Elevhälsoplan/EHP. för Järvsö utbildningsområde. Gäller från och med höstterminen 2011

Transkript

1 sidan 1 av 11 Elevhälsoplan för Järvsö utbildningsområde Gäller från och med höstterminen 2011 Lärare och klassföreståndare Elevhälsosarbetet är en mycket viktig del av varje elevs socialisationsprocess där läraren har en mycket viktig roll. Elevhälsosarbetet bedrivs i första hand och till största delen i det vardagliga arbetet. Kontakten med vårdnadshavare är extremt viktig. Vårdnadshavarna skall alltid vara informerade och delaktiga. Arbetslag När det vardagliga inte räcker till tas frågan upp i arbetslaget. När en elev tas upp för första gången i arbetslaget skall historiken och problemet/svårigheten redogöras. Vårdnadshavarnas delaktighet är av avgörande betydelse. Kontinuerlig dialog med vårdnadshavare är ett måste. Trygghetsgrupper finns för varje skolenhet. De arbetar med sociala problem som uppstår i skolan. Ärenden som ej klaras upp av arbetslaget tas upp i Elevvårdsteamet som består av rektorer, specialpedagoger, skolkurator och skolsköterska. Trygghetsgrupp Elevhälsoteam/EHT Elevhälsoplan/EHP Elevhälsoplanen/EHP skall alltid följas. Planen för Järvsö utbildningsområde utvärderas 1 gång/läsår. Reviderings- och ändringsförslag lämnas till specialpedagogerna. D o k u m e n t a t i o n S e k r e t e s s

2 sidan 2 av 11 MÅL FÖR ELEVHÄLSAN Elevhälsan i Järvsö ska verka för elevernas välbefinnande och för en god studiemiljö. Elevhälsan skall ge eleverna snar och god hjälp i olika frågor samt fungera som en naturlig del av skolmiljön. MEDEL FÖR ATT NÅ MÅLEN 1. Samarbetspartners 2. Arbetsgång 3. Specialundervisning 4. Åtgärder vid kränkande handlingar 5. Frånvarokontroll och åtgärder vid skolk. 6. Klassplaceringar, Överlämningskonferenser 7. Gemensamma normer för elever och personal i Järvsö skolor 8. Sekretess Bilagor: 1. Frånvarorapport 2. Utredning av trakasserier eller annan kränkande behandling 3. Tillbud personal 4. Rapport om våld och hot 5. Elevskada / tillbud 6. Arbetsmiljölagen, Socialtjänstlagen och Brottsbalken

3 sidan 3 av 11 Del 1. Skolans samarbetspartners Målsman har huvudansvaret för sitt barn. Skolan, främst klassföreståndaren/klf, skall informera målsman om vad som händer barnet i skolan och hur barnets utveckling och studiesituation ser ut. Målsman skall erbjudas att samverka i elevhälsoarbetet på ett tidigt stadium innan problemen blivit alltför stora. Elevens egenansvar måste utvecklas. Elev och målsmän diskuterar tillsammans med klf, arbetslaget och ev. i elevhälsokonferens/ehk aktuella problem och tar gemensamt beslut om vilka åtgärder som bäst främjar elevens utveckling och studier. Eleven skall närvara efter ålder och förmåga. Ärenden som klassföreståndaren inte själv kan lösa tillsammans med elev och förälder diskuteras i arbetslaget. En trygghetsgrupp finns på varje skolenhet. De träffas minst en gång per månad för att fånga upp sociala problem bland eleverna. Elevsamtal, konflikthantering, bevakning av lika behandling som ej klaras upp i klassen eller arbetslaget ingår i gruppens uppgifter. Elevhälsoteamet/EHT är ett stödteam för Järvsö utbildningsområde. I teamet ingår rektor, skolsköterska, skolkurator och specialpedagog. Elevhälsoteamet skall: - delta i elevhälsomöte/ehm - delta i en övergripande planering av elevhälsoarbetet - delta i individuellt elevhälsoarbete - bistå arbetslaget vid behov och ev. handleda arbetslag - precisera elevers problem förberett i arbetslaget - diskutera åtgärder vid klassövergångar - föreslå elever som behöver bilaga med särskilda skäl inför gymnasiet - besluta om olika åtgärder förberett av Al och diskuterat med målsman och elev, t.ex. rörande: - anpassad undervisning - modifiering av personligt schema - särskild undervisning och stödundervisning - förlängning av PRAO och anpassad studiegång - kontakt med Barn- och Elevhälsan samt myndigheter och organ utanför skolan - information till personal Ibland finns behov av att koppla in det centrala elevhälsoteamet från Barn- och elevhälsan. I det centrala elevhälsoteamet finns skolpsykologer, specialpedagoger och skolläkare. De kan t.ex. erbjuda handledning till personal, göra utredningar och besluta om kompensatoriska hjälpmedel till enskilda elever. Kontakten skall tas på ett tidigt stadium, då relationsbearbetning och behandlingsarbete är processer som spänner över lång tid, och deras roll kan på så sätt avdramatiseras. Målsmans ansvar Elevens ansvar Arbetslaget/Al Trygghetsgrupp Elevhälsoteamet/EHT Centrala elevhälsoteamet

4 sidan 4 av 11 Verksamheter som berör barn och ungdom har anmälningsplikt är till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (se bilaga 6). Enligt denna bestämmelse är både skolmyndigheten och alla anställda hos myndigheten, dvs. personal i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd". Rektor kan stå för denna anmälan. Vårdnadshavare skall informeras när anmälan görs. BVC, Habiliteringen, Barn- och Ungdomspsykiatrin/BUP, Hörselkonsulent och Logoped i Hudiksvall, Syncentralen i Gävle samt Specialpedagogiska skolmyndigheten (Spsm) är samtliga externa samarbetspartners till skolan. De anlitas när elev är i behov av stöd som kommunen ej har egen kompetens för och bistår då med handledning till personal och föräldrar och kan även göra utredningar. Socialtjänsten Externa samarbetspartners Del 2. Arbetsgång vid elevärenden Elevernas hälsa och välbefinnande har alla i skolan ansvar för. Klassföreståndare/klf har huvudansvaret för elevvården i sin grupp. Med honom/henne diskuterar speciallärare, specialpedagog, och andra lärare, studievägledare/syv och andra befattningshavare uppkomna problem i gruppen. Klassföreståndarna tar kontinuerligt de hemkontakter som behövs t.ex. om - en elev har studiesvårigheter - man misstänker att en elev skolkar. OBS! Omedelbar telefonkontakt. - en elev kommer för sent upprepade gånger - en elev uppträder olämpligt t.ex. i matsalen - en elev lämnar skolans område - en elev varit inblandad i våldshandling eller annan kränkande handling - en elev håller på med skadegörelse eller nedskräpning - en elev röker eller snusar Hela arbetslaget skall ta hand om den övergripande elevhälsan i de klasser som ingår. Varje arbetslagskonferens skall innehålla elevhälsoarbete. Beslut som fattas måste dokumenteras och den del av elevhälsodokumenten som innehåller namn och åtgärder för elev förvaras hos specialpedagog. Minst en gång per termin hålls en klasskonferens där man gör en genomgång av eleverna i varje klass för att tidigt bli informerad om problemställningar och för att önskade utredningar skall komma till stånd. I klasskonferensen deltar klassens lärare samt elevhälsoteamet. Ärenden som inte klaras upp av klassföreståndare och arbetslag eller i klasskonferensen kan tas upp i ett elevhälsomöte. Där deltar elevhälsoteamet förstärkt med skolpsykolog och berörda lärare. Elevhälsa - allas ansvar Klassföreståndare/klf huvudansvarig Övergripande elevhälsa Klasskonferens Elevhälsomöte/EHM

5 sidan 5 av 11 När skolsvårigheterna är sådana att särskilt stöd måste sättas in anmäls ärendet till rektor. Beslut om åtgärdsprogram skrivs och undertecknas av rektor eller den som rektor delegerat för uppdraget. En grundlig utredning görs för att utreda vad i skolsituationen som förorsakar en elevs svårigheter. Är behovet uppenbart t.ex. stöd för läsutvecklingen skrivs ett åtgärdsprogram direkt. Ett åtgärdsprogram upprättas tillsammans med eleven själv och vårdnadshavarna. Åtgärdsprogram skrivs även om ingen målsman deltar i mötet. Åtgärdsprogrammet skall innehålla: - beslut om åtgärder - vilka som är huvudansvariga för att beslut verkställs och för att kontakter tas (vanligen klf och den/de som tidigare arbetat med eleven). - datum för uppföljning Beslut om speciella åtgärder, t.ex. anpassad studiegång, måste rektor informera Utbildningsnämnden om. Specialpedagogen ansvarar för att samtliga elevhälsoärenden dokumenteras och förvaras i låst arkivskåp. Åtgärdsprogram kan överklagas av vårdnadshavaren. Särskilt stöd Åtgärdsprogram Förvaring av dokument Överklagan Del 3: Specialundervisning Varje arbetsenhets lärarresurser skall även täcka specialundervisningen. Resursen måste användas mycket flexibelt efter elevernas behov och får ej resultera i fasta grupper som utestänger andra elever från specialundervisning. Om ett nytt behov uppstår måste omfördelning göras. För att kunna utvärdera specialundervisningens nytta bör det finnas periodvisa uppehåll för eleven. När en elev har ett mycket stort behov av extra stöd tilldelas eleven riktad spec. som reserveras för denna elev. Elev som är i behov av stöd för sitt tal erbjuds stöd av talpedagog. Specialundervisning Riktad spec. Talpedagog Del 4. Åtgärder vid kränkande handlingar En plan för att förebygga diskriminering och kränkande behandling görs varje läsår av varje arbetslag och planen läggs ut på hemsidan. Utbildningsnämnden Likabehandlingsplaner Åtgärder vid kränkande handlingar Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat skall uppgifterna utredas. Den personal som först blir klar över att en kränkning kan ha ägt rum är ansvarig för att en utredning startar. Utredningen skall alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade och utföras i enrum. Snabb utredning

6 sidan 6 av 11 Utredningen skall dokumenteras på därför avsedd blankett (bilaga 2). Blanketten arkiveras vid avslutat ärende av specialpedagog. Utredningen bör allsidigt och kortfattat belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Om personal misstänks för kränkning av en elev skall rektor ansvara för utredningen liksom i fall där elev kränker personal. Vårdnadshavare till elever som är inblandade bör informeras skyndsamt. Någon ur EHT-teamet skall vid behov snarast informeras om det inträffade och man tar då ställning till hur de inblandades fortsatta dag i skolan skall utformas. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till Socialtjänst, Polis eller Arbetsmiljöverket skall göras. (Se bilaga 6) Rektor står för denna anmälan och en kopia lämnas till föräldrarna. Det är viktigt att åtgärder sätts in genast och att de inblandade ej lämnas ensamma. Åtgärder skall grundas på utredningen av vad som skett i det enskilda fallet och bör som regel riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den/de som utövat kränkningen. Åtgärder på individnivå bör syfta till att avhjälpa akuta situationer liksom att finna mer långsiktiga lösningar. Vid behov skall ett åtgärdsprogram upprättas för den utsatte såväl som för den/de som utfört kränkningen. Eleven och dennes vårdnadshavare skall ges tillfälle att medverka vid upprättandet av åtgärdsprogrammet. Den som utrett händelsen måste följa upp den de närmaste dagarna efter att den ägt rum. Skolsköterskan bör vid allvarliga fall under den närmaste veckan undersöka om det kvarstår behov av ytterligare hjälp. Efter en månad gör skolsköterskan en uppföljning för att se om några problem kvarstår. Utifrån de enskilda fallen bör alltid överväganden göras om åtgärder också bör vidtas i syfte att förändra förhållanden på grupp- och skolnivå. Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation bör hjälp tas utifrån. Dokumentera Informera Omedelbara åtgärder Uppföljning Del 5. Frånvarokontroll och åtgärder vid skolk. Frånvaro pga. sjukdom eller annan anledning t.ex. tandläkarbesök meddelas av målsman per telefon första frånvarodagen kl till klassföreståndaren för elev i åk 1 5 och till skolsköterskans telefon för elev i åk 6 9. Skolsköterskan noterar anmäld frånvaro i datasystemet Dexter. Sjukanmälan Sjukdom som inträffar under pågående skoldag anmäls till Klf eller någon i arbetslaget, alternativt till skolsköterskan eller till expeditionspersonal. Den som tar emot informationen lämnar den vidare till Klf.

7 sidan 7 av 11 Det åligger all personal att notera frånvarande elever. Lärare måste varje lektion anteckna frånvarande elever på frånvarorapporten (bilaga 1). Klf för varje dag in frånvaron i Dexter eller i klassboken som sedan arkiveras vid terminens slut. Sen ankomst är en form av skolk där även kamrater störs. Ämne som missas på grund av sen ankomst eller av att eleven glömt ta med sig arbetsmaterial tas igen genom lämplig uppgift. Sen ankomst skall föras in på frånvarorapporten. I de fall en elev ej är sjukanmäld eller har beviljats ledighet ringer Klf till hemmet eller till målsmans arbete och kontrollerar varför eleven är frånvarande. Pärmar skall finnas på expeditionen med klasslistor med målsmäns aktuella hem- och arbetstelefoner. Frånvarokontroll Sen ankomst Ogiltig frånvaro Alla lärare antecknar alla samtalstillfällen med hemmet. Har eleven 5 frånvarotillfällen under en och samma månad kontaktar Klf skolsköterskan som tar telefonkontakt. Definition av skolk: Frånvaro från lektion som inte är 1. frånvaro på grund av hinder som skolan godtar (sjukdom, tandläkarbesök osv.) 2. frånvaro på grund av beviljad ledighet Upprepad frånvaro Skolk OBS! Lärare/personal som misstänker att elev skolkar meddelar Klf omedelbart. Vid skolktillfälle 1-2 samtalar Klf med elev och förälder. Det kan också vara aktuellt att diskutera det i arbetslaget tillsammans med eleven. Vid skolktillfälle 3 anmäls ärendet av Klf till rektor och EHT efter diskussion i arbetslaget. Målsman, elev och berörd lärare kallas. EHT fattar beslut om åtgärd. Vid skolktillfälle 4 upprepas mönstret enligt punkten ovan. Vid skolktillfälle 5 och fler. Efter diskussion i EHT tar specialpedagog/kurator kontakt med socialtjänsten (Individ o familjeomsorg). Del 6. Klassbildning och överlämningskonferenser. Klassplaceringsförslag inför förskoleklass görs av avlämnande förskollärare, specialförskollärare och specialpedagog. Överlämningskonferenser till skola och fritidshem. Vid läsårets början kallar specialpedagog till överlämningskonferenser för de klasser/grupper som byter arbetslag. Specialpedagog, skolsköterska och skolkurator medverkar alltid.

8 sidan 8 av 11 Del 7. Gemensamma normer. Allas ansvar att alla trivs! - Uppträd medmänskligt och trevligt - Passa tider - Använd ett vårdat språk - Vårda miljön Den allmänna skolmiljön - I skolan, liksom i övriga samhället, är det förbjudet att diskriminera eller på andra sätt kränka någon genom hot, slag, retningar, utfrysning, otrevliga mail, sms osv. - Varje arbetsenhet arbetar fram ordningsregler för klassrum och gemensamma utrymmen i samråd med eleverna enligt direktiv från Skolverket. - Eleverna får ej lämna skolans område under skoltid. Om elev lämnar området kontaktar klassföreståndaren målsman. - Föremål som kan vålla skada och obehag eller störa skolans arbete får inte medtagas. Föremål kan tas i förvar och återlämnas då eventuellt till målsman. Föremål som kan vålla skada polisanmäls av den som gjort upptäckten. - All skadegörelse skall snarast anmälas till rektor. Matsal och bibliotek - Ordningsregler fastställs av rektor och anslås i respektive lokal. Ersättningskrav vid skadegörelse i Järvsö utbildningsområde I skolans pedagogiska arbete ingår att ge begrepp om de regler, som fungerar även utanför skolans värld. Det är även skolans uppgift att ge eleverna information och kunskap om att skadegörelse kostar pengar för skattebetalarna i kommunen. Vid medveten skadegörelse - vandalisering - och vid vårdslöshet kommer full ersättning att krävas. Skadeståndskravet riktas till eleven. Kravet skickas emellertid till hemmet med en uppmaning till målsman att betala skadeståndet. Del 8. Tiga eller tala? Om skolans sekretess. Källor: Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), Skollagen (2010:800), Skolans dokument insyn och sekretess (SOU 2011:58) Statliga och kommunala organisationer utgörs av organ som kallas myndigheter. Inom kommunen utgör varje nämnd en myndighet. Kommunens förskoleverksamhet, förskoleklass, skola och skolbarnsomsorg tillhör alltid någon nämnd och ingår därför i en myndighet, oavsett hur verksamheten är organiserad. I Ljusdal tillhör samtliga Utbildningsnämnden.

9 sidan 9 av 11 Offentlighetsprincipen innebär en vidsträckt insyn i myndigheters verksamhet. Inom EU ifrågasätter man denna lag som lagstadgades redan Offentlighetsprincipen vilar på fyra viktiga ben: 1. Tryckfriheten 2. Allmänna handlingars offentlighet 3. Yttrandefrihet (även för tjänstemän) 4. Meddelarfrihet (även för tjänstemän) En handling är en framställning i skrift eller bild men också en upptagning som man kan läsa, avlyssna eller uppfatta med hjälp av något tekniskt hjälpmedel, t.ex. en bandinspelning eller uppgifter som lagras i dator. Även kopior är allmänna handlingar. Allmänna handlingar är handlingar som förvaras hos en myndighet och som har inkommit till eller upprättats av myndigheten. Allmänna handlingar innehåller offentliga eller hemliga uppgifter. Alla har rätt att ta del av offentliga uppgifter. Handlingar som kommer in till, eller upprättas, och som förvaras på skolan är således allmänna handlingar. Ett myndighetsbeslut om att inte lämna ut en handling kan bero på att handlingen inte är allmän eller att den allmänna handlingen omfattas av sekretess. Båda typerna av beslut kan överklagas. Sekretess innebär ett förbud att röja uppgifter, såväl muntliga som skriftliga. Bland skyddsintressena märks för skolan del skydd för enskilds personliga förhållanden (23 kap.2 ) sekretessen gäller inte bara uppgifter som rör eleven utan också elevens närstående t.ex. föräldrar och syskon. Offentlighets- och Sekretesslagen gäller för myndigheter, inte för den privata sektorn. Nuvarande sekretesslag trädde i kraft 2009 och ändringar och tillägg görs hela tiden. Sekretess gäller gentemot enskilda och andra myndigheter men också mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet. Sekretesslagen kan inte förändras genom lokala regleringar. Sekretess råder inte mellan olika verksamheter inom samma förvaltning i en kommun. Offentlighets- och sekretessfrågor handlar ytterst om demokrati och om möjligheten till korrekt insyn i skolans arbete. Den som inte kan sina sekretessregler är ofta onödigt tyst. Ju mer kunskap, desto bättre fungerar demokratin. Sekretessen i skolan skyddar främst 3 områden; elevvård, tillrättaförandeärenden (disciplinära frågor) och skiljande av elev från studier (gymnasieskolan). Tystnadsplikten gäller hela livet, för handlingar 70 år. Det finns olika grader av sekretess med tre huvudlinjer: 1. Absolut sekretess, som gäller t.ex. personal i en myndighets telefonväxel. 2. Stark (skarp) sekretess, gäller inom förskoleverksamhet, familjedaghem, familjeomsorg och skolans elevhälsa. Sekretess gäller i förskola och familjedaghem för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men ( 23 kap.1 ). Inom fritidshemmet gäller sträng sekretess för uppgift hos psykolog eller kurator och svag sekretess för andra uppgifter om enskilds personliga förhållanden(23 kap.3 )

10 sidan 10 av 11 Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan och särskolan för uppgift om enskilds personliga förhållanden och hälsottillstånd i elevhälsa som avser medicinska insatser. Till de övriga i elevhälsan eller till elevstödjande verksamhet i övrigt kan uppgift lämnas om detta krävs för att eleven skall få nödvändigt stöd (25 kap.13a ). Stark sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet för uppgift om enskilds personliga förhållanden i elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk utredning eller insats (23 kap.2 ). 3. Mindre stark (svag) sekretess, gäller i förskoleklass, skola och fritidshem. Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet för uppgift om enskilds personliga förhållanden om eleven eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretess råder för uppgift som hänför sig till ärenden om tillrättaförande av elev eller om avskiljande av elev från vidare studier. Sekretess råder för uppgift om enskilds identitet, adress och liknande uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att det skulle leda till men om uppgiften röjs ( 23 kap.2 ). Enligt läroplanen skall alla som arbetar i skolan uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Detta innebär att alla som arbetar i en skola deltar i elevhälsoarbete. Lärare, rektor, specialpedagoger, kuratorer och psykologer är de som man främst förknippar med elevhälsa, men även t.ex. skolmåltidspersonal, städpersonal, vaktmästare och kanslipersonal omfattas av sekretessreglerna. Sekretessen kan brytas i bl.a. följande fall: - Man får samtycke från den enskilde. Behöver ej vara skriftligt men kan inte vara generellt utan man klargör vad som skall sägas och till vem. En vårdnadshavare räcker oftast men om föräldrarna är oense bör inte uppgiften lämnas. - Man gör en menbedömning och finner att det inte kommer att innebära men för den enskilde om en uppgift om hans personliga förhållanden lämnades ut. Utgångspunkten är hur man tror att den berörda personen eller hans närstående skulle uppleva det om uppgiften kom ut. - Man tillämpar generalklausulen som kan träda in om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas ut har företräde framför det intresse sekretessen skall skydda. Den kan inte tillämpas av skolhälsovårdens eller socialtjänstens personal men däremot av förskoleverksam-hetens, förskoleklassens och skolans personal. Den gäller bara mellan myndigheter. - Man får lämna ut uppgifter om det är nödvändigt för att myndigheten skall kunna fullgöra den egna verksamheten. - Man har skyldighet enligt lag att lämna ut uppgifter, t.ex. anmälnings- och uppgiftsskyldigheten enligt 71 i socialtjänstlagen. - Man får lämna över uppgifter mellan socialtjänst och skolhälsovård eller mellan skolhälsovård och barnpsykiatrisk klinik för att ett barn skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. - Man får polisanmäla i vissa fall. Samverkan och integration mellan förskoleverksamhet, förskoleklass, skola och fritidshem I den utveckling som pågår kring samverkan och integration övergår de flesta barnen från förskoleverksamheten till förskoleklassen. Sekretess råder därför mellan den personal, som arbetar med barn i förskoleverksamheten gentemot personal i förskoleklass, skola och fritidshem.

11 sidan 11 av 11 När man behöver lämna över uppgifter om enskilds personliga förhållanden från förskoleverksamheten till förskoleklass, skola eller fritidshem måste man göra en menbedömning. Finner man att men skulle uppstå kan utlämnande ske med samtycke från barnets vårdnadshavare. Om samtycke inte lämnas kan generalklausulen bli tillämplig. Mellan förskoleklass, skola och fritidshem råder ingen sekretess. Utvecklingssamtal innebär att läraren tillsammans med eleven och föräldern diskuterar elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling och hur eleven bäst kan stödjas. En individuell utvecklingsplan IUP är en allmän handling. Den bör därför inte innehålla integritetskänsliga uppgifter som omfattas av sekretess. Även skriftliga omdömen eller annan information om elevens studieresultat är allmänna handlingar. Innehåller handlingen känsliga uppgifter, t.ex. om elevens sociala situation, kan det bli fråga om sekretess. Om en elev behöver särskilda stödåtgärder skall beslut om åtgärdsprogram tas av rektor. Rektor ansvarar också för att den berörda skolpersonalen utarbetar ett åtgärdsprogram i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Sådana åtgärdsprogram kan innehålla sekretessbelagda uppgifter, och man måste då behandla handlingarna därefter, t.ex. tänka på hur de förvaras. Dokumentera mera! En mycket vanlig kritik från tillsynsmyndigheterna JO och Skolverket är att skolan är dålig på att dokumentera. Dokumentationskraven har ökat i dagens ungdomsskola, t.ex. i form av skriftliga åtgärdsprogram och när trakasserier eller kränkningar inträffat. Skolans ställning blir svagare om det i ett ärende inte kan visas vad skolledning och personal har gjort för insatser. Tystnadsplikt vid samverkan I en samverkansgrupp finns oftast olika myndigheter representerade. Myndigheter har sekretess mot varandra och de olika myndigheterna kan också ha olika stark sekretess. Någon samarbetspartner kanske inte alls har sekretess, Man kan inte själva besluta om gemensam tystnadsplikt utåt, eftersom det är riksdagen som lagstiftar om sekretess. Några bestämmelser som bryter sekretessen i samverkansgruppen Entydigt positiva eller harmlösa uppgifter, uppgifter som redan är kända för samtliga i gruppen. Sådant som t.ex. lärare uppmärksammat på sin fritid. Samtycke (SekrL 14:4) Uppgiftsskyldighet till annan myndighet enl. lag eller förordning. Vittnesplikt, anmälningsplikt till socialtjänsten eller skyldighet enl. BrB 23:6 att anmäla vissa allvarliga brott å färde. Myndigheters personal kan i vissa fall lämna uppgifter till andra myndigheter och privatpersoner med stöd av SekrL 15:1 om det behövs för att utlämnade myndighet ska kunna fullgöra sin egen verksamhet. T.ex. om rektor polisanmäler brott mot skolans elever/personal. Generalklausulen. Att användas restriktivt. Kan utnyttjas av myndigheters personal utom för socialtjänsten och hälso- och sjukvården för vilka generalklausulen inte gäller. Polisanmälan av ungdomars brott. Misstanke om andra slags brott