Dnr SU Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2012 och 2013

Transkript

1 Dnr SU Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2012 och 2013

2 Innehåll 1 INLEDNING ÖVERGRIPANDE VISION ORGANISATION OCH ANSVAR STUDENTMEDVERKAN I MILJÖARBETET LAGAR OCH FÖRORDNINGAR UPPFÖLJNING ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET MILJÖRÅDETS ARBETE MILJÖARBETE PÅ INSTITUTIONER OCH AVDELNINGAR LOKALA MILJÖHANDLINGSPLANER MÅL OCH ÅTGÄRDER HJÄLPAVSNITT ENERGIBESPARANDE ÅTGÄRDER RESOR MED FLYG OCH BIL KOPIERINGSPAPPER INTERN MILJÖREVISION UTBILDNING I MILJÖARBETE OLIKA DEFINITIONER FÖR MILJÖARBETE BILAGA 1 - MILJÖPOLICY FÖR STOCKHOLMS UNIVERSITET BILAGA 2 - ANVISNINGAR FÖR FRAMTAGANDE AV LOKAL MILJÖHANDLINGSPLAN BILAGA 3 - MALL FÖR LOKALA MILJÖHANDLINGSPLANER BILAGA 4 - FÖRSLAG PÅ FRÅGOR OM RESVANOR MED FLYG BILAGA 5 - ANVISNINGAR FÖR REDOVISNING AV BILRESOR OCH VISSA BUSSRESOR

3 1 Inledning Stockholms universitet arbetar mot en miljöcertifiering. Några moment i detta arbete är intern miljörevision och att skapa rutiner för inrapportering av miljöavvikelser och förbättringsförslag inom miljöarbetet. Under november 2011 genomförde universitetet sin första interna miljörevision hos ett tjugotal institutioner (motsvarande). Resultaten från revisionen visade bland annat att det saknades vissa miljörutiner och dokumenterad uppföljning av lagefterlevnad samt att mallen för handlingsplan inte uppfyllde kraven i miljöledningsstandarden ISO Den interna miljörevisionen är ett stöd för universitetets miljöarbete och bidrar till att vi får kännedom om vad vi ska och kan förbättra. Intern miljörevision kommer att genomföras våren och hösten 2012 samt våren I november lanserade universitetet sitt webbaserade system för inrapportering av miljöavvikelser, miljöförbättringsförslag, tillbud och arbetsskada/sjukdom samt polisanmälan. Systemet heter SAMIR (Säkerhet, Arbetsmiljö, Miljö, Inrapportering). Skälet till ett webbaserat gemensamt system är att effektivisera hanteringen av anmälningar och underlätta inrapporteringen för medarbetarna. Miljöcertifieringen kräver också en tydlig dokumentation av inrapporterade miljöavvikelser och förslag på miljöförbättringar. För de kommande två åren kommer miljöarbetet att inriktas på framtagande av universitetsgemensamma miljörutiner och miljöstatistik samt uppföljning av lagefterlevnad. Arbetet kommer också att inriktas på en förbättrad avfallshantering, effektivare energianvändning och ökad användning av webbmöten och videokonferenser samt bättre synliggöra universitets miljöarbete för studenter och övriga intressenter. Målet för arbetet är att ha ett certifierbart miljöledningssystem i maj Övergripande vision Stockholms universitets miljöpolicy utgör grunden för allt miljöarbete och åskådliggör universitetets syften och principer avseende verksamhetens miljöprestanda. Universitetet har som mål att verka för ständig förbättring av miljöprestanda och att miljöhänsyn eftersträvas i all verksamhet. Alla medarbetare ska ha kännedom om universitetets miljöpolicy samt ha kunskap om hur det egna arbetet påverkar miljön. I bilaga 1 återfinns universitetets miljöpolicy. 1.2 Organisation och ansvar Universitetets ansvarsfördelning för miljöarbetet styrs framför allt genom delegationsordningen. Rektor Rektor har det övergripande ansvaret för Stockholms universitets miljöarbete och att ett miljöledningssystem införs, upprättas och underhålls samt följs upp. Rektor utser också ledningens representant för miljöledningssystemet samt ordförande och fakulteternas representanter i miljörådet. 3

4 Miljörådet Universitetets miljöråd är styrgrupp för miljöcertifieringsprojektet samt ansvarar för att bygga upp, upprätthålla och dokumentera universitets miljöledningssystem. Miljörådet samordnar och följer upp miljöarbetet samt redovisar miljöprestanda till rektor. Ordförande i miljörådet är ledningens representant. Miljökoordinatorn är miljörådets samordnare av det övergripande miljöarbetet samt utgör stöd för fakulteternas miljösamordnare och institutionernas miljörepresentanter. Miljökoordinator är föredragande till miljörådet och rapporterar hur universitetets miljöarbete fortlöper. Vidare ansvarar miljökoordinator bland annat för att för att framställa och underhålla universitetets miljöhandbok och arrangera miljöutbildning för personal. Fakultet (motsvarande) Enligt tidigare organisation med fyra olika fakulteter hade dekanus ansvar för att utse fakultetens miljösamordnare, förvaltningschefen ansvar för att utse förvaltningens och prorektor ansvar för att utse miljösamordnare för fakultetsgemensam verksamhet. Den nya organisationen, som träder i kraft 1 januari 2012, betyder att två områdesnämnder skapas med var sin vicerektor som båda ingår i universitetsledningen. Vicerektor för naturvetenskapliga områdesnämnden är lika med fakultetens dekanus, medan vicerektor för humanistiskasamhällsvetenskapliga-juridiska områdesnämnd är på en nivå mellan rektor och fakultetsdekaner. Därmed är det vicerektorer eller av vicerektor för humanistiska-samhällsvetenskapliga-juridiska områdesnämndens delegerade dekanus, samt prorektor och förvaltningschef som ansvarar för att utse miljösamordnare för fakulteten (motsvarande) och som ser till att nödvändiga resurser avsätts för miljöarbetet inom respektive fakultet (motsvarande). Vicerektorer eller av vicerektor för humanistiska-samhällsvetenskapliga-juridiska områdesnämndens delegerade dekanus (motsvarande) uppdrar åt prefekter (motsvarande) att utse miljörepresentanter för institutionerna (motsvarande). Miljösamordnaren samordnar miljöarbetet på områdesnämnds/fakultetsnivå (motsvarande) och är miljörepresentanternas kontaktperson samt utgör ett stöd i miljöarbetet. Miljösamordnare är också föredragande till områdes/fakultetsledning (motsvarande) och rapporterar hur miljöarbetet fortlöper. Institution (motsvarande) På institutionsnivå ansvarar prefekten för miljöarbetet och säkerställer att verksamheten följer universitetets miljöpolicy, uppställda miljömål och handlingsplan samt universitetsgemensamma rutiner och anvisningar inom ramen för miljöledningssystemet. Prefekt utser också institutionens miljörepresentant. Miljörepresentanten är prefektens stöd i miljöarbetet och ansvarar för att samordna och leda det operativa miljöarbetet inom institutionen samt informera medarbetare om nyheter/förändringar och om hur miljöarbetet framskrider. Vidare rapporterar miljörepresentanten till institutionsledningen om hur det operativa miljöarbetet fortlöper. 1.3 Studentmedverkan i miljöarbetet Stockholms universitet ska aktivt samverka med studenter och studentkåren i de avseenden där miljön berörs och där miljöarbetet kan förbättras. Studentkåren samarbetar idag med universitetets miljöråd och driver olika fokusområden inom miljöarbetet. Studenternas röst görs hörd via bland annat studentkårens miljönätverk och de två ledamöterna i miljörådet. Studenternas delaktighet i 4

5 miljöarbetet är viktig då de är en övervägande majoritet som dagligen vistas på universitetsområdet. Studenternas delaktighet i utbildning i frågor rörande miljö och hållbar utveckling är också viktig. Som ett första led i öka att studenternas delaktighet i miljöarbetet kommer universitetet satsa på att förbättra kommunikationen med studenterna. Universitetet kommer också satsa på att göra det enklare för studenter att hitta kurser och program med inslag hållbar utveckling. 1.4 Lagar och förordningar De lagar och förordningar som i huvudsak reglerar universitetets miljöarbete är: - Högskolelagen (1992:1 434). - Miljöbalken (1998:808) med tillhörande förordningar. - Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. - Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. - Förordningen (2009:1) om miljö- och säkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. - Förordning (2011:847) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster. 1.5 Uppföljning Fullständig uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete kommer att göras årligen i januari/februari och en enklare i maj/juni. Universitetet kommer också årligen att redovisa resultaten av sitt miljöarbete till följande myndigheter: - Naturvårdsverket och Utbildningsdepartement enligt bilaga 2 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. - Transportstyrelsen enligt förordningen (2009:1) om miljö- och säkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. - Energimyndigheten enligt förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. - Stockholms miljöförvaltning enligt förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Från och med 2012 kommer en miljöredovisning av årets miljöarbete att sammanställas. 2 Allmänna anvisningar för miljöarbetet Den 5 mars 2009 beslutade rektor att Stockholms universitet ska miljöcertifieras enligt miljöledningsstandarderna ISO och EMAS. För att förenkla och underlätta för medarbetarna har gemensamma miljörutiner tagits fram för arbetet. I vissa fall kan det dock komma att behövas specifika rutiner för institutioner (motsvarande). Viktigt är att medarbetare känner till både de gemensamma och institutionens (motsvarande) miljörutiner samt var man hittar dem. De universitetsgemensamma miljörutinerna finns samlade på medarbetarwebben under fliken Miljöhandbok och Dokument och mallar. 2.2 Miljörådets arbete Miljörådet är styrgrupp för miljöcertifieringsprojektet och utgör stöd i arbetet med att införa miljöledningssystem vid Stockholms universitet. Rådet anordnar miljöutbildningar för medarbetare, tar fram central miljöhandlingsplan, upprättar universitetsgemensamma miljörutiner och följer upp verksamhetens miljöarbete med mera. 5

6 Miljörådet består av en ordförande och en representant från respektive fakultet samt två representanter från studentkåren. Sekreterare är universitetets miljökoordinator. Universitetets miljökoordinator stödjer och hjälper också institutioner (motsvarande) i deras miljöarbete. 2.3 Miljöarbete på institutioner och avdelningar För att åstadkomma miljöförbättringar inom en verksamhet handlar det ofta om att ändra vanor och beteende. För att universitetet ska uppnå förbättrad miljöprestanda är det viktigt att alla institutioner (motsvarande) engagerar sig och deltar i miljöarbetet. Nedan presenteras ett antal förslag till åtgärder för miljöarbetet, det vill säga förslag på vad varje institution (motsvarande) kan göra för att bidra till att miljöprestandan förbättras inom universitetet. Förslagen är av generell karaktär och det är därför viktigt att komplettera med egna åtgärder som är unika för institutionens (motsvarande) verksamhet. Tjänsteresor - Endast åka tåg kortare sträckor än 500 km samt överväga möjligheten att resa med tåg om sträckan överstiger 500 km. - Undvika mellanlandning vid flygresor inom Europa. - Använda kollektivtrafik vid resor till och från flygplatser och inom Storstockholm samt vid vistelser på andra platser där det finns tillgång till ett kollektivtrafikssystem. - Vid taxiresa, ha som rutin att alltid beställa miljötaxi. - Vid tjänsteresa med bil, ha som rutin att hyra bilar med bästa miljöklass. - Göra webbmöten, telefon- och/eller videokonferens till ett alternativ för resa. - Anordna utbildning i Adobe Connect (program för webbmöte) för medarbetare. - Tillämpa närhetsprincipen vid val av plats när institutionen exempelvis håller planeringsdagar för sina medarbetare. - Välja boende nära den plats där man ska ha möte eller konferera. - Vid exkursioner anlita bussbolag som är miljöcertifierade eller motsvarande och som tillämpar bränslesnål körning och använder förnyelsebara/miljöklassade bränslen. - Ta fram en mötespolicy som beskriver vilka typer av möten som ska vara resfria möten. Energianvändning - Släcka belysning i gemensamma utrymmen såsom lunchrum, pentryn, kopieringsrum och toaletter när ingen vistas där. - Släcka belysningen i kontorsrum när ingen vistas där. - Stänga av kontorsapparater såsom gemensamma skrivare, kopiatorer, multifunktionella maskiner vid arbetsdagens slut. - Stänga av övrig elektrisk utrustning när den inte används, exempelvis elektrisk utrustning som används vid laborationer. - Installera energisparläge på kontorsapparater såsom gemensamma skrivare, kopiatorer, multifunktionella maskiner. - Stänga av datorer och bildskärmar vid arbetsdagens slut. - Installera energisparläge på datorer och bildskärmar. - Stänga av individuella skrivare när de inte används. - Undvika att diska under rinnande vatten. - Använda diskmaskin och köra det energisnåla tvättprogrammet. - Undvika att möblera framför element. - Vädra under korta stunder. - Ha rutiner för dragskåpshantering för minskad energiförbrukning. 6

7 - Dra ner persiennerna under sommarmånaderna i rummen/gemensamma lokaler när ingen vistas där. - Frosta av frysskåp minst en gång per år. - Upprätta anvisningar för det energieffektiva kontoret. Upphandling och inköp - Ha som rutin att ställa miljökrav vid upphandling av varor och tjänster. - Välja hotell som bedriver ett systematiskt miljöarbete. - Välja cateringleverantör som bedriver ett systematiskt miljöarbete. - Välja ekologisk cateringmat. - Välja produkter som är miljöanpassade såsom miljömärkt kontorspapper, miljömärkta kontorsmateriel, miljömärkta datorer och bildskärmar, ekologiskt odlat kaffe, te, socker och frukt etcetera. - Väga in miljöhänsyn vid beställning av trycksaker. - Välja energisnåla kontorsapparater och övrig elektriskt utrustning. Kemikalier - Använda miljöanpassade tvätt- och rengöringsmedel. - Tillämpa rutiner som leder till minskad kemikalieanvändning. - Tillämpa substitutionsprincipen vid val av kemikalier, det vill säga byta ut en kemikalie mot en annan likvärdig kemikalie men som är ett bättre alternativ för miljön. Avfall - Återanvända kontorsmateriel såsom pärmar, mappar, plastfickor, etcetera. - Återanvända möbler. - Använda pappersutskrifter med vit baksida som ska slängas till anteckningspapper. - Ordna för källsortering på institutionen. - Minska mängden returpapper genom att undvika onödiga utskrifter, genom dubbelsidig utskrift och kopiering och ökad digital dokumenthantering. - Sparsam eller ingen användning av engångsartiklar. Utbildning - Ta fram och genomföra planer för en systematisk förbättring av studenters medvetenhet och kunskap om miljö och hållbar utveckling. Forskning - Utveckla strategiska forskningsområden med relevans för miljö och hållbar utveckling. - Främja ämnes- och institutionsövergripande samarbete om miljöforskning samt tvärvetenskaplig miljöforskning. 2.4 Lokala miljöhandlingsplaner Institutioner (motsvarande) ska ta fram miljöhandlingsplaner för sitt miljöarbete. Planerna ska följa universitetets centrala miljöhandlingsplan och vara ettåriga. Vid framtagande av handlingsplaner ska institutionerna (motsvarande) använda den universitetsgemensamma mallen för lokal miljöhandlingsplan. Anvisningar för framtagande av lokal miljöhandlingsplan finns i bilaga 2 och mallen i bilaga 3. Institutionsstyrelserna (motsvarande) ska fastställa miljöhandlingsplanerna. Senast datum för fastställande är 15 februari. En kopia av handlingsplanerna ska skickas till fakulteternas (motsvarande) miljösamordnare. 7

8 I maj/juni kommer fakulteternas (motsvarande) miljösamordnare göra en enklare uppföljning av institutionens (motsvarande) miljöarbete. En fullständig uppföljning görs i januari/februari. 3 Mål och åtgärder Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2012 till 2013 innehåller miljömål för avfallshantering, energianvändning, resor, utbildning och forskning. Under varje målområde anges åtgärder, ansvariga, hur målen ska följas upp och vilka betydande miljöaspekter som omfattas samt miljöindikatorer. Målen relateras till antal helårsanställda, helårsstudenter och lokalyta. Antal helårsanställda under 2010 var 4395, helårstudenter var och lokalyta var kvadratmeter Miljömålen och åtgärderna riktar sig till hela verksamheten. Miljömål Avfallshantering Mängden brännbart avfall på Stockholms universitet ska minska med 10 procent jämfört med 2010 års nivå. Brännbart redovisat av Liselott Lööf 2010 är kg och av Akademiska Hus kg. Brännbart per helårsanställd 2010: 117,4 kg. Brännbart per helårsstudent 2010: 17,4 kg. Åtgärder Institutionen (motsvarande) ser över sina källsorteringsrutiner och genomför minst en förbättringsåtgärd för att minska mängden brännbart avfall. Institutionen (motsvarande) informerar sina medarbetare och studenter om universitetets avfallsrutiner och källsorteringsmöjligheter. Ansvarig Prefekt (motsvarande) Uppföljning En fullständig uppföljning av hur väl universitetet uppnått målet genomförs årligen i januari/februari. I maj/juni görs en enklare uppföljning av målet. Resultatet från uppföljningen utgör underlag för rapportering enligt bilaga 1 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Uppföljningsfrågor - Har mängden brännbart avfall minskat med 10 procent jämfört med 2010 års nivå? - Vilka åtgärder har institutionerna genomfört? Betydande miljöaspekt Avfallshantering Miljöindikator Antal kg brännbart avfall per helårsanställd och helårsstudent jämfört med 2010 års nivå. Miljömål Energianvändning Stockholms universitets elanvändning ska inte öka per kvadratmeter jämförelse med 2010 års nivå. 8

9 Total elanvändning 2010: kwh. Elanvändning per kvadratmeter2010: 123,8 kwh. Elanvändning per helårsanställd 2010: 7 257,5 kwh. Elanvändning per helårsstudent 2010:1 073 kwh. Åtgärder Institutionen (motsvarande) ser över sina rutiner för energianvändning och genomför minst 2 energibesparande åtgärder. Institutionen (motsvarande) inför rutiner för att säkerställa att krav ställs på energieffektivitet vid inköp/upphandling av kontorsapparater, vitvaror eller annan elektrisk utrustning. Tekniska avdelningen inrättar ett samarbete med Akademiska hus kring incitament för energibesparing samt tar fram ett åtgärdsförslag för effektivare energianvändning. Ansvarig för genomförande Prefekt (motsvarande) Uppföljning En fullständig uppföljning av hur väl universitetet uppnått målet genomförs årligen i januari/februari. I maj/juni görs en enklare uppföljning av målet. Resultatet från uppföljningen utgör underlag för rapportering enligt bilaga 1 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Uppföljningsfrågor - Vilka två åtgärder för energieffektivisering har institutionen (motsvarande) genomfört? - Hur många kwh el per kvadratmeter har universitetet använt under 2012 respektive 2013? - Har institutionen (motsvarande) ställt krav på energieffektivitet vid inköp/upphandling av kontorsapparater, vitvaror eller annan elektrisk utrustning? Betydande miljöaspekt Energianvändning, Användning av kontorsapparater Miljöindikator Förbrukad kwh per kvadratmeter, helårsanställd samt helårsstudent och år. Miljömål Resor och resfria möten Stockholms universitet ska fram till minska utsläppen av koldioxid från flygresor med 3 procent jämtfört med 2011 års nivåer. Stockholms universitet ska ha kartlagt koldioxidutsläppen från bilresor (egen bil, taxi, leasad bil och tjänstebil) och vissa bussresor som görs i tjänsten senast Stockholms universitet ska arbeta för att hyrcykelstationer placeras ut på universitetsområdet. 3 procent är lika med kg koldioxid vilket motsvarar utsläppen för 333 enkelresor med flyg från Stockholm till Växsjö. 9

10 Åtgärder Institutionen (motsvarande) genomför minst en åtgärd för att minska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor med flyg. Institutionen (motsvarande) kartlägger sina bilresor och vissa bussresor som görs i tjänsten. Med bilresor menas tjänsteresor med egen bil, taxi, leasad bil och tjänstebil. Med bussresor menas resor med hyrbuss. Tekniska avdelningen utreder möjligheterna om att hyrcykelstationer placeras ut på universitetsområdet. Ansvarig för genomförande Prefekt (motsvarande) Uppföljning En fullständig uppföljning av hur väl universitetet uppnått målet genomförs årligen i januari/februari. I maj/juni görs en enklare uppföljning av målet. Resultatet från uppföljningen utgör underlag för rapportering enligt bilaga 1 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Uppföljningsfrågor - Har universitetet minskat sina koldioxidutsläpp enligt satt mål? - Vilka åtgärder har institutionen (motsvarande) genomfört för att minska flygresors koldioxidutsläpp? - I vilken grad har institutionen (motsvarande) ersatt resa med webbmöte eller videokonferens? - Hur stora är koldioxidutsläppen från bilresor i tjänsten? - Finns hyrcykelstationer på universitetsområdet? Betydande miljöaspekt Resor och transporter Miljöindikator - Utsläpp av koldioxid i kg totalt och helårsanställd per år för flygresor respektive bilresor. - Antal användare av Adobe Connect jämfört med antal helårsanställda och år. - Antal mötesminuter i Adobe Connect per användare och år. Miljömål Pappersförbrukning Stockholms universitets förbrukning av kopieringspapper ska minska med 5 procent jämfört med 2010 års nivåer. 5 procent är lika med A4-ark kopieringspapper. Åtgärder Institutionen ska se över sina rutiner för pappersförbrukning och genomföra minst en pappersbesparande åtgärd. Ansvarig för genomförande Prefekt (motsvarande) 10

11 Uppföljning En fullständig uppföljning av hur väl universitetet uppnått målet genomförs årligen i januari/februari. I maj/juni görs en enklare uppföljning av målet. Resultatet från uppföljningen utgör underlag för rapportering enligt bilaga 1 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Uppföljningsfrågor - Vilka pappersbesparande åtgärder har genomförts? - Har förbrukningen av kopieringspapper minskat med 5 procent? Betydande miljöaspekt Materialanvändning i kontorsverksamhet Miljöindikator Antal A4-ark kopieringspapper per institution och helårsanställd och år. Miljömål Kommunikation med studenter Stockholms universitet ska se till att information om det pågående miljöarbetet finns tillgängligt för studenter på universitetswebben senast den Åtgärder Lägga ut relevant information om miljöarbetet riktat mot studenter på universitetswebben och se till att den är lätt att hitta. Ansvarig för genomförande Miljörådet i samverkan med Kommunikationsenheten och Studentkåren. Uppföljning En fullständig uppföljning av hur väl universitetet uppnått målet genomförs årligen i januari/februari. I maj/juni görs en enklare uppföljning av målet. Resultatet från uppföljningen utgör underlag för rapportering enligt bilaga 1 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Uppföljningsfrågor - Kan studenter och blivande studenter enkelt hitta information om universitetets miljöarbete? - Är informationen om universitetets miljöarbetet relevant och tillräcklig? Betydande miljöaspekt Samverkan med omgivande samhälle Miljöindikator Ännu ej beslutad. Miljömål Utbildning Stockholms universitet ska åskådliggöra för studenter vilka kurser och program som har inslag av hållbar utveckling enligt högskolelagen, 1 kap. 5, senast den Formuleringen hållbar utveckling avser den vida definitionen enligt högskolelagen 1 kap

12 Åtgärder Ta fram en metod och rutiner för att åskådliggöra universitetets kurser och program med inslag av hållbar utveckling. Ta fram en miljöindikator för att mäta och visa inslag av hållbar utveckling i universitetets kurser och program. Ansvarig för genomförande Miljörådet i samverkan med fakultetskanslierna. Uppföljning En fullständig uppföljning av hur väl universitetet uppnått målet genomförs årligen i januari/februari. I maj/juni görs en enklare uppföljning av målet. Resultatet från uppföljningen utgör underlag för rapportering enligt bilaga 1 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Uppföljningsfrågor - Kan studenter och blivande studenter urskilja kurser med inslag av hållbar utveckling enligt högskolelagen, 1 kap. 5 från övriga kurser och program? - Har en miljöindikator tagits fram för att visa inslag av hållbar utveckling enligt högskolelagen, 1 kap. 5 i kurser och program? Betydande miljöaspekt Utbildning Miljöindikator Ännu ej beslutad. Miljömål Forskning Stockholms universitet ska mäta sin vetenskapliga produktion inom hållbar utveckling genom att undersöka valda ämnesords/nyckelords användning över en bestämd tidsperiod. Mätningen ska vara genomförd senast Formuleringen hållbar utveckling avser den vida definitionen enligt högskolelagen 1 kap. 5. Åtgärder Genomföra mätning av publicerade artiklar inom hållbar utveckling. Ta fram en miljöindikator för att visa universitetets vetenskapliga produktion inom hållbar utveckling. Ansvarig för genomförande Överbibliotekarie Uppföljning En fullständig uppföljning av hur väl universitetet uppnått målet genomförs årligen i januari/februari. I maj/juni görs en enklare uppföljning av målet. Resultatet från uppföljningen utgör underlag för rapportering enligt bilaga 1 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. 12

13 Uppföljningsfrågor - Har en mätning av publicerade artiklar inom hållbar utveckling genomförts? - Har miljöindikator tagits för att visa universitetets vetenskapliga produktion inom hållbar utveckling? Betydande miljöaspekt Forskning Miljöindikator Ännu ej beslutad. 4. Hjälpavsnitt I hjälpavsnittet ges vägledning i miljöarbete och olika definitioner som används för miljöarbete. 4.1 Energibesparande åtgärder Under de kommande två åren ska universitetet inte öka sin energianvändning. För att hålla användningen på 2010 års nivå eller under behöver vi se över våra användarvanor och inköp av kontorsapparater och andra elektriska apparater. Stockholms universitet kan bli mer energieffektivt. Även om det inte går att mäta resultatet av den egna institutionens (motsvarande) insatser är det viktigt att alla gör det som är möjligt. Under avsnitt 2.3 Miljöarbete på institutioner och avdelningar ges ett antal förslag på energieffektiviseringar som kan genomföras. Fakulteternas (motsvarande) miljösamordnare ger givetvis också råd och tips i energieffektiviseringsarbete. Det kommer även att anordnas möten med tema energieffektiva kontoret för miljörepresentanter och andra intresserade medarbetare. 4.2 Resor med flyg och bil Stockholms universitets medarbetare reser mycket i tjänsten med flyg, bil, buss, taxi med mera. Under 2010 reste vi nästan 31 miljoner kilometer med flyg och ungefär kilometer med egen bil i tjänsten. Tjänsteresorna bidrar till utsläpp av växthusgaser som mer än sannolikt har en påverkan på klimatet. Flygresor Universitetet har satt som mål att minska flygresornas utsläpp med 3 procent vilket motsvarar kg koldioxid. Under 2010 genererade universitetets medarbetare flygresor nästan kg kolidioxidutsläpp. Det är många faktorer som påverkar mängden utsläpp som en flygning genererar. Det är startvikt, tiden flygplanet rullar på marken före och efter en flygning, temperatur, lufttryck, olika flygplanstyper med olika motorer med mera ( För att nå miljömålet för flygresor behöver institutionerna (motsvarande) vara med i arbetet och göra en del förbättringar. Det kan vara att välja ut en ressträcka inom Sverige där tåg ska ersätta flyg som färdmedel eller att besluta om vilka typer av möten som kan hållas via Adobe connect eller videokonferens, det vill säga resfria möten. 13

14 Innan institutionen (motsvarande) kan besluta om förbättringar behöver man få en överblick över gjorda flygresor. En sammanställning över institutionens (motsvarande) flygresor för 2011 ges av fakultetens (motsvarande) miljösamordnare. Institutionen (motsvarande) behöver också ta reda på vilka typer av möten eller andra aktiviteter som leder till flygresa. Detta kan göras genom att skicka ut en resvaneenkät till medarbetare. Förslag på frågor till enkät finns i bilaga 4. Bilresor och vissa bussresor För resor med bil och buss är universitetets mål att kartlägga resornas utsläpp av koldioxid. Anledningen är att universitetet behöver förbättra sin redovisning av utsläpp, enligt bilaga 2 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. I 2010 års redovisning saknades uppgifter om eventuella utsläpp för resor gjorda med taxi, hyrbil, tjänstebil och leasad bil. I bilaga 5 ges anvisningar för hur institutionen (motsvarande) ska redovisa resor med bil och buss i tjänsten. 4.3 Kopieringspapper Stockholms universitet använder stora mängder kopieringspapper varje år. Målet för det kommande två åren är att minska förbrukningen med 5 procent jämfört med 2010 års förbrukning. För att nå målet behöver institutionerna (motsvarande) ytterligare förbättra sina rutiner och genomföra minst en åtgärd för att minska användningen av kopieringspapper. Uppföljning av kopieringspapper kommer att göras av miljösamordnarna och miljökoordinator för 2012 och All statistik kommer att inhämtas från SU-butiken. Sammanställningen av resultaten från uppföljningen redovisas årligen till miljörepresentanterna. Siffror om kopieringspapper En kartong kopieringspapper innehåller 2500 A-4 ark En bunt kopieringspapper i omslagspapper innehåller 500 A-ark. Ett A-4 ark (80 g/m 2 ) väger 5g. 4.4 Intern miljörevision Den interna miljörevisionen ska visa om Stockholms universitets miljöledningssystem uppfyller kraven enligt standarden ISO och EMAS-förordningen. Den ska även visa om systemet är infört och underhållet på ett riktigt och praktiskt fungerande sätt. Miljörevisionen ska vara en del av universitetets förbättringsarbete och utvärdera om verksamheten uppfyller gällande lagkrav, föreskrifter m.m. Miljörevisionen ska också ta reda på hur universitetets miljöarbete har utvecklats från ett år till ett annat. Denna information kommer sedan att användas som ett underlag vid ledningens genomgång av universitetets miljöprestanda. Under de kommande två åren kommer miljörevisioner utföras våren och hösten 2012 och våren För mer information om universitetets interna miljörevision, kontakta Jenny Lilliehöök, miljökoordinator, e-post: jenny.lilliehook@su.se. 4.5 Utbildning i miljöarbete Miljöutbildning för anställda anordnas av miljörådet och kommer att ges i under vår- och/eller höstterminen. Utbildningar som anordnas är: 14

15 - Utbildning i miljöledningssystem för miljörepresentanter. - Utbildning i miljöledningssystem för prefekter (motsvarande). - Utbildning i uppföljning, kontroll och miljöavvikelserapportering. - Utbildning i webbmöte- och videokonferensteknik för anställda. - Utbildning i universitetets avfallshantering. - Utbildning i det energieffektiva kontoret. 4.6 Olika definitioner för miljöarbete Miljöutredning Miljöutredningen ska klarlägga sambanden mellan en verksamhet och dess miljöpåverkan och bör omfatta all verksamhet. Utredningen ska ta reda på vilka som är verksamhetens betydande miljöaspekter och leda fram till prioriterade förbättringsåtgärder. Den ska också redovisa vilka lagar och andra krav som verksamheten lyder under. Miljöaspekt Miljöaspekter är aktiviteter, produkter och tjänster i en verksamhet som orsakar en miljöpåverkan och som går att styra över. Betydande miljöaspekter Betydande miljöaspekter är aktiviteter, produkter och tjänster i en verksamhet som bedöms ge upphov till en tydlig och betydande miljöpåverkan eller risk för betydande miljöpåverkan. Bedömningen görs utifrån ett antal miljökriterier. Hänsyn ska tas till de betydande miljöaspekterna när ett miljöledningssystem upprättas, införs och underhålls. Brännbart avfall Med brännbart avfall menas allt avfall som skickas till energiåtervinning. Det mesta av det brännbara avfallet utgörs av osorterat hushållsavfall men det kan också vara blandat trä, plastprodukter med mera. Miljöpåverkan Miljöpåverkan är antingen indirekt eller direkt. Med indirekt miljöpåverkan menas en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av att någon annan än universitetet vidtar en åtgärd, som en följd av att universitetet har meddelat föreskrifter eller gett råd, genomfört utbildning eller lämnat information. Med en direkt miljöpåverkan menas en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av universitetets verksamhet. Miljöprestanda Miljöprestanda är mätbara resultat av universitetets hantering av sina miljöaspekter. Exempelvis hur mycket energianvändningen har minskat samt i vilken grad flygresor till destinationer inom Sverige som understiger 50 mil från Stockholm har minskat och därigenom gett reducerade utsläpp av växthusgaser. Intern miljörevision Intern miljörevision är ett systematiskt och dokumenterat verifieringsförfarande som på ett objektivt sätt samlar in och utvärderar revisionsfakta för de revisionskriterier som Stockholms universitet har fastställt i miljöledningssystemet och som är uppfyllda enligt miljöledningsstandarden ISO 14001:

16 Bilaga 1 - Miljöpolicy för Stockholms universitet Stockholms universitet, lokaliserat i världens enda nationalstadspark, är Sveriges största universitet. På universitetet bedrivs internationellt framstående forskning och utbildning beträffande miljö inom natur-, samhälls- och tvärvetenskapliga discipliner. Målet är att vara ledande i utbildning och forskning om miljö och hållbar utveckling. För att synliggöra och arbeta strukturerat med att minska direkta såväl som indirekta negativa miljöeffekter arbetar Stockholms universitet utifrån de vedertagna miljöledningssystemsstandarderna ISO (2004) och EMAS, vilket innebär ett åtagande om ständig förbättring av miljöprestanda. För att öka den positiva miljöeffekten ska Stockholms universitet skapa medvetenhet och engagemang för miljöfrågan inom universitetsvärlden och det omgivande samhället. I sin strävan efter ständig förbättring ska Stockholms universitet: - Verka för att aspekter rörande miljö och hållbar utveckling vägs in i alla beslut som tas, oavsett nivå och område. - Aktivt samverka med studenter, studentkår, omgivande samhälle och andra intressenter i de avseenden där miljön berörs och miljöarbetet kan förbättras. - Säkerställa att tillräckliga resurser tilldelas arbetet med ständig förbättring av miljöprestanda, och att dessa resurser används på mest effektiva sätt. - Kontinuerligt se över åtgärder för att minska naturresursanvändningen och minska utsläpp till luft, mark och vatten som verksamheten direkt eller indirekt orsakar. - Utan undantag följa de lagar och minimikrav som ställs på alla delar av verksamheten, och där möjligt arbeta efter högre krav. - Säkerställa att alla medarbetare, oavsett anställningsform, är medvetna om innebörden av ett strukturerat miljöarbete, och får relevant utbildning i dessa frågor. - Säkerställa att denna policy ligger till grund för universitetets miljömål, att den är kommunicerad till alla medarbetare och enkelt tillgänglig för allmänheten och andra intressenter såsom studenter och samarbetspartners, och att den kontinuerligt revideras av Stockholms universitets ledning för att korrekt spegla mål och ambitioner på miljöområdet. Miljöpolicyn är giltig till och med Antagen av rektor , reviderad

17 Bilaga 2 - Anvisningar för framtagande av lokal miljöhandlingsplan I Stockholms universitets miljöhandlingsplan anges ett antal miljömål med tillhörande åtgärder som ska uppnås under en tvåårsperiod. Miljömålen och åtgärderna riktar sig antingen till specifika funktioner inom universitetet eller till institutioner (motsvarande). För att universitetets ska uppnå satta miljömål behöver institutioner (motsvarande) ta fram egna miljöhandlingsplaner. Från och med 2011 ska institutioner (motsvarande) använda den universitetsgemensamma mallen för handlingsplaner. Institutionens (motsvarande) handlingsplan ska vara gällande under ett år och institutionsstyrelsen (motsvarande) ska fastställa planen. Senast datum för fastställande är den 9 mars En kopia av institutionens (motsvarande) handlingsplan ska skickas till fakultetens (motsvarande) miljösamordnare. Vem ska skriva planen? Det ligger oftast på miljörepresentanten att skriva institutionens (motsvarande) lokala miljöhandlingsplan. Ibland kan det vara svårt att själv avgöra vad som är rimliga åtgärder, lämpliga miljöindikatorer eller ett bra sätt att följa upp miljöarbetet. Vad ska skrivas i planen? Ett råd är att miljörepresentanten engagerar några medarbetare i arbetet med handlingsplanen. Givetvis kan också rådgöras med fakultetens (motsvarande) miljösamordnare eller universitetets miljökoordinator. En lokal miljöhandlingsplan ska alltid innehålla årtal det gäller och institutionens (motsvarande) namn samt datum för fastställandet av institutionsstyrelsen (motsvarande). I mallen för handlingsplan finns åtta kolumner med olika rubriker och nedan ges en beskrivning av innehåll under varje rubrik. Miljömål: Miljömålen ska visa vad institutionen (motsvarande) vill uppnå under ett år för att minska verksamhetens miljöpåverkan. Målen ska vara tidsatta och detta anges med hjälp av ett slutdatum. En tumregel är att inte sätta för många miljömål och åtgärder åt gången. En rimlig nivå är tre till sex miljömål per år för institutionen (motsvarande). Aktiviteter: Under aktiviteter ska beskrivas vilka åtgärder som institutionen (motsvarande) ska genomföra under året för att nå målen. Dessa åtgärder ska inte vara redan implementerade rutiner, det vill säga det institutionen (motsvarande) redan gör. Åtgärderna ska precis som målen vara tidsatta med ett slutdatum. Många åtgärder, när de har genomförts, blir ofta miljörutiner för institutionens (motsvarande) arbete. Resurser: Med resurser menas personella, ekonomiska och tidsmässiga resurser. I kolumnen för resurser anges vem eller vilka som ska ansvara för att åtgärderna genomförs. Viktigt är också att ange bedömd tidsåtgång och eventuella kostnader för att genomföra åtgärden. Slutdatum: I kolumnen slutdatum anges datum för när institutionen (motsvarande) vill att målet ska vara uppnått. 17

18 Uppföljning: Uppföljningen är en viktig del i miljöarbetet. Det ska beskrivas hur och när uppföljningen av målet ska göras. Ibland kan man behöva göra uppföljning i mitten av året för att veta om arbetet fungerar och beslutade åtgärder är tillräckliga. Det ska också anges till vem man ska redovisa resultaten för årets miljöarbete. Miljöindikator: En miljöindikator ska visa resultaten av universitetets miljöarbete. Exempelvis hur många kwh per kvm vi har sparat under ett år genom olika energieffektiviseringsåtgärder. Det finns några universitetsgemensamma indikatorer som institutionen (motsvarande) kan använda för att åskådliggöra resultaten för det lokala miljöarbetet. Miljöindikatorer kan vara svårt att ta fram. Ett tips är att diskutera med dina medarbetare eller fakultetens miljösamordnare om lämpliga indikatorer. Åtgärdat: I kolumnen åtgärdat ska ni skriva datum och en signatur för när åtgärden blivit genomförd och målet är uppfyllt. Den lokala miljöhandlingsplanen kan sedan användas som ett bevis vid miljörevision att miljöarbete pågår. 18

19 Bilaga 3 - Mall för lokala miljöhandlingsplaner Miljöhandlingsplan för 2012 Fastställd av 2012-x-x Miljömål Aktiviteter Ansvarig Resurser Slutdatum Uppföljning Miljöindikator Åtgärdat 19

20 Bilaga 4 - Förslag på frågor om resvanor med flyg 1. Reser du med flyg i tjänsten? ( Om svaret är nej, besvara inte frågorna nedan). Ja Nej 2. Hur ofta reser du med flyg i tjänsten?(stryk under ett alternativ som passar dig). 0 ggr per år 1-2 ggr per år 2-3 ggr per år 3-4 ggr per år 4-5 ggr per år Mer än 5 ggr per år 3. Var flyger du någonstans? (Stryk under flera alternativ om det behövs). Till/inom Sverige Till/inom Norden Till/inom Europa Till/inom Nordamerika Till/inom Sydamerika Till/inom Asien Till/inom Afrikanska kontinenten Till/inom Australien och Nya Zeeland Annanstans: 4. Om du reser med flyg inom Sverige, vilket eller vilka är dina resmål? (Skriv namn på resmål). 5. Vilka typer av möten eller andra aktiviteter gör att du måste resa? (Stryk under flera alternativ om det behövs). Jag ska delta på en utbildning Jag ska hålla föreläsning Jag ska delta på en konferens eller liknande. Jag ska delta på ett arbetsmöte Annat: 6. Kan du tänka dig att ersätta resan med videokonferens eller webbmöte? Ja Nej Om ja, beskriv i vilka sammanhang: 20

21 Bilaga 5 - Anvisningar för redovisning av bilresor och vissa bussresor Naturvårdsverket har tagit fram en schablonmall för redovisning av koldioxidutsläpp från tjänsteresor. Denna mall omfattar alla punkter som tas upp i bilaga 2 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Nedan återfinns delar av schablonmallen som institutionerna (motsvarande) ska använda för att redovisa sina bilresor. När det gäller tjänsteresor med egen bil gör Personalavdelningen denna sammanställning och redovisar resultatet till miljökoordinator. I januari 2013 kommer miljökoordinator begära in redovisningen över gjorda bilresor och vissa bussresor från institutionen (motsvarande). Dessa redovisningar kommer sedan att sammanställas och skickas in till Naturvårdsverket. För uträkning av koldioxidutsläpp kommer Naturvårdverkets schablon användas. Taxiresor Det första schablonalternativet kan användas om institutionen (motsvarande) använder taximiljöbilar i hög grad. Det andra kan användas om institutionen (motsvarande) använder sig av olika taxifordon i högre grad. Schablonalternativ 1: Stor andel miljöbilar Antal taxiresor Körd sträcka i km Kostnad för resan i kr Alternativ 1: Känt antal resor Alternativ 2: Känd körsträcka Alternativ 3: Känd kostnad Schablonalternativ 2: Svenska genomsnittet Antal taxiresor Körd sträcka i km Kostnad för resan i kr Alternativ 1: Känt antal resor Alternativ 2: Känd körsträcka Alternativ 3: Känd kostnad Bilresor För beräkning av utsläpp av koldioxid från bilresor finns tre schabloner att välja emellan. I den första redovisar man bränslekostnader och i den andra bränsleförbrukningen. I den sista redovisar man körsträcka och bränsleförbrukning per kilometer. Schablonalternativ 1: Bränslekostnader, personbil Bensin (inklusive elhybrid) Diesel E85 Fordonsgas (blandning naturgas och biogas) RME Biogas Utgifter (kr) 21

22 Schablonalternativ 2: Bränsleförbrukning, personbil Bensin (inklusive elhybrid) Diesel E85 Fordonsgas (blandning naturgas och biogas) RME Biogas Antal liter Schablonalternativ 3: Personbil Körd sträcka i km Bränsleförbrukning/km Bensin Diesel FFV 100 % bensin FFV 100 % E85 FFV mix Bifuel 100 % biogas Bifuel 100 % naturgas Bifuel gasmix Bifuel bensin RME Miljöbil bensin Miljöbil diesel Elhybrid Medel FFV och Bifuel? I schablonalternativ 3 återfinns begreppen FFV (Flexi Fuel Vehicle) och Bifuel. Personbilar med FFV eller Bifuel är fordon som kan köras på två bränslen. Skillnaden mellan FVV och Bifuel är att fordon med Bifuel har två bränsletankar vilket gör att den automatiskt kan växla mellan olika bränslen. Hur ska jag redovisa FFV och Bifuel? Om institutionen (motsvarande) använder sig av ett FFV eller Bifuel fordon och inte enbart använder sig av en typ av bränsle kan de välja mellan att skriva in samma fordon i två rader, men med olika typer av bränsle, eller att beräkna ett vägt medelvärde av den uppskattade drivmedelsmixen. Exempel 1: En FFV körs 100 km på E85 och 50 km på bensin Exempel 1 Personbil Körd sträcka i km Bränsleförbrukning/km FFV 100 % bensin 100 0,106 FFV 100 % E ,079 Exempel 2: Sträckan körs till 1/3 bensin och 2/3 på E85. Medelbränsleförbrukning: 0,079x(1/3)+0,106x(2/3)=0,097 Bränslet består till: 0,097/(0,079)x(1/3) = 0,2715 av bensin och 1-0,2715 = 0,7285 av E85. 22

23 Exempel 1 Personbil Körd sträcka i km Bränsleförbrukning/km FFV mix 150 0,097 Resor med lastbil För redovisning av lastbilar koldioxidutsläpp finns endast nedan schablonmall framtagen. Schablon alternativ Lastbil Körd sträcka i km Bränsleförbrukning/km Lätt lastbil, bensin Lätt lastbil, diesel Lastbil utan släp Lastbil med släp Resor med buss När institutionen (motsvarande) ska hyra buss exempelvis vid exkursioner ska beställaren begära redovisning av antal körda mil av uthyrningsföretaget. Antal kilometer resor med buss som institutionen (motsvarande) har gjort ska sedan sammanställas och redovisas till miljökoordinator i januari. 23