DAGENS SKOLBARN MORGONDAGENS MEDARBETARE
|
|
- Elin Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DAGENS SKOLBARN MORGONDAGENS MEDARBETARE Teknikföretagens policy för grundskolan FOTO: SHUTTERSTOCK KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA
2 ENLIGT SCBs LÅNGSIKTIGA PROGNOSER KOMMER DET ÅR 2030 ATT SAKNAS ÖVER TEKNIK UTBILDADE* *KÄLLA: TRENDER OCH PROGNOSER, SCB, 2011
3 FOTO: EVA LINDBLAD, 1001BILD.SE INLEDNING Teknikföretag står för nära hälften av den svenska varuexporten. Dessutom är ungefär en tredjedel av tjänsteexporten kopplad till industrins varuexport. Varje direkt anställd i teknikföretag genererar ett flertal jobb i andra sektorer. Svenska teknikföretags framgångar på världsmarknaden har bidragit till en positiv handelsbalans och till jobb och välstånd i Sverige. För att Sverige ska attrahera globala investeringar i avancerad produktion och utveckling krävs god tillgång till ingenjörer och yrkesarbetare samt en industrirelevant forskning i världsklass. Det ställer stora krav på utbildningssystemet att tillhandahålla god utbildning med ett innehåll som överensstämmer med behov idag och i framtiden. Grundskolan lägger grunden och behöver utvecklas i samklang med näringslivet och ge eleverna goda förutsättningar för vidare studier. I denna policy ger vi våra förslag på åtgärder inom grundskolan för att teknikföretag fortsatt ska vara internationellt konkurrenskraftiga. 3
4 TEKNIKFÖRETAGEN ANSER AT T: KUNSKAPSNIVÅERNA SKA HÖJAS Alla elever ska nå godkänt i grundskolans alla ämnen Skolan behöver få i uppdrag att stärka elevernas problemlösningsförmåga Undervisningen i teknik, naturvetenskap och matematik ska vara mer relevant, till exempel genom stärkt samverkan med näringsliv och samhälle Användningen av IKT i teknik, naturvetenskap och matematik behöver öka Rektors ledarskap och förutsättningar för ledarskap behöver stärkas DET ÄR NÖDVÄNDIGT MED FLER LÄRARE I TEKNIK, NATURVETENSKAP OCH MATEMATIK Läraryrkets status behöver höjas Utbildningsvägar och karriärvägar för lärare i teknik, naturvetenskap och matematik behöver ses över TEKNIKUNDERVISNINGEN BEHÖVER STÄRKAS Teknikämnet behöver egna öronmärkta 200 timmar Godkänt i teknikämnet ska vara obligatoriskt för att börja teknikinriktade program på gymnasiet Tekniklärare ska erbjudas kontinuerlig fortbildning EN FÖRÄNDRING BEHÖVS I STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARNAS UPPDRAG OCH UTBILDNING Studie- och yrkesvägledarutbildningen ska innehålla mer arbetsmarknadskunskap Studie-och yrkesvägledare ska erbjudas löpande fortbildning kring tekniska utbildningar samt yrken inom teknikindustrin Det behövs en tydligare koppling mellan studie- och yrkesvägledningen och det regionala näringslivet 4
5 5 FOTO: EVA LINDBLAD, 1001BILD.SE
6 VÅRA PRINCIPIELLA UTGÅNGSPUNKTER FÖR HELA UTBILDNINGSSYSTEMET ALLA SKA FÅ SAMMA CHANS TILL EN BRA UTBILDNING. Teknikföretagen vill att utbildningssystemet finansieras offentligt, håller en hög kvalitet och ger valfrihet. Oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har ska alla barn, ungdomar och vuxna få likvärdiga möjligheter till en bra utbildning. De ska få god återkoppling på sina kunskapsnivåer och alla ska få utvecklas utifrån sina förutsättningar. Det ska finnas stöd för lågpresterande individer och de högpresterande individerna ska utmanas. UTBILDA FÖR JOBB. All utbildning, oavsett nivå, ska utgå ifrån att utbildningen ska rusta de studerande för arbetsmarknadens förutsättningar och krav. Utbildningar behöver därför vara dimensionerade efter arbetsmarknaden och det måste föras en nära dialog med företag och andra arbetsgivare om vilka krav morgondagens medarbetare måste leva upp till. DET BEHÖVS EN HELHETSSYN PÅ UTBILDNINGSSYSTEMET. Ingen utbildning får stänga några dörrar till vidareutbildning. Det reguljära utbildningssystemet och arbetsmarknadsutbildningar måste hålla likvärdig kvalitet och samordningen behöver öka. Det behöver finnas en helhetssyn på utbildningsystemet som möjliggör karriärväxling. Individer måste lättare kunna röra sig genom utbildningssystemet och kunna förflytta sig mellan yrkesinriktade och akademiska utbildningar. DET BEHÖVS EN BRED POLITISK ÖVERENSKOMMELSE OM UTBILDNINGS- SYSTEMET. Det behövs ett långsiktigt grepp om utbildningspolitiken och hur kvalitén ska höjas. Övergripande strukturella frågor kring utbildningssystemet är viktiga att fortsätta utreda och långsiktiga lösningar i samverkan med samhället i stort bör eftersträvas. SAMORDNING ÄR VIKTIGT. Utbildning och kompetensförsörjning är frågor som spänner över flera politiska arenor. Det behövs en samordnad funktion med en helhetssyn på utbildning, arbetsmarknad och näringspolitik. Genom ett tydligare regionalt ansvar för planeringen av utbildningar främjas samverkan mellan utbildningsanordnare, kommuner och företag. TEKNIKFÖRETAG BEHÖVER TA ETT STÖRRE ANSVAR FÖR SIN EGEN KOMPETENSFÖRSÖRJNING. Många teknikföretag har idag ett stort engagemang inom kompetensförsörjning. Men fler företag behöver ta ett strategiskt grepp om sin kompetensförsörjning i Sverige kopplat till hela utbildningssystemet. Det är viktigt både för att skolan ska förstå företagens behov och för att ungdomar ska få en rättvis bild av hur det är att jobba i ett teknikföretag. Företagens engagemang i utbildningssystemet måste dock användas effektivt. Ansvaret för utbildningssystemet är samhällets, men god kvalitet kräver arbetsgivarnas engagemang. 6
7 SKOLAN LÄGGER GRUNDEN FÖR MORGONDAGENS VÄLFÄRD SKOLAN ÄR AVGÖRANDE FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN Det sker en stor kompetensväxling i svenska teknikföretag och betydelsen av kvalificerade medarbetare ökar. Antalet ingenjörer ökar och på yrkesarbetarsidan krävs kvalificerad utbildning. I teknikindustrin idag representerar tjänstemännen över 60 procent av de anställda. Enligt SCBs långsiktiga prognoser kommer det att saknas över teknikutbildade Framförallt ingenjörer men också många yrkesutbildade 1. Om det inte är möjligt för företag att rekrytera medarbetare med de kunskaper som efterfrågas kan Sverige gå miste om nyetableringar, större företag kan föredra att flytta sin verksamhet till annat land där kompetensen finns och för mindre företag är det ytterst en fråga om överlevnad. Kompetensväxlingen och kompetensbehoven framöver ställer stora krav på utbildningssystemet att tillhandahålla utbildning med hög kvalitet och med ett innehåll som överensstämmer med de behov som finns i dag och i framtiden. Och det måste börja i grundskolan. 1 Trender och prognoser, SCB, SVENSKAR ÄR ANSTÄLLDA DIREKT ELLER INDIREKT KOPPLAT TILL EFTERFRÅGAN PÅ INDUSTRIPRODUKTER 7
8 SJUNKANDE KUNSKAPSNIVÅER I GRUNDSKOLAN Kunskapsnivåerna i grundskolan har sjunkit kraftigt, både sett över tid och i internationell jämförelse. Många elever lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. Av eleverna i årskurs 9 våren 2013 var det över en femtedel som inte fick godkänt i ett eller flera ämnen. Dryga 12 procent av eleverna fick inte betyg i svenska, engelska eller matte och är därmed inte behöriga till något program på gymnasiet. De flesta som saknar behörighet i ett ämne saknar behörighet i matematik. De ämnen där betygssnittet är lägst är ämnena Matematik, Fysik och Kemi. Endast ett ämne, Svenska som andraspråk, har lägre betygsgenomsnitt 2. I den senaste Pisa-undersökningen 3, en återkommande utbildningsstudie från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD, är resultaten för de svenska 15-åringarna nedslående. År 2000 låg svenska skolungdomars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap över OECD-snittet. År 2013 låg Sverige under OECD-snittet i alla tre områden. Samtidigt förbättras resultaten på många platser i världen. Ostasiatiska stater presterar starkt i Pisa-undersökningen, men även europeiska länder som Nederländerna, Schweiz och Estland når toppresultat. Undersökningar som Pisa säger dock inte allt vad gäller ett lands ekonomiska utveckling. När världens nationer rankas i förhållande till innovationsförmåga ligger Sverige på andra plats 4 och delegationer från Asien gör studiebesök på svenska skolor för att lära sig om problemlösning och ledar- SVERIGES PLACERING I PISA-STUDIEN MATEMATIK LÄSFÖRSTÅELSE NATURVETENSKAP 1. Shanghai (Kina) Singapore Hongkong (Kina) Taiwan (Kina) Sydkorea OECD Sverige OECD Shanghai (Kina) Hongkong (Kina) Singapore Japan OECD Sydkorea OECD Sverige OECD Shanghai (Kina) Hongkong (Kina) Singapore Japan OECD Finland OECD Sverige OECD Slutbetyg i grundskolan, Skolverket, PISA 2013 Results in Focus. What 15-year-olds know and what they can do with what they know, OECD, Global Innovation Index, WIPO,
9 skap 5. Det senaste tillägget till Pisa-undersökningen som visar problemlösningsförmåga vittnar dock om att det även inom detta område finns förbättringspotential för svensk skola, vi är inte så starka som vi tidigare trott. Kunskap och kreativitet verkar gå hand i hand. Ökade resurser är inte lösningen på alla skolans problem. Det är hur pengarna används som är avgörande. Sverige är ett av de länder inom OECDområdet som satsar mest pengar på skolan. Trots det faller resultaten. Flera andra länder, exempelvis Finland och Kanada presterar bättre i resultat, men satsar mindre resurser 6. De sjunkande kunskaperna i den svenska skolan har förmodligen flera olika orsaker. I en utredning om effekterna av skolans kommunalisering pekas på flera faktorer som kan ha spelat roll i nedgången i resultat: den ekonomiska nedgången i början av 1990-talet, förändringen av betygssystemet, förändringar av lärarutbildningen och införandet av mål- och resultatstyrningen 7. Utredningen menar att kommunaliseringen har bidragit till försämrade studieresultat och ökad ojämlikhet i skolan. Detta eftersom staten delegerade arbetsuppgifter som många kommuner inte var redo för och lärarna inte fick de arbetsförutsättningar av kommunerna som de hade behövt. Övergripande strukturella frågor kring utbildningssystemet är viktiga att fortsätta diskutera och utreda, till exempel som det arbete Svenskt Näringsliv påbörjat kring hur nationell skolpeng och ökat självstyre för skolor skulle kunna lyfta skolan 8. 5 Svenska Dagbladet, Education at a Glance, OECD, Staten får inte Abdikera, SOU, Nationell skolpeng, Svenskt Näringsliv, FOTO: NIKLAS NYMAN
10 10 FOTO: NIKLAS NYMAN
11 TEKNIKFÖRETAGEN ANSER AT T: Alla elever ska nå godkänt i grundskolans alla ämnen Det är viktigt att ta elevernas försämrade kunskaper på allvar om Sverige ska kunna leva vidare som en kunskapsnation med framstående företag. Vi menar att alla elever behöver nå godkänt i grundskolans alla ämnen. Särskilt angeläget är kunskapsraset i matematik och de naturvetenskapliga ämnena där vi snabbt behöver vända trenden. Skolan behöver få i uppdrag att stärka elevernas problemlösningsförmåga Problemlösningsförmåga är den viktigaste kompetensen för teknikindustrin vid sidan av specifika ämneskunskaper. Den första Pisa-mätningen inom området vittnar om att vi inte är bland de främsta länderna i problemlösning vilket vi behöver vara för att matcha näringslivets kommande behov. Skolan behöver få ett tydligare uppdrag i läroplanen att denna förmåga ska stärkas och genomsyra hela verksamheten. Undervisningen i teknik, naturvetenskap, matematik ska vara mer relevant, till exempel genom stärkt samverkan med näringsliv och samhälle Undervisningen i teknik, naturvetenskap och matematik behöver i högre utsträckning utgå från elevernas intresseområden inom dessa ämnen och knyta an till hur kunskaperna används i samhället och arbetslivet. I dag ser vi tyvärr att intresset för dessa ämnen sjunker i högstadiet och en förklaring kan vara att undervisningen sker för traditionellt och inte utgår från elevernas referensramar och inte heller kopplas till arbetslivet i tillräckligt hög grad. Forskningen visar att om elever får arbeta med riktiga uppgifter från näringslivet skapas relevans och det höjer motivation och intresse. Intresse för och kunskap i dessa ämnen är en viktig faktor för att vilja välja en vidare utbildning och karriär inom dessa områden. Användningen av IKT i teknik, naturvetenskap och matematik behöver öka Sverige ligger i topp i en europeisk jämförelse när det gäller tillgången till teknik, men vi hamnar efter i användningen och utnyttjande av inköpt teknik. Skolan behöver bli mycket bättre på att dra nytta av informations- och kommunikationsteknik, IKT, som pedagogiskt verktyg för att lyfta undervisningen i teknik, naturvetenskap och matematik. Digitala verktyg och nya programvaror kan användas för att bättre och roligare tillgodogöra sig nya kunskaper. Rektors ledarskap och förutsättningar för detta behöver stärkas Det lokala ledarskapet har en avgörande betydelse för att goda skolresultat ska kunna åstadkommas. Rektorerna har därför en nyckelroll i skolan. Rektor har idag ett mycket brett och omfattande uppdrag gällande personal, pedagogik och ekonomi. Men för att kunna ge det pedagogiska ledarskapet ett större utrymme bör rektorskapets ansvar förtydligas och arbetsuppgifterna renodlas. Rektor behöver större möjligheter att leda sin skola som egen enhet. Formerna för rekrytering, kompetensutveckling och lönesättning av rektorer bör ges högsta prioritet. 11
12 STOR BRIST PÅ BEHÖRIGA LÄRARE I TEKNIK, NATURVETENSKAP OCH MATEMATIK Läraryrkets status har sjunkit, det visar sig inte minst i rekryteringen till lärarutbildningen. Särskilt dyster är situationen kring ämneslärare till högstadiet i teknik, naturvetenskap och matematik. Skolverkets statistik visar att endast 7 procent av tekniklärarna i högstadiet är behöriga, motsvarande siffra för matematik är 49 procent och naturvetenskap 46 procent. Läget i dessa ämnen kan benämnas krisartat. År 2013 utexaminerades totalt 11 stycken tekniklärare för högstadiet eller gymnasiet utexaminerades ingen lärare i teknik för högstadiet 10. De lärare som utexamineras i teknik, naturvetenskap, och matematik räcker på långa vägar varken till för att ersätta den stora grupp lärare som går i pension närmsta 10 åren, ännu mindre för att öka behörighetsgraden i denna grupp. Rapporter visar att det viktigaste området för svensk grundskola att försöka stärka är lärarna; deras löner och karriärmöjligheter 11. Det behövs fler lärare med djup ämneskompetens och ämnesdidaktisk kompetens, det vill säga kunskapen om hur man lär ut, för att höja kvaliteten i undervisningen. Det behövs dels insatser för att skapa möjligheter för existerande lärare att stärka sina kunskaper, men läraryrket måste också kunna attrahera fler, andra grupperingar, av kompetenta individer. Kraven på lärarlegitimation synliggör problemen kring lärarbristen och kan kanske på sikt leda till att vissa lärartjänster blir mer attraktiva. Om läraryrkets status ska höjas och resultaten i den svenska skolan ska lyfta krävs att fler av de allra duktigaste studenterna väljer läraryrket. De karriärtjänster som har införts är ett viktigt steg i rätt riktning. Men vi tror samtidigt att det behöver mycket mer.. Det är en mycket tung process att öka attraktiviteten för att bli lärare i teknik, naturvetenskap och matematik och angeläget att se över förslag och lösningar redan idag. Prioriterat nu bör vara att öka fler lärares kompetens istället för att öka lärartätheten. ENDAST FEM LÄRARE I BIOLOGI, FYSIK OCH KEMI FÖR ÅRSKURS 7-9 TOG EXAMEN NU I VÅR*. 9 Lärarförbundet i Svenska Dagbladet, Källa: 11 Världsbanken, Sweden s Business Climate Opportunities for Entrepreneurs,
13 TEKNIKFÖRETAGEN ANSER AT T: Läraryrkets status behöver höjas Stat och kommuner behöver snabbt agera för att visa att teknik, naturvetenskap och matematik är viktigt och att samhället värdesätter att unga vill bli lärare inom dessa ämnen. Examenspremier har föreslagits och det är ett positivt inslag, men det räcker inte. För att öka antalet skickliga lärare krävs en reformerad lönesättning, ett högre relativt löneläge men också i högre grad individuell lönesättning. Lärare i teknik, naturvetenskap och matematik behöver premieras och motiveras. Andra betydelsefulla förändringar för att höja lärares status är en bättre arbetsmiljö med mindre pappersarbete och mer tid för undervisning och kollegialt lärande. Utbildningsvägar och karriärvägar för lärare i teknik, naturvetenskap och matematik behöver ses över Vägen till att bli lärare i teknik, naturvetenskap och matematik behöver ses över för att hitta olika alternativ till utbildningar och för att nå fler potentiella kandidater. Vi vill underlätta för personer med goda ämneskunskaper, men utan formell lärarutbildning, att söka sig till läraryrket. Kompletterande pedagogisk utbildning, kpu, är ett bra steg på vägen men ytterligare alternativ och former behöver undersökas. En viktig del är också att se över främjandet av rörelse av personer mellan utbildningssidan och näringslivet. Även lärare som idag saknar tillräckliga ämneskunskaper, men undervisar i teknik, naturvetenskap och matematik, behöver få möjlighet att komplettera sin utbildning. För att skapa stärkta drivkrafter för lärare att investera tid och energi i kompetensutveckling bör väl genomförda vidareutbildningar i teknik, naturvetenskap och matematik vara meriterande, vid till exempel lönesättning. *KÄLLA: 13
14 TEKNIK ÄMNET ÄR SÄRSKILT EFTERSATT Teknikämnet i grundskolan lider av stora kvalitetsbrister. Undervisningen varierar mycket kraftigt, progressionen är svag och ämnet integreras ofta inom andra ämnen och verksamheter. En av sex elever riskerar att bli helt utan undervisning i teknikämnet och i och med att teknikundervisningen på var sjätte skola nämligen sker främst tillsammans med fritidsverksamhet eller elevens val, som inte är obligatoriskt för alla elever 12. Därmed blir övriga elever på skolan utan undervisning i teknik. Undervisningen misslyckas ofta med att stimulera elevernas intresse för teknik, eleverna blir successivt mer negativa till teknikundervisningen ju äldre de blir. Antalet elever som tycker att teknikämnet är viktigt, intressant och roligt sjunker kontinuerligt och markant från årskurs 5 till årskurs Detta är mycket olyckligt eftersom det första steget mot en ingenjörsutbildning längre fram i livet är att först söka sig mot ett teknikinriktat gymnasieprogram. Bland de som väljer att studera till ingenjör finns ofta ett intresse för teknik, teknikens möjligheter och problemlösning i grunden. Det är därför oerhört angeläget att grundskolan stimulerar elevernas intresse inom detta område. I debatten hör man ofta att teknikämnet är nytt och att ämnet behöver tid för att etableras. Det resonemanget håller inte. Ämnet har varit obligatoriskt i grundskolan sedan 1994,vilket är 20 år. Det innebär att ungefär halva skolans lärarkår och rektorskår alltid verkat i en skola med obligatoriskt teknikämne. EN AV SEX ELEVER RISKERAR ATT BLI HELT UTAN UNDERVISNING I TEKNIKÄMNET* 12 Teknikämnet i träda, Teknikföretagen och CETIS, Teknik-gör det osynliga synligt, Skolinspektionen,
15 TEKNIKFÖRETAGEN ANSER AT T: Teknikämnet behöver egna öronmärkta 200 timmar Timplanen bör förtydligas så att teknikämnet separeras från de naturvetenskapliga ämnena och de gemensamma 800 timmarna för dessa fyra ämnen. Alla elever bör garanteras 200 timmar schemalagd undervisning i teknik under årskurs 1-9. Detta leder till bättre planering, progression och likvärdighet för alla elever. Godkänt i teknik ska vara obligatoriskt för att börja teknikinriktade program på gymnasiet Teknik bör också vara ett av de ämnen man behöver ha godkänt i för att påbörja det naturvetenskapliga programmet och teknikprogrammet på gymnasiet. Precis som att man idag behöver ha godkänt i de naturvetenskapliga ämnena; fysik, kemi och biologi. Tekniklärare ska erbjudas kontinuerlig fortbildning Teknikutvecklingen går mycket snabbt, arbetssätt, processer och produkter förändras fort. För att kunna möta elevernas nyfikenhet och förmedla en verklig bild är det viktigt med kontinuerlig fortbildning för lärare i teknikämnet. *KÄLLA: TEKNIKÄMNET I TRÄDA, TEKNIKFÖRETAGEN OCH CETIS,
16 STORA UTMANINGAR FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNINGEN Intresset för industrirelevanta utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå har de senaste åren ökat, men fortfarande behöver fler ungdomar uppmuntras och inspireras till dessa utbildningar samt de yrken de kan leda till inom teknikindustrin. Landets 15-åringar vill veta mer om var jobben finns i morgon men tycker inte att skolan gett dem bra information om vilka yrkesmöjligheter som finns. Studie- och yrkesvägledarna är enligt ungdomarna själva en av de mest inflytelserika påverkarna i deras studieval jämte föräldrar, vänner och lärare. 14 Idag har vi en parallell kompetensbrist och hög ungdomsarbetslöshet. Skolans studie- och yrkesvägledning får en viktig roll att spela genom att omvandla ungdomarnas intressen och drömmar i yrkes- och utbildningsval och ge en realistisk bild av vilka utbildningar som kan leda till jobb. Vi tycker att det behövs en diskussion om framtidens studie- och yrkesvägledning. Vägledningen behöver i större utsträckning vara kopplad till ett högre uppdrag, att minska missmatchen på arbetsmarknaden. IDAG HAR VI I SVERIGE EN PARALLELL KOMPETENSBRIST OCH HÖG UNGDOMS ARBETSLÖSHET 14 SyvBarometern, Ungdomsbarometern,
17 TEKNIKFÖRETAGEN ANSER AT T: Det behövs mer arbetsmarknadskunskap i studie- och yrkesvägledarutbildningen Utbildningen som knappt reviderats sedan 1984 fokuserar mest på beteendevetenskap och psykologi och innehåller, på tre år, endast ett fåtal kurser som handlar om arbetsmarknaden. Kunskap om yrkesroller och karriärvägar i teknikindustrin bör vara en mer central del i utbildningen till studieoch yrkesvägledare. Ȳ Ȳ Studie-och yrkesvägledare ska erbjudas löpande fortbildning kring tekniska utbildningar samt yrken inom teknikindustrin Arbetsmarknaden är i snabb förändring och yrkesroller, utbildningar och tjänster förändras i en rasande fart. Särskilt i teknikindustrin. Studie-och yrkesvägledarna är den funktion som ska tolka dagens komplexa utbildningssystem och föränderliga arbetsmarknad och vägleda ungdomar. Det är därför angeläget att studie- och yrkesvägledare får möjlighet till förnyad kunskap om framtidens teknikindustri och utbildningsvägarna dit. Det behövs en tydligare koppling mellan studie- och yrkesvägledningen och det regionala näringslivet Studie- och yrkesvägledarna arbetar oftast ensamma och är öppna för mer samverkan med näringslivet men behöver bra processer för detta. Kopplingen mellan studie- och yrkesvägledarna och de regionala kompetensplattformarna, som har i uppdrag att säkra kompetensförsörjningen till näringslivet bör därför stärkas. Till exempel kan de regionala arbetsmarknadsanalyserna användas mer i vägledningen. 17
18 VAD GÖR TEKNIKFÖRETAGEN FÖR ATT STÄRKA UTBILDNINGSSYSTEMET? Ungas intresse för matematik, naturvetenskap och teknik är avgörande för att teknikindustrin ska kunna attrahera kompetenta medarbetare. Teknikföretagen genomför på eget initiativ en rad långsiktiga satsningar och vi stöttar också andras satsningar inom området. Inom ramen för projekt som Teknikspanarna, Årets Teknikutbildning, Problemlösarna och MaTeNa håller vi i workshops för elever och inspirationsföreläsningar för lärare. Vi delar ut stipendier och erbjuder gratis undervisningsmaterial - allt för att stärka teknikundervisningen. Genom våra projekt riktade mot studie- och yrkesvägledare, till exempel Felix stör en ingenjör och Ingenjörsvägen arrangerar vi workshops för studie- och yrkesvägledare runt om i landet om dagens teknikindustri, yrkesroller för ingenjörer och utbildningsvägar dit. Vi arbetar med industrins övriga parter inom ramen för Teknikcollege. Inom Teknikcollege samverkar kommuner, utbildningsanordnare och företag för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Vi engagerar oss i programråd, branschråd, referensgrupper, styrelser och utbildningsnämnder för att utveckla gymnasie- och ingenjörsutbildningar som håller hög internationell klass och är anpassade efter teknikindustrins behov. Teknikföretagen kommer att fortsätta arbeta för en stärkt undervisning och konkurrenskraftiga utbildningar i teknik, naturvetenskap och matematik och för förbättrad information kring karriärmöjligheter i dagens och framtidens teknikindustri. 18
19 KONTAK T: Li Ljungberg Tobias Eriksson
20 I EN GLOBALISERAD VÄRLD ÄR KREATIVITETEN SVERIGES STYRKA Teknikföretagen är arbets givar organisationen för de kreativa företag som står för hälften av Sveriges export. Över hela landet bistår vi teknik företag i arbets rätt och bransch frågor, så att de kan fokusera på att utveckla varor och tjänster i världs klass FORM: MGD.NU, TRYCK: XXXXX
Så bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Läs merUtbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs merUtbildning för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans
Läs merVarje elev till nästa nivå
Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i Örebro årskurs 6 9 Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merVerksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)
SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del
Läs mer2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola
2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla
Läs merVarje elev till nästa nivå
Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i centrala Västerås Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom
Läs merMotion, utbildningsutskottet
Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort
Läs merOmtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.
Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.
Läs mer2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi
2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merVILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?
VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN? Matena en lärarfortbildning med fokus på matematik, teknik och naturvetenskap LÄRARE FÖRETAG KOMMUN Vi har börjat jobba mer med uppfinningar i skolan och diskuterar
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merCenterpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.
Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän
Läs merFeriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Läs merEN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund
EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Östersund En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Östersund Förord
Läs merKommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015
Kommittédirektiv Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan Dir. 2015:36 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de
Läs merEtt Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden
Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår
Läs merSvensk utbildning och lärarnas villkor måste förbättras
Svensk utbildning och lärarnas villkor måste förbättras Professor Dr Peter Lohmander Ledamot i SULFs förbundsstyrelse Ledamot i Professorsföreningens styrelse i Umeå SLU, Sweden, http://www.lohmander.com
Läs merÖkat statligt ansvar för en jämlik skola
2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport
Läs merSKL:s arbete med skolan
Från 80 till 100 SKL:s arbete med skolan SKL leder flera projekt för lokalt utvecklingsarbete inom skolan. De grönmarkerade kommunerna (nära hälften av Sveriges kommuner) deltar i ett eller flera av följande
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merEN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Kristianstad
EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Kristianstad En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Kristianstad
Läs merSkola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv
Läs mer1 Nyckeltal. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens.
1 Nyckeltal 2 Bakgrundsfrågor 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare 4 Måluppfyllelse och kvalitet 5 Kunskaper och kompetens 6 Vägledning 7 Samverkan 8 Företagande, entreprenörskap och eget företagande
Läs merYttrande betr betänkande SOU 2009:27 Ta Klass Dnr 2009/27
Datum 2009-07-28 Ruth Rahkola Ordförande Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande betr betänkande SOU 2009:27 Ta Klass Dnr 2009/27 Sammanfattning Piteå kommun instämmer med att en utpräglad elitutbildning
Läs merHögskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent
Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under
Läs merHär behandlar vi. Börja på Tågaborgsskolan.
Här behandlar vi alla olika. Börja på Tågaborgsskolan. Vi ska bygga stadens bästa skola. Vill du vara med? Det enda vi vet om framtiden är att den kommer att se annorlunda ut. Vi möter barn och unga på
Läs merUnderlag för utformning av lokal digital plan
Underlag för utformning av lokal digital plan Börja med att scanna QR-koden eller klicka på länken: https://m.youtube.com/watch?feature=youtu.be&v=xoctf2rl9oe Inledning I avsikt att tydliggöra och synliggöra
Läs merStockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet
Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen
Läs merDokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor
1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur
Läs merMotion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden
01054 1(4) Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-05-28 RS120256 HR-verksamheten Regionfullmäktige Motion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden Förslag till beslut Regionstyrelsen
Läs merTILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB
TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det
Läs mer2015-01-30 U2015/500/UH
Promemoria 2015-01-30 U2015/500/UH Utbildningsdepartementet En mer flexibel ämneslärarutbildning Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). I promemorian lämnas
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merStockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Läs mer2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND
2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning
Läs mer1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm
1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Välja yrke (SOU 2015:97) Västra Götalandsregionens
Läs merKompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet
Kompetensförsörjning Gemensamma metallavtalet 1 2 Vad är kompetens? Kompetens är ett begrepp som många använder sig av. Men vad betyder det egentligen? Kompetens är inte detsamma som formell utbildningsnivå.
Läs merHur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv?
Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv? Underlag till Tillväxtverket 17 februari 2015 Henrik Malm Lindberg Ratio Näringslivets forskningsinstitut Stora omvärldsförändringar Globalisering,
Läs merKompetensförsörjning för att få sökande till gymnasiala yrkesutbildningar inom områden där det råder kompetensbrist på Gotland
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Ärendenr BUN 2015/675 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 24 mars 2016 Barn- och utbildningsnämnden Kompetensförsörjning för att få sökande till
Läs merNässjö kommuns personalpolicy
Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och
Läs merAtt arbeta i förskola och skola i Kalmar
Att arbeta i förskola och skola i Kalmar Du är viktig i vår fortsatta utveckling och strävan mot toppen! I Kalmar kommun har alla barn och elever rätt att få de bästa förutsättningarna att nå sin absoluta
Läs merRektors möjligheter att delegera och skolors organisation
1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merYRKESUTBILDNING FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING
YRKESUTBILDNING FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING Teknikföretagens policy för yrkesutbildning FOTO: NIKLAS NYMAN KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA ENLIGT SCBs LÅNGSIKTIGA PROGNOSER KOMMER DET ÅR 2030 ATT SAKNAS
Läs merFör tidig inriktning sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg
För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg Bakgrund och metod Syftet med denna undersökning är för Gymnasium.se att ta reda på hur insatta
Läs merFör tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg
För tidiga val sätter stopp för vidare studier - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg Bakgrund och metod Studentum är Sveriges mest använda söktjänst för eftergymnasiala studier med ca 400
Läs merHur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1.
Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1. Här är de samlade svaren från riksdagspartierna med motiveringarna till svaren på frågorna. Moderaterna Ja, Alliansen vill inom ramarna för vår
Läs merEn grundskola i världsklass. Teknikföretagens prioriterade frågor för grundskolan
En grundskola i världsklass Teknikföretagens prioriterade frågor för grundskolan 2 TEKNIKFÖRETAGENS PRIORITERADE FRÅGOR FÖR GRUNDSKOLAN En grundskola i världsklass Den tekniska och digitala utvecklingen
Läs mer6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.
Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merSvensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet
PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merPlan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun
Plan för entreprenörskap i skolan Motala kommun Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 11/KS 0233 Datum: 2011-10-25 Paragraf: 325 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2011-10-25 Diarienummer:
Läs merGrimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning
Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning stockholm.se 1 Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Ur Grimstaskolans arbetsplan: Vi behöver motverka
Läs merVerksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning
Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare
Läs merKunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext
Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation
Läs merMotion. Landskrona i arbete
Motion Socialdemokraterna LANDSKRONA 2008-04-28 Socialdemokratisk politik det är att vilja förändring därför förändring ger löften om förbättring, näring åt fantasi och handlingskraft, stimulans åt drömmar
Läs merFemton punkter för fler växande företag i Örebro
Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och
Läs merBehovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola. Styrprocessen 2017
Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola Styrprocessen 2017 Tyresö kommun / 2016-03-10 2 (15) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde Gymnasieskola... 3 1.1 Slutsatser - Samlad
Läs merEducation at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska
Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare
Läs merTraineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP)
Utlåtande 2012: RI (Dnr 231-1361/2011) Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion
Läs merGe Sörmland chansen med investeringar i utbildning och kompetens!
Ge Sörmland chansen med investeringar i utbildning och kompetens! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland Jobbkrisen förvärras Den borgerliga regeringen gick till val på att ordna jobben. Idag kan
Läs merLärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Läs merAllmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778
Ett utlåtande till förslagen som arbetsgruppen för allmänna nationella mål i den grundläggande utbildningen och förnyandet av timfördelningen i grundläggande utbildningen har förberett. Allmänt Arbetsgruppen
Läs merRegionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland
Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Regionalt kunskapslyft... 3 Bakgrund... 4 Vår politik för ett regionalt
Läs merNytt kunskapslyft för fler jobb
2014-08-22 PM Nytt kunskapslyft för fler jobb Vallöften Det finns ett absurt fenomen i Sverige. Samtidigt som 400 000 människor går arbetslösa hittar många företag inte utbildad arbetskraft att anställa.
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merProgramområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Läs merGRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9. Kunskap och personlig utveckling
GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Kunskap och personlig utveckling Vad är viktigt att lära sig när framtiden ständigt förändras? Världen förändras i snabb takt. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen
Läs merEN MODERN SAMVERKANSFORM
EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merKvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för
Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om IT- Gymnasiet IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete
Läs merIKT-Strategi. En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016
IKT-Strategi En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016 Barn- och utbildningskontoret Norrtälje kommun Framtidskompetenser Synligt lärande Kollegialt
Läs mer... 3. St...3 ...4 ... 4 ... 5... 5... 6...6 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO
... 3 St...3... 3... 4...4... 4... 4... 5... 5... 5... 6... 6...6... 6... 6... 6 2 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO Underlag: dokumentation från kommunen, webbplatsen, intervjuer
Läs merUtveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Läs merSkolans resultatutveckling 2011-2015
1 Skolans resultatutveckling 2011-2015 Vad säger statistiken? Vilka skolkommuner förbättrar resultaten? Hur tänker de? En rapport från InfoMentor För mer information kontakta Mats Rosenkvist, InfoMentor
Läs merTid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare
Läs merBlackebergs gymnasium
Nästa: Kina Praktik i Kina För att ge eleverna på Stockholm stads gymnasieskolor en så bra utbildning som möjligt har en satsning genomförts de senaste två åren: Gymnasieskolorna har kraftigt utökat sitt
Läs merRAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning
Läs merUtan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen
Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma
Läs merKartläggning av målgruppen
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppen 1 Innehåll Antal unga som inte fullföljer gymnasiet... 3 Antal unga inom aktivitetsansvaret... 3 Antal unga som uppbär försörjningsstöd... 3 Antal unga som har timanställning
Läs merFörslag till årsredovisning 2010
2011-02-17 1 (1) Kompetens- och arbetslivsnämnden Förslag till årsredovisning 2010 Dokumentet tas upp i KAN AU 110224 och i KAN 110311. Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Anna Carlsson Nämndsekreterare
Läs merFler drömjobb i staten! /Jurister. Ungas krav STs förslag
Fler drömjobb i staten! /Jurister Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik
Läs merIdé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1
Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merFRÅN (ENERGI)INTRESSERAD TILL (EL)ENGAGERAD
FRÅN (ENERGI)INTRESSERAD TILL (EL)ENGAGERAD En målgruppsanalys om intresset för energirelaterade utbildningar Ungdomsbarometern TRE MÅLGRUPPER SOM KOMMIT OLIKA LÅNGT I UTBILDNINGSSYSTEMET Som ett led i
Läs merKvalitetsredovisning för läsåret 2012
1(6) Kvalitetsredovisning för läsåret 2012 Naturvetenskapsprogrammet (NV/NA), Östrabo 1, Uddevalla Gymnasieskola 2(6) Innehållsförteckning Naturvetenskapsprogrammet (NV/NA), Östrabo 1, Uddevalla Gymnasieskola...
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Borlänge kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Borlänge kommun Tillsyn i Borlänge kommun har genomfört tillsyn av Borlänge kommun under Hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet
Läs merDin utveckling I FOKUS
Din utveckling I FOKUS Utveckla dina FÖRMÅGOR I framtiden semestrar vi på månen, bor i hus som producerar energi och åker i förarlösa bilar. Kanske har vi flera yrken samtidigt och lever dubbelt så länge?
Läs merStartpaketet: mindre klasser mer kunskap
2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,
Läs merKommittédirektiv. Yrkesdansarutbildning i klassisk dans. Dir. 2008:32. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008
Kommittédirektiv Yrkesdansarutbildning i klassisk dans Dir. 2008:32 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för att
Läs merDärför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet
Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet
Läs merSTUDENTRAPPORTEN 2013
STUDENTRAPPORTEN 2013 Studentum Studentum är med sina cirka 500 000 besökare varje månad, Sveriges mest använda söktjänst för eftergymnasiala studier. Visionen är att samla alla eftergymnasiala utbildningar
Läs merENergIBRANSCHENS KOMPETENSFÖRSÖrJNING
ENergIBRANSCHENS KOMPETENSFÖRSÖrJNING Ett informationsmaterial kring behov, målgrupper och goda exempel REDAKTION Inledning Utgivare: Svensk Energi Projektledare: Ulrik Simonsson, Ungdomsbarometern Analysansvarig:
Läs mer