Nickby Hjärta Projektplan

Transkript

1 Nickby Hjärta Stora Byvägen 12, SIBBO

2 Nickby Hjärta Sammandrag 1 (5) SAMMANDRAG De nuvarande lokalerna i Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola är i dåligt skick. Inomhusluftproblem har förekommit i lokalerna, man har blivit tvungen att stänga en del av lokalerna och deras teknik är föråldrad. Syftet med projektet Nickby Hjärta är att ersätta de nuvarande lokalerna med nya, moderna och funktionella lokaler, där två självständiga skolor med skilda språk för årskurserna 7 9 verkar under samma tak. De viktigaste målen är: Att i skolans rumslösningar bör användas anpassningsbara, flexibla lösningar som är lätta att förstora eller minska. Lokalerna planeras så att de är pedagogiskt moderna och funktionella och genomförs så att båda språkens och skolornas identitet bevaras. När det gäller kostnaderna för projektet Nickby Hjärta måste man uppnå en klart förmånligare projekthelhet än tidigare. Kostnaderna för projektets första fas får uppgå till högst 16,3 mn euro (andelen för byggarbetskostnader). Nickby Hjärta ska planeras så att dess karaktär lämpar sig för Nickby centrum och utbildningscentret Enter. Fasindelning och dimensionering Utgångspunkten för projektet Nickby Hjärta är att det byggs i faser så att skolan kan byggas ut i och med tillväxten i Nickby och norra Sibbo och det ökade elevantal som detta medför. Elevantalet baseras på Strategin Sibbo 2025 och befolkningsprognoserna i den. Eftersom elevantalet i fortsättningen först kommer att öka i årskurserna 1 6 på grund av tillväxten i Nickby, har utbildningsväsendet beslutat att man vid planeringen av Nickby Hjärta ska förbereda sig på ett behov av tilläggsutrymmen för årskurserna 5 6. en för Nickby Hjärta har indelats i tre faser utifrån den prognostiserade tillväxten i Sibbo och utbildningsväsendets riktlinjer. 1. Den första fasen av Nickby Hjärta planeras att bli ungefär lika stor som nuvarande Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola och att byggas ut stegvis. 2. I den andra fasen av Nickby Hjärta planeras en utbyggnad till enhetsskola för årskurserna 5 6 i Sipoonjoen koulu. 3. I den tredje fasen planeras skolan för årskurserna 7 9 i Nickby Hjärta att byggas ut med hjälp av flyttbara modulelement i två våningar. Elevprognoserna för varje fas och den prognostiserade tidpunkten för genomförande av varje fas presenteras i tabellen nedan.

3 Sammandrag 2 (5) NICKBY HJÄRTA PER FAS Tilläggselever Dimensionerat elevantal Uppskattad tidpunkt för genomförande Nuvarande elevantal Nickby Hjärta, fas 1, årskurserna Sipoonjoen koulus enhetsskola (årskurserna 5 6) Nickby Hjärta, fas 2, enhetsskola 5-9 (SK) 1000 Utbyggnaden av Sipoonjoen koulu, årskurserna Nickby Hjärta, fas 3, år Lokaldimensionering För att fastställa omfattningen av projektet Nickby Hjärta har projektgruppen och utbildningsväsendet sammanställt jämförelsedata från skolorna i närliggande kommuner. Enligt dessa är dimensioneringen av skolorna i Sibbo klart större än på andra håll i Finland och särskilt i Kuumakommunerna. Den nuvarande bruttoytan per elev i skolorna i Sibbo är nästan 18 brm²/nuvarande elev, medan den i de Kuuma-kommuner som har undersökts är 12,4 14,6 brm²/nuvarande elev och 11,3 12,0 brm²/dimensionerad elev. I Nickby Hjärta uppställdes 12,0 brm²/dimensionerad elev som mål. Vid genomförandet av den första fasen måste man beakta de senare faserna i dimensioneringen av de allmänna lokalerna, och därför ställs effektivitetskraven för de olika faserna så att bruttoytan per elev sjunker från 13,0 brm²/dimensionerad elev i fas 1 till 11,0 brm²/dimensionerad elev i fas 3. Placering och projekthelheter Efter alternativa granskningar har man kommit fram till ett förslag där projektet Nickby Hjärta placeras på området där Sipoonjoen koulus nuvarande byggnader ligger. Planeringsområdet omfattar det område där de nuvarande byggnaderna i Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola ligger. Eftersom Nickby Hjärta kräver endast en del av planeringsområdet bildas även andra projekt på området. Dessa projekt är: 1. Nickby Hjärta: Denna behovsutredning och projektplan 2. Kungsvägens skolas tidigare byggnader B1 B3 och H: fastställande av ett nytt användningsändamål 3. Skolornas gemensamma byggnader C, F och G: Fastställande av ett nytt användningsändamål för tomten en för Nickby Hjärta omfattar endast den aktuella byggnaden och den tomt som byggnaden kräver. De övriga projekten (2 och 3) planeras separat och genomförs senare. Principer för genomförande Den bästa lösningen för att uppnå de uppställda målen visade sig vara en s.k. stjärnmodell, som tillgodoser de många olika målen i projektet, från anpassningsbarhet till effektiv rumsanvändning, på det mest balanserade sättet. Dessutom svarar stjärnmodellen på de arkitektoniska och stadsbildsmässiga målen som ställs av miljön medan flyglarna söker koordinater och kraftlinjer i miljön. För att uppnå målen för Nickby Hjärta hålls byggnadens area ( footprint ) liten. Detta tjänar målen för energieffektivitet, men även de sociala målen och målen för lättillgängliga lokaler.

4 Sammandrag 3 (5) Med hjälp av modellen kan både Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola ges sina egna identiteter som är lätta att känna igen både inomhus och i byggnadens yttre utseende. Stjärnornas uddar skapar funktionella helheter av lämplig storlek samt trivsamma närliggande gårdsplaner. De närliggande gårdsplanerna är skyddade och lämpar sig med tanke på mikroklimatet för utevistelse. Planeringen har utgått från skolornas självständighet och deras samarbete. I planen visas tydliga revir enligt språkområde. Å andra sidan möjliggör de gemensamma lokalerna ett naturligt umgänge inne i byggnaden. Centrala och kompakta offentliga lokaler garanterar sociala möten under dagen. Utbyggnad och husteknik Stjärnmodellen erbjuder en naturlig princip för expansion när det gäller kommande utbyggnader. Skolan expanderar kring sin kärna. Planen baserar sig på principer om anpassningsbarhet, där byggnaden expanderas och reduceras efter behov när det gäller flyglarna för teoriklassrum. Även gymnastiklokalerna kan genomföras som ett separat projekt eller i kombination med en flygelutbyggnad. Den grundläggande lösningen möjliggör en anslutning av tilläggsflyglar med så liten olägenhet som möjligt och så kostnadseffektivt som möjligt. Tilläggsflyglarna är antingen bestående konstruktioner eller så baseras de på anpassningsbara, flyttbara moduler. Stjärnans flyglar utgör självständiga, autonoma hus inom huset ur husteknisk och verksamhetsmässig synpunkt. Även byggnadens brandtekniska gränser fastställs på ett naturligt sätt av stjärnornas uddar. Byggnaden byggs enligt en princip för flexibelt modulbyggande som kan reagera på ändrade rumsbehov. De hustekniska lösningarna och konstruktionslösningarna är allmängiltiga och anpassningsbara.

5 Sammandrag Nickby Hjärta Sammandrag 4 (5) I tabellen nedan presenteras ett sammandrag över projektplanens fasindelning och omfattningen av genomförandet. I tabellen anges uppgifter om bl.a. elevantal, uppskattad tidpunkt för genomförande och antalet bruttokvadratmetrar. GENOMFÖRANDE AV NICKBY HJÄRTA I FASER ALTERNATIV A (gymnastiksalen i fas 1) Tilläggselever Dimensionerat elevantal Alternativ för genomförande av projektplanens första fas Investeringskostnaderna för den första fasen av Nickby Hjärta överstiger det investeringsanslag för den första fasen som avtalats i budgeten. Enligt projektplanen ska den första fasen av Nickby Hjärta delas in i delar så att Nickby Hjärta genomförs i enlighet med det reserverade anslaget. Den första fasen av Nickby Hjärta delas därför i två olika alternativ. Uppskattad tidpunkt för genomförande Bruttokvadratmeter Nuvarande elevantal brm² 14,8 brm² Nickby Hjärta, fas 1, högstadium brm² 13,2 brm² Sipoonjoen koulus enhetsskola (årskurserna 5 6) brm² 5,1 brm² Nickby Hjärta, fas 2, enhetsskola brm² 11,1 brm² Utbyggnaden av Sipoonjoen koulus högstadium brm² 8,0 brm² Nickby Hjärta, fas 3 år brm² 10,6 brm² * vid gymnastikundervisningen används i huvudsak allaktivitetshallen på m 2 brm²/elev Alternativ A är att den första fasen av Nickby Hjärta genomförs enligt projektplanen som en skola för 740 elever i årskurserna 7 9 och omfattar även en gymnastiksal. Alternativ B är att den första fasen av Nickby Hjärta genomförs enligt projektplanen som en skola för 740 elever i årskurserna 7 9, men där gymnastiksalen byggs i den andra fasen av Nickby Hjärta. Den andra fasen uppskattas genomföras cirka 3 4 år efter den första fasen. I alternativ B används den nuvarande gymnastiksalen på 404 m2 fram till att den andra fasen genomförs. I tabellen nedan presenteras investeringskostnaderna för alla faser i alternativ A och B. Alla investeringskostnader har fastställts enligt kostnadsnivån 10/2013, dock så att den uppskattade prisutvecklingen under genomförandet har beaktats. Alternativ A Alternativ B Gymnastiksalen byggs i fas 1 Gymnastiksalen byggs i fas 2 Fas , ,00 Fas , ,00 Fas , ,00 Faser totalt , ,00 Kostnadskalkylen för den första fasen i alternativ A för Nickby Hjärta uppgår till 21,29 mn euro. Andelen av byggnadstekniska arbeten uppgår till 18,74 mn euro och överstiger den givna kostnadsramen med 2,74 mn euro. Kostnadskalkylen för den första fasen i alternativ B för Nickby Hjärta uppgår till 19,10 mn euro. Andelen av byggnadstekniska arbeten uppgår till 16,75 mn euro och

6 Nickby Hjärta Sammandrag 5 (5) överstiger den givna kostnadsramen med 0,45 mn euro (2,8 % av de budgeterade kostnaderna för byggnadstekniska arbeten). De nya lokalerna för Nickby Hjärta är cirka brm 2 mindre än de ursprungliga lokalerna i Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu. Därför ökar den interna hyran inte nämnvärt från nuvarande nivå, även om hyresnivån är lägre än normalt på grund av de mindre tillfälliga lokalerna i Sipoonjoen koulu. Ifall gymnastiksalen inte byggs, minskar den interna hyran med cirka euro per år. Underhållet av den nuvarande gymnastiksalen kostar emellertid cirka euro per år. Bedömningen av alternativens konsekvenser har genomförts med hjälp av metoden för förhandsbedömning av konsekvenser och presenteras i kapitel 12 i projektplanen.

7 Innehållsförteckning 1 (5) Innehåll FÖRORD... 1 DEL A: BEHOVSUTREDNING FÖR NICKBY HJÄRTA INLEDNING Projektdefinition NUVARANDE BYGGNADER, PROJEKTETS MÅL OCH RISKER Nuvarande byggnader, deras användning och skick Sipoonjoen koulu: byggnader, deras användning och skick Kungsvägens skola: byggnader, deras användning och skick Gemensamma lokaler, övriga lokaler och samanvändning Målen för behovsutredningen och projektplaneringen av Nickby Hjärta Bedömning av projektets risker PROJEKTETS PARTER Projektets ledning Parter i projektplaneringen PROJEKTDIMENSIONERING OCH DEFINITION AV OMFATTNING Dimensionerat elevantal för Nickby Hjärta Nickby Hjärta, årskurserna 7 9, dimensionering Utbyggnaden av Sipoonjoen koulu till enhetsskola (årskurserna 5 6) Utbyggnaden av Sipoonjoen koulu för årskurserna Sammandrag över det dimensionerade elevantalet för Nickby Hjärta Definition av lokalbehovet i Nickby Hjärta Skollokaler i Sibbo Skollokaler i grannkommuner Nickby Hjärtas mål för rumsbehov brm 2 /dimensionerad elev PRINCIPIELLA LÖSNINGAR VID GENOMFÖRANDET AV PROJEKTET... 16

8 Innehållsförteckning 2 (5) 5.1 Den första fasen av Nickby Hjärta och utbyggnadsreserveringar Nickby Hjärta, fas 1, årskurserna 7 9 (Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu) Nickby Hjärta, fas 2, årskurserna 5 6 i enhetsskolan (Sipoonjoen koulu) Nickby Hjärta, fas 3, utbyggnad av skolan för årskurserna Omfattning och bruttoytor av faserna i Nickby Hjärta Placeringsalternativ på tomten Bildande av projekthelheter SLUTSATSER... 21

9 Innehållsförteckning 3 (5) DEL B: PROJEKTPLAN FÖR NICKBY HJÄRTA INLEDNING TILL PROJEKTPLANEN UTGÅNGSPUNKTER FÖR PROJEKTPLANEN FÖR NICKBY HJÄRTA Deltagare och projektets mål Placering och omfattning av Nickby Hjärta Dimensionerat elevantal Personalplaner PRINCIPER FÖR GENOMFÖRANDE AV NICKBY HJÄRTA Utnyttjande av byggnad A Bespisningsalternativ och genomförande LOKALPROGRAM OCH OMFATTNING FÖR NICKBY HJÄRTAS OLIKA FASER Lokalprogram, Nickby Hjärta, fas 1, årskurserna 7 9 (Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu) Lokalprogram, Nickby Hjärta, fas 2, utbyggnad av enhetsskolan för åk 5 6 (Sipoonjoen koulu) Lokalprogram, Nickby Hjärta, fas 3, utbyggnad av skolan för årskurserna 7 9 (Sipoonjoen koulu) BYGGNADSPLATS Projektets placering Fordonstrafik, service och parkering Gårdsplaner samt gång- och cykeltrafik Detaljplan, tomt Byggnader som ska rivas och byggnader som avgår L1-PLANRITNINGAR Lokalernas placering och karaktär Verksamhetsprinciper TEKNISK KVALITETSNIVÅ... 38

10 Innehållsförteckning 4 (5) 7.1 Byggteknik och konstruktionslösningar Alternativ med timmerkonstruktion Elsystem VVSA-teknik Livscykelmål Livslängd och omformbarhet Säkerhet och hälsosamhet Energieffektivitet Miljökonsekvenser ALTERNATIV TILL FASINDELNINGEN AV PROJEKTET Möjligheter för fasindelning av den första fasen av Nickby Hjärta Alternativ A: Fasindelning för genomförandet av Nickby Hjärta Alternativ B: Fasindelning för genomförandet av Nickby Hjärta INVESTERINGSKOSTNADER Investeringskostnader för den första fasen av Nickby Hjärta Investeringskostnader för den andra fasen av Nickby Hjärta Kostnader för modulskolan Sammandrag över alternativa investeringskostnader INTERN HYRA Hyror som bildningsväsendet betalar för nuvarande lokaler Alternativ A: Nickby Hjärta, fas 1, där även en gymnastiksal på 583 m2 byggs Alternativ B: Nickby Hjärta, fas 1 där gymnastiksalen inte byggs Sammandrag FINANSIERINGSPLAN BEDÖMNING OCH JÄMFÖRELSE AV KONSEKVENSERNA AV PROJEKTETS ALTERNATIV Alternativ och beskrivningar av dessa Faktorer som används vid jämförelse av alternativ Funktionella och ekonomiska konsekvenser av alternativ A och B... 55

11 Innehållsförteckning 5 (5) Konsekvenser för elevernas idrottsmöjligheter Konsekvenser för idrottsmöjligheter för Sibbobor Konsekvenser för evenemang som skolorna ordnar Ekonomiska konsekvenser Alternativens konsekvenser för utbyggnadsalternativen Bedömning av alternativens konsekvenser Sammandrag TIDSPLAN... 60

12 Förord 1 (2) FÖRORD en för Nickby Hjärta delas in i två delar: en behovsutredning och en projektplan. Båda delarna presenteras som separata rapporter. Planerna har utarbetats av projekt- och uppföljningsgrupper på uppdrag av den som tillsatt projektet. Dessutom har många representanter för skolans personal och förtroendevalda i Sibbo kommun deltagit i att främja projektet. Projektet har tillsatts av: Sibbos kommundirektör Mikael Grannas. en har haft till uppgift att leda och samordna planeringen samt att besluta om planeringslösningarna utifrån de alternativ som planerarna lagt fram. en inledde sitt arbete i början av 2013 och har utarbetat en projektplan inklusive måluppställning, ett utkast till utredning av rumsbehov och berett valet av planerare. Den egentliga byggnadsplaneringen inleddes i juni en har sammanträtt sammanlagt 40 gånger och 120 timmar för utredning av behov och projektplanering. en: Ilari Myllyvirta, teknisk direktör, projektgruppens ordförande Jukka Haakana, byggingenjör Ann-Cathrine Helling, rektor, Kungsvägens skola Liisa Juga, tf. rektor, Sipoonjoen koulu Seppo Kärpänen, projektledare Dessutom deltog bildningsdirektör Suvi-Päivikki Hiipakka och utbildningsdirektör Anneli Nylund i definitionen av projektet. Uppföljningsgruppen har haft till uppgift att kommentera gjorda val. Uppföljningsgruppen har sammanträtt med en månads mellanrum sedan expertplaneringen inleddes. Styrelsen utsåg representanter för förtroendevalda till uppföljningsgruppen. Medlemmarna i uppföljningsgruppen var: Representanter för förtroendevalda: Rolf Björkell Kjell Grönqvist Rauno Haapaniemi Ari Oksanen Maarit Rope Antti Skogster Ari Tamminen Representanter för Sibbo kommuns tjänstemän: Ilari Myllyvirta, (ordförande) Seppo Kärpänen, Bildningsavdelningen, Utbildningstjänster Ann-Cathrine Helling, Bildningsavdelningen, Utbildningstjänster Liisa Juga, Bildningsavdelningen, Utbildningstjänster Anne Laitinen, Bildningsavdelningen, Kultur- och ungdomstjänster Tiina Salonen, arbetarskyddschef Birgit Mäkilä, Social- och hälsovårdsavdelningen, Kostservice Tina Sihvo, Social- och hälsovårdsavdelningen, hälsorådgivning

13 Förord 2 (2) Minna-Maria Jokinen, Ekonomi- och förvaltningscentralen Johanna Horelli, Utvecklings- och planläggningscentralen Jukka Haakana,, Lokalitetsförvaltningen

14 Behovsutredning 1 (61) DEL A: BEHOVSUTREDNING FÖR NICKBY HJÄRTA 1 Inledning Sipoonjoen koulus och Kungsvägens skolas nuvarande lokaler motsvarar inte längre kraven på en modern skola när det gäller hälsa och funktionalitet. De allvarliga inomhusluftproblemen i de nuvarande lokalerna har gett upphov till symptom hos elever och personal. Det är nödvändigt att ersätta dessa med nya och anpassningabara lokaler som uppfyller dagens krav. I behovsutredningen för Nickby Hjärta fastställs omfattningen för Sipoonjoen koulus och Kungsvägens skolas nya lokaler för närvarande och i framtiden. Utgångspunkten har varit att en gemensam fastighet byggs för båda skolorna. I fastigheten verkar två skolor med skilda språk. Dessutom har en utgångspunkt varit att inga andra funktioner än de ovan nämnda skolorna placeras i de nya lokalerna, dock så att den fastighet som byggs utnyttjas om kvällarna på ett så omfattande sätt som möjligt av bl.a. medborgarinstitutet. Det utkast till projektplan som utarbetades tidigare och som föregick denna behovsutredning och projektplan visade sig vara orealistiskt och omöjligt att genomföra med tanke på omfattning och pris. Således har planeringsgrunderna och utredningen av skolornas behov omarbetats i detta arbete. Bakgrunden är bland annat ett behov av att utreda omfattningen av lokalprogrammet och uppnå en optimal balans mellan projektets pedagogiska mål samt att fastställa användningsmöjligheterna för existerande byggnader i en ny situation när det gäller deras funktion och reparationsmöjligheter. Behovsutredningen för Nickby Hjärta består av 1) en beskrivning av nuläget, 2) en definition av de mål som uppställs för den nya fastigheten Nickby Hjärta samt risker för projekt, 3) en utredning av omfattningen och reserveringarna för utbyggnad för genomförandet av Nickby Hjärta, samt 4) projekteringen i delprojekt. 1.1 Projektdefinition, fas 1 Projektets namn är Nickby Hjärta. Det består av två olika skolor: Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola. Ändamålsenliga och hälsosamma lokaler som passar in i miljön byggs för Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola för att ersätta de nuvarande lokalerna. Inom projektet byggs en finskspråkig och en svenskspråkig skola för årskurserna 7 9 under samma tak. Projektet genomförs genom att utnyttja så kostnadseffektivt byggande som möjligt och indelas i faser så att högst 16,3 mn euro (byggnadskostnader) används under fas 1 åren Tidtabellen för fas 2 har inte ännu fastställts.

15 Behovsutredning 2 (61) Planeringsområdet omfattar ett område där följande byggnader är belägna: 1) Sipoonjoen koulus nuvarande byggnader A1 A5, Pirtti och Riihi 2) Kungsvägens skolas nuvarande byggnader B1 B3 och H (inkl. även kök) 3) skolornas gemensamma byggnader C, F och G, samt 4) övriga byggnader D och E. Nuläget anges på bilden nedan: Bild 1: Karta över nuläget

16 Behovsutredning 3 (61) 2 Nuvarande byggnader, projektets mål och risker I kapitel 2.1 presenteras skicket och användningen av nuvarande byggnader och i kapitlen 2.2 och 2.3 presenteras mål och risker i projektet Nickby Hjärta. 2.1 Nuvarande byggnader, deras användning och skick Behovsutredningen för Nickby Hjärta omfattar områden som används av både Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola. I fastigheterna på området finns även två radhuslängor med bostadshus, av vilka den ena har sanerats och blivit lokaler för elevvård och stängts år 2012 på grund av mikrobskador. I den andra radhuslängan finns 10 lägenheter som används som bostäder. Dessutom verkar medborgarinstitutets kansli i byggnad B1 i Kungsvägens skolas lokaler. Omfattande konditionsgranskningar och undersökningar av inomhusluft har utförts i områdets fastigheter under Utifrån dessa kan fastigheternas aktuella skick fastställas. Dessutom har man utifrån konditionsgranskningarna och undersökningarna fattat beslut om förflyttning till tillfälliga lokaler och stängning av fastigheter. Bifogat finns en sammanfattning över fastigheternas skick, indelat i Sipoonjoen koulus, Kungsvägens skolas samt skolornas gemensamma byggnader och övriga fastigheter inom området Sipoonjoen koulu: byggnader, deras användning och skick Sipoonjoen koulu består av byggnaderna A1 A5, och dessutom finns gemensamma lokaler i byggnad G (teknisk slöjd), byggnad C (matsal och gymnastiksal) samt byggnad F (huslig ekonomi). Utifrån undersökningarna utarbetades en plan för byggnad A1. Utifrån planen fastställdes reparationsåtgärder som utfördes sommaren Avsikten var att renoveringen av byggnad A2 skulle ha börjat redan 2009, men då konstaterades att det blir lika dyrt som ett nybygge, varvid man avstod från renoveringen och byggnaden har stått tom sedan dess. Våren 2012 konstaterades så svåra inomhusluftproblem i byggnad A3 att det inte av ekonomiska skäl var lönsamt att åtgärda dessa, och man var tvungen att stänga byggnaden i maj Tillfälliga utrymmen hyrdes i Pirtti-byggnaderna bredvid, vilka även Leppätien koulu hade använt som tillfälliga utrymmen. Utifrån undersökningarna utarbetades en plan för byggnad A4. Utifrån planen fastställdes reparationsåtgärder som utfördes sommaren Våren 2013 utfördes en uppföljande undersökning där man konstaterade att situationen inte hade blivit bättre, utan eleverna uppvisade fortfarande symptom trots reparationerna. Byggnaden stängdes hösten Våren 2013 inträffade även en eldsvåda som förstörde utrymmen på byggnadens första våning. I det här skedet hyrdes volymelement som tillfälliga utrymmen. Volymelementbyggnaden som kallas Ladot placerades på sandplanen bredvid. Även en del av eleverna i byggnad A5 (A.I.V.-salen) uppvisar symptom, och byggnaden används därför endast för raster och morgonsamlingar.

17 Behovsutredning 4 (61) Byggnad A1, Träskolan Byggd på 1930-talet, våningsyta 322 m 2 Renoverad i början av 2000-talet, två klassrum (bildkonst och textilslöjd) Rötskador i byggnadsstommens nedre del. Vindfångets golv reparerades på sommaren Byggnaden används fram till vårvintern (februari mars) Byggnad A2 Byggd 1969, våningsyta 998 m 2 Tidigare använts av gymnasiet fram till Borttagning av material från bottenbjälklaget och asbestrivning utfördes Används inte. Byggnad A3 Byggd 1969, våningsyta 1643 m 2 Klassrum och lärarrum Vid undersökningen konstaterades en svår mikrobskada i ytterväggen och sockelklyvningen. Byggnaden har utmönstrats Används inte. Byggnad A4 Byggd 1977, våningsyta 810 m 2 På grund av de inomhusluftproblem som personalen och eleverna upplevt utfördes undersökningar och utifrån dessa utfördes följande reparationer år 2012: tätning, sotning av ventilationskanaler, rengöring av alla möbler och föremål och undertrycksventilation av bottenbjälklaget. Vid mätningarna konstaterade man att situationen inte hade förbättrats. Byggnaden stängdes hösten Används inte. Byggnad A5 Byggd 1995, våningsyta m 2 A.I. Virtanen-salen Används tillfälligt samt för raster och morgonsamlingar Ventilationen rengjord. Pirtti Våningsyta 713 m 2 Hyrd tillfällig elementbyggnad (Keuda och Parmaco) år klassrum. Riihi Våningsyta 426 m 2 Hyrd tillfällig elementbyggnad (Parmaco) år Tre klassrum (inkl. fysik/kemi) + elevvård. Ladot Våningsyta 728 m 2 Två hyrda tillfälliga elementbyggnader (Cramo) år Fem klassrum (inkl. huslig ekonomi och fysik/kemi) och administrativa lokaler samt lokaler för specialundervisning.

18 Behovsutredning 5 (61) Kungsvägens skola: byggnader, deras användning och skick Kungsvägens skola består av byggnaderna B1 B3 samt av byggnad H (där Wessmansalen är belägen) och av gemensamma lokaler i byggnad G (teknisk slöjd), byggnad C (gymnastiksal) och byggnad F (huslig ekonomi, textilslöjd och fysik/kemi samt elevvård). Omfattande undersökningar av inomhusluften genomfördes i årsskiftet och i februari Reparationsplaner utarbetades utifrån undersökningarna. Reparationsarbeten utfördes sommaren 2013 och under höstlovet 2013.Reparationerna fortsätter i december Hösten 2013 inleddes i byggnaderna B1 och B3 ett projekt som finansierats av Arbetarskyddsfonden i syfte att utveckla en rumsspecifik ventilation som styrs genom en aktiv reglering av tryckskillnader för att lösa inomhusluftproblemen. Projektet pågår till slutet av Utöver detta bereder Aalto-universitetet tillsammans med Helsingfors universitet ett projekt där man undersöker byggnaders funktion ur mikrobiologiskt perspektiv, och Kungsvägens skola medverkar som ett undersökningsobjekt. Målet är att man med hjälp av undersökningar och reparationer kan bevara byggnaderna i funktionsdugligt skick tills Nickby Hjärta står färdigt. Byggnad B1 Byggd 1920, våningsyta 832 m 2 Övre våningen används delvis av medborgarinstitutet. Klassrum på nedre och övre våningen. Renoverad 2012 på grund av inomhusluftproblem som framkommit vid undersökningar. Fönstren har reparerats och tätats. Byggnad B2 Byggd 1960, våningsyta 748 m 2 Renoverad 2012 på grund av inomhusluftproblem som framkommit vid undersökningar. Fönstren har reparerats och tätats. Byggnad B3 Byggd 1969, våningsyta 925 m 2 Renoverad 2012 på grund av inomhusluftproblem som framkommit vid undersökningar. Fönstren har reparerats och tätats. Byggnad H Byggd 2001, våningsyta m 2 Inkluderar Wessmansalen samt kök, matsal och klassrum Gemensamma lokaler, övriga lokaler och samanvändning Gemensamma lokaler Gemensamma lokaler för båda skolorna finns i byggnaderna C, F och G. Dessutom har skolornas gemensamma elevvård verkat i byggnad D. I byggnad D utfördes inomhusluftundersökningar i januari Vid undersökningarna konstaterades så stora inomhusluftproblem att byggnaden stängdes hösten Efter detta placerades byggnadens personal runt omkring i båda skolorna.

19 Behovsutredning 6 (61) Omfattande undersökningar av inomhusluften genomfördes i årsskiftet 2012/2013 och i februari Reparationsplaner utarbetades utifrån undersökningarna. Reparationsarbeten utfördes sommaren 2013 och under höstlovet Den södra änden av byggnad G (Sigfridsskolans lokaler) stängdes 2012 på grund av inomhusluftproblem. Personer i byggnad C har även uppvisat symptom trots reparationer, och byggnaden används därför endast delvis och vissa delar av undervisningen har flyttats till allaktivitetshallen. Målet är att man med hjälp av de utförda reparationerna ska kunna bevara byggnaderna i funktionsdugligt skick tills Nickby Hjärta står färdigt. Byggnad C Byggd 1972, våningsyta m 2 Gymnastiksal, matsal och klassrum. Kervo Energis reservvärmecentral. Renoverad 2012 på grund av inomhusluftproblem som framkommit vid undersökningar. Golv och fönster har tätats. Byggnad F Byggd 1969, våningsyta m 2 Klassrum för huslig ekonomi, fysiklokaler, två klassrum, KVS elevvård och textilslöjd. Renoverad 2012 på grund av inomhusluftproblem som framkommit vid undersökningar. Golv och fönster har tätats. Två mindre lokaler har utmönstrats 2012 på grund av inomhusluftproblem. Byggnad G Byggd 1972, våningsyta 934 m 2 Renoverad 2012 på grund av inomhusluftproblem som framkommit vid undersökningar. Tätad, ventilationen har sotats. Inkluderar klassrum för teknisk slöjd. Byggnadens södra ände har stängts. Byggnaden är i slutet av sin livslängd. Byggnad D Byggd 1959, våningsyta 360 m 2 Före detta radhuslänga med bostäder som renoverats år 2000 och blivit elevvårdslokaler. Mikrobskador har konstaterats i sockel- och ytterväggskonstruktioner. Byggnaden stängdes Används inte. Övriga lokaler Byggnad E Byggd 1959, våningsyta 640 m 2 Radhus i bostadsbruk (10 bostäder). Byggnaden är i slutet av sin livslängd. Hyresavtalen för bostäderna har sagts upp från och med Servicebyggnad Byggd 1959, våningsyta 96 m 2 En före detta bastu- och tvättstugebyggnad som används av fastighetsskötare. Byggnaden är i slutet av sin livslängd.

20 Behovsutredning 7 (61) Byggnaden används fram till vårvintern (februari mars) Samanvändning Undervisning har även ordnats i Allaktivitetshallen (gymnastik) och Enter (musik). Allaktivitetshallens salar har använts som huvudsakliga gymnastiksalar för årskurserna Målen för behovsutredningen och projektplaneringen av Nickby Hjärta Utgångspunkten för behovsutredningen och projektplaneringen av Nickby Hjärta är att bygga nya skolutrymmen för Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola. I utrymmen verkar två skolor med olika språk under samma tak. Målet är ett möjligheternas hus som kan reagera på ett flexibelt sätt på framtida behov som fortfarande är delvis okända. Ur stadssstruktursperspektiv förenhetligas den splittrade stadsbilden och en modern skola som är tillgänglig och ekologiskt hållbar byggs. Rumslösningarna stödjer skolans pedagogiska mål. Projektets totala ekonomi och en väsentlig kostnadsminskning jämfört med den tidigare projektplanen är ett av de viktigaste målen. Kostnaderna för projektets första fas får uppgå till högst 16,3 mn euro (andelen för byggarbetskostnader). För att beräkna kostnaderna används alla tillbudsstående metoder, till exempel granskning av rumsbehovet, kostnadseffektivt byggande, utnyttjande av befintliga lokaler samt en indelning av byggprojektet i faser. Användningen av flexibla lösningar som lätt kan förstoras eller minskas vid planeringen av Nickby Hjärta är ett av de viktigaste målen för projektet. Vid kontrollen av kostnader är det viktigt att utrymmena används effektivt och i högsta möjliga grad för att spara antalet utrymmen. Även utbyggbarheten är en av de ledande principerna vid planeringen. Utbyggnadsdelarnas anslutningspunkter planeras omsorgsfullt så att anslutningar kan göras med så små åtgärder som möjligt, utan att detta stör skolgången och så att väggarna måste rivas så lite som möjligt. Passagerna till utbyggnadsdelarna byggs klart redan under den första fasen. Nickby Hjärta planeras så att dess karaktär lämpar sig för Nickby centrum och utbildningscentret Enter. Vid val av material och hustekniska lösningar iakttas principerna för hållbart byggande. Byggnadens placering och byggprinciperna stödjer och för vidare de mål för byggande som redan inletts på området. Utrymmena byggs så att de betjänar Nickby Hjärta och dess båda skolor. Tryggandet av de två språkens självständighet vid undervisningen i vardagen anknyter till de pedagogiska målen. Både Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu har sina egna utrymmen med egna skolgårdar. Båda skolornas utrymmen omfattar utöver klassrum även bland annat aulor och utrymmen för undervisning i små grupper inom det egna språkområdet. En del av utrymmena används gemensamt, vilket möjliggör ett fungerande samarbete mellan skolorna. Lärarnas utrymmen byggs på ett jämlikt sätt som stödjer samarbetet mellan skolorna. Trivseln garanteras genom bland annat varierande utnyttjande av skala. Byggnaden delas in i delar av olika storlek och grad. Delarna tillgodoser olika inlärnings- och undervisningssituationer och delas in i såväl utrymmen med offentlig karaktär som halvoffentliga och privata utrymmen. Särskild vikt fästs vid den akustiska planeringen av höga byggnadsdelar ända från planering till genomförande. Gestaltningen av olika hem- och språkområden stöds med hjälp av material och färger i både byggnadens interiör och exteriör. De tekniska målen förverkligas genom att välja driftsäkra lösningar. Vikt fästs vid servicebarheten hos byggnadsdelar och -material. Bland annat anknyter fastställandet av serviceintervall till en korrekt användning av byggnaden. Enkla principer för hustekniska lösningar och tydliga, servicebara passager är tekniska mål för planeringen.

21 Behovsutredning 8 (61) Projektets mål är ett energieffektivt slutresultat i enlighet med principerna för hållbar utveckling. Lösningarna genomförs inom den givna kostnadsramen, dock så att man förbereder sig för alla ändamålsenliga lösningar vid genomförandet om de inte kan genomföras inom den givna kostnadsramen för den första fasen. 2.3 Bedömning av projektets risker Man har förberett sig för riskerna med hjälp av förnuftiga och mångsidiga planeringslösningar. Dessa är bland annat att möjliggöra byggande i faser och en kontinuerlig planering och uppföljning av kostnader ända från projektets första skeden. En risk är att livscykeln för de befintliga byggnaderna tar slut innan de nya, ersättande lokalerna blir färdiga. Lokalernas byggnadstekniska och hustekniska skick som helhet är nu på sin höjd hjälpligt, och problem i anslutning till inomhusluftkvaliteten har observerats i lokalerna. Riskerna hanteras genom en lämplig skötsel av de lokaler som nu används för att säkerställa trygga undervisningslokaler under hela den tid då Nickby Hjärta byggs. På detta sätt kan man undvika att skaffa nya tillfälliga utrymmen om det är möjligt. En risk i projektet är en felaktig prognos gällande det ökade elevantalet. Tillväxtprognosen för norra Sibbo och Nickby är diffus och inte tillräckligt känd. Risken hanteras genom att planera skolan så att den är anpassningsbar och kan byggas ut. Utbyggnadsprinciperna möjliggör att skolan tekniskt byggs ut så att arbetet inte medför avbrott i skolarbetet. Byggandet av eventuella utbyggnader tidsplaneras så att de tyngsta momenten som stör skolarbetet genomförs på sommaren. Byggandet av Nickby Hjärta ska inledas snabbt och det ska vara färdigt till höstterminen Detta innebär en ytterst strikt tidsplan för hela planerings- och beslutsprocessen. Genomförandet av projektet kräver nya handlingssätt och flexibilitet inom beslutsfattande. För att nödvändiga beslut ska kunna fattas, förutsätts det att förtroendeorganen, Sibbo kommuns ledning, projektgruppen och skolan har samma mål och att parterna är medvetna om projektetets handlingssätt och avancemang. Risken hanteras genom att hålla alla parter á jour om planeringssituationen och genom att utföra allt förberedande arbete så omsorgsfullt och transparent som möjligt för att skapa behövligt förtroende mellan parterna. En särskild utmaning är den korta planeringstiden och lärarnas delaktighet, vilket skolan och medlemmarna i dess projektgrupp har till uppgift. Målet är en betydande nedskärning av kostnaderna. Kostnadsrisken hanteras genom alla tillgängliga metoder, såsom en kritisk granskning av rumsbehovet och kontinuerlig uppföjning av kostnaderna.

22 Behovsutredning 9 (61) 3 Projektets parter Projektets parter har sammanställts på ett så omfattande sätt som möjligt av sakkunniga inom olika områden och fastställts i projektorganisationen. Ett transparent beslutsfattande och kontinuerlig kontakt mellan projektets olika parter har varit en viktig princip i processen. 3.1 Projektets ledning Projektet har tillsatts av Sibbos kommundirektör Mikael Grannas. En projektgrupp och en uppföljningsgrupp har tillsatts för projektet. en har till uppgift att leda och samordna planeringen samt att välja planeringslösningarna utifrån de alternativ som planerarna lagt fram. en har sammanträtt regelbundet med en veckas mellanrum och behandlat ärenden utgående från beredningen som man kommit överens om på föregående möte samt fattat de beslut som är nödvändiga för att arbetet har kunnat framskrida. Uppföljningsgruppen har till uppgift att kommentera gjorda val. Uppföljningsgruppen har sammanträtt regelbundet med en månads mellanrum sedan byggnadsplaneringens startade. Uppföljningsgruppens ordförande har sammankallat uppföljningsgruppen. Utifrån utgångsinformation och projektmål har randvillkor skapats för beslutsfattandet. en har skapat alternativa lösningssätt och studerat deras konsekvenser och till slut valt och motiverat sina lösningar. På möten har man beslutat om både intern och extern information. Intern information ges på skolornas lärarmöten. Dessutom används Sinetti som en intern informationskanal. Extern information till intressentgrupper ges i huvudsak via Twitter och Facebook. 3.2 Parter i projektplaneringen Medlemmarna i projekt- och uppföljningsgruppen för behovsutredningen och projektplaneringen av Nickby Hjärta presenterades i förordet. I projektplanen har byggkonsult och planerare varit: Byggkonsult: Arkitektplanering: Konstruktionsplanering: VVSA-planering och energi: Elplanering: Grundläggningsplanering: Pöyry CM Oy / Pekka Pussinen och Niina Toivakka Ark-house Arkkitehdit Oy / Pentti Kareoja Finnmap Consulting Oy / Lasse Rajala och Magnus Stagnäs Granlund Oy / Risto Nikkilä och Erja Reinikainen Projectus Team Oy / Erkki Tamminen Insinööritoimisto Severi Anttonen Ky / Severi Anttonen Dessutom har övrig personal från Sibbo kommuns organisation, förtroendevalda och utbildningsväsendet deltagit i projektet

23 Behovsutredning 10 (61) 4 Projektdimensionering och definition av omfattning Projektets lokaldimensionering och det uppskattade elevantalet baserar sig på befolkningsprognoser som gjorts upp för Sibbo. Eftersom elevantalet i fortsättningen först kommer att öka i årskurserna 1 6 på grund av tillväxten i Nickby, har utbildningsväsendet beslutat att man vid planeringen av Nickby Hjärta ska förbereda sig för ett behov av extra utrymmen för årskurserna 5 6. För att fastställa omfattningen av projektet Nickby Hjärta har projektgruppen och utbildningsväsendet sammanställt jämförelsedata från skolorna i närliggande kommuner. Utifrån detta försöker man ställa upp mål för den omfattning som Nickby Hjärta ska genomföras i. 4.1 Dimensionerat elevantal för Nickby Hjärta Nickby Hjärta, årskurserna 7 9, dimensionering Nuvarande och prognostiserat elevantal uppges i tabellen nedan. De prognostiserade elevantalen gällande elever i årskurs 7 9 har gjorts upp utgående från de prognoser för befolkningstillväxt som upprättats av Utvecklings- och planläggningscentralen i Sibbo ( ). För den första fasen har 740 elever valts som det dimensionerade elevantalet. nuvarande (2013) prognostiserad ( ) Kungsvägens skola 354 elever 355 elever Sipoonjoen koulu 298 elever 385 elever Sammanlagt 652 elever 740 elever Tillväxten i elevantalet beräknas gälla endast finskspråkiga elever, eftersom man antar att antalet svenskspråkiga elever inte förändras nämnvärt under granskningsperioden. Man förbereder sig på ett ökat elevantal efter 2018 genom att expandera Nickby Hjärta till en enhetsskola (årskurserna 5 6) och genom att förbereda sig på en utbyggnad av skolan för årskurserna 7 9 (årskurserna 7 9 i Sipoonjoen koulu) Utbyggnaden av Sipoonjoen koulu till enhetsskola (årskurserna 5 6) Utbildningsväsendet har beslutat att man vid planeringen av Nickby Hjärta ska förbereda sig på ett behov av extra lokaler för årskurserna 5 6 eftersom elevantalet i fortsättningen först kommer att öka i årskurserna 1 6 på grund av tillväxten i Nickby. Genomförandet av en enhetsskola i samband med Nickby Hjärta innebär att Sipoonjoen koulu, som verkar i Nickby Hjärta, byggs ut med nya utrymmen för cirka 260 elever i årskurserna 5 6. Det uppskattade behovet uppkommer under När Sipoonjoen koulu byggs ut till en enhetsskola, ökar det dimensionerade elevantalet i Nickby Hjärta till elever. Utbyggnaden av Sipoonjoen koulu och anslutningen av årskurserna 5 6 till Nickby Hjärta ska genomföras så att helheten fungerar och är ändamålsenlig.

24 Behovsutredning 11 (61) Utbyggnaden av Sipoonjoen koulu för årskurserna 7 9 Utifrån de prognoser som upprättats kommer det dimensionerade elevantalet på 740 elever för Nickby Hjärta att uppnås redan under åren , cirka två till fyra år efter att byggnaden blivit färdig. Den ökning av elevantalet som inträffar efter detta uppskattas utgående från utvecklingen i invånarantalet i Sibbo kommuns gällande strategi. Prognosen i strategin är att Sibbo kommer att ha invånare år 2020 och invånare vid utgången av år Tillväxtens fokus ligger till en början i Tallmo Nickby-området. Utifrån detta uppskattar man att elevantalet i Sipoonjoen koulu vid utgången av 2025 kommer att vara cirka elever större än det dimensionerade elevantalet i den första fasen Sammandrag över det dimensionerade elevantalet för Nickby Hjärta Nickby Hjärta planeras att byggas i faser så att genomförandet av den första fasen utförs som en byggnad som ersätter de nuvarande skolbyggnaderna. Vid planeringen av Nickby Hjärta har man först gjort reserveringar för att genomföra enhetsskolan för de finskspråkiga årskurserna 5 6 och 7 9. Efter detta görs reserveringar för en utbyggnad av den finskspråkiga skolan för årskurserna 7 9. För Nickby Hjärta planeras följande utbyggnadsreserveringar Nickby Hjärta, årskurserna elever Sipoonjoen koulu (385) Kungsvägens skola (355) Sipoonjoen koulus enhetsskola 260 elever (årskurserna 5 6) Utbyggnaden av Sipoonjoen koulu för årskurserna elever Sammanlagt cirka elever

25 Behovsutredning 12 (61) 4.2 Definition av lokalbehovet i Nickby Hjärta Lokalanvändningen i skolor beskrivs ofta med följande nyckeltal: brm 2 /elev och brm 2 /dimensionerad elev. Nedan har nyckeltal från Sibbo och grannkommunerna sammanställts och ett mål för skolans storlek har fastställts utifrån dessa Skollokaler i Sibbo Skolans bruttokvadratmetrar beskriver både investeringens storlek och skolbyggnadens underhållskostnader. Ju större lokalerna är, desto större är investeringen, dvs. den billigaste kvadratmetern är en obyggd kvadratmeter. Den viktigaste faktorn som inverkar på investeringskostnaderna är byggnadens yta. Övriga faktorer har en klart mindre inverkan på kostnaderna. På motsvarande sätt är även byggnadens storlek avgörande för skolans underhållskostnader. Skolans dimensionering brm 2 /elev inverkar även på utbildningsväsendets kostnader. Ju mindre skolan är i relation till elevantalet, desto mindre blir den interna hyran per elev för skolan. Den interna hyran står för närvarande för cirka en tredjedel av kostnaderna i utbildningsväsendets kostnader i Sibbo. SIBBO Lukuvuosi/läsår Tabell: Elevantal i skolor i Sibbo och bruttokvadratmeter/elev KOULU/SKOLA Byggnads- /reparationsår Elevantal Skolans yta brm²/elev Större skolor Sipoonlahden koulu ,0 Kungsvägens skola / Sipoonjoen koulu / ,3 Etelä-Sipoon koulukeskus 1972/ ,5 18,4 Jokipuiston koulu ,1 Kyrkoby skola 1956/ ,3 Talman koulu ,2 Lukkarin koulu ,4 Leppätien koulu 2002/ ,2 Viktat medelvärde 17,7 I de skolor i Sibbo där elevantalet är cirka 150 eller större, uppgår bruttoytan med nuvarande elevantal till knappt 18 brm²/elev. I bruttoytan räknas alla lokaler som skolan använder, inklusive tekniska lokaler samt konstruktioner. Ifall det finns t.ex. en bostad för gårdskarl i en skola, minskas skolans yta med bostadsytan.

26 Behovsutredning 13 (61) I mindre skolor (där elevantalet är elever) är bruttoytan lite mindre än i stora skolor och uppgår till cirka 17 brm²/elev Skollokaler i grannkommuner I tabellen nedan presenteras en utredning som gjorts i samarbete mellan projektgruppen och utbildningsväsendet om rumsanvändningen i grannkommunernas skolor (brm²/elev) Elevantalet presenteras både som antal dimensionerade elever och nuvarande elevantal. Tabell: Elevantalet i skolor i Nurmijärvi och bruttokvadratmeter/elev NURMIJÄRVI Lukuvuosi/läsår KOULU/SKOLA Elevantal Skolans yta bm²/elev Lokalernas elevdimensi onering Dimensionering bm²/elev HARJULA , ,2 ISONIITTU , ,9 KLAUKKALAN ALAKOULU , ,0 KLAUKKALAN ALAKOULU , ,2 LEPSÄMÄ , ,2 LUKKARI , ,9 LÄNSIKAARI , ,3 MAANIITTU , ,4 METSÄKYLÄ , ,6 MÄNTYSALO/HAIKALA , ,3 NYK , ,1 RAJAMÄEN ALAKOULU , ,4 RAJAMÄEN YLÄKOULU , ,9 RÖYKKÄ , ,9 SYRJÄLÄ , ,7 Viktat medelvärde 14,6 12,0

27 Behovsutredning 14 (61) Tabell: Elevantalet i skolor i Kervo och bruttokvadratmeter/elev KERVO STAD Lukuvuosi/läsår KOULU/SKOLA Elevantal 2012 Skolans yta bm²/elev Lokalernas elevdimensione ring Dimensionerin g bm²/elev Ahjon koulu , ,5 Keskuskoulu , ,9 Killan koulu , ,4 Kurkelan koulu , ,2 Kalevan koulu , ,5 Savion koulu , ,4 Keravanjoen koulu/lapila verksamhetsställe , ,9 Keravanjoen koulu/jaakkola verksamhetsställe , ,5 Sompion koulu , ,5 Viktat medelvärde 12,9 11,5 Tabell över elevantalet i skolor i Kyrkslätt och bruttokvadratmeter/elev KYRKSLÄTT Lukuvuosi/läsår KOULU/SKOLA Elevantal Skolans yta bm²/elev Lokalernas elevdimensioneri ng Dimensionering bm²/elev Gesterbyn koulu , ,7 Heikkilän koulu , ,6 Kantvikin koulu , ,5 Kartanonrannan koulu , ,2 Kirkonkylän koulu , ,2 Kirkkoharjun koulu Masalan koulu , ,3 Nissnikun koulu , ,4 Veikkolan koulu , ,9 Vuorenmäen koulu , ,9 Bobäcks skola , ,7 Winellska skolan , ,3 Viktat medelvärde 12,4 11,3 Sammanfattningsvis kan man konstatera att bruttokvadratmetrarna per elev varierar i skolorna i Nurmijärvi, Kervo och Kyrkslätt varierar i medeltal mellan 11,3 12,0 brm²/dimensionerat elevantal och 12,4 14,6 brm²/nuvarande elevantal. Rumsanvändningen är effektivast i Kyrkslätt och Kervo både när det gäller det dimensionerade och det nuvarande elevantalet. Däremot har skolorna i Nurmijärvi flest möjligheter att ta emot nya elever.

28 Behovsutredning 15 (61) I bilden nedan presenteras resultatet om bruttoytan i skolor i vissa kommuner i relation till nuvarande elevantal, som Granlund Oy insamlat i samband med utarbetandet av servicenätplaner. Uppgifterna omfattar endast högstadier och det genomsnittliga resultatet är 13,9 brm²/elev. Sammanfattningsvis kan man konstatera att dimensioneringen av skolorna i Sibbo är klart större än på andra håll i Finland och särskilt i KUUMA-kommunerna. Den nuvarande bruttoytan per elev i skolorna i Sibbo är nästan 18 brm²/nuvarande elev. Genom en minskning av skolornas dimensionering kunde utbildningsväsendet påverka totalkostnaderna för utbildningsväsendet Nickby Hjärtas mål för rumsbehov brm 2 /dimensionerad elev Utifrån de bifogade utredningarna ställdes målet för rumsbehovet i Nickby Hjärta till 12 brm²/elev, vilket innebär att målet är en betydligt mer effektivare skola när det gäller rumsanvändning. Med det dimensionerade elevantalet på 740 elever i Nickby Hjärta uppgår det totala målet till brm².

29 Behovsutredning 16 (61) 5 Principiella lösningar vid genomförandet av projektet Planeringsområdet omfattar det område där de nuvarande byggnaderna i Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola ligger. Den tidigare projektplanen utnyttjade nästan hela området. När det gäller kostnaderna för projektet Nickby Hjärta måste man uppnå en klart förmånligare projekthelhet än tidigare. Samtidigt bör expansionsmöjligheterna för projektet granskas med tanke på framtida behov. I de principiella lösningarna för projektet granskas projektets fasindelning och omfattning (brm 2 ) under den angivna prognosperioden. Efter detta fastställs placeringen av de projekt som genomförs inom det givna planeringsområdet och, ifall det finns oanvänt utrymme inom planeringsområdet, hur planeringsområdet i fråga och användningen av eventuella byggnader på området genomförs. 5.1 Den första fasen av Nickby Hjärta och utbyggnadsreserveringar Skolbyggnaden för Nickby Hjärta planeras att växa stegvis så att den kan svara mot det ökade elevantalet i och med tillväxten i Nickby och norra Sibbo. I och med att Sibbos strategi förverkligas kommer området Nickby Tallmo att växa snabbt efter Genomförandet av Nickby Hjärta föreslås att delas in i tre faser så att varje fas har en egen omfattning för genomförande. Den första fasen är projektet Nickby Hjärta som presenteras i budgeten Nickby Hjärta, fas 1, årskurserna 7 9 (Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu) Dimensioneringen av den första fasen planeras att ersätta de nuvarande undervisningslokalerna i Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola. För närvarande uppgår elevantalet i Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola till cirka 660 elever och det dimensionerade elevantalet i den första fasen av Nickby Hjärta till 740 elever Nickby Hjärta, fas 2, årskurserna 5 6 i enhetsskolan (Sipoonjoen koulu) I och med tillväxten av invånarantalet i Nickby planeras Nickby Hjärta att byggas ut till en enhetsskola för årskurserna 5 6, där cirka 260 elever placeras. I detta fall kan årskurserna 1 4 och deras parallellklasser i skolorna för de lägsta årskurserna i Nickby 1,5-faldigas. De nya eleverna i enhetsskolans lägsta årskurser använder samma utrymmen (sal, matsal, gymnastiksal osv.) som de högre årskurserna. Dessutom kan de lägsta årskurserna i detta fall utnyttja de högre årskursernas specialklassrum när detta är möjligt. Utbyggnaden planeras så att den kan genomföras genom tilläggsbyggande utan att den befintliga skolans verksamhet störs. I och med den prognostiserade tillväxten av Nickby aktualiseras utbyggnaden av Nickby Hjärta uppskattningsvis åren Då ökar det dimensionerade elevantalet i Nickby Hjärta till cirka 1000 elever.

30 Behovsutredning 17 (61) Nickby Hjärta, fas 3, utbyggnad av skolan för årskurserna 7 9 Uppskattningen är att det dimensionerade elevantalet i den första fasen av Nickby Hjärta uppnås åren Elevantalet i årskurserna 7 9 uppskattas att vara cirka elever större år 2025 än det dimensionerade elevantalet i den första fasen av Nickby Hjärta. De nya eleverna avses placeras i en utbyggnad som genomförs genom byggande av s.k. flyttbara lokalmoduler. Lokalmodulerna byggs till exempel som tvåvåningsbyggnader med klassrum. I övrigt använder eleverna de offentliga lokalerna i Nickby Hjärta (sal, matsal, gymnastiksal osv.). Om man senare beslutar att grunda en ny enhetsskola eller skola för årskurserna 7 9 i Sibbo, kan lokalelementen användas på nytt. Allmänt har man observerat att cirka procent av skolans lokaler borde vara sådana att de kan flyttas eller att deras användningssyfte kan ändras Omfattning och bruttoytor av faserna i Nickby Hjärta Man bör förbereda sig på utbyggnaden av Nickby Hjärta till enhetsskola och skola för årskurserna 7 9 redan vid genomförandet av den första fasen, eftersom offentliga lokaler ska reserveras för en senare utbyggnad. I och med utbyggnaden av Nickby Hjärta ökar skolans utrymmeseffektivitet klart. I tabellen nedan presenteras mål för skolans lokaldimensionering i och med utbyggnaden av Nickby Hjärta. Dimensionerat NICKBY HJÄRTA I FASER elevantal Nuvarande elevantal bm 2 /elev Genomförande av första fasen m 2 Sipoonjoen koulu som enhetsskola m 2 12 bm 2 /elev 11 bm 2 /elev Nickby Hjärta år m 2 Genomförandet av en enhetsskola och utbyggnaden av skolan för årskurserna 7 9 i samband med Nickby Hjärta kräver endast cirka hälften av bruttoytan jämfört med att bygga en ny skolbyggnad. Samtidigt ungefär halveras kostnaderna för byggandet. I Nickby Hjärta uppställdes 12,0 brm²/dimensionerad elev som mål i föregående avsnitt. Genomförandet av projektet Nickby Hjärta framskrider stegvis enligt tabellen ovan. Vid genomförandet av den första fasen måste man beakta de senare faserna i dimensioneringen av de allmänna lokalerna, och därför ställs effektivitetskraven för de olika faserna så att bruttoytan per elev sjunker från 13,0 brm²/dimensionerad elev i fas 1 till 11,0 brm²/dimensionerad elev i fas 3.

31 Behovsutredning 18 (61) 5.2 Placeringsalternativ på tomten En central fråga har varit placeringsalternativen för Nickby Hjärta. Efter alternativa granskningar har man kommit fram till ett förslag där projektet Nickby Hjärta placeras på området där Sipoonjoen koulus nuvarande byggnader ligger. Många faktorer talar för detta alternativ: Skicket i Sipoonjoen koulus lokaler leder oundvikligen till att de nuvarande byggnaderna rivs, och då frigörs den mark som byggnaderna nu ligger på. Däremot är de befintliga byggnaderna i Kungsvägens skola i genomsnitt i bättre skick och om byggnaden placerades där skulle bygga tillfälliga utrymmen även för Kungsvägens skola och gemensamma byggnadarna. Den föreslagna placeringen motiveras även av befintliga lättrafik- och fordonstrafikleder. Tomten är väl tillgänglig från många olika riktningar. Den nuvarande kommunstrukturen i Nickby centrum talar för placeringen: närheten till biblioteket, Sockengården samt Enter, vars representativa gårdsplan inte för närvarande kommer till sin rätt, utgör tillsammans ett campus för lärande i Nickby centrum. Trafiklösningarna kan utformas på ett naturligt sätt så att ingen korsande trafik mellan lätt trafik och fordon uppstår. Det finns redan rutter för parkering och skjutstrafik, vilka kommer att stärkas. För servicekörning finns en naturlig körrutt på den norra sidan av byggnaden. Ekologiska och funktionella mål motiverar att den nya byggnadens fotavtryck ska vara så litet som möjligt. Det område som Nickby Hjärta tar över i huvudsak med tre våningar är kompakt och ryms väl på den föreslagna platsen. Placeringen av Nickby Hjärta på den föreslagna platsen motiveras även av placeringen av existerande infrastruktur på tomten: inga huvudlinjer i huvudtekniken behöver flyttas på tomten.

32 Behovsutredning 19 (61) 5.3 Bildande av projekthelheter Planeringsområdet omfattar det område där de nuvarande byggnaderna i Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola ligger. Eftersom Nickby Hjärta kräver endast en del av planeringsområdet bildas även andra projekt på området. De projekt som bildas anges på bilden nedan: Dessa projekt är: 1. Nickby Hjärta 2. Kungsvägens skolas tidigare byggnader B1 B3 och H 3. Skolornas gemensamma byggnader C, F och G 4. Möjliggörande av en utbyggnad av Enter

33 Behovsutredning 20 (61) Nickby Hjärta Nickby Hjärta och dess uteområden inklusive parkeringsområden placeras helt på Sipoonjoen koulus nuvarande tomt. På tomten ryms även utrymmesresereringar för utbyggnaden av de finskspråkiga årskurserna 5 6 och reserveringar för utbyggnaden av skolan för årskurserna 7 9. Det är ändamålsenligt att placera elevernas matsal i Nickby Hjärta för att eleverna inte ska behöva flytta sig till en annan byggnad för att äta. I praktiken blir man tvungen att riva alla byggnader på området, inklusive det radhus med bostäder som kommunen äger och som är i slutet av sin livslängd. Radhuset med bostäder hyrs ut och hyresavtalen har sagts upp från och med Invånarna erbjuds möjlighet att få vissa kommunala hyresbostäder som blir lediga förbi kön. Kungsvägens skolas tidigare byggnader B1 B3 och H Ett separat projekt bildas för byggnaderna B1 B3 och H. Syftet med projektet är att fastställa byggnadernas framtida användning och dess kostnadseffekter. Vid fastställandet av användningen granskas alla alternativ, från återanvändning till eventuell rivning och planläggning. Byggnaderna B1 B3 och H har i huvudsak använts av skolan och kommer att stå tomma. Endast följande funktioner blir kvar i byggnaden: 1. Ett tillagningskök som även fungerar som tillagningskök för Nickby Hjärta. 2. Gymnasiets och Enters (Sipoon lukio och KEUDA) matsal. I dessa läroanstalter finns nästan 500 elever/studerande. Matsalen finns i byggnad H bredvid tillagningsköket. 3. Festsalen Wessmansalen i byggnad H. 4. Medborgarinstitutets två kontorsrum i byggnad B1. Byggnadernas våningsyta är sammanlagt m 2. Kungsvägens skola använder lokalerna fram till att Nickby Hjärta är färdigt. Efter att skolan flyttat ut kommer ca m 2 av våningsytan att stå tom medan resten i huvudsak används av tillagningsköket och matsalen. Byggnadernas skick är endast hjälpligt i byggnaderna B1 B3 och det har förekommit inomhusluftproblem i byggnaderna. Byggnad H är rätt ny (färdigställd år 2001) och byggnad B1 är historisk i Nickby, eftersom den färdigställdes redan år Skolornas gemensamma byggnader C, F och G Byggnaderna C, F och G används i huvudsak av skolan. I byggnad C finns Sipoonjoen koulus matsal, gymnastiksal, ett klassrum (som inte används) och Kervo Energis reservvärmecentral. Byggnaderna F (färdigställd 1972) och G (färdigställd 1959) är i dåligt skick i slutet av sin livslängd. Även skicket i byggnad C (färdigställd 1969) är endast hjälpligt. Avsikten är att alla byggnader ska rivas när de inte längre behövs. Tomten planläggs för det nya användningssyftet. Planen för Nickby skolcentrum uppdateras i samband med byggandet av Nickby Hjärta.

34 Behovsutredning 21 (61) Planering av en utbyggnad av Enter En utbyggnad av Enter planerades ursprungligen på Sipoonjoen koulus sida, på området där man nu föreslår att skolbyggnaden i Nickby Hjärta ska byggas. Därför ska en ny utbyggnadsriktning sökas för Enter. På området är den naturliga utbyggnadsriktningen för Enter att fortsätta byggnaden i riktning längs Stora Byvägen söderut. 6 Slutsatser Utifrån behovsutredningen kan projektet Nickby Hjärta delas in i separata projekthelheter och skolcentret Nickby Hjärta kan avgränsas som ett separat projekt som i angelägenhetsordning genomförs först. Nickby Hjärta föreslås genomföras som ett stegvis projekt som delas in i tre faser och som kan expanderas och reduceras. De nödvändiga gemensamma lokalerna genomförs i den första fasen. Skolcentret kan expandera från det nuvarande elevantalet på 660 elever i årskurserna 7 9 och i och med utbyggnaden av lågstadiet omvandlas till en enhetsskola med elever i de finskspråkiga årskurserna 5 9. Med hjälp av en eventuell modulär utbyggnad av en flyttbar skola för årskurserna 7 9 kan skolans maximistorlek bli ca elever i den tredje fasen. Skolans utrymmeseffektivitet (brm 2 /elev) ökar när skolan byggs ut. För att fastställa omfattningen av projektet Nickby Hjärta har projektgruppen och utbildningsväsendet sammanställt jämförelsedata från skolorna i närliggande kommuner. Enligt dessa är dimensioneringen av skolorna i Sibbo klart större än på andra håll i Finland och särskilt i KUUMAkommunerna. Den nuvarande bruttoytan per elev i skolorna i Sibbo är nästan 17,7 brm²/nuvarande elev, medan den i de KUUMA-kommuner som har undersökts är 12,4 14,6 brm²/nuvarande elev och 11,3 12,0 brm²/dimensionerad elev. I Nickby Hjärta uppställdes ett mål på 12,0 brm²/dimensionerad elev så att ytan i fas 1 är 13,0 brm²/dimensionerad elev och 11,0 brm²/dimensionerad elev i fas 3.

35 22 (61) DEL B: PROJEKTPLAN FÖR NICKBY HJÄRTA 1 Inledning till projektplanen för Nickby Hjärta omfattar de nya lokalerna för Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola. Utgångspunkten är att en gemensam fastighet byggs för båda skolorna. I fastigheten verkar två skolor med skilda språk under samma tak. En utgångspunkt har även varit att inga andra funktioner än skolan placeras i de nya lokalerna, dock så att den fastighet som byggs utnyttjas om kvällarna på ett så omfattande sätt som möjligt av bl.a. medborgarinstitutet.

36 23 (61) 2 Utgångspunkter för projektplanen för Nickby Hjärta 2.1 Deltagare och projektets mål en har utarbetats med samma metoder av samma projekt- och uppföljningsgrupp som utarbetade behovsutredningen (se Nickby Hjärta, behovsutredning, kapitel 3). Målen för projektplanen för Nickby Hjärta presenteras i kapitel 2.2 i behovsutredningen. De viktigaste målen är: Att i skolans lokallösningar använda anpassningsbara, flexibla lösningar som är lätta att expandera och reducera. Lokalerna planeras och byggs så att båda språkens och skolornas identitet bevaras. När det gäller kostnaderna för projektet Nickby Hjärta måste man uppnå en klart förmånligare projekthelhet än tidigare. Kostnaderna för projektets första fas får uppgå till högst 16,3 mn euro (andelen för byggarbetskostnader). Nickby Hjärta ska planeras så att dess karaktär lämpar sig för Nickby centrum och utbildningscentret Enter. 2.2 Placering och omfattning av Nickby Hjärta för Nickby Hjärta utgår från den lösning som läggs fram i behovsutredningen. De viktigaste riktlinjerna i behovsutredningnen är: Nickby Hjärta byggs på Sipoonjoen koulus nuvarande tomt. Befintliga leder för gång- och cykeltrafik samt fordonstrafik, närheten till biblioteket och Enter talar för detta. Nickby Hjärta planeras att byggas ut stegvis i och med tillväxten i Nickby och norra Sibbo. I och med att Sibbos strategi genomförs kommer Nickby att växa snabbt efter Den första fasen av Nickby Hjärta planeras att bli ungefär lika stor som nuvarande Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola. I den andra fasen planeras Nickby Hjärta att i fråga om den finskspråkiga skolan byggas ut till en enhetsskola för årskuserna 5 6. I detta fall kan årskurserna 1 4 och deras parallellklasser i skolorna för de lägsta årskurserna i Nickby 1,5-faldigas. I den tredje fasen kan mer utrymme i skolan för årskurserna 7 9 i Nickby Hjärta byggas med hjälp av en flyttbar modulskola. En flyttbar modulskola är det effektivaste byggnadssättet när det gäller investerings- och underhållskostnader, eftersom cirka procent av skolans lokaler borde vara sådana att de kan flyttas eller att deras användningssyfte kan ändras när behovet av antalet skollokaler förändras. Genomförandet av en enhetsskola och utbyggnaden av skolan för årskurserna 7 9 i samband med Nickby Hjärta kräver endast cirka hälften av bruttoytan jämfört med att bygga en ny skolbyggnad, eftersom samma gemensamma lokaler och trafikutrymmen kan utnyttjas. Samtidigt blir byggandet även cirka hälften billigare jämfört med att bygga en separat ny skola.

37 24 (61) 2.3 Dimensionerat elevantal För närvarande uppgår elevantalet i Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola till cirka 660 elever och det dimensionerade elevantalet i den första fasen av Nickby Hjärta till 740 elever. I och med tillväxten av invånarantalet i Nickby planeras Nickby Hjärta att byggas ut till en enhetsskola, där cirka 260 elever placeras. Det uppskattade behovet av en enhetsskola bedöms uppkomma under I den tredje fasen mellan 2019 och 2021 ska en utbyggnad av skolan för årskurserna 7 9 inledas. Utbyggnaden genomförs stegvis som en modulskola. Efter att Sibbo kommuns strategi har genomförts år 2025 ska en utbyggnad för cirka elever genomföras. NICKBY HJÄRTA PER FAS Tilläggselever Dimensionerat elevantal Uppskattad tidpunkt för genomförande Nuvarande elevantal Nickby Hjärta, fas 1, årskurserna Sipoonjoen koulus enhetsskola (årskurserna 5 6) Nickby Hjärta, fas 2, enhetsskola 5-9 (SK) 1000 Utbyggnaden av Sipoonjoen koulu, årskurserna Nickby Hjärta, fas 3, år Personalplaner Personalplaner har utarbetats separat för varje fas. I den första fasen, där Nickby Hjärta fungerar som en skola för årskurserna 7 9 med 740 elever, kommer det totala personalantalet att uppgå till cirka 112 personer. Lärarna står för cirka 80 av detta antal. Personalplanerna för den andra fasen, Nickby Hjärta som enhetsskola för årskurserna 5 9, och för den tredje fasen, Nickby Hjärta 2025, är riktgivande för lokaldimensioneringen. I den andra fasen ökar personalantalet i Nickby Hjärta med cirka 16 personer och uppgår till sammanlagt 128 personer. I den tredje fasen ökar personalantalet i Nickby Hjärta med cirka 26 personer och uppgår till sammanlagt 154 personer. Sammandrag över personaldimensionering Fas 1, Nickby Hjärta för årskurserna 7 9 (740 elever) Fas 2, Nickby Hjärta som enhetsskola 5 9 (1 000 elever) Fas 3, Nickby Hjärta 2025 (1 175 elever) Lärare Övrig skolpersonal Fastighetsskötsel och kök Personal sammanlagt För den första fasen, Nickby Hjärta som en skola för årskurserna 7 9 med 740 elever, har en noggrannare personalplan utarbetats. Planen presenteras i bilaga 2. Personalplanen omfattar timlärare och gemensamma lärare (Sibbo Gymnasium, Sipoon lukio, årskurserna 1 6). Personalantalet har bedömts per skola. Personalen inom fastighetsskötsel och kostservice är gemensam för skolorna.

38 25 (61) 3 PRINCIPER FÖR GENOMFÖRANDE AV NICKBY HJÄRTA En s.k. stjärnmodell har visat sig vara den bästa lösningen för att uppnå projektets mål, från anpassningsbarhet till effektiv rumsanvändning, på det mest balanserade sättet. Planen i enlighet med denna projektplan baserar sig på stjärnmodellen. Det är den mest flexibla modellen när man försöker uppnå en anpassningsbar och funktionsmässigt kompakt helhet. Dessutom svarar stjärnmodellen på de arkitektoniska och stadsbildsmässiga målen som ställs av miljön medan flyglarna söker koordinater och kraftlinjer i miljön. Med hjälp av modellen kan både Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola ges sina egna identiteter som är lätta att känna igen både inomhus och i byggnadens yttre utseende. Stjärnornas uddar skapar funktionella helheter av lämplig storlek samt trivsamma närliggande gårdsplaner. De närliggande gårdsplanerna är skyddade och lämpar sig med tanke på mikroklimatet för utevistelse. För att uppnå målen för Nickby Hjärta hålls byggnadens area ( footprint ) liten. Detta tillgodoser målen för energieffektivitet, men även de sociala målen och målen för lättillgängliga lokaler. Skolornas självständighet får dock inte hotas inne i byggnaden, utan i planen visas tydliga revir enligt språkområde. Å andra sidan möjliggör de gemensamma lokalerna ett naturligt umgänge inne i byggnaden. Centrala och kompakta gemensamma lokaler garanterar sociala möten under dagen. Utbyggnad och husteknik Stjärnmodellen erbjuder en naturlig princip för expansion när det gäller kommande utbyggnader. Skolan expanderar kring sin kärna. Planen baserar sig på principer om anpassningsbarhet, där byggnaden expanderas och reduceras efter behov när det gäller flyglarna för teoriklassrum. Även gymnastiklokalerna kan vid behov genomföras som ett separat projekt. Den grundläggande lösningen möjliggör en anslutning av tilläggsflyglar med så liten olägenhet som möjligt och så kostnadseffektivt som möjligt. Tilläggsflyglarna är antingen bestående konstruktioner eller så baseras de på tillfälligt modulbyggande. Stjärnans flyglar utgör självständiga, autonoma hus inom huset ur husteknisk och verksamhetsmässig synpunkt. Även byggnadens brandtekniska gränser fastställs på ett naturligt sätt av stjärnornas uddar. Byggnaden byggs enligt en princip för flexibelt modulbyggande som kan reagera på ändrade rumsbehov. De hustekniska lösningarna och konstruktionslösningarna är allmängiltiga och anpassningsbara.

39 26 (61) Inomhuslokaler och två språk under samma tak För inomhuslokaler har det väsentliga varit att försöka uppnå ett naturligt centralt rum som förenar skolorna ett Hjärta, som den valda modellen ger upphov till av naturen. Avstånden inne i skolan är korta, orientationen är tydlig och man kan undvika korridorer inne i skolan. Stjärnmodellen i kombination med en effektiv komposition av utrymmen i höjdled uppfyller även kraven på kompakthet i byggnaden. De två skolornas mål om självständiga identiteter under samma tak genomförs så att båda skolorna har sin egen del som kan urskiljas självständigt. Båda skolorna har en lika stor cellskola, dvs. en teoriflygel med cellaula. Dessutom expanderar språkområdena på den andra våningen till klart avgränsade lokaler för smågrupper samt vistelseutrymmen. Flygeln med ämnesrum indelas likaså i klassrum som de olika språkområdena förvaltar. Byggnaden betjänar även kommuninvånarna. Kvällsanvändning möjliggörs genom att tydligt avskilja öppna områden från områden som hålls stängda. Gårdsutrymmena kan även användas av kommuninvånarna utanför skoltid: näridrottsplatserna har placerats i Nickby Hjärtas kantzon för att betjäna kommuninvånarna. 3.1 Utnyttjande av byggnad A5 Den befintliga byggnaden A5 utgör ett hinder för att tomten ska kunna utnyttjas optimalt. En reparation av byggnad A5 blir dyrare än att ersätta den med en ny byggnad som bättre skulle tjäna helheten. Därför föreslås det i en att byggnad A5 ska rivas, varvid den tomtdel som frigörs bättre kan utnyttjas som en del av Nickby Hjärta. En del av eleverna och personalen i byggnad A5 (A.I.V.-salen) uppvisar symptom, och byggnaden används därför endast under raster och morgonsamlingar. Byggnaden uppfyller inte heller moderna krav på en anpassningsbar och ekologisk skola. De strukturella, hustekniska och funktionella lösningarna är föråldrade och det är inte ekonomiskt förnuftigt att reparera dessa så att de motsvarar moderna målsättningar. 3.2 Bespisningsalternativ och genomförande I projektplanen föreslås att ett distributionskök och en matsal byggs i Nickby Hjärta. Det är i elevernas intresse att måltiderna äts i den skolbyggnad där undervisningen sker. Matsalen ligger i byggnadens hjärta, i den gemensamma aulan på entrévåningen. Det nuvarande tillagningsköket i Kungsvägens skola är i bra skick och fungerar väl. Det är motiverat att använda den befintliga lokalen för att tillaga mat och transportera maten med bil till Nickby Hjärta via serviceområdet på den norra sidan. De dagliga mattransportkostnaderna uppgår till cirka 40 euro. I det nya distributionsköket placeras bland annat disktvätt och en matlinje som placeras på ett eget område i den nedre aulan. Vid planeringen av köket har lösningens och dimensioneringsprincipernas funktion säkerställts hos experter. Det nya distributionsköket sysselsätter två arbetstagare, när kunderna returnerar kärlen själva till kärlkorgarna. Om kärlen returnerades till vagnar, skulle ytterligare en arbetstagare behövas. Enter och Gymnasium använder matsalen i H byggnaden i fortsättningen.

40 27 (61) 4 Lokalprogram och omfattning för Nickby Hjärtas olika faser En viktig planeringsprincip för Nickby Hjärta är att en flexibel utbyggnad möjliggörs. Detta kan ske med hjälp av en modulstruktur och att bygga sten på sten. Gamla konstruktioner behöver inte rivas när nya utbyggnader genomförs flexibelt. Stjärnmodellen byggs ut genom att bygga nya flyglar kring stjärnas kärna. Stjärnans nya uddar delar in gårdsområden på ett naturligt sätt i nya gårdar som utgör nya hemområden för undervisningsgrupper. De flyglar som byggs ut är autonoma både när det gäller konstruktioner och husteknik, vilket möjliggör att de kan genomföras separat, utan att skolans övriga delar störs. Flyglarnas byggnadsprinciper kan varieras efter rådande ekonomiskt läge och tidtabeller. 4.1 Lokalprogram, Nickby Hjärta, fas 1, årskurserna 7 9 (Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu) Den första fasen av Nickby Hjärta planeras att ersätta undervisningslokalerna i de nuvarande skolorna för årskurserna 7 9 i Nickby, Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu, och det dimensionerade elevantalet är 740 elever. Lokalprogrammet och antalet klassrum fastställdes utifrån antalet grupper i klassrummet och testades genom att utarbeta en testläsordning. Vid fastställandet bedömdes antalet grupper enligt 740 elever, dock utan reservation för att antalet grupper kan vara större än förväntat när grupperna ska delas inom två olika skolor. De grundläggande antagandena för utarbetande av Nickby Hjärtas första lokalprogram är följande: Den normala klass-/gruppstorleken är i genomsnitt elever Gruppstorleken i smågrupper (ämnesundervisningen för normalklasser) är i genomsnitt 14 elever Specialgruppernas storlek är högst cirka 10 elever Elevantalet är 740 elever utan indelning i skolspråk Lektionsramen är cirka årsveckotimmar när man utgår från den nuvarande timindelningen i Sibbos finskspråkiga undervisningsplan. Utgångspunkten för antalet klassrum och ordnandet av undervisningen har varit att läraren inte har ett eget klassrum och eleverna inte har ett hemklassrum. På detta sätt blir klassrummens användningsgrad effektiv. Utöver de basgrupper som använder teori- och ämnesklassrum har utgångspunkten varit att båda skolorna har två smågrupper för specialundervisning i klass och en JOPO-grupp samt två undervisningslokaler för specialundervisning på deltid (ELA). Således uppgår antalet specialundervisningsklassrum till sammanlagt 10 st. Klassrummens storlek har fastställts med utgångspunkt i utbildningsstyrelsens rekommendation om storleken på undervisningslokaler. Teoriklassrummens storlek möjliggör gruppstorlekar cirka elever. Undervisningsklassrummens storlek är något mindre än rekommendationerna, vilket förutsätter att förrådslokalernas tillräcklighet måste granskas. Storleken på klassrummen för specialundervisning och JOPO-klasser har minskats från utbildningsstyrelsens rekommendation till cirka 40 m 2, vilket rektorerna ansett vara tillräckligt. Eftersom gruppen för specialundervisning på deltid (ELA) inte blir större än 10 elever, har man ansett att en lokal på knappt 30 m 2 räcker till för specialundervisning på deltid.

41 28 (61) En sammanställning över lokalprogrammet för den första fasen i Nickby Hjärta presenteras i tabellen nedan. Sammandrag över lokalprogrammet i första fasen i Nickby Hjärta Typ av klassrum Antal Ämnesklassrum 20 Teoriklassrum 22 Specialklassrum 10 Med ovan nämnda principer räcker klassrummen i lokalprogrammet kalkylmässigt till vid en dimensionering (740 elever) när 4 st. lektioner om 75 minuter hålls per dag. Detta innebär att undervisning ges till alla elever t.ex. mellan kl. 8:00 och 14:30. I detta fall är användningsgraden full i flera klassrum och det är svårt att kalkylmässigt få med alla lektioner. Det är även möjligt att använda 5 st. lektioner om 75 minuter, och då skulle undervisningen avslutas först kl. 15:30. Då vore även användningsgraden för klassrummen lägre. Detta skulle dock förutsätta att det i Sibbo kommun är säkert att skolskjutsar och kollektivtrafiken fungerar till alla håll i kommunen även efter kl. 15:30. Lokalprogrammet för Nickby Hjärta presenteras i bilaga 1. Nyckeltalen för skolan för årskurserna 7 9 i den första fasen är: Bruttoyta brm 2 Dimensionerat elevantal 740 elever Nuvarande elevantal 660 elever Yta per dimensionerad elev 13,3 brm 2 /elev Yta per nuvarande elev 14,8 brm 2 /elev Utomstående gymnastiklokaler Vid gymnastikundervisningen kan utöver den gymnastiksal på 583 m 2 som byggs i samband med Nickby Hjärta även en allaktivitetshall i närheten användas. För närvarande och i framtiden ordnas merparten av Sipoojoen koulus och Kungsvägens skolas salturer på gymnastiklektionerna i allaktivitetshallen. I allaktivitetshallen finns en gymnastiksal på m 2 som kan indelas i fyra delar om 300 m 2 eller en kombination av dessa med elektriska delningsgardiner. Dessutom finns ett gym på 106 m 2, omklädningsrum, tvättrum samt redskaps- och stolförråd i hallen. Skyddsrum Skyddsrummen placeras i de befintliga skyddsrumslokalerna i den närliggande allaktivitetshallen. Östra Nylands räddningsverks anvisningar har använts som grund för dimensioneringen. Beräkningsgrunden baserar sig på det antagna högsta personantalet på 830 personer

42 29 (61) (skyddsrumsplatser för Nickby Hjärtas elever och personal utan utbyggnad). Alla dessa platser kan placeras i skyddsrummet i Allaktivitetshallens källare. Kostnaderna för utrustning ingår i detta projekt. 4.2 Lokalprogram, Nickby Hjärta, fas 2, utbyggnad av enhetsskolan för åk 5 6 (Sipoonjoen koulu) Det grundläggande antagandet är att Sipoonjoen koulus årskurser 7 9 i framtiden kommer att byggas ut till en enhetsskola (årskurserna 5 9). Klassrummen för de lägre årskurserna kan byggas som en separat flygel i ett senare skede. Enhetsskolans utbyggnadsområde presenteras i planerna. Dimensioneringsgrunden för utbyggnaden är 260 ytterligare elever och den har upprättats för eleverna i årskurs 5 6. Efter utbyggnaden ökar elevantalet till elever, varvid effektiviteten ökar (11,1 brm²/elev). Måltidsservicen är gemensam med årskurserna 7 9. Utbyggnaden av flygeln för de lägre årskurserna är anslutningen med flygel av gymnastiksalen. Det preliminära lokalprogrammet för utbyggnaden av Nickby Hjärtas enhetsskola för årskurserna 5 6 omfattar sammanlagt 12 klassrum och två specialundervisningslokaler för deltid (ELA). Lokalprogrammet för Nickby Hjärta presenteras i bilaga 1. Nyckeltal för utbyggnaden av flygeln för årskurserna 5 6 i den finskspråkiga skolan Bruttoyta brm² Dimensionerat elevantal 260 elever Yta per dimensionerad elev 5,1 brm²/elev Nyckeltalen för Nickby Hjärta efter den andra fasen är: Bruttoyta brm² Dimensionerat elevantal elever Yta per dimensionerad elev 11,1 brm²/elev när allaktivitetshallen beaktas blir ytan per dimensionerat elevantal 12,8 brm2/elev 4.3 Lokalprogram, Nickby Hjärta, fas 3, utbyggnad av skolan för årskurserna 7 9 (Sipoonjoen koulu) Uppskattningen är att det dimensionerade elevantalet på 740 elever i den första fasen av Nickby Hjärta uppnås åren När befolkningsprognosen i enlighet med Sibbo kommuns strategi för 2025 förverkligas, ökar elevantalet i årskurserna 7 9 med cirka elever jämfört med den första fasen av Nickby Hjärta. Flygen för utbyggnaden i den tredje fasen av Nickby Hjärta föreslås byggas i en flygel som placeras norr om byggnaden Nickby Hjärta. Flygeln för årskurserna 7 9 föreslås genomföras som en multifunktionell flygel med helmodulkonstruktion. Modulskolan kan byggas som en självständig flygel.

43 30 (61) Byggandet av flygeln är inte kopplad till den övriga helhetens tidsplan och stör inte den övriga skolans verksamhet. Cirka procent av skolans lokaler borde vara sådana att de kan flyttas eller att deras användningssyfte kan ändras när behovet av antalet skollokaler förändras. Av denna anledning är en flyttbar modulskola ett kostnadseffektivt byggnadssätt. Det preliminära lokalprogrammet för utbyggnaden av skolan för årskurserna 7 9 i den tredje fasen av Nickby Hjärta omfattar sammanlagt åtta klassrum, fyra lokaler för undervisning i små grupper och fem ämnesrum, varav två är klassrum för huslig ekonomi, textilslöjd och bildkonst. Dessutom ska lokaler på cirka 240 m 2 byggas för cirka 40 lärare på grund av det ökade personalantalet i den tredje fasen. Nyckeltalen för utbyggnaden av skolan för årskurserna 7 9 i den tredje fasen är: Bruttoyta brm² Dimensionerat elevantal 200 elever Yta per dimensionerad elev 8,0 brm²/elev Nyckeltalen för Nickby Hjärta efter den tredje fasen är: Bruttoyta brm² Dimensionerat elevantal elever Yta per dimensionerad elev 10,6 brm²/elev när allaktivitetshallen beaktas blir ytan per dimensionerat elevantal 12,0 brm2/elev

44 31 (61) 5 Byggnadsplats 5.1 Projektets placering Byggnadsplatsen ligger i hjärtat av Nickby på den plats där Sipoonjoen koulus lokaler som avses rivas är belägna. Uteområdena placeras som en naturlig del av det befintliga landskapet: ett öppet dallandskap i sydväst samt idrottsplaner i väst. De befintliga trafiknäten kan utnyttjas nästan som de är både när det gäller lätt trafik och fordons- och servicetrafik. Tomten kan nås från alla håll. Grannarna till Nickby Hjärta är nuvarande Kungsvägens skola, Enter och biblioteket. Huvudentrén till Nickby Hjärta kommer att placeras på Enters sida och på så sätt ökar den synligheten för Enters krökta innergård och dialogen mellan skolorna. Målet är att åstadkomma ett campusaktigt skolcentrum i Nickby centrum. Källarlokaler behövs inte byggas, utan alla skollokaler ligger ovan jord och byggs kompakt, i huvudsak i tre våningar. Placeringen av Nickby Hjärta förutsätter inga flyttningar av kommunaltekniska huvudlinjer.

45 32 (61) 5.2 Fordonstrafik, service och parkering Fordonstrafiken kommer från väst från Stora Byvägens riktning. Personalens (Nickby Hjärta och Enter) fordonstrafik och service leds via Norra Skolvägen. Ett stort parkeringsområde för sammanlagt 124 bilar placeras längs vägen. Fem av dessa platser är reserverade för biblioteket. Dessutom finns tre handikapparkeringsplatser i närheten av huvudentrén. Ingången för kvälls- och veckoslutsanvändare sker i huvudsak från norr, då personalens parkeringsområden kan utnyttjas under olika tider på dygnet och användningsgraden ökar. I och med att Enters personalparkering flyttas till det nya parkeringsområdet frigörs Enters nuvarande parkeringsområde för studerandena vid Enter. Servicen av Nickby Hjärta koncentreras likaså till den norra sidan av byggnaden. Även mattransporten till och servicen för skolans distributionskök sker här. Avfallsinsamlingen placeras centraliserat i ett eget skjul i samband med serviceområdet. Enters avfallshantering flyttas till Nickby Hjärtas serviceområde. På detta sätt kan området framför Enters huvudentré fredas från fordonstrafik. Även fastighetsskötselförråden är belägna vid serviceområdet. Trafiken för att lämna elever kommer söderifrån, från Stora Byvägens anslutning med en ekonomisk sväng framför nuvarande Kungsvägens skola. Plats för skolelevernas cyklar, mopeder och mopedbilar reserveras centraliserat i närheten av ingångarna, så att ingen korsande trafik uppkommer. Dimensioneringsgrunden för cykelförrådet är cirka 260 m² med utrymme för cirka 220 cyklar. Dessutom reserveras cirka 50 platser för mopeder och 20 platser för mopedbilar på gårdsområdet. En tydlig skyltning från busshållplatserna till skolornas ingångar är ett positivt tillägg till arkitekturen. Skyltningen för Enter uppdateras i samband med byggandet av Nickby Hjärta. 5.3 Gårdsplaner samt gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafiken kommer till skolan i huvudsak söderifrån, från Kungsvägens skolas riktning. Lättrafikleden mellan Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola kommer i fortsättningen att vara en betydande förbindelse norrut och västerut. Även gång- och cykelvägen i nord-sydlig riktning mellan Enter och Nickby Hjärta stärks. Skolans gårdsplaner, som används av skolelever och kommuninvånare, placeras på den södra sidan, i skydd för fordonstrafiken. Gårdarna utgör ett idrottsområde utomhus som betjänar alla kommuninvånare året runt. Med tanke på det mikroklimat som uppstår öppnar de sig optimalt söderut och mot öppna landskap. De skolgårdar som placeras mellan flyglarna är intima och skyddade. De gör att inomhuslokalerna fortsätter utomhus och skapar hemmaområden utomhus för både Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola. Gårdarnas ytmaterial strukturerar dem till klart identifierbara delområden. Vid gårdarnas landskapsplanering och valet av växter beaktas årstider och underhåll. Vid valet av växter kan även pedagogiska målsättningar förverkligas och t.o.m. småskalig nyttoodling kan möjliggöras som en del av miljöundervisningen. De näridrottplatser som skolorna och kommuninvånarna delar på delas in i två koncentrationer, dels i söder mellan korsande lättrafikleder, där de kan nås enkelt, och dels i väster i samband med den befintliga idrottsplanen.

46 33 (61) 5.4 Detaljplan, tomt Kvarterets nummer är 2026 och gatuadressen är Stora Byvägen 12, Sibbo. Den gällande detaljplanen för kvarteret härstammar från år I den anges kvartersområdet med planbeteckningen YO, kvartersområde för undervisningsbyggnader. Byggnadsrätten för tomten med Sipoonjoen koulus byggnader som ska rivas uppgår til m2-vy och dessutom till m2-vy för det radhus som ska rivas, sammanlagt m2-vy. II har fastställts som byggnadernas våningsantal. Den gällande bilplatsnormen i enlighet med detaljplanen är en bilplats per tre anställda samt en bilplats per sex 18 år fyllda elever. Bilplatsnormen är föråldrad och därför är det föreslagna antalet bilplatser sammanlagt 119 bilplatser för personalen i både Nickby Hjärta och Enter. Dessutom reserveras fem bilplatser för biblioteket och tre bilplatser för handikapparkeringsplatser i närheten av huvudentrén. Antalet bilplatser är således sammanlagt 127 st. Tomten omfattas av samhällsteknisk försörjning. Markytan på området är allmänt taget mycket jämn. Vid sonderingspunkterna har de nivellerade höjdnivåerna varierat inom nivåintervallet cirka +19,89 +20,33. Höjderna motsvarar höjdangivelserna på kommunens stomkarta. Båda mätningarna har utförts i höjdsystemet N Byggnader som ska rivas och byggnader som avgår Byggnader som ska rivas innan byggarbetet inleds (juni augusti 2014): Byggnad A2 (används inte) Byggnad A3 (används inte) Byggnad A4 (används inte) Byggnad A5 Byggnad E, radhus med bostäder Byggnad D (används inte) Byggnader som hyrts som tillfälliga lokaler och som flyttas till planen intill innan byggnadsarbetet inleds (juni augusti 2014): Riihi och Pirtti Byggnader som ska rivas innan Nickby Hjärta tas emot (februari mars 2016): Byggnad A1 Servicebyggnad Byggnader som hyrts som tillfälliga lokaler och som avgår efter att Nickby Hjärta är färdigt (sommaren 2016): Riihi, Pirtti och Ladot

47 34 (61) 6 L1-planritningar 6.1 Lokalernas placering och karaktär Lokalerna i Nickby Hjärta delas in i olika zoner med olika hierarkiska nivåer, i likhet med en liten stad. Entréaula med matsalen motsvarar stadens torg, som de övriga lokalerna med olika grader av intimitet ansluter till. Den centrala aulan binder samman de olika delarna av helheten även rumsligt och funktionellt, och underlättar orienteringen när man rör sig inne i skolorna. Flyglarna är självständiga byggnader i staden som är autonoma i fråga om såväl rumsarrangemang som byggnads- och husteknik. Även flyglarnas fasader som öppnas mot interiören betonar byggnadernas starka, självständiga identitet. Helheten genomförs enligt principerna för en cellskola. Flyglarna med teoriklassrum utgör i egenskap av självständiga öar hembon för de olika skolorna. Deras kärna är den gemensamma cellaulan på båda våningarna. Flyglarna kan avgränsas till separata enheter från de övriga skollokalerna. De höga utrymmena i aulan underlättar orientationen och skapar vyer mellan de olika våningarna. Den monterbara scenen erbjuder mångsidiga möjligheter att arrangera gemensamma evenemang i aulan. Med hjälp av möbler kan aulan avgränsas till mindre, funktionella och visuella delar efter behov. Flyglarna ansluter till aulan som rektangulära stycken med olika karaktär och tydliga gränser. De placeras i sina egna koordinater som avviker från varandra, vilket betonar deras självständiga roll. I

48 35 (61) byggnadens planritning fortsätts och stärks den längsgående entréaxeln i Enter från huvudentrén genom hela aulan. Entrévyn öppnas genom byggnadsstommen mot de fria landskapen i väst. Flygeln för ämnesrum, som är den största flygeln, har tre våningar och består i huvudsak av ämnesrum och distributionsköket på marknivå. Flygeln för ämnesrum byggs som en effektiv rumslösning med en mittkorridor. Den kan avskiljas som en självständig helhet ur övervakningssynpunkt och är inte avsedd för vistelse under raster. På rasterna kan eleverna vistas i cellaulorna i flyglarna med teoriklassrum, i de övre aulorna på andra våningen och i entréaulan. Utrymningstrappor placeras i båda ändarna av flygeln för ämnesrum. Administrationslokalerna är placerade på tredje våningen, ovanför Sipoonjoen koulus flygel för teoriklassrum. De har visuell kontakt till den centrala aulan och är lättillgängliga. Bindande gränser i planritningen är de ytter- och innerväggar som kantar flyglarna. Inom dessa är det möjligt att finjustera rumsindelningen i samband med den fortsatta planeringen. Det är även möjligt att internt arrangera administrationslokalerna inom det anvisade området. Konstruktionerna och hustekniken utgör inte ett hinder för placeringen av väggarna mellan klassrum eller för att skära hål i dessa. Gymnastiksalen är en självständig flygel i helheten och kan vid behov byggas senare. De föreslagna utbyggnaderna följer samma logik som de övriga flyglarna. Planerna på nivå L1 återfinns i bilaga Verksamhetsprinciper Två olika skolor kommer att verka i Nickby Hjärta: Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola. Nickby Hjärta består av fem lokalhelheter: 1. Sipoonjoen koulus flygel med teoriklassrum (i två våningar) 2. Kungsvägens skolas flygel med teoriklassrum (i två våningar) 3. En flygel med ämnesrum (en del av lokalerna är gemensamma) 4. Entréaula/matsal (gemensam) 5. Gymnastiksal och övriga idrottsanläggningar (gemensamma) Flyglarna med teoriklassrum utgör kärnan för båda skolorna. Elevernas fack och vistelseutrymmen placeras i dessa. Flyglarna har egna ingångar och rastområden placeras runt dessa. Den övre aulan på andra våningen delas in enligt skola så att den fungerar som en fortsättning till vistelseutrymmena för båda skolornas flyglar med teoriklassrum. Klassrummens genomsnittsstorlek på ca 60 m² möjliggör gruppstorlekar på cirka elever. Huvudprincipen i flygeln med ämnesrum är att ämnesrummen används av antingen Kungsvägens skola eller Sipoonjoen koulu. Skolorna kommer sinsemellan överens ifall den andra skolans lokaler används. Samanvändningen är större för vissa undervisningslokaler (t.ex. biologi/fysik/kemi, teknisk slöjd, musik). Vistelse i flygeln med ämnesrum är förbjuden under rasterna och korridorerna kan låsas vid behov. Skolbiblioteket i Nickby Hjärta är gemensamt och skolorna planerar bibliotekets verksamhet tillsammans. En del av förråden och hjälplokalerna används gemensamt. Därför måste man delvis komma överens om inköp av undervisningsmaterial. Skolorna utarbetar regler för samanvändning av lokaler och en noggrannare samanvändning av lokalerna planeras varje läsår i samband med att läsordningen och arbetsplanen utarbetas.

49 36 (61) Aulan på nedre våningen används gemensamt. För att säkerställa lokalens funktion ska måltiderna graderas enligt skola och aulan fredas under måltider (t.ex. när det gäller utgång och vistelse). Gymnastiksalen är gemensam och man kommer överens tillsammans om användingen av den. Samma gäller för andra idrottslokaler och idrottsplatser som skolorna använder. Skolorna ordnar både egna och gemensamma evenemang, och skolorna ska tillsammans komma överens om vilka lokaler som används och vilka rutiner som tillämpas på detta. Fastighetsskötseln samt städ- och måltidstjänsterna är gemensamma för båda skolorna. Eftersom två skolor med olika språk verkar i byggnaden är det viktigt att tydliga språkliga principer upprättas för verksamheten i kommunen. Utgångspunkten vid upprättandet av principerna är att eleverna alltid har rätt att handla på sitt modersmål. Principerna upprättas och personalen förbinder sig till dem innan Nickby Hjärta tas i bruk. Skolornas regler och rutiner harmoniseras till den del det är ändamålsenligt. Detta genomförs tillsammans med personalen och eleverna innan Nickby Hjärta står färdigt. Man strävar efter att införa en verksamhetskultur i Nickby Hjärta där alla upplever att de är ansedda och respekterar varandra. Rutinerna ska vara öppna och ha fokus på delaktighet och i verksamheten fäster man särskild vikt vid information och samarbete mellan skolorna. På bilderna nedan visas de gårdsområden och skollokaler som överenskommits mellan Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu. Utrymmen som används gemensamt har inte färglagts. Dessutom anges skolområdet i ritningen av första våningen. Skolområdet är en viktig gräns mellan Enter och skolorna i Nickby Hjärta och deras elever.

50 37 (61)

51 38 (61) 7 Teknisk kvalitetsnivå 7.1 Byggteknik och konstruktionslösningar Olika konstruktionslösningar har undersökts när det gäller såväl lämplighet, ekologiska aspekter som byggbarhet. Man har även fäst vikt vid materialanskaffning, möjligheter till prefabrikat, byggtidens längd samt fastighetens underhåll De huvudsakliga konstruktionsalternativen för stommen är betong, timmer och stål. Av dessa har betong konstaterats lämpa sig bäst för objektet på grund av materialets egenskaper. När man strävar efter ett förmånligt slutresultat är betong även det mest kostnadseffektiva alternativet. Byggnaden har i huvudsak en pelar-balkstomme. Pelarna är antingen betongpelare eller samverkanspelare av stål. Balkarna har antingen stålkonstruktion (WQ eller delta) eller så är de förspända betongbalkar. Ytterväggarna är delvis bärande. Mellan- och ytteväggar i betongelement verkar som förstyvande konstruktioner. Bottenbjälklaget byggs som en bärande konstruktion med hålplattor (h=265 mm) med ventilerad grund. Mellanbjälklaget och det övre bjälklaget byggs med hålplattor (h=265 mm). Takformen genomförs med prefabricerade spikplåtsfackverk som monteras ovanpå hålplattorna. Som yttertak används maskinfogad plåt och under det används gummiasfaltmatta som takunderlag. Fasaderna har antingen tegel- eller betongkonstruktion. Grunden byggs med betongpålar i enlighet med grundläggningsplanerna. En utredning över byggsättet återfinns i bilaga Alternativ med timmerkonstruktion Man har granskat användningen av timmer som ett eventuellt stom- och/eller kompletterande material i projektet Nickby Hjärta. Timmerbyggande kräver specialkunskaper och på grund av kraven kan potentiella entreprenörer stängas ut ur konkurrensen, vilket kan öka byggkostnaderna. Ifall projektet Nickby Hjärta genomfördes med timmerkonstruktion, borde brandsäkerheten iakttas i större utsträckning, vilket skulle medföra tilläggskostnader i form av t.ex. sprinklersystem. Kraven på byggnadens energieffektivitet talar inte heller för valet av timmer som byggmaterial, eftersom konstruktionens tjocklek då borde ökas så mycket att detta skulle ha en betydande effekt på kostnaderna för att kraven ska uppfyllas. 7.3 Elsystem Byggnaden ansluts till Kervo Energis elnät genom en lågspänningsanslutning och till bredbandsnätet hos en teleoperatör som beställaren väljer. Åtskilliga tele-, säkerhets- och datasystem införs i objektet. Dessa presenteras i bilaga 6.

52 39 (61) Lokalernas belysning ska uppfylla belysningsnivåerna och kvalitetskraven i enlighet med belysningsrekommendationerna. Vid valet och styrningen av armaturer fästs särskild vikt vid en energieffektiv belysning. Beroende på lokal styrs belysningen antingen med tidsprogram, ljusdetektorer för dagsljus, närvarodetektorer eller rörelsedetektorer. Områdesbelysning ansluts även till genomförandet av projektet. Områdesbelysningen omfattar gårdsområden samt vägar och stigar som leder till skolans tomt. Vid valet av lampor för armaturen ska man beakta hållbarheten och livslängden hos lamporna. Ljusskenet ska vara vitt till färgen. Styrningen ska ha en möjlighet till sparväljarkoppling. En utredning över byggsättet för elarbeten återfinns i bilaga VVSA-teknik Byggnaden ansluts till Kervo Energis fjärrvärmenät och Sibbo kommuns avlopps- och dagvattensystem. I de VVSA-tekniska lösningarna optimeras systemlösningar samt utrustnings- och nätverksdimensioneringar. Anskaffningar av tekniska system görs enligt livslängdsekonomiska principer. Särskild vikt fästs vid en användning av ventilationssystemet enligt behov, ett värmeåtervinningssystem som har ett högt årsmedelvärde för verkningsgrad och förbrukningen av elenergi. Alla delsystem inom ventilationen utrustas om möjligt med värmeåtervinningssystem. Med hjälp av ett byggnadsautomationssystem kan driftspersonalen följa upp och styra systemen på ett energieffektivt sätt. Mätningar av uppvärmningsenergi utförs i huvudnäten och ventilationssystemen och de ansluts till fastighetens övervakningssystem. Vattenarmaturerna sparar vatten; till exempel är blandarna i huvudsak beröringsfria. Rökventilationen utförs med självdrag. De VVSA-system som införs i objektet presenteras i bilaga 7. Projektets VVSA-utredning återfinns i bilaga Livscykelmål Målet är att planera och bygga en energieffektiv, hälsosam och trygg byggnad som även anpassar sig till livscykeln men som är driftsäker och som så effektivt som möjligt tillgodoser användarnas behov. Inomhusluften ska vara högklassig och driftkostnaderna ska vara låga. Principerna för att observera hållbar utveckling listas i denna projektplan och genomförandet av principerna följs upp när planeringen framskrider.

53 40 (61) 7.6 Livslängd och omformbarhet Livslängd Som livslängdsmål för det nybygge som nu uppförs fastställs följande: Grund och stomme år Livslängdsmålen för övriga byggnadsdelar fastställs enligt den valda konstruktionslösningen Livslängdsmålen för hustekniken är år beroende på system Vid planeringen eftersträvas att byggnaden kan hållas i användbart skick genom att reparera ytor samt genom att förnya byggnadsdelar och -system så länge som möjligt med rimliga kostnader för att egentliga omfattande renoveringar inte ska behöva utföras. För att den normala livslängden hos byggnadsdelar ska kunna uppnås krävs att ett service- och inspektionsprogram görs upp och att åtgärderna i programmet utförs. Omformbarhet och utbyggbarhet Vid planeringen av byggnaden beaktas en mångsidig användning av lokalerna och lokalernas anpassningsbarhet. En noga övervägd moduldimensionering, tillräcklig våningshöjd och rymliga schakt för husteknik möjliggör senare ändringar. Utbyggbarheten har beaktats genom att redan i början av planeringen fastställa i vilka riktningar senare tilläggsdelar kan byggas och hur man förbereder sig på dessa i den infrastruktur som nu byggs. Det ska vara möjligt att genomföra utbyggnaderna så att byggnadens normala verksamhet inte avbryts. Materialens hållbarhet Vid materialvalen beaktas materialens funktionalitet, hållbarhet, reparerbarhet, städbarhet, säkerhet, emissionsutsläpp (kategori M1), livslängdsekonomi och materialens samverkan i konstruktionen. Underhållsmässighet Tekniska lokaler, anordningar och instrument planeras så att det är säkert och enkelt att använda, underhålla och inspektera dem. Även materialtransporter beaktas. Schakt och undertak kan öppnas enkelt för att installationer av hustekniska system vid behov ska kunna ändras och förnyas. Underhållsaspekter beaktas vid materialval (t.ex. ytmaterial på golv) och vid planeringen av detaljer (t.ex. undertakkonstruktioner/service av husteknik) Säkerhet och hälsosamhet Byggnadens hälsosamhet består av många olika delfaktorer. Här behandlas inomhusklimatet och användarnas möjligheter att påverka detta. Med säkerhet avses i detta sammanhang saker som anknyter till lärarnas och elevernas arbete i byggnaden.

54 41 (61) Säkerhet Byggnaden utrustas med system för att bl.a. trygga säkerheten vid eldsvådor och avvikande situationer samt att upptäcka och förhindra att obehöriga har tillträde till lokalerna. Säkerhet skapas också av tydliga och åskådliga skyltningar inne i och utanför lokalerna så att de som rör sig i byggnaden kan uppfatta var de befinner sig. Inomhusklimat Ett bra inomhusklimat består av en lämplig temperatur och ljudnivå, tillräcklig ventilation och dragfrihet. Målen för inomhusklimatet är förhållanden i enlighet med klass S2 i klassificeringen av inomhusklimat Undervisningslokalerna kyls inte ned. I enlighet med S2 i klassificeringen av inomhusklimat är ventilationssystemets renhetsklass P1 och renhetsklassen för byggarbeten ska vara P1. Ljudisoleringen och bullernivån ska planeras i enlighet med verksamhetens krav samt definitionshandlingar. Uppmärksamhet ska fästas vid bekämpningen av olägenheter som orsakas av buller, ljud och darrningar. Vid planeringen beaktas de viktigaste inomhusmaterialens emissionstyper och städbarhet. Användarnas möjligheter att påverka förhållandena Efter gottfinnande och om detta tillåts av säkerhets- och övriga faktorer ska lokalernas användare ha möjlighet att påverka temperaturen, ventilationen och belysningen i lokalerna. Påverkningsmöjligheterna omfattar bland annat temperaturreglering i rum, effektivisering av ventilation för en begränsad tid, användningen av persienner osv. 7.7 Energieffektivitet Energimål Föreskriftsenligheten i byggnadens energieffektivitet påvisas med ett E-tal (kwh/m²/år), som ska understiga det högsta värdet för byggnadstypen i enlighet med byggbestämmelserna D3/2012. För undervisningsbyggnader är det föreskriftsenliga högsta värdet 170 kwh/netto-m 2 /a Som mål uppställs att E-talet för Nickby Hjärta ska understiga gränsen för undervisningsbyggnaders E-tal med 30 % dvs. att målet för E-talet är 120 kwh/netto-m 2 /a. Vid den allmänna planeringen jämförs konsekvenserna av olika planeringsalternativ för energiförbrukningen. En jämförelse av livscykelkostnader och totalekonomi för energisparande lösningar görs upp som stöd för beslutsfattandet. Energianskaffning Byggnaden ansluts till Kervo Energis fjärrvärmenät. Lönsamheten av solvärme och solel granskas vid skissplaneringen och man förbereder sig åtminstone på att genomföra dessa senare genom utrymmesreserveringar och genom att beakta solfångarnas inverkan på takkonstruktionerna.

55 42 (61) System som förbrukar energi Målet är att optimera förbrukningen av köpt energi genom att verkställa de system som förbrukar energi på ett så energieffektivt sätt som möjligt och genom att återanvända energiflöden i huset om detta är möjligt, dock med beaktande av kostnads- och lönsamhetsaspekter. En bra energieffektivitet i byggnaden och ett förhållandevis lågt E-tal baserar sig på följande planeringslösningar: Värmeåtervinningen i ventilationen är effektiv. Beroende på lokalernas användningssyfte är all ventilation är kopplad till ett värmeåtervinningssystem med hög verkningsgrad. Ventilationen fungerar efter behov så att full effekt inte används när det bara finns några få eller inga människor i rummet. Belysning används efter behov i lokaler som används periodvis. Belysningen styrs enligt närvaro och enligt tillgängligt naturligt ljus. Mätningar av energi- och vattenförbrukning möjliggör en målinriktad och heltäckande uppföljning av förbrukningen. 7.8 Miljökonsekvenser Placering Eventuella konsekvenser för miljön (förorenad jord, skadliga ämnen) av de byggnader som ska rivas på området utreds. Trafik Projektets placering längs goda kollektivtrafikförbindelser minskar de utsläpp som orsakas av trafiken. Vid planeringen beaktas särskilt fotgängar- och cykelleder, cykelparkering samt pendlingscyklisters behov (bl.a. dusch- och tvättrum). Byggmaterial Materialvalen påverkar den miljöbelastning som uppstår vid byggskedet (tillverkning av byggnadsdelar) samt även den miljöbelastning som uppkommer vid underhållsåtgärder (reparation och förnyelse av byggnadsdelar). Vid valet av material är hållbarhet, lätt underhåll, återvinning och ytmaterialens emissionskategori (M1) viktiga kriterier. Miljökonsekvenser vid användning De största konsekvenserna vid användningen av byggnaden berör de utsläpp som orsakas av trafik, energiförbrukning och normal användning och serviceverksamhet av byggnaden (trafik och material).

56 43 (61) Vattenförbrukning Vid planeringen beaktas en strävan efter att spara vatten i den mån det är möjligt. I planteringarna på utomhusområden och innergårdar gynnas arter som inte kräver bevattning. Farliga ämnen De mängder farliga ämnen (gaser, oljor, batterier osv.) som lagras i byggnaden ska utredas. Lagringen av farliga ämnen beaktas vid planeringen. Miljöriskerna vid avvikande situationer ska utredas. I serviceboken sammanställs uppgifter om farliga ämnen, avfallshanteringen av farliga ämnen samt de skyddsinformationsblad för farliga ämnen som är placerade i byggnaden. Avfall Hantering, sortering, insamling och bortförsel till förstöring och/eller återvinning av det avfall som uppkommer i användarens verksamhet möjliggörs. Miljökonsekvenser av byggandet Entreprenören utarbetar en miljöplan där bland annat uppföljningen av avfallsfraktioner, energimätningar, åtgärder för att förhindra damm- och bullerolägenheter och bränsleläckage från arbetsmaskiner, anvisningar för avvikande situationer osv. fastställs. Genomförandet av planen följs upp under hela byggtiden.

57 44 (61) 8 Alternativ till fasindelningen av projektet Investeringskostnaderna för den första fasen av Nickby Hjärta överstiger det investeringsanslag för den första fasen som avtalats i budgeten. Enligt projektplanen måste den första fasen av Nickby Hjärta delas in i delar så att Nickby Hjärta genomförs i enlighet med det reserverade anslaget. Ett alternativ B för stegvis byggande ska planeras till den första fasen av Nickby Hjärta. Alternativ A är projektet Nickby Hjärta som indelats i faser i enlighet med projektplanen ovan, där man i den första fasen bygger nya lokaler för 740 elever i Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu. I alternativ B skjuts en del av genomförandet av den första fasen i projektet Nickby Hjärta upp till en senare tidpunkt, så att det eventuellt sker tillsammans med den andra eller tredje fasen för att Nickby Hjärta ska kunna genomföras inom den givna kostnadsramen. 8.1 Möjligheter för fasindelning av den första fasen av Nickby Hjärta De praktiska alternativen till att bygga den första fasen i faser är följande: 1) Senareläggning av byggandet av Sipoonjoen koulus cellflygel 2) Senareläggning av byggandet av Kungsvägens skolas cellflygel 3) Senareläggning av byggandet av flygeln med gymnastiksal Att avstå från att bygga både Kungsvägens skolas och Sipoonjoen koulus cellflygel minskar inte kostnaderna i praktiken eftersom Kungsvägens skola för närvarande verkar i lokaler där byggnadernas skick är endast hjälpligt i byggnaderna B1 B3 och inomhusluftproblem har förekommit i byggnaderna. De kräver en grundlig sanering. En renovering av Kungsvägens skolas lokaler ingår inte i byggandet av det första fasen av Nickby Hjärta. Sipoonjoen koulu för närvarande verkar i bristfälliga lokaler i baracker och det är inte ekonomiskt motiverat att fortsätta hyra dessa. Bildningsväsendet och skolornas ledning anser att det bästa tillbudsstående alternativet är att avstå från att bygga gymnastiksalen. I detta fall ska gymnastiklektionerna ordnas i samma lokaler som i de nuvarande högstadierna använder. 8.2 Alternativ A: Fasindelning för genomförandet av Nickby Hjärta Utgångspunkten för alternativ A och projektplanen för projektet Nickby Hjärta är att projektet genomförs i faser så att skolan kan byggas ut i och med tillväxten i Nickby och norra Sibbo och det ökade elevantal som detta medför.

58 45 (61) Den långsiktiga planen för att genomföra projektet Nickby Hjärta i faser har i projektplanen indelats i följande tre faser: 1) Den första fasen av Nickby Hjärta planeras att bli ungefär lika stor som nuvarande Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola och att byggas ut stegvis. En gymnastiksal på 583 m² ingår i den första fasen av alternativ A. 2) I den andra fasen av Nickby Hjärta planeras en utbyggnad av årskurserna 5 6 i Sipoonjoen koulu till en enhetsskola för årskurserna ) I den tredje fasen kan mer utrymme i skolan för årskurserna 7 9 i Nickby Hjärta byggas med hjälp av en flyttbar modulskola med två våningar. I tabellen nedan presenteras fasindelningen av alternativ A för Nickby Hjärta. I tabellen anges uppgifter om bl.a. elevantal, uppskattad tidpunkt för genomförande och antalet bruttokvadratmetrar. GENOMFÖRANDE AV NICKBY HJÄRTA I FASER ALTERNATIV A (gymnastiksalen i fas 1) Tilläggselever Dimensionerat elevantal Uppskattad tidpunkt för genomförande Bruttokvadratmeter Nuvarande elevantal brm² 14,8 brm² Nickby Hjärta, fas 1, högstadium brm² 13,2 brm² Sipoonjoen koulus enhetsskola (årskurserna 5 6) brm² 5,1 brm² Nickby Hjärta, fas 2, enhetsskola brm² 11,1 brm² Utbyggnaden av Sipoonjoen koulus högstadium brm² 8,0 brm² Nickby Hjärta, fas 3 år brm² 10,6 brm² * vid gymnastikundervisningen används i huvudsak allaktivitetshallen på m 2 brm²/elev

59 46 (61) 8.3 Alternativ B: Fasindelning för genomförandet av Nickby Hjärta I alternativ B baseras genomförandet av projektet Nickby Hjärta i faser på samma utgångspunkt som i alternativ A. Dock skjuter man upp byggandet av gymnastiksalen, som i alternativ A genomförs i den första fasen, så att det genomförs i den andra fasen av projektet Nickby Hjärta. Den andra fasen uppskattas genomföras cirka 2 4 år efter den första fasen. I alternativ B används den nuvarande gymnastiksalen på 404 m 2 fram till att den andra fasen genomförs. När gymnastiksalen byggs under den andra fasen samtidigt som Nickby Hjärta byggs ut till en enhetsskola för årskurserna 5 6 i Sipoonjoen koulu, kan man undvika merparten av de tilläggskostnader som en liten entreprenad medför. Man bedömer att en utbyggnad av Nickby Hjärta kommer att behövas mellan 2018 och I den första fasen av Nickby Hjärta har man inte förberett sig på ett ökat antal lärare, utan man antar att lärarrummen kommer att byggas i lokalerna i enhetsskolan och utbyggnaden av skolan för årskurserna 7 9. Det ökade personalantalet i den andra och tredje fasen uppgår till cirka 42 personer, vilket torde kräva cirka 250 bruttokvadratmeter. På motsvarande sätt krävs mer ämnesrum särskilt i den tredje fasen. När gymnastiksalen byggs i den andra fasen, kan en del av de ämnesrum som behövs placeras i samband med de nuvarande ämnesrummen på den andra våningen ovanför omklädningsrummen och administrationslokalerna kombinerat med de nuvarande administrationslokalerna på tredje våningen ovanför omklädningsrummen. På detta sätt kan funktionaliteten i de olika skolorna i Nickby Hjärta förbättras.

60 47 (61) I tabellen nedan presenteras fasindelningen för alternativ B för Nickby Hjärta, där gymnastiksalen byggs i den andra fasen och ämnesrum byggs på andra våningen ovanför gymnastiksalens omklädningsrum, medan administrationslokalerna byggs ut på tredje våningen. I tabellen anges uppgifter om bl.a. elevantal, uppskattad tidpunkt för genomförande och antalet bruttokvadratmetrar. GENOMFÖRANDE AV NICKBY HJÄRTA I FASER ALTERNATIV B (Gymnastiksalen i fas 2) Tilläggselever Dimensionerat elevantal Uppskattad tidpunkt för genomförande Bruttokvadratmeter Nuvarande elevantal brm² 13,2 brm² Nickby Hjärta, fas 1, högstadium brm² 12,6 brm² Fortsatt användning av nuvarande gymnastiksal brm² brm² Sipoonjoen koulus enhetsskola (årskurserna 5 6) och gymnastiksal samt extra lokaler ovanpå brm² 11,4 brm² Nickby Hjärta, fas 2, enhetsskola brm² 11,7 brm² Utbyggnaden av Sipoonjoen koulus skola för åk brm² 5,3 brm² Nickby Hjärta, fas 3 år brm² 10,6 brm² * vid gymnastikundervisningen används i huvudsak allaktivitetshallen på m 2 brm 2 /elev

61 48 (61) 9 Investeringskostnader Kostnaderna för de första faserna och utbyggnaden av Sipoonjoen koulu till en enhetsskola för årskurserna 5 9 (kapitel 15.2) har fastställts utifrån planritningar på nivå L1 och planer som gjorts upp av en arkitekt. Totalkostnaderna för fas 3 baseras på uppskattade kostnader per bruttokvadratmeter. Alla investeringskostnader har fastställts enligt kostnadsnivån 10/2013, dock så att den uppskattade prisutvecklingen under genomförandet har beaktats. 9.1 Investeringskostnader för den första fasen av Nickby Hjärta Byggkostnaderna omfattar alla byggtekniska arbeten på gårdarna och i byggnaden, men inte förstagångsmöblering, rivningsarbeten eller särskilda lekplatser såsom näridrottsplatser. Kostnadskalkylen inkluderar inte bygg- eller flyttkostnader för de barackskolor som ska byggas som tillfälliga lokaler för skolorna. Alternativ A: Nickby Hjärta, fas 1, där även en gymnastiksal på 583 m 2 byggs Enligt en kostnadskalkyl som gjorts upp av Rapal Oy uppgår projektets byggkostnader till 18,74 mn euro (moms. 0 %) (1 913 euro/brm2). Nedan finns en specifikation över investeringskostnaderna. Byggkostnader sammanlagt Förstamöblering Rivningsarbeten Näridrottsplats INVESTERINGSKOSTNADER SAMMANLAGT (moms. 0%) Alternativ B: Nickby Hjärta, fas 1, där gymnastiksalen inte byggs Enligt en kostnadskalkyl som gjorts upp av Rapal Oy uppgår projektets byggkostnader till 16,750 mn euro (moms. 0 %) (1 925 euro/brm2). Nedan finns en specifikation över investeringskostnaderna. Byggkostnader sammanlagt Förstamöblering Rivningsarbeten Näridrottsplats INVESTERINGSKOSTNADER SAMMANLAGT (moms. 0 %)

62 49 (61) 9.2 Investeringskostnader för den andra fasen av Nickby Hjärta Byggande av en flygel för årskurserna 5 6 i Nickby Hjärta som en separat entreprenad Enligt en kostnadskalkyl som gjorts upp av Rapal Oy uppgår byggkostnaderna för en flygelutbyggnad av skolan för årskurserna 5 6, när den utförs som en separat kompletterande entreprenad i Nickby Hjärta, till cirka euro (moms. 0 %) (2 300 euro/brm2). Det högre kvadratmeterpriset jämfört med den första fasen av Nickby Hjärta beror på att entreprenaden är liten, pålning som ska utföras bredvid en befintlig byggnad och rivning av anslutande konstruktioner, trots att dessa har beaktats redan på förhand. Kostnaderna för utbyggnadens förstagångsmöblering uppgår till cirka euro och den sammanlagda investeringen för en separat entreprenad för flygeln till cirka 3,56 mn euro. Byggande av gymnastiksal som separat entreprenad Enligt en kostnadskalkyl som gjorts upp av Rapal Oy uppgår byggkostnaderna för gymnastiksalen, när den utförs som en separat kompletterande entreprenad i Nickby Hjärta, till cirka euro (moms. 0 %) (2 450 /brm2). Det högre kvadratmeterpriset jämfört med den första fasen av Nickby Hjärta beror på att entreprenaden är liten, pålning som ska utföras bredvid en befintlig byggnad och rivning av anslutande konstruktioner, trots att dessa har beaktats redan på förhand. Kostnaderna för gymnastiksalsflygelns förstagångsmöblering uppgår till cirka euro och den sammanlagda investeringen för en separat entreprenad för gymnastiksalen till cirka 2,89 mn euro. Byggande av en flygel för årskurserna 5 6 och en gymnastiksal samtidigt som separat entreprenad Enligt en kostnadskalkyl som gjorts upp av Rapal Oy uppgår byggkostnaderna för flygelutbyggnaden, när den utförs som en separat kompletterande entreprenad i Nickby Hjärta, till cirka euro (moms. 0 %) (2 270 euro/brm2). Kostnaderna är endast cirka euro högre än om gymnastiksalen byggdes i den första fasen. På motsvarande sätt är kostnaderna cirka euro lägre än det sammanlagda beloppet för separata entreprenader för både gymnastiksalen och skolan för årskurserna 5 6. Detta beror på att mindre arbeten kan slås samman och rivningsarbetet av väggen mellan idrottshallen och skolan för årskurserna 5 6 kan undvikas. Kostnaderna för utbyggnadens förstagångsmöblering uppgår till cirka euro och den sammanlagda investeringen för en separat entreprenad för gymnastiksalsflygeln och årskurserna 5-6 flygeln till cirka 5,84 mn euro. Nickby Hjärta, investeringskostnader för andra fasen I alternativ A utförs endast utbyggnaden av Sipoonjoen koulu till en enhetsskola för årskurserna 5 6 som en separat entreprenad, varvid investeringskostnaderna uppgår till 3,6 mn euro (moms 0 %)

63 50 (61) I alternativ B byggs gymnastiksalen och utbyggnaden av Sipoonjoen koulu till en enhetsskola för årskurserna 5 6 tillsammans som en separat entreprenad, varvid investeringskostnaderna uppgår till 5,8 mn euro (moms 0 %) 9.3 Kostnader för modulskolan Utbyggnaden av Sipoonjoen koulus skola för årskurserna 7 9 planeras att utföras i modulelement och ha 2 våningar. Modulskolans bruttoyta är cirka brm². Enhetskostnaden för byggandet av modulskolan kan uppskattas till cirka euro/brm². Modulskolan har ingen gemensam vägg med den befintliga byggnaden. Kostnadskalkylen för de byggtekniska arbetena vid utbyggnaden av skolan för årskurserna 7 9 uppgår till cirka euro, kostnadskalkylen för förstagångsmöbleringen till cirka euro och den sammanlagda investeringen till cirka 3,50 mn euro. 9.4 Sammandrag över alternativa investeringskostnader I tabellen nedan presenteras investeringskostnaderna för alla faser i alternativ A och B enligt kostnadsnivån 10/2013. I de båda jämförda alternativen antas omfattningen av genomförandet av de olika faserna vara densamma med undantag av gymnastiksalens tidsplan för genomförandet. Alla investeringskostnader har fastställts enligt kostnadsnivån för 2014, dock så att den uppskattade prisutvecklingen under genomförandet har beaktats. Alternativ A Alternativ B Gymnastiksalen byggs i fas 1 Gymnastiksalen byggs i fas 2 Fas , ,00 Fas , ,00 Fas , ,00 Faser totalt , ,00 För den sammanlagda investeringen i Nickby Hjärta är alternativ A (gymnastiksalen byggs i fas 1) cirka 0,09 mn euro billigare än alternativ B (gymnastiksalen byggs i fas 2). På motsvarande sätt är investeringskostnaderna i alternativ A 2,19 mn euro dyrare och underhålls- och kapitalkostnaderna cirka euro högre per år än i alternativ A. Om man dock av någon anledning blir tvungen att bygga gymnastiksalen som en separat entreprenad, är kostnaden cirka 0,7 mn högre än om den byggs i den första fasen. Kostnadskalkylen återfinns i bilaga 4.

64 51 (61) 10 Intern hyra En intern hyra tas ut för kapitalhyra och hyra för underhåll. Syftet med den interna hyran är att skapa en situation där användaren får en realistisk bild av fastighetens verkliga kostnader, att överföra kostnader som uppkommer av fastigheterna till fastigheternas användare och uppmuntra fastigheternas användare att optimera sina fastighetskostnader. Med kapitalhyran täcks investeringens kapitalkostnader. Kapitalhyran består av en räntedel som beräknas som en procentandel av det tekniska värdet (nuvarande bruksvärde) och en justeringsdel som beräknas som en procentandel av återanskaffningspriset. Med hyran för underhåll täcks fastighetens underhåll, såsom kostnader för fastighetens skötsel-, städnings-, service- och underhållsarbeten, inklusive utomhusområden. Allaktivitetshallens hyror beaktas inte i kalkylerna Hyror som bildningsväsendet betalar för nuvarande lokaler Bildningsväsendets hyror fastställs för två olika situationer i en situation där alla lokaler i Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu används (normal omfattning) och i den nuvarande situationen där nästan alla lokaler i Sipoonjoen koulu (A2 A4) har ersatts med tillfälliga lokaler (anpassad omfattning). Den nuvarande situationen är inte optimal för undervisning och är inte tillfredsställande för skolan. Bildningsväsendet betalar idag intern hyra för lokalerna på följande sätt: bruttoyta årshyra månadshyra Normal omfattning c vån-m /år /mån. Anpassad omfattning c vån-m /år /mån. Lokaler som används c vån-m /år Tillfälliga lokaler c vån-m /år 10.2 Alternativ A: Nickby Hjärta, fas 1, där även en gymnastiksal på 583 m2 byggs Den nya interna hyran baseras på en yta på brm 2 och ett balansvärde på 21,3 mn euro och bildas på följande sätt: årshyra månadshyra Kapitalhyra: /år /mån. Hyra för underhåll: /år /mån. Intern hyra sammanlagt /år /mån. I hyran för underhåll ingår driftkostnader samt kostnader för skötsel, städning och underhåll. Driftskostnaderna indelas i el-, värme- och vattenkostnader på följande sätt: Värme 783,6 MWh/år /år El 440,775 MWh/år /år Vatten 1960 m³/år /år

65 52 (61) 10.3 Alternativ B: Nickby Hjärta, fas 1 där gymnastiksalen inte byggs Den nya interna hyran baseras på en yta på brm 2 och ett balansvärde på 19,1 mn euro och bildas på följande sätt: årshyra månadshyra Kapitalhyra /år /mån. Hyra för underhåll /år /mån. Intern hyra sammanlagt /år /mån Sammandrag Enhetspriset på kapitalhyran för de nuvarande byggnaderna är 4,85 /brm 2 /mån. och kommer att stiga till över det dubbla, 10,60 / 2 /mån., på grund av den nya byggnaden. Däremot kommer enhetspriset på hyran för underhåll att minska från 9,66 /brm 2 /mån. till 7,50 /brm 2 /mån. i och med att driftskostnaderna minskar. De nya lokalerna för Nickby Hjärta är cirka brm 2 mindre än de sammanlagda ursprungliga lokalerna i Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu. Av denna anledning skulle den interna hyran minska med över euro/år jämfört med de gamla lokalerna i normal omfattning, men öka med cirka euro/år jämfört med de anpassade (tillfälliga) lokalerna. Ifall gymnastiksalen inte byggs, minskar den interna hyran med cirka euro per år jämfört med ett alternativ där gymnastiksalen inte byggs. Eftersom den gamla gymnastiksalen fortfarande används i alternativ B blir den reella besparingen cirka euro per år.

66 53 (61) 11 Finansieringsplan Projektet ingår i Sibbo kommuns budget för 2014 och i budgeten för Bokföringsvärdet för de byggnader som ska rivas och nödvändiga nedskrivningar uppgår för närvarande till cirka: Byggnad A Byggnad A Byggnad A Byggnad A Byggnad A Byggnad E Byggnad D (inkl. servicebyggnad) Sammanlagt I budgets investeringsdel föreslås att genomförandet av investeringen i projektet Nickby Hjärta när det gäller den första fasen och fördelningen av investeringen över kommande år ska genomföras på följande sätt: år år år år Sammanlagt I samband med projektet Nickby Hjärta byggs även näridrottsplatser. Kostnadskalkylen för dessa uppgår till euro och man torde få euro i understöd för dessa. Då uppgår nettoinvesteringarna för näridrottsplatserna till euro. Investeringarna i näridrottsplatser hör till idrottsväsendets ansvarsområde.

67 54 (61) 12 Bedömning och jämförelse av konsekvenserna av projektets alternativ Vid sidan av alternativ A i projektplanen har man skapat alternativ B för att projektet Nickby Hjärta inte ska överskrida det anslag som reserverats för projektet. En bedömning och jämförelse av konsekvenserna av projektets alternativ utförs för att beslutsfattarna ska kunna välja det alternativ som ska genomföras. Bedömningen av alternativens konsekvenser har genomförts med hjälp av metoden för förhandsbedömning av konsekvenser (EVA-metoden). EVA-processen fungerar på följande sätt: 1) I det första skedet skapas de alternativ som ska undersökas 2) Efter detta väljs de konsekvenser som ska undersökas 3) Till slut analyseras och beskrivs konsekvenserna EVA-definitionen görs i grupp. Medlemmarna i gruppen för förhandsbedömning av konsekvenser är: Suvi-Päivikki Hiipakka, bildningsdirektör Ann-Cathrine Helling, rektor, Kungsvägens skola, Bildningsavdelningen Liisa Juga, tf. rektor, Sipoonjoen koulu, Bildningsavdelningen Juha Tikander, idrottsdirektör, Bildningsavdelningen Jukka Haakana, byggingenjör, Niina Toivakka, byggkonsult, Pöyry CM Oy Ilari Myllyvirta, teknisk direktör, Nedan presenteras bedömningen av konsekvenser på följande sätt: I kapitel 12.1 beskrivs alternativen. I kapitel 12.2 väljs de faktorer som ska jämföras. I kapitel 12.3 beskrivs de faktorer som ska jämföras och deras konsekvenser. I kapitel 12.4 presenteras en sammanställning över alternativen och de konsekvenser som dessa bedöms medföra Alternativ och beskrivningar av dessa Det finns två alternativ för att bygga gymnastiksalen: 1. Alternativ A är att projektet Nickby Hjärta, som indelats i faser i enlighet med projektplanen ovan, genomförs för eleverna i Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu samt senare expansioner av projektet. Alternativet inkluderar byggandet av en gymnastiksal på 583 m 2 i den första fasen. Alternativet beskrivs i närmare detalj i kapitel Alternativ B är att den första fasen av Nickby Hjärta genomförs enligt projektplanen för eleverna i Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu samt senare expansioner av projektet. Byggandet av gymnastiksalen skjuts upp till den andra fasen av Nickby Hjärta. Den andra fasen uppskattas genomföras cirka 3 4 år efter den första fasen. I alternativ B används den nuvarande gymnastiksalen på 404 m 2 fram till att den andra fasen genomförs.

68 55 (61) 12.2 Faktorer som används vid jämförelse av alternativ EVA-gruppen valde att som faktorer vid bedömningen av alternativ använda sådana saker som beslutet om tidpunkten för byggandet av den nya gymnastiksalen påverkar. De valda faktorerna för jämförelse av alternativ är: 1) Idrottsmöjligheter för elever 2) Idrottsmöjligheter för Sibbobor 3) Möjligheter för skolor att ordna evenemang 4) Ekonomi; investeringens storlek samt intern hyra och underhållskostnader 5) Alternativens konsekvenser för utbyggnadsalternativen 12.3 Funktionella och ekonomiska konsekvenser av alternativ A och B Konsekvenser för elevernas idrottsmöjligheter För närvarande har Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu tillgång till en gymnastiksal på 404 m 2 i samband med skolcentret och allaktivitetshallens gymnastiksal på m 2 som kan indelas i fyra delar om 300 m 2 eller en kombination av dessa med elektriska delningsgardiner. Dessutom finns ett gym på 106 m2 i allaktivitetshallen. I projektplanen för Nickby Hjärta föreslås att en gymnastiksal på 583 m 2 ska byggas i Nickby Hjärta i stället för den gymnastiksal på 404 m2 som nu används. Utbildningsväsendet har upprättat kalkyler om antalet veckotimmar gymnastik i den nuvarande situationen (hösten 2013) och i en situation där Nickby Hjärta har byggts och det dimensionerade elevantalet uppgår till 740 elever ( ). I båda alternativen uppskattas andra skolor använda allaktivitetshallen i samma utsträckning som idag. Av de kalkyler som utbildningsväsendet har upprättat framgår följande: För närvarande uppgår antalet veckotimmar som Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu samt andra skolor som använder gymnastiksalarna 114 timmar (45 min. lektioner). När det dimensionerade elevantalet på 740 elever studerar vid Nickby Hjärta och den nya undervisningsplanen har införts ökar antalet veckotimmar gymnastik till 138 timmar (45 min. lektioner). När allaktivitetshallen delas in i fyra block på 300 m2 utgör den nya/nuvarande hallen ett block, och då sex lektioner á 45 minuter hålls per dag uppgår det totala antalet veckotimmar till högst 160. Gymnastiksalarnas användningsgrad har beräknats utifrån uppgifterna nedan. Enligt undervisningsprogrammet hålls cirka 30 % av gymnastiklektionerna på annat håll än i gymnastiksalarna. Gymnastiksalarnas användningsgrad har beräknats i en situation där alla lektioner hålls inomhus i idrottshallar (med väderreservation) och i en situation där andelen gymnastiklektioner som hålls på annat håll beaktas. Ifall alla lektioner hålls i gymnastiksalarna, ökar salarnas nuvarande användningsgrad från 71 till 86 procent.

69 56 (61) Ifall 70 procent av lektionerna hålls i gymnastiksalarna, ökar salarnas nuvarande användningsgrad från 49 till 60 procent. I årskurserna 7 9 finns det ett behov av större salar än 300 m 2. Detta blir möjligt med dessa användningsgrader. Om alla gymnastiklektioner som avses hållas på annat håll kan hållas enligt plan, kan en grupp alltid använda två block, dvs. 600 m2, i allaktivitetshallen. Bedömning av konsekvenser När det gäller elevernas idrottsmöjligheter är alternativen nästan likvärdiga. Ifall gymnastiksalen byggdes i den första fasen, kan en ny gymnastiksal på 583 m 2 användas i stället för den nuvarande gymnastiksalen på 404 m 2 och fördelen för elevernas gymnastiklektioner är en ny och något större gymnastiksal dit de kan ta sig inre vägen. Risken i att hålla den gamla hallen i funktionsdugligt skick är större än för en ny hall. Ifall man råkar ut för en situation där endast allaktivitetshallen kan användas, är gymnastiksalarnas användningsgrad över 100 % (när alla lektioner hålls i gymnastiksalen). Användningsgraden är 80 % när 30 % av gymnastiklektionerna hålls på andra ställen än i gymnastiksalarna. I detta fall försämras elevernas idrottsmöjligheter avsevärt Konsekvenser för idrottsmöjligheter för Sibbobor Sibboborna använder skolornas gymnastiksalar för idrott när klubbar, föreningar eller aktiva kommuninvånare hyr gymnastiksalar. Idrottslokalerna används utanför skoltid. Idrottsmöjligheterna för Sibboborna ökar inte nämnvärt om den nya hallens storlek är endast 583 m 2. Det skulle krävas en sal på minst 900 m 2 för att klart förbättra Sibbobornas idrottsmöjligheter, då detta skulle möjliggöra utövandet av nya idrottsgrenar, såsom innebandy. Bedömning av konsekvenser Idrottsmöjligheterna för kommuninvånarna ökar inte på ett betydande sätt i och med att en gymnastiksal på 583 m 2 byggs, utan först av en gymnastiksal på 900 m Konsekvenser för evenemang som skolorna ordnar Till skolgången hör även olika gemensamma tillställningar och evenemang i skolan. Evenemang i Sipoonjoen koulu ordnas i A.I.V.-salen i byggnad A5, medan Kungsvägens skola ordnar sina evenemang i Wessmansalen i byggnad H. I projektplanen för Nickby Hjärta planeras båda skolornas evenemang att hållas i salen på första våningen, som är tillräckligt stor för evenemang i vilka eleverna i båda skolorna och vid behov även gäster kan delta. Evenemanget begränsas dock av måltiderna som äts i matsalen. Ifall ett evenemang ska ordnas i Nickby Hjärta under måltidstiderna, kan det ordnas i gymnastiksalen. Även mycket stora evenemang kan ordnas i lokalerna i Nickby Hjärta genom att slå samman salen på första våningen och gymnastiksalen. Skolorna i Sibbo kan även använda Festhuset, som tas i användning i början av 2015, före den första fasen av Nickby Hjärta blir färdig. Dessutom kommer lokalerna i Kungsvägens skola att stå nästan

70 57 (61) oanvända efter att Nickby Hjärta står färdigt, och det blir möjligt att använda Wessmansalen åtminstone fram tills det att lokalerna används för andra ändamål. Bedömning av konsekvenser Ifall gymnastiksalen inte byggs i den första fasen av Nickby Hjärta, ska den del av evenemangen i Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola som ska ordnas samtidigt eller under måltidstider i gymnastiksalen, ordnas i antingen Wessmansalen eller Festhuset Ekonomiska konsekvenser Byggnadskostnaderna för gymnastiksalen i Nickby Hjärta uppgår till cirka 2,2 miljoner euro när den byggs genast i samband med entreprenaden för den första fasen. I alternativ B, då gymnastiksalen byggs i samband med den andra fasen av Nickby Hjärta samtidigt som flygelutbyggnaden för årskurserna 5 6 i Sipoonjoen koulus enhetsskola, kostar gymnastiksalen 0,1 miljoner euro mer än om den byggdes i den första fasen enligt samma kostnadsnivå. I alternativ B, då gymnastiksalen byggs i samband med den andra fasen, sparas cirka euro i kapitalkostnader varje år. Detta blir en besparing på cirka 0,4 miljoner euro över tre år. Alternativ B (gymnastiksalen byggs i den andra fasen av Nickby Hjärta) förknippas med en risk för att man blir tvungen att bygga gymnastiksalen så att den inte kan anslutas till övriga utbyggnader. I detta fall kostar det 0,7 miljoner euro mer att bygga gymnastiksalen än i fas 1 av Nickby Hjärta Alternativens konsekvenser för utbyggnadsalternativen I alternativ B, där gymnastiksalen byggs i den andra fasen av Nickby Hjärta samtidigt som flygelutbyggnaden för den finskspråkiga enhetsskolan, uppkommer följande klara funktionella fördelar för att genomföra utbyggnaderna av Nickby Hjärta: 1. I den första fasen av Nickby Hjärta har man inte förberett sig på ett ökat antal lärare, utan man antar att administrationslokalerna kommer att byggas i lokalerna i enhetsskolan och utbyggnaden av skolan för årskurserna 7 9. Behovet av administrationslokaler uppgår till cirka 250 bruttokvadratmeter. På motsvarande sätt behövs fler ämnesrum. Ifall gymnastiksalen byggs i den andra fasen, kan en del av ämnesrummen placeras i samband med de nuvarande ämnesrummen på den andra våningen ovanför omklädningsrummen och administrationslokalerna som en utbyggnad till de nuvarande administrationslokalerna på tredje våningen ovanför omklädningsrummen. Lokalerna kan byggas fördelaktigt ur byggnadsteknisk synpunkt. 2. När det gäller idrottslokaler har den idrottslokal som planerats för den första fasen dimensionerats enligt behoven i den första fasen. Under den andra och tredje fasen blir elevantalet mer än 1,5 gånger större. Vid en preliminär granskning är det sannolikt att det behövs mer idrottslokaler, t.ex. en hall på 900 m2, när utbyggnaderna av den finskspråkiga enhetsskolan och den finskspråkiga skolan för årskurserna 7 9 genomförs. I en gymnastiksal som byggs i den andra fasen är det möjligt att bättre beakta framtida behov.

71 58 (61) 12.4 Bedömning av alternativens konsekvenser Bedömningen av konsekvenser har gjorts enligt en förhandsbedömning av konsekvenser. I tabellen nedan presenteras alternativ A och B samt de faktorer som påverkar dessa. Aktör/alternativ Alternativ A (första fasen med gymnastiksal) Alternativ B (första fasen utan gymnastiksal) Totalinvestering 21,29 mn euro, för byggtekniska arbeten 18,74 mn euro, dvs. 2,44 mn euro mer än det ursprungliga anslagsmålet 2,2 mn euro dyrare när det gäller investeringarna för den första fasen och 0,09 mn euro billigare för de totala investeringskostnaderna Totalinvestering 19,1 mn euro, för byggtekniska arbeten 16,75 mn euro, dvs. 0,45 mn euro mer än det ursprungliga anslagsmålet 2,2 mn euro billigare när det gäller investeringarna för den första fasen och 0,09 mn euro dyrare för de totala investeringskostnaderna Ekonomi Kapital- och underhållskostnader (intern hyra) 2,13 mn euro/år, dvs. alternativet är 0,13 mn euro dyrare/år -Alternativen är ungefär lika dyra när det gäller totalkostnaderna förutsätt att inte gymnastiksalen och Sipoonjoen koulus enhetsskola förverkligas i samma entreprenad. Kapital- och underhållskostnader (intern hyra) 2,00 mn euro/år, dvs. alternativet är 0,13 mn euro dyrare/år Alternativen är ungefär lika dyra när det gäller totalkostnaderna förutsätt att inte gymnastiksalen och Sipoonjoen koulus enhetsskola förverkligas i samma entreprenad. Ifall gymnastiksalen inte byggs samtidigt som utbyggnaden av enhetsskolan, är gymnastiksalens investeringskostnader 0,7 mn euro större än alternativ A. Gymnastiklokaler: allaktivitetshall på 1 200m 2 (delbar i 4 x 300 m 2 ) och en ny gymnastiksal på 583 m 2 (delbar i 2 x 292 m 2 ) Gymnastiklokaler: allaktivitetshall på 1 200m 2 (delbar i 4 x 300 m 2 ) och nuvarande gymnastiksal på 404 m 2 (delbar i 2 x 202 m 2 ) Idrottsmöjligheter för elever Elevernas idrottsmöjligheter är de samma i båda alternativen utom när det gäller lokalernas storlek och kvalitet, dvs. alternativet möjliggör en ny lokal som är 180 m 2 större och som är av bättre kvalitet Elevernas idrottsmöjligheter är de samma i båda alternativen utom när det gäller lokalernas storlek och kvalitet, dvs. en mindre och äldre nuvarande gymnastiksal används Inomhusförbindelse till idrottshallen från undervisningslokalerna i Nickby Hjärta Utomhusförbindelse till byggnad C, vars livslängd kan förlängas för en begränsad tid (detta årtionde) Idrottsmöjligheter för Sibbobor Möjligheter för skolor att ordna evenemang Idrottsmöjligheterna är nästan de samma i alternativen: en sal på 600 m 2 ökar inte idrottsmöjligheterna på ett betydande sätt Idrottsmöjligheterna är nästan de samma i alternativen; en gymnastiksal på 900 m 2 ger märkbart större möjligheter (t.ex. innebandy) Dock finns en lokal tillgänglig som är 180 m 2 större och som är av bättre Nuvarande kvalitet idrottsmöjligheter Gymnastiksalen möjliggör att evenemang kan ordnas under måltider eller samtidigt för båda skolorna Ifall evenemang ordnas under måltider eller samtidigt för båda skolorna, måste alternativa lokaler användas (Wessmansalen eller Festhuset) Konsekvenser för utbyggnad av skolan För omklädningsrummen innebär byggandet av en gymnastiksal på 583 m 2 i en våning att extra lokaler måste byggas på andra håll i utbyggnadsdelarna. Ändringar i en byggd flygel med gymnastiksal är inte tekniskt och ekonomiskt förnuftigt. Möjliggör att andra och tredje våningen ovanför omklädningsrummen byggs för den användning som behövs, t.ex. som ämnes- eller teoriklassrum, utbyggnad av lärarrum, för medborgarinstitutet osv., då de utgör en mer funktionell helhet samt ett tekniskt och ekonomiskt förnuftigt genomförande En ökning av gymnastiklokalerna innebär att en ny liten hall byggs. Möjliggör att gymnastiksalen byggs ut enligt behov för det ökade elevantalet, t.ex. till ca 900 m 2

72 59 (61) 12.5 Sammandrag I alternativ B (gymnastiksalen byggs i den andra fasen av Nickby Hjärta) är den interna hyran och investeringskostnaderna lägre än i alternativ A. I alternativ B är jämförelsekostnaderna för Nickby Hjärta något mindre än i alternativ A. De omedelbara ekonomiska effekterna av alternativ B är avsevärt bättre och ligger inom ramen för det beviljade anslaget, och med beaktande av de totala ekonomiska effekterna är alternativ B likvärdigt med alternativ A. Alternativ B förknippas med en risk om gymnastiksalen byggs separat. Då kostar salen cirka 0,7 miljoner euro mer än om den byggdes i samband med den första fasen av Nickby hjärta i enlighet med alternativ A. Alternativ B (gymnastiksalen byggs i den andra fasen av Nickby Hjärta) gör det möjligt att utbyggnaderna i skolan för årskurserna 7 9 byggs som en mer funktionell helhet. Då kan t.ex. lärarrummet byggas ut så att det motsvarar behovet och så att det bevaras enhetligt och en del av ämnesrummen kan byggas i samband med de nuvarande ämnesrummen. Även andra alternativa lokalanvändingar är möjliga. Dessutom kan lokalbehovet för gymnastik tillgodoses så att det motsvarar behoven för det ökade elevantalet. Elevernas och kommuninvånarnas idrottsmöjligheter är nästan likvärdiga i båda alternativen. Fördelen för eleverna är en ny och något större gymnastiksal dit de kan ta sig inre vägen. Kommuninvånarnas idrottsmöjligheter är i praktiken de samma och förbättras först om storleken på gymnastiksalen är 900 m 2, vilket skulle möjliggöra nya idrottsgrenar.

73 60 (61) 13 Tidsplan Planeringen av genomförandet inleds omedelbart efter att projektplanen har färdigställts i december Projektets byggfas infaller åren De gamla byggnaderna A2, A3, A4, A5, D och E rivs sommaren 2014 som en separat rivningsentreprenad. Byggnad A1 och servicebyggnaden används så länge som möjligt med tanke på byggandet. Rivningen av dessa infaller på vårvintern Bygg- och VVSEA-entreprenaderna upphandlas sommaren 2014 så att entreprenörsvalen har vunnit laga kraft i oktober Byggandet inleds i månadsskiftet oktober november 2014 och objekt är klart att möbleras i juni En preliminär tidsplan för projektet återfinns i bilaga 5.