Yrkesutbildningens irrvägar En systemanalys av svensk yrkesutbildning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Yrkesutbildningens irrvägar En systemanalys av svensk yrkesutbildning"

Amanda Pettersson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Yrkesutbildningens irrvägar En systemanalys av svensk yrkesutbildning Nils Karlson, vd, docent Filippa Ronquist, forskningsassistent Ratio Näringslivets forskningsinstitut

Projektet Yrke, kvalifikation, rörlighet Syfte Utveckla branschöverskridande metoder och bedömningskriterier för praktisk yrkeskompetens, ur

2 Projektet Yrke, kvalifikation, rörlighet Syfte Utveckla branschöverskridande metoder och bedömningskriterier för praktisk yrkeskompetens, ur ett företagsperspektiv Mål: Förbättrad kompetensförsörjning Förbättrad matchning, integration, livslångt lärande, omställning och jämställdhet

3 Formativt skede Kompetensbrist, dålig matchning, utanförskap, integration, sent inträde på arbetsmarknaden, överutbildning Satsningar på Yrkeshögskolan, yrkesvux, snabbspår, Yrkesprogramutrednin gen, yrkesintroduktion Gemensam problembild på väg att växa fram

4 Utmaningen Kultur, normer, institutioner!

5 Systemanalys viktig Krävs för att kunna analysera de reformer och satsningar som har gjorts, men också för att kunna bedöma vilka reformer som behövs framöver Viktigt att såväl formell och icke-formell, som informell, offentlig och privat, utbildning inkluderas Så vitt vi kan bedöma inte gjorts tidigare

6 Yrkeskompetens? En förvärvad förmåga att på ett tillfredställande sätt kunna utföra specifika arbetsuppgifter i konkreta arbetssituationer Överordnat begrepp Förutsätter en rad olika kunskaper, färdigheter och förmågor

7 Utgångspunkt i EQF-skalan Åtta-gradig skala utvecklad inom EU Mäter resultat av lärande, oberoende av hur kunskapen inhämtats Även generiska praktiska kompetenser Skiljer mellan tre former av läranderesultat: Kunskap Färdighet Kompetens Sverige har egen SeQF (MYH ansvarig) Vissa begreppsliga oklarheter

8 Vår terminologi Vetenskaplig, teoretisk kunskap Praktisk kunskap Omdömeskunskap Typ av kunskap Lärandeform Påståendekunskap, bevisbar och generaliserbar, know-what Teoretisk, formell utbildning Färdighetskunskap, yrkeskunskap, förtrogenhet, delvis tyst, know-how Praktik, situerat lärande, handledning, reflektion över erfarenheter Praktisk klokskap, dygder, bildning, delvis tyst Konkret erfarenhet, situerat lärande, kritisk reflektion över det egna handlandet Källa: Karlson & Fergin 2013

9 Yrkesutbildning för yrkeskompetens Kräver praktik, arbetsplatsförlagt lärande (situerat lärande) Nödvändigt för praktisk kunskap och omdömeskunskap, inklusive tyst kunskap Förutsättning för att kunna utveckla yrkets färdigheter och förmågor Komplementärt till vetenskaplig kunskap, inklusive yrkesteori

10 Våra frågeställningar 1. Hur är yrkesutbildningssystemet utformat och finansierat? 2. Möjliggör och underlättar det individens yrkesval och yrkeskarriär? 3. Tillgodoser det arbetsmarknadens kompetensbehov?

11 Många utbildningsformer 1. Gymnasieskola 6. Yrkeshögskola Skolförlagd yrkesutbildning Yrkeshögskoleutbildning Lärlingsutbildning Konst- och kulturutbildning 2. Kommunal vuxenutbildning Tolkutbildning Yrkesinriktade kurser 7. Universitet och högskola Lärlingsvux Yrkesprogram Yrkesförarutbildning 8. Privat yrkesutbildning 3. Folkbildning Omställningsutbildning Yrkesinriktad särskild kurs 9. Personalutbildning 4. Arbetsmarknadsutbildning Uppdragsutbildning Arbetsmarknadsutbildning 10. Informellt lärande Traineejobb, utbildningskontrakt, m m 5. Yrkesintroduktionsutbildning Yrkesintroduktionsanställning Övrig färdigutbildning, eftergymnasial lärlingsutbildning, m m

12 Som är svåra att jämföra Volymer, antalet deltagare, årsstudieplatser mm Hur mycket finansiella resurser, offentliga och privata, som satsas Men gymnasiala yrkesutbildningar och motsvarande inom universitet och högskolor har mångdubbelt större volymer och resurser än övriga offentligt finansierade utbildningsformer

13 Kostnad per utbildningsform, mkr (2014) Källa: SCB, Arbetsförmedlingen, Riksrevisionen

14 Normen Professor Docent Doktorsexamen Licentiatexamen Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Forskarnivå Avancerad nivå Grundnivå Gymnasieexamen, högskoleförberedande

15 Yrkesutbildningssystemet

16 Våra viktigaste slutsatser Yrkesutbildningssystemet är 1. Ett underordnat system 2. Försvårar yrkesval och yrkeskarriär 3. Har otillräcklig arbetslivsanknytning

17 1. Ett underordnat system Konjunkturberoende, ofta kortsiktiga satsningar Brist på tydlig progression Otydlighet kring icke-akademiska yrkeskvalifikationer Prioritering av teoretisk utbildning framför yrkesutbildning

18 Exempel: Yrkesvux Statligt anslag, tkr Källa: Skolverkets regleringsbrev,

19 2. Försvårar yrkesval och yrkeskarriär Yrkesvux möjliggör omval för vissa men oftast inte från teoretisk till praktisk YH:s antagnings- och behörighetskrav stämmer ofta inte med gymnasiets yrkesprogram, oklar fördjupning Yrkeskunskaper värderas lågt vid antagning särskilt till högskolans yrkesprogram Fort- och vidareutbildningsmöjligheterna svaga Översiktsproblematik

20 Exempel: Gymnasieskola eftergymnasial yrkesutbildning Högskoleförb. program? Högskolans yrkesprogram Grundläggande behörighet Inga krav på praktisk kunskap, erfarenhet Yrkesprogram?? Yrkeshögskola Arbetslivserfarenhet Yrkeskurser Matte B/2 Svenska B/2 Engelska B/2

21 3. Otillräcklig arbetslivsanknytning Brist på praktik och arbetsplatsförlagt lärande Generellt, men särskilt gymnasiala yrkesprogram, även kvalitetsbrister Yrkesutbildning inom universitetet och högskolor saknar krav på praktik, förutom för legitimationsyrken Bristande engagemang från arbetslivet Motsträvighet från skolvärlden och högskolevärlden

22 Exempel PRAO i grundskolan allt kortare eller blir inte av alls APL på Gy-yrkesprogram brister ofta i kvalitet och omfattning Otydligt mandat för de nationella och lokala programråden på Gy-yrkesprogram Praktiska inslag saknas i högskoleförberedande gymnasieprogram Programråd krävs inte på högskolans yrkesprogram, arbetsmarknadsutbildning, folkbildning mm

23 Summering Yrkesutbildningssystemet försvårar individens yrkesval, i ungdomen och livslångt, och har svårt att tillgodose arbetsmarknadens kompetensbehov Allvarliga konsekvenser för ungdomars gymnasieval, vuxnas yrkesutbildning, yrkeskarriär, omställning, matchning, företagens kompetensförsörjning, jobbskapande, tillväxt mm

24 Stor utvecklingspotential 1. Använd SeQF för att skapa ordning och överskådlighet, stötta branscherna 2. Utveckla fungerande valideringssystem, särskilt för icke-formellt, informellt lärande 3. Uppvärdera generiska praktiska kunskaper 4. Öka värderingen av yrkeserfarenhet vid antagning 5. Skapa bättre möjligheter till praktik inom samtliga utbildningsformer 6. Förbättra övergång mellan teoretiska utbildningar och yrkesutbildningar, och vice versa 7. Fler än två utbildningsomgångar och behörighetsgivande kurser inom YH

25 Stor utvecklingspotential 8. Bättre möjligheter till livslång yrkesutbildning, även inom högskolan. Modernisera folkbildningen 9. Starkare mandat för arbetslivet i programråd, skapa motsvarande inom folkbildning, arbetsmarknadsutbildning och högre utbildning 10.Se över fördelningen av offentliga medel, bättre balans YH och högskolan 11.Skatteincitament och moderniserad redovisning för personalutbildning 12. Stabil finansiering av yrkesutbildningen

26 Att en gemensam problembild är på väg att växa fram, tillsammans med en vilja att förändra, utgör en bra grund för att stärka yrkesutbildningens omfattning, kvalitet, status och attraktivitet. Det handlar dock även om att omsätta detta i praktiken.

Relevanta dokument

Yrke, kvalifikation, rörlighet Företagsperspektiv på branschöverskridande yrkeskvalifikationer

Yrke, kvalifikation, rörlighet Företagsperspektiv på branschöverskridande yrkeskvalifikationer 2015-12-01 Nils Karlson Ratio Näringslivets forskningsinstitut Projektets syfte Bidra till att utveckla branschöverskridande