Dnr SU Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2012 och 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2012-01-26 Dnr SU 83-3424-11. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2012 och 2013"

Transkript

1 Dnr SU Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2012 och 2013

2 Innehåll 1 INLEDNING ÖVERGRIPANDE VISION ORGANISATION OCH ANSVAR STUDENTMEDVERKAN I MILJÖARBETET LAGAR OCH FÖRORDNINGAR UPPFÖLJNING ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET MILJÖRÅDETS ARBETE MILJÖARBETE PÅ INSTITUTIONER OCH AVDELNINGAR LOKALA MILJÖHANDLINGSPLANER MÅL OCH ÅTGÄRDER HJÄLPAVSNITT ENERGIBESPARANDE ÅTGÄRDER RESOR MED FLYG OCH BIL KOPIERINGSPAPPER INTERN MILJÖREVISION UTBILDNING I MILJÖARBETE OLIKA DEFINITIONER FÖR MILJÖARBETE BILAGA 1 - MILJÖPOLICY FÖR STOCKHOLMS UNIVERSITET BILAGA 2 - ANVISNINGAR FÖR FRAMTAGANDE AV LOKAL MILJÖHANDLINGSPLAN BILAGA 3 - MALL FÖR LOKALA MILJÖHANDLINGSPLANER BILAGA 4 - FÖRSLAG PÅ FRÅGOR OM RESVANOR MED FLYG BILAGA 5 - ANVISNINGAR FÖR REDOVISNING AV BILRESOR OCH VISSA BUSSRESOR

3 1 Inledning Stockholms universitet arbetar mot en miljöcertifiering. Några moment i detta arbete är intern miljörevision och att skapa rutiner för inrapportering av miljöavvikelser och förbättringsförslag inom miljöarbetet. Under november 2011 genomförde universitetet sin första interna miljörevision hos ett tjugotal institutioner (motsvarande). Resultaten från revisionen visade bland annat att det saknades vissa miljörutiner och dokumenterad uppföljning av lagefterlevnad samt att mallen för handlingsplan inte uppfyllde kraven i miljöledningsstandarden ISO Den interna miljörevisionen är ett stöd för universitetets miljöarbete och bidrar till att vi får kännedom om vad vi ska och kan förbättra. Intern miljörevision kommer att genomföras våren och hösten 2012 samt våren I november lanserade universitetet sitt webbaserade system för inrapportering av miljöavvikelser, miljöförbättringsförslag, tillbud och arbetsskada/sjukdom samt polisanmälan. Systemet heter SAMIR (Säkerhet, Arbetsmiljö, Miljö, Inrapportering). Skälet till ett webbaserat gemensamt system är att effektivisera hanteringen av anmälningar och underlätta inrapporteringen för medarbetarna. Miljöcertifieringen kräver också en tydlig dokumentation av inrapporterade miljöavvikelser och förslag på miljöförbättringar. För de kommande två åren kommer miljöarbetet att inriktas på framtagande av universitetsgemensamma miljörutiner och miljöstatistik samt uppföljning av lagefterlevnad. Arbetet kommer också att inriktas på en förbättrad avfallshantering, effektivare energianvändning och ökad användning av webbmöten och videokonferenser samt bättre synliggöra universitets miljöarbete för studenter och övriga intressenter. Målet för arbetet är att ha ett certifierbart miljöledningssystem i maj Övergripande vision Stockholms universitets miljöpolicy utgör grunden för allt miljöarbete och åskådliggör universitetets syften och principer avseende verksamhetens miljöprestanda. Universitetet har som mål att verka för ständig förbättring av miljöprestanda och att miljöhänsyn eftersträvas i all verksamhet. Alla medarbetare ska ha kännedom om universitetets miljöpolicy samt ha kunskap om hur det egna arbetet påverkar miljön. I bilaga 1 återfinns universitetets miljöpolicy. 1.2 Organisation och ansvar Universitetets ansvarsfördelning för miljöarbetet styrs framför allt genom delegationsordningen. Rektor Rektor har det övergripande ansvaret för Stockholms universitets miljöarbete och att ett miljöledningssystem införs, upprättas och underhålls samt följs upp. Rektor utser också ledningens representant för miljöledningssystemet samt ordförande och fakulteternas representanter i miljörådet. 3

4 Miljörådet Universitetets miljöråd är styrgrupp för miljöcertifieringsprojektet samt ansvarar för att bygga upp, upprätthålla och dokumentera universitets miljöledningssystem. Miljörådet samordnar och följer upp miljöarbetet samt redovisar miljöprestanda till rektor. Ordförande i miljörådet är ledningens representant. Miljökoordinatorn är miljörådets samordnare av det övergripande miljöarbetet samt utgör stöd för fakulteternas miljösamordnare och institutionernas miljörepresentanter. Miljökoordinator är föredragande till miljörådet och rapporterar hur universitetets miljöarbete fortlöper. Vidare ansvarar miljökoordinator bland annat för att för att framställa och underhålla universitetets miljöhandbok och arrangera miljöutbildning för personal. Fakultet (motsvarande) Enligt tidigare organisation med fyra olika fakulteter hade dekanus ansvar för att utse fakultetens miljösamordnare, förvaltningschefen ansvar för att utse förvaltningens och prorektor ansvar för att utse miljösamordnare för fakultetsgemensam verksamhet. Den nya organisationen, som träder i kraft 1 januari 2012, betyder att två områdesnämnder skapas med var sin vicerektor som båda ingår i universitetsledningen. Vicerektor för naturvetenskapliga områdesnämnden är lika med fakultetens dekanus, medan vicerektor för humanistiskasamhällsvetenskapliga-juridiska områdesnämnd är på en nivå mellan rektor och fakultetsdekaner. Därmed är det vicerektorer eller av vicerektor för humanistiska-samhällsvetenskapliga-juridiska områdesnämndens delegerade dekanus, samt prorektor och förvaltningschef som ansvarar för att utse miljösamordnare för fakulteten (motsvarande) och som ser till att nödvändiga resurser avsätts för miljöarbetet inom respektive fakultet (motsvarande). Vicerektorer eller av vicerektor för humanistiska-samhällsvetenskapliga-juridiska områdesnämndens delegerade dekanus (motsvarande) uppdrar åt prefekter (motsvarande) att utse miljörepresentanter för institutionerna (motsvarande). Miljösamordnaren samordnar miljöarbetet på områdesnämnds/fakultetsnivå (motsvarande) och är miljörepresentanternas kontaktperson samt utgör ett stöd i miljöarbetet. Miljösamordnare är också föredragande till områdes/fakultetsledning (motsvarande) och rapporterar hur miljöarbetet fortlöper. Institution (motsvarande) På institutionsnivå ansvarar prefekten för miljöarbetet och säkerställer att verksamheten följer universitetets miljöpolicy, uppställda miljömål och handlingsplan samt universitetsgemensamma rutiner och anvisningar inom ramen för miljöledningssystemet. Prefekt utser också institutionens miljörepresentant. Miljörepresentanten är prefektens stöd i miljöarbetet och ansvarar för att samordna och leda det operativa miljöarbetet inom institutionen samt informera medarbetare om nyheter/förändringar och om hur miljöarbetet framskrider. Vidare rapporterar miljörepresentanten till institutionsledningen om hur det operativa miljöarbetet fortlöper. 1.3 Studentmedverkan i miljöarbetet Stockholms universitet ska aktivt samverka med studenter och studentkåren i de avseenden där miljön berörs och där miljöarbetet kan förbättras. Studentkåren samarbetar idag med universitetets miljöråd och driver olika fokusområden inom miljöarbetet. Studenternas röst görs hörd via bland annat studentkårens miljönätverk och de två ledamöterna i miljörådet. Studenternas delaktighet i 4

5 miljöarbetet är viktig då de är en övervägande majoritet som dagligen vistas på universitetsområdet. Studenternas delaktighet i utbildning i frågor rörande miljö och hållbar utveckling är också viktig. Som ett första led i öka att studenternas delaktighet i miljöarbetet kommer universitetet satsa på att förbättra kommunikationen med studenterna. Universitetet kommer också satsa på att göra det enklare för studenter att hitta kurser och program med inslag hållbar utveckling. 1.4 Lagar och förordningar De lagar och förordningar som i huvudsak reglerar universitetets miljöarbete är: - Högskolelagen (1992:1 434). - Miljöbalken (1998:808) med tillhörande förordningar. - Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. - Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. - Förordningen (2009:1) om miljö- och säkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. - Förordning (2011:847) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster. 1.5 Uppföljning Fullständig uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete kommer att göras årligen i januari/februari och en enklare i maj/juni. Universitetet kommer också årligen att redovisa resultaten av sitt miljöarbete till följande myndigheter: - Naturvårdsverket och Utbildningsdepartement enligt bilaga 2 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. - Transportstyrelsen enligt förordningen (2009:1) om miljö- och säkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. - Energimyndigheten enligt förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. - Stockholms miljöförvaltning enligt förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Från och med 2012 kommer en miljöredovisning av årets miljöarbete att sammanställas. 2 Allmänna anvisningar för miljöarbetet Den 5 mars 2009 beslutade rektor att Stockholms universitet ska miljöcertifieras enligt miljöledningsstandarderna ISO och EMAS. För att förenkla och underlätta för medarbetarna har gemensamma miljörutiner tagits fram för arbetet. I vissa fall kan det dock komma att behövas specifika rutiner för institutioner (motsvarande). Viktigt är att medarbetare känner till både de gemensamma och institutionens (motsvarande) miljörutiner samt var man hittar dem. De universitetsgemensamma miljörutinerna finns samlade på medarbetarwebben under fliken Miljöhandbok och Dokument och mallar. 2.2 Miljörådets arbete Miljörådet är styrgrupp för miljöcertifieringsprojektet och utgör stöd i arbetet med att införa miljöledningssystem vid Stockholms universitet. Rådet anordnar miljöutbildningar för medarbetare, tar fram central miljöhandlingsplan, upprättar universitetsgemensamma miljörutiner och följer upp verksamhetens miljöarbete med mera. 5

6 Miljörådet består av en ordförande och en representant från respektive fakultet samt två representanter från studentkåren. Sekreterare är universitetets miljökoordinator. Universitetets miljökoordinator stödjer och hjälper också institutioner (motsvarande) i deras miljöarbete. 2.3 Miljöarbete på institutioner och avdelningar För att åstadkomma miljöförbättringar inom en verksamhet handlar det ofta om att ändra vanor och beteende. För att universitetet ska uppnå förbättrad miljöprestanda är det viktigt att alla institutioner (motsvarande) engagerar sig och deltar i miljöarbetet. Nedan presenteras ett antal förslag till åtgärder för miljöarbetet, det vill säga förslag på vad varje institution (motsvarande) kan göra för att bidra till att miljöprestandan förbättras inom universitetet. Förslagen är av generell karaktär och det är därför viktigt att komplettera med egna åtgärder som är unika för institutionens (motsvarande) verksamhet. Tjänsteresor - Endast åka tåg kortare sträckor än 500 km samt överväga möjligheten att resa med tåg om sträckan överstiger 500 km. - Undvika mellanlandning vid flygresor inom Europa. - Använda kollektivtrafik vid resor till och från flygplatser och inom Storstockholm samt vid vistelser på andra platser där det finns tillgång till ett kollektivtrafikssystem. - Vid taxiresa, ha som rutin att alltid beställa miljötaxi. - Vid tjänsteresa med bil, ha som rutin att hyra bilar med bästa miljöklass. - Göra webbmöten, telefon- och/eller videokonferens till ett alternativ för resa. - Anordna utbildning i Adobe Connect (program för webbmöte) för medarbetare. - Tillämpa närhetsprincipen vid val av plats när institutionen exempelvis håller planeringsdagar för sina medarbetare. - Välja boende nära den plats där man ska ha möte eller konferera. - Vid exkursioner anlita bussbolag som är miljöcertifierade eller motsvarande och som tillämpar bränslesnål körning och använder förnyelsebara/miljöklassade bränslen. - Ta fram en mötespolicy som beskriver vilka typer av möten som ska vara resfria möten. Energianvändning - Släcka belysning i gemensamma utrymmen såsom lunchrum, pentryn, kopieringsrum och toaletter när ingen vistas där. - Släcka belysningen i kontorsrum när ingen vistas där. - Stänga av kontorsapparater såsom gemensamma skrivare, kopiatorer, multifunktionella maskiner vid arbetsdagens slut. - Stänga av övrig elektrisk utrustning när den inte används, exempelvis elektrisk utrustning som används vid laborationer. - Installera energisparläge på kontorsapparater såsom gemensamma skrivare, kopiatorer, multifunktionella maskiner. - Stänga av datorer och bildskärmar vid arbetsdagens slut. - Installera energisparläge på datorer och bildskärmar. - Stänga av individuella skrivare när de inte används. - Undvika att diska under rinnande vatten. - Använda diskmaskin och köra det energisnåla tvättprogrammet. - Undvika att möblera framför element. - Vädra under korta stunder. - Ha rutiner för dragskåpshantering för minskad energiförbrukning. 6

7 - Dra ner persiennerna under sommarmånaderna i rummen/gemensamma lokaler när ingen vistas där. - Frosta av frysskåp minst en gång per år. - Upprätta anvisningar för det energieffektiva kontoret. Upphandling och inköp - Ha som rutin att ställa miljökrav vid upphandling av varor och tjänster. - Välja hotell som bedriver ett systematiskt miljöarbete. - Välja cateringleverantör som bedriver ett systematiskt miljöarbete. - Välja ekologisk cateringmat. - Välja produkter som är miljöanpassade såsom miljömärkt kontorspapper, miljömärkta kontorsmateriel, miljömärkta datorer och bildskärmar, ekologiskt odlat kaffe, te, socker och frukt etcetera. - Väga in miljöhänsyn vid beställning av trycksaker. - Välja energisnåla kontorsapparater och övrig elektriskt utrustning. Kemikalier - Använda miljöanpassade tvätt- och rengöringsmedel. - Tillämpa rutiner som leder till minskad kemikalieanvändning. - Tillämpa substitutionsprincipen vid val av kemikalier, det vill säga byta ut en kemikalie mot en annan likvärdig kemikalie men som är ett bättre alternativ för miljön. Avfall - Återanvända kontorsmateriel såsom pärmar, mappar, plastfickor, etcetera. - Återanvända möbler. - Använda pappersutskrifter med vit baksida som ska slängas till anteckningspapper. - Ordna för källsortering på institutionen. - Minska mängden returpapper genom att undvika onödiga utskrifter, genom dubbelsidig utskrift och kopiering och ökad digital dokumenthantering. - Sparsam eller ingen användning av engångsartiklar. Utbildning - Ta fram och genomföra planer för en systematisk förbättring av studenters medvetenhet och kunskap om miljö och hållbar utveckling. Forskning - Utveckla strategiska forskningsområden med relevans för miljö och hållbar utveckling. - Främja ämnes- och institutionsövergripande samarbete om miljöforskning samt tvärvetenskaplig miljöforskning. 2.4 Lokala miljöhandlingsplaner Institutioner (motsvarande) ska ta fram miljöhandlingsplaner för sitt miljöarbete. Planerna ska följa universitetets centrala miljöhandlingsplan och vara ettåriga. Vid framtagande av handlingsplaner ska institutionerna (motsvarande) använda den universitetsgemensamma mallen för lokal miljöhandlingsplan. Anvisningar för framtagande av lokal miljöhandlingsplan finns i bilaga 2 och mallen i bilaga 3. Institutionsstyrelserna (motsvarande) ska fastställa miljöhandlingsplanerna. Senast datum för fastställande är 15 februari. En kopia av handlingsplanerna ska skickas till fakulteternas (motsvarande) miljösamordnare. 7

8 I maj/juni kommer fakulteternas (motsvarande) miljösamordnare göra en enklare uppföljning av institutionens (motsvarande) miljöarbete. En fullständig uppföljning görs i januari/februari. 3 Mål och åtgärder Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2012 till 2013 innehåller miljömål för avfallshantering, energianvändning, resor, utbildning och forskning. Under varje målområde anges åtgärder, ansvariga, hur målen ska följas upp och vilka betydande miljöaspekter som omfattas samt miljöindikatorer. Målen relateras till antal helårsanställda, helårsstudenter och lokalyta. Antal helårsanställda under 2010 var 4395, helårstudenter var och lokalyta var kvadratmeter Miljömålen och åtgärderna riktar sig till hela verksamheten. Miljömål Avfallshantering Mängden brännbart avfall på Stockholms universitet ska minska med 10 procent jämfört med 2010 års nivå. Brännbart redovisat av Liselott Lööf 2010 är kg och av Akademiska Hus kg. Brännbart per helårsanställd 2010: 117,4 kg. Brännbart per helårsstudent 2010: 17,4 kg. Åtgärder Institutionen (motsvarande) ser över sina källsorteringsrutiner och genomför minst en förbättringsåtgärd för att minska mängden brännbart avfall. Institutionen (motsvarande) informerar sina medarbetare och studenter om universitetets avfallsrutiner och källsorteringsmöjligheter. Ansvarig Prefekt (motsvarande) Uppföljning En fullständig uppföljning av hur väl universitetet uppnått målet genomförs årligen i januari/februari. I maj/juni görs en enklare uppföljning av målet. Resultatet från uppföljningen utgör underlag för rapportering enligt bilaga 1 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Uppföljningsfrågor - Har mängden brännbart avfall minskat med 10 procent jämfört med 2010 års nivå? - Vilka åtgärder har institutionerna genomfört? Betydande miljöaspekt Avfallshantering Miljöindikator Antal kg brännbart avfall per helårsanställd och helårsstudent jämfört med 2010 års nivå. Miljömål Energianvändning Stockholms universitets elanvändning ska inte öka per kvadratmeter jämförelse med 2010 års nivå. 8

9 Total elanvändning 2010: kwh. Elanvändning per kvadratmeter2010: 123,8 kwh. Elanvändning per helårsanställd 2010: 7 257,5 kwh. Elanvändning per helårsstudent 2010:1 073 kwh. Åtgärder Institutionen (motsvarande) ser över sina rutiner för energianvändning och genomför minst 2 energibesparande åtgärder. Institutionen (motsvarande) inför rutiner för att säkerställa att krav ställs på energieffektivitet vid inköp/upphandling av kontorsapparater, vitvaror eller annan elektrisk utrustning. Tekniska avdelningen inrättar ett samarbete med Akademiska hus kring incitament för energibesparing samt tar fram ett åtgärdsförslag för effektivare energianvändning. Ansvarig för genomförande Prefekt (motsvarande) Uppföljning En fullständig uppföljning av hur väl universitetet uppnått målet genomförs årligen i januari/februari. I maj/juni görs en enklare uppföljning av målet. Resultatet från uppföljningen utgör underlag för rapportering enligt bilaga 1 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Uppföljningsfrågor - Vilka två åtgärder för energieffektivisering har institutionen (motsvarande) genomfört? - Hur många kwh el per kvadratmeter har universitetet använt under 2012 respektive 2013? - Har institutionen (motsvarande) ställt krav på energieffektivitet vid inköp/upphandling av kontorsapparater, vitvaror eller annan elektrisk utrustning? Betydande miljöaspekt Energianvändning, Användning av kontorsapparater Miljöindikator Förbrukad kwh per kvadratmeter, helårsanställd samt helårsstudent och år. Miljömål Resor och resfria möten Stockholms universitet ska fram till minska utsläppen av koldioxid från flygresor med 3 procent jämtfört med 2011 års nivåer. Stockholms universitet ska ha kartlagt koldioxidutsläppen från bilresor (egen bil, taxi, leasad bil och tjänstebil) och vissa bussresor som görs i tjänsten senast Stockholms universitet ska arbeta för att hyrcykelstationer placeras ut på universitetsområdet. 3 procent är lika med kg koldioxid vilket motsvarar utsläppen för 333 enkelresor med flyg från Stockholm till Växsjö. 9

10 Åtgärder Institutionen (motsvarande) genomför minst en åtgärd för att minska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor med flyg. Institutionen (motsvarande) kartlägger sina bilresor och vissa bussresor som görs i tjänsten. Med bilresor menas tjänsteresor med egen bil, taxi, leasad bil och tjänstebil. Med bussresor menas resor med hyrbuss. Tekniska avdelningen utreder möjligheterna om att hyrcykelstationer placeras ut på universitetsområdet. Ansvarig för genomförande Prefekt (motsvarande) Uppföljning En fullständig uppföljning av hur väl universitetet uppnått målet genomförs årligen i januari/februari. I maj/juni görs en enklare uppföljning av målet. Resultatet från uppföljningen utgör underlag för rapportering enligt bilaga 1 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Uppföljningsfrågor - Har universitetet minskat sina koldioxidutsläpp enligt satt mål? - Vilka åtgärder har institutionen (motsvarande) genomfört för att minska flygresors koldioxidutsläpp? - I vilken grad har institutionen (motsvarande) ersatt resa med webbmöte eller videokonferens? - Hur stora är koldioxidutsläppen från bilresor i tjänsten? - Finns hyrcykelstationer på universitetsområdet? Betydande miljöaspekt Resor och transporter Miljöindikator - Utsläpp av koldioxid i kg totalt och helårsanställd per år för flygresor respektive bilresor. - Antal användare av Adobe Connect jämfört med antal helårsanställda och år. - Antal mötesminuter i Adobe Connect per användare och år. Miljömål Pappersförbrukning Stockholms universitets förbrukning av kopieringspapper ska minska med 5 procent jämfört med 2010 års nivåer. 5 procent är lika med A4-ark kopieringspapper. Åtgärder Institutionen ska se över sina rutiner för pappersförbrukning och genomföra minst en pappersbesparande åtgärd. Ansvarig för genomförande Prefekt (motsvarande) 10

11 Uppföljning En fullständig uppföljning av hur väl universitetet uppnått målet genomförs årligen i januari/februari. I maj/juni görs en enklare uppföljning av målet. Resultatet från uppföljningen utgör underlag för rapportering enligt bilaga 1 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Uppföljningsfrågor - Vilka pappersbesparande åtgärder har genomförts? - Har förbrukningen av kopieringspapper minskat med 5 procent? Betydande miljöaspekt Materialanvändning i kontorsverksamhet Miljöindikator Antal A4-ark kopieringspapper per institution och helårsanställd och år. Miljömål Kommunikation med studenter Stockholms universitet ska se till att information om det pågående miljöarbetet finns tillgängligt för studenter på universitetswebben senast den Åtgärder Lägga ut relevant information om miljöarbetet riktat mot studenter på universitetswebben och se till att den är lätt att hitta. Ansvarig för genomförande Miljörådet i samverkan med Kommunikationsenheten och Studentkåren. Uppföljning En fullständig uppföljning av hur väl universitetet uppnått målet genomförs årligen i januari/februari. I maj/juni görs en enklare uppföljning av målet. Resultatet från uppföljningen utgör underlag för rapportering enligt bilaga 1 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Uppföljningsfrågor - Kan studenter och blivande studenter enkelt hitta information om universitetets miljöarbete? - Är informationen om universitetets miljöarbetet relevant och tillräcklig? Betydande miljöaspekt Samverkan med omgivande samhälle Miljöindikator Ännu ej beslutad. Miljömål Utbildning Stockholms universitet ska åskådliggöra för studenter vilka kurser och program som har inslag av hållbar utveckling enligt högskolelagen, 1 kap. 5, senast den Formuleringen hållbar utveckling avser den vida definitionen enligt högskolelagen 1 kap

12 Åtgärder Ta fram en metod och rutiner för att åskådliggöra universitetets kurser och program med inslag av hållbar utveckling. Ta fram en miljöindikator för att mäta och visa inslag av hållbar utveckling i universitetets kurser och program. Ansvarig för genomförande Miljörådet i samverkan med fakultetskanslierna. Uppföljning En fullständig uppföljning av hur väl universitetet uppnått målet genomförs årligen i januari/februari. I maj/juni görs en enklare uppföljning av målet. Resultatet från uppföljningen utgör underlag för rapportering enligt bilaga 1 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Uppföljningsfrågor - Kan studenter och blivande studenter urskilja kurser med inslag av hållbar utveckling enligt högskolelagen, 1 kap. 5 från övriga kurser och program? - Har en miljöindikator tagits fram för att visa inslag av hållbar utveckling enligt högskolelagen, 1 kap. 5 i kurser och program? Betydande miljöaspekt Utbildning Miljöindikator Ännu ej beslutad. Miljömål Forskning Stockholms universitet ska mäta sin vetenskapliga produktion inom hållbar utveckling genom att undersöka valda ämnesords/nyckelords användning över en bestämd tidsperiod. Mätningen ska vara genomförd senast Formuleringen hållbar utveckling avser den vida definitionen enligt högskolelagen 1 kap. 5. Åtgärder Genomföra mätning av publicerade artiklar inom hållbar utveckling. Ta fram en miljöindikator för att visa universitetets vetenskapliga produktion inom hållbar utveckling. Ansvarig för genomförande Överbibliotekarie Uppföljning En fullständig uppföljning av hur väl universitetet uppnått målet genomförs årligen i januari/februari. I maj/juni görs en enklare uppföljning av målet. Resultatet från uppföljningen utgör underlag för rapportering enligt bilaga 1 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. 12

13 Uppföljningsfrågor - Har en mätning av publicerade artiklar inom hållbar utveckling genomförts? - Har miljöindikator tagits för att visa universitetets vetenskapliga produktion inom hållbar utveckling? Betydande miljöaspekt Forskning Miljöindikator Ännu ej beslutad. 4. Hjälpavsnitt I hjälpavsnittet ges vägledning i miljöarbete och olika definitioner som används för miljöarbete. 4.1 Energibesparande åtgärder Under de kommande två åren ska universitetet inte öka sin energianvändning. För att hålla användningen på 2010 års nivå eller under behöver vi se över våra användarvanor och inköp av kontorsapparater och andra elektriska apparater. Stockholms universitet kan bli mer energieffektivt. Även om det inte går att mäta resultatet av den egna institutionens (motsvarande) insatser är det viktigt att alla gör det som är möjligt. Under avsnitt 2.3 Miljöarbete på institutioner och avdelningar ges ett antal förslag på energieffektiviseringar som kan genomföras. Fakulteternas (motsvarande) miljösamordnare ger givetvis också råd och tips i energieffektiviseringsarbete. Det kommer även att anordnas möten med tema energieffektiva kontoret för miljörepresentanter och andra intresserade medarbetare. 4.2 Resor med flyg och bil Stockholms universitets medarbetare reser mycket i tjänsten med flyg, bil, buss, taxi med mera. Under 2010 reste vi nästan 31 miljoner kilometer med flyg och ungefär kilometer med egen bil i tjänsten. Tjänsteresorna bidrar till utsläpp av växthusgaser som mer än sannolikt har en påverkan på klimatet. Flygresor Universitetet har satt som mål att minska flygresornas utsläpp med 3 procent vilket motsvarar kg koldioxid. Under 2010 genererade universitetets medarbetare flygresor nästan kg kolidioxidutsläpp. Det är många faktorer som påverkar mängden utsläpp som en flygning genererar. Det är startvikt, tiden flygplanet rullar på marken före och efter en flygning, temperatur, lufttryck, olika flygplanstyper med olika motorer med mera (www.transportstyrelsen.se). För att nå miljömålet för flygresor behöver institutionerna (motsvarande) vara med i arbetet och göra en del förbättringar. Det kan vara att välja ut en ressträcka inom Sverige där tåg ska ersätta flyg som färdmedel eller att besluta om vilka typer av möten som kan hållas via Adobe connect eller videokonferens, det vill säga resfria möten. 13

14 Innan institutionen (motsvarande) kan besluta om förbättringar behöver man få en överblick över gjorda flygresor. En sammanställning över institutionens (motsvarande) flygresor för 2011 ges av fakultetens (motsvarande) miljösamordnare. Institutionen (motsvarande) behöver också ta reda på vilka typer av möten eller andra aktiviteter som leder till flygresa. Detta kan göras genom att skicka ut en resvaneenkät till medarbetare. Förslag på frågor till enkät finns i bilaga 4. Bilresor och vissa bussresor För resor med bil och buss är universitetets mål att kartlägga resornas utsläpp av koldioxid. Anledningen är att universitetet behöver förbättra sin redovisning av utsläpp, enligt bilaga 2 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. I 2010 års redovisning saknades uppgifter om eventuella utsläpp för resor gjorda med taxi, hyrbil, tjänstebil och leasad bil. I bilaga 5 ges anvisningar för hur institutionen (motsvarande) ska redovisa resor med bil och buss i tjänsten. 4.3 Kopieringspapper Stockholms universitet använder stora mängder kopieringspapper varje år. Målet för det kommande två åren är att minska förbrukningen med 5 procent jämfört med 2010 års förbrukning. För att nå målet behöver institutionerna (motsvarande) ytterligare förbättra sina rutiner och genomföra minst en åtgärd för att minska användningen av kopieringspapper. Uppföljning av kopieringspapper kommer att göras av miljösamordnarna och miljökoordinator för 2012 och All statistik kommer att inhämtas från SU-butiken. Sammanställningen av resultaten från uppföljningen redovisas årligen till miljörepresentanterna. Siffror om kopieringspapper En kartong kopieringspapper innehåller 2500 A-4 ark En bunt kopieringspapper i omslagspapper innehåller 500 A-ark. Ett A-4 ark (80 g/m 2 ) väger 5g. 4.4 Intern miljörevision Den interna miljörevisionen ska visa om Stockholms universitets miljöledningssystem uppfyller kraven enligt standarden ISO och EMAS-förordningen. Den ska även visa om systemet är infört och underhållet på ett riktigt och praktiskt fungerande sätt. Miljörevisionen ska vara en del av universitetets förbättringsarbete och utvärdera om verksamheten uppfyller gällande lagkrav, föreskrifter m.m. Miljörevisionen ska också ta reda på hur universitetets miljöarbete har utvecklats från ett år till ett annat. Denna information kommer sedan att användas som ett underlag vid ledningens genomgång av universitetets miljöprestanda. Under de kommande två åren kommer miljörevisioner utföras våren och hösten 2012 och våren För mer information om universitetets interna miljörevision, kontakta Jenny Lilliehöök, miljökoordinator, e-post: 4.5 Utbildning i miljöarbete Miljöutbildning för anställda anordnas av miljörådet och kommer att ges i under vår- och/eller höstterminen. Utbildningar som anordnas är: 14

15 - Utbildning i miljöledningssystem för miljörepresentanter. - Utbildning i miljöledningssystem för prefekter (motsvarande). - Utbildning i uppföljning, kontroll och miljöavvikelserapportering. - Utbildning i webbmöte- och videokonferensteknik för anställda. - Utbildning i universitetets avfallshantering. - Utbildning i det energieffektiva kontoret. 4.6 Olika definitioner för miljöarbete Miljöutredning Miljöutredningen ska klarlägga sambanden mellan en verksamhet och dess miljöpåverkan och bör omfatta all verksamhet. Utredningen ska ta reda på vilka som är verksamhetens betydande miljöaspekter och leda fram till prioriterade förbättringsåtgärder. Den ska också redovisa vilka lagar och andra krav som verksamheten lyder under. Miljöaspekt Miljöaspekter är aktiviteter, produkter och tjänster i en verksamhet som orsakar en miljöpåverkan och som går att styra över. Betydande miljöaspekter Betydande miljöaspekter är aktiviteter, produkter och tjänster i en verksamhet som bedöms ge upphov till en tydlig och betydande miljöpåverkan eller risk för betydande miljöpåverkan. Bedömningen görs utifrån ett antal miljökriterier. Hänsyn ska tas till de betydande miljöaspekterna när ett miljöledningssystem upprättas, införs och underhålls. Brännbart avfall Med brännbart avfall menas allt avfall som skickas till energiåtervinning. Det mesta av det brännbara avfallet utgörs av osorterat hushållsavfall men det kan också vara blandat trä, plastprodukter med mera. Miljöpåverkan Miljöpåverkan är antingen indirekt eller direkt. Med indirekt miljöpåverkan menas en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av att någon annan än universitetet vidtar en åtgärd, som en följd av att universitetet har meddelat föreskrifter eller gett råd, genomfört utbildning eller lämnat information. Med en direkt miljöpåverkan menas en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av universitetets verksamhet. Miljöprestanda Miljöprestanda är mätbara resultat av universitetets hantering av sina miljöaspekter. Exempelvis hur mycket energianvändningen har minskat samt i vilken grad flygresor till destinationer inom Sverige som understiger 50 mil från Stockholm har minskat och därigenom gett reducerade utsläpp av växthusgaser. Intern miljörevision Intern miljörevision är ett systematiskt och dokumenterat verifieringsförfarande som på ett objektivt sätt samlar in och utvärderar revisionsfakta för de revisionskriterier som Stockholms universitet har fastställt i miljöledningssystemet och som är uppfyllda enligt miljöledningsstandarden ISO 14001:

16 Bilaga 1 - Miljöpolicy för Stockholms universitet Stockholms universitet, lokaliserat i världens enda nationalstadspark, är Sveriges största universitet. På universitetet bedrivs internationellt framstående forskning och utbildning beträffande miljö inom natur-, samhälls- och tvärvetenskapliga discipliner. Målet är att vara ledande i utbildning och forskning om miljö och hållbar utveckling. För att synliggöra och arbeta strukturerat med att minska direkta såväl som indirekta negativa miljöeffekter arbetar Stockholms universitet utifrån de vedertagna miljöledningssystemsstandarderna ISO (2004) och EMAS, vilket innebär ett åtagande om ständig förbättring av miljöprestanda. För att öka den positiva miljöeffekten ska Stockholms universitet skapa medvetenhet och engagemang för miljöfrågan inom universitetsvärlden och det omgivande samhället. I sin strävan efter ständig förbättring ska Stockholms universitet: - Verka för att aspekter rörande miljö och hållbar utveckling vägs in i alla beslut som tas, oavsett nivå och område. - Aktivt samverka med studenter, studentkår, omgivande samhälle och andra intressenter i de avseenden där miljön berörs och miljöarbetet kan förbättras. - Säkerställa att tillräckliga resurser tilldelas arbetet med ständig förbättring av miljöprestanda, och att dessa resurser används på mest effektiva sätt. - Kontinuerligt se över åtgärder för att minska naturresursanvändningen och minska utsläpp till luft, mark och vatten som verksamheten direkt eller indirekt orsakar. - Utan undantag följa de lagar och minimikrav som ställs på alla delar av verksamheten, och där möjligt arbeta efter högre krav. - Säkerställa att alla medarbetare, oavsett anställningsform, är medvetna om innebörden av ett strukturerat miljöarbete, och får relevant utbildning i dessa frågor. - Säkerställa att denna policy ligger till grund för universitetets miljömål, att den är kommunicerad till alla medarbetare och enkelt tillgänglig för allmänheten och andra intressenter såsom studenter och samarbetspartners, och att den kontinuerligt revideras av Stockholms universitets ledning för att korrekt spegla mål och ambitioner på miljöområdet. Miljöpolicyn är giltig till och med Antagen av rektor , reviderad

17 Bilaga 2 - Anvisningar för framtagande av lokal miljöhandlingsplan I Stockholms universitets miljöhandlingsplan anges ett antal miljömål med tillhörande åtgärder som ska uppnås under en tvåårsperiod. Miljömålen och åtgärderna riktar sig antingen till specifika funktioner inom universitetet eller till institutioner (motsvarande). För att universitetets ska uppnå satta miljömål behöver institutioner (motsvarande) ta fram egna miljöhandlingsplaner. Från och med 2011 ska institutioner (motsvarande) använda den universitetsgemensamma mallen för handlingsplaner. Institutionens (motsvarande) handlingsplan ska vara gällande under ett år och institutionsstyrelsen (motsvarande) ska fastställa planen. Senast datum för fastställande är den 9 mars En kopia av institutionens (motsvarande) handlingsplan ska skickas till fakultetens (motsvarande) miljösamordnare. Vem ska skriva planen? Det ligger oftast på miljörepresentanten att skriva institutionens (motsvarande) lokala miljöhandlingsplan. Ibland kan det vara svårt att själv avgöra vad som är rimliga åtgärder, lämpliga miljöindikatorer eller ett bra sätt att följa upp miljöarbetet. Vad ska skrivas i planen? Ett råd är att miljörepresentanten engagerar några medarbetare i arbetet med handlingsplanen. Givetvis kan också rådgöras med fakultetens (motsvarande) miljösamordnare eller universitetets miljökoordinator. En lokal miljöhandlingsplan ska alltid innehålla årtal det gäller och institutionens (motsvarande) namn samt datum för fastställandet av institutionsstyrelsen (motsvarande). I mallen för handlingsplan finns sex kolumner med olika rubriker och nedan ges en beskrivning av innehåll under varje rubrik. Miljömål: Miljömålen ska visa vad institutionen (motsvarande) vill uppnå under ett år för att minska verksamhetens miljöpåverkan. Målen ska vara tidsatta och detta anges med hjälp av ett slutdatum. En tumregel är att inte sätta för många miljömål och åtgärder åt gången. En rimlig nivå är tre till sex miljömål per år för institutionen (motsvarande). Aktiviteter: Under aktiviteter ska beskrivas vilka åtgärder som institutionen (motsvarande) ska genomföra under året för att nå målen. Dessa åtgärder ska inte vara redan implementerade rutiner, det vill säga det institutionen (motsvarande) redan gör. Åtgärderna ska precis som målen vara tidsatta med ett slutdatum. Många åtgärder, när de har genomförts, blir ofta miljörutiner för institutionens (motsvarande) arbete. Resurser: Med resurser menas personella, ekonomiska och tidsmässiga resurser. I kolumnen för resurser anges vem eller vilka som ska ansvara för att åtgärderna genomförs. Viktigt är också att ange bedömd tidsåtgång och eventuella kostnader för att genomföra åtgärden. Slutdatum: I kolumnen slutdatum anges datum för när institutionen (motsvarande) vill att målet ska vara uppnått. 17

18 Uppföljning: Uppföljningen är en viktig del i miljöarbetet. Det ska beskrivas hur och när uppföljningen av målet ska göras. Ibland kan man behöva göra uppföljning i mitten av året för att veta om arbetet fungerar och beslutade åtgärder är tillräckliga. Det ska också anges till vem man ska redovisa resultaten för årets miljöarbete. Miljöindikator: En miljöindikator ska visa resultaten av universitetets miljöarbete. Exempelvis hur många kwh per kvm vi har sparat under ett år genom olika energieffektiviseringsåtgärder. Det finns några universitetsgemensamma indikatorer som institutionen (motsvarande) kan använda för att åskådliggöra resultaten för det lokala miljöarbetet. Miljöindikatorer kan vara svårt att ta fram. Ett tips är att diskutera med dina medarbetare eller fakultetens miljösamordnare om lämpliga indikatorer. Åtgärdat: I kolumnen åtgärdat ska ni skriva datum och en signatur för när åtgärden blivit genomförd och målet är uppfyllt. Den lokala miljöhandlingsplanen kan sedan användas som ett bevis vid miljörevision att miljöarbete pågår. 18

19 Bilaga 3 - Mall för lokala miljöhandlingsplaner Miljöhandlingsplan för 2012 Fastställd av 2012-x-x Miljömål Aktiviteter Ansvarig Resurser Slutdatum Uppföljning Miljöindikator Åtgärdat 19

20 Bilaga 4 - Förslag på frågor om resvanor med flyg 1. Reser du med flyg i tjänsten? ( Om svaret är nej, besvara inte frågorna nedan). Ja Nej 2. Hur ofta reser du med flyg i tjänsten?(stryk under ett alternativ som passar dig). 0 ggr per år 1-2 ggr per år 2-3 ggr per år 3-4 ggr per år 4-5 ggr per år Mer än 5 ggr per år 3. Var flyger du någonstans? (Stryk under flera alternativ om det behövs). Till/inom Sverige Till/inom Norden Till/inom Europa Till/inom Nordamerika Till/inom Sydamerika Till/inom Asien Till/inom Afrikanska kontinenten Till/inom Australien och Nya Zeeland Annanstans: 4. Om du reser med flyg inom Sverige, vilket eller vilka är dina resmål? (Skriv namn på resmål). 5. Vilka typer av möten eller andra aktiviteter gör att du måste resa? (Stryk under flera alternativ om det behövs). Jag ska delta på en utbildning Jag ska hålla föreläsning Jag ska delta på en konferens eller liknande. Jag ska delta på ett arbetsmöte Annat: 6. Kan du tänka dig att ersätta resan med videokonferens eller webbmöte? Ja Nej Om ja, beskriv i vilka sammanhang: 20

2012-01-26 Dnr SU 83-3424-11. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2012 och 2013

2012-01-26 Dnr SU 83-3424-11. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2012 och 2013 2012-01-26 Dnr SU 83-3424-11 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2012 och 2013 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 ÖVERGRIPANDE VISION... 3 1.2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 3 1.3 STUDENTMEDVERKAN I

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

2011-02-24 Dnr SU 83-3155-10 Doknr 2. Stockholms universitets miljöhandlingsplan 2011

2011-02-24 Dnr SU 83-3155-10 Doknr 2. Stockholms universitets miljöhandlingsplan 2011 2011-02-24 Dnr SU 83-3155-10 Doknr 2 Stockholms universitets miljöhandlingsplan 2011 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 ÖVERGRIPANDE VISION... 3 1.2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 3 1.3 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR...

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2016 Institutionen för data- och systemvetenskap MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Fastställd av DSV:s styrelse 2016 02 23 2 MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Miljöhandlingsplan 2016 Bakgrund Rektor vid

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

2009-12-17 Dnr SU 83-2990-09 Doknr 1

2009-12-17 Dnr SU 83-2990-09 Doknr 1 2009-12-17 Dnr SU 83-2990-09 Doknr 1 Stockholms universitets miljöhandlingsplan 2010 Innehåll STOCKHOLMS UNIVERSITETS MILJÖHANDLINGSPLAN 2010... 1 1. INLEDNING... 3 1.1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH VISIONER...

Läs mer

Anvisningar för framtagande av lokal miljöhandlingsplan

Anvisningar för framtagande av lokal miljöhandlingsplan 1 (5) Rev: 2012-02-21 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Anvisningar för framtagande av lokal miljöhandlingsplan I Stockholms universitets miljöhandlingsplan anges ett antal miljömål med tillhörande åtgärder

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Miljörådet INNEHÅLL INNEHÅLL... 0 Ordförande har ordet... 1 Om universitetet... 1 Stockholms universitets miljöpolicy... 2 Universitetets miljöledningssystem... 3 Utpekade miljöaspektområden...

Läs mer

Miljöredovisning Miljörådet

Miljöredovisning Miljörådet Miljöredovisning 2013 INNEHÅLL Ordförande har ordet... 1 Om universitetet... 1 s miljöpolicy... 2 Universitetets miljöledningssystem... 3 Utpekade miljöaspektområden... 3 Miljömålsarbete och resultat...

Läs mer

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO 14001 och EMAS

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO 14001 och EMAS 1 (5) Projektplan 2010-02-11 Dnr SU 83-0286-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO 14001 och EMAS 1. Bakgrund Under hösten 2009

Läs mer

Miljöledningsplan 2015

Miljöledningsplan 2015 Miljöledningsplan 2015 Stressforskningsinstitutet Miljöpolicy för Stockholms universitet Stockholms universitet, lokaliserat i världens enda nationalstadspark, är Sveriges största universitet. På universitetet

Läs mer

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 1 (5) 2010-04-12 Dnr SU 83-0941-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 Inledning Stockholms universitet har sedan 1997 har arbetat med att förbättra

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012-2013

Miljöhandlingsplan 2012-2013 Miljöhandlingsplan 2012-2013 Miljöpolicy samt mål och handlingsplan för miljöarbetet Stressforskningsinstitutet info@stressforskning.su.se, www.stressforskning.su.se Miljöljöpolicy för Stockholms universitet

Läs mer

2016-04-07 Dnr SU FV-2.10.1-0704-16. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017

2016-04-07 Dnr SU FV-2.10.1-0704-16. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017 2016-04-07 Dnr SU FV-2.10.1-0704-16 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 3 1.3 UPPFÖLJNING... 3 1.4 REGELKRAV...

Läs mer

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision Sida 1 (5) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all

Läs mer

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision Sida 1 (6) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Stockholms universitets dokumentation av miljöledningssystemet

Stockholms universitets dokumentation av miljöledningssystemet Sida 1 (6) Nedan ges en översikt av dokumentationen av Stockholms universitets miljöledningssystem. De dokument som har en koppling till miljöarbetet men står utanför Miljörådets ansvarområde finns att

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

abcdmiljörådet Mall för nulägesanalys Uppdaterad: 061115/J.L

abcdmiljörådet Mall för nulägesanalys Uppdaterad: 061115/J.L abcdmiljörådet Mall för nulägesanalys Uppdaterad: 061115/J.L Nulägesanalys - kartläggning av verksamhetens miljöpåverkan En nulägesanalys utreder sambanden mellan din arbetsplats och dess påverkan på miljön

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4 Organisation Upprättat av Miljösamordnaren Fastställt av dekan 2012 12 04 Senast reviderat av Miljösamordnaren 2015 04 01

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet 2013-02-19 Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet

Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet Miljöenheten Eddi Omrcen Aschebergsgatan 44 Box 170, 405 30 Göteborg 031 786 15 45 eddi.omrcen@gu.se REKTORSBESLUT 1 / 2 2012-11-19 dnr V 2012/796 Rektor Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 KONKURRENSVERKET BESLUT 2013-02-21 Dnr 70/2013 t Swedish Competition Authority Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av miljöledningsarbetet

Läs mer

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET 2013 KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET 2013 Dnr 17/2014 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2009-2010 IT-fakulteten har i sin handlingsplan utgått ifrån universitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling och Chalmers

Läs mer

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2017-06-12 Ärendenr: NV-00001-17 Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO 14001 och EMAS Inledning

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET REGLER Dnr V 2014/312 ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument sam gu.se/miljo Pam Fredman Miljöenheten

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE MILJÖLEDNINGSSYSTEM M1 1171091 0110 Sida 1 av 8 dnr 1171091 RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE Syfte Syftet är att säkerställa att Högskolan i Borås miljöarbete följs upp och

Läs mer

Stockholms universitets miljöledningssystem

Stockholms universitets miljöledningssystem Sida 1 (5) Omfattningen av miljöledningssystem Stockholm universitet har byggt ett miljöledningssystem som omfattar all verksamhet. Vid universitetet sker utbildning och forskning inom universitetets fyra

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef

Läs mer

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS X Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Chefsutbildning 13 april 2016 MARIANNE DALBRO MILJÖCONTROLLER, MILJÖREVISIONSLEDARE MARIANNE.DALBRO@GU.SE TEL: 031 786 1740 Ur dokumentet Roller, ansvar och befogenheter

Läs mer

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION Chefsutbildning 18 maj 2016 ULLIKA LUNDGREN MILJÖCONTROLLER ULLIKA@GU.SE 031 786 9870 Ur dokumentet

Läs mer

Reviderad handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid Konstnärliga fakulteten

Reviderad handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid Konstnärliga fakulteten Dnr F8 70/11 Reviderad handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid Konstnärliga fakulteten 2011-2015 Beslutsfattare Handläggare Dekan Anna Lindal Miljösamordnare Amanda Forsman Beslutsdatum 2011-12-19

Läs mer

Miljöledningssystem/- arbete

Miljöledningssystem/- arbete UFV 2012/916 Miljöledningssystem/- arbete Rapport från internrevisionen Till konsistoriet 2012-10-03 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och riskbedömning 3 2 Granskningens omfattning och inriktning 3 3 Iakttagelser

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och förordning (SFS 2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor,

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten 2011-2015 Om vi tilltror den konstnärliga verksamheten möjligheten att öka kunskapen om och förtydliga tillvaron så förstår vi

Läs mer

Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008

Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008 1(5) Anmäld för rektor Kåre Bremer 2009-03-12 Dnr: 83-0574-09 Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms

Läs mer

Lagar och regler för miljöledningsarbetet

Lagar och regler för miljöledningsarbetet Lagar och regler för miljöledningsarbetet Ullika Lundgren Miljöcontroller ullika@gu.se Tel: 031 786 9870 Utbildning för miljösamordnare och miljörepresentanter 26 oktober 2011 09.25-10.15 Lagar och regler

Läs mer

Utformning av miljöledningssystem

Utformning av miljöledningssystem Utformning av miljöledningssystem Principskiss för miljöledningssystem miljöutredning Ledningens genomgång Miljörevision och uppföljning miljöpolicy Ständig förbättring Miljömål Miljöprogram Införande/genomförande

Läs mer

EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Chefsutbildning 14 oktober 2015 ULLIKA LUNDGREN MILJÖCONTROLLER ULLIKA@GU.SE TEL: 031 786 9870 Ur dokumentet Roller, ansvar

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet 2012-02-14 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 50 % av verksamheterna

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 50 % av verksamheterna Dokumenttitel ------tre ------------.,...-----tt" Dokumentnummer Utgåva Fastställd i skolnämnden Utgiven ~F:--2-:,:,:.2~ --t-::1::-----i~2----:,oo~9~- +2~O-O-9--02-..-26-- 1 1(5) Upprättad av Sign Sign

Läs mer

Humanistvillans Miljöhandbok

Humanistvillans Miljöhandbok 0 (18) 2011-2016 Humanistvillans Miljöhandbok Idéhistoria Litteraturvetenskap Musikvetenskap Teater- och Dansvetenskap 1(18) Innehållsförteckning Inledning 2 Stockholms universitets Miljöpolicy 3 Humanistvillans

Läs mer

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6 MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5.Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6 Upprättad av: Mottagen av:

Läs mer

HÖGSKOLEGEMENSAMMA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

HÖGSKOLEGEMENSAMMA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING dnr 55513 Sida 1 av 8 Institutioner och enheter ansvar för att i en treårig handlingsplan ta fram institutions/enhetsspecifika mål för perioden 2014201 samt att ta fram delmål och aktiviteter för resp.

Läs mer

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER Fokus miljö - Metoden Miljöledningssystem Ramverk Systematik Riktiga prioriteringar Kontinuitet Ständiga förbättringar Ledningsstöd

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala ISO ISO 14001

Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala ISO ISO 14001 Universitetsledningen, Universitetsadministrationen, SLU-biblioteket i, har ett miljöledningssystem som uppfyller kraven enligt SS -EN vad gäller: has an environmental management system that fulfils the

Läs mer

Miljömål Aktiviteter Ansvarig Resurser Slutdatum Uppföljning Miljöindikator Åtgärdat

Miljömål Aktiviteter Ansvarig Resurser Slutdatum Uppföljning Miljöindikator Åtgärdat Sida 1 (10) Synliggöra miljöarbetet på hemsidan Skapa på institutionens hemsida en informationsruta till det pågående miljöarbetet och göra synligare Stockholms universitet miljöpolicy med en länk David,

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015

ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015 ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015 ISV:s miljöhandlingsplan bygger på de fyra miljömålsområden som LiU:s miljöarbete utgår från. Dessa fyra miljömålsområden utgår från universitetets miljöutredning men

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 4 KONKURRENSVERKET i Swedish Competition Authority BESLUT 2014-02-09 Dnr 31/2015 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av miljöledningsarbetet

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, Hållbarhetsstrateg vid

Läs mer

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och

Läs mer

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN 212 Skärmbild från utbildning i resfria möten 212-11-27 Denna redovisning ger en översikt över vad som har gjorts inom miljöarbetet under 212 och sammanfattar

Läs mer

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9 MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5. Revisionsrapport F 8 80/05 3 9 Upprättad av: Mottagen av: Datum för

Läs mer

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB Miljöutredning 2017 Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO 14001 Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB Innehåll 1 Inledning och syfte... 3 2 Omfattning... 3 3 Miljöutredning ISO 14001...

Läs mer

Uppföljning och miljörevision

Uppföljning och miljörevision Uppföljning och miljörevision Marianne Dalbro Miljöcontroller och miljörevisionsledare marianne.dalbro@gu.se 786 1740 Varför? ISO 14001 kräver rutiner för övervakning, mätning och dokumentation av miljöpåverkan.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Minnesanteckningar för miljörådsmöte Datum: Plats: Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, GMV

Minnesanteckningar för miljörådsmöte Datum: Plats: Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, GMV Minnesanteckningar för miljörådsmöte Datum: 2010.10.12 Plats: Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, GMV Närvarande: Amanda Forsman (AF), Björn Hildenwall (BH), Tommy Spaanheden (TS), Kjell Thorbjörnsson

Läs mer

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14

Läs mer

Centerpartiets miljöpolicy

Centerpartiets miljöpolicy Centerpartiets miljöpolicy - för en hållbar utveckling juni 2008 www.centerpartiet.se Centerpartiets miljöpolicy För en hållbar, ekologisk och tillväxtfrämjande utveckling Centerpartiet ska vara ett föredöme

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Miljömål och handlingsplan för miljöarbete

Miljömål och handlingsplan för miljöarbete UFV 2012/1918 Miljömål och handlingsplan för miljöarbete 2013-2015 Fastställd av rektor 2013-04-23 Innehåll Bakgrund 3 Beskrivning av miljöledningssystem 3 Övergripande miljömål 4 Handlingsplanens upplägg

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete Universiteten har en nyckelroll KI har tillsammans med andra universitet och lärosäten världen över en nyckelroll i arbetet att nå en hållbar utveckling.

Läs mer

Dokumenttillhörighet: MLS HiG Enhet: Diarienr: Sida: 1(5) Dokumentnamn: ENHETERNAS DETALJERADE MÅL och HANDLINGSPLAN för miljö för år 2008-2009

Dokumenttillhörighet: MLS HiG Enhet: Diarienr: Sida: 1(5) Dokumentnamn: ENHETERNAS DETALJERADE MÅL och HANDLINGSPLAN för miljö för år 2008-2009 1(5) Uppgifter för 2009 markerat med grönt! Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att redovisa enheternas detaljerade miljömål för åren 2008-2009 och utgöra underlaget för HiGs samlade

Läs mer

Bilaga 1: Exempel på kompetensbehov för olika befattningar inom miljö och hållbar utveckling

Bilaga 1: Exempel på kompetensbehov för olika befattningar inom miljö och hållbar utveckling Bilaga 1: Exempel på kompetensbehov för olika befattningar inom miljö och hållbar utveckling Miljökompetensbehoven utgör en grund för fakulteternas miljöutbildningsplaner. Varje fakultet skall ha en egen

Läs mer