Handlingsplan Barn och unga i behov av särskilt stöd

Transkript

1 Handlingsplan Barn och unga i behov av särskilt stöd Antaget av Barn- och utbildningsnämnden (BoU 126) samt Vård- och omsorgsnämnden (VON 131)

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Överenskommelse om samverkan mellan BoU, Liljaskolan och VoF s IFO-avdelning Inledning Kartläggning, beskrivning av hela situationen...9 Åtgärdsprogram Uppföljning/utvärdering/revidering Rutiner vid barnomsorgsplaceringar När något verkar misstämma Anmälan till socialtjänsten...18 Mall för anmälan till socialtjänsten Flödesschema, från anmälan till insats Sexuella övergrepp och fysisk misshandel Sekretessen i skolan och i förskoleverksamhe Viktiga lagrum som berör barn och unga Lagar och förordningar gällande barn i behov av särskilt stöd...29 Skollagen Grundskoleförordningen LPO 94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplan för förskolan Lpfö Liljaskolans handlingsplan/rutiner Bilagor goda råd så kan Du klara tystnadsplikten på bästa sätt i skolan goda råd så kan Du inom förskoleverksamhet och skola stödja barn som far illa och fullgöra Din anmälningsplikt goda råd så kan Du klara tystnadsplikten på bästa sätt inom förskoleverksamheten goda råd så kan Du samarbeta mellan förskoleverksamhet och skola på ett sätt som följer SekrL:s regler och som samtidigt gynnar barn och föräldrar Broschyr Rutiner vid misstanke och barn som far illa 2

3 Överenskommelse om samverkan mellan BoU, Liljaskolan och VoF s IFO-avdelning 1. Inledning Vännäs kommun har en lång tradition av gott samarbete och samverkan över förvaltningsgränserna. Förutsättningarna för samarbetet har förändrats på många olika sätt på grund av bland annat förändrad lagstiftning. Behovet av att förbättra och utveckla samverkan har under åren blivit tydligt. I kommunen har vi alla ett gemensamt ansvar för barn och unga och det är av största vikt att vi samverkar på ett bra sätt på alla nivåer för att kunna ge de unga det stöd och den hjälp de kan behöva under uppväxten. Överenskommelsen är politiskt antagen av Vård- och omsorgsnämnden, Barn och utbildningsnämnden samt Kommunstyrelsen, vilket innebär att det är ett styrande dokument för hur samverkansarbetet för våra barn och unga i kommunen ska ske. Det innebär att all personal som arbetar med barn och unga i kommunen har ett ansvar för att följa överenskommelsen. I samband med upprättandet av överenskommelsen har Handlingsplanen avseende barn som far illa reviderats och utvecklats. Som grund för överenskommelsen har en gemensam analys av nuläget beträffande samverkan i kommunen gjort via intervjuer. 2. Överenskommelsen avser Barn och utbildningsförvaltningen Liljaskolan Vård- och omsorgsförvaltningens IFO-avdelning. 3. Målsättning Att barn och unga i Vännäs kommun har ett sådant stöd att de kan fostras, bo och leva i sin familj. Att skapa goda och kreativa former för samverkan mellan förskola, grundskola, Liljaskolan och socialtjänsten i Vännäs kommun. Att all personal i Vännäs kommun som arbetar med barn och unga har god kännedom om upprättad handlingsplan och arbetar enligt den. 3

4 4. Aktiviteter för att nå målsättningen Primärpreventiv nivå På denna nivå handlar det om aktiviteter som når alla, riktar sig till allmänheten. Det handlar om att förebygga på ett tidigt stadium, redan innan problem uppstått. Aktivitet Vem är ansvarig? Tidpunkt Familjecenters verksamhet Familjecenter Kontinuerligt Föräldrautbildning, barn 0-12 år Familjecenter Minst 1 gång per år Föräldrautbildning, tonårsföräldrar Föräldrautb.grupp med utsedd personal från BoU och IFO Minst 1 gång per läsår Gemensam kompetens- och utvecklingsarbete avseende barn och unga Förvaltningscheferna, gymnasiechef 1 gång per läsår Samverkansforum för rektorer, elevhälsa, polis och IFO-chef Syfte; Avstämning av aktuellt läge och planering Samverkansforum för förskolerektorer, Familjecenter och socialsekreterare Syfte; Avstämning av aktuellt läge och planering Utsedd rektor Förskolerektorerna 2 ggr per termin 2 ggr per termin Samverkansforum för Liljaskolans rektor, elevhälsa och IFO-chef Syfte; Avstämning av aktuellt läge och planering Gymnasiechef Liljaskolan 2 ggr per termin Referensgrupp för fritiden. För fritidsgårdspersonal, skolfritidsledare, kyrkornas ungdomsledare och föreningar. Syfte; Erfarenhetslärande och avstämning av aktivitet och planering av gemensamma aktiviteter rörande ungdomars fritid. Fritidsgårdsföreståndare 2 ggr per månad 4

5 Sekundärpreventiv nivå Sekundärprevention innebär tidiga insatser när något skett, alltså riktade insatser till grupper eller personer som riskerar att löpa risk för ogynnsam utveckling. Till exempel skolans elevhälsa, insatser på Familjecenter mm. Aktivitet Vem är ansvarig? Tidpunkt Förebyggargrupp bestående av fritidsgårdsföreståndare 1 gång per polis, skolfritidsledare, månad fritidsgårdsföreståndare, skolkuratorer, elevhälsa-liljaskolan och socialsekreterare. Syfte; Att kartlägga och utbyta information om ungdomssvängningar i kommunen när det gäller alkohol- och droganvändning och kriminalitet. Avser högstadiet och gymnasiet. Upptäckargrupp bestående av socialsekreterare, skolkuratorer på grundskolan och Familjecenters. Syfte; Fördjupa och vidareutveckla samarbetet avseende barn t.o.m åk 6. PUFF, Personlig Utveckling för Framtiden Syfte; Att förebygga skolk och ge stöd åt ungdomar i tidigt stadium. Riktad kompetensutveckling inom gemensamma problemområden, till exempel på studiedagar, arbetsplatsträffar eller a-lagsträffar. Utsedd socialsekreterare Skolkuratorer på grundskolan Rektor inom varje område bjuder in socialsekreterare. Minst 1 gång per kvartal 1 gång per vecka Minst 1 gång per termin Tertiärpreventiv nivå På denna nivå handlar det om vård eller behandling på individnivå av socialtjänst eller sjukvård. Aktivitet Vem är ansvarig? Tidpunkt Barn-som-far illa grupp bestående av IFO-chef, polis, utvecklingledare BOU, Läkare på vårdcentralen samt Barn och ungdomspsykiatrin Syfte; Säkerställa en korrekt hantering av svåra barnärenden. IFO-chef Minst 1 gång per kvartal 5

6 Nätverksmöten i gemensamma aktuella ärenden. Syfte; Skapa delaktighet för alla berörda i aktuella barnärenden i mening att skapa bästa förutsättningar för barnet/barnen. Aktuell socialsekreterare Vid behov 5. Utvärdering och uppföljning Ett gemensamt seminarium för grundskolans rektorer, förskolans rektorer, grundskolans elevhälsa, Liljaskolans rektorer och elevhälsa samt Individ och familjeomsorgens personal. Ansvariga för seminariet är förvaltningscheferna. Barn och utbildningsnämnden, Vård och omsorgsnämnden samt KSAU ska genomföra ett gemensamt sammanträde årligen, där fokus är barn och ungdomsfrågor i kommunen. På sammanträdet ska den genomförda utvärderingen avseende samverkan skola- socialtjänst presenteras. Vännäs Leena Björklund Barn och utbildningschef Anne-Lie Granroth socialchef Bo Ch Nilsson Gymnasiechef 6

7 2. Inledning Hur kan vi som vuxenvärld inom förskoleverksamhet, skola, individ- och familjeomsorg stötta på bästa sätt? Göra rätt saker på rätt sätt. Finns det något rätt eller fel? Hur kan vi samarbeta så att vi tar tillvara varandras kompetens på ett bra sätt utan att göra övertramp inom sekretessen? Dessa frågor ska denna handlingsplan till en del försöka svara på. Grundvärderingar Alla som arbetar med barn och unga måste vara på det klara med vilket synsätt de har på en människa, ett barn, en ungdom, en elev, en kollega eftersom vi fungerar och utför vårt arbete i samspel med andra. Vi skall visa respekt och tillit för individen Vi skall visa medmänsklighet Vi skall se, höra och bekräfta alla barn och ungdomar Vi ska ha en tillåtande arbetsmiljö, där det är möjligt att rådfråga sina arbetskamrater utan att bli dömd som en sämre pedagog eller annan personal, om jag har problem i klassen eller i barngruppen. Definition av barn och unga Detta vet vi är ett stort och svårdefinierat i behov av särskilt stöd område. Det handlar om den psykosociala och utvecklingsmässiga situationen. Problemen kan vara motoriska, språkliga, medicinska, sociala, inlärningsmässiga eller relationsrelaterade. Behoven kan vara tillfälliga eller varaktiga. Stödet kan se ut på olika sätt. Vem är ansvarig? Samarbete Jag som uppmärksammar ett problem är också ansvarig för min oro och det jag iakttagit. Jag är skyldig att gå vidare med den. I denna handlingsplan finns förslag på hur. Viktigt är också att veta vilka resurspersoner som finns i kommunen och som kan vara till stöd och hjälp. Om Du vänder Dig till Din arbetsledning får Du veta vem/vilka som är aktuella för Din enhet. Det finns ingen mall för hur man gör i alla lägen. Många gånger när vi stått inför svåra situationer har vi nog önskat att det funnits en sådan. Däremot kan det finnas tankegångar, rutiner och frågeställningar att ta till vara. De finns i följande sammanställning. 7

8 Syftet med denna handlingsplan är Att få ett helhetsperspektiv och kontinuitet för åldrarna 0 19 år. Att göra livet lättare för barnen, ungdomarna och familjen. Att göra föräldrar delaktiga i barnens liv. Att göra livet lättare för Dig som personal 8

9 3. Kartläggning, beskrivning av hela situationen Det är vår uppgift att kartlägga problemet tillsammans med barn/elev och vårdnadshavare. Problemet är inte alltid hos den som visar symtom. Vid en kartläggning är inget område fredat. Det kan vara vårt sätt att organisera vårt arbete, lokaler, förhållningssätt och/eller uppläggning av dag/schema. Det kan vara relationer mellan vuxna/hemmet/kamrater. Förbered Dig inför samtal genom att tänka igenom följande områden, med hjälp av nedanstående frågeställningar. Du har säkert också egna frågeställningar som Du vill ha med. Organisationsnivå Arbetsmiljö, fysisk och psykisk Arbetsformer Arbetssätt Relationsnivå Vuxna i verksamheten Kamrater Familj Socialt nätverk Individnivå - Hur är lokalerna anpassade i förhållande till barnets/elevens behov? - Ligger dagordning/schema så att det motsvarar barnets/elevens behov? - Hur ser balansen ut mellan olika ämnen? - Metoder? - Vårt pedagogiska synsätt. Vårt bemötande. - Är det gemensamt? - Tänk igenom Ditt/Ert förhållningssätt. - Verkar regler och normer stödjande för barnet/eleven? - Finns det kamrater? Vilka? Vilken status har barnet/eleven i gruppen/klassen? - Hur ser familjebilden ut? - Hur ser det sociala nätverket ut? - Finns det någon betydelsefull person för barnet/eleven? - Barnets/elevens olika resurser, utveckling och behov. Intresse, starka och svaga sidor. 9

10 Analys - Vad ser vi? Var ligger problematiken? På organisations- relations- och/eller individnivå? -Vilka konsekvenser får det? Kalla samman en träff där berörda är med. De bör inte vara för många i antal. Tänk noga igenom syftet med träffen. Utse en huvudansvarig (förskolepersonal, klassföreståndare/lärare, mentor) som är ansvarig för åtgärdsprogram och des uppföljning, som skall dokumenteras. Vid samtalet lyssna in barnet/eleven och vårdnadshavaren först. Berätta om Era funderingar och iakttagelser. Skriv gemensamt ett åtgärdsprogram med en tydlig målsättning (se flik åtgärdsprogram). Bestäm tid för uppföljning. FÖRBEREDELSE - SAMTAL - ÅTGÄRDSPROGRAM - UPPFÖLJNING 10

11 Åtgärdsprogram - att planera för det enskilda barnet/den enskilde eleven Föräldrasamarbetets syfte och former? Har vi förstått barnet/eleven tillräckligt väl för att kunna planera åtgärder? Vilka är barnets/elevens starka/mindre starka sidor? Resurser begränsningar? Vad vill vi uppnå? Realistiska mål på kort/lång sikt? Vilket stöd behöver barnet/eleven i olika situationer för att uppnå målen? I och utanför klassrummet/barngruppen. Hur anpassa miljön? Behov av särskilda läromedel/pedagogiska hjälpmedel? Specialundervisning eller annat specialpedagogiskt stöd? I vilka former? Förstärkningspersonal? När? Var? Hur? Varför? Eventuell särskild träning. Syfte och former? Samarbete utifrån helhetssyn? Ansvarsfördelning kring barnet/eleven Vem är huvudansvarig? 11

12 Förslag till åtgärdsprogram Namn: Ålder: Datum: Vilka behov har barnet? (medicinskt, motoriskt, språkligt, socialt, emotionellt t ex) (Vid allergi finns ett speciellt blad från barnmottagning vid NUS) Hur ska barnets behov tillgodoses? Särskilda åtgärder? (Omfördelning av barngruppen, ändringar i planeringen, införskaffning av material t ex) Vem ska göra det? (Ansvariga, andra inkopplade IFO, BVC, habilitering, specialpedagog, talpedagog) När ska det ske? (Tidsplan, dagligen, varje utflykt, i samlingen osv) 12

13 Stödjande åtgärder från föräldrarnas sida? Tidsperiod. När ska avstämning och uppföljning ske? Ovanstående har vi tagit del av Förälders namn personals namn 13

14 Utvärdering av åtgärdsprogram Datum: Närvarande; Hur har det gått? Hur går vi vidare? Träffas igen? I så fall när? 14

15 Uppföljning/utvärdering/revidering Uppföljning av varje barn/elev som är i behov av särskilt stöd sker kontinuerligt. Förslag till frågeställningar: Vem/vilka ska delta i uppföljning/utvärdering? När? Var? Hur? Vad har gått bra? Vad har gått mindre bra? Vad hade vi kunnat göra bättre? Utvärdering av enhetens arbete med barn/elev som är i behov av särskilt stöd sker kontinuerligt i samband med årlig utvärdering. 15

16 4. Rutiner vid barnomsorgsplaceringar När individ- och familjeomsorg (IFO) och familjecenter har barn de känner oro kring, skall kontakt tas med barn- och utbildningsförvaltningens.. som får kännedom om att samverkan skall ske vid placering i barnomsorg. Här skall respektive rektor för tänkt placering involveras innan placeringsbesked skickas ut. IFO eller familjecenter ansvarar för att den information de kan lämna blir känd och att man eventuellt är med vid ett inskolningssamtal. 16

17 5. När något verkar misstämma I ditt dagliga arbete med barn och ungdomar kan du ibland få en känsla av att något inte stämmer. Det kan vara ett barns beteende eller en förälders agerande mm. I de situationerna är det viktigt att du tar din känsla på allvar och tar upp din känsla med dina arbetskamrater, utgå inte ifrån att du har fel, kanske är det någon mer som har samma känsla. Får du din känsla bekräftad så kan det vara aktuellt att prata med föräldrarna eller konsultera lämplig instans för vidare handläggning. LITA TILL DIN KÄNSLA! Konsultation När du är osäker på hur du ska hantera olika situationer eller ärenden kan du konsultera (rådfråga) den eller de som du tror kan svara på dina frågor. Om du i samband med konsultationen ej namnger eller anger sådana personliga uppgifter som direkt möjliggör identifikation bryter du ej mot sekretessen. Aktuell att konsultera kan vara arbetsledning, socialsekreterare, specialpedagog, talpedagog, kurator, elevhälsan, familjecenter, polisen m.fl. Samarbete med socialtjänsten När vårdnadshavarna kan antas behöva råd och stöd i sin föräldraroll, gör det då till en vana att föreslå dem eller erbjud dem hjälp att ta kontakt med socialtjänsten. Kom ihåg möjligheten att bjuda in socialsekreterare till föräldrasamtal om föräldrarna samtycker till det. OBS! Gäller inte vid misstanke om sexuella övergrepp eller fysisk misshandel. Anmälan till socialtjänsten Enligt 14:1 SoL har alla som arbetar med barn och ungdomar anmälningsskyldighet (se flik 6) 17

18 6. Anmälan till socialtjänsten En anmälan enligt 14:1 SoL till socialtjänsten från en myndighet (t.ex barnomsorg eller skola) bör vara skriftlig. Den kan inte vara anonym. Enskilda personer kan göra anonyma anmälningar, dock endast om de verkligen är anonyma. Det är dock mycket svårare för socialtjänsten att utreda barnets situation och behov om uppgifterna kommer in anonymt. Möjligheten att hjälpa barnet blir då mindre. En anmälan bör innehålla: Barnets namn, personnummer, adress och telefonnummer Vårdnadshavares namn och telefonnummer (OBS! Viktigt att ange om en förälder har enskild vårdnad) Anledningen till oron/aktuella problem Vad skola/barnomsorg gjort för att komma tillrätta med problemen Information om föräldrar/vårdnadshavare är informerade om att anmälan ska göras Vem som är kontaktperson i skola/barnomsorg och kontaktuppgifter till dessa personer Vid anmälan från barnomsorg/skola/familjecenter ska en strävan vara att barnomsorg/skola/familjecenter ska delge socialnämnden anmälan i en gemensam träff med föräldrar/vårdnadshavare. Detta förutsätter att föräldrar/vårdnadshavare samtycker till ett gemensamt möte. Vad händer då anmälan gjorts? När en anmälan kommit till socialtjänsten ska en förhandsbedömning göras. Förhandsbedömningen ska leda till ett ställningstagande om utredning ska inledas eller inte. I samband med den bedömningen tas kontakt med föräldrar/vårdnadshavare, barnet och i de flesta fall med anmälaren. Om utredning inte inleds ska beslut om det fattas och det ska dokumenteras. Socialtjänsten är skyldiga att återkoppla till anmälaren. En förhandsbedömning kan leda till en ansökan från de enskilda personerna. Då utreds barnets situation utifrån den ansökan som då inkommer. Beslut om att inleda utredning kan inte överklagas av den enskilde personen. Utredningen kan genomföras utan att de enskilda personerna samtycker eller medverkar. I vissa fall kan barn omhändertas med stöd av LVU för att en utredning ska vara möjlig att genomföras. 18

19 Utredningen ska vara avslutad inom 4 månader. Den kan avslutas med ett avslagsbeslut, personen/familjen bedöms inte vara i behov av de insatser som de ansökt om. ett beslut om att avsluta utredningen utan åtgärder, då det bedömts att behoven under utredningstiden tillgodosetts. ett beslut om att avsluta utredningen med förslag om insatser/bistånd, som det är upp till den enskilde om han/hon vill ta emot eller inte. Ett beslut om att barnet/ungdomen är i behov av fortsatt vård eller behandling som inte kan tillgodoses inom ramen för Socialtjänstlagen(frivilligt), ett beslut om att ansöka om vård enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) 19

20 Mall för anmälan till socialtjänsten Anmälan avser: Barnets namn: Personnummer: Adress: Telefonnummer: Vårdnadshavares namn: Adress: Telefonnummer: Anledning till anmälan: Vad har förskoleverksamhet/skola/familjecenter gjort för att komma tillrätta med problemen? Är förälder/vårdnadshavare informerad om att anmälan görs? Ja Nej 20

21 Om barnet är över 15 år, är han/hon informerad om anmälan? Ja Nej Kontaktperson inom förskoleverksamhet/skola/familjecenter Namn: Telefonnummer: Ansvarig för anmälan Namn: Titel: 21

22 Flödesschema, från anmälan till insats Ansökan Anmälan Annat sätt Förfrågan om service och rådgivning Förhandsbedömning Besluta att inleda utredning. Underrätta berörda att utredning inleds. Upprätta utredningsplan Genomföra utredning som ska vara slutförd inom fyra månader. Analys, bedömning och förslag till beslut. Ställningstagande att inte inleda utredning Särskild pärm eller befintlig personakt Hänvisning till öppna insatser utan utredning och biståndsbeslut Beslut Inga insatser. Avslag. Öppna insatser Placering utanför det egna hemmet. 22

23 7. Sexuella övergrepp och fysisk misshandel. Vi minsta misstanke om sexuella övergrepp eller misstanke om fysisk misshandel, ska du omedelbart kontakta din arbetsledare. Om du inte kan nå din arbetsledare omedelbart måste du försöka nå annan arbetsledare alternativt själv ta kontakt med socialtjänsten. Din arbetsledare tar i sin tur utan dröjsmål kontakt med socialtjänsten för att göra en anmälan. OBS! Vid misstanke om sexuella övergrepp eller fysisk misshandel, där någon av vårdnadshavarna/föräldrarna kan vara förövare, får du inte kontakta föräldrarna/vårdnadshavarna. Anledningen till det är att det kan försvåra en eventuell utredning eftersom barnet då kan påverkas till att inte berätta något mer. Handlar det om mindre barn kan personal inom förskola/skola behöva vara socialtjänsten behjälplig i samband med eventuell dokumentation, undersökningar mm. Då socialtjänsten får in en anmälan om misstänkta övergrepp görs polisanmälan om det är ett uppenbart övergrepp. Finns oklarheter ska socialtjänsten rådgöra med polis, åklagare eller med Barnahus i Umeå innan anmälan polisanmälan görs. OBS! Oavsett om polisanmälan görs eller inte ska socialtjänsten göra en förhandsbedömning huruvida en utredning enligt 11:1 Socialtjänstlagen ska inledas eller inte. Anmälningsskyldighet enl. 14:1 SoL Socialnämnden kan på olika sätt få kännedom om barns förhållanden. Anmälningsskyldigheten regleras i 14 kapitel 1 Socialtjänstlagen. Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om dem i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. 23

24 8. Sekretessen i skolan och i förskoleverksamheten Kurator och Psykolog ***************** - Sträng sekretess - Ej självständig verksamhet ( ) Skolhälsovården ***************** - Sträng sekretess - Självständig verksamhetsgren Skolans elevvårdande verksamhet i övrigt (lärare i skolan, förskoleklass, fritidshem, vaktmästare, SYV mfl) ******************************************************** - Mindre sträng sekretess - Ej självständig verksamhet Förskoleverksamhet 1-5 år (förskola, dagbarnvårdare, öppna förskolan) ***************** - Sträng sekretess - Självständig verksamhet = Uppgiftsmöjlighet = Samtycke fordras Sekretess gäller mellan självständiga verksamhetsgrenar inom BoU-nämnden och mellan myndigheter Skola Förskola (1-5 år), Dagbarnvårdare, Öppna förskolan Socialtjänst (IFO) 24

25 Sekretess Vi har alla enligt lag någon form av sekretess att rätta oss efter. Det är viktigt att du kan lagen och följer den, men ge inte lagen skulden för att underlåta dig att handla när du ser att ett barn eller elev har det jobbigt. SEKRETESSLAGEN hindrar INTE samarbete. Den viktigaste öppningen är samtycke från de det berör, dvs. samverka med hemmet. (Sekr.L 14:4) Att arbeta i nära kontakt med föräldrar och ungdomar, att göra dem delaktiga, ger oftast på sikt bättre resultat. Dröj inte med att kontakta vårdnadshavare när den unge trasslar t ex i förskoleverksamheten eller i skolan. Rak kontakt och tidig oro är bättre än att avvakta. Tidig upptäckt räddar liv och sparar pengar. OBSERVERA ATT DU HAR ANMÄLNINGSPLIKT (14:1 SoL) Lagtexten säger tydligt att du är skyldig att genast till socialnämnden anmäla. Du har dock rådrum, dvs. tid att tala med arbetsledare och föräldrar och att avidentifierat fråga socialsekreterare om råd. OBS! Vid misstanke om SEXUELLA övergrepp eller fysisk misshandel kontakta INTE föräldrarna. Ställ i ditt arbete den etiska frågan: Inom förskoleverksamhet (1-5 år) Vilka behöver veta det jag vet och hur mycket behöver dom veta för barnomsorgsarbetets skull? Inom skola (inklusive förskoleklass, fritidshem) Vilka behöver veta det jag vet och hur mycket behöver dom veta för elevvårdsarbetets skull? OBS! Sekretess gäller mellan avdelning - avdelning, förskola - förskola, dagbarnvårdare - dagbarnvårdare. Även inom skolan: Ställ DIG i ditt arbete alltid den etiska frågan: Vilka behöver veta det jag vet och hur mycket behöver dom veta för arbetets skull? 25

26 Sekretessen består av tre delar: JURIDIK METODIK ETIK - Vad får jag säga? - Hur gör jag för att kunna säga? - Vad bör jag säga av det jag får? Sekretesslagen blir ett hinder endast då etik och metodval brister. Det finns olika grader av sekretess Absolut sekretess Sträng sekretess Mindre sträng sekretess Ingen sekretess Sekretess gäller (t ex kriminalregister, familjerådgivning) Sekretess gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan men (t ex förskoleverksamhet 1-5 år, skolans särskilda elevvård, sjukvård, socialtjänst) Sekretess gäller om det kan antas att uppgiften är menlig (t ex skolans, förskoleklassens och fritidshemmets vanliga elevvård) (t ex elevvårdsbeslut i skolan, beslut i tvångsärenden, fritidssektorn) 26

27 9. Viktiga lagrum som berör barn och unga 6 kap 1 Föräldrabalken, Om barns rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. 4 kap 1 SoL, Om rätten till bistånd 5 kap 1 SoL, Om socialnämndens ansvar för barn och ungdomars uppväxtvillkor 11 kap 1 SoL, Om Socialnämndens skyldighet att inleda utredning 11 kap 2 SoL, Om hur utredningen ska bedrivas 14 kap 1 SoL, Om anmälningsskyldigheten 6 kap 1 Föräldrabalken Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. 4 kap 1 Socialtjänstlagen Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 5 kap 1 Socialtjänstlagen Socialnämnden skall - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom, - med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling, - aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusnings- eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel. 11 kap 1 Socialtjänstlagen Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning om vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt. 27

28 11 kap 2 Socialtjänstlagen Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Den skall inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet. Utredningen skall bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid. Den som berörs av en sådan utredning skall underrättas om att en utredning inleds. Anmälningsskyldighet enl. 14:1 SoL Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om dem i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. 28

29 10. Lagar och förordningar gällande barn i behov av särskilt stöd. Skollagen Det offentliga skolväsendet (förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola, specialskola, sameskola) 1 kap 2 I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov. I kap 5 Särskolan I kap 6 Specialskolan Förskoleklass 2 b kap 1 Utbildningen ska stimulera varje barns utveckling och lärande. Särskilt stöd skall ges till barn som behöver det. Skolplikt 3 kap 3, 4, 5, 6 Barn som inte kan gå i grundskolan. Rätten till särskola eller specialskola. 3 kap 7 Uppskjuten skolplikt Grundskolan 4 kap 1 Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 4 kap 3a 2 Göra begränsade avvikelser från timplanen om det finns särskilda skäl 4 kap 5 Placering av elev i grundskola i annan kommun om det finns särskilda skäl 4 kap 7 Kostnadsfri skolskjuts om sådan behövs t ex på grund av funktionshinder. 4 kap 8, 8a Elev från annan kommun. Kostnadsansvaret. Särskolan 6 kap 1 11 Specialskolan 7 kap

30 Fristående skolor 9 kap 3 Villkor för att få fullgöra skolplikt i fristående särskola eller specialskola. 9 kap 6 Tilldelning av bidrag. Bidrag efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till egna grundskolor. Kommunen ej skyldig lämna bidrag till särskilda stödinsatser om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Gymnasieskolan 5 kap 4b, 4 Individuellt program för att möta speciella behov hos eleven. Särskilda utbildningsformer/särskild undervisning 10 kap 3 särskild undervisning för barn på sjukhus eller motsvarande. Undervisning i hemmet i vissa fall. Skolhälsovård 14 kap 2, 4 Skolhälsovårdens förebyggande uppgifter. Särskilda undersökningar för elever i särskola och specialskola pga. deras funktionshinder. 14 kap 3 Särskild undersökning av elev i grundskola eller sameskola om skolläkaren bedömer att det finns behov därav. Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 2a kap 3 Förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. 2a kap 4 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg för barn på sjukhus. 2a kap 9 Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats i förskola, fritidshem eller integrerad skolbarnomsorg, om inte barnets behov av sådant stöd tillgodoses på något annat sätt. Skyldighet att bedriva uppsökande verksamhet för att ta reda på vilka barn som behöver anvisas plats samt att informera föräldrarna om verksamheten. Barn i familjehem eller HVB. Den kommun som beslutat om vistelsen ansvarig för det individuellt behovsprövade stödet. 2a kap 10 För sådana platser i förskola som avses i 9 får avgift tas ut endast till den del verksamheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. 30

31 Grundskoleförordningen Samverkansformer 3 kap 3, 4, 5 Elevvårdskonferens Särskilda stödinsatser 5 kap 1 Beslut om särskilt stöd fattas av rektor. Om elev behöver särskilda stödåtgärder skall ett åtgärdsprogram utarbetas av berörd skolpersonal. Samråd med elevens vårdnadshavare. Stödundervisning 5 kap 4 Stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att uppnå kunskapsmålen för femte och nionde skolåret eller om eleven av annat skäl behöver särskilt stöd. 5 kap 5 Särskilt stöd till elever med behov av specialpedagogiska insatser. I första hand inom den klass/grupp eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl i särskild undervisningsgrupp. Samråd med elev och vårdnadshavare. Särskild undervisning 5 kap 6 9 Särskild undervisning för barn på sjukhus eller motsvarande institution eller i hemmet i vissa fall. Anpassad studiegång 5 kap 10 Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad till elevens situation och förutsättningar får styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen besluta om anpassad studiegång. Betyg mm. 7 kap 2 Utvecklingssamtal med åtgärdsprogram. 7 kap 9 Om elev inte når upp till de mål som enligt kursplanen skall ha uppnåtts i slutet av nionde skolåret skall betyg ej sättas i ämnet. På begäran av vårdnadshavare eller elev ska i stället ges ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling. Av omdömet kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits. Överklagande 8 kap 1 Styrelsens beslut att en elev skall undervisas i särskild undervisningsgrupp får överklagas hos Skolväsendets överklagningsnämnd. 31

32 LPO 94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1. Skolans värdegrund och uppdrag En likvärdig utbildning Skolan har ett särskilt ansvar för elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. 2.2 Kunskaper Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Läraren skall - utgå från varje enskild individs behov och förutsättningar, erfarenheter och tänkande - stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter - organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga 2.5 Övergång och samverkan Riktlinjer Läraren skall i samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. 2.8 Rektors ansvar Ett särskilt ansvar för att: - Undervisningen och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver - Resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör 32

33 Läroplan för förskolan Lpfö Förskolans värdegrund och uppdrag Hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov. Barn som tillfälligt eller mer varaktigt behöver mer stöd än andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. 2.2 Utveckling och lärande Riktlinjer Arbetslaget skall ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Arbetslaget skall tillsammans med personal i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet uppmärksamma varje barns behov av stöd och simulans. 2.6 förskolechefens/rektors ansvar Särskilt ansvar för: - resursfördelningen inom förskolan och den förstärkning av resurser som krävs för att tillgodose behov av stödåtgärder för enskilda barn - att personalen vid behov får tillgång till handledning och konsultation för arbete med barn i behov av särskilt stöd - att förskolan i samarbete med hemmet och om föräldrarna så önskar personal från landstinget och eventuellt andra resurspersoner utarbetar ett individuellt handlingsprogram för barn i behov av särskilt stöd 33

34 11. Liljaskolans handlingsplan/rutiner VÄNNÄS GYMNASIUM Liljaskolan Elevhälsan. DU HAR ANMÄLNINGSPLIKT! Du som personal på Liljaskolan har skyldighet att anmäla till socialtjänsten om du får kännedom eller har oro för att en ungdom far illa. Anmälan kan du göra själv eller att du gör en gemensam anmälan med den rektor som svarar för programmet. Du är alltid välkommen att konsultera elevhälsan om du är tveksam. ANMÄLNINGSSKYLDIGHET enl. 14:1 SoL Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN. En anmälan enligt 14:1 SoL till socialtjänsten från skolan bör vara skriftlig. Den kan inte vara anonym. Enskilda personer kan göra anonyma anmälningar, dock endast om de verkligen är anonyma. Det är dock mycket svårare för socialtjänsten att utreda barnets situation och behov om uppgifterna kommer in anonymt. Möjligheten att hjälpa blir då mindre. En anmälan bör innehålla : Barnets namn, personnr, adress och telefonnummer. Vårdnadshavarens namn och telefonnummer (OBS! Viktigt att ange om en förälder har enskild vårdnad) Anledning till oron/aktuella problem Vad skolan gjort för att komma tillrätta med problemen Information om föräldrar/vårdnadshavare är informerade om att anmälan ska göras Vem som är kontaktperson i skolan och kontaktuppgifter till denne. 34

35 VAD HÄNDER DÅ ANMÄLAN GJORTS? När en anmälan kommit till socialtjänsten ska en förhandsbedömning göras. Förhandsbedömningen ska leda till ett ställningstagande om utredning ska inledas eller inte. I samband med den bedömningen tas kontakt med föräldrar/ vårdnadshavare, barnet och i de flesta fall med anmälaren. Om utredningen inte inleds ska beslut om det fattas och det ska dokumenteras. Socialtjänsten är skyldiga att återkoppla till anmälaren. En förhandsbedömning kan leda till en ansökan från de enskilda personerna. Då utreds barnets situation utifrån den ansökan som då inkommer. Beslut om att inleda utredning kan inte överklagas av den enskilde personen. Utredningen kan genomföras utan att den enskilda personerna samtycker eller medverkar. I vissa fall kan barn omhändertas med stöd av LVU för att en utredning ska vara möjlig att genomföras. Utredningen ska vara avslutad inom 4 månader. Den kan avslutas med ett avslagsbeslut, personen/familjen bedöms inte vara i behov av de insatser som de ansökt om. Ett beslut om att avsluta utredningen utan åtgärder, då det bedömts att behoven under utredningstiden tillgodosetts. ett beslut om att avsluta utredningen med förslag om insatser/bistånd, som det är upp till den enskilde om han/hon vill ta emot eller inte. Ett Beslut om att barnet/ungdomen är i behov av fortsatt vård eller behandling som inte kan tillgodoses inom ramen för Socialtjänsten (frivilligt), ett beslut om att ansöka om vård enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga.) 35

36 12. Bilagor 10 goda råd så kan Du klara tystnadsplikten på bästa sätt i skolan 1. Möjligheten till insyn i skolans arbete skall vara stor. Det innebär att många uppgifter i skolan är offentliga och normalt ej sekretesskyddade, t ex betyg, närvaro, frånvaro och allmänna omdömen i övrigt som gäller elevers skolprestationer. Även själva beslutsformuleringen i ett elevvårdsärende är offentligt, men ej bakgrundsmaterialet, t ex känsliga bilagor. 2. Sekretessen finns i skolan för att tillgodose barns, föräldrars och närståendes behov av skyddad integritet. Förankra därför hos vårdnadshavaren det Du behöver säga till utomstående människor och myndigheter. Genom ett samtycke från vårdnadshavaren hävs sekretessen. 3. Följ principen: Vilka behöver veta det känsliga jag vet för sitt arbetes skull? De som inom skolan behöver veta det Du vet för att fullgöra sitt arbete har rätt till information. Alla personalgrupper i skolan som kommer i kontakt med elevråd, skolbarnomsorg eller förskola har tystnadsplikt, även kanslipersonal, vaktmästare, vikarier, praktikanter etc. För skolhälsovården och förskoleverksamheten gäller en särskilt sträng sekretess p g a att dessa betraktas som självständiga verksamhetsgrenar i SekrL:s mening och därmed har sekretess även mot andra i skolan. Det innebär att sköterskan, läkaren och personal i förskoleverksamhet måste vara mycket försiktiga. De får normalt inte utan samtycke lämna känsliga uppgifter om elever/föräldrar vidare till lärare, rektor, kurator etc. Även kurator och psykolog har en strängare sekretess än övrig skolpersonal, men har större möjligheter än skolhälsovården att vardagligt samarbeta med övrig skolpersonal. I detta samarbete ska kurator/psykolog utgå från resp. förbunds etiska riktlinjer. 4. Personal i skolan som inte har med en viss elev att göra ska normalt inte informeras om känsliga uppgifter som rör eleven eller dennes närstående, t ex föräldrar och syskon. När anställda i skolan samverkar kan behövlig information dock lämnas till deltagande personal. För skolhälsovården och förskoleverksamheten fordras normalt ett samtycke från vårdnadshavaren för att kunna lämna känsliga uppgifter till andra i ett sådant samarbete. Den/De som vet något känsligt måste noga överväga vad som i en given situation bör sägas. Samråd gärna med rektor i tveksamma fall! 5. Din arbetsledare har rätt att få veta allt han/hon behöver för sitt arbetes skull. En rektor som är arbetsledare för anställda i förskoleverksamhet har rätt att som chef få känslig information från denna personal, men får därefter inte vidarebefordra informationen till skolan anställda om inte vårdnadshavaren givit sitt samtycke. Vårdnadshavaren avgör själv bäst vad skolan bör få veta från förskolan eller fritidshemmet. Inga känsliga uppgifter ska mot vårdnadshavarens vilja lämnas från skolhälsovård och förskoleverksamhet till övrig personal i skolan, eftersom sekretess gäller dem emellan. 6. Skapa rutiner på skolan som gör att den krets personal som informeras inte blir onödigt stor. Ju känsligare ett elevvårdsärende är, desto viktigare är det att elevers problem inte lämnas ut till allmänt beskådande. Bedöm med jämna mellanrum om rutinerna följs på ett etiskt tillfredsställande sätt. 36

37 7. I kontakt med andra myndigheter och privatpersoner bör Du vara försiktig. Vissa öppningar i sekretessen finns dock, t ex: normalt positiva eller harmlösa uppgifter kan utlämnas. samtycke från den det berör bryter sekretessen (se p 2 ovan). (SekrL 14:4) uppgiftsskyldighet i vissa fall, t ex vittnesplikt och anmälningsplikt till socialnämnden då barn under 18 år misstänks fara illa. uppgiftsmöjlighet i form av polisanmälan vid misstanke om vissa brott, t ex a) alla brott riktade mot personalen eller mot skolans egen verksamhet b) allvarliga brott mot barn och ungdom, t ex sexualbrott, misshandel och frihetsberövanden eller c) brott i övrigt om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda annan påföljd än böter. För skolhälsovården gäller under c) att det för brottet, för att det ska kunna polisanmälas, måste vara föreskrivet minst två års fängelsestraff, (SekrL 14:2) nödsituation, för att avvärja fara för liv eller hälsa. (BrB 24:4) kan uppgift lämnas om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall fullgöra sin verksamhet. (SekrL 1:5) generalklausulen, som ger alla utom skolhälsovårdens personal rätt att bryta sekretessen om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse sekretessen skall skydda. (SekrL 14:3) Öppningen i generalklausulen gäller endast i förhållande till annan myndighet (t ex polisen) ej gentemot privatperson. 8. Var försiktig när Du talar om barn och föräldrar i personalrum eller i andra sammanhang där obehöriga personer kan höra vad Du säger, t ex i bussar och på fester. 9. Du har inte tystnadsplikt kring vad Du vet om annan personal, inte heller kring vad Du anser om Din arbetsledare eller om politiker, Varje chef har dock en personalsocial sekretess och ska hantera känsliga uppgifter om sin personal med försiktighet. Du har rätt att fritt framföra kritik om du t ex tycker att möjligheten att göra ett bra pedagogiskt arbete försvåras pga. nedskärningar, Krav på sådan lojalitet som urholkar den grundlagsfästa yttrandefriheten och meddelarfriheten till massmedierna ska inte accepteras. Försök dock att vara konstruktivt kritisk, d v s peka på goda lösningar, 10. Fundera ibland på frågan: Hur ser samarbetet med hemmet ut på vår skola? Genom en fin föräldrakontakt stärks möjligheten att nå resultat i arbetet med den unge. Sekretessreglerna i skolan ska inte uppfattas som ett hinder utan som ett behövligt skydd för barn och deras närstående i känsliga situationer samt som en uppmaning att utveckla föräldrakontakten och därmed föräldrasamtycket. Sekretessen bör inte ses som ett hinder i kontakten med andra utan en möjlighet till ett utvecklat samarbete med hemmet, till gagn för barnet! 37

38 10 goda råd så kan Du inom förskoleverksamhet och skola stödja barn som far illa och fullgöra Din anmälningsplikt. 1. Fundera hela tiden på hur barnen/eleverna mår och hur relationen till föräldrarna är. Lägg särskilt noga märke till olika slags tecken som kan ge anledning till oro (t ex barnets/elevens eget beteende, egna berättelser, fysiska skador). 2. Minsta oro kring hur ett barn/elev har det måste snabbt meddelas till arbetsledaren. Denne tar sedan ett huvudansvar för vidare åtgärder. 3. Tala öppet och rakt med föräldrarna om barnet/eleven. Detta är en viktig grund förutsättning. Vid misstanke om att barnet/eleven utsätts för brottslig handling där förälder/föräldrar kan vara inblandade (t ex ren misshandel och sexuella övergrepp) får föräldrarna inte kontaktas. 4. Är du osäker på om en anmälan bör göras? Rådfråga gärna en socialsekreterare avidentifierat. Säg vem Du själv är och var Du arbetar, men nämn inte barnets namn. Detta kallas för konsultation och innebär att Du får goda råd från en erfaren tjänsteman som bättre än Du vet var gränsen för anmälan går. 5. När anmälan görs samtala med föräldrarna och vida den anmälan som lämpligen görs skriftligt. Arbetsledaren bär vara med i detta samtal. Handlar det om misstänkta brott från föräldrarna (jfr p 3) ska inte föräldrarna veta att anmälan görs pga. risken för att bevis kan undanröjas. 6. Börja ingen egen utredning då Du tror att barn/elever far illa. Ta så snabbt som möjligt med hjälp av arbetsledaren ställning till en ev. anmälan och låt sedan socialsekreteraren påbörja sin utredning. Inget prat med icke berörd personal, andra avdelningars personal, med andra dagbarnvårdare eller med andra myndigheter, t ex BVC! Misstanken om att ett barn/elev far illa är sekretesskyddad, men Du kan alltid informera Din arbetsledare och Du har alltid skyldighet att anmäla till Individ- och familjeomsorgen, Ifo, där socialsekreteraren arbetar. 7. Var medveten om att en anmälan inte alltid leder fram till att familjen tackar ja till erbjudet stöd. Socialtjänstlagen bygger på frivillighet och det är endast i allvarliga fall som tvångsvård kan bli aktuell i form av LVU. Men även en utredning som läggs ned utan åtgärd är betydelsefull, eftersom familjen kontaktas och därmed bättre förstår hur andra ser på barnets/elevens situation. 8. Det räcker inte med att anmäla och sedan bara vänta på att något ska hända. Ta ny kontakt med socialsekreteraren om förhållandena för barnet/eleven fortsätter att vara dåliga efter anmälan. Ni måste hela tiden ge löpande information till Ifo kring det som är viktigt för pågående utredning. Läggs den första utredningen ned utan åtgärd - gör en ny anmälan ifall det behövs! Förutsättningarna för stöd kan ha förändrats jämfört med tidigare. 9. Bjud gärna in en socialsekreterare som får berätta om hur en utredning om barn/elever görs. Diskutera samarbetet er emellan. Lär känna varandra som personer! Genom ökande kunskap om varandras yrkesroller, bättre personkännedom och ömsesidig tillit förbättras möjligheten för er att fullgöra den lagstadgade anmälningsplikten. 10. Stödet från Din arbetsledning är viktigast av allt, såväl före, under som efter en genomförd anmälan. Arbetsledaren skriver under anmälan, gärna tillsammans med avdelningspersonalen. Genom genomtänkta rutiner kan en svår skyldighet fullgöras lättare när ett barn/elev misstänks fara illa. 38

39 10 goda råd så kan Du klara tystnadsplikten på bästa sätt inom förskoleverksamheten 1. Sekretessen för barn upp till 5 år är sträng. Den ska tillgodose barns, föräldrars och närståendes behov av skyddad integritet. Förankra därför hos föräldern det Du behöver säga till utomstående människor och myndigheter. Genom ett samtycke hävs sekretessen. 2. Följ principen: Vilka behöver veta det jag vet för förskolearbetets skull? De som inom förskoleverksamheten behöver veta det Du vet för sitt arbetes skull har rätt till information. Det betyder att Du kan tala t ex med Dina arbetskamrater på avdelningen om det mesta. Dagbarnvårdare får inte tala med varandra i hela gruppen utan bara med vikarien om vad denne behöver veta. 3. De som inte arbetar med barnen, t ex personal på andra avdelningar, ska normalt inte känna till känsliga uppgifter om Dina barn eller barnens föräldrar. Endast om Ni på Din arbetsplats har ett samarbete med andra avdelningar kring gemensamma barn behöver den personalen veta så pass mycket att de kan klara av sitt arbete. 4. Din arbetsledare har rätt att få veta allt han/hon behöver för sitt arbetes skull. Det gäller oavsett om arbetsledaren kallas föreståndare, områdeschef, rektor eller något annat. Han/hon har samma sekretess som Du och får därför inte berätta det Du sagt till t ex en lärare om inte föräldern samtyckt. 5. Förbered ev. lärarbesök på Din arbetsplats innan skolstart genom att tala om för föräldrarna att läraren kommer och vad Du tycker är viktigt att denne får veta. Försök få samtycke kring sådan information som kan vara känslig. Detsamma gäller om t ex distriktssköterska eller talpedagog gör besöket. 6. Inte ett negativt ord om barnet eller föräldrarna till skolan om inte föräldrarna samtycker! Det gäller även om Du arbetar med skolbarn i skolan. Glöm inte att föräldrarna själva bäst kan tala med skolans personal om det dom tycker att den bör veta. 7. Var försiktig när Du talar om barn och föräldrar i personalrum, eller i andra sammanhang där obehöriga personer kan höra vad du säger, t ex i bussar och på fester. 8. Du kan säga allt om barn och föräldrar som är positivt eller oskadligt (harmlöst). Dessa uppgifter skyddas inte av sekretessen. 9. Du har inte tystnadsplikt kring vad Du vet om annan personal, inte heller kring vad Du tycker om Din arbetsledare eller om politiker, Du har rätt att fritt framföra kritik om du t ex tycker att möjligheten att göra ett bra pedagogiskt arbete försvåras p g a nedskärningar, Försök dock att vara konstruktivt kritisk, d v s peka på goda lösningar, Politiker och chefer kan inte alltid trolla fram nya pengar! 10. Fundera ibland på frågan: Hur ser föräldrasamarbetet ut på vår avdelning eller bland oss dagbarnvårdare? Hur kan vi eventuellt förbättra det och därmed våra möjligheter att hantera tystnadsplikten? 39