YRKESUTBILDNING FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING
|
|
- Hanna Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 YRKESUTBILDNING FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING Teknikföretagens policy för yrkesutbildning FOTO: NIKLAS NYMAN KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA
2 ENLIGT SCBs LÅNGSIKTIGA PROGNOSER KOMMER DET ÅR 2030 ATT SAKNAS ÖVER TEKNIK UTBILDADE* *KÄLLA: TRENDER OCH PROGNOSER, SCB, 2011
3 FOTO: SHUTTERSTOCK INLEDNING Teknikföretagen står för nära hälften av den svenska varuexporten. Dessutom är ungefär en tredjedel av tjänsteexporten kopplad till industrins varuexport. Varje direkt anställd i teknikföretagen genererar ett flertal jobb i andra sektorer. Svenska teknikföretags framgångar på världsmarknaden har bidragit till en positiv handelsbalans och till jobb och välstånd i Sverige. För att Sverige ska attrahera globala investeringar i avancerad produktion och utveckling krävs god tillgång till ingenjörer och yrkesarbetare samt en industrirelevant forskning i världsklass. Det ställer stora krav på utbildningssystemet att tillhandahålla god utbildning med ett innehåll som överensstämmer med behov idag och i framtiden. I denna policy ger vi våra förslag på åtgärder inom gymnasieskolan, vuxenutbildningen och yrkeshögskolan för att teknikföretag fortsatt ska vara internationellt konkurrenskraftiga. 3
4 4 FOTO: NIKLAS NYMAN
5 TEKNIKFÖRETAGEN ANSER AT T: DET MÅSTE FINNAS TYDLIGA INDUSTRIELLT INRIKTADE UTBILDNINGAR I GYMNASIET Samtliga industrirelevanta gymnasieprogram bör omfatta mer än 2500 poäng Samtliga industrirelevanta gymnasieprogram bör ge grundläggande behörighet till högskolan Sammanhållna arbetsdagar bör införas i gymnasieskolan Högre krav ska ställs på djup och bredd på såväl yrkesprogram som högskoleförberedande program Regelverket för yrkesutbildning bör utvecklas så att företagen ges ett avgörande inflytande över utbildningen Behörighetskraven till samtliga gymnasieprogram ska vara godkända betyg i samtliga ämnen från grundskolan YRKESHÖGSKOLAN BEHÖVER BYGGAS UT Yrkeshögskolan bör få ökade medel Preparandutbildningar ska få erbjudas inom yrkeshögskolan Fördelningen av statsbidrag mellan olika yrkesområden bör ses över Bedömningsprocessen för ansökningar för att starta utbildning ses över och kvalitetssäkras Strategiskt viktiga industrirelevanta utbildningar får beslut om fler än två utbildningsomgångar Ekonomiska lösningar tas fram för att möjliggöra att industrirelevanta utbildningar ska kunna erbjudas även i glesbygd YRKESUTBILDNING FÖR VUXNA MÅSTE GES EN HÖGRE PRIORITET Yrkesvux bör permanenteras inom vuxenutbildningen Yrkesvux måste tillförsäkras en långsiktigt förutsägbar nationell finansiering Förordningen om gymnasial yrkesutbildning för vuxna bör ses över och revideras med syfte att tydliggöra att utbildningen ska motverka brist på yrkesutbildad arbetskraft på hela arbetsmarknaden Det ska vara möjligt att läsa in behörighet till yrkeshögskolan inom Yrkesvux 5
6 VÅRA PRINCIPIELLA UTGÅNGSPUNKTER FÖR HELA UTBILDNINGSYSTEMET ALLA SKA FÅ SAMMA CHANS TILL EN BRA UTBILDNING. Teknikföretagen vill att utbildningssystemet finansieras offentligt, håller en hög kvalitet och ger valfrihet. Oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har ska alla barn, ungdomar och vuxna få likvärdiga möjligheter till en bra utbildning. De ska få god återkoppling på sina kunskapsnivåer och alla ska få utvecklas utifrån sina förutsättningar. Det ska finnas stöd för lågpresterande individer och de högpresterande individerna ska utmanas. UTBILDA FÖR JOBB. All utbildning, oavsett nivå, ska utgå ifrån att utbildningen ska rusta de studerande för arbetsmarknadens förutsättningar och krav. Utbildningar behöver därför vara dimensionerade efter arbetsmarknaden och det måste föras en nära dialog med företag och andra arbetsgivare om vilka krav morgondagens medarbetare måste leva upp till. DET BEHÖVS EN HELHETSSYN PÅ UTBILDNINGSSYSTEMET. Ingen utbildning får stänga några dörrar till vidareutbildning. Det reguljära utbildningssystemet och arbetsmarknadsutbildningar måste hålla likvärdig kvalitet och samordningen behöver öka. Det behöver finnas en helhetssyn på utbildningsystemet som möjliggör karriärväxling. Individer måste lättare kunna röra sig genom utbildningsystemet och kunna förflytta sig mellan yrkesinriktade och akademiska utbildningar. DET BEHÖVS EN BRED POLITISK ÖVERENSKOMMELSE OM UTBILDNINGS SYSTEMET. Det behövs ett långsiktigt grepp om utbildningspolitiken och hur kvalitén ska höjas. Övergripande strukturella frågor kring utbildningssystemet är viktiga att fortsätta utreda och långsiktiga lösningar i samverkan med samhället i stort bör eftersträvas. SAMORDNING ÄR VIKTIGT. Utbildning och kompetensförsörjning är frågor som spänner över flera politiska arenor. Det behövs en samordnad funktion med en helhetssyn på utbildning, arbetsmarknad och näringspolitik. Genom ett tydligare regionalt ansvar för planeringen av utbildningar främjas samverkan mellan utbildningsanordnare, kommuner och företag. TEKNIKFÖRETAG BEHÖVER TA ETT STÖRRE ANSVAR FÖR SIN EGEN KOMPETENSFÖRSÖRJNING. Många teknikföretag har idag ett stort engagemang inom kompetensförsörjning. Men fler företag behöver ta ett strategiskt grepp om sin kompetensförsörjning i Sverige kopplat till hela utbildningssystemet. Det är viktigt både för att skolan ska förstå företagens behov och för att ungdomar ska få en rättvis bild av hur det är att jobba i ett teknikföretag. Företagens engagemang i utbildningssystemet måste dock användas effektivt. Ansvaret för utbildningssystemet är samhällets, men god kvalitet kräver arbetsgivarnas engagemang. 6
7 7 FOTO: EVA LINDBLAD, 1001BILD.SE
8 INDUSTRINS KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGSBEHOV SKA VARA UTGÅNGSPUNKTEN FÖR ALL YRKESUTBILDNING Globala teknikföretag lägger produktion och utveckling där kompetensen och marknaden finns. Att säkra tillgången på duktiga yrkesarbetare är avgörande för svenska teknikföretags konkurrenskraft och fortsatta verksamhet i landet. Därför är det nödvändigt med ett utbildningsystem som kan ge både unga och vuxna tillgång till utbildningar som leder till jobb inom industrin. Framtidens arbetsmarknad och den ständigt tilltagande internationaliseringen ställer också högre krav på teknikföretagens medarbetare. Utöver en god yrkeskicklighet kommer det att krävas ökad bredd, djup och flexibilitet från morgondagens medarbetare vad gäller bland annat språkkunskaper, förståelse för olika produktionsfilosofier, initiativ- och samarbetsförmåga. Vi vill alla att Sverige ska fortsätta vara konkurrenskraftigt på den internationella marknaden och därför måste utbildningsystemet anpassas och förbättras efter de förändringar som vi ser framför oss. FÖRETAGEN HAR SVÅRT ATT HITTA RÄTT PERSONAL Drygt 60 procent av Teknikföretagens medlemsföretag försökte under första halvåret 2014 att rekrytera nya medarbetare. Framförallt sökte före tagen personer med gymnasial yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning. Dessa företag upplevde det som ganska svårt eller mycket svårt att rekrytera. Den huvudsakliga anledningen till att det var svårt, hade att göra med att de sökande inte hade relevant yrkeserfarenhet, utbildning och/ eller arbetslivserfarenhet. 1 1 Svenskt Näringsliv, 2014 FOTO: SHUTTERSTOCK 8
9 DET MÅSTE FINNAS TYDLIGA INDUSTRIELLT INRIKTADE UTBILDNINGAR INOM GYMNASIESKOLAN Gymnasieskolans nationella program är alla treåriga. För att få en gymnasieexamen ska eleverna läsa kurser som uppgår till sammanlagt gymnasiepoäng. Av dessa ska kurser om minst poäng vara godkända. Beroende av vilket program eleven gått ställs det också krav på vissa specifika kurser som ska vara godkända. I examen ingår ett gymnasiearbete som ska visa att eleverna är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången, det vill säga att de har tillräckliga kunskaper i yrket för att vara anställningsbara. De industriägda industrigymnasierna, vilka erbjuder en utbildning som kombinerar en yrkesutbildning med en högskoleförberedande utbildning, ger eleverna långt fler kurser än vad som ingår i en gymnasieexamen om 2500 poäng. Skälet till detta är att eleverna ska vara anställningsbara direkt efter gymnasieexamen. TEKNIKFÖRETAGEN ANSER AT T: SAMTLIGA INDUSTRIRELEVANTA GYMNASIE PROGRAM BÖR OMFATTA MER ÄN 2500 POÄNG De kurser som ingår i en yrkesexamen leder enligt våra medlemsföretag inte tillräckligt långt. Kraven måste höjas för att eleverna ska vara anställningsbara efter gymnasiet. Eleverna behöver därför läsa fler kurser. Några av våra medlemsföretag har startat egna Industrigymnasier. De och några andra skolor har förstått detta och visat att det är möjligt att organisera utbildningen så att eleverna med goda resultat kan läsa fler kurser än vad som idag ingår i en examen. Vi menar därför att gymnasieskolan måste utvecklas så att alla skolor erbjuder eleverna minst poäng. Det borde också vara en självklarhet att elevpengen anpassas efter omfattningen på utbildningen, det vill säga mer elevpeng för fler poäng! DE INDUSTRIRELEVANTA GYMNASIE PROGRAM SKA GE GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLAN Antalet elever som väljer det industritekniska programmet 2 har sjunkit från ca 1550 till 1330 elever mellan 2011 och 2013 och skola efter skola väljer att lägga ner utbildningen. Dels beror detta på att elevkullarnas storlek minskat, men Skolverket menar att nedgången också kan förklaras av att yrkes- 2 Skolverkets programuppföljning,
10 programmen inte längre ger grundläggande behörighet. Ungdomar vill idag ha alla dörrar öppna. Detta är ett problem i två dimensioner. Dels att antalet elever sjunker och inte svarar mot rekryteringsbehoven inom industrin 3, dels att utbildningen inte ger eleverna en utbildning som svarar mot företagens krav på bredd och djup i utbildningen. För att vara fortsatt utvecklingsbara krävs att eleverna även läser andra ämnen än yrkesämnen. Men, och det är viktigt, det får inte ske på bekostnad av yrkesämnena. SAMMANHÅLLNA ARBETSDAGAR BÖR INFÖRAS I GYMNASIESKOLAN En sammanhållen arbetsdag med pedagogiskt ledd verksamhet ger eleverna bättre möjligheter att förbereda sig för arbetslivets villkor och lägger en god grund för fortsatta studier. Den minsta garanterade undervisningstiden på yrkesprogrammen är timmar över tre år. Det motsvarar ca 24 timmar i veckan. Om eleverna börjar kl 8.00 kan de alltså gå hem efter lunch. Detta innebär att eleverna inte ges möjlighet att förbereda sig för de villkor som gäller på arbetsmarknaden och att de ibland har svårt att anpassa sig till företagens arbetstider. Det innebär också att eleverna till stor del lämnas ensamma med sina studier. Det är otillfredsställande när vi ser att resultaten 4 inte är bättre än vad de är och att företagen säger att eleverna i många fall inte har tillräckliga kunskaper för att vara direkt anställningsbara. HÖGRE KRAV SKA STÄLLS PÅ DJUP OCH BREDD PÅ SÅVÄL YRKESPROGRAM SOM HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM Vi menar att det är viktigt att eleverna får en bred kompetens i sin utbildning. För att uppnå detta förespråkar vi att fler praktiska delar förs in på de högskoleförberedande programmen samtidigt som det förs in både mer teori och yrkeskunskaper på yrkesprogrammen. Vår argumentation för en tydligare koppling av de nationella programmen till arbetslivet står inte i motsats till vår uppfattning att även gymnasieskolans bildningsuppdrag måste stärkas. Detta är särskilt viktigt för anställningsbarheten i företag som verkar på en internationell marknad. FÖRETAGEN MÅSTE HA ETT AVGÖRANDE INFLYTANDE PÅ YRKESUTBILDNINGEN Konceptet Teknikcollege bör vidareutvecklas och vara norm för samverkan mellan utbildningsanordnare och företag. Den tidigare försöksverksamheten och den nya lärlingsutbildningen har med nuvarande reglering med skolan som huvudman inte utvecklats i någon betydande utsträckning. Företagens behov täcks inte när lärlingsutbildningen bara är en spegelbild av den skolförlagda utbildningen. För att industrirelevanta lärlingsutbildningar ska bli ett reellt alternativ för företagens kompetensförsörjning, måste villkoren anpassas efter företagens förutsättningar. FÖR ATT VARA BEHÖRIG TILL GYMNASIE SKOLAN SKA ELEVEN VARA GODKÄND I ALLA GRUNDSKOLEÄMNEN Resultaten på de senaste årens PISA-undersökningar är nedslående låg Sverige under OECD-snittet i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Med de förutsättningar som många elever har när de går in i gymnasieskolan är det i många fall inte möjligt att för dem att uppnå anställningsbarhet. Grundskolan måste ges möjlighet att göra mer. För att tillgodogöra sig en internationellt konkurrenskraftig gymnasieutbildning av hög kvalitet, ser vi det som nödvändigt att alla elever ska ha klarat minst betyget godkänt i samtliga kurser i grundskolan 5. För att detta ska vara möjligt krävs tillräckligt stöd i grundskolan så att eleverna klarar kunskapsmålen. 3 Arbetsförmedlingens yrkesprognos för cnc-operatörer, SIRIS, betygsstatistik, 2012/13: Endast 2/3 av eleverna från det industritekniska programmet fick slutbetyg. Av dessa hade bara 2/5 godkänt betyg i samtliga ämnen. 5 SIRIS 2013/14: 77 % av eleverna var godkända i samtliga ämnen. Fler flickor än pojkar. En övervägande del av dessa elever återfinns sannolikt på de högskoleförberedande programmen. 10
11 FOTO: NIKLAS NYMAN YRKESUTBILDNING FÖR VUXNA MÅSTE SPEGLA ARBETSMARKNADENS BEHOV För att möta behovet av ökad rörlighet och flexibilitet på arbetsmarknaden måste det finnas möjlighet till omställning även efter gymnasiet. Teknikföretagen ser därför ett behov av utbildningsvägar som leder till jobb inom industrin även för vuxna som tidigare valt andra inriktningar. För att säkra tillgången på rätt kompetens inom industrin utifrån de krav som arbetsmarknaden ställer, är det viktigt att de som erbjuds plats på industrirelevanta vuxenutbildningar också har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Därför vill Teknikföretagen förebygga bristen på efterfrågad arbetskraft genom att prioritera den som efter genomgången utbildning bedöms ha förutsättningar att få jobb, oavsett utbildningsbakgrund. 11
12 FOTO: NIKLAS NYMAN TEKNIKFÖRETAGEN ANSER AT T: YRKESVUX SKA PERMANENTERAS Vuxenutbildningen behövs som komplement till ungdomsgymnasiet 6. Allt för få ungdomar väljer utbildningar inom industri, underhåll och automation 7. Tendensen är dessutom vikande. Intresset för att utbilda sig till ett yrke inom industrin finns dock bland vuxna. YRKESVUX MÅSTE TILLFÖRSÄKRAS EN LÅNGSIKTIG OCH FÖRUTSÄGBAR NATIO NELL FINANSIERING Resurserna till yrkesvux har varierat kraftigt mel- 6 Skolverkets rapport 2014:412, mellan 2012 och 2013 minskade antalet sökande till det industritekniska programmet (IN) med 16 %, el- och energiprogrammet (EE) minskade med 6 %. Elevgruppen som helhet minskade med 3,8 %. Antalet skolor som erbjuder dessa program minskade ca 10 %. 7 Skolverkets statistik för läsåret 2013/14, 738 elever examinerades från IN produkt och maskinteknik, 516 från EE automation och endast 153 från IN driftsäkerhet och underhåll. lan och även under budgetåren. 8 Detta gör det svårt för utbildningsanordnare att planera och för företagen att förlita sig på yrkesvux som en långsiktig samarbetspartner. Kommunerna har som grupp betraktat också varit tydliga med att de utan statsbidraget för yrkesvux 9 inte har tillräckliga resurser att lägga på yrkesutbildning för vuxna. FÖRORDNINGEN OM GYMNASIAL YRKESUTBILDNING BÖR SES ÖVER OCH REVIDERAS Kommunerna ska i planeringen av yrkesvux samverka med Arbetsförmedlingen. Av statistiken över hur statsbidraget använts, kan man inte dra någon annan slutsats än att kommunerna i alltför många fall snarare iklätt sig rollen av arbetsgivare och ta- 8 Första året var 2009 och platserna Antalet har sedan varierat kraftigt för att upphöra helt efter kr helårsplats. 12
13 git möjligheten att förse sig själv med personal 10 än att som utbildningsanordnare balansera behoven mellan olika yrkesområden. Vi menar därför att regelverket måste ses över så att hela arbetsmarknadens behov speglas i utbildningsutbudet och att kommunerna ska visa att de samverkat med presumtiva arbetsgivare i kommunen. För att säkerställa att industrirelevanta utbildningar startar, bör kommunerna samverka regionalt och dimensioneringen göras i samråd med de regionala kompetensplattformarna. DET SKA VARA MÖJLIGT ATT LÄSA IN BE HÖRIGHET TILL YRKESHÖGSKOLAN INOM YRKESVUX Yrkesvux är med nuvarande regelverk i första hand till för dem som tidigare inte fått någon möjlighet att skaffa sig en utbildning. 11 Förutom till yrkes- 10 Statistik från våren 2011 visar att yrkesvux framför allt används till kommunernas egen kompetensförsörjning. 33 % av resurserna gick till utbildningar inom vård- och omsorg. Endast 4 % gick till industriutbildningar. 11 Syftet med Yrkesvux är enligt förordningen (2012:295) att motvux är de också prioriterade till övriga teoretiska utbildningar inom kommunal vuxenutbildning. Den som examinerats från gymnasieskolans högskoleförberedande program ges normalt inte möjlighet att läsa behörighetsgivande yrkeskurser inom yrkesvux. Om han eller hon inte vill gå vidare med akademiska studier utan istället utbilda sig för ett yrke inom industrin, är vägen till yrkeshögskolan därför stängd. 12. Erfarenheten från till exempel Industrins yrkesår talar för att dessa ungdomar med rätt påbyggnad utgör en betydande resurs och att det är slöseri att inte ge dem möjligheten att utbilda sig till ett yrke. Vi menar därför att yrkesvux måste öppnas upp för alla som behöver skaffa sig behörighet till en utbildning inom yrkeshögskolan. verka brist på arbetskraft med yrkesutbildning och att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning alternativt har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. 12 Eftersom yrkeshögskolan i de allra flesta fall är en påbyggnad på gymnasiets nationella yrkesprogram har inte sökande med en högskoleförberedande examen behörighetsgivande yrkeskurserna i sin examen. YRKESHÖGSKOLAN MÅSTE FÅ BETYDLIGT STÖRRE ANSLAG Det är allt fler tjänster inom industrin som kräver bredare kunskaper och mer spetskompetens än vad gymnasieskolans yrkesprogram kan ge. Vi menar att dessa kompetensbehov kan tillgodoses av de industrirelevanta utbildningarna inom yrkeshögskolan. Mot bakgrund av det alldeles för låga anslaget till yrkeshögskoleutbildningar, är det viktigt att Myndigheten för yrkeshögskolan fortsätter utveckla metoderna för behovsanalys så att prioriteringen mellan olika utbildningar motsvarar arbetsmarknadens behov. I detta arbete är de regionala kompetensplattformarna centrala samarbetsparter. 13
14 TEKNIKFÖRETAGEN ANSER AT T: YRKESHÖGSKOLAN BÖR FÅ UTÖKADE RESURSER Resurserna till utbildningar inom yrkeshögskolan har i stort legat still de senaste fyra åren trots en ökning av antalet ansökningar med ca 20 %. 13 Myndigheten menar att kvaliteten på ansökningarna är hög och att de skulle kunna godkänna dubbelt så många ansökningar om bara medel till det fanns. Förra året beviljades 380 av 1185 ansökningar. Av dessa var det bara 34 utbildningar som direkt riktar sig mot industriellt arbete. PREPARANDUTBILDNINGAR SKA FÅ ERBJUDAS INOM YRKESHÖGSKOLAN För att ge möjlighet till karriärväxling måste alla oavsett utbildningsbakgrund få studera inom yrkeshögskolan. Ungdomar som läst ett högskoleförberedande program behöver få möjlighet att läsa behörighetsgivande yrkeskurser för att sedan kunna söka en yrkeshögskoleutbildning. RUTINERNA FÖR FÖRDELNINGEN AV STATSBIDRAG MELLAN OLIKA YRKES OMRÅDEN MÅSTE SES ÖVER Myndighetens uppdrag är att vid varje ansökningstillfälle bedöma behovet av utbildning inom de skilda yrkesområdena. Utbildningar som är riktade mot våra företags behov av kompetensförsörjning uppgår bara till dryga 8 %. 14 Med tanke på att våra företag säger sig ha stora svårigheter att rekrytera personal med bakgrund från yrkeshögskolan och att Svensk industri står för närmare hälften av den svenska varuexporten menar vi att yrkesområdet inte är tillräckligt prioriterat lämnades 1127 ansökningar in till Myndigheten var siffran Av 221 ansökningar inom yrkesområdet teknik och tillverkning och avsåg 75 utbildningar som var riktade mot våra företag. Av dessa beviljades 33 medan 42 avslogs. PROCESSEN FÖR BEDÖMNING AV ANSÖKNINGAR BÖR SES ÖVER OCH KVALITETSSÄKRAS Region Skåne har under 2013 kartlagt yrkeshögskoleutbildningarna i Skåne 15. En genomgående kritik från de som får avslag på sina ansökningar är att beslutsprocessen inte är upplevs transparent. Man förstår inte avslagen och motiveringarna är inte alltid individuella utan följer ofta en standardmall. Det ligger många timmars arbete bakom varje ansökan och det är inte tillfredsställande om den sökande inte får konstruktiv återkoppling på sin ansökan. Det kan ytterst leda till misstro mot yrkeshögskolan. STRATEGISKT VIKTIGA UTBILDNINGAR MÅSTE FÅ BESLUT OM FLER ÄN TVÅ UTBILDNINGSOMGÅNGAR Många utbildningar inom teknik och tillverkning kräver omfattande investeringar. Den osäkerhet som råder när beslut endast omfattar två utbildningsomgångar 16 riskerar bidra till att många nödvändiga utbildningar inte ens lämnar idéstadiet. Vi menar därför att investeringsintensiva utbildningar som bedöms vara viktiga och bärkraftiga på lång sikt ska få beslut om fler än två utbildningsomgångar. EKONOMISKA LÖSNINGAR BÖR TAS FRAM SOM MÖJLIGGÖR ATT INDUSTRI RELEVANTA UTBILDNINGAR KAN ERBJUDAS I HELA LANDET Företag som verkar i regioner med liten befolkning eller låg attraktivitet har särskilt svårt att rekrytera personal. Misslyckas man upprepade gånger med rekryteringar återstår för många inte några andra 15 Region Skåne Framtidens yrkeshögskola inom teknik och tillverkning, september Förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan, 1 kap. 4 14
15 alternativ än att överväga en flytt av verksamheten. Detta medför stora kostnader för såväl företag som samhälle. Det är därför viktigt att det finns någon form av stödsystem för utbildningar med få deltagare. Under 2014 har det funnits en möjlighet att ansöka om ett startstöd för sådana utbildningar. Vi menar att någon form av motsvarande stödsystem behöver utredas och permanentas. VAD GÖR TEKNIKFÖRETAGEN FÖR ATT STÄRKA UTBILDNINGSSYSTEMET? Ungas intresse för matematik, naturvetenskap och teknik är avgörande för att teknikindustrin ska kunna attrahera kompetenta medarbetare. Teknikföretagen genomför på eget initiativ en rad långsiktiga satsningar och vi stöttar också andras satsningar inom området. Inom ramen för projekt som Teknikspanarna, Årets Teknikutbildning, Problemlösarna och Ma- TeNa håller vi workshops för elever och inspirationsföreläsningar för lärare. Vi delar ut stipendier och erbjuder gratis undervisningsmaterial allt för att stärka teknikundervisningen. Genom våra projekt riktade mot studie- och yrkesvägledare, till exempel Felix stör en ingenjör och Ingenjörsvägen arrangerar vi workshops runt om i landet om dagens teknikindustri, yrkesroller för ingenjörer och utbildningsvägar dit. Vi arbetar med industrins övriga parter inom ramen för Teknikcollege. Inom Teknikcollege samverkar kommuner, utbildningsanordnare och företag för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå.. Vi engagerar oss i programråd, branschråd, referensgrupper, styrelser och utbildningsnämnder för att utveckla gymnasie- och ingenjörsutbildningar som håller hög internationell klass och är anpassade efter teknikindustrins behov. Teknikföretagen kommer att fortsätta arbeta för en stärkt undervisning och konkurrenskraftiga utbildningar i teknik, naturvetenskap och matematik och för förbättrad information kring karriärmöjligheter i dagens och framtidens teknikindustri. FOTO: NIKLAS NYMAN 15
16 KONTAKT TEKNIKFÖRETAGEN: Torgny Martinsson FORM: MGD.NU, TRYCK: ÅTTA.45 I EN GLOBALISERAD VÄRLD ÄR KREATIVITETEN SVERIGES STYRKA Teknikföretagen är arbets givar organisationen för de kreativa företag som står för hälften av Sveriges export. Över hela landet bistår vi teknik företag i arbets rätt och bransch frågor, så att de kan fokusera på att utveckla varor och tjänster i världs klass.
DAGENS SKOLBARN MORGONDAGENS MEDARBETARE
DAGENS SKOLBARN MORGONDAGENS MEDARBETARE Teknikföretagens policy för grundskolan FOTO: SHUTTERSTOCK KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA ENLIGT SCBs LÅNGSIKTIGA PROGNOSER KOMMER DET ÅR 2030 ATT SAKNAS ÖVER
Läs merGymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011
Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning Två vägar mot samma yrkesexamen. Gymnasial lärlingsutbildning är en utbildning inom ett yrkesprogram
Läs merEn evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser
En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre
Läs merTEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING
TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi
Läs merEn mer flexibel gymnasieskola
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2837 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) En mer flexibel gymnasieskola Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en
Läs merTEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI
TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.
Läs merYttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)
Utbildningsdepartementet Yttrande 2017-02-28 Registrator Dnr: U2016/04660/GV 103 33 Stockholm Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning
Läs merRemissvar Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program
Utbildningsdepartementet 2017-10-31 Registrator Er referens/dnr: U2017/03537/GV 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet Promemoria 2017-09-06 Remissvar Ökade möjligheter till grundläggande behörighet
Läs merVälja yrke. Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr /2015
Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-19 Handläggare Mats Öblad Telefon: 08-508 33 493 Åsa Eckhardt Telefon: 08-508 33 921 Till Utbildningsnämnden 2016-02-04
Läs merRemissvar på yrkesprogramsutredningen - Välja Yrke (SOU 2015:97)
BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Lejla Gros 2016-02-12 Dnr: RUN 2015-585 Remissvar på yrkesprogramsutredningen - Välja Yrke (SOU 2015:97) Bakgrund Intresset för gymnasieskolans yrkesprogram är vikande
Läs merUppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan
Regeringsbeslut II:1 2017-04-20 U2017/01930/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan Regeringens beslut Statens skolverk
Läs merElektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO
Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är
Läs merVälkommen till hearing med
22 maj 2014 Välkommen till hearing med Förhandsmaterial, obs att det är förslag under arbete! Utgångspunkter: Industrin har kompetensförsörjningsproblem: Lågt intresse för arbete inom industrin bland unga
Läs mer1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm
1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Välja yrke (SOU 2015:97) Västra Götalandsregionens
Läs merGymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är:
Gymnasieskolan Gymnasieskolan består av 18 program. De 18 nationella programmen har totalt 60 olika inriktningar. Det finns två olika sorter program - högskoleförberedande program och yrkesprogram. De
Läs merRedovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag 1 (6) Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Sammanfattning
Läs merEn grundskola i världsklass. Teknikföretagens prioriterade frågor för grundskolan
En grundskola i världsklass Teknikföretagens prioriterade frågor för grundskolan 2 TEKNIKFÖRETAGENS PRIORITERADE FRÅGOR FÖR GRUNDSKOLAN En grundskola i världsklass Den tekniska och digitala utvecklingen
Läs merYrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad
Yrkesutbildning för bättre matchning Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Valfrågan i fokus Arbeta en Arbete en Arbeta en en Arbete en Arbeta en Arbete en Arbete Arbeta Arbete Arbete en Arbete
Läs merGymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket
Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Rätt förutsättningar och rätt förväntningar Utgångspunkt i Gy 2011 Exempel på problematik, diskussioner
Läs merYrkesutbildning fo r ba ttre matchning pa svensk arbetsmarknad
UT BILDNINGSP OLIT IK 2015 Foto: Lars Forsstedt Yrkesutbildning fo r ba ttre matchning pa svensk arbetsmarknad Yrkesutbildning för bättre matchning på svensk arbetsmarknad Sverige behöver en bättre matchning
Läs merUtbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs merPM - Omläggning av gymnasieskolan
2014-01-28 PM - Omläggning av gymnasieskolan Sammanfattning Avhoppen för gymnasieskolan är gymnasieskolans största problem, samtidigt minskar yrkesprogrammen i attraktivitet trots att många branscher efterfrågar
Läs merAntagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen
Tjänsteutlåtande Rektor 2014-11-17 Stefan Quas 08-590 976 24 Dnr: stefan.quas@upplandsvasby.se UBN/2014:232 33204 Utbildningsnämnden Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen Förslag
Läs merKort om gymnasieskolan
Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:
Läs merYttrande över remiss av Välja yrke (SOU 2015:97) Remiss från kommunstyrelsen
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-01-21 Handläggare Tinna Nilsson Telefon: 08-508 35 906 Till Arbetsmarknadsnämnden den 2 februari 2016 Ärende
Läs merKort om den svenska gymnasieskolan
Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:
Läs merUtbildning för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans yttrande över betänkandet SOU 2015:97 Välja yrke
1 (6) Dnr: MYH 2015/4448 Er referens: U2015/05421/GV Remissvar/Yttrande Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Myndigheten för yrkeshögskolans yttrande över betänkandet SOU 2015:97 Välja yrke Inledning
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans
Läs merHögre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet
Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka
Läs merStatsbidrag Regionalt Yrkesvux
Statsbidrag Regionalt Yrkesvux SFS 2016:937 mats.soderberg@skl.se Statsbidrag utgår för, Orienteringskurser Kurser i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik eller samhällskunskap inom
Läs merKonsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om försöksverksamhet med en handelsinriktning på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan
Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om försöksverksamhet med en handelsinriktning på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan Sammanfattning Förslaget innebär att huvudmän ska kunna ansöka
Läs merPlan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20
Plan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20 UTBILDNINGSNÄMNDEN Antagen av utbildningsnämnden 2019-09-05, 84 Innehåll Plan för utbildning... 3 Individuell studieplan... 3 Introduktionsprogram
Läs merBygg- och anläggningsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Bygg- och anläggningsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i
Läs merForum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1
Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari 2017 Utbildningsdepartementet 1 Aktuella frågor Kunskapslyftet Platser Validering Yrkeshögskola Komvux Studiestartsstödet Utbildningsdepartementet
Läs merGymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Läs merHur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?
Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan? Yrkeshögskolan och Gy
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Komvuxutredningen (U 2017:01) Dir. 2017:125. Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Komvuxutredningen (U 2017:01) Dir. 2017:125 Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017 Utvidgning av uppdraget Regeringen beslutade den 16 februari 2017
Läs merGymnasiereformen i korthet
En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs
Läs merAktuella frågor för skolan Anna Ekström
Stockholm den 19 oktober Aktuella frågor för skolan Anna Ekström Utbildningsdepartementet 1 Kunskaperna vänder åt rätt håll Sveriges resultat i PISA Sveriges matematikresultat i TIMSS 520 550 Åk 8 510
Läs mer2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola
2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför
Läs merSvenskt Näringsliv har givits möjlighet att kommentera ovan rubricerad utredning.
Utbildningsdepartementet Vår referens/dnr: SN Dnr 240/2015 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm U2015/05421/GV 2016-02-26 Remissvar Välja yrke (SOU 2015:97) Svenskt Näringsliv har givits möjlighet att kommentera
Läs merHotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Hotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin
Läs merEn väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.
I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en
Läs merGE ELEVERNA RÄTT TILL HELTIDSSTUDIER!
GE ELEVERNA RÄTT TILL HELTIDSSTUDIER! Teknikcollege är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt
Läs merAnita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen
Anita Ferm Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar Mina utgångspunkter Stärk elevens rätt till en god utbildning Förtydliga ansvar, struktur
Läs merYrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå
Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Hur är tillgången på arbetskraft med relevant kompetens? 3 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merPositionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad
180928 justerat efter beslut i styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad Introduktion Regionsamverkan
Läs merTeknikföretagens yttrande över promemorian Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan U2010/1388/G
Utbildningsdepartementet Gymnasieenheten 103 33 STOCKHOLM 2010-05-31 Karin Thapper karin.thapper@teknikforetagen.se 08-782 08 93 Teknikföretagens yttrande över promemorian Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan
Läs merYrkesutbildningens irrvägar En systemanalys av svensk yrkesutbildning
Yrkesutbildningens irrvägar En systemanalys av svensk yrkesutbildning Nils Karlson, vd, docent Filippa Ronquist, forskningsassistent Ratio Näringslivets forskningsinstitut Projektet Yrke, kvalifikation,
Läs merFrågor och svar Teknikcollege november 2014
Frågor och svar Teknikcollege november 2014 BUDSKAP: Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen
Läs merVarför Region Skåne är intresserad av att arbeta med SI
REGIONAL UTVECKLING Varför Region Skåne är intresserad av att arbeta med SI David Lindén Näringsliv och Arbetsmarknad 5 mars 2019 E-hälsostrategi för Region Skåne 2016 2010 REGIONAL UTVECKLING Det öppna
Läs merKARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN
KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTRA MELLANSVERIGE 2009-2014 Inledning Sverige är en kunskapsnation på en global marknad. Tillgång till kunskap och kompetens är
Läs merTeknikföretagens yttrande över betänkandet Yrkeskunnande en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen (SOU 2008:112)
Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Per Klingbjer 103 33 Stockholm 2009-03-31 Karin Thapper karin.thapper@teknikforetagen.se 08-782 08 93 Teknikföretagens yttrande över betänkandet
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 2 juli 2018 Regeringen föreskriver i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039)
Läs merEn bättre yrkeshögskola
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3068 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) En bättre yrkeshögskola Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om
Läs merNytt kunskapslyft för fler jobb
2014-08-22 PM Nytt kunskapslyft för fler jobb Vallöften Det finns ett absurt fenomen i Sverige. Samtidigt som 400 000 människor går arbetslösa hittar många företag inte utbildad arbetskraft att anställa.
Läs merFler platser på yrkeshögskolan
Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar
Läs merSammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
VUX 2012 September 2014 Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Områden Studie- och yrkesvägledning Individuell studieplan Validering Prövning enligt
Läs merTillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad
Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur
Läs merLivsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?
Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland? Kompetensförsörjning med hjälp av utrikesfödda Det råder fortsatt problem med etablering på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsmarknaden
Läs merLärande på arbetsplats Nya förutsättningar för gymnasieskolan
Lärande på arbetsplats Nya förutsättningar för gymnasieskolan Styrkedjan för GY2011 från läroplan skollag gymnasieförordning examensmål ämnesplaner, Ny skollag 1 juli 2011, Ny gymnasieförordning för GY2011,
Läs merSlutbetyg i grundskolan, våren 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-09-30 1 (15) Slutbetyg i grundskolan, våren 2014 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2014. Syftet är att ge en
Läs merKompetensförsörjningsdagarna. 25 april Christina Hassel Gymnasie- och vuxenutbildningsenheten. Utbildningsdepartementet 1
Kompetensförsörjningsdagarna 25 april 2017 Christina Hassel Gymnasie- och vuxenutbildningsenheten Utbildningsdepartementet 1 Livslångt lärande och stärkt kompetensförsörjning Möjliggöra vuxnas lärande
Läs merVarför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?
Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling
Läs merResan med Teknikcollege i Göteborgsregionen. Bengt Forsling, IF Metall
Resan 2007 2015 med Teknikcollege i Göteborgsregionen Bengt Forsling, IF Metall 2015-02-26 2 Detta tänker jag prata om idag Regionalsamverkan innan Teknikcollege Bygget avteknikcollege i Göteborgsregionen
Läs merYttrande över huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2015 SOU 2015:104
REMISSVAR 1(6) Fi2016/00169/BaS fi.registrtor@regeringskansliet.se mona-lisa.franneby@regeringskansliet.se Yttrande över huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2015 SOU 2015:104 Lärarnas Riksförbund har
Läs merEtt fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (U2010/1388/G)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 10-421/876 SID 1 (7) 2010-04-14 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-05-20 Ett fjärde tekniskt
Läs merFullständigt gymnasium från Vuxenutbildningen!
Fullständigt gymnasium från Vuxenutbildningen! Dina val inför slutbetyg eller gymnasieexamen Här följer information för att hjälpa dig i de val du behöver göra. Slutbetyg eller gymnasieexamen? Till och
Läs merFramtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen
2014-08-10 PM Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen I dag är gymnasieexamen den stora vattendelaren på svensk arbetsmarknad. Utan en gymnasieexamen är det mycket svårt att få jobb och kraven
Läs merETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD
ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD POSITIONSPAPPER REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE ARBETSMARKNAD/KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2018 1 2 INTRODUKTION Regionsamverkan Sydsverige är ett samarbetsorgan
Läs merNaturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet
Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2012-06-20 1 (5) Naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet Bakgrund Skolverket har tidigare föreskrivit om vilka kurser som ska ingå i gymnasieskolans
Läs merTillväxtverkets arbete för näringslivets kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningsdagarna april 2017
Tillväxtverkets arbete för näringslivets kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsdagarna 26-27 april 2017 Ett av de största problemen för tillväxt i SMF 23 procent av de svenska småföretagen anger att
Läs merRiktlinjer för Introduktionsprogrammen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-07-01 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 076 12 33 818 Till Utbildningsnämnden 2011-08-18 Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen
Läs merNyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring
Nyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring - teknikprogrammet - det fjärde året - industritekniska programmet Yrkesutbildning Mycket stort fokus på yrkesutbildning - ungdomsarbetslöshet - kompetensförsörjning
Läs merStrategi för näringslivssamverkan
Strategi för näringslivssamverkan Arbetsmarknadsnämnden stockholm.se November 2016 Dnr AMN 2016-0365-01.01 3 (12) Innehåll 1 Bakgrund och syfte... 4 2 Övergripande mål... 5 3 Utgångspunkter... 5 3.1 Omvärldsbevakning...
Läs merDelårsrapport Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Delårsrapport 2019 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2019-09-27 Översikt nämndsmål Målområde Målområde 1 En ung, global och modern stad Målområde 2 En stad för näringsliv och arbete Målområde 3 En
Läs merYH-forum 22 mars 2017
YH-forum 22 mars 2017 Christer Bergqvist, verksamhetschef Jenny Sörby, kommunikationschef Myndigheten för yrkeshögskolan Program Det går bra för yrkeshögskolan Vad har hänt sedan sist - vad är på gång
Läs merKunskapslyft för fler jobb i Dalarna
Dalarna 20140423 Kunskapslyft för fler jobb i Dalarna - ett län för kompetens och lärande socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Dalarna behöver mer kunskap och kompetens - inte mindre. Socialdemokraterna
Läs merRemissvar En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)
Utbildningsdepartementet 2017-02-24 Registrator Er referens/dnr: 103 33 Stockholm U2016/04660/GV Remissvar En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning
Läs merTempen på bussbranschen. Blekinge län 2018
Tempen på bussbranschen Blekinge län 2018 1 Oroande personalbrist i bussbranschen Riket Blekinge län 6 av 10 118 Samtidigt som behovet av bussförare ökar uppger 6 av 10 företag med rekryteringsbehov att
Läs merTempen på bussbranschen. Östergötlands län 2018
Tempen på bussbranschen Östergötlands län 2018 1 Oroande personalbrist i bussbranschen Riket Östergötlands län Behovet av bussförare de kommande tre åren ökar nu kraftigt. Sedan 2016 har behovet ökat med
Läs merTempen på bussbranschen. Riksrapport 2018
Tempen på bussbranschen Riksrapport 2018 1 Oroande personalbrist i bussbranschen Behovet av bussförare de kommande tre åren ökar nu kraftigt. Sedan 2016 har behovet ökat med 74 %. 6 av 10 Samtidigt som
Läs merUppdraget. Yrkesprogramsutredningen
Uppdraget Stärka den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft Underlätta ungdomars övergång mellan skola och arbetsliv Förstärka den nationella kompetensförsörjningen Matchning vad är
Läs merNu avslöjar vi de 9 vanligaste myterna om ditt gymnasieval
Nu avslöjar vi de 9 vanligaste myterna om ditt gymnasieval Det är inte sant, bara för att alla säger det Det är lätt att bli stressad över gymnasievalet och orolig för att välja fel. Dessutom kommer föräldrar,
Läs merFörändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser
GY 2011 Förändringar Så är det... Nationella program Specialutformade program Nationella programinriktningar Lokala programinriktningar Nationella kurser (900) Lokala kurser (9000) Valbara kurser Så blir
Läs merAnsökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna
Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna Observera att Skolverket endast tar emot ansökningar om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna via webben. Detta dokument är endast för er
Läs merRiktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning
Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Riktlinjernas syfte... 2 1.2 Lagstiftning... 2 1.3 Mål för kommunal vuxenutbildning... 2 1.4 Kommunens ansvar för att erbjuda
Läs merDnr. Kon 2017/37 Plan för fortsatt arbete med YH-utbildningar i Järfälla
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2017-03-28 Kompetensnämnden Dnr. Kon 2017/37 Plan för fortsatt arbete med YH-utbildningar i Järfälla Förslag till beslut Kompetensförvaltningen föreslår att: 1 Kompetensnämnden godkänner
Läs merEn stärkt yrkeshögskola- ett lyft för kunskap, Prop. 2015/16: Förordning om (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.
YH1008, v.2.0, 2016-03-18 1 (6) Diarienr: MYH 2016/4491 Ert dnr 2016/04660/GV Yttrande Myndigheten för yrkeshögskolans yttrande över betänkandet En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga
Läs merGymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:
1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för
Läs merKompetensförsörjning för att få sökande till gymnasiala yrkesutbildningar inom områden där det råder kompetensbrist på Gotland
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Ärendenr BUN 2015/675 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 24 mars 2016 Barn- och utbildningsnämnden Kompetensförsörjning för att få sökande till
Läs merAnsökan om statliga medel för gymnasial yrkesutbildning för vuxna
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN VUXENUTBILD NINGSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 09-433/292 SID 1 (7) 2009-03-12 Handläggare: Elisabeth Ryde Telefon: 508 33 937 Till Utbildningsnämnden 2009-03-12 Ansökan om
Läs merArbetsmarknaden kräver gymnasiekompetens
Arbetsmarknaden kräver gymnasiekompetens Stefan Löfven 31 mars 2014 AGENDA Gymnasiekompetens krävs på arbetsmarknaden Stora problem i gymnasieskolan Nytt Kunskapslyft Obligatorisk gymnasieskola Utbildningskontrakt
Läs merUtbildningsvägar till Fastighetsbranschen
Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Universitet och Högskola Yrkeshögskola Nivå 3 Nivå 2 Ungdom Gymnasiet Högskoleförberedande Exempelvis Teknikprogrammet Vuxen Omställning Elev/Student Yrkesvux
Läs merBarn- och fritidsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Barn- och fritidsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin
Läs merDetta är gymnasieskolan
Detta är gymnasieskolan 18 nationella program = 60 inriktningar 12 yrkesprogram + 6 högskoleförberedande program + Programfördjupningar Programmen omfattar 2.500 poäng 1 Högskola/universitetsutbildning
Läs merVår vision. Rätt kunskap ger dig jobb
Jan Johansson Vår vision Göteborgs Tekniska College skall vara ledande i lärande och utveckling av industriella tekniska utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå i Sverige. Vår verksamhet Gymnasieskola
Läs merValet till gymnasiet. Ekholmsskolan, 16 november 2017 Information till föräldrar. Johan Dahlberg Studie- och yrkesvägledare vägledningskompetens.
Valet till gymnasiet Ekholmsskolan, 16 november 2017 Information till föräldrar Johan Dahlberg Studie- och yrkesvägledare vägledningskompetens.se Detta är gymnasieskolan 18 nationella program = 60 inriktningar
Läs mer