs data Sammanfattning Kalmar län har minskat i befolkning under de senaste åren, främst på grund av flyttning till övriga landet. Andelen av befolkningen i arbetsför ålder är lägre än i övriga Sverige, vilket innebär en risk för arbetskraftsbrist. Detta kompenseras i viss mån av ökad internationella migration av en yngre befolkning. Mellan 2001 och 2015 ökade andelen utlandsfödda som bor i Kalmar län från 6,4 procent till 11,7 procent. Att attrahera kompetenta individer genom internationell invandring och integrera dessa i den lokala arbetsmarknaden är en nyckelfråga för länet. Ovanstående genomsnittliga andel av sysselsättningen i den offentliga, tillverknings- och jordbrukssektorerna tyder på att Kalmar län har behållit en relativt diversifierad ekonomisk bas. Arbetsproduktiviteten i Kalmar är relativt låg i jämförelse med andra län i Sverige, liksom andelen sysselsatta i medelhögt kvalificerade yrken. Detta är tydliga tecken på att arbetsgivarna efterfrågar låg kompetens. Tillgången på kompetens i Kalmar är också relativt begränsad på grund av den låga utbildningsnivån. Dessa karakteristika resulterar i en låg kompetensjämvikt för länet i jämförelse med andra svenska län. 22

23 DEL 2 Analys av jobbskapandet Detta avsnitt återger resultaten från analysen av jobbskapandet i Kalmar län, utifrån OECD:s analysverktyg, den så kallade instrumentbrädan. Resultaten diskuteras för de fyra temaområdena i analysen: 1) Samordning av arbetsmarknadspolitiken, utbildningspolitiken och den regionala utvecklingspolitiken; 2) Skapande av produktiva ekonomier; 3) Stöd till företagande och ekonomisk utveckling; och 4) Säkerställande av att tillväxten är inkluderande. 23

24 Resultat från analysverktyget Denna del av rapporten presenterar de viktigaste resultaten från det fördjupade fältarbetet och lyfter fram framgångsrika initiativ som har tagits i Kalmar län samt de organisationer som utför innovativa insatser. Den samlade bedömningen identifierar ett rejält utbud av program och insatser för att stödja skapandet av arbetstillfällen och sysselsättning. Detta betyder naturligtvis inte att länet inte har några utmaningar när det gäller att främja lokala arbetstillfällen och ekonomisk utveckling (vilket framgår i avsnitt 1 i denna rapport). Figur 2.1 visar de övergripande resultaten från analysen av jobbskapandet. Bedömningen ger poäng mellan 1 (låg) och 5 (hög) baserat på styrkor och svagheter i insatserna. Dessa resultat har presenterats och diskuterats med lokala aktörer i Kalmar under en OECD-workshop för att säkerställa deras validitet. I detta avsnitt presenteras resultaten från vart och ett av de prioriterade områdena och diskuteras i tur och ordning. Innovativa program och strategier är markerade för att visa vilka åtgärder som vidtas i Kalmar län för att öka den lokala sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen. Figur 2.1 OECDs bristanalys för Kalmar län 24

25 Samordning av arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklingspolitik Figur 2.2 Analysresultat för samordningen av arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklingspolitik Graden av flexibilitet i utformningen och genomförandet av politik och initiativ OECD definierar flexibilitet som möjligheten att påverka politiken, vad gäller utformning, genomförande och resultat, för att göra den bättre anpassad till lokala sammanhang, till åtgärder som genomförs av andra organisationer, till strategier som följs samt till de utmaningar och möjligheter som finns (Giguere och Froy 2009). Flexibilitet handlar om det utrymme som ges i styrningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna snarare än om flexibilitet på arbetsmarknaden. Att ge lokal flexibilitet betyder inte nödvändigtvis att regeringarna måste överföra uppdraget till kommunerna (Giguère och Froy, 2009). Regeringarna behöver bara ge lokala organisationer ett tillräckligt ansvar för att utforma strategier och åtgärder, att hantera budgetar, att fastställa mål, att besluta om tillträde och att upphandla tjänster. I likhet med övriga Sverige är flexibilitet en svår fråga i Kalmar län, eftersom arbetsmarknadspolitiken är centralt utformad och genomförs på samma sätt i hela landet. Jämfört med andra OECD-länder är den lokala flexibiliteten i arbetsmarknadspolitiken låg. Arbetsmarknadspolitiken har ett nationellt perspektiv på arbetsmarknaden, med fokus på geografisk rörlighet snarare än att få människor att stanna kvar i ett visst område. Utbildningsinsatser kan erbjudas om det finns en identifierad kompetensbrist i det lokala sammanhanget. De arbetsmarknadspolitiska programmen är utformade nationellt av regeringen och de övergripande besluten fattas av riksdagen. Hela uppsättningen av ungefär ett dussin program måste implementeras lokalt. Arbetsförmedlingens arbetsprocesser är likformade över hela landet för att säkerställa att klienterna behandlas på ett enhetligt sätt (OECD, 2015) När det gäller den ekonomiska styrningen av Arbetsförmedlingen är budgetarna beslutade nationellt, i stort sett utan möjlighet att flytta pengar mellan tilldelade programbudgetposter. Tillgängliga medel kan fördelas geografiskt inom Arbetsförmedlingens marknadsområde, men inte mellan program utan tillstånd från den centrala nivån. Ansvarsutkrävandet är nästan helt riktat uppåt i Arbetsför- 25

26 medlingens hierarki och till regeringen. Den lokala arbetsförmedlingen informerar andra lokala aktörer för att samordna och samarbeta med dem. Outsourcing sker nationellt och bygger på en inventering av de lokala behoven. Outsourcing av verksamhet kan vara ett instrument för att stärka flexibiliteten, men det kan också göra det svårare att anpassa enhetliga program till individuella behov. Sammantaget har lokala Arbetsförmedlingskontor möjlighet att erbjuda tjänster till de flesta individer som kommer till deras kontor. Tjänsterna fokuserar på de arbetslösa och de som är längst bort från arbetsmarknaden. Personer med jobb kan behandlas som ombytessökande, vilket är viktigt för Arbetsförmedlingen i sin relation med lokala arbetsgivare. En stor del av yrkesutbildningen ges av Arbetsförmedlingen genom sina upphandlade kontrakt. Lokala intressenter (exempelvis arbetsgivare) kan begära särskilda utbildningsprogram för att tillgodose lokala behov, men godkännandeprocessen kan vara betungande. Upphandling tar mycket tid på grund av rättsliga processer. Det är mycket vanligt att valet av utförare överklagas till förvaltningsdomstolarna. Tjänster kan tillhandahållas mycket snabbare när det redan finns ett outsourcat program på plats. I Kalmar län är rätten till subventionerad utbildning för arbetslösa genom Arbetsförmedlingen beslutad nationellt och begränsad till vissa målgrupper. Kommunerna kan ge liknande typer av utbildning genom Komvux, med mindre reglering, vilket innebär att den kan utvecklas och levereras mer effektivt. Programmen drivs i allmänhet internt av gymnasieskolor som är en del av Komvux. Volymer och tillgänglighet styrs av lokala beslut. Ytterligare program och kurser erbjuds av folkhögskolor, studieförbund, universitet och privata företag. Utbildning levereras av olika utförare, inklusive icke vinstdrivande aktörer. Samordningen med det offentliga utbildningssystemet är stor för vissa segment av arbetsmarknaden, som invandrare, där Integrationsrådet är ett forum för samordning. Samordning i allmänhet görs mer på ad hoc-basis. Att leverera gemensamma program på lokal nivå kan vara en utmaning på grund av svårigheterna att samarbeta mellan Arbetsförmedlingen, som är nationell, och kommunerna, som är lokala. Arbetsförmedlingens regler gör det omöjligt att medfinansiera utbildningsinsatser hos kommunerna. Arbetsmarknadspolitiska insatser och utbildningspolitiska insatser skulle kunna levereras annorlunda om det fanns mer flexibilitet och samarbete över organisationsgränserna. Graden av integration mellan arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklingspolitik Politiken samordnas i viss mån genom den regionala utvecklingsstrategin (se box 2.1). Insatserna är ofta integrerade men detta görs på ad hoc-basis. Mer omfattande samordning gällande kompetensutveckling samt invandring och arbetslösa ung- 26

27 domar behövs, men samordningen av arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklingspolitik är begränsad. Det finns vissa kopplingar mellan de tre områdena när det gäller samverkan för att ta itu med ungdomsarbetslösheten. Gemensamma strategier utvecklas också av Regionförbundet i Kalmar län efter samråd med kommuner och myndigheter inom ramen för den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Arbetsförmedlingen samarbetar med kommuner i Kalmar län för att utveckla sådana strategier. Box 2.1 Kalmars regionala utvecklingsstrategi Regionförbundet i Kalmar län har haft en ledande roll för den ekonomiska utvecklingen i länet sedan Det inrättades som en indirekt vald organisation, som ägs av länets kommuner och Landstinget i syfte att integrera utvecklingsperspektiv för lokala och regionala nivåer, och samtidigt ta över ledarrollen från Länsstyrelsen. Regionförbundet har i uppdrag av regeringen att ta fram en regional strategi som nationella myndigheter och andra offentliga organisationer måste beakta i sin verksamhet i regionen. Den regionala strategin fokuserar på ett antal områden, bland annat kompetensutveckling, företagsutveckling och utveckling av infrastrukturen. Det finns ett stort antal partners inom området kompetensutveckling och jobbskapande: Arbetsförmedlingen erbjuder en uppsättning generella insatser för de arbetslösa. Andra nationella myndigheter utöver Arbetsförmedlingen är involverade i kompetensutveckling och utbildning. Högre utbildning är ett nationellt ansvar genom Linnéuniversitetet och Yrkeshögskolan, som ger utbildningar i länet. Kompetensutveckling finansieras även av Försäkringskassan. Landstinget finansierar ytterligare kompetensutvecklingsinsatser, bland annat genom Folkhögskolor. Kommunerna anordnar utbildning för arbetslösa som inte är berättigade till stöd från Arbetsförmedlingen, till exempel invandrare som inte talar svenska. Kommunerna är också viktiga leverantörer av kompetensutveckling och utbildning genom Komvux. De har ett allmänt ansvar för medborgarnas välfärd och är mycket självständiga, till exempel genom att de själva beslutar om skatter och utgifter. De bredare insatserna för ekonomisk utveckling bygger på samarbete med Trafikverket, Tillväxtverket, Vinnova med flera myndigheter. Almi är en nationell/regional organisation för lån till växande företag (SME). Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden tillhandahåller finansiering på projektbasis i samarbete med och samfinansierat av svenska organisationer. Ett antal organisationer arbetar med affärsutveckling och kompetensutveckling, allt från allmänna näringslivsorganisationer till mer specifika partnerskap för att utveckla teknikcollege. Samarbete i form av partnerskap finns mellan Arbetsförmedlingen och de insatser för kompetensutveckling som görs av kommunerna genom Komvux. Det finns potential att utveckla dessa samarbeten ytterligare. I Kalmar län finns erfarenhet av samordning av program och finansiering till gemensamma projekt. Exempel är Campus Västervik, där eftergymnasial yrkesutbildning tillhandahålls för att tillgodose lokala behov, samt fördubblingen av gymnasieutbildningen i Oskarshamn för att möta kraven från den lokala arbetsgivaren Scania. 27

28 Utnyttjandet av lokala data i evidensbaserat beslutsfattande Politiken är datadriven och lokala initiativ bygger på tillförlitliga fakta. De lokala insatserna och strategierna hänvisar till ett brett utbud av lokalt specifika data som uppdateras regelbundet. Regelbundna undersökningar och utvärderingar genomförs för att fastställa vilka typer av kompetenser som finns inom den lokala arbetskraften. Årliga undersökningar genomförs med lokala arbetsgivare för att bedöma deras kompetensbehov och förekomsten av kompetensluckor och brister. Resultaten av undersökningarna ligger till grund för sysselsättnings- och utbildningsprogram. Utvärderingsdata används och refereras till i politik och insatser. En mängd information om arbetsmarknaden finns tillgänglig från SCB och denna information kan ofta delas upp på läns- och kommunnivå. Tidigare OECD-undersökningar har påvisat den starka utvärderingskulturen i Sverige (OECD, 2015). Det finns många organ som gör utvärderingar och ger underlag till den nationella politikutvecklingen. Detta inkluderar utvärderingar av sysselsättningspolitiken (IFAU), regional utvecklingspolitik (Tillväxtanalys), samt organ för utvärdering av grundskolan (Skolverket) och högre utbildning (tidigare Högskoleverket, nu Kanslersämbetet). Ytterligare utvärderingar tillhandahålls av Statskontoret och Riksrevisionen. Institutet för Framtidsstudier och Finansdepartementets expertgrupp för studier i offentlig ekonomi (ESO) ger också ut ett antal utvärderingar. Arbetsmarknadsområden är konstruerade statistiskt genom att identifiera de tydligaste pendlingsmönstren. De flesta svenska länen består av några få sådana områden, vilket tyder på att städerna är väl integrerade med närliggande områden. Det finns en viss likhet mellan län och arbetsmarknadsområden. En OECD-undersökning som genomfördes under 2012 visade att länsöverskridande pendlingsmönster bara har genomgått måttliga förändringar under de senaste två decennierna. När det gäller antal resor, har andelen invånare som pendlar ut från Kalmar län ökat med 2,4 procentenheter (OECD, 2012) sedan Den största ökningen vad gäller pendling är till destinationer utanför regionen och mot andra storstadsområden i Sverige. 28

29 Skapande av produktiva ekonomier Figur 2.3 Analysresultat för skapande av produktiva ekonomier Omfattningen av tillgänglig utbildning för ett brett spektrum av branscher, samt dess flexibilitet och förmåga att tillgodose behoven hos arbetstagare och arbetslösa personer Utbildning är allmänt tillgänglig i de större kommunerna. Bristen på välutvecklad transportinfrastruktur utgör ett av de största hindren i de mer avlägsna delarna av Kalmar län. Antalet tillgängliga kurser är relativt många. I de större orterna, som Kalmar, finns det ett tillräckligt brett utbud av kurser tillgängliga lokalt så att de berörda kan välja att studera lokalt eller resa någon annanstans. Men personer från andra delar av länet tvingas resa någon annanstans för att hitta de kurser de behöver. Kvinnor verkar vara mer villiga än män att flytta till områden med större utbud av utbildning. Svårigheter i samband med pendling har identifierats som ett stort hinder för kompetensutveckling, till exempel av Campus Västervik. Box 2.2 Campus utbildningsanläggningar Campus i Västervik, Vimmerby och Hultsfred skapades med målet att erbjuda utbildningsmöjligheter för att göra eftergymnasiala utbildningar mer tillgängliga utanför de största orterna. Dessa centra erbjuder kurser och program via distansundervisning och andra allmänna tjänster för studenter. Kurser tillhandahålls av tre universitet och vissa privata anordnare. Universiteten tillhandahåller en introduktionskurs i juridik samt kompletta program för sjuksköterskor och barnskötare. Program för att utbilda tekniker i processorienterad produktion inom industrisektorn tillhandahålls via Yrkeshögskolan. Dessa centra har inrättats av lokala aktörer för att nå ut till en bredare allmänhet, inklusive personer som är ovilliga att flytta till de större orterna. Det antas att många som deltar i dessa initiativ inte skulle ha genomfört ett liknande program om det inte var tillgängligt lokalt. Dessa centra har nära samarbete med lokala arbetsgivare för att säkerställa att lokala behov uppfylls och att de personer som går kurserna också hittar jobb efteråt. Resultaten är lovande då nästan alla som tar examen (96 procent) hittar ett jobb efter utbildningen. Källa: 29

30 Olika typer av utbildning finns i länen, så som: 1) subventionerad utbildning till arbetslösa; 2) subventionerad utbildning för arbetstagare som tillhandahålls av arbetsgivare och ibland medfinansieras av ESF, 3) grundläggande utbildning, inklusive program på grundskolenivå för att läsa in en utbildning, som tillhandahålls av Folkhögskolor; 4) modulutbildning, som tillhandahålls av Linnéuniversitetet och andra, som distanskurser och som kvällskurser (t ex kväll, halvfart på campus). Det finns inga gymnasiala yrkesskolor som drivs av företag i regionen. Yrkeshögskolan är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska och praktiska studier i nära samarbete med arbetsgivare och industrin. Den driver för närvarande fyra program i regionen. Tidigare OECD-rapporter om Sverige har visat den innovativa karaktären hos Yrkeshögskolan, som är en eftergymnasial yrkesutbildning med vissa likheter med det som i Storbritannien kallas polytechnics. Utbildningsprogrammen bedrivs i korta cykler och på projektbasis. Finansieringsbeslut fattas nationellt, baserat på en bedömning av arbetsmarknadens behov, medan utbildningarna levereras av många typer av utbildningsanordnare, även tillsammans med andra offentliga system (OECD, 2014). Box 2.3 Linnaeus Technical Centre i Kalmar Linnaeus Technical Centre är ett projekt som innehåller flera områden för samverkan mellan den lokala verkstadsindustrin och Linnéuniversitetet. Den ökade synligheten för ingenjörsföretag i Kalmar län och Kronobergs län förväntas leda till ett större intresse bland studenterna och en ökad rekrytering till företagen. Samtidigt kommer projektet att ge ytterligare finansiering till forskningen vid universitetet. Linnéuniversitetet (Campus Kalmar och Campus Växjö) är navet i projektet med lokala noder på fyra platser i de två länen. De lokala noderna arbetar med forskning och utveckling, kompetensutveckling och med att bygga relationer med studenter. Projektet samfinansieras av de två regionerna, universitetet och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Källa: Graden av arbetsgivarnas medverkan i att styra kompetensutveckling mot efterfrågan samt i vilken utsträckning utbildningen motsvarar företagens behov Trots det breda utbudet av utbildning rapporterar arbetsgivare problem med att utbildningsinsatserna inte är anpassade till deras behov. Det finns särskilda program och initiativ på plats för att öka kompetensutvecklingen på arbetsplatserna. Exempel finns i den allmänna strävan att skapa fler praktikplatser. Termen praktik används allmänt om alla typer av på jobbet-utbildning. Praktiken kan vara betald, obetald eller ges med förmåner såsom subventionerade studielån, om det är en del av ett program inom högre utbildning. Det kan finnas ytterligare stöd till arbetsgivarna, till exempel i lärlingssystemet, där arbetsgivare förväntas erbjuda arbetsplatsförlagt lärande. Insatser utan subventioner utgör en form av kostnadsdelning med företagen, som i Yrkeshögskolan. 30

31 Det finns ett särskilt program inom Arbetsförmedlingen för att tillhandahålla sådana platser för arbetslösa ungdomar. Det finns också arbetsgivarorganisationer och andra som hjälper till att rekrytera intresserade företag samt intresserade ungdomar. Det finns särskilda program och initiativ på plats för att öka antalet praktikplatser hos företagen. Detta görs genom branschspecifika samarbetsarrangemang, även kända som noder. Verksamhetsförlagd utbildning genomförs av företagen själva när de betalar offentliga leverantörer av kompetensutveckling för att ge kurser inom företagen. Skräddarsydd utbildning finns tillgänglig i ett antal sektorer genom industriprogrammen vid gymnasiala yrkesskolor. De genomförs också av offentliga leverantörer till företag som köper in kurser och program. Lärlingsplatser har diskuterats under lång tid och har införts som ett alternativ till yrkesgymnasiet. Lärlingsplats erbjuds inom några sektorer, främst byggsektorn, och anammas av färre än 20 procent av ungdomarna i åldern år (OECD, 2015). Yrkesvägledning inriktad på lokala företag erbjuds av både anordnarna av vuxenutbildning och av universiteten. Detta sker till exempel genom samverkanskoordinatorer inom Arbetsförmedlingen. Samtidigt verkar kompetensen hos gymnasieeleverna inte tillgodose behoven hos arbetsgivarna, men det finns aktiviteter för att koppla ihop studenter med lokala industrier, till exempel genom arbetsmarknadsmässor. Graden av stöd till arbetsgivare samt små och medelstora företag för att maximera användningen av kompetens, förbättra organisering av arbetet, användningen av arbetskraften, arbetskraftsplanering och kompetensutveckling Större företag kan hjälpa lokala små och medelstora företag att utveckla kompetenser, till exempel genom Arbetsgivarringen i Kalmar. Ibland är det mindre företaget ett bemanningsföretag som tillhandahåller personal på kontrakt och som investerar i kompetensutveckling och tar risker i sin roll som underleverantör. Ett område för samarbete mellan mindre och större företag är exportfrämjande åtgärder, vilket är relativt vanligt inom IT-sektorn. Ett specialarrangemang är Information Engineering Center (IEC), knutet till Linnéuniversitetet. På senare tid har även en strategi införts för livsmedelsektorn, för att främja en värdekedja från jord till bord. 31

32 Box 2.4 En lokal ekonomisk utvecklingsstrategi för livsmedelssektorn I september 2015 godkände Regionförbundet i Kalmar län tillsammans med Länsstyrelsen och lantbrukarorganisationen LRF en strategi för att vidareutveckla livsmedelssektorn. Mer än 900 personer var inblandade i utvecklingen av strategin och en styrgrupp har bidragit till identifiering av de långsiktiga målen och verksamhetsplaneringen för de närmaste 5-10 åren. Ett av målen med strategin är att lägga grunden för investeringar i särskilda projekt i Europeiska regionala utvecklingsfonden och andra fonder. Strategin bygger på ett antal studier om begreppet gröna näringar, det vill säga branscher som baseras på jord, skog, trädgård eller landsbygd, inklusive fiske. Strategin bygger på en analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Den kommer att genomföras genom sju kärnaktiviteter, inklusive ett bättre utnyttjande av de befintliga stödsystemen för företag, riktat stöd till forskning och utveckling och en arbetsgrupp för kompetensutveckling. Arbetsgruppen kommer att undersöka möjligheten att inrätta ett livsmedelcollege, vilket i Sverige betyder en organiserad samverkan mellan företag i branschen och leverantörer av yrkesutbildning (främst inom gymnasieutbildning, men också högre nivåer). En aktivitet är att tillhandahålla extern kvalitetskontroll av utbildningsprogrammen för att säkerställa att de uppfyller branschstandarder. Källa: Den offentliga sektorn arbetar med andra arbetsgivare för att förbättra kompetensutnyttjande och arbetsorganisation. Organisationer, nätverk och aktiviteter finns, som omfattar stora arbetsgivare och branschorganisationer. Dessa organisationer hjälper företag att växa, till exempel genom lån och bidrag och stöd för att förbättra kompetensutnyttjande och arbetsorganisation. Särskilt stöd ges till små och medelstora företag för att stimulera kompetensutveckling genom att anpassa utbildningar till behoven hos mindre företag. Det finns en rad olika strategier för att förbättra arbetsorganisation och arbetsproduktivitet, särskilt inom turism och livsmedelssektorn. Konsulter som mellanhänder finns för att hjälpa till att engagera små och medelstora företag i kompetens- och kunskapsutveckling i regionen. Ytterligare tjänster tillhandahålls av Information Engineering Center (IEC), koordinatorer för branscher, liksom noder och Landsbygdsakademin, som finansieras av det europeiska programmet för landsbygdsutveckling. Valbara kurser i entreprenörskap ges vid Linnéuniversitetet, Campus Västervik och i vissa program från Arbetsförmedlingen. I gymnasieskolan ges elever möjlighet att starta ett företag genom Ung Företagsamhet (UF). Box 2.5 Information Engineering Center Information Engineering Center (IEC) är ett utåtriktat projekt på Linnéuniversitetet. Det är skapat som en medlemsorganisation bestående av forskare, små och medelstora företag samt organisationer inom den offentliga sektorn. Syftet med IEC är att förbättra kunskap och forskning om informations- och kommunikationsteknik (IKT) i företagen, och samtidigt ge forskarna en bättre förståelse för företagens behov. Det är en arena för nätverk genom att anordna formella och informella möten. Det ger företagen möjlighet att beställa forskningsprojekt med anknytning till verkliga problem som lokala företag står inför. Det finns nu 15 specialiserade grupper av användare i IEC inom områdena programmering, datamining och visualisering. Källa: 32

33 Stöd till nyföretagande och ekonomisk utveckling Figur 2.4 Analysresultat gällande stöd till nyföretagande och ekonomisk utveckling Graden av anpassning av program och tjänster till den lokala företagsdemografin, särskilt behoven i små och medelstora företag När man tittar på små och medelstora företag i Sverige kan man se att de utgör 99,8 procent av alla företag och 65,4 procent av den totala arbetskraften (OECD, 2015). Lokalt är små och medelstora företag en viktig källa till nya arbetstillfällen och ett framträdande inslag i den lokala ekonomin i Kalmar län. Därför är det viktigt att se till att insatser och åtgärder är lyhörda för deras behov. Kalmar län har ett brett spektrum av branscher som bygger på handel, försäljning och tillverkning inom områden som bilkomponenter, bioteknik, trä för bostäder och möbler samt miljöenergitekniker. Det finns också flera välkända industrikluster inom glas, möbler och aluminium. Det finns väl utvecklade stödmekanismer för små och medelstora företag när det gäller affärsutveckling och arbetsorganisation. Dessutom är program och sysselsättningsinitiativ riktade till viktiga lokala sysselsättningssektorer genom Arbetsförmedlingen. Analyser har också utförts av regionala utvecklingsaktörer i samarbete med andra organisationer för att tillhandahålla ett brett spektrum av sysselsättningsåtgärder. Detta har varit en del av den regionala utvecklingspolitiken i de flesta svenska län, genom övergripande planeringsdokument (RUS, RUFS) eller genom partnerskap för kompetensutveckling. Dock är andelen arbetare i lågkvalificerad produktion med lågt förädlingsvärde en strukturell fråga som begränsar länets tillväxtpotential. Kalmar län är nära botten när man tittar på andelen arbetstagare i professionell och vetenskaplig verksamhet i svenska län (OECD, 2012). Under de senaste åren har det skett en viss expansion mot mer service och teknikinriktade sektorer. 33

34 Graden av tillgång till finansiering av små och medelstora företag Tittar man på utlåning till små och medelstora företag är det svårt att erhålla specifika data på länsnivå. På nationell nivå har OECD funnit att det skedde en nedgång i svenska genomsnittliga lån till företag i allmänhet under Även om utlåning till företag ökade igen 2011, är denna nivå fortfarande under genomsnittet 2009 (OECD, 2015). Kvartalsvisa undersökningar av det svenska finansieringsföretaget ALMI visar att andelen bankchefer som rapporterade en ökning av lånevolymerna till företag nått en lägsta nivå under det sista kvartalet 2008, vid det mest kritiska ögonblicket under den finansiella krisen. Situationen förbättrades något efter krisen men har aldrig återhämtat sig helt, vilket satte tryck på de små och medelstora företagen. De senaste uppgifterna från undersökningen visar att företagslån nu ökar successivt. Under perioden 2007 till 2012 var 2008 en lägsta punkt där små och medelstora företags lån stod för endast 7 procent av all utlåning. Denna andel har dock sedan stigit till nästan 12 procent under Ökningen förklaras främst av en ökning av andelen kortfristiga lån (OECD, 2015). I Kalmar län har entreprenörer tillgång till stöd och finansiering genom både nationella program och lokala initiativ. Men enligt uppgifter i samtalen med OECD anses denna finansiering inte tillräcklig för att möta efterfrågan. Det finns ett brett utbud av offentliga finansieringsprogram för nystartade företag i regionen. Men även dessa anses otillräckliga för att möta efterfrågan och företagare verkar ha svårt att komma åt dem. Finansieringen tillhandahålls av organisationer som Almi Företagspartner och Landsbygdsprogrammet. Regionförbundet i Kalmar län erbjuder checkar för konsultstöd. Omfattningen av hjälp till små och medelstora företag att dra nytta av internationaliseringsmöjligheter I Sverige tillhandahålls exportkreditgarantier genom Svensk Exportkredit (EKN), som erbjuder garantier för upp till 75 procent av de totala transaktionerna. Under 2012 uppgick volymen av garantier till 2,2 miljarder kronor, vilket visar på fortsatt nedgång sedan tidigare år, från 2,9 miljarder kronor 2010 till 2,6 miljarder kronor under 2011 (OECD, 2015). I Kalmar län finns stöd och rådgivning för internationalisering av små och medelstora företag hos bland annat organisationer för företagsstöd. Exempel är Exportrådet och Handelskammaren. Det tas initiativ för att uppmuntra små och medelstora företag till internationalisering genom coaching av stora företag, men de små och medelstora har svårigheter att komma åt dem. En framgångsrik erfarenhet är coaching som tillhandahålls av regionförbundets kontor i Shanghai, där små och medelstora företag får hjälp att få tillgång till den asiatiska marknaden. 34

35 Graden av utveckling av lokala entreprenörs- och innovationsekosystem samt omfattningen av kunskapsutbyte Om man tittar på data och trender över nystartade företag kan man se att Kalmar län släpar efter andra län i Sverige. Figur 2.5 visar att Kalmar län har ett nyföretagande under genomsnittet bland befolkningen i arbetsför ålder var Kalmar län det femte lägsta bland svenska län vad gäller nystartade företag. Figur 2.5 Andel nystartade företag per invånare I åldern 16-64, 2013 Källa: Tillväxtanalys Ett växande antal unga människor ser företagande som en önskvärd karriärväg. I många OECD-länder läggs mycket fokus på hur man kan stimulera ungdomars företagande genom starkare nätverk och mentorskap. Ansträngningar görs också för att integrera kunskap och kompetens om företagande i utbildningssystemen. Om man tittar på ungdomars företagande kan man se att trenden är liknande i Kalmar län som den är för befolkningen i arbetsför ålder i stort (se figur 2.6). Vid analys av dessa data förbättras Kalmars position något, men är fortfarande sjätte från botten när det gäller att stimulera nystartade företag bland ungdomar. Figur 2.6 Andel nystartade företag per invånare yngre än 30 år, 2013 Källa: Tillväxtanalys 35

36 Det finns tydliga könsskillnader i graden av nyföretagande. Som framgår av tabell 2.1 är kvinnor mycket mindre benägna än män att starta företag. Det bör noteras att denna trend gäller för hela Sverige. Tabell 2.1 Andel nyföretagande 2013 sorterat på län och kön Kvinnor Män Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Total Om man tittar på specifika strategier och insatser, finns det samverkande innovationsekosystem i de större orterna i länet, ofta i form av trippelhelix-samarbete. De större kommunerna (Kalmar, Oskarshamn och Västervik) spelar en roll i ekosystemen för företagande och innovation genom att delta i strategiska partnerskap och samarbete inom en trippel-helixmodell med universitet, företag och den offentliga sektorn. Kunskapsspridning och samarbete inom innovation och företagande mellan forskningsinstitut och företag uppmuntras främst genom workshops. Linnéuniversitetet spelar en aktiv roll genom sitt IEC och andra aktiviteter. EU:s landsbygdsprogram är involverat i kunskapsspridning och kunskapsdelning. Det finns också en ambition att stödja kunskapsutbyte genom Äspölaboratoriet, som bedriver geologiska studier utanför Oskarshamn. 36

37 Box 2.6 Nova Oskarshamn Nova är en organisation för ekonomisk utveckling skapad av Oskarshamns kommun. Den tillhandahåller ett ekosystem av innovation baserat på en trippel helix-modell. Syftet är att upprätthålla samarbete inom forskning och utveckling, utbildning och andra tjänster. Nova har ett nära samarbete med två stora organisationer inom området, Scania och SKB. Den första är en producent av lastbilar i världsklass, varav vissa delar är tillverkade i Oskarshamn. Den andra är ett nationellt bolag med en filial i Oskarshamn som hanterar radioaktivt avfall från kärnkraftverk. SKB finansierar forskning inom geologi och driver flera laboratorier. Cirka 100 forskare från åtta universitet är aktiva i laboratoriet utanför Oskarshamn. Nova ger utbildning som en del av Yrkeshögskolan eller genom avtal med universitet. Det ger möjligheter till nätverkande mellan företag och FoU-anläggningar. Nova tillhandahåller en inkubator och andra tjänster för att hjälpa företag att utvecklas. Källa: Säkerställande av att tillväxten är inkluderande Figur 2.7 Analysresultat för att säkerställa att tillväxten är inkluderande Omfattningen av åtgärder för att stödja integration av missgynnade grupper samt flexibiliteten i att anpassa insatser till olika målgrupper Många riktade program och projekt för utsatta grupper, såsom ungdomar som varken har arbete eller utbildning ( Not in employment or in education and training, NEET), finns i Kalmar län. Ett brett spektrum av initiativ riktar sig till riskgrupper och utvärderingen av dessa visar att de har bidragit till att minska utanförskapet för dessa grupper. Det finns många program från alla nivåer av den offentliga sektorn som stöder individer. En av de viktigaste prioriteringarna för Arbetsförmedlingen är att hjälpa långtidsarbetslösa samt personer med funktionshinder. Arbetsförmedlingen arbetar också med lokala partners för att skapa jobb eller placeringar för människor som inte är redo att gå in i formell anställning (exempelvis funktionshindrade eller personer i utanförskap). Omfattande ansträngningar görs genom subventionerade arbetstillfällen eller avtal med arbetsgivare, för att skapa jobb och arbetstillfällen för människor som inte är redo för en formell anställning. 37