Frivilligorganisationers alkohol- och drogförebyggande arbete Verksamhetens genomförande 2009

Transkript

1 Frivilligorganisationers alkohol- och drogförebyggande arbete Verksamhetens genomförande 2009 Charli Eriksson, Susanna Geidne, Jesper Hellberg, Madelene Larsson, Camilla Pettersson Forskarteamet för utvärdering av frivilligorganisationers alkoholoch drogförebyggande arbete (FUFAD) Folkhälsovetenskap, Hälsoakademin Örebro universitet April 2010

2 Inledning Syftet med verksamhetsdokumentationen är att genomföra en redovisning av den genomförda verksamheten och därigenom ge Socialstyrelsen den redovisning som staten kräver av bidragsmottagare. Dokumentationen syftar också till att ge en fördjupad kunskap om alkohol- och drogförebyggande arbete inom frivilligorganisationer. Denna redovisning bygger på inlämnade verksamhetsrapporter från frivilligorganisationer som beviljats anslag inom ramen för Socialstyrelsen utlysning av medel till alkohol- och drogförebyggande arbete. Projektens verksamhetsrapporter bygger i sin tur på den mall för verksamhetsdokumentation, som utformats inom FoU-satsningen Dessa mallar syftar till att fungera som ett stöd för reflektioner och systematisk dokumentation. De återkommande projektledarträffarna har möjliggjort att metodiken utvecklats och att ett givande erfarenhetsutbyte kommit till stånd. Under omfattade Socialstyrelsens projektportfölj verksamhet inom 69 organisationer med 135 olika projekt. Hela satsningen beskrivs i boken Med kraft och vilja Alkohol- och drogförebyggande arbete inom Socialstyrelsens stöd till frivilligorganisationer (1). Varje utlysning, som vanligen sker årsvis, ger stöd till projekt, vars innehåll och genomförande årligen presenterats i en särskild rapport från forskarteamet. Vi har tidigare redovisat organisationernas projekt de olika perioderna: (2), (3), (4), 2007 (5), och 2008 (6). I årets rapport presenteras projekten utifrån när de startade. Projektens varaktighet, innehåll genomförande och resultat beskrivs. Huvudparten är de nya projekten som påbörjades Ett projekt har haft medel årligen sedan 2005, tre sedan 2006 och åtta projekt startade 2007 respektive 2008 och pågår fortfarande Under perioden har forskarteamet gemensamt men i olika omfattning arbetat med verksamhetsdokumentationen, som byggts upp av projektens egna verksamhetsrapporter och reflektioner. Under vissa perioder har dessutom Carolina Sigfridsson (numera Wittenfelt), Jeanette Åkerström och Sofia Green arbetat med verksamhetsrapporteringen. Särskilt ansvarig för årets redovisning har Madelene Larsson och Jesper Hellberg varit. Att denna rapport kommer till stånd beror på att alla de projektledare inom de olika organisationerna medverkat i rapporteringen och delat med sig av sitt projekt, glädjeämnen och svårigheter. Ett stort tack till alla som bidragit till rapporten. Socialstyrelsens vidsynthet och stöd framförallt genom Åke Setréus har underlättat arbetet med rapporten Örebro den 30 april 2010 Charli Eriksson, professor i folkhälsovetenskap, Hälsoakademin, Örebro universitet

3 Tidigare rapporter om verksamheternas genomförande: 1. Eriksson, C., Geidne, S., Larsson, M., & Pettersson, C. (2010). Med kraft och vilja. Alkohol- och drogförebyggande arbete inom Socialstyrelsens stöd till frivilligorganisationer Örebro, Studier i folkhälsovetenskap Örebro universitet 2010:1. 2. Eriksson, C., Geidne, S., & Pettersson, C. (2005). Frivilligorganisationers alkoholoch drogförebyggande arbete. Verksamhetens genomförande Örebro universitet, Rapport till Socialstyrelsen 3. Eriksson, C., Geidne, S., Pettersson, C., & Sigfridsson C. (2006). Frivilligorganisationernas alkohol- och drogförebyggande arbete Verksamhetens genomförande , Örebro universitet, Hälsovetenskapliga institutionen, maj Eriksson, C., Geidne, S., Larsson, M., & Sigfridsson, C. (2007). Genomförande av frivilligorganisationers alkohol- och drogförebyggande arbete en rapport om Socialstyrelsens projektportfölj och FoU-satsning Örebro universitet, Hälsovetenskapliga institutionen, maj Eriksson, C., Geidne, S., Larsson, M., Pettersson, C., Sigfridsson, C., & Åkerström, J. (2008). Kraft och vilja - En rapport om Socialstyrelsens stöd till frivilligorganisationers alkohol- och drogförebyggande arbete Forskarteamet för utvärdering av frivilligorganisationers alkohol- och drogförebyggande arbete (FUFAD). Hälsovetenskapliga institutionen, Örebro universitet 6. Eriksson, C., Geidne, S., Green, S., Larsson, M., Pettersson, C. (2009). Verksamheter med kraft och vilja frivilligorganisationer redovisar alkohol- och drogförebyggande arbete. Forskarteamet för utvärdering av frivilligorganisationers alkohol- och drogförebyggande arbete (FUFAD). Folkhälsovetenskap, Hälsoakademin, Örebro universitet, maj 2009

4 Innehållsförteckning Projekt påbörjade år Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor (KSAN): BellaNet - Nationellt Nätverk för Tjejgruppsledare... 3 Projekt påbörjade år Kriminellas Revansch I Samhället (KRIS) Rikskris Unga Kris: E-screening för ungdomar i riskzonen Motorförarnas Helnyktherhetsförbund (MHF) och Mothers Against Drunk Driving Sweden (MADD): Protecting You / Protecting Me Sveriges Makalösa Föräldrar: Makalösa i Fosie Projekt påbörjade år ALMAeuropa: I seriernas värld - TILT IOGT-NTO: Ledare Tillsammans och utveckling av policymetod för föreningar Rädda Barnen Staffanstorp - Hjärup: COPE-föräldrautbildning för Romer i Staffanstorps kommun Somalia Women in Sweden (SWIS): ARAWELO Sveriges Invandrare Mot Narkotika (SIMON) Örebro: Drogförebyggande insatser mot alkohol- och narkotikamissbruk till nyanlända invandrare och andra invandrargrupper inom ramen för Svenska för invandrare som andraspråk för samhälls- och arbetsliv (SFI) Örebro Sveriges Invandrare Mot Narkotika (SIMON) Örebro: IRIS - Drogförebyggande arbete som riktar sig mot mödrar med utländsk bakgrund Projekt påbörjade år IOGT-NTO Skånes distrikt: Ledare Tillsammans i Ängelholms och Båstads kommun IOGT-NTO: Vit Jul Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol och Narkotikafrågor (KSAN): Ses i baren Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd Alkohol- och Narkotikafrågor (KSAN): Världens Mammor Kriminellas Revansch I Samhället (KRIS) Unga Kris i Landskrona: Arbete mot droger Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende (RFHL): Flickor och läkemedel Sveriges Invandrare Mot Narkotika- Riksförbundet (SIMON): När kulturer möts och blandas. Ett drogförebyggande projekt för asylmottagningar, flyktingförläggningar och SFIutbildningar Verdandi Stockholmskretsen: De oprioriterade barnen. För stora men samtidigt för små

5 Projekt påbörjade år ABF Gästrikebygden: Stopp, Stanna, Tänk! ActNow: ActNow Hassela Solidaritet i Skåne: Hassela Helpline Jourchatt Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP): Vem betalar? IOGT-NTO: Alkoholfria miljöer som motkraft IOGT-NTO: En schyst vuxen IOGT-NTO: Minska alkoholvåldet IOGT-NTO: Hälsa på folkhögskola IOGT-NTO:s juniorförbund Junis: Med rätt att vara barn IOGT-NTO Stockholm: Mötesplats för daglediga ett föräldrastödjande nätverk Kriminellas revansch i samhället (KRIS): KRIS MC Norrbottens Idrottsförbund (NIF): S.A.N.N - Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten Riksförbundet SMART: Med ungdomar för ungdomar i utsatt region Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB): Drogprevention för Birgittaskolans elever och deras föräldrar Tjejzonen: Storasyster på nätet Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF): opåverkad Världskultur / Munktell Science Park: Hiphop för demokrati Västerås Stadsmission: Enter Mötesplats Örebro läns Idrottsförbund (ÖLIF): ÖPP i idrottsföreningen Föreningar med överförda medel från år IOGT-NTO: Webbverktyg Föreningar med överförda medel från år Hela Människan: De Glömda Barnen - regionkonferenser IOGT-NTO: Minska riskbruket av alkohol bland vuxna med betoning på unga vuxna i arbetslivet Kriminellas Revansch I Samhället (KRIS) Unga Kris i Örebro: Motiverande arbete till ett drogfritt liv och drogfri trafik Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV): Familjeverkstan Extra Tjejzonen: Storasyster mot droger

6 Projekt påbörjade år 2005 Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor (KSAN): BellaNet - Nationellt Nätverk för Tjejgruppsledare Fakta om KSAN KSAN är de svenska kvinnoorganisationernas samarbetsorgan för frågor som berör alkohol, narkotika och beroendeframkallande läkemedel. Organisationen är partipolitiskt och religiöst obunden. KSAN arbetar främst med förebyggande verksamhet och målgruppen utgörs av flickor och kvinnor i alla åldrar. Bland medlemmarna återfinns samtliga politiska kvinnoförbund, invandrarkvinnoorganisationer, läkare, barnmorskor samt kvinnojoursrörelsen. Organisationen har 31 medlemsorganisationer och samlar sammanlagt cirka kvinnor. Källa: Ansökta och beviljade medel Ansökta medel (tkr) Beviljade medel (tkr) Egen insats (tkr) 2 Projektets mål och inriktning ansökan 2005 års anslag Projektets mål är att samla de tjejgruppsledare som genomgått en Bellautbildning och arbetar med tjejgrupper i Sverige. Projektet syftar till att samla dem i ett nationellt nätverk och inspirera dem att förstärka tjejgruppsarbetet i Sverige för att öka tonårsflickors självförtroende, göra dem medvetna om sina attityder och roller samt att kunna motstå alkohol, droger och våld. Ett långsiktigt mål för tjejgrupperna är att tjejerna ska förbättra sin hälsa och få stöd i att påverka sin framtid i en positiv riktning. Resurser ekonomi, personal, ideell kraft och samarbetsparter 2005 års anslag Projektet har under denna projektperiod haft en person anställd på halvtid, men har även involverat KSAN:s informatör, kanslichef och styrelse. KSAN har i detta projekt haft ett 3

7 samarbete med hälsoplanerare, länssamrådsgrupper, länssamordnare för alkohol- och drogarbete, kommunala samordnare samt personal inom socialtjänsten i de tre kommuner som deltog i projektet Bella/Alkoholkommittén Ett företag har anlitats för att bygga upp den virtuella mötesplatsen BellaNet. Vad har genomförts med hjälp av de beviljade medlen? 2005 års anslag Projektet förankrades och presenterades i olika forum under hösten/vintern I november 2005 gick en enkät ut till intresserade tjejgruppsledare. Mötesplatsen BellaNet upparbetades som virtuell mötesplats. Projektet nådde ungefär tjejgruppsledare. Uppnådda resultat och reaktioner enligt projektet 2005 års anslag Enligt rapporteringen var det svårt att nå tjejgruppsledarna då många av dem lämnat sin tidigare anställning eller bytt yrke. Många var dock positiva till initiativet att starta ett nätverk. Erfarenhetsutbyte och mer kunskap om bland annat alkohol, läkemedel, droger, HIV/AIDS samt metoder för att förebygga flickors alkohol- och drogdebut efterfrågades starkt. Projektets mål och inriktning ansökan 2006 års anslag Projektet syftar till att samla tjejgruppsledare som genomgått Bellautbildningen och som arbetar med tjejgrupper i Sverige i ett nationellt nätverk. År 2006 hade tjejer genomgått Bellautbildningen och arbetade med tjejgrupper. Detta nätverk skall inspirera till att förstärka tjejgruppsarbetet i Sverige. Nätverket skall även fungera som en erfarenhetsbas för att sprida Bellamaterialet till andra europeiska länder. Behovet av detta nätverk framkom i utvärderingen Mer tjejgrupper PUNKT! Nätverket skall på sikt bli självgående. År 2006 ansökte KSAN om projektmedel för att få igång det nationella nätverket för tjejgruppsledare; BellaNet. En nätlösning har tagits fram och kommer att utgöra den virtuella basen för nätverket för kontakt, erfarenhetsutbyte och metodutveckling. Uppbyggnaden av webbsidan behöver utvecklas. Projektplan Referensgruppen ska ha representanter från minst tio olika län. Därutöver ska sakkunniga inom lämpliga områden så som drogförebyggande metoder, flickor, kvinnors organisering ingå. Gruppen ska vara idégivare och opinionsbildare Projektledare på heltid fortsätter samlandet och uppbyggnaden av nätverket. Hon stödjer projektet regionalt och lokalt 4

8 Hemsidan tas i bruk och utvecklas. Tjejgruppsledare får kontakt med varandra och byter erfarenheter. Opinionsbildning sker lokalt, regionalt, nationellt Utbildningsinsats för tjejgruppsledare med utgångspunkt i enkätsvaren i samarbetet med Elisabet Flennemo, alkoholkommittén. Nätverkets lokala och regionala arbete samordnas med Alkoholkommitténs och MOB:s lokala, regionala och nationella intentioner, år 2007 Utvärderingsplan i samarbete med exempelvis Stockholms universitet, år 2007 Förutsättningar för nätverket att bli självgående år 2008 Projektet avslutas. Rapport och utvärdering hösten 2008 Utvärderingar och rapporter om tjejgruppsarbete och metodutveckling kommer att kontinuerligt läggas in på nätverkets hemsida och tillgängliggöras för övriga tjejgruppsledare. Viktiga nya erfarenheter visas på för andra intresserade. Resurser ekonomi, personal, ideell kraft och samarbetsparter 2006 års anslag Under projektperioden för 2006 års anslag har en projektledare jobbat med olika tjänstgöringsgrader i olika perioder. KSAN har samarbetat med de kontakter som finns i de tre länen som deltog i projektet BELLA/Alkoholkommittén ; Blekinge, Västmanland och Norrbotten. Samarbetsparter har även varit hälsoplanerare, länssamrådsgrupper, länssamordnare för alkohol- och drogarbetet, kommunala drogsamordnare och personal inom socialtjänsten. För att ta fram den tekniska lösningen för nätverkets virtuella mötesplats BellaNet har KSAN anlitat Leppänen IT och Media. Vad har genomförts med hjälp av de beviljade medlen? 2006 års anslag Projektåret inleddes med telefonintervjuer, i minst 10 län, till tjejgruppsledare som deltagit i KSAN:s metodutbildningsdagar Målet var att informera om det nationella nätverket och ta emot anmälningar. Planering och framtagande av en teknisk lösning för kontaktforumet BellaNet som mötesplats för nätverket har genomförts. I övrigt har projektet jobbat med att sprida information om projektet i olika forum, bland annat på olika mässor. Därtill har KSAN samtidigt arbetat med framtagandet av BellaNet.se. Hemsidan öppnade för en provstart vecka 43, 2006 och efter finjusteringar och provanvändning av innehållet släpptes ett pressmeddelande i december 2006 om öppnandet av BellaNet.se. Nästa steg för projektet var att stärka nätverket och få fortsatt motivation till att så småningom, då projektet är slutfört, vara självgående. Projektets verksamhet redovisas kontinuerligt på hemsidan 5

9 Uppnådda resultat och reaktioner enligt projektet 2006 års anslag Tjejgruppsledarna var svåra att nå. Av dem som blivit uppringda, cirka 1 500, har i genomsnitt nio av tio lämnat sitt yrke, bytt anställning och arbetsgivare eller arbetar med andra, mera attraktiva arbetsuppgifter. Medlemmarna var vid rapporteringen för 2006 års anslag 40 till antalet och representerade 15 av landets 21 län. De som nu går utbildningsdagarna har visat ett positivt intresse för nätverket och blir informerade i samband med utbildningen. Projektets mål och inriktning ansökan 2007 års anslag Syftet med projektet är att fortsätta arbetet med det nationella nätverket för tjejgruppsledare även under denna period. Särskilda insatser kommer att göras för att stärka nätverket på nätet i samarbete med referensgruppens representant från Nationellt Centrum för Flexibelt lärande. Projektet har under denna period haft en lokal förankring i 18 av landets 21 län. En utvärderingsplan kommer att fastställas. Insatserna kommer att utvärderas genom intervjuer med deltagarna samt genom en enkät på Opinionsbildning kommer att ske genom tidnings- och debattartiklar i lokala och regionala tidningar med fokus på tjejgruppsarbetet och ledarnas roll samt behov och villkor för arbetet. Resurser ekonomi, personal, ideell kraft och samarbetsparter 2007 års anslag De personer som har varit involverade under 2007 års projektperiod är KSAN:s styrelse på 13 personer samt kanslichefen och organisationens informatör. En projektanställd projektledare har arbetat 80 och 100 procent under det första respektive andra projekthalvåret 2007 och Samarbetsparter har varit samma som under tidigare år. Vad har genomförts med hjälp av de beviljade medlen? 2007 års anslag Under året arbetade man med informationsspridning av projektet via mässor samt tjejledarträffar. Spridning av projektet har även skett internationellt via ANA:s kansli i Rumänien. Referensgruppen har utökats med en representant från Somali Women in Sweden (SWIS), och EURAD, Sveriges kvinnokommitté. Arbetet har också inneburit medverkan på seminarier. En behovs- och intresseinventering har genomförts som kommer att kompletteras allteftersom antalet tjejgruppsledare i nätverket utökas. Ytterligare ett flertal aktiviteter har ägt rum så som en inspirationsdag i Kil för tjejgruppsledare i Värmlands län och en dag i Lund för de som verkar inom Skåne län. Projektet presenterades i samband med konferensen Reflektion kring prevention vid Örebro 6

10 universitet i maj Information om nätverket har spridits inom KSAN via styrelse-, planerings-, och informationsmöten. Den virtuella mötesplatsen har kontinuerligt byggts på med information, nyheter och fakta. Uppnådda resultat och reaktioner enligt projektet 2007 års anslag Nätverket har under projektåret utökats till att omfatta ungefär 70 medlemmar där representanter finns från 18 av 21 län. Medlemmarna är bland annat lärare, kuratorer, fritidsledare, projektsamordnare, dramapedagoger, barnskötare, socialarbetare och skolsköterskor. Referensgruppen är av stor betydelse för projektet då personerna tillsammans har bred erfarenhet i sakfrågan. Bland de tjejgruppsledare som nu går utbildningsdagarna finns ett positivt intresse för nätverket. En mötesplats finns och då medlemmar från 18 av landets 21 län engagerar sig kan nätverket anses vara nationellt. Eftersom målsättningen var att 10 län skulle delta har deltagandet varit bättre än förväntat. Genom att studera antalet som registrerar sig och använder hemsidan går det att se att tjejgruppsledarna verkligen har nåtts. Något annat som talar för att nätverket fyller sin tänkta funktion är antalet deltagare vid de olika utbildningstillfällena. Vid de olika utbildningsdagarna, inspirationsdagarna och drogförebyggande dialogseminarierna kom vanligen 30 ledare per utbildningstillfälle, därmed har varje erbjuden plats oftast fyllts. Förutom ledarna har BellaNet som projekt nått ett stort antal andra intresserade genom arrangerade aktiviteter så som mässor, föreläsningar, nätverk, och via media. Projektets mål och inriktning ansökan Målsättningen med projektet är att stärka, stimulera och vidareutveckla drogförebyggande tjejgruppsarbete, samt tillvarata erfarenheter och samlad kompetens kring jämställdhet, demokratiska processer och det interkulturella perspektivet. Målet är tillika att erbjuda en gemensam plattform och kunskapsbank genom en virtuell mötesplats. Detta i syfte att underlätta och möjliggöra kontaktknytande och kompetensutbyten nationellt sett. Målgruppen är tjejgruppsledare främst inom yrkeskategorierna lärare, fritidsledare, skolsköterskor, föreningsledare, kuratorer, dramapedagoger och socialarbetare. Planerade aktiviteter är: Att driva hemsidan under planerad projektperiod (under den sista delen av projektet planeras det nationella nätverket vara självgående) Att inbjuda medlemmarna på forumet för att forma, planera och diskutera strategier för att nå ovan beskrivna mål Att arrangera utbildningsdagar för tjejgruppsledarna som svar på uttalade behov kring ökat kunskapsbehov av alkohol-, läkemedels- och narkotikafrågor 7

11 Att lyfta erfarenheter från projektet på inspirationsdagar för tjejgruppsledare lokalt och regionalt Resurser ekonomi, personal, ideell kraft och samarbetsparter Från och med första januari 2008 till och med den 31 augusti 2008 har det funnits en projektledare anställd på heltid. Projektledaren har därefter fortsatt sin anställning från den 1 september tillsvidare. Ytterligare två personer och en referensgrupp har arbetat inom sin tjänst. Samarbetsparter var desamma som under 2006 och 2007 års anslag med undantaget att ett samarbete med SWIS startades. Vad har genomförts med hjälp av de beviljade medlen? Början av juni 2008 firades med att BellaNet fått över 100 medlemmar och senare samma månad medverkade BellaNet vid KSAN:s tjejläger Att få vara tjej Ett heldagsprogram genomfördes som bland annat innehöll drogpreventiva övningar ur Bellamaterialet. Tjejerna som deltog vid lägret var cirka 30 stycken år gamla och hade blivit nominerade till lägret genom KSAN:s medlemsorganisationer. Tjejerna passade väl in som målgrupp för Bellamaterialets interaktiva metoder. I september 2008 genomfördes en återrapportering till KSAN:s styrelse. Under samma månad presenterades projektet vid World Forum Against Drugs i Stockholm där representanter från 82 olika länder deltog. Den engelska versionen av Bellamaterialet tog slut vilket tydde på ett internationellt intresse för interaktiva metoder i drogpreventivt arbete. Projektet presenterades på liknande sätt under bokmässan i Göteborg, vilket resulterade i att ett antal nya medlemmar registrerade sig på BellaNet efter ett besök i montern. I oktober fyllde KSAN 65 år som organisation och en jubileumsskrift gavs ut där projektet fanns beskrivet. Samma månad gjordes även en presentation vid en NordAN konferens i Tallinn, Estland. Vidare hölls en presentation vid konferensen Våldsamt utsatt i Husqvarna. I november höll BellaNet workshop vid ICAA Drogpreventiv Världskonferens på Cypern vilket även ledde till en inbjudan till kommande konferenser i ämnet både i Portugal och i Mexico under hösten Strax därefter medverkade projektet vid rikskonferensen Tonårsflickor i Fokus i Stockholm och vid en inspirationsdag för tjejgruppsledare i Göteborg, samt en dag i Luleå, vilket förmodades leda till gott fortsatt arbete. Under hösten 2008 har även telefonintervjuer utförts med tjejgruppsledarna angående fortsättningen av BellaNet och deras upplevda behov. Under januari 2009 fortskred projektet med att planera arbetet kring BellaNet. Under året har BellaNet medverkat på olika mässor så som tjejmässan, skolsköterskornas årliga konferens och Sverige mot narkotika. Vidare har flera internationella kontakter bundits. Exempelvis var BellaNet inbjudna till Island där projektledaren arbetade i två dagar på Reykjaviks universitet 8

12 med föreläsningar och konferens. På Island såväl som i Sverige hölls utbildningsdagar, i Sverige har detta skett vid ett flertal tillfällen. Genom detta finns det en tjejgruppsledare i Kalifornien då hon medverkade på utbildningsdagarna på Island. Ytterligare internationella kontakter har skapats genom ett möte med holländskan Simone Charmant som arbetar vid EURAD. Hon är verksam inom Rumänien där 200 lärare numera har fått information om KSAN, materialet Bella och BellaNet. Troligen kommer även tjejgrupper startas inom frivilligsektorn i Nederländerna tack vare henne. Den 26 juni 2009 undertecknade KSAN som enda svenska organisation The European Action on Drugs (EAD). Bidraget från KSAN till EAD är nätforumet BellaNet, vilket EU har godkänt som en gångbar aktivitet. Genom detta öppnas för internationella medlemmar som arbetar drogförebyggande med tjejgrupper. För detta ska bli praktiskt genomförbart är hemsidan numera även tillgänglig på engelska. I ett ytterligare led i BellaNets internationalisering kommer en internationell referensgrupp att formas under hösten Uppnådda resultat och reaktioner enligt projektet Fram till februari 2009 hade cirka tjejgruppsledare genomgått KSAN:s metodutbildning samt uppföljning för det drogförebyggande tjejgruppsmaterialet Grus och Glitter 1994 och Bella Grus Glitter 2, Målgruppen representeras genom registrerade medlemmar ur 19 av de 21 län som finns. Planer för att bli representerade av medlemmar i samtliga län finns och ska bli genomförda. Medlemmarna i BellaNet är verksamma inom bland annat kommunala verksamheter som fritid, kultur, skola, socialtjänst och frivilligorganisationer. BellaNet har framför allt nått ut till en bred intressegrupp via webbsidan som har fått ett ökat antal träffar. Hemsidan har haft en stadig besökstatistik under projektets gång. Träffarna på hemsidan har varierat från cirka till stycken per månad från juni 2008 till juli Sammanlagt har det varit träffar under den perioden. Projektet förmodas även ha nått hundratals intresserade genom mässor, föreläsningar, nätverk och media. Besökarna vid mässor och andra tillfällen upplevs som många. Responsen från målgruppen var enligt projektledaren god och målgruppen beskrivs vara väl utvald med tanke på att det är en grupp som enligt utsago, behöver stärkas i arbetet med det goda och det friska i flickors livsutrymme. BellaNet anses möjliggöra kontakter med likasinnade inom den egna yrkeskategorin som lärare, kuratorer, fritidsledare, projektsamordnare, barnskötare, socialarbetare, skolsköterskor, men även många andra. De som tillhör dessa yrkesgrupper uttrycker en lättnad över att vara en uppmärksammad yrkeskategori då de ofta är ensamma om att driva och leda tjejgrupper. Genom allt fler internationella kontakter framträder BellaNet som internationellt nätverk för tjejgruppsledare. 9

13 Det interaktiva metodmaterialet är unikt och då inte bara för Norden. Vid världsomfattande konferenser har ett intresse för ämnet blivit allt starkare och internationella kollegor finner KSAN:s tydliga profilering kring målgruppen som något framåtsträvande och nytänkande. Projektets mål och inriktning ansökan Projektet fortsätter enligt ursprungsansökan med målen att skapa fler tjejgrupper och att det nationella nätverket ska bli självgående. Projektet ska också uppmärksamma flickor som inte röker och dricker. Vidare ska fler tjejgrupper startas i skolor/fritidsgårdar/föreningsliv över hela landet. Enligt ansökan vill projektet även förebygga missbruk av alkohol och andra droger samt öka tjejgruppledarnas kompetens och erfarenhetsutbyte. Målgrupper och metoder är oförändrade sen tidigare år. Resurser ekonomi, personal, ideell kraft och samarbetsparter Projektledaren från 2008 fortsatte sin anställning även under detta projektår. KSAN har fortsatt samarbetet med de kontakter som finns i de tre län som deltog i BELLA/Alkoholkommittén ; Blekinge, Västmanland och Norrbotten. För den tekniska lösningen för den virtuella mötesplatsen har Leppänen IT & Media involverats. Övriga samarbetsparter sedan 2008 har varit KSAN:s 31 medlemsorganisationer, samt olika nationella och internationella kontakter vid konferenser och mässor, Renee Besseling, ECAD och ECAD Sverige, EURAD internationell, Idekraft. Totalt uppskattas 25 olika aktörer varit engagerade från nationellt och internationellt håll. Vad har genomförts med hjälp av de beviljade medlen? Under hösten 2009 har BellaNet deltagit på ett flertal konferenser och olika former av möten. Bland de mer framträdande bör medverkandet vid ICAA:s Världskonferens i Estoril, Portugal uppmärksammas. Projektet mottogs väldigt väl och EAD:s utmärkelse i kombination med att BellaNet är ett svenskt projekt bidrog till stor uppmärksamhet. BellaNet är bjudna till nästa konferens i Mexico. Vidare blev KSAN och BellaNet inbjudna av Civil Society Team at the United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC) för att registrera BellaNets nationella och internationella arbete. Detta ledde till att projektet blev erkända som Globala Partners i UNODC:s databas, the electronic NGO database. Under hela perioden juni till december 2009 har BellaNet haft kontinuerlig kontakt med existerande medlemmar, både nationella och internationella, via nätforumet Ett första underlag och förslag till spridning av BellaNets erfarenheter internationellt har tagits fram under oktober till december Detta har gjorts i samarbete med Idekraft, internationell projektledning. En internationell referensgrupp har enligt planering bildats, den kommer att träffas under våren

14 Uppnådda resultat och reaktioner enligt projektet Reaktionerna beskrivs som fortsatt goda och positiva likt tidigare projektår. Projektet anser att de uppnått och överträffat de tidigare utsatta målen. Hemsidan hade under juni 2009 till december 2009 totalt träffar vilket ger i genomsnitt cirka träffar per månad. Utöver hemsidan har projektet nått intressenter via exempelvis mässor, konferenser, KSAN:s nätverk och Socialstyrelsen. Likt tidigare projektår har målgrupperna nåtts. Projektets fortsatta verksamhet BellaNet som forum för flexibelt lärande och samarbete tjejgruppsledare emellan är något som kommer att fortsättas stärkas. Erfarenheter från projektet kommer att lyftas i första hand på inspirationsdagar för tjejgruppsledare lokalt, men även regionalt för andra KSAN:s pågående projekt. Då det har varit svårt att nå tjejgruppsledare tillföljd av att omsättningen av personal är relativ stor och konstant finns motiv att fortsätta erbjuda utbildningar och arbeta för att stärka yrkesgruppen. Kommentar Rapporteringen är föredömlig och innehåller alla erfordrade delar samt är mycket omfattande. För mer information om projektet kontakta: Britt Fredenman eller Leena Haraké KSAN Telefon: E-post: britt.fredenman@ksan.se alternativt leena.harake@ksan.se Hemsida:

15 Projekt påbörjade år 2006 Kriminellas Revansch I Samhället (KRIS) Rikskris Unga Kris: E- screening för ungdomar i riskzonen Fakta om KRIS och Unga KRIS KRIS är en kamratförening som arbetar för att hjälpa människor att bryta med kriminalitet och/eller droger genom att erbjuda dem ett nytt, hederligt socialt nätverk fritt från droger. Föreningen bildades 1997 och drivs av människor som själva har en bakgrund med kriminalitet och drogberoende. Ledorden drogfrihet, hederlighet, kamratskap och solidaritet genomsyrar verksamheten. KRIS har drygt medlemmar och finns på 27 orter i Sverige. Liknande föreningar har efter KRIS modell även bildats i Finland, Danmark och Litauen. Unga KRIS är representerat i samtliga regioner och finns på de flesta orter där KRIS finns representerat. Deras koncept är att ungdomar själva får driva ungdomsverksamheten. Unga KRIS vänder sig till alla mellan 13 och 25 år. Källa: Ansökta och beviljade medel Ansökta medel (tkr) Beviljade medel (tkr) Egen insats (tkr) Projektets mål och inriktning ansökan 2006 års anslag Projektet syftar till att utveckla en webbtjänst med alkohol- och narkotikascreening där omedelbar återkoppling samt jämförelse med andra grupper kommer att tillhandahållas. Webbtjänsten är tänkt som ett komplement till befintliga alkohol- och drogförebyggande strukturer och var år 2006 en oprövad metod. Webbtjänsten kommer att erbjudas ungdomar och unga vuxna i riskzonen, när de befinner sig i skolmiljö eller på sluten institution, genom frivilligorganisationen Unga KRIS som arbetar mot målgruppen ungdomar och unga vuxna i åldern år. Forskarkompetens i screening- och utredningsmetoder är tänkt att användas, 12

16 särskilt med AUDIT och DUDIT formulären samt fördjupade problembedömningsinstrument som AVI-R-2 och DUDIT-E. Mål Delmål Att ur ett empowermentperspektiv medvetandegöra ungdomar och unga vuxna om riskvanor vad gäller alkohol och narkotika, kring hur deras konsumtion ser ut samt negativa konsekvenser med bruket Utveckla en webbaserad tjänst där individen kan logga in, fylla i screeningsformulär och få omedelbar återkoppling Dokumentera användningen av webbtjänsten under en specificerad tidsperiod, både vad gäller engångsinloggningar samt upprepade inloggningar Lägga grunden för mer ingående återfallsprevention via webbtjänst Vetenskaplig dokumentation är tänkt att ske genom webbtjänstens krypterade databas och kommer att rapporteras i svenska och internationella vetenskapliga tidskrifter. Resurser ekonomi, personal, ideell kraft och samarbetsparter 2006 års anslag Projektledare har arbetat med en tjänstgöringsgrad på åtta procent. Ambassadörer har funnits på sex orter varav fem stycken har fått lönebidrag och arbetat minst deltid med E-screening. Övriga medverkande var totalt sex personer. Projektet utgör ett samarbete mellan RiksKRIS, Unga KRIS, forskare vid Karolinska Institutet (KI) och Uppsala Science Park med flera. Vad genomfördes med de resurser man haft 2006 års anslag Tidsplanen fick under projektåret 2006 förlängas eftersom beviljade medel till projektet blev mindre än vad KRIS ansökte om. Första delen av projekttiden har använts till att hitta ytterligare finansiärer till projektet, framförallt till den forskningsrelaterade delen. Mobilisering mot narkotika har beviljat kronor. För att projektet överhuvudtaget ska kunna genomföras har KI, Beroende Centrum och Rikskris deltagit/sponsrat med gratis arbetskraft. Under år 2006 har fokus lagts på att samla in kunskaper och ta fram en testversion av E- screeningformuläret, vilket blev klart i november Därefter har det testats och utvärderats av ungdomar i Unga KRIS. E-screeningformuläret med återkopplingstexter och inloggning från Unga KRIS hemsida planeras bli klart till februari 2006 då ett första projektmöte/utbildningstillfälle skulle anordnas för Unga KRIS-ambassadörer. Ambassadörerna kommer att sprida kunskap om självtestet till ungdomar som är i riskzonen. 13

17 Uppnådda resultat och reaktioner enligt projektet 2006 års anslag Sammanlagt har tolv ambassadörer i region Öst (Uppsala, Stockholm, Örebro, Eskilstuna, Norrköping och Gävle) deltagit. Därutöver har sex lokala Unga KRIS projektledare och ungdomar och unga vuxna mellan 13 till 25 år deltagit. Ungefär 20 ungdomar har nåtts per månad. Ambassadörerna har fått fylla i en utvärdering av projektets information och organisation. De har även fått göra återkopplingstexter om vad som fungerat och inte fungerat med E-screen-formulären. Några av ambassadörerna har deltagit i möten med personal från KI om detta. Projektet har även fått uppmärksamhet i media, bland annat i Sveriges radio och metro. Ambassadörerna redovisar endast positiva bemötanden från när de presenterat projektet. Projektets mål och inriktning ansökan 2007 års anslag Med förnyade medel vill KRIS fortsätta sprida information bland ungdomar om möjligheten att använda E-screen samt ytterligare utveckla metoder för denna spridning. Återkopplingen till användarna behöver utvecklas och göras så användarvänliga som möjligt. Ambassadörerna behöver fortsätta sitt arbete så att synpunkter från dem kan föras vidare till forskargruppen som gör utvecklingen möjlig. Delmål Fortsätta utveckling av E-screen för att öka användarvänligheten och spridningen Fortsätta sprida information om E-screen och därmed skapa underlag för forskning Metoder Anställda ambassadörer ska fortsätta sitt förebyggande arbete. Dessutom ska ytterligare tio till 15 ambassadörer utbildas i hela landet för att informera om och främja användandet av E-screen hos ungdomar i riskzon. Ambassadörerna ska fortsätta utvecklingen av information och arbetssätt för att öka användningen av E- screen Marknadsföring av E-screen ska ske i de sammanhang där ungdomar och vuxna som möter ungdomar deltar. Befintliga nätverk ska användas för att öka antalet ungdomar som kommer i kontakt med E-screen Regelbundna möten mellan ambassadörerna ska fortsätta för att möjliggöra erfarenhetsutbyte samt utveckla nya idéer. Ambassadörerna skriver loggbok i ett separat elektroniskt forum för att underlätta planering, redovisa resultat samt utbyta erfarenheter. 14

18 Resurser ekonomi, personal, ideell kraft och samarbetsparter 2007 års anslag Projektledaren och elva ambassadörer har arbetat ideellt inom projektet. Därutöver har en koordinator och fyra ambassadörer arvoderats av projektet. En forskningskoordinator har arbetat fyra dagar per månad med projektet. Samarbetsparter i projektet har varit skolor, fritidsgårdar, Nova, drogsamordnarna, Bryggan Örebro, KFUK-KFUM, IOGT-NTO-UNF samt Lättings kulturhus. Under 2008 års första halvår har förutom projektledaren, en koordinator arbetat med en tjänstgörningsgrad på 50 procent. Därtill har ett antal ambassadörer bidragit med ett okänt antal timmar. En konsult för E-screendatabasen, samt en administratör för projektet har arbetat mot arvode. Två personer uppges ha arbetat med projektet inom sina tjänster vid KI. Dessutom har ett flertal lärare och drogsamordnare arbetat med projektet inom ramen för sin tjänst. Ideellt har ett okänt antal ungdomar i Unga KRIS Ungdomsråd och UK personal deltagit i föreläsningar. Andra som uppges ha engagerat sig ideellt är släkt och vänner som spridit information inom andra kommuner. Nationellt sett har samarbetsparter varit KI och Beroendecentrum Stockholm samt KRIS föreningar med Unga KRIS. Vad genomfördes med de resurser man haft 2007 års anslag Information om E-screen självtest har getts på skolor, fritidsgårdar och myndigheter av Unga KRIS-ambassadörer. Unga KRIS och E-screens drogfria nätverk har marknadsförts på mässor, Unga KRIS workshops, bibliotek, ungdomsmottagningar, öppenvårdsbehandlingar, Internetcafé och hälsokostbutiker. Ambassadörer på tre nya orter har kommit med i projektet och numera finns Unga KRIS-ambassadörer i Stockholm, Sollentuna, Örebro, Gävle, Norrköping, Göteborg, Halmstad och Landskrona. Umeå har fått en tillfällig ambassadör under ett antal månader och Kristinehamn och Jönköping är på gång. På grund av resursbrist har Uppsala och Eskilstuna inte haft några ambassadörer under denna projektperiod. Ett antal erfarenhetsseminarier har arrangerats för ambassadörerna. Under projekttiden har ungefär 15 till 20 ungdomar arbetat med E-screen och deltagit i erfarenhetsseminarier och hälften har fått utbildning i grundläggande marknadsföring. Under projekttiden har ambassadörerna haft Skype-möten ungefär en gång per vecka samt fysiska möten en gång i månaden. Nya föreningar har fått extra stöd av E-screen-koordinatorn. Arbete med att utveckla E-screens användarvänlighet och öka dess spridning har skett under andra hälften av projektperioden. Då projektet beviljades mindre än hälften av de medel som ansökts om förändrades projektplanen särskilt i två avseenden. Den ursprungliga målsättningen år 2007 var att mellan tio till 15 nya ambassadörer skulle utbildas för att nationellt informera om och främja 15

19 användandet av E-screen hos ungdomar i riskzonen. En första förändring bestod i att inga nya ambassadörer kunde anställas på några nya orter. En andra förändring gällde den utvärdering som redan sökts medel för. Tanken var att det forum på Internet som KI tagit fram skulle fungera i planerings- och utvärderingssyfte, men låg datormognad och användarvänlighet orsakade svårigheter. Ett gemensamt Intranät för dokumentation av information och uppföljning har däremot bildats. Uppnådda resultat och reaktioner enligt projektet 2007 års anslag Genom att ungdomar i allt större utsträckning fått kontakt med E-screen, anser projektet att risken är minskad för att de ungdomarna utvecklar alkohol- och drogproblem. Sammanställningar av antalet inloggningar och antalet upprepade inloggningar lagras i KI:s databas. Utifrån denna statistik går att utläsa antalet konton som finns i varje årskull och antalet självtester som görs per kommun. Fram till 15 juni 2008 hade konton skapats och inloggningar gjorts genom Unga KRIS hemsida enligt rapporteringen. Den statistik som KI tagit fram visar att Unga KRIS motiverar ungdomar med problem att göra självtesten. Projektets mål och inriktning ansökan KRIS vill med fortsatta medel möjliggöra en fortsatt spridning av information och kunskap om att använda E-screen, samt ytterligare utveckla metoder för spridningen. Övergripande mål Det övergripande målet med projektet är att ur ett empowermentperspektiv medvetandegöra individer och framförallt ungdomar och unga vuxna om riskvanor vad gäller alkohol och narkotika. Därmed också medvetandegöra dem om hur deras konsumtion ser ut samt negativa konsekvenser med bruket. Ungdomar får således hjälp att förebygga egna potentiella alkoholoch drogproblem samt uppmanas att söka hjälp om de redan har hunnit utveckla sådana problem. Delmål Att även i fortsättningen utveckla E-screen så att dess användarvänlighet och spridning ökar Att även i fortsättningen sprida information om E-screen och därmed skapa underlag för forskning 16

20 Resurser ekonomi, personal, ideell kraft och samarbetsparter Projektledaren har varit anställd på heltid under hela projektåret. Under perioden juli till och med december 2008 var två personer arvoderade och tre personer har arbetat inom sin tjänst med projektet. Utöver de personerna har uppskattningsvis 30 ideella engagerat sig i projektet. Samarbetsparter har varit KRISföreningar där Unga KRIS finns representerat. Dessa avsätter personal för utbildning och erfarenhetsmöten, samt stöttar föreläsare och ambassadörer för att de i sitt ordinarie arbete ska kunna sprida och utveckla kunskap om E-screen självtest. Andra samarbetsparter har varit Karolinska institutet, Beroendecentrum Stockholm, Mobilisering mot Narkotika-Filmarna. Vad genomfördes med de resurser man haft I augusti 2008 skrevs projektansökan om efter nya riktlinjer från Socialstyrelsen och därefter bjöds KRISföreningar som ännu inte har deltagit i projektet in för information. I september genomfördes en del förändringar av Unga KRIS hemsida för E-screendemo för att öka användarvänligheten och spridningen. Under perioden juni till och med december 2008 har planeringsmöten ägt rum för diskussion kring kortfilmsproduktion i samverkan med KI och angående utveckling av utbildning och seminarier. Arbetet för att ta fram tre kortfilmer inleddes i oktober och pågick december månad ut. Projektet har marknadsförts på skolor och i andra sammanhang där KRIS och Unga KRIS mött ungdomar. Under våren 2009 har arbetet fortgått med att utveckla utbildningen och erfarenhetsseminarier utifrån nya förutsättningar. Därefter har föreläsare från Unga KRIS och KRIS utbildats till ambassadörer för E-screen under våren med avslutning i juni Ambassadörer finns utspridda på 16 orter över Sverige. Som en del av informationsspridningen om E-screen har de även medverkat på Sverige mot Narkotika maj 2009 samt olika lokala mässor och temadagar. Tre kortfilmer med syfte att marknadsföra E-screen samt stärka samarbetet med KI finns på Unga KRIS hemsida. Uppnådda resultat och reaktioner enligt projektet Tillföljd av ekonomiska begränsningar kunde inte ambassadörer anställas för projektet och därmed har inte lika många ungdomar genomfört testen som önskat då det är ambassadörerna som marknadsför E-screen när de är ute och föreläser i skolorna. Genom att följa statistik direkt från databasen om hur många som startar upp ett konto för att göra E-screentester går det att följa hur väl målgruppen nås. Även om ungdomarnas intresse har varit något av en besvikelse så har reaktionerna från föreningar och myndigheter dock varit mer positiva. 17