PSYKISK OHÄLSA HOS UNGA. Yvonne Forsell Christina Dalman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PSYKISK OHÄLSA HOS UNGA. Yvonne Forsell Christina Dalman"

Transkript

1 PSYKISK OHÄLSA HOS UNGA Yvonne Forsell Christina Dalman

2

3 Epidemiologiska enheten Centrum för folkhälsa Stockholms läns landsting Norrbacka STOCKHOLM Rapport 2004:6 Tryckeri: Edita Ljunglöfs ISSN: ISBN:

4

5 Förord Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället och det är viktigt med ökad kunskap. Psykiatrisk Epidemiologi (PEP), Epidemiologiska enheten, Samhällsmedicin har därför som uppdrag att undersöka förekomst av psykisk ohälsa i Stockholms län och förändringar över tid. På senare år har det i flera sammanhang rapporterats att de unga i samhället tycks må allt sämre. Många har ifrågasatt detta: Kan exempelvis den stora ökningen av unga patienter inom psykiatrin bero på ändrade attityder till psykisk ohälsa? Finns det metodologiska brister i de undersökningar som utförts? I föreliggande rapport sammanställs och granskas undersökningar om de ungas psykiska ohälsa. Birgitta Sevefjord Landstingsråd Stockholms läns landsting, december 2004

6

7 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING OCH SYFTE...2 BAKGRUND...3 VAD ÄR PSYKISK OHÄLSA?...3 HUR UPPSTÅR PSYKISK OHÄLSA?...4 RISKFAKTORER...4 Kön...4 Genetisk sårbarhet, tidiga hjärnskador...4 Uppväxtförhållanden...4 Etableringen i vuxenlivet...5 Kroppslig sjukdom...6 Socialt stöd...6 Negativa livshändelser/stressorer...6 HUR MÄTER MAN PSYKISK OHÄLSA?...7 Val av olika mätmetoder...7 Val av population...7 Vad betyder olika mätmetoder och populationer?...9 Vad betyder bortfall...9 STUDIER AV PSYKISK OHÄLSA HOS UNGA...10 Folkhälsorapporten...10 ULF...10 Östergötlandsstudien...11 Årskurs nio studier...11 STUDIER AV PSYKISK SJUKDOM...12 Schizofreni...12 Depression...12 Ångest...12 REGISTERSTUDIER...13 Psykofarmakaförbrukning...13 Vårdkonsumtion...13 Självmord/Självmordsförsök...13 SAMMANFATTANDE DISKUSSION OM TILLFÖRLITLIGHETEN...13 DISKUSSION...15 VAD KAN BAKGRUNDEN VARA TILL DEN RAPPORTERADE ÖKNINGEN AV PSYKISK OHÄLSA? Beror den på en attitydförändring?...15 Beror den på en ökad förekomst eller förändring av riskfaktorer?...16 EN TEORI BAKOM DE EKONOMISKA FAKTORERNAS BETYDELSE?...16 VAD HAR DET FÖR KONSEKVENS ATT DEN PSYKISKA OHÄLSAN ÖKAR HOS UNGA?...17 REFERENSER...18 i

8

9 Sammanfattning År 1999 rapporterades i Folkhälsorapporten att psykisk ohälsa var det största folkhälsoproblemet i Stockholm, mätt i funktionsjusterade levnadsår (DALYs). Hos kvinnor kom depression och neuros på första plats bland alla sjukdomar/skadetyper och hos män kom de på andra plats (efter kranskärlssjukdom). Detta är inget isolerat Stockholmsproblem, WHO har rapporterat en ökning över hela världen. Den psykiska ohälsan har sedan länge rapporterats vara högre hos unga vuxna än hos äldre. Flera studier visar dessutom att psykisk ohälsa hos unga ökar i högre grad än hos äldre. Stämmer detta? Syftet med denna rapport är att diskutera tillförlitligheten av den rapporterade ökningen genom att sammanställa och granska flera enkätundersökningar och registerdata. Att mäta förekomsten av psykisk sjukdom och psykisk ohälsa är komplicerat. Psykisk sjukdom är väldefinierat men psykisk ohälsa är ett vagt begrepp och definitionen varierar i olika studier. Hur stor andel som har psykisk ohälsa är en direkt följd av mätmetoderna, bortfallet och den undersökta populationen. Detta gör jämförelser av förekomst svåra. Däremot är skillnader mellan olika grupper och förändringar över tid mer robusta data. En genomgång av ett flertal studier visar att förekomsten av psykisk ohälsa har ökat mer hos unga jämfört med äldre. En ökning har framförallt observerats hos de unga kvinnorna. Även förbrukningen av psykofarmaka och konsumtionen av psykiatrisk vård har ökat mer hos unga. En av orsakerna till resultaten skulle kunna vara attitydförändringar till att ange psykisk ohälsa. Dock visar en undersökning av olika åldersgruppers sätt att bevara enkätundersökningar i PART- studien inga skillnader mellan olika åldersgrupper d.v.s. det finns inget stöd för en attitydförändring specifikt för unga. Ökningen har skett parallellt med att samhällets ekonomi försämrats och att en reducering skett av det formella sociala nätverket. Unga personer har svårare att etablera sig i vuxenlivet och ungdomstiden har förlängts. Det tycks således som att den psykiska ohälsan ökat mer bland de unga än i andra åldersgrupper. Det saknas dock kunskap om den viktigaste frågan: vilka konsekvenser har ökningen av psykisk ohälsa för den enskilda och samhället? 1

10 Inledning och syfte År 1999 rapporterades att psykisk ohälsa var det största folkhälsoproblemet i Stockholm, mätt i funktionsjusterade levnadsår (DALYs) (Folkhälsorapporten, 1999). Hos kvinnor kom depression och neuros på första plats bland alla sjukdomar/skadetyper, vad gäller sjukdomsbördans omfattning i befolkningen. Hos män kom depression och neuros på andra plats (efter kranskärlssjukdom). Den psykiska ohälsan har sedan länge rapporterats vara högre hos unga vuxna än hos äldre. Resultat från flertal studier har visat att förekomsten av psykisk ohälsa inte har minskat, utan snarare ökat (Folkhälsorapporten, 2003). Detta är inget isolerat Stockholmsproblem utan ökningen har rapporterats över hela världen (WHO, 2001). I de upprepade Folkhälsoenkäterna, utförda av Samhällsmedicin i Stockholm, har visats att det är de unga (21-24 år) som står för den största ökningen. Ökningen har framförallt skett hos de unga kvinnorna; mellan åren 1998 och 2002 ses en fördubbling. Syftet med denna rapport är att diskutera tillförlitligheten av den rapporterade ökningen genom att sammanställa flera enkätundersökningar, både engångsundersökningar och de som upprepats över tid. Beskrivningen av studier är inte heltäckande och tonvikten är lagd på dem som berör Stockholmsområdet. Dessutom granskas läkemedelsförbrukning, suicidförekomst och vårdkonsumtion. Slutligen diskuteras möjliga faktorer som kan vara bakgrunden till ökningen.. 2

11 Bakgrund Vad är psykisk ohälsa? Psykisk sjukdom är ett välavgränsat begrepp som innefattar såväl svåra väl definierade sjukdomstillstånd, t.ex. psykoser som depressioner och ångesttillstånd. Att ha en psykisk sjukdom betyder att en person har en psykologisk och/eller beteendemässig förändring som innebär att vederbörande har plågsamma symtom och/eller fungerar sämre socialt. Sjukdomarna kan ha varierande längd och förlopp. Etablerade välfungerande behandlingsmetoder finns för de flesta psykiatriska sjukdomar. Psykisk ohälsa är ett mycket vagare begrepp och saknar en egentlig definition. I olika studier och sammanställningar ses därför olika definitioner. I vissa fall står psykisk ohälsa för enstaka psykiska symtom, som sömnstörningar och nedstämdhet, i andra kan det betyda fullt utvecklade psykiatriska sjukdomar. I vissa studier har man använt symtom baserade på psykiatriska diagnosinstrument medan man i andra fall använt egna konstruerade skalor som endast mäter ett fåtal symtom. På grund av detta finns inga väldefinierade symtombilder och vedertagna orsaksbeskrivningar. Vi vet också mycket lite om behandlingsbarhet och prognos. Ett annat viktigt område som är lite studerat är vilka konsekvenser psykisk ohälsa har för den enskilda individen. För detta fodras väldefinierade studier som följer samma individer över tid. Sannolikt så utgör dessa psykiska ohälsotillstånd heterogena grupper, där det i vissa fall finns en hög självläkningstendens, i andra fall risk för långvariga sociala, psykologiska och kroppsliga konsekvenser. Detta att gruppen som rapporterar psykisk ohälsa är heterogen gör att studierna behöver innefatta ett stort antal individer. Begreppet psykisk sjukdom och psykisk ohälsa måste hållas isär från begreppet vårdbehov och vårdkonsumtion. I dessa begrepp ingår ytterligare dimensioner såsom personliga resurser och tillgänglighet. Sammanfattningsvis är psykisk ohälsa ett vagt begrepp som innefattar allt från enstaka psykiska symtom till fullt utvecklad psykisk sjukdom. Definitionen varierar i olika studier och sammanhang vilket gör jämförelser svåra. 3

12 Hur uppstår psykisk ohälsa? Riskfaktorer Det finns många studier om enskilda riskfaktorer för uppkomsten av psykisk ohälsa. Dessa riskfaktorer sträcker sig från det mikroskopiska (gener) till det makroskopiska (nationella katastrofer). Det finns flera olika modeller för hur riskfaktorerna interagerar med varandra. Kön Kvinnor rapporterar en högre frekvens av psykisk ohälsa än män. Detta ses i alla undersökningar, både när det gäller psykisk ohälsa och psykisk sjukdom, undantaget schizofreni och beroendesjukdomar. När det gäller depressionssjukdomar är de vanligare hos kvinnor men ökar mer hos män. Det finns många olika teorier vad som är orsaken till detta, från rent biologiska till miljörelaterade. Skillnader i vårdsökande beteende mellan könen kan även påverka frekvensen av psykisk ohälsa. Genetisk sårbarhet, tidiga hjärnskador Utvecklingen av riskfaktorer startar tidigt i livet med genetisk sårbarhet och hjärnskador före, under och efter förlossningen. En genetisk sårbarhet har visats vid schizofreni, depression och ångesttillstånd. Sårbarheten påverkar sannolikt även prognosen av tillstånden. Tidiga skador på hjärnan ökar risken att utveckla av psykisk sjukdom. Ingenting tyder på att andelen peri- och postnatala hjärnskador skulle ha ökat. Man kan tänka sig en ökning av de prenatala hjärnskadorna med tanke på att alkoholkonsumtionen ökat speciellt hos de unga (Folkhälsorapporten 2003). Uppväxtförhållanden En uppväxt som kännetecknas av affektionslös kontroll, kärlekslöshet, otrygghet eller sexuella övergrepp ökar sårbarheten för depression och självmordsbenägenhet senare i livet (Bifulco et al 1991, Mullen et al 1993). Barnet utvecklar i dessa fall en otrygg bindning till föräldrarna. Barns egen uppfattning om sin relation till föräldrarna redovisas i rapporten Barns och ungdomars välfärd i Sverige. Där uppgav 79 % att de kom väl överens med föräldrarna (Börjesson, 2001). Andelen som inte kom överens med någon var endast 8 %. Dåliga relationer var vanligare hos dem som upplevt en skilsmässa. En femtedel av barnen uppgav att de inte vänder sig till någon förälder om de hade problem, men detta var inte vanligare hos skilsmässobarnen. En tiondel av barnen uppgav att modern hade för lite tid med dem och 14 % att fadern hade 4

13 det. Det formella nätverket under uppväxtåren utgörs framförallt av förskola och skola. Under 1990-talet har antalet barn per årsarbetare ökat inom samtliga dessa verksamheter. Allra störst har ökningen av antalet barn per årsarbetare varit på fritidshemmen, nästan 100%. Ökningarna pågick fram till åren varefter antalet barn per årsarbetare minskat. Detta mönster ses i flera verksamheter; År 1990 var det inom förskolan 4.4 barn per årsarbetare och år 1997 hade barnantalet stigit till hela 6 barn per årsarbetare. Därefter har en minskning skett till 5,4 barn per årsarbetare. Även inom grundskolan ses ett trendbrott år 1997 (Dalman et al, 2004). För de barn som inte hade en trygg relation inom familjen hade nedskärningarna inom det formella nätverket sannolikt en betydelse. Familjens ekonomi under uppväxtåren är viktig. Barn som växer upp i familjer med sämre ekonomi rapporterar oftare psykisk ohälsa (Conger et al 1992, Lempers et al 1989, Madge 1983, McLoyd & Wilson 1990, Takeuchi 1991). Strukturen på området man bor i är ett uppväxtvillkor. Man kan se en tydlig boendesegregering i Stockholm. Människor med ekonomiska problem och de som är födda i annat land bor oftare i hyreshusområden. I dessa områden upplever de boende oftare att de känner sig otrygga. Etableringen i vuxenlivet En ordnad ekonomi är en viktig del av etableringen i vuxenlivet. Andelen vuxna som upplever ekonomiska svårigheter är större bland de yngre (20-25 år) och skillnaderna har ökat under 90-talet (Fritzell & Lundberg 2000). Det kan man bland annat se på att socialbidragstagandet ökat hos unga vuxna under 90-talet i högre utsträckning än hos andra grupper. En förutsättning för ordnad ekonomi är arbete. Arbetslösheten ökade i Sverige under början av 90-talet, för att under den senare delen sjunka. Den sjönk inte i motsvarande grad hos de unga. Ungdomars arbetslöshet är speciellt känslig för konjunkturvariationer (Börjesson 2001). Under det senaste året har sysselsättningen och inkomsterna i åldersgruppen år sjunkit. För gruppen år har sysselsättningen ökat under slutet av 90-talet, men inte som i de högre åldersgrupperna. Arbetslösheten var högst hos de ungdomar som hade ensamstående föräldrar med lägre utbildning och ekonomiska problem. Den var också större hos kvinnor och de som var födda i annat land (Ungdomsstyrelsen 1998). Detta mönster utjämnades inte med ung- 5

14 domarnas utbildningsnivå. Detta har setts tidigare och ingen förändring har således skett. En annan viktig del av etableringen i vuxenlivet är att skaffa bostad. Hyresgästernas riksförbund hävdar att kvarboende hos föräldrar har ökat i Stockholm (Hyresgästernas riksförbund 1997). Att flytta hemifrån är en viktig etapp i etablering i vuxenlivet. Även om data på detta är osäkra vet vi att bostadsmarknaden i Stockholm är hårt ansträngd och att utbudet av små, billiga lägenheter är så gott som obefintligt. Kroppslig sjukdom I många studier har man visat att kroppslig ohälsa ökar förekomsten av psykisk ohälsa (WHO 2001). Inga data tyder på att den kroppsliga ohälsan ökat snarare har den medicinska kunskapen ökat. Socialt stöd Dåligt socialt stöd har visat sig vara associerat med psykisk ohälsa i många undersökningar. Även motsatsen är visad, att ett gott socialt stöd hör ihop med psykisk hälsa (Cohen & Syne 1985). Nätverkets storlek spelar mindre roll, det kan räcka med en enda förtrolig relation för att ha ett tillfredsställande stöd. Hos kvinnor kan ett stort nätverk till och med öka risken för negativa händelser. Det sociala stödet innefattar både det informella nätverket (familj, vänner mm.) och det formella (vård, omsorg, skola mm.). Negativa livshändelser/stressorer Negativa livshändelser, exempelvis dödsfall i familjen, ökar risken för psykisk sjukdom under en längre tid (Paykel, 1978). Påfrestningar och negativa livshändelser borde totalt sett inte vara en allt vanligare företeelse i samhället. Det finns dock vissa områden där de sannolikt förändrats. Fler personer med allvarlig sjukdom vistas i hemmet eftersom vården bedrivs i öppnare former. Ansvaret har i ökad grad fått vila på de anhöriga. Ett annat område som har förändrats är strukturen av arbetslivet. Alltfler personer har en osäker anställningsform och upplever att kraven i arbetet ökar. Sammanfattningsvis är riskfaktorerna för psykisk ohälsa/sjukdom mångfacetterade och samverkar med varandra i ett komplicerat mönster. En del av riskfaktorerna har ökat i förekomst emedan andra har minskat under 1990-talet. 6

15 Hur mäter man psykisk ohälsa? Val av olika mätmetoder Såsom tidigare påpekats är begreppet psykisk ohälsa oklart. Val av definition och mätmetod beror på flera faktorer, bland annat på syftet med mätningen och vilken population man avser att undersöka. Om man avser att göra en undersökning av förekomsten av psykiatriska sjukdomstillstånd användes definitioner enligt Diagnostic Statistical Manual of Mental Disorder (DSM) eller International Classification of Diseases (ICD) som båda är vedertagna diagnossystem. Systemen är dock i första hand avpassade för kliniskt bruk, vilket gör dem trubbiga att använda i befolkningsstudier. Om syftet är att redovisa det mer vaga begreppet psykisk ohälsa finns flertal symtomskalor, till exempel GHQ- 12 (General Health Questionnaire). Många studier utvecklar dessutom egna enkla frågor, till exempel om sömnstörningar och nedstämdhet. En viktig aspekt som sällan beaktas är frekvensen och durationen av symtomen. Symtom på psykisk ohälsa, såsom oro och nedstämdhet, uppträder av och till under livet hos de flesta människor. Frekvensen och durationen kan vara det som avgör vilka konsekvenser symtomen får för individen. Dessutom får man inte glömma bort att det kan ha uppstått nya symtomkonstellationer som inte täcks in av gängse mätmetoder. Som exempel kan nämnas utbrändhetsbegreppet. Vissa studier utför intervjuundersökningar antigen enbart eller som ett komplement. Beroende på vilka som skall utföra intervjuerna väljer man olika mätmetoder. Om lekmän används måste instrumentet vara strukturerade och enkla, till exempel DIS (Diagnostic Interview Schedule) i ECA-studien (Anthony et al, 1985). När professionella intervjuare utför dem kan man använda instrument som liknar den kliniska situationen, till exempel Schedules for Clinical Assessment in Neuropsychiatry (SCAN) i PART (Hällström et al. 2004). Val av population Syftet med mätningen avgör också val av population. Om man vill mäta allvarlig psykisk sjukdom, såsom psykotiska tillstånd, eller vårdkonsumtion är måtten i de register som finns bra mått. Slutenvårdsregistren ger information om ICD-diagnoser hos dem som vårdats för psykisk sjukdom. Det finns register från slutenvård som är så gott som fullständiga, medan de från psykiatrisk öppenvård är mer eller mindre ofullständiga. Registreringen av diagnos inom öppenvården sparas inte centralt endast lokalt. En redovisning av läget 2001 ges i rapporten 7

16 Öppenvårdsregistrering inom psykiatrin (Lundberg et al, 2001). Många personer med psykisk ohälsa vårdas inom primärvården, här är registren mycket ofullständiga. Det pågår många projekt som avser att förbättra dessa. Fullständiga register över primärvård skulle innebära att man kunde få en uppfattning om den totala omfattningen av vården inom området psykisk ohälsa. I rapporten Barn och vuxnas nyttjande av psykiatrisk vård finns bra exempel på den kunskap registren kan ge (Dalman & Wicks, 2000). Register på fullbordade självmord är också ett användbart mått som är en bra indikator på förekomsten av allvarlig psykisk ohälsa. Läkemedelsregister och sjukskrivningsregister ger också en uppfattning om problemets storlek. Många studier har dock visat att endast en minoritet av dem som drabbas av psykisk sjukdom söker hjälp. Vi vet till exempel att % av dem som har diagnosen depression eller ångest inte når vården (Andrews och Henderson, 2000, WHO, 2001, Forsell & Hansson, 2001). Det finns all anledning att tro att den siffran är ännu högre om man utvidgar begreppet psykisk sjukdom till psykisk ohälsa. Om man således vill mäta den totala förekomsten av psykisk sjukdom eller psykisk ohälsa kan man inte bara använda sig av sjukvårdsdata utan måste utföra så kallade befolkningsstudier. Man tar då ett urval av befolkningen, oftast med hjälp av befolkningsregistren, och undersöker dessa. Det vanligaste är att befolkningsundersökningar utförs med hjälp av utskickade frågeformulär, till exempel Folkhälsoenkäten. De kan även kombineras med intervjuundersökningar för validering av enkätsvaren som i PART-studien. Vissa studier har även utförts med enbart intervjuer, till exempel ULF-studien, ECA-studien. Intervjuer kan utföras av professionella, till exempel PART, eller lekmän, till exempel ECA. Undersökningar av detta slag är dyra och komplicerade att genomföra. Ett problem är att psykiska symtom är tabubelagt för många människor och att frågorna upplevs som mycket personliga. De kan även vara svåra att förstå. Bortfallen blir därför ofta stora i dessa undersökningar. Man kan till viss del kompensera för detta genom att använda registerdata och vikta resultaten (för ett exempel se PART teknisk rapport, Hällström et al, 2004). 8

17 Vad betyder olika mätmetoder och populationer? En av konsekvenserna av olika mätmetoder och populationer är att förekomsten varierar kraftigt i olika studier. Så till exempel rapporterar ECA studien en förekomst av psykiatriska sjukdomstillstånd på 28.1 % definierat enligt DSM-III. Folkhälsoenkäten rapporterar att cirka 30 % av befolkningen har psykisk ohälsa mätt med GHQ-12. PART-studien rapporterar en förekomst av psykiatriska syndrom på 23.8% i Stockholmsbefolkningen, mätt med DSM-IV. Dessa siffror kan jämföras med att cirka 4-5 % vårdas inom psykiatrin i Stockholms län under 1 år. (Den högre siffran inkluderar de som sökt privatläkare, vissa personer kan förekomma båda hos privata och landstingsvårdgivare) Vad betyder bortfall De flesta studier har ett högre bortfall i grupperna unga, män, personer med lägre utbildning och de som är födda utomlands (se McConnel et al 2002, Kringlen et al 2001, Ayoso-Mateos et al 2001, Bijl et al 1998, Hällström et al 2004). Psykisk ohälsa har i de flesta studier visat sig vara vanligare förekommande hos just unga och de som är födda utomlands. Detta gör att beräkningar av totalförekomst blir osäkra. När det gäller sambandsberäkningar, till exempel mellan låg utbildning och psykisk ohälsa, är det viktigaste att det finns tillräckligt stora antal i alla grupper för att dessa ska bli säkra. Om de som inte deltar har ett högre samband än de som deltar får vi ju ett lägre samband än det sanna. Om de som inte deltar har ett lägre samband får vi ju ett högre samband. Man kan förvänta sig att personer med allvarlig psykisk ohälsa inte deltar i enkätundersökningar. Detta ger en underskattning av problemets storlek. Sammanfattningsvis måste man beakta studiens syfte och konstruktion när man tolkar resultaten. Definitionen av psykisk ohälsa, mätmetod, bortfall och population är centrala i tolkningen av resultaten. Hur stor andel som uppges ha psykisk ohälsa är således en direkt följd av valet av metoderna som använts och blir då ej intressant i sig. Det centrala är skillnader mellan olika grupper, såsom olika åldrar och levnadsförhållanden, och skillnader över tid. 9

18 Studier av psykisk ohälsa hos unga Folkhälsorapporten År 1990 fann man att 20% av kvinnorna och 16% av männen rapporterade nedsatt psykiskt välbefinnande och år 2002 hade detta ökat till var tredje kvinna och var fjärde man. Den största ökningen hade skett i åldersgruppen år. Unga uppgav nedsatt psykiskt välbefinnande i högre grad än de äldre åldersgrupperna vid båda tillfällena. Stockholms läns landsting har genomfört Folkhälsoenkäter upprepade gånger, 1990, 1994, 1998 samt År 2002 svarade 63% av de som erhöll enkäten. I ett slumpmässigt urval på utfördes extra påminnelser och svarsfrekvensen ökade då till 70%. Som i de flesta andra studier av detta slag var bortfallet högre hos unga, män, personer med lägre utbildning och de som var födda utomlands. Bortfallet gör givetvis att beräkningarna på totalförekomsten är osäkra. Bortfallen har inte rapporterats skilja sig åt vid de olika mättillfällena. Samma mätinstrument, General Health Questionnaire (GHQ-12), har använts vid alla tillfällen men man har haft olika befolkningsurval. GHQ-12 är ett instrument som mäter subjektivt psykiskt välbefinnande (Goldberg, 1972, 1978). Frågorna handlar om de senaste veckorna och har fyra svarsalternativ; inte alls, inte mer än vanligt, mer än vanligt och mycket mer än vanligt. De mäter således förändringar i sinnestillståndet. Detta gör att personer med kroniska symtom inte faller ut vilket ger en viss underskattning. Instrumentet har visat hög validitet och reliabilitet i många studier i olika länder (Harding 1976, Munoz et al 1978, Chan & Chan 1983). I Folkhälsorapporten 2003 rapporterades att förekomsten av nedsatt psykiskt välbefinnande hade ökat kraftigt i Stockholm, framförallt hos unga vuxna (Samhällsmedicin, 2003). ULF Undersökningar om levnadsförhållanden, ULF, genomförs regelbundet av Statistiska Centralbyrån (SCB) sedan Intervjuer utförs av lekmän. Resultaten har visat att andelen som redovisar att de upplever oro, ängslan eller ångest har ökat bland alla åldersgrupper under talet. Den största ökningen har skett hos unga kvinnor år, från 9 % till 27%

19 Populationen i ULF innefattar ett slumpmässigt urval av Sveriges befolkning i åldrarna år. Svarsfrekvensen har varit 75-85%. Bortfallet i ULF var högre hos personer som var födda i annat land, hade låg utbildning och personer som var föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder (SCB 2003). Detta gör givetvis att beräkningarna av förekomst blir osäkra. Frågorna om psykisk ohälsa innefattade frågor om trötthet, svårigheter att komma igång på mornarna, sömnbesvär och huvudvärk/migrän. Svarsalternativen var ja svåra, ja lätta eller nej. Mätmetoderna är lika vid alla tillfällena men populationen varierar. I undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) har visats att andelen som redovisar att de upplever oro, ängslan eller ångest har ökat under 1990-talet, framförallt hos de unga. Östergötlandsstudien I Östergötland har en undersökning av psykisk ohälsa i befolkningen utförts vid två tillfällen. Den visade att den psykiska ohälsan försämrades mellan åren , framförallt hos kvinnor i åldern år (Wenemark et al 2003). Deltagarfrekvensen var 65% vid bägge tillfällena vilket gör att siffror på totalförekomsten är osäkra. Undersökningarna genomfördes med frågor från SF-36 (The MOS 36-item Short Form Health Survey). Det fanns metodskillnader mellan de olika mättillfällena, dock borde dessa ha påverkat alla åldrar lika mycket. En undersökning av befolkningen i Östergötland har visat en ökning av psykisk ohälsa, framförallt i de yngre åldersgrupperna. Årskurs nio studier Hagquist visade i en undersökning att den psykiska ohälsan försämrades under 90-talet bland eleverna i årskurs nio i Värmland (Hagquist 1998, 2000). Likartade resultat visades i en undersökning i Gävleborgs län (Alfredsson 2003). Båda undersökningarna genomfördes via självskattningsformulär och samma metod användes vid upprepade tillfällen. Dock var givetvis urvalet olika eftersom det bestod av dem som gick i nionde klass vid undersökningstillfället. Studier har visat att den psykiska ohälsan ökar hos niondeklassare under 90-talet. 11

20 Studier av psykisk sjukdom Schizofreni När det gäller schizofreni så visar vissa studier att förekomsten är stabil, andra att den minskar (Woogh 2001, Ösby et al 2001). Det finns aktuella studier från England som visar en ökning framförallt hos unga (Boydell et al, 2003). Man måste dock beakta att diagnoskriterierna för schizofreni har förändrats, vilket försvårar jämförelser. Studierna är baserade på registerundersökningar och det saknas befolkningsstudier vilket gör att mörkertalet är oklart. Depression När det gäller depression så visar flera studier att förekomsten ökar hos varje kohort född efter andra världskriget. Åldern för förstagångsinsjuknande minskar och det totala antalet ökar. Kvinnor har oftare depression än män men förekomsten hos männen ökar mer än hos kvinnorna (Klerman & Weissman 1989, Hagnell 1986, Wickramaratne et al 1989, Cross-National Collaborative Group 1992). Det har föreslagits olika orsaker till denna ökning såsom sociala, ekonomiska och biologiska förändringar. Ångest Data saknas när det gäller ångestsyndrom. Jämförelser mellan olika studier är svåra att genomföra på grund av en omfattande förändring av diagnoskriterierna. Förekomsten av depression ökar emedan det är mer osäkert om ångestsyndrom och schizofreni ökar. 12

21 Registerstudier Psykofarmakaförbrukning Socialstyrelsen har rapporterat att försäljningen av antidepressiva och sömnmedel har ökat kraftigt (25%) mellan åren 1997 och Grupper där detta särskilt observerades var tonåringar och unga vuxna av bägge könen. Kvinnor köpte dubbelt så mycket som män i alla åldrar (Socialstyrelsen läkemedelsstatistik 2004). Vårdkonsumtion Antalet personer som slutenvårdades inom psykiatrin minskade totalt sett under Gruppen unga vuxna (18-24 år) avviker från mönstret, här sker en ökning. Detta gällde samtliga diagnosgrupper. Antalet öppenvårdade personer ökar under samma tid, speciellt bland kvinnorna. Unga vuxna var den grupp som ökade mest. När det gäller åringar såg man en ökning av antalet påbörjade öppenvårdskontakter med 30% under åren (Data framtagna till Folkhälsorapporten, 2004). Personer vårdade på beroendekliniker är ej inkluderade. Självmord/Självmordsförsök År var antalet personer som begick självmord i Stockholm 20.7/ invånare. Trenden var att antalet självmord minskade hos både män och kvinnor. År 2001 ökade självmorden bland kvinnor över 45 år och bland män år. Antalet sjukhusvårdade för självmordsförsök minskade under 1990-talet, men antalet självrapporterade försök ökade (siffror från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa 2004). Försäljningen av psykofarmaka har ökat till gruppen unga vuxna liksom antalet unga vuxna som har kontakt med psykiatrisk vård. Sammanfattande diskussion om tillförlitligheten De befolkningsstudier som redovisats visar alla att den psykiska ohälsan ökat, framförallt hos de unga. Alla undersökningarna hade stora bortfall. Grupper som deltog i mindre grad var unga, män, personer med lägre utbildning och inkomst och de födda utomlands. De flesta av dessa faktorer har visats vara riskfaktorer för psykisk ohälsa. Dessutom kan man förvänta sig att personer med allvarligare psykisk ohälsa inte 13

22 deltar i enkätundersökningar. Sammantaget ger detta en underskattning av totalförekomsten. Det finns inga data som talar för att bortfallet förändrats över tid. Detta skulle betyda att en påvisad ökning också utgör en reell ökning av den självrapporterade psykiska ohälsan och förekomsten av depression. Förbrukningen av psykofarmaka och konsumtionen av psykiatrisk vård har dessutom ökat. 14

23 Diskussion Vad kan bakgrunden vara till den rapporterade ökningen av psykisk ohälsa? Man kan tänka sig flera olika förklaringar till ökningen av den psykiska ohälsan. Beror den på en attitydförändring? Åsikten att ökningen enbart beror på en attitydförändring framförs ofta. Man anser att unga människor är mer benägna att rapportera symtom på psykisk ohälsa jämfört med tidigare. Massmedialt sett kan man se att det skrivs alltmer om psykisk ohälsa och man får intrycket att det talas öppnare om problemen. Samtidigt kan man se att stigmatiseringen delvis har ökat och att rädslan finns kvar. Det finns inga belägg för att unga idag skulle rapportera problem som de inte upplever eller överdriva problem i högre grad än förr. Inte heller att de skulle bejaka psykiska symtom i högre grad än förr. Det närmaste det går att komma en validering av enkätsvar när det gäller psykiska problem är den som är utförd i PART-studien. PART-studien är en longitudinell studie av psykisk ohälsa som pågår i Stockholms län. Den startade 1998 och två mättillfällen har genomförts. Syftet med studien är att kartlägga risk och friskfaktorer för psykisk ohälsa samt studera konsekvenser. I PART användes både enkäter och intervjuer, således finns tillfälle att validera enkätsvaren. Intervjuerna genomfördes av psykiatriker och psykologer. I enkäten ingår flera symtomskalor som mäter psykisk ohälsa och definierad psykisk sjukdom. Resultaten från PART-studiens enkät visade att psykiska problem rapporterades oftare av unga personer. Vid jämförelse mellan enkätsvar och intervjuresultat fann man att andelen som led av psykisk sjukdom var betydligt mindre än andelen som rapporterat psykiska problem. En analys av överensstämmelsen mellan självrapporterade symtom och symtom som framkom vid intervjuerna visade att gruppen år inte skiljde sig från övriga åldersgrupper. När det gällde frågor om nedstämdhet var det snarare den yngre gruppen som underrapporterade. Det fanns inga åldersskillnader när det gällde upplevelsen av skamkänslor för att söka hjälp på grund av psykiska problem (Forsell & Hansson, 2001). 15

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Psykisk ohälsa- Vad är det? Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen Uppsala Universitet Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Projektarbete inom läkarutbildningen, 7.5hp Vt 2009 Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Mental health: 42 000 000 Mental disorders: 13 700 000. WHO fakta. Internet/ Tester och Terapier ex.

Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Mental health: 42 000 000 Mental disorders: 13 700 000. WHO fakta. Internet/ Tester och Terapier ex. Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Metoder för att mäta och analysera psykisk sjuklighet i befolkningen

Metoder för att mäta och analysera psykisk sjuklighet i befolkningen Metoder för att mäta och analysera psykisk sjuklighet i befolkningen tema Yvonne Forsell Forskargrupp Psykiatrisk Epidemiologi inom Avdelningen för Folkhälsoepidemiologi: Yvonne Forsell, M.D., Ph.D., Christina

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid Ulf Jonsson, Ellenor Mittendorfer-Rutz, Linnea Kjeldgård, Kristina Alexanderson Underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen,

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren. Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Olof Bäckman och Anders Nilsson Statistikfrämjandets dagar 2014 Brottslighet, missbruk och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Chefer och psykisk ohälsa

Chefer och psykisk ohälsa Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Lundbystudien har uppdaterats med ny fältundersökning Unikt projekt tyder på att den psykiska ohälsan inte ökat de senaste 50 åren

Lundbystudien har uppdaterats med ny fältundersökning Unikt projekt tyder på att den psykiska ohälsan inte ökat de senaste 50 åren originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Lundbystudien har uppdaterats med ny fältundersökning Unikt projekt tyder på att den psykiska ohälsan inte ökat de senaste

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Stockholm Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Arbetslivets förutsättningar som möjliga determinanter till ungas psykiska ohälsa

Arbetslivets förutsättningar som möjliga determinanter till ungas psykiska ohälsa Arbetslivets förutsättningar som möjliga determinanter till ungas psykiska ohälsa En kunskapssammanställning Fredrika Rappe Rapport från Arbets- och miljömedicin 2007:7 Centrum för folkhälsa psykiska ohälsa

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Yttrande motion om kommunal handlingsplan för suicidprevention

Yttrande motion om kommunal handlingsplan för suicidprevention Tjänsteskrivelse 1 (7) 2015-11-05 FHN 2015.0094 Handläggare Cecilia Ljung, Folkhälsoförvaltningen Yttrande motion om kommunal handlingsplan för suicidprevention Sammanfattning Inga-Lill Andersson, Centerpartiet

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer