Protokoll 1/ Namn kl. Uppg

Transkript

1 1/ Fullmäktige Tid , kl. 18:00-20:30 Plats Wessman-salen, Stora Byvägen 8 Deltagare Namn kl. Uppg Närv. Abrahamsson Anna 18:00-20:30 ledamot Alaterä Mandi 18:00-20:30 ledamot Backström Anders 18:00-20:30 ledamot Björkell Rolf 18:00-20:30 ledamot Boman Rainer 18:00-20:30 ledamot Elfgren Thomas 18:00-20:30 ledamot Granqvist Peter 18:00-20:30 ledamot Grönqvist Kjell 18:00-20:30 ledamot Haapaniemi Rauno 18:00-20:30 ledamot Haikonen Petri 18:00-20:30 ledamot Hursti Jari 18:00-20:30 ledamot Hämäläinen Monika 18:00-20:30 I ersättare Jalas Jyri 18:30-20:30 ledamot 8-15 Kankfelt Tim 18:00-20:30 ledamot Karhinen Linda 18:00-20:30 ledamot Kopra Juha 18:00-20:30 I ersättare Kuntsi Eva 18:00-20:30 II ersättare Laaksonen Annette 18:00-20:30 ledamot Liljeström Christel 18:00-20:30 fullmäktige ordf. Liljeström Maria 18:00-18:30 I ersättare 1-7 Lindqvist Clara 18:00-20:30 ledamot Lindqvist Kaj 18:00-20:30 ledamot Lindroos Kicka 18:00-20:30 ledamot Manninen-Ollberg Marja 18:00-20:30 ledamot Mattila Marketta 18:00-20:30 ledamot Nyberg Kasper 18:00-20:30 fullmäktige II viceordf. Oksanen Ari 18:00-20:30 ledamot Ollikainen Hannu 18:00-20:30 ledamot Rantala Juhani 18:00-20:30 ledamot Rope Maarit 18:00-20:30 ledamot Rope Timo 18:00-20:30 ledamot Saarnio Sini-Pilvi 18:00-20:30 fullmäktige III viceordf. Salo Juha 18:00-20:30 ledamot Sandström Stefan 18:00-20:30 ledamot Sittnikow Pentti 18:00-20:30 ledamot Skogster Antti 18:00-20:30 ledmot Sundbäck Janica 18:00-20:30 ledamot Sundman Richard 18:00-20:30 ledamot Suominen Mia 18:00-20:30 ledamot Suuronen Juha 18:00-20:30 ledamot Wiik Bengt 18:00-20:30 ledamot Virpiö Sami 18:00-20:30 ledamot Virtanen Kimmo 18:00-20:30 ledamot Virtanen Tapio 18:00-20:30 ledamot

2 1/ Övriga Svärd Adelina 18:00-20:30 ungdomsfullmäktiges repr. Grannas Mikael 18:00-20:30 Hiipakka Suvi-Päivikki 18:00-20:30 Iijalainen Anne 18:00-20:30 Juselius Carola 18:00-20:30 Kokko Leena 18:00-20:30 Lausamo Stella 18:00-20:30 Myllyvirta Ilari 18:00-20:30 Söyrilä Pekka 18:00-20:30 Träskelin Heidi 18:00-20:30 protokollförare Borta Aho Hanne ledamot Berntzen Caspar ledamot Vestman Heikki fullmäktige I viceordf. Ordförande förare Datum Underskrift Ärenden Datum Christel Liljeström 1-15 juste rare Heidi Träskelin justera re justering et framlagt Janica Sundbäck Juhani Rantala

3 1/ Ärendeförteckning Otsikko/Rubrik Sida 1 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 4 2 Val av protokolljusterare 5 3 Godkännande av föredragningslistan 6 4 Utlåtande om mellanrapporten för utredningen om sammanslagning av kommunerna i mellersta Nyland 7 5 Godkännande av projektplanen för Nickby hjärta 12 6 Motion om att ordna intensivkurser i tiofingersystemet i grundskolan/förskolan/juha Suuronen m.fl. 7 Motion om effektivering av användning av stödet som utbetalas till företagare som avlönar sommararbetare/samlingspartiets fullmäktigegrupp Motion om att grunda ett närdemokratiprojekt/sami Virpiö 33 9 Motion om att ordna en folkomröstning i Sibbo kommun/pentti Sittnikow/Sannf 10 Motion om skyddande av barn mot elektromagnetisk strålning/monika Hämäläinen m.fl. 11 Motion om att Sibbo kommun söker medlemskap i den europeiska koalitionen av städer och kommuner mot rasism/thomas Elfgren m.fl. 12 Motion om att göra Sibbo storskog mera känd och höja dess profil/juha Suuronen m.fl Förteckning över motioner som är under beredning Kommundirektörens rapport Fullmäktiges möten våren

4 1/ Fullmäktige Sammanträdets laglighet och beslutförhet KFGE 1 Fullmäktige Efter förrättat namnupprop konstaterade ordföranden att 39 ordinarie fullmäktigeledamöter var närvarande. Följande ledamöter hade anmält förhinder: Caspar Berntzen; i hans ställe hade inkallats I ersättaren Monika Hämäläinen, Heikki Vestman; i hans ställe hade inkallats I ersättaren Juha Kopra, Hanne Aho; i hennes ställe hade inkallats II ersättaren Eva Kuntsi, Jyri Jalas; i hans ställe hade inkallats I ersättaren Maria Liljeström. Ordföranden konstaterade att 43 ledamöter var närvarande. Kallelse till fullmäktiges sammanträde har satts upp på anslagstavlan samt publicerats i tidningarna Borgåbladet och Sipoon Sanomat den 30 januari Kallelse har sänts till fullmäktiges och kommunstyrelsens ledamöter elektroniskt. Ordföranden konstaterade att sammanträdet var lagligen sammankallat och beslutfört. I protokollet antecknades att fullmäktigeledmöterna Maarit och Timo Rope meddelat fullmäktige att de trätt ut ur den Sannfinländska fullmäktigegruppen och anslutit sig till Vårt Gemensamma Sibbo.

5 1/ Fullmäktige Val av protokolljusterare KFGE 2 Fullmäktige Fullmäktige utser två ledamöter att granska protokollet. Till protokolljusterare valdes Janica Sundbäck och Juhani Rantala.

6 1/ Fullmäktige Godkännande av föredragningslistan KFGE 3 Fullmäktige Fullmäktige beslutade enhälligt godkänna föredragningslistan.

7 1/ Fullmäktige Utlåtande om mellanrapporten för utredningen om sammanslagning av kommunerna i mellersta Nyland 63/ /2013 KST 239 Kommunstyrelsen Beredare: kommundirektör Mikael Grannas Bakgrund Regeringen ska enligt regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering genomföra en riksomfattande kommunreform som syftar till en livskraftig kommunstruktur i starka primärkommuner. En förhandsutredning om genomförandet av kommunreformen i metropolområdet publicerades Målet med förhandsutredningen var att, som ett led i kommunreformen, i samarbete med kommunerna i området kartlägga områdets kommunindelningsutredningsområden samt alternativa modeller till metropolförvaltning, och till den del de uppgifter som ska skötas gemensamt, alternativen till organisering av beslutsfattandet samt alternativen till finansiering av uppgifterna. Utredarna föreslog tre alternativa modeller, av vilka de två första är primära alternativ. 1. Storkommuner och avtalssamarbete 2. Starka primärkommuner och en metropolförvaltning som väljs med val 3. En stark metropolförvaltning som väljs med val och alternativa kommunstrukturer. Utredarna rekommenderade att man förverkligar modellen med Starka primärkommuner och en metropolförvaltning som väljs med val. Alternativen har utformats med hänsyn till den prognostiserade utvecklingen av metropolområdet före Alternativen motiveras bl.a. med förstärkningen av regionens internationella konkurrenskraft, behovet att förenhetliga samhällsstrukturen, säkerställandet av en smidig vardag (pendling, ärendehantering och rörlighet), fungerande bostadsmarknader och boende, kontroll av invandringen och tryggandet av arbetskraften samt förebyggandet av segregation och regional differentiering. Finansministeriet begärde ett utlåtande om slutrapporten över förhandsutredningen om metropolområdet senast kl. 16.

8 1/ Fullmäktige Åtta kommuner, Borgnäs, Hyvinge, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända och Tusby, utvärderade tillsammas de föreslagna alternativa modellerna och konstaterade att ingen av de föreslagna modellerna lämpar sig som sådan eller är ändamålsenlig att förverkliga med tanke på hela metropolområdets bästa och en fortsatt beredning utgående från de föreslagna modellerna (1 3) är sålunda inte möjlig. Alla ovan nämnda kommuner gav Finansministeriet ett utlåtande, där man motiverar och föreslår att ett gemensamt utredningsområde enligt utkastet till kommunstrukturlag bildas för kommunerna Borgnäs, Hyvinge, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända och Tusby. Målen för sammanslagningsutredningen Målet med sammanslagningsutredningen för de åtta kommunerna, Borgnäs, Hyvinge, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända och Tusby, är att bereda en framställning om sammanslagning av kommunerna samt ett anknytande sammanslagningsavtal. Sammanslagningsutredningen baserar sig på en omfattande beredning och för fram särskilt för- och nackdelarna med en sammanslagning som underlag för kommunernas beslutsfattande. Enligt utkastet till kommunstrukturlag ska sammanslagningsutredningen innehålla 1. en plan för hur förvaltningen och servicen ska ordnas och servicen produceras i utredningsområdet 2. en utredning om sammanslagningens konsekvenser för kommunernas samarbete 3. en utredning om den ekonomiska situationen 4. en bedömning av hur invånarnas möjligheter att delta och påverka samt närdemokratin förverkligas 5. en detaljerad bedömning av för- och nackdelarna med en sammanslagning av kommunerna 6. en bedömning av hur de språkliga rättigheterna tillgodoses i en utredning som gäller en tvåspråkig kommun 7. en bedömning av förhållandet mellan en kommunsammanslagning och behovet av en metropolförvaltning särskilt utifrån en enhetlig samhällstruktur, kollektivtrafiken och den sociala bostadsproduktionen. Organisation för sammanslagningsutredningen

9 1/ Fullmäktige Sammanslagningsutredningen styrs av en politisk styrgrupp. Medlemmar i styrgruppen är representanterna för Borgnäs, Hyvinge, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända och Tusby i KUUMA-direktionen, dvs. fullmäktiges och kommunstyrelsernas ordförande och sammanlagt fyra s.k. tilläggsmedlemmar. De personliga ersättarna för styrgruppens medlemmar är de samma som i KUUMA-direktionen. I sitt arbete beaktar styrgruppen statsrådets eventuella beslut om sammanslagningsutredningen. Utredningens ledningsgrupp består av kommundirektörerna i Borgnäs, Hyvinge, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända och Tusby. Ledningsgruppen behandlar de ärenden som ska föreslås för styrgruppen. Sammanslagningsutredningen bereds av temavisa arbetsgrupper i enlighet med utkastet till kommunstrukturlag. Beredningen av sammanslagningsutredningen kräver även en projektchef. Styrgruppen godkänner arbetsplanen för sammanslagningsutredningen. I arbetsplanen bestäms noggrannare uppgifterna för styrgruppen, ledningsgruppen, arbetsgrupperna och chefen för utredningsprojektet samt tidtabellen för sammanslagningsutredningen. Tidtabellen för sammanslagningsutredningen Kommunerna ombeds ge sina utlåtanden om mellanrapporten över sammanslagningsutredningen i december 2013 och utredningen fortsätter utgående från dem. Utredningen blir färdig i mars 2014 så att respektive fullmäktige kan behandla framställningen om en sammanslagning av kommunerna och det anknytande sammanslagningsavtalet i juni Kommunerna informeras om hur sammanslagningsutredningen framskrider under arbetets gång. Kommunerna ger invånarna möjligheter att delta och påverka samt samarbetar med personalens representanter då framställningen av sammanslagningen bereds. Kd:s förslag Kommunstyrelsen beslutar - påbörja en samgångsutredning med högst 8 kommuner, dvs. Hyvinge, Träskända, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs, Sibbo och Tusby - utse till styrgruppen för samgångsutredningen KUUMA-direktionens medlemmar Christel Liljeström och Ari Oksanen och till deras personliga ersättare ersättarna i KUUMA-direktionen Heikki Vestman och Kaj Lindqvist.

10 1/ Fullmäktige Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. KST 280 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutade enhälligt ändra sitt beslut gällande valet av ersättare i styrgruppen för samgångsutredningen så att Kaj Lindqvist fungerar som Christel Liljeströms personliga ersättare och Heikki Vestman som Ari Oksanens personliga ersättare. Denna paragraf justerades omedelbart. KST 15 Kommunstyrelsen Beredare: tf. kommunsekreterare Heidi Träskelin Mellanrapporten över utredningen om sammanslagning av kommunerna i mellersta Nyland har färdigställts. Sammanslagningsutredningens politiska styrgrupp har begärt kommunerna att ge utlåtande om mellanrapporten. Begäran om utlåtande, där kommunerna ombeds svara på frågor, finns i sammanslagningsutredningens mellanrapport (kapitel 7). Sibbo kommuns utlåtande har beretts av kommunens ledningsgrupp och vid fullmäktigeseminariet Kd:s förslag Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige ger utlåtande om mellanrapporten för utredningen om sammanslagning av kommunerna i mellersta Nyland i enlighet med bilagan. Bilaga 1-2/ 15 KFGE 4 Fullmäktige Personalens utlåtande om mellanrapporten för utredningen om sammanslagning av kommunerna i mellersta Nyland antecknades för kännedom. Fullmäktige godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag och antecknade personalens utlåtande för kännedom.

11 1/ Fullmäktige et justerades omedelbart. Bilaga 1-3/ 4

12 1/ Fullmäktige Godkännande av projektplanen för Nickby hjärta 93/10.03/2013 TEKUTS 4 Tekniska utskottet Beredare: tekniska direktören Ilari Myllyvirta, ilari.myllyvirta(at)sibbo.fi Projektplanen för Nickby hjärta har presenterats i sin helhet i följande bilagor: Bilaga 1: Projektplan för Nickby hjärta Bilaga 2: Projektplanens bilagor 1 5 (Lokalprogram, personalplan, planer av L1-nivå, kostnadsberäkningar, preliminär tidtabell för projektplanen) Bilaga 3: Projektplanens bilaga 6 (Utredning över byggsättet) Bilaga 4: Projektplanens bilaga 7 (Elplanering) Bilaga 5: Projektplanens bilaga 8 (VVSA-utredning inkl. energiutredning) Bilaga 6: Nickby hjärta, Projektplan Bilaga 7: Projektplanens bilaga 1 (lokalprogram) Syftet med projektet Nickby hjärta är att ersätta de nuvarande oändamålsenliga, utspridda och delvis hälsovådliga lokalerna i Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola med nya, moderna och fungerande lokaler där två självständiga skolor för årskurserna 7 9 med skilda språk verkar under samma tak Utgångspunkten för planen är en flexibel helhet som är lätt att anpassa och utvidga och som innehåller två skolor för årskurserna 7 9. Projektet genomförs genom dela in det i faser och bygga så kostnadseffektivt som möjligt inom ramen för kostnadskalkylen som fastställts i budgeten. De nuvarande byggnaderna i Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola är i dåligt skick; i en del av byggnaderna har inomhusluftproblem förekommit och man har redan varit tvungen att stänga dem, och deras teknik är föråldrad. Skolans elever och personal uppvisar allvarliga symptom. Omfattande bedömningar av skolornas skick har utförts sedan år 2009 och 2012 gjordes inneluftsundersökningar. Undersökningarna visar tydligt att lokalerna bör repareras eller byggas om så snabbt som möjligt. På basis av utredningarna är den ekonomiskt mest fördelaktiga lösningen att bygga nytt. De viktigaste målen i projektet Nickby hjärta 1. Lokalerna byggs så att båda språkens och skolornas identitet trygggas.

13 1/ Fullmäktige Lokalerna planeras så att de är pedagogiskt moderna och funktionella. 3. Skolans lokaler är flexibla, lätta att expandera eller reducera samt anpassningsbara. 4. När det gäller kostnaderna för genomförandet måste man uppnå en klart förmånligare projekthelhet än tidigare, och kostnaderna för den första fasen kan vara högst 16,3 milj. euro (andelen för byggarbetskostnader). 5. Skolan ska passa in i Nickby centrum och intill utbildningscentret Enter. Projektets ledning Projektet har tillsatts av Sibbos kommundirektör Mikael Grannas. För att uppnå målen tillsattes i projektplaneringsskedet en projektgrupp vars uppgift har varit att leda och koordinera planeringen samt att värdera ändamålsenligheten med olika lösningar utgående från planerarnas olika alternativ. I projektgruppen ingick tekniska direktören Ilari Myllyvirta (ordförande), byggnadsingenjör Jukka Haakana, Kungsvägens skolas rektor Ann-Cathrine Helling, biträdande rektor för Sipoonjoen koulu Liisa Juga och projektchef Seppo Kärpänen. Pentti Kareoja från ARK-house Arkkitehdit Oy har fungerat som huvudplanerare och arkitekt för projektgruppen. Pekka Pussinen och Niina Toivakka från Pöyry CM Oy har fungerat som byggkonsulter för projektgruppen. I projektplaneringen har en uppföljningsgrupp följt upp och kommenterat de val som gjorts. Ilari Myllyvirta har fungerat som ordförande och följande förtroendevalda utsedda av kommunstyrelsen har verkat som medlemmar i uppföljningsgruppen: Rolf Björkell, Kjell Grönqvist, Rauno Haapaniemi, Ari Oksanen, Maarit Rope, Antti Skogster och Ari Tamminen. Dessutom ingick det Sibbo kommuns tjänstemän i uppföljningsgruppen. Att informera om innehållet och framskridandet av projektplanen för Nickby hjärta samt lärarnas deltagande har i projektplanen fastställts att vara en uppgift som tillhör projektgruppens medlemmar från skolväsendet. Detta kan genomföras delvis bl.a. under lärarmöten. Extern information sköts bl.a. via Facebook. Planeringens framskridande Projektet Nickby hjärta startades på nytt i början av år 2013, och projektgruppen har sammanträtt med en veckas mellanrum sammanlagt 40 gånger, ungefär 120 timmar. Uppföljningsgruppen har sammanträtt med en månads mellanrum sedan expertplaneringen inleddes.

14 1/ Fullmäktige Behovsutredningen inleddes i december 2012 av projektgruppen. Först utarbetades en projektplan som presenterade projektets mål, genomföringssättet och dess risker, samt organiseringen och tidtabellen. Den behandlades i kommunstyrelsen den Vid tekniska utskottets möte den valdes Pentti Kareoja från ARK-house Arkkitehdit Oy till huvud- och arkitektplanerare för projektet. Utarbetandet av projektplanen inleddes i juni 2013 av projektarbetsgruppen och planerarna. En preliminär skissplan publicerades i september I oktober 2013 ordnades en workshop med syftet att fastställa skolornas verksamhetsprinciper och trygga identiteten. I workshopen deltog representanter från båda skolorna samt en arkitekt. Planritningarna av nivå L-1 blev färdiga i början av november I november 2013 inledde projektgruppen ett organiserat grupparbete mellan lärarna i Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu för att noggrannare undersöka pedagogiken. Resultatet av arbetet blir färdigt i februari Projektplan för Nickby hjärta Projektplanen är uppdelad i två delar: en behovsutredning och en projektplan. I behovsutredningen presenteras framtidens elevprognoser och projektets eventuella fasindelning, målen för omfattningen av genomförandet och placeringen av projektet på tomten. I projektplanen presenteras projektets genomförande. I projektplanen har planerna för Nickby hjärta först till ett klart längre skede än normala projektplaner så att projektet kan genomföras enligt den planerade tidtabellen. Fasindelning och dimensioneringens elevantal Utgångspunkten för projektet Nickby hjärta är att det byggs i faser så att skolan kan byggas ut i och med tillväxten i Nickby och norra Sibbo och det ökade elevantal som detta medför. Elevantalen är baserade på de nya planområdena som beslutats för Nickby och planerna för deras genomförande, samt på strategin Sibbo 2025 och dess befolkningsprognoser. Eftersom elevantalet i fortsättningen först kommer att öka i årskurserna 1 6, har utbildningsväsendet beslutat att man vid planeringen av Nickby hjärta ska förbereda sig för ett behov av extra utrymmen för årskurserna 5 6. I detta fall kan årskurserna 1 4 och deras parallellklasser i Nickby 1,5-faldigas. Projektplanen för Nickby hjärta har indelats i tre faser utifrån den prognostiserade tillväxten i Sibbo och utbildningsväsendets riktlinjer:

15 1/ Fullmäktige Den första fasen av Nickby hjärta planeras att bli ungefär lika stor som nuvarande Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola och att byggas ut stegvis. 2. I den andra fasen av Nickby hjärta planeras en utbyggnad av årskurserna 5 6 i Sipoonjoen koulu till en enhetsskola. 3. I den tredje fasen planeras mer utrymme i skolan för årskurserna 7 9 i Nickby hjärta genom att bygga en flyttbar modulskola med två våningar. För närvarande uppgår elevantalet i Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola till cirka 660 elever och det dimensionerade elevantalet i den första fasen av Nickby hjärta till 740 elever. I och med tillväxten av invånarantalet i Nickby planeras Nickby hjärta att byggas ut till en enhetsskola där cirka 260 elever placeras. Det uppskattade behovet av en enhetsskola bedöms uppkomma under I den tredje fasen under ska en utbyggnad för årskurserna 7 9 inledas och genomföras i faser i form av en modulskola. När strategin för Sibbo kommun 2025 har genomförts ska en utbyggnad göras för ungefär elever. Byggandet av en enhetsskola och utbyggnaden av skolan för årskurserna 7 9 i samband med Nickby hjärta kan genomföras med en cirka hälften mindre byggnad och hälften lägre kostnader jämfört med att bygga en ny skolbyggnad, eftersom samma gemensamma lokaler och trafikutrymmen kan utnyttjas. Lokalbehovets mål Vid byggandet av den första fasen måste man i dimensioneringen av de allmänna lokalerna beakta de senare faserna. Därför ställs effektivitetskraven för de olika faserna så att bruttoytan per elev sjunker från 13,0 brm²/dimensionerad elev i den första fasen till 11,0 brm²/dimensionerad elev i den tredje fasen. De centrala utgångspunkterna i projektplaneringen för Nickby hjärta Den viktigaste och mest centrala utgångspunkten för planeringen har varit i) att på ett jämlikt och rättvist sätt ordna hälsosamma, trygga och ändamålsenliga utrymmen för båda skolorna. Ett lika viktigt mål har varit att ii) att trygga båda skolornas egen identitet och utrymmen samt att möjliggöra samarbete mellan skolorna. Den begränsande utgångspunkten har varit iii) att för en summa på 16,3 mn euro (bygg. tek. arbeten) bygga den första fasen av Nickby hjärta under 6/2014 7/2016. Detta har medfört en noggrann och

16 1/ Fullmäktige snäv dimensionering av skolutrymmena, vilket av skolorna kräver anpassning och eventuellt även förändringar i verksamhetssätten. En viktig utgångspunkt för planeringen har varit att iv) beakta kommande utbyggnadsmöjligheter samt flexibla och anpassningsbara utrymmen. Detta betyder att eventuella följande faser beaktas i planeringen av skolan. Dessutom har man förberett sig för att genomföra skolbygget i faser så att totalkostnaderna förblir så låga som möjligt. I detta sammanhang har man också undersökt modularitet och även möjligheten att genomföra kommande utbygganden i form av flyttbara modulskolor. Princip för genomförande och plan för Nickby hjärta En s.k. stjärnmodell har visat sig vara den bästa lösningen för att uppnå projektets mål, från anpassningsbarhet till effektiv lokalanvändning, på det mest balanserade sättet. Stjärnmodellen i) svarar på de arkitektoniska och stadsbildsmässiga utmaningarna, ii) skapar egna, klart identifierbara identiteter för Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola både inomhus och i byggnadens yttre skepnad genom att skapa funktionella helheter av lämplig storlek samt behagliga närliggande gårdsplaner och iii) möjliggör expandering. Skolan expanderar kring sin kärna.den grundläggande lösningen möjliggör en anslutning av tilläggsflyglar till basmodulen med så liten olägenhet som möjligt och så kostnadseffektivt som möjligt. Ur en husteknisk och funktionell synvinkel utgör flyglarna självständiga, autonoma "hus i huset". Utgångspunkten för lokaldimensioneringen har varit att läraren inte har ett eget klassrum och eleverna inte har ett hemklassrum. På detta sätt kan man erhålla effektiv lokalanvändning. Båda skolorna har två smågrupper för specialundervisning, en JOPO-grupp samt två undervisningslokaler för specialundervisning på deltid (ELA). I fastställandet av klassutrymmenas storlek har man utgått från utbildningsstyrelsen rekommendationer för undervisningslokalernas storlek, som enligt utbildningsväsendets omdöme förminskats i syfte att skära ned kostnaderna. Lokalprogrammet och antalet klassrum fastställdes utifrån antalet klassgrupper. Efter detta testade och preciserade utbildningsväsendet definitionen genom att utarbeta en "testläseordning". Resultatet blev en snäv lokaldimensionering vars användningsgrad i dimensioneringsskedet är hög, 740 elever och ung. 80 %, men ändå fungerande. Lokaldimensioneringen betyder att skolorna måste anpassa sig, till och med förändra sina

17 1/ Fullmäktige verksamhetssätt, utforma regler för samanvändning osv. För det nuvarande elevantalet (660 elever) är utrymmena dock klart rymligare. I samband med byggandet av de följande faserna kan lokaldimensioneringens funktionsduglighet granskas. Resultatet är en plan vars bruttoyta är brm² och det dimensionerade elevantalet 740 elever jämfört med det nuvarande antalet 660 elever. Följande nyckeltal beskriver lokalanvändningen: Yta i relation till dimensionerat elevantal 13,3 brm²/elev. Yta i relation till det nuvarande elevantalet är 14,8 brm²/elev. Allaktivitetshallen, som i huvudsak används av klasserna 7-9, utökar det tillängliga utrymmet med över 2 brm²/elev. Verksamhetsprinciper som skolorna kommit överens om I Nickby hjärta fungerar två skolor under samma tak. Utgångspunkten i planeringen har varit att trygga båda skolornas egen identitet och lokaler samt att möjliggöra samarbete mellan skolorna. I syfte att föverkliga detta har byggnaden tydliga områden som är ägnade åt vardera skolan och vartdera språket, samt områden där skolorna och språken kan mötas. I oktober när utarbetandet av projektplanen var igång och de preliminära ritningarna var färdiga, utformade skolornas representanter i en arbetsgrupp följande verksamhetsprinciper. 1. Flyglarna med teoriklassrum utgör kärnan för båda skolorna. Huvudprincipen i flygeln med ämnesrum är att ämnesrummen används av antingen Kungsvägens skola eller Sipoonjoen koulu. Skolorna kommer sinsemellan överens ifall den andra skolans lokaler används. Några undervisningslokaler är större samanvändning än andra. 2. Skolorna planerar reglerna för lokalernas samanvänding. Skolorna planerar noggrannare samanvändning av lokalerna varje läsår i samband med att läsordningen och arbetsplanen utarbetas. 3. Tydliga språkprinciper utarbetas för verksamheten. Utgångspunkten vid utarbetandet av principerna är att eleverna alltid har rätt att handla på sitt modersmål. Principerna upprättas och personalen förbinder sig till dem innan Nickby hjärta tas i bruk. 4. Skolornas regler och rutiner harmoniseras till den del det är ändamålsenligt. Detta utförs tillsammans med personalen och eleverna innan Nickby hjärta står färdigt. Rutinerna ska vara öppna och ha fokus på delaktighet, och i verksamheten fäster man särskild vikt vid information och samarbete mellan skolorna. Alternativ till fasindelning av projektet

18 1/ Fullmäktige Investeringskostnaderna för den första fasen av Nickby hjärta överstiger det investeringsanslag för den första fasen som avtalats i budgeten. Enligt projektplanen ska den första fasen av Nickby hjärta delas in i delar så att Nickby hjärta byggs i enlighet med det reserverade anslaget. För att möjliggöra detta uppgörs ett alternativ B för stegvis byggande av Nickby hjärta. Alternativ A är ett fasindelat projekt för Nickby hjärta, som indelats i faser enligt projektplanen ovan, där man i den första fasen bygger nya lokaler för 740 elever i Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu. I samband med Nickby hjärta byggs dessutom en gymnastiksal på 583 m² som tillägg till gymnastiklokalen i allaktivitetshallen. I alternativ B är framskridandet av det fasindelade projektet Nickby hjärta det samma som i alternativ A men skiljer sig ändå så att byggandet av gymnastiksalen som planerats i samband med Nickby hjärta flyttas till fas två och byggs samtidigt med flygeln för årskurserna 5 6 i Sipoonjoen koulu. På detta sätt kan Nickby hjärta nästan byggas inom den givna kostnadsramen. Den andra fasen beräknas att byggas cirka 2 4 år efter den första fasen, och den nuvarande gymnastiksalen på 404 m² förblir i användning tills den andra fasen byggs. I alternativ B kan extra lokaler placeras på omklädningsrummen i andra och tredje våningen medan gymnastiksalen byggs. Ämnesklassrum kan till exempel placeras i samband med de nuvarande ämnesklassrummen på omklädningsrummen i andra våningen och administrationslokaler kan placeras på omklädningsrummen i tredje våningen i anslutning till de nuvarande administrationslokalerna. På detta sätt kan funktionaliteten i de olika skolorna i hela Nickby hjärta förbättras. Kostnaderna för de olika fasernas alternativ I de båda jämförda alternativen antas omfattningen av byggandet av de olika faserna vara densamma. Alternativ A överskrider budgetramen med cirka 2,64 miljoner euro och alternativ B endast med 0,45 miljoner euro. Totalkostnaderna i alternativ B är lägre trots att investeringskostnaderna är cirka 0,11 miljoner euro högre än i alternativ A. Risken med alternativ B är dock att ifall man är tvungen att bygga gymnastiksalen som en separat entreprenad, kostar den cirka 0,7 miljoner euro mer än om den byggs i första fasen. De nya lokalerna i Nickby hjärta är cirka brm² mindre än de ursprungliga lokalerna i Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu. Därför ökar den interna hyran inte nämnvärt från nuvarande nivå,

19 1/ Fullmäktige även om den nuvarande hyresnivån är lägre än normalt på grund av de mindre tillfälliga lokalerna i Sipoonjoen koulu. Bedömning och jämförelse av alternativens konsekvenser Bedömningen av alternativens konsekvenser har utförts med hjälp av metoden för förhandsbedömning av konsekvenser (EVA-metoden). EVA-processen fungerar på följande sätt: I det första skedet skapas de alternativ som ska undersökas Efter detta väljs de konsekvenser som ska undersökas och till slut analyseras och beskrivs konsekvenserna. EVA-gruppen bestod av fyra representanter från utbildningsväsendet, två representanter från Avdelningen för teknik och miljö samt en byggherrekonsult. Gruppen valde att som faktorer vid bedömningen av alternativ använda sådana saker som beslutet om tidpunkten för byggandet av den nya gymnastiksalen påverkar. De valda faktorerna för jämförelse av alternativ är: i) idrottsmöjligheter för eleverna, ii) idrottsmöjligheter för Sibbobor, iii) möjligheter för skolor att ordna evenemang, iv) ekonomi; investeringens storlek samt v) intern hyra och underhållskostnader. När det gäller elevernas idrottsmöjligheter är alternativen nästan likvärdiga. Ifall gymnastiksalen byggdes i den första fasen, kan en ny gymnastiksal på 583 m2 användas i stället för den nuvarande gymnastiksalen på 404 m2 och fördelen för elevernas gymnastiklektioner är en ny och något större gymnastiksal dit de kan ta sig inre vägen. Idrottsmöjligheterna för kommuninvånarna ökar inte på ett betydande sätt i och med att en gymnastiksal på 583 m² byggs eftersom ett utvidgande av grenutbudet skulle kräva en gymnastiksal på 900 m². Ifall gymnastiksalen inte byggs i den första fasen av Nickby hjärta, ska den del av evenemangen i Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola som ska ordnas samtidigt eller under måltidstider i gymnastiksalen, ordnas i antingen Wessmansalen eller Festhuset. Kostnaderna för hela projektet är ungefär de samma, och den första fasen enligt alternativ B (gymnastiksalen byggs i den andra fasen) kan nästan byggas inom den ram som fastställts i budgeten. Alternativ A (gymnastiksalen byggs i den första fasen) överskrider budgetramen med ungefär 2,7 miljoner euro. Alternativ B (gymnastiksalen byggs i andra fasen) gör det möjligt att en andra och tredje våning byggs ovanpå omklädningsrummen för utbyggnadens behov t.ex. ämnes- eller teoriklassrum, för utbyggnad

20 1/ Fullmäktige av lärarrummet, för att användas av medborgarinstitutet, varvid de bildar en mer funktionell helhet och möjliggör ett byggande som är vettigt både ur teknisk och ekonomisk synvinkel. I alternativ B kan gymnastiksalen byggas ut enligt behoven för det växande elevantalet, t.ex. till en hall på 900m². Fortsatt planering Det aktiva skedet i lärarnas pedagogiska planering började i november på ett separat uppdrag av projektgruppen. Den pedagogiska planeringen leds av skolornas rektorer. Planeringen ska vara färdig före utgången av februari, då man är tvungen att för lokalernas och huvudutrustningens del göra beslut för att kunna skicka iväg entreprenadofferterna i juni 2014 enlig projektets tidtabell. Tiden efter februari behövs för att finslipa entreprenadpaketen. Planeringen av byggandet av Nickby hjärta inleddes redan i december, och tekniska utskottet valde i december specialplanerarna för genomförandeplaneringen. För genomförandeplaneringens del fortsätter Pentti Kareoja och ARK-house Arkkitehdit Oy som huvud- och arkitektplanerare, och även projekt- och uppföljningsgrupperna förblir oförändrade i projektledningen. Efter godkännandet av projektplanen fungerar byggingenjör Jukka Haakana som projektgruppens ordförande i enlighet med planen. De gamla byggnaderna A2, A3, A4, A5, D och E rivs sommaren 2014 som en separat rivningsentreprenad. Byggnad A1 och servicebyggnaden används så länge som möjligt med tanke på byggandet. Rivningen av dessa infaller på vårvintern Bygg- och VVSEA-entreprenaderna upphandlas sommaren 2014 så att entreprenörsvalen har vunnit laga kraft i oktober Byggandet inleds i månadsskiftet oktober november 2014 och objektet är klart att möbleras i juni Givna utlåtanden Bilaga 8: Bildningsutskottets utlåtande Bilaga 9: Finska utbildningssektionens utlåtande Bilaga 10: Svenska utbildningssektionens utlåtande ) Bildningsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att en byggnad i enlighet med projektplanen för Nickby hjärta är bra och att alternativ B ekonomiskt sett är ett ansvarsfullt genomförandesätt. Bildningsutskottet konstaterar också att planen är omsorgsfullt utarbetad, lokalerna och verksamhetsmodellerna verkar vara fungerande och de beaktar framtidens ändringsbehov. Beaktandet