Omslag: Kriminalvården. Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2015 Beställningsnummer: 4489 Hemsida:

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014

2 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2015 Beställningsnummer: 4489 Hemsida:

3 FRÅN ORD TILL HANDLING Under det gångna året har vi fullbordat arbetet med myndighetens nya organisationsstruktur. Det innefattar bland annat en förbättrad ledningsorganisation för kärnverksamheterna och ett myndighetsgemensamt servicecenter för en mer samlad och effektiv administration och intern service. Vårt förändringsarbete har också resulterat i en ny modell för ledning, styrning och uppföljning samt en målstruktur och en helt ny budgetfördelningsmodell. Utvecklingen av myndighetens interna organisatoriska strukturer och processer har varit mycket omfattande. Det har bedrivits i nära samarbete med personal och personalorganisationer, vilket har ställt höga krav på samarbetsförmåga och lyhördhet från alla inblandade. Resultatet har varit att vi i hög grad lyckats finna lösningar som tagit hänsyn till personalens olika behov och intressen. Arbetet med att rekrytera personal till nyckelbefattningar har under 2014 varit mycket omfattande. Ett syfte med den nya organisationen är att öka förmågan att leda och styra hela kriminalvårdens alla verksamhetsdelar för att kunna erbjuda en mer sammanhållen, likvärdig och rättssäker kriminalvård i hela landet. Som en del av denna målsättning har också en riktad satsning på första linjens chefer genomförts genom att en ny chefsutbildning införts i samverkan med Uppsala universitet. Värdegrundsarbetet samt frågor om bemötande, arbetsmiljö och god samverkan har också varit högt prioriterade. Kriminalvården har sedan en tid tillbaka en vikande klienttillströmning. Denna trend fortsatte även under 2014, främst när det gäller frivårdsklienter. För intagna i anstalt har minskningstakten gått ned betydligt, och i häkte märks nu istället en liten ökning. Vi har under året ytterligare utvecklat vår förmåga att flexibelt anpassa vår plats kapacitet till klienttillströmningen. Det har skett genom att vi snabbare och mer träffsäkert än tidigare kan identifiera det faktiska platsbehovet, göra konkreta tidoch handlingsplaner för både kort- och lång siktiga underhålls- och renoveringsbehov och genomföra tillfälliga stängningar av avdelningar. Effekten har blivit att trenden med en sjunkande beläggningsgrad har upphört på anstalt. På häkte har beläggningsgraden ökat. En ambition är att fortlöpande kunna öka och minska antal platser utan att förlora vår förmåga till framförhållning när klientflödet ändras. ÅRSREDOVISNING

4 Fortfarande är beläggningen på anstalt förhållandevis låg, vilket möjliggjort beslutet om att renovera anstalten Kirseberg. Renoveringen kommer att på börjas under Ombyggnationer har också genomförts på bland annat säkerhetshäktena Kronoberg, Göteborg, Malmö och Huddinge. Säkerhetsarbetet har stått i starkt fokus även under Vårt dagliga säkerhetsarbete bygger på ett dynamiskt säkerhetskoncept. Grunden utgörs av vår kompetenta personal som befinner sig nära de intagna, och som systematiskt arbetar i enlighet med de säkerhetsrutiner som myndigheten utvecklat. Till sin hjälp har de också en tillförlitlig och verksamhetsanpassad fysisk säkerhetsmiljö med robust och tillförlitlig säkerhetsteknik och en god infrastruktur. Efter flera års fokus på säkerhetshöjande åtgärder på anstalter med högsta säkerhetsklass, har vi under 2014 valt att intensifiera våra säkerhetshöjande insatser till vissa anstalter i säkerhetsklass 2. Efter ett antal rymningar i början av året påskyndades det arbetet. Säkerhetsrutinerna har genomlysts, lokalernas utformning har inventerats, brister och risker har identifierats och de mest akuta av dem har åtgärdats. Framförallt har satsningar gjorts för att säkerhets medvetandet ska fortsatt vara på en hög nivå i hela myndigheten även under perioder då incidenter av olika slag inte sker. Ansträngningarna som gjorts har givit mycket positiva resultat. Vi har under året satsat stort på innehållet i verksamheten. Vi har ökat insatserna för unga i kriminalvård och våldsamma klienter inom ramen för våra två regeringsuppdrag. Nya ungdomsavdelningar har inrättats i anstalt och personaltätheten på dessa avdelningar har ökat markant jämfört med andra. Gruppen klienter med restriktioner på häkte, i synnerhet unga, är särskilt prioriterad och vi har under året påbörjat ett mycket omfattande arbete som syftar till att öka de isoleringsbrytande åtgärderna och tiden intagna tillbringar utanför bostadsrummet. Arbete, studier och annan strukturerad verksamhet är viktiga verktyg för att nå detta mål, och under året har satsningar gjorts på studievägledning och särskild verksamhet för unga på häkte. Vår svenska kriminalvårdsmodell väcker intresse och har högt anseende internationellt. Efterfrågan på vårt deltagande och insatser i olika internationella samman hang har ökat under 2014 och Kriminalvården har nu en än viktigare roll som föregångsland på den internationella arenan. Det gäller bland annat arbetet med mänskliga rättigheter och återfallsprevention i såväl anstalt som frivård exempelvis genom fredsbevarande insatser inom ramen för FN och EU. Även de landvinningar vi fortlöpande gör på forskningens område intresserar såväl myndigheter som regeringar i andra länder. En viktig målsättning under 2014 har varit att kunna utveckla innehållet i kärnverksamheten parallellt med att vårt organisatoriska förändringsarbete genomförts. Nu är grunden lagd för att långsiktigt kunna lyckas ännu bättre med vårt uppdrag och förverkliga de högt ställa krav som följer av vårt uppdrag. Årsredovisningens undertecknande Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Under 2014 har en ny styr- och uppföljningsmodell utvecklats. Även om den i stora delar är färdig, finns några delar som inte ännu är på plats vid ingången av Jag bedömer att brister i den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten föreligger på följande punkter; ett sammanhållet systemstöd för uppföljning och beslutsstöd saknas samordningen av myndighetens riskhantering är för svag myndighetens interna tillsyn sker inte samordnat egenkontrollen sker inte metodiskt med hjälp av kontrollprogram Arbetet för med förbättringar av ovanstående är långt framskridet, och flera punkter kommer att åtgärdas under Bristerna bedöms därför vara betydligt mindre allvarliga jämfört med mina bedömningar de senaste två åren. Mer information om Kriminalvårdens arbete för att förbättra myndighetens interna styrning och kontroll, samt för att åtgärda ovanstående brister återfinns under avsnitt 1.3 Intern styrning och kontroll (sid 16). Norrköping Nils Öberg, Generaldirektör 4 ÅRSREDOVISNING 2014

5 INNEHÅLL KRIMINALVÅRDEN IDAG...7 RESULTATREDOVISNING BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV RESULTATREDOVISNINGEN EKONOMI OCH STYRNING EKONOMISK UTVECKLING KRIMINALVÅRDENS KOSTNADER PER PRESTATION INTERN STYRNING OCH KONTROLL FLEXIBELT PLATSUTNYTTJANDE HÄKTE OCH PÅFÖLJDER HÄKTESVERKSAMHETEN FRIVÅRDSPÅFÖLJDERNA FÄNGELSEPÅFÖLJD ÖVERFÖRANDE AV FÄNGELSEPÅFÖLJD VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL EN UTVECKLAD VERKSTÄLLIGHETSPLANERING DE ÅTERFALLSFÖREBYGGANDE INSATSERNA SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING UNGA I KRIMINALVÅRD OCH VÅLDSAMMA KLIENTER ETT ENHETLIGT OCH STRUKTURERAT ARBETSSÄTT I FRIVÅRDEN FÖRÄLDRASTÖDJANDE INSATSER EXTERN SAMVERKAN TRANSPORTVERKSAMHET INRIKESTRANSPORTER UTLANDSTRANSPORTER EN DYNAMISK SÄKERHET SÄKERHETSKRAV OCH KOSTNADSEFFEKTIVITET EN TRYGG MILJÖ FÖR PERSONAL OCH KLIENTER AVSKILDHETSÅTGÄRDER RYMNINGAR OCH AVVIKELSER ALLVARLIGA HÄNDELSER SÄKERHETSENHETERNA INTERNATIONELL VERKSAMHET ÅRETS INSATSER BEDÖMNING AV RESULTATET FN:S RESOLUTIONER 1325 OCH SAMARBETE MED ANDRA SVENSKA MYNDIGHETER PERSONAL PERSONALOMSÄTTNING UTBILDNING MEDARBETARUNDERSÖKNING OCH LEDARSKAPSINSATSER LIVSPONDUS...62 ÅRSREDOVISNING

6 8.5 LIKABEHANDLING SJUKFRÅNVARO TRYGGHET I ARBETET PERSONALANSVARSNÄMNDEN...64 FINANSIELL REDOVISNING 9. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER UPPSTÄLLNINGSFORMER VÄRDERING AV LAGER VÄRDERING AV FORDRINGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER UNDANTAG FRÅN REGELVERKET RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING ANSLAGSREDOVISNING FINANSIERINGSANALYS NOTER SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER ERSÄTTNINGAR TABELLER TILL RESULTATREDOVISNINGEN EKONOMI OCH STYRNING HÄKTE OCH PÅFÖLJDER VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL TRANSPORTVERKSAMHETEN SÄKERHET INTERNATIONELL VERKSAMHET PERSONAL Bilaga: Hänvisningar till återrapporteringskrav i regleringsbrevet ÅRSREDOVISNING 2014

7 KRIMINALVÅRDEN IDAG KRIMINALVÅRDEN IDAG Organisation Kriminalvården är en del av rättsväsendet och ingår i utgiftsområde 4. Fram till och med 2014 har myndigheten varit indelad i ett huvudkontor med ett verksledningskansli och nio enheter, sex regioner, en transporttjänst samt en oberoende internrevision. Förutom transporter inom rättsväsendets område utför Kriminalvården även transporter inom ramen för utgiftsområde 8 Migration. Slutligen bedriver Kriminal vården verksamhet inom utgiftsområde 7 Bistånd. Den sista december 2014 fanns 31 häkten, 47 anstalter och 34 frivårdskontor. En omorganisation med syfte att förbättra styrning, rättssäkerhet och kontroll förbereddes under 2014 och trädde i kraft den 12 januari Från och med detta datum är myndigheten indelad i ett huvudkontor med nio nationella avdelningar, en nationell transportenhet och ett servicecenter samt sex regioner och en oberoende internrevision. Uppdrag och mål Kriminalvårdens uppgifter är att genom frivård och fängelser verkställa de påföljder som domstol dömer ut, bedriva häktesverksamhet och utföra transporter samt göra personutredningar i brottmål. Uppgifterna ska utföras på ett säkert och humant sätt, så att lagföring sker effektivt och att återfall i brott förebyggs. Kriminalvården ska enligt instruktionen särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottslighet under verkställigheten förhindras, frigivningen förbereds, narkotikamissbruket bekämpas och innehållet i verkställigheten anpassas efter varje individs behov. Kriminalvårdens viktigaste mål är att minska återfall i brott. Personal Under året var det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter 9 163, räknat på tillsvidareanställd personal. Ungefär personer är anställda som kriminalvårdare på anstalt, häkte eller inom transporttjänsten och cirka är anställda inom frivården. Därutöver tillkommer chefer, sjukvårdspersonal, pro ÅRSREDOVISNING

8 KRIMINALVÅRDEN IDAG grampersonal, produktionsledare inom arbets driften, personal med uppgifter inom fastighet, förråd, kök och lokalvård samt administrativ personal. Utöver de fast anställda utbetalas dessutom årligen ett par tusen löner till tillfälligt anställd personal. Frivården anlitar dessutom lekmannaövervakare som stöd i sitt uppdrag. Under 2014 uppgick dessa till personer. Kriminalvårdens klienter Kriminalvården har 2014 hanterat drygt klienter varje dag. Av dessa var drygt intagna i häkte, knappt intagna i anstalt och drygt verkställde kriminalvårdspåföljd i frivård. Kriminalvården genomförde dessutom drygt transporter av intagna och klienter. Under året har nästan personer nyinskrivits i häkte, och nästan har påbörjat en frivårdspåföljd. Enligt den senaste återfallsstudien var återfallsfrekvensen till ny kriminalvård för alla klienter som avtjänat en kriminalvårdspåföljd 37 procent inom tre år. Återfallsnivån har varit stabil över tid men varierar mellan olika påföljdstyper. 1) Merparten av våra klienter återkommer med andra ord inte inom tre år. En kartläggning genomförd 2013 visar att många av våra intagna och klienter har problem på flera områden innan de kommer till Kriminalvården, främst när det gäller utbildning, bostad, arbete och missbruk. Det är därför viktigt för Kriminalvården att samarbeta med andra aktörer i samhället för att kunna bidra till en förändring av livssituationen för intagna och klienter. 1 För mer detaljerad information om återfall, se rapporten Kriminalvårdens Redovisning om Återfall Uppföljning t.o.m ÅRSREDOVISNING 2014

9 1. EKONOMI OCH STYRNING RESULTATREDOVISNING BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV RESULTATREDOVISNINGEN Bedömning av resultatet i sammandrag Under 2014 har Kriminalvården arbetat intensivt med genomgripande förändringar när det gäller organisations- och ledningsstruktur. Bland annat har en budgetfördelningsmodell och en ny ekonomimodell för internredovisning tagits fram. Ekonomi-, löne- och klientsystem har omstrukturerats både enligt den nya organisationen och den nya ekonomimodellen. Omfattande förberedelser för inrättandet av ett administrativt servicecenter har fullföljts. Därtill har en stor mängd rekryteringar genomförts, och många i den administrativa personalen har fått ändrade arbetsuppgifter i slutet av året. Förändringarna har inneburit en betydande ansträngning för den administrativa överbyggnaden, samtidigt som en viktig målsättning har varit att störa kärnverksamheten så lite som möjligt. Bedömningen är att vi har lyckats med detta, även om det har krävt en del resurser. Vissa delar i verksamheten har också kunnat fortsätta att utvecklas under året. Liksom tidigare år präglades Kriminalvårdens resultat 2014 av minskade volymer, men nu börjar en avstanning märkas. På häkte ser utvecklingen ut att vända; antalet producerade vårddygn ökade med en procent, till skillnad från en minskning med nio procent På anstalt mattades minskningen av; vårddygnen minskade med fyra procent, jämfört med åtta procent Inom frivården fortsatte emellertid klientminskningen i samma takt som tidigare, och var sju procent för Kriminalvårdens kostnader ökade under 2014 med 1,5 procent eller 119 miljoner kronor. Detta beror främst på ökade personalkostnader i form av löneökningar (74 miljoner kronor) och en ökning av an ÅRSREDOVISNING

10 1. EKONOMI OCH STYRNING talet årsarbetskrafter med en procent (motsvarande 38 miljoner kronor i ökade lönekostnader). Samtidigt minskade hyreskostnaderna med cirka 20 miljoner kronor som en effekt av avvecklingarna under En av anledningarna till att antalet årsarbetskrafter inte har minskat i takt med en minskande klientpopulation, utan tvärtom ökat något, är satsningar avseende bland annat systemstöd, organisationsutveckling och personalutbildning. Det pågår även andra satsningar i verksamheten som kräver utökade personalresurser, exempelvis de ny, mer personalintensiva ungdomsavdelningarna som inrättats under Totalt ligger antalet intagna per baspersonal i anstalt och häkte på samma nivå som de senaste två åren, medan motsvarande kvot inom frivården, frivårdsklienter per frivårdsinspektör, minskar. På häktessidan har en minskning av antalet platser kombinerat med en svag ökning av medelbeläggningen gjort att beläggningsgraden har ökat och nu ligger på 84 procent. Även om sysselsättning fortfarande endast kan erbjudas i mycket begränsad omfattning på häkte så har antalet sysselsättningstimmar ökat mer än medelbeläggningen. Under året har för första gången mätningar gjorts för att kartlägga de isoleringsbrytande åtgärderna. Resultatet visar inte oväntat att det finns mycket att göra inom detta område, särskilt för intagna med restriktioner. Endast 24 procent av intagna i denna grupp får ta del av två timmars isoleringsbrytande åtgärder per dygn eller mer. För intagna utan restriktioner är motsvarande andel 71 procent. Det kommer att krävas resurser och stora ansträngningar för att förbättra denna situation. Den sjunkande beläggningsgraden på anstalt har stoppats på grund av tillfälliga stängningar av platser, och låg under 2014 kvar på 85 procent trots att medelbeläggningen minskat med fyra procent. Att beläggningsgraden fortfarande är låg möjliggör vissa kvalitetsökningar, som att fler intagna kan placeras på anstalt inom sju dagar efter verkställbar dom. Andelen intagna som friges via särskilda utslussningsåtgärder fortsätter att minska, vilket beror på en minskning för de som är placerade i de högsta säkerhetsklasserna. För dem som friges via den lägsta säkerhetsklassen ökar istället andelen. Det är emellertid ett trubbigt styrmått, och det finns flera anledningar till att särskilda utslussningsåtgärder inte kan eller bör användas för flertalet intagna. Många kan inte komma ifråga eftersom det bedöms föreligga för hög risk. För intagna med substitutions medicinering finns inga vårdvistelsealternativ. För intagna med korta strafftider är två av de fyra alternativen inte möjliga enligt lagstiftningen. En mer genomgripande analys som inkluderar frigivnings förberedande åtgärder i stort, det vill säga alla utslussningsåtgärder, behöver genomföras för att kunna ta fram bättre styrmått. Inom frivården fortsätter klientminskningen, medan personalstyrkan i princip är oförändrad. Det finns därför anledning att se över resursstyrningen inom frivården. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att situationen även har gett utrymme till vissa förbättringar. Fler klienter påbörjade verkställigheter med samhällstjänst och intensivövervakning inom den målsatta tidsramen. Implementeringen av den nya samtalsmetodiken inom frivården påbörjades också under året, med bland annat utbildning av frivårdspersonal. Annat utvecklingsarbete som skett under året är det omfattande insatserna med att öka kvaliteten i verkställighetsplaneringen. Effekterna av detta förväntas inte synas förrän tidigast i slutet av Arbetet med unga i kriminalvård är intensivt, och det finns nu ett antal ungdomsavdelningar på anstalt med ny organisation och tydliga uppdrag. De flesta unga på häkte har haft kontakt med studievägledare. Nya arbetsrutiner har införts för att tillsammans med åklagare hitta lösningar för att kunna lätta på restriktionerna för unga. Insatserna för att hjälpa klienter med adhd har utökats, och riktar sig framförallt till unga respektive våldsdömda. Inom transportverksamheten har handlingsplaner för effektivisering av arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut tagits fram i samverkan med Migrationsverket och Polisen. Samverkan mellan myndigheterna har utvecklats och lett till bättre kommunikation och större förståelse för varandras arbete. På säkerhetssidan har en översyn av samtliga anstalter med säkerhetsklass 2 genomförts, och ett antal åtgärder har påbörjats. De handlar främst om investeringar i säkerhetsteknik och förbättrade säkerhets rutiner i det dagliga arbetet. Sammantaget har Kriminalvården kunnat utveckla verksamheten samtidigt som stora administrativa förändringar har genomförts. De resurser som har lagts ner på detta förväntas underlätta framtida utveckling av effektiv styrning och verksamma metoder för att kunna lösa vårt svåra och viktiga uppdrag. 10 ÅRSREDOVISNING 2014

11 1. EKONOMI OCH STYRNING Prestationer Resultatredovisningen utgår från Kriminalvårdens instruktion, återrapporteringskraven i regleringsbrevet samt regeringsuppdrag, men omfattar även annan information som bedöms vara av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten. I resultatredovisningen redovisas Kriminalvårdens prestationer med hjälp av olika prestationsmått 2). De förväntade effekterna av prestationerna beskrivs med utgångspunkt från 2 i Kriminalvårdens instruktion 3). Utöver prestationsmått finns även ett antal övriga nyckeltal, varav de flesta är återrapporteringskrav i regleringsbrevet, till exempel antal rymningar, antal överföranden till annat land och nyckeltal inom personalområdet. Resultatmåttens utveckling presenteras i resultatredovisningen, men de benämns inte som prestationsmått. Kriminalvårdens arbete med en ny styr- och uppföljningsmodell är inne i ett skede där mål och mått för verksamheten på olika nivåer är under framtagande. Ett urval av dessa kommer att vara en utgångspunkt för kommande årsredovisningar. Resultatredovisningens indelning Kriminalvården är indelad i verksamhetsgrenarna häkte, anstalt, frivård (inklusive personutredningar) och transporttjänst. Kostnader (inklusive overhead) och volymer för respektive verksamhetsgren utgör de övergripande prestationsmåtten. De övergripande prestationerna är: vårddygn häkte vårddygn anstalt dygn per frivårdsklient transporterade klienter i transporttjänsten Därutöver mäts resultatet för den internationella verksamheten som antal utlandsstationerade personer samt antal missioner. Resultatredovisningen är indelad i åtta avsnitt som följer verksamhetens logik i syfte att ge en samlad bild av Kriminalvårdens insatser. Efter den finansiella redovisningen finns ett avsnitt med tabellunderlag till resultatredovisningen. I en bilaga till årsredovisningen finns återrapporteringskraven i den ordning de anges i reglerings brevet, tillsammans med hänvisningar till text och tabeller i resultatredovisningen. 2 Se ESV:s handledning för resultatredovisning (ESV 2012:42). 3 Kriminalvården ska verka för att påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt, lagföring kan ske på ett effektivt sätt, och återfall i brott förebyggs. Kriminalvården ska särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottslighet under verkställigheten förhindras, frigivningen förbereds, narkotikamissbruket bekämpas och innehållet i verkställigheten anpassas efter varje individs behov. ÅRSREDOVISNING

12 1. EKONOMI OCH STYRNING RESULTATREDOVISNING 1. EKONOMI OCH STYRNING 1.1 EKONOMISK UTVECKLING 2014 Kostnadsutveckling Kriminalvårdens kostnader för 2014 uppgick till miljoner kronor vilket innebär en ökning med 1,5 procent (119 miljoner kronor) jämfört med Av de totala kostnaderna utgjorde personalkostnaderna 61 procent och lokalkostnaderna 17 procent. Fördelat på verksamhetsfunktion utgjorde klientarbete och klientadministration den största posten, 40 procent, följt av fastighetsdrift, 20 procent och administration, 14 procent. Lokaler Kriminalvårdens hyreskostnader minskade 2014 med cirka fem procent jämfört med föregående år. Detta beror bland annat på att 2013 belastades av engångsvisa kostnader för avveckling av en anstalt och ett häkte på sammanlagt ca 61 miljoner kronor. Dessutom har de avvecklingar som genomfördes 2013 minskat Kriminalvårdens lokalkostnader med drygt 20 miljoner kronor på årsbasis. Avvecklingarna har även inneburit att Kriminalvården har undvikit ökade hyreskostnader för omfattande renovering som tre av de avvecklade enheterna var i behov av. Personal Personalkostnaderna ökade med fyra procent totalt och av dessa utgjorde lönekostnaderna merparten. Lönekostnaderna ökade med fyra procent, eller cirka 112 miljoner kronor. Av detta kan två och en halv procent (74 miljoner kronor) härledas till löneökningar. Resten av ökningen kan härledas till att antalet årsarbetskrafter ökade med 116, till (38 miljoner kronor). Utfallet för 2014 belastades även av omställningskostnader för personal på 20 miljoner kronor med anledning av inrättandet av Kriminalvårdens servicecenter (se avsnitt 1.3). Personalkostnader, organisatorisk indelning (tkr) Verksamhetsställen Transporttjänsten, Kriminalvården Transporttjänsten, Migrationsverket Huvudkontoret, inkl Biståndsverksamheten Regionkontoren Totalt Beloppen inkluderar myndighetsinterna transaktioner och avser alla anslag. En mer detaljerad redovisning finns i tabell1-3 i avsnitt 17. Ökningen av antalet årsarbetskrafter motsvarar drygt en procent, jämfört med drygt två procents ökning Årsarbetskrafter och antal anställda, organisatorisk indelning Årsarbetskrafter: Verksamhetsställen 7 953* 8 107** Transporttjänsten Huvudkontoret Regionkontoren 186* Totalt ** Antal tillsvidareanställda: Verksamhetsställen Transporttjänsten Huvudkontoret Regionkontoren Totalt * Siffrorna är omräknade jämfört med tidigare årsredovisningar då ett par personalgrupper inte kommit med. ** Siffran är korrigerad med tre årsarbetskrafter jämfört med vad som redovisades i ÅR ÅRSREDOVISNING 2014

13 RESULTATREDOVISNING 1. EKONOMI OCH STYRNING Administrativ personal ökade mest relativt sett, och det beror främst på några medvetna satsningar avseende bland annat systemstöd, organisationsutveckling och personalutbildare. Även inom de klientnära personalgrupperna har satsningar inneburit ett ökat antal årsarbetskrafter, exempelvis har psykologer anställts till ungdomsuppdraget och programledare har rekryterats för att göra programverksamheten mer flexibel. Klientpopulationen fortsatte att minska, men det totala antalet årsarbetskrafter minskade inte i motsvarande takt. Nedläggningarna 2013 har inte gett någon effekt på det totala antalet årsarbetskrafter. Det beror till viss del på att målsättningen med att undvika uppsägningar uppnåddes. En annan anledning är att andra satsningar har motverkat effekten av minskat vikariebehov. Det totala medelantalet klienter i anstalt, häkte och frivård relaterat till totalt antal årsarbetskrafter har sedan 2012 sjunkit från 2,3 till 1, Även om det finns en viss osäkerhet i personalstatistiken så visar en nedbrytning att det går ungefär en intagen per baspersonal på anstalt och häkte 4), och den kvoten har legat jämn de senaste tre åren. Däremot verkar antalet frivårdsklienter per frivårdsinspektör minska något, från cirka 17 (2012) till cirka 14 (2014). Vad gäller övriga personalgrupper så verkar antal årsarbetskrafter som sysslar med basservice på anstalt och häkte ligga på en jämn nivå relaterat till antal intagna, medan övriga personalgrupper har ökat relativt klientpopulationen. En anledning till utvecklingen är att det finns en tröghet i personalprocessen som gör att personalstyrkan inte omedelbart kan anpassas till förändringar. När det gäller baspersonal på anstalt och häkte kan tillfälliga förändringar pareras med hjälp av att justera antalet vikarier, men det fungerar inte för alla personalkategorier. Klientminskningen är också Klienter Årsarbetskrafter, ESV:s definition spridd över landet på många enheter. Stordriftsfördelarna är inte så stora på de relativt små enheter Kriminalvården har vilket gör att en viss personalstyrka behövs även om beläggningen varierar. Även om resursstyrningen kan bli flexiblare så kvarstår faktum att de utvecklingsområden som är viktiga för Kriminalvården framöver, till exempel isoleringsbrytande åtgärder på häkte och personalutbildning, är resurskrävande och kräver full bemanning med utbildad personal. Övriga driftkostnader Övriga driftskostnader, organisatorisk indelning (tkr) Övriga driftskostnader låg i nivå med Minskningen av övriga driftskostnader för transporttjänsten inom Migrationsverkets ansvarsområde beror på minskade resekostnader med 30 miljoner kronor eftersom antalet transporterade klienter har minskat kraftigt. Anslagsutveckling Verksamhetsställen Transporttjänsten, Kriminalvården Transporttjänsten, Migrationsverket Huvudkontoret, inkl Biståndsverksamheten Regionkontoren Totalt Beloppen inkluderar myndighetsinterna transaktioner och avser alla anslag. En mer detaljerad redovisning finns i tabell 4 i avsnitt 17. Utgifter per anslag (tkr) Anslag Kriminalvården: Tilldelat anslag * Utfall Anslag Biståndsverksamhet: Tilldelat anslag Utfall Anslag Utresor för avvisade och utvisade: Tilldelat anslag Utfall Totalt utfall Utfallet exkluderar myndighetsinterna transaktioner. Se även avsnitt 12 Anslagsredovisning. * Avser ursprungligt tilldelat anslag, till skillnad från beloppet i Anslagsredovisningen som avser tilldelat anslag efter ändringsbudget. 4 Definierat som vårdare och vakthavande befäl. ÅRSREDOVISNING

14 1. EKONOMI OCH STYRNING RESULTATREDOVISNING För 2014 anvisades miljoner kronor till Kriminal vården på förvaltningsanslaget. Utfallet blev totalt miljoner kronor, alltså 91 miljoner kronor lägre än det anvisade beloppet. Anslaget justerades ner med 25 miljoner kronor i enlighet med regeringens förslag i ändringsbudget 5). Avvikelsen från tilldelat belopp utgjordes i huvudsak av lägre kostnader än väntat, bland annat med anledning av en vikande klienttillströmning. Regeringens uppdrag att öka insatserna för unga i kriminalvård och våldsamma klienter har under året genererat lägre kostnader än beräknat. Utfallet för anslaget för biståndsverksamhet blev drygt sex miljoner lägre än ursprungligt anvisat belopp. Avvikelsen berodde i huvudsak på att insatserna i Irak, Elfenbenskusten och Sudan genererade lägre kostnader än vad som budgeterats. Anslaget för utresor för avvisade och utvisade fick ett utfall på nästan 44 miljoner kronor lägre än anvisat belopp. Det är framförallt resekostnaderna och kostnaderna för polisens medverkan som har minskat. Arbetsdriften Arbetsdriftens direkta kostnader ska till 50 procent täckas av avgiftsintäkterna. Täckningsgraden för 2014 låg under 50 procent för tredje året i rad. Arbetsdriftens täckningsgrad Täckningsgraden har visat en nedåtgående trend under en längre tid. 5 Höständringsbudget för 2014, prop. 2014/15:2, sidan Täckningsgrad 45% 44% 44% Intäkter och kostnader framgår av tabell 5 i avsnitt 17. Arbetsdriftens täckningsgrad (tkr) År Intäkter Kostnader Täckningsgrad % % % % % % % % % Kostnader och intäkter inkluderar myndighetsinterna transaktioner, och exkluderar lokalhyra. För att den ackumulerade täckningsgraden ska uppfyllas behöver vi gå sex år tillbaka i tiden. Ackumulerad täckningsgrad 5 år ( ) 6 år ( ) 9 år ( ) 48 % 50% 55 % Arbetsdriftens kostnader låg 2014 ungefär på samma nivå som 2011, då täckningsgraden senast låg över 50 procent. Det försämrade resultatet beror på att intäkterna har minskat, framförallt från externa kunder. En genomgång och analys pekar framför allt på följande problemområden: Arbetsdriftens ledning och styrning är för lokal vilket gör att kvaliteten skiftar och försvårar en kraftsamling för bättre kunder och avtal. En stor del av de produkter som tillverkas ger låga intäkter, särskilt inom monterings- och förpackningsindustrin. Tillgången på arbetskraft är ojämn och tillströmningen av intagna låg, vilket gör att det är svårt att hålla uppe en jämn produktion. Kravet i regleringsbrevet på 50 procents kostnadstäckning konkurrerar ibland med fängelselagens krav att erbjuda sysselsättning. Kriminalvårdens speciella förutsättningar och olika krav gör området komplext. Avancerade produkter är bra sysselsättning, ökar konkurrenskraften och genererar större intäkter, men kräver tillgång på tillräckligt kvalificerad arbetskraft en tillgång som kan variera kraftigt. Enkla arbetsuppgifter passar många intagna och ökar sysselsättningsgraden, men är olönsamma samtidigt som det är svårt att hitta kunder. Arbetsdriftens organisation och inriktning kommer att ses över inom ramen för Kriminalvårdens nya organisation. Ekonomiska krav med osäker utgång Det föreligger ett antal tvister där Kriminalvården ställer ekonomiska krav på motparten och några där en motpart ställer ekonomiska krav på Kriminalvården. Det kan till exempel handla om fackliga tvister eller vitesföreläggande i samband med ombyggnationer med mera. Eftersom beloppens storlek är okända eller osäkra, samt att det inte heller är säkert att betalning kommer att ske, finns ingenting av detta bokfört i Kriminalvårdens ekonomiska redovisning. De pågående tvister som skulle kunna innebära betalningar över en miljon kronor är följande: 14 ÅRSREDOVISNING 2014

15 RESULTATREDOVISNING 1. EKONOMI OCH STYRNING Kriminalvården har framställt viteskrav på en leverantör som har haft svårt att klara sitt åtagande vad gäller säkerhetsinstallationer på tre anstalter och ett häkte. Leverantören har ställt motkrav för så kallad hinderersättning. Kriminalvården har även sagt upp det tilläggsavtal som har reglerat upphandlingen av de senaste säkerhetsentreprenaderna. Här kan leverantören komma att kräva Kriminalvården på kostnader för utebliven vinst. Kriminalvårdens krav i nuläget: ca 40 mnkr Leverantörens krav i nuläget: ca 41 mnkr Kriminalvården har sedan en längre tid en tvist med leverantören av vårt personaladministrativa system, avseende bristande leveranser och uteblivna felrättelser. Leverantören har framfört ett motkrav för underhåll och support. För närvarande försöker parterna nå en uppgörelse. Det går inte i nuläget att säga vad en sådan förlikning skulle resultera i, vare sig i belopp eller i eftergifter. Kriminalvårdens krav i nuläget: ca 10,7 mnkr Leverantörens krav i nuläget: ca 4,3 mnkr Ett av våra hyresavtal är konstruerat så att kostnaden för gjorda om- och tillbyggnader ska belasta Kriminalvården i form av hyrestillägg. Tillägget räknas upp med ränta. Kriminalvården anser att ränta har erlagts till för stort belopp de två första åren, på grund av att fastighetsägaren räknade med redan erlagd ränta när den hyresgrundande slutkostnaden fastställdes. Med anledning av detta har Kriminalvården stämt hyresvärden hos tingsrätten. Hyresvärden har bestridit käromålet. Kriminalvårdens krav i nuläget: ca 31 mnkr En leverantör driver två processer mot Kriminalvården, dels i förvaltningsrätten angående otillåten direktupphandling avseende leverans av läkemedel och dels i tingsrätten angående skadestånd på grund av den påstådda otillåtna direktupphandlingen. Leverantörens krav i nuläget: 24 mnkr 1.2 KRIMINALVÅRDENS KOSTNADER PER PRESTATION Kriminalvårdens kostnader per prestation utgörs av vårddygnskostnad för häkte och anstalt, kostnad per frivårdsklient och dag, kostnad per transporterad klient i transporttjänsten samt kostnad per utlandsstationerad årsarbetskraft i utlandsverksamheten. Samtliga mått ökade under 2014, utom för inrikes transporter på Kriminalvårdsanslaget där kostnaden per transporterad klient låg oförändrad, och för utlandsverksamheten där kostnaden per utlandsstationerad årsarbetskraft minskade. Prestationsmått 2012* 2013* 2014 HÄKTE: Vårddygnskostnad Procentuell förändring (mellan 2012 och 2013, respektive 2013 och 2014) 13% 2% ANSTALT: Vårddygnskostnad Procentuell förändring (mellan 2012 och 2013, respektive 2013 och 2014) 11% 5% FRIVÅRD: Kostnad per frivårdsklient och dag Procentuell förändring (mellan 2012 och 2013, respektive 2013 och 2014) 9% 10% TPT**, INRIKES KRIMINALVÅRDEN, kostnad per transporterad klient Procentuell förändring (mellan 2012 och 2013, respektive 2013 och 2014) 15% -12% TPT, UTRIKES KRIMINALVÅRDEN, kostnad per transporterad klient Procentuell förändring (mellan 2012 och 2013, respektive 2013 och 2014) -9% 4% TPT, UTRIKES MIGRATIONSVERKET, kostnad per transporterad klient Procentuell förändring (mellan 2012 och 2013, respektive 2013 och 2014) 16% 1% UTLANDSVERKSAMHET, kostnad per utlandsstationerad personal (årsarbetskrafter) Procentuell förändring (mellan 2012 och 2013, respektive 2013 och 2014) -3% -3% Se även tabell 9-12 samt 82 i avsnitt 17. * Siffrorna för 2012 och 2013 är omräknade. När det gäller häkte, anstalt, frivård och transporttjänst beror det på att Biståndsanslaget inte räknas med i fördelade OH-kostnader från och med När det gäller utlandsverksamheten beror det på att kostnader för annan insatsnära freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet inte räknas med i fördelade OH-kostnader från och med **Transporttjänsten ÅRSREDOVISNING

16 1. EKONOMI OCH STYRNING RESULTATREDOVISNING Utvecklingen av prestationsmåtten kan sammanfattas med följande tabell: Utveckling av prestationsmåtten för häkte, anstalt och frivård Förändring jämfört med 2013 Häkte Anstalt Frivård Beläggning/antal klienter +1% -4% -7% Antal platser -5% -5% - Kostnader +4% +1% +3% Prestationsmått +2% +5% +10% När det gäller häkte och anstalt ökade vårddygnskostnaden betydligt mindre under 2014 än vad den gjorde under Antalet platser minskade i både häkte och anstalt och beläggningsgraden på häkte ökade medan den låg still på anstalt. En anpassning har alltså gjorts mellan klientutvecklingen och kapaciteten, särskilt på häktessidan. Det är framförallt kostnaderna för löner som gjorde att vårddygnskostnaderna ökade något i häkte och anstalt. Inom frivården minskade medelantalet klienter med sju procent. Kostnaderna totalt för frivården ökade med cirka tre procent. En anpassning har alltså inte gjorts av kapaciteten i förhållande till klientutvecklingen. Detta fick till följd att kostnaden per frivårdsklient fortsatte att öka i ungefär samma takt som Kostnad per transporterad klient inom Migrationsverkets område låg i stort sett stilla, trots att antalet transporterade klienter minskade kraftigt (17 procent). Det beror på att de totala kostnaderna minskade i nästan samma utsträckning. Bevakningsgraden låg på samma nivå som 2013, och det genomfördes färre resor med inhyrt plan. Ytterligare kommentarer om respektive mått återfinns i avsnitt 2.1 (häkte), 2.2 (frivård), 2.3 (anstalt), 5 (transporttjänsten) och 7 (internationell verksamhet). 1.3 INTERN STYRNING OCH KONTROLL Generaldirektörens bedömning är liksom 2013 att det finns brister i Kriminalvårdens interna styrning och kontroll. Bristerna bedöms vara betydligt mindre allvarliga jämfört tidigare år eftersom arbetet med en sammanhållen styr- och uppföljningsmodell är långt framskridet. I det följande redovisas de åtgärder som har genomförts under Ny organisation och stärkta processer Kriminalvården genomför genomgripande förändringar när det gäller organisations- och ledningsstruktur. Syftet med den nya organisationen, som trädde i kraft i januari 2015, är att skapa en tydlig ledning och styrning av verksamheten samt förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande. Under 2014 har bland beslut fattats om en ny organisation och ledningsstruktur samt dimensionering av huvudkontorets avdelningar och myndighetens regionkontor. Därutöver har förslag till ny nomenklatur och definition av roller i organisationen lagts fram, och en ny arbetsordning har beslutats. Arbetet med att utveckla myndighetens styr- och uppföljningsmodell samt budgetfördelningsmodell har fortsatt under En implementering av budgetfördelningsmodellen har påbörjats i samband med budgetarbetet för Arbetet med den nya styr- och uppföljningsmodellen har omfattat följande utvecklingsområden: Mål och resultatindikatorer, där sex långsiktiga mål kommer att implementeras under inledningen av Process för planering och uppföljning av verksamhet och ekonomi, där ett förslag till framtida process är framtaget. Systemstöd, där ett arbete har inletts med att utveckla ett datalager och ett beslutsstödsystem. Därutöver har en uppgradering av myndighetens ekonomisystem genomförts, och en ny modell för redovisning av myndighetens kostnader och intäkter utarbetats. Syftet med den nya ekonomimodellen är att stödja modellerna för budgetering, styrning och uppföljning och att öka transparens och spårbarhet i redovisningen. Förberedelserna för inrättandet av ett administrativt servicecenter avslutades vid årsskiftet och det nya centret påbörjade sin verksamhet i januari Servicecentrets mål är att minska tiden som personal inom operativ verksamhet lägger på administration, öka kvaliteten på transaktionsdata, säkerställa enhet ligheten och öka effektiviteten i de administrativa processerna. I samband med införandet av servicecentret har därför de ekonomiadministrativa processerna setts över. En ny organisations- och ledningsstruktur för transport verksamheten har beslutats. Den nya transportorganisationen, nationella transportenheten 16 ÅRSREDOVISNING 2014

17 RESULTATREDOVISNING 1. EKONOMI OCH STYRNING (NTE), följer Kriminalvårdens organisations- och ledningsstruktur i övrigt. Under 2014 har en rad åtgärder initierats eller fortsatt från 2013, som syftat till att skapa förutsättningar för en förbättrad intern styrning och kontroll inom transportorganisationen. Bland annat pågår en utredning om en ny säkerhetsorganisation. Kriminalvårdens internrevision uppmärksammade under 2014 brister avseende transportorganisationens utrikesverksamhet och rekommenderar förstärkt samarbete med Migrationsverket och Polisen, kvalitetsarbete avseende den medicinska verksamheten och översyn av regelstrukturen kopplad till utrikesresorna. I övrigt har följande utvecklingsområden identifierats inom transportverksamheten under 2014: Otydlig eller avsaknad av lagstiftning för transport av frihetsberövade och icke frihetsberövade personer kan leda till icke korrekt hantering av klienterna. Säkerhetsrutiner behöver förbättras främst avseende utrikestransporter samt vid överlämningar mellan NTE och lokala verksamhetsställen. Rekrytering av en ny chefsnivå och flera verksamhetsnära chefer behöver genomföras. Rollfördelningen behöver förtydligas. Prognostiseringen av antalet verkställigheter från polismyndigheten behöver förbättras, för att förenkla en kostnadseffektiv planering och dimensionering av utrikesverksamheten. Detta ska ske i samverkan med Polisen. Värdegrundsarbete och insatser mot korruption och oegentligheter Arbetet med en ny styr- och uppföljningsmodell inkluderar också ett arbete med att intensifiera värdegrundsarbetet, vilket har inletts under I arbetet ingår att särskilt uppmärksamma frågor gällande korruption och andra oegentligheter. Under året har också handlingsplaner upprättats för arbete med jämställdhetsintegrering och miljöledning, vilket tillsammans med etik- och värdegrundsarbetet och arbetet med att implementera Kriminalvårdens chefs- och medarbetarpolicyer bidrar till att utveckla en god organisationskultur. Uppdrag i syfte att stärka den interna styrningen och kontrollen Ett antal uppdrag som innebär en ambitionsökning inom området för intern styrning och kontroll har beslutats under De går ut på följande: En rådgivande och koordinerande funktion ska säkerställa nödvändigt stöd för det samlade arbetet med intern styrning och kontroll. En tillsynsfunktion ska inrättas. Arbetet mot korruption och andra oegentligheter ska förstärkas. En central riskhanteringsfunktion ska inrättas med ansvar för processen enligt förordningen om intern styrning och kontroll samt förordningen för statliga myndigheters riskhantering. Egenkontrollen ska förstärkas genom kontrollprogram. De ska införas stegvis, och primärt utformas som ett stöd för chefer att leda arbetet och följa upp att verksamheten bedrivs i enlighet med uppsatta mål, uppdrag och verksamhetskrav. Prioriterade kontrollprogram ska prövas i verksamheten och utvärderas innan beslut om fortsatt utveckling fattas. Chefsutveckling och kompetensförsörjning Kriminalvården har identifierat behov av chefsutveckling i syfte att stärka den interna styrningen och kontrollen. I riskanalysen för 2014 har även framkommit behov av att ta fram tydliga kriterier för ledarskap. Beslut har fattats om att alla Kriminalvårdens ledningsgrupper ska genomgå utbildning i syfte att ge chefer bättre förutsättningar för att leda verksamheten i den nya organisationen. Utveckling av kvaliteten i statistiken Kriminalvården har under 2014 arbetat med att förbättra processen för att hämta statistiskt material ifrån de operativa klientsystemen. Som nämnts ovan har det även påbörjats ett arbete för att förbättra den tekniska lösningen för datalagring, som på sikt ska kunna samla all statistisk information i ett flöde. Enligt den nya arbetsordningen som trädde i kraft i januari 2015 samlas ansvaret för all Kriminalvårdens statistikproduktion i en statistiksektion. Detta bör leda till harmoniserade definitioner och en enhetlig hantering av statistiken vilket möjliggör ökad kvalitet. Internkontroll i lokalförsörjningsprocessen Arbetet med Kriminalvårdens lokalförsörjningsplan har fortsatt under Detta har skett med utgångspunkt i arbetet med flexibelt platsutnyttjande (se nedan). ÅRSREDOVISNING

18 1. EKONOMI OCH STYRNING RESULTATREDOVISNING Systemanpassningarna i ekonomisystemet för att möjliggöra en bättre internkontroll i lokalförsörjningsprocessen är under slutförande och ska implementeras i mars Arbetet med att bygga upp informationen systematiskt kommer att fortlöpa under Målet är att lättare kunna bedöma de ekonomiska konsekvenserna av förändringar i lokaler och byggnads anknuten utrustning över tid. Under 2014 har ett nytt systemstöd för hyresavtal implementerats och Kriminalvården har fått ett användbart, dynamiskt och anpassat hyressystem som har de funktioner och sökmöjligheter som är nödvändiga för att bedriva en bra lokalförsörjning. Systemet ger även möjligheter till bättre uppföljning och kontroll av nuvarande och framtida lokalkostnader. 1.4 FLEXIBELT PLATSUTNYTTJANDE Trots avvecklingarna under 2013 hade Kriminalvården vid ingången av 2014 fortfarande ett överskott av platser. Överskottet avsåg öppna platser, häktesplatser och behandlingsplatser i klass 2. Samtidigt finns ett tydligt renoveringsbehov för flera anläggningar med så kallade normalplatser i klass 2, vilka det råder brist på. Under 2014 har ett antal åtgärder vidtagits enligt den nya modellen för flexibelt platsutnyttjande som utarbetades under Modellen innebär att anläggningen töms på klienter och personal samtidigt som lokalen behålls. Anläggningen kan vid behov öppnas med kort varsel. De tillfälliga stängningarna ska samordnas med bland annat plats konverteringar och renoveringar. Arbetssättet utgår från det nationella platsbehovet i olika kategorier. Övriga utgångspunkter är att tillsvidareanställd personal ska kunna arbeta vidare och att åtgärden ska ha låg påverkan på kvarvarande verksamhet avseende säkerhet och verksamhetsinnehåll. Jämfört med permanent avveckling medger modellen högre flexibilitet, men lägre besparingspotential. Följande åtgärder har genomförts under 2014 för att uppnå ett bättre kapacitetsutnyttjande: Öppna platser Tillfällig stängning tillsvidare av 100 platser. Permanent avveckling av 19 platser. Häktesplatser Konvertering av 67 häktesplatser till 67 anstaltsplatser i klass 2. Begränsning av planerat återöppnande till 86 av 171 platser i säkerhetshäkte. 85 platser är följaktligen fortsatt stängda. Övriga platser Stängning av 12 platser i klass 2, vilket möjliggjort två ungdomsavdelningar med nytt koncept enligt ungdomsuppdraget (se avsnitt 4.1). Följande åtgärder har beslutats under 2014 och genomförs under 2015: Tillfällig stängning för renovering av hela anstalten Kirseberg, 108 anstaltsplatser och 43 häktesplatser. Tillfällig stängning av ytterligare 80 häktesplatser. Konvertering av 22 normalplatser i klass 2 till 19 ungdomsplatser i klass 2. Beläggningsgraden på behandlingsplatser låg nio procentenheter under den totala beläggningsgraden Under året har Kriminalvården därför haft fokus på att i större utsträckning matcha de klienter som är i behov av behandling till en placering på behandlingsplats. Det har inte ökat till en ökad beläggningsgrad för behandlingsplatser, men den har inte heller sjunkit trots vikande klienttillströmning och ett oförändrat antal behandlingsplatser. Andra åtgärder för att effektivisera platsutnyttjandet som Kriminalvården arbetat med under året är: Förbättrad tillgänglighet genom kortare och mer välplanerade stängningar vid renoveringar. Nationellt planerade stängningar under sommarsemesterperioden. Framtagande av olika platstyper för vilka det finns behov av en sammanhållen nationell definition. Åtgärderna har genomförts utan uppsägning av tillsvidareanställd personal. Vid utgången av 2014 har Kriminalvården ett överskott på platser som medger de stängningar som beslutats och kommer att genomföras under De ekonomiska besparingarna av partiella tillfälliga stängningar beräknas utfalla under 2015 och under stängningstiden. Den största ekonomiska effekten förväntas bli att hela anstalten Kirseberg kan frigöras för renovering i sin helhet, och således helt kan tömmas på intagna och personal. Dessutom kan renoveringen göras på kortare tid. 18 ÅRSREDOVISNING 2014

19 RESULTATREDOVISNING 1. EKONOMI OCH STYRNING Platser för förvarstagna I Kriminalvårdens uppgifter ingår även att förvara klienter som är förvarstagna enligt utlänningslagen, och som av olika skäl inte kan vistas på Migrationsverkets förvar. Dessa klienter utgör en kategori med särskilda förutsättningar och behov, och har hittills funnits på olika häkten eller anstalter, ofta korta perioder innan utvisning kunnat verkställas. Under 2014 fattades beslut om att inrätta 56 särskilda platser för dessa klienter där deras förutsättningar och behov bättre kan omhändertas. Samarbete med Polisen avseende arrestplatser Kriminalvården driver arrestverksamhet i anslutning till häkten på vissa orter i landet, på uppdrag av Polisen. Eftersom detta ligger utanför Kriminalvårdens grunduppdrag finansieras verksamheten fullt ut genom ersättning från Polisen. Överenskommelserna mellan Polisen och Kriminalvården har hittills slutits med respektive länspolismyndighet. Under 2014 har Kriminalvården drivit 80 arrestplatser (medelantal under året). Sedan juni 2014 arbetar ett projekt med representanter från Polisen och Kriminalvården för att arbeta fram en nationell samordning av samarbetet. ÅRSREDOVISNING

20 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER I det här avsnittet redovisas verksamhetens resultat för Kriminalvårdens grunduppdrag, det vill säga att verkställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet samt utföra personutredningar i brottmål. (1 i förordningen [2007:1172] med instruktion för Kriminalvården). 2.1 HÄKTESVERKSAMHETEN I häkte finns i huvudsak häktade, det vill säga personer som är misstänkta för brott, men som inte har dömts. Det finns även andra kategorier såsom verkställighetsfall, det vill säga personer som har dömts och börjat verkställa påföljden men inte har placerats på anstalt ännu, eller som sitter tillfälligt i häkte av annan anledning. Det kan vara i väntan på omplacering till annan anstalt eller personer som övernattar i samband en längre transport. Andra kategorier intagna på häkte är framförallt gripna eller anhållna personer som inte är häktade ännu, respektive förvarstagna enligt utlänningslagen. Antal inskrivna i häkte i genomsnitt den 1:a i månaden Gripna eller anhållna Häktade Verkställighetsfall Förvarstagna enligt utlänningslagen Övriga kategorier Totalt Medelbeläggning Medelbeläggningen för 2014 har ökat något jämfört med 2013, men ligger fortfarande lägre än Beläggningsgraden har också ökat, främst beroende på en minskning av antalet platser. Medelbeläggning häkte Ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning Beläggningsgrad 87% 79% 84% Siffrorna för 2012 och 2013 har justerats jämfört med tidigare årsredovisningar, se vidare i mer detaljerad redovisning i tabell 6 i avsnitt 17, som även inkluderar uppdelning på kön. 20 ÅRSREDOVISNING 2014